KOMPETENSCENTRUM BYGGNAD – LUFTKVALITET – HÄLSA
Värmeflöden Fukttransporter
Figur 11 Värmeflöden och fukttransporter för en uteluftsventilerad krypgrund.
Kartläggning av värmeflöden och fukttransporter För att få en förståelse av hur förhållandena i en uteluftsventile rad krypgrund varierar krävs att de väsentligaste värmeflödena och fukttransporterna är kända (figur 8–9). Utgående från dessa kan mätdata tolkas och det är även möjligt att lägga upp grund läggande samband för en simuleringsmodell. Det uteluftsventilerade kryprummet omges av en grundmur, ett bottenbjälklag och en täckt eller otäckt markyta som alla bidrar med ett konvektivt värmeflöde till eller från krypgrunds luften (figur 11). Vidare kan ytterligare flöden uppstå genom ventilation, avdunstning eller specifika värmekällor. Luft ab sorberar strålning dåligt och värmeflöden genom strålning sker därför till största delen mellan bottenbjälklaget och markytan. Fukttransport till och från krypgrundsluften sker genom ventilation, avdunstning, diffusion och kondensation. Vilken dera av avdunstning och kondensation som sker vid markytan avgörs av ånghalten i krypgrundluften och markytans tempe ratur. Byggnadsmaterial kan även påverka fukthalten i luften genom att fuktlagring kan ske i själva materialet. 96
På grund av att krypgrunden under största delen av året har ett lite högre lufttryck än bostaden så antas att ventilationsluf ten in alltid representeras av utomhusluft, oberoende av hur tätt eller otätt golvet är. Genom att göra en uppskattning och beräkna värmeflödenas storlek från grundmur, ventilation, bottenbjälklag och markyta kan man skapa en bild över vilka faktorer som påverkar tem peraturen och relativa luftfuktigheten kraftigast i krypgrunden.
Reglerstrategier Utgående från de modellerade fysikaliska sambanden är det möjligt att bygga upp en basstruktur för hur förhållandena inne i krypgrunden kunde regleras. Den grundläggande tanken är att en regulator i realtid skall kunna beräkna hurudana skillna der olika regleralternativ ger upphov till och baserat på dessa göra fördelaktiga val för att minimera risken för biologisk på växt och optimera energiförbrukningen. De framtagna koncepten för att göra uppskattningar och beräkningar av både temperatur- och koncentrationsskillnader