FosforvĂ€rdena sjunker â negativt för odlingsekonomin
Jordbruksverkets nationella jordartskarteringen visar en tydligt nedÄtgÄende trend för markens fosforstatus. à kermark med lÄg fosforstatus Àr mer kÀnslig för bristande fosfor tillgÄng som inte fullt ut kan kompenseras med gödsling för Äret. Med lÄga P-vÀrden riskerar man rejÀla skördesÀnkningar i P-krÀvande grödor som t.ex. potatis, sockerbetor och raps. Av Hugo Hjelm, Yara
Bördigheten Àr viktig för svensk lantbruk. Ett korrekt fosfortillstÄnd spelar stor roll, inte minst i fosforkrÀvande grödor som till exempel potatis. Foto: Hans Jonsson
N
aturvĂ„rdsverket har i tre omgĂ„ngar tagit omfattande markkarteringsprover pĂ„ landets Ă„kermark i projekt inom âMiljöÂövervakningens programomrĂ„de Jordbruksmarkâ. Den första utfördes 1988â1997, den senaste 2011â2017. Sammanlagt Ă€r proverna i den senaste provtagningsÂomgĂ„ngen insamlade frĂ„n drygt 2 000 platser, slumpade över landets hela Ă„kermarksareal och analyse rade med avseende pĂ„ bland annat fosfor, kalium, lerhalt och pH. Genom att jĂ€m föra vĂ€rden frĂ„n den första omgĂ„ngen med den senaste sĂ„ fĂ„r vi en god bild över trenden i svensk Ă„kermark. Sjunkande trend 30 procent av landets Ă„kermark ligger idag under 4 i P-AL-vĂ€rde, det vill sĂ€ga i klass I och II. Motsvarande siffra vid första undersökningen för drygt 20 Ă„r sedan var 13 procent, d.v.s. en rejĂ€l för sĂ€mring. Tittar vi pĂ„ enskilda lĂ€n sĂ„ ser vi samma trend i alla omrĂ„den. Ăster götland har gĂ„tt frĂ„n 8 procent till 28 procent i klass II och I och vĂ€stra Göta land frĂ„n 18 procent till 41 procent. SkĂ„ne ligger inte lika lĂ„gt, men har gĂ„tt frĂ„n 2 procent till 11 procent av arealen
âŠunder 4 i P-AL-vĂ€rdeâŠâ i klass I och II. För SkĂ„ne Ă€r detta Ă€ndĂ„ en nivĂ„ som kan vara skördesĂ€nkande. I de fall man har sockerbetor eller potatis i vĂ€xtföljden sĂ„ bör man ligga pĂ„ klass IVa. Hela 40 procent av den skĂ„nska Ă„kermarken ligger under klass IVa. VĂ€rt att notera Ă€r ocksĂ„ att södra
© Yara ⹠VÀxtpressen 2/2021
|
19
