VTI aktuellt nr 3 2018

Tema Internationellt Internationell

samarbete

2018

aktuellt 3

EU-projekt utforskar automatisering i samspel med människan Forskare i allians studerar framtidens transport­­infra­struktur Kina söker samarbete med de bästa kring trafiksäkerhet

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Internationellt samarbete behövs för utvecklingen av svensk transportforskning

Tomas Svensson Generaldirektör

”Svenskt kunnande på trafiksäkerhetsområdet är centralt för utvecklingen av innovationer och industriell konkurrenskraft.”

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

VTI:s medarbetare är aktiva inom olika internationella samarbetsorganisationer som ledamöter i styrelser, exekutiva ­kommittéer och arbetsgrupper. Det ger goda möjligheter till nätverkande och samarbeten inför projektansökningar.

Det ger ­också tillfällen att påverka den ­internationella forskningsagendan i en riktning som överensstämmer med vad

VTI AKTUELLT NR 3 2018

Sammantaget är ett framgångsrikt inter­ nationellt deltagande och engagemang ­viktigt för VTI:s verksamhet, för utveck­ lingen av svensk transportforskning och transportsektor samt för den kunskap vi behöver för att nå de transportpolitiska målen. Svenskt kunnande ger också ­betydande b ­ idrag till den internationella nivån, ett tydligt exempel är trafiksäker­ hets­­området, och är även centralt för ­utvecklingen av innovationer och indus­ triell ­konkurrenskraft. Därför är det ­angeläget att det finns goda förutsätt­ ningar för forskningsinstitut som VTI att vara aktiva på den i­nternationella arenan.

UPPLAGA 5 000 ex

E-POST vtiaktuellt@vti.se

REDAKTÖR Catharina Arvidsson

ISSN 0347-9382

OMSLAGSBILD Motiv: Nattrafik i Bryssel Foto: Mostphotos

I REDAKTIONEN Eva Åström Eva-Mari Löfqvist Annika Johansson Catarina Gisby, Redakta Johan Granath, Redakta Johan Sievers, Redakta LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK DanagårdLiTHO N VA

ENMÄRK

E

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Information om hur VTI behandlar personuppgifter finns på www.vti.se.

2

vi utifrån en svensk horisont vill framhålla som de stora samhällsutmaningarna inom transporter och mobilitet.

ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt

T

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

Det är ett faktum att den kunskap som VTI enligt regeringens instruktion ska ta fram för att Sverige ska kunna närma sig de transportpolitiska målen i allt högre grad är beroende av ett internatio­ nellt sammanhang. Det ser vi tydligt i till ­exempel digitaliseringens beroende av ­internationellt harmoniserad teknik­ utveckling och klimatfrågans globala ­omfattning.

S

T

ransportforskningen är interna­ tionell. En förutsättning för Sverige att kunna kvalitetssäkra och utveckla forskningsverksamheten är att den är väl positionerad utifrån det internationella forskningsläget.

VTI är ett internationellt framstående forskningsinstitut. Våra medarbetare ­publicerar regelbundet forskningsresultat i internationella tidskrifter och deltar i ­internationella konferenser och forsk­ ningsprojekt. VTI har under en lång tid deltagit i EU:s ramprogram med gott ­resultat.

Vi koordinerar i dagsläget två stora ramprogramsprojekt inom det åttonde ramprogrammet. I projekten deltar ett stort antal partners från forskningssidan men även från industri, näringsliv och myndigheter.

PRENUMERATION www.vti.se/ prenumerera order@vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Nr 3 2018

Tema Internationellt samarbete

innehåll

Sverige i stort EU-projekt om trafiksäkerhet och krockprovning 10 ADAS&ME tacklar samspelet mellan människa och teknik 12 Trafiksäkerhetskonferens med 200 deltagare från 30 länder 16 Kina vill arbeta med de bästa – värdefullt samarbete för VTI 9

8

6 Internationellt samarbete avgörande för VTI:s verksamhet 7 Framtidens transportinfra­struktur en viktig fråga för FEHRL 8 Europeisk transportforskning i fokus hos ECTRI 13 Standardiseringsarbete på internationell nivå har många fördelar

15

21 Alltid i VTI aktuellt

2 4 23 24

Ledare I korthet – notiser VTI-publikationer I huvudet på Jonas Jansson

14 15 15 17

Samarbete viktigt för europeisk trafiksäkerhet

17 18 19

Qatars universitet ny samarbetspartner

FERSI vill förbättra Europas trafiksäkerhet Kunskapsforum förbättrar vägytemätning Gemensam forskning ska bidra till ökad trafiksäkerhet i Sydkorea Nätverket HUMANIST skapar värdefulla kontakter PIARC – internationellt nätverk inom vägtransporter

10 VTI:s värld

20

Säkra vägar för oskyddade trafikanter på landsbygden

21 22 22

Samma resultat i körtest med eller utan ADHD VTI deltog även i årets Almedalsvecka Transportportal.se sprider kunskap om Sveriges transportforskning

VTI AKTUELLT NR 3 2018

3

I KORTHET

Foto: Bengt Hultqvist

Foto: Ellen Albertsdóttir, K2

VTI en av ­vinnarna i innovationstävling Om Öresundsbron byggdes på nytt – men denna gång utan utsläpp från till exempel betong- eller stålkonstruktioner och med minimering av materialåtgång med hjälp av innovativ design. Hur skulle man kunna lyckas med det?

Två tävlande lag fick under ett år arbeta med att ta fram idéer och koncept för att besvara frågan i en tävling som Naturvårdsverket initierade tillsammans med Trafikverket, Energimyndigheten, Formas, Vinnova, Boverket och Tillväxtverket. Lagen bestod av totalt 29 deltagare från företag och forsknings­ organisationer som fick samarbeta för att komma fram till lösningar.

VTI var en del av laget som vann ­kategorin “transformativ helhetslösning för nollutsläpp” och fick ta emot pris av miljöminister Karolina Skog under Almedalsveckan. Övriga i laget var ELU, Skanska, Swerock, Peab Asfalt, Tyréns, WSP, CTH, Sandvik, Cementa och IVL. – Vi har jobbat tillsammans för b ­ ro­lös­ningar som både ska vara k ­ limatsmarta, hållbara och värde­skapande. Både för de som använder bron och de som bor i dess närhet, ­säger Yvonne Andersson-Sköld, ­professor vid VTI. MER INFORMATION:

Yvonne Andersson-Sköld yvonne.andersson-skold@vti.se tel. 031-750 26 22

4

VTI AKTUELLT NR 3 2018

Nytta för samhället i fokus vid K2:s resultatkonferens Samhällsnyttan var i fokus när K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, höll en resultatkonferens i Lund den 22–23 augusti.

Forskare vid K2 fick då tillfälle att presentera resultat från forskning som pågått vid K2 sedan starten.

Flera forskare från VTI deltog och presenterade sina forskningsresultat inom ämnesområden som samverkan för bättre kollektivtrafik, finansiering och styrning av kollektivtrafik, unga ­personers attityder till kollektivtrafik i tätort, hot och våld mot bussförare

och tågvärdar, hur simulering kan bidra till bättre hållplatser och busster­ minaler och hur bildelning kan bidra till smartare kollektivtrafik.

- Det är jätteviktigt att vi delar med oss av forskningsresultat på andra sätt än bara i rapporter och artiklar.

Forskare och praktiker behöver träffas för att ­diskutera resultat från forsknings­ projekt och hur de kan omsättas i prak­ tisk ­verksamhet eller fortsatt forskning, säger John Hultén, föreståndare på K2.

MER INFORMATION:

John Hultén, john.hulten@vti.se tel. 046-540 75 01

Håll dig à jour

Adresserna till våra kanaler:

Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtisweden Twitter: www.twitter.com/vtisweden Youtube: www.youtube.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/vti

I KORTHET

Foto: Karin Linhardt

Foto: Mohammed Hoseini

Stipendium till Ivan Ridderstedt Åke och Greta Lissheds stiftelse har som ändamål att främja vetenskaplig forskning inom väg- och vattenbyggnadskonsten. Tidigare i år delade stiftelsen ut ett stipen­ dium till Ivan Ridderstedt, forskningsassistent på VTI och doktorand vid KTH. Stipendiet gav Ivan Ridderstedt möjlighet att delta i ITEA Annual Conference and School on Transport Economics som hölls vid Hong Kong Polytechnic University i juni i år. Där ­presenterade han en uppsats om anbuds­ effekter av hur Trafikverket buntar sam­ man geografiskt spridda asfalteringsarbe­ ten på det befintliga vägnätet till större kontrakt. Trafikverket upphandlar årligen dessa arbeten för omkring två miljarder kronor, enligt deras årsredovisningar.

– En bra övning i att söka extern finan­ siering, säger Ivan Ridderstedt.

– Uppsatsen är under arbete och jag fick många värdefulla insikter inför slut­ förandet, inte minst från andras presenta­ tioner. Det var ett bra läge i processen att lyfta blicken från detaljerna.

VTI deltog i konferens om elvägar System med elvägar är ett relativt nytt koncept och många projekt har startat under de senaste åren.

För att stimulera till kunskaps­ överföring och samarbeten arrangerade Forsknings- och innova­tions­plattformen för elvägar sin andra internationella elvägs­ konferens i juni. Årets elvägskonferens var förlagd i Arlan­da City. Konferensen avslutades med en demonstration av den sträcka för elväg som invigdes i april i år av ­projektet e­ RoadArlanda. Det är på den allmänna vägen 893, mellan Arlandas fraktterminal och Rosersbergs logistik­ område utanför Stockholm, som det lagts en cirka två kilometer lång elskena.

Elvägen fungerar genom att energi över­ förs till fordonet från skenan i vägen via en rörlig arm.

Konferensen samlade 110 besluts­ fattare, forskare och experter inom om­

rådet för att sprida och ta del av kun­ skap och pilotprojekt.

– Konferensen är en fantastisk arena för att stimulera till nya samarbeten och sprida kunskap om elvägar som en håll­ bar lösning för transporter, säger Arne Nåbo, forskningschef på VTI och ställ­ företrädande projektledare för Forsk­ nings- och innovationsplattformen för ­elvägar.

Tema för 2018 års elvägskonferens var organisation och affärsmodeller runt elvägssystem. I sammanlagt 22 presen­ tationer avhandlades ämnena: besluts­ processer och aktörer, energi och miljö, tester och demonstrationer samt nätverk och genomförande i stor skala.

Forsknings- och innovations­platt­­for­men för elvägar består av Chalmers, KTH, Transportøkonomisk institutt, VTI, Trafikverket och RISE Viktoria.

Industripartners är Fortum, Profu, Scania, Vattenfall och Volvo Group.

MER INFORMATION:

Arne Nåbo, arne.nabo@vti.se, 031-750 26 17

MER INFORMATION:

Ivan Ridderstedt, ivan.ridderstedt@vti.se, tel.

072-2111426

VTI AKTUELLT NR 3 2018

5

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Internationellt samarbete avgörande för VTI:s verksamhet Att VTI deltar i forskningssamarbeten inom EU och övriga världen har kanske aldrig varit så viktigt som nu. ”Vårt arbete internationellt ger Sverige både tillgång till kunskap och möjlighet att påverka hur det internationella forskningssamarbetet drivs framåt”, säger Tomas Svensson, VTI:s generaldirektör.

För VTI har det internationella sam­ arbetet sedan många år tillbaka stått högt på agendan. I regeringens instruktion till VTI omnämns internationellt arbete som en av institutets uppgifter. Genom olika organisationer, bilaterala sam­arbeten och deltagande i konferenser världen över har institutet bidragit med och fått del av forskning inom transportområdet.

VTI arrangerar också en egen internatio­ nell vetenskaplig konferens, Road Safety on Five Continents, som har genomförts arton gånger runt om i världen.

Idag finns VTI med i ett antal organisa­ tioner, såväl på europeisk nivå som världs­ omspännande. Exempel är ECTRI, the European Conference of Transport Research Institutes och nätverket PIARC, World Road Association*. Andra exempel är Transport Research Committee, TRC, och International Traffic Safety Data and Analysis Group (IRTAD), som båda ingår under OECD:s paraply. Trafiksäkerhets­ organisa­tionen FERSI, Forum of European Road Safety Research Institutes, är ytter­ ligare ett exempel.

Möjlighet att påverka Deltagandet kan bland annat bestå i att ta fram så kallade position papers (stånd­ punktsdokument) i olika frågor. Det skedde nyligen när en av VTI:s forskningschefer ledde en arbetsgrupp inom FERSI som tog fram förslag till inriktning för framtida forskning inom EU gällande självkörande bilar. VTI deltog också i framtagande av ett position paper inom området trafik­ ledning som publicerades i april i år*.

– Det internationella samarbetet har ökat i betydelse. Vi behöver delta och på­ verka men också ta till oss av andra län­

6

VTI AKTUELLT NR 3 2018

ders kunskap, både som forskningsinstitut och som land, betonar Tomas Svensson.

EU-projekt ökar EU har sedan början av 1980-talet inrättat och finansierat så kallade ramprogram för forskning. Ramprogrammen löper under fem år. Just nu pågår det 8:e ram­ programmet Horisont 2020, med en bud­ get på nästan 80 miljarder euro. Ett antal svenska aktörer deltar i programmet, VTI är en av dem.

– VTI:s deltagande i EU-finansierade projekt har vuxit. Genom att delta i pro­ jekten bidrar vi till utvecklingen av den svenska och internationella transport­ forskningen med resultat som kommer både Sverige och övriga EU till del, säger Tomas Svensson.

Samarbetsavtal Institutet har också samarbetsavtal med ett antal forskningsorganisationer i olika länder, med syfte att utbyta kunskap och arbeta gemensamt i olika forskningspro­ jekt. I maj skrevs ytterligare ett så kallat

MoU, Memorandum of Understanding, med Qatar under. Dessutom planerar Sverige och Sydkorea att inleda ett forsk­ ningssamarbete med mål att få ner döds­ talen i den sydkoreanska vägtrafiken*.

Vilka är då VTI:s styrkor internatio­ nellt?

– Våra styrkor är att vi arbetar tvär­ vetenskapligt med forskningsproblemen i fokus, har många duktiga medarbetare inom viktiga kompetensområden och bra resurser som högklassig forskningsutrust­ ning inom en och samma organisation, framhåller Tomas Svensson.

– Dessutom är vi är bra på att koordi­ nera stora projekt med ett bra fungerande administrativt stöd som vi har byggt upp, det har vi fått kvitto på genom de stora EU-projekt som vi fått förtroende att leda. * Läs även separata artiklar i det här numret av VTI aktuellt.

Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Annika Johansson MER INFORMATION:

Tomas Svensson, tomas.svensson@vti.se tel. 013-20 40 69

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Framtidens transportinfrastruktur ­ en viktig fråga för FEHRL FEHRL – Forum of European Natio­ nal Highway Research Labo­ratories – är en organisation för kunskapsutbyte, partnerskap och nätverk inom trafikforskningen. VTIforskaren Andreas Tapani har en framträdande roll i organisationen.

FEHRL bildades år 1989 och har sedan dess arbetat för att utveckla forsk­ ningsmöjligheterna och möta utmaningar­ na inom infrastrukturområdet.

Medlemmar är framför allt nationella forskningsinstitut i de olika EU-länderna, till exempel VTI och dess motsvarigheter.

Olika länders trafikmyndigheter är också medlemmar, bland annat det danska Vejdirektoratet, liksom norska Statens veg­vesen, som ett exempel på en myndig­ het från ett icke-EU-land. FEHRL är öppet mot omvärlden och v­ älkomnar även med­ lemmar från andra världsdelar än Europa.

– Vi har till exempel den australiensiska forskningsorganisationen ARRB, liksom några av USA:s trafikmyndigheter, säger Andreas Tapani som är forskningschef på VTI. I FEHRL:s uppdrag ligger att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan de olika medlemsinstitutionerna. Organisationen strävar också efter att vara en naturlig

plattform för att påverka och peka ut v­ ilken slags forskning som behöver sättas igång eller stärkas inom infrastrukturom­ rådet. Det kan handla om alltifrån forsk­ ning om drift och underhåll av vägar till digitalt systemtänkande kring uppkopp­ lade fordon och infrastruktur.

– FEHRL handlar bland annat om att identifiera vad som händer inom det väl­ digt stora område som infrastruktur är.

Vi har en viktig rådgivande funktion för beslutande organ – framför allt EU-kom­ mis­sionen – om vilken forskning som är viktig att satsa på inför framtiden, säger Andreas Tapani.

FEHRL utvecklar och leder också olika forskningsprojekt samt har en samordnan­ de funktion vid utlysningar av forsknings­ uppdrag, till exempel från EU-kommis­ sionen. Det innebär att FEHRL kan ge­ nomföra uppdrag inom EU:s ramprogram för forskning och innovation. Det nuva­ rande programmet, Horizon, p ­ ågår till och med år 2020.

– FEHRL kan svara upp mot utlys­ ningar av forskningsuppdrag från offent­ liga uppdragsgivare och genomföra dessa.

Vår styrka är att vi, tack vare de många olika medlemmarna med olika kompe­ tenser, kan många olika saker tillsammans. Vi är också duktiga på att bygga ­allianser för att genomföra uppdrag.

Några av de centrala inriktningarna inom dagens forskningsprogram är auto­ mation, uppkopplade fordon, samt anpas­ sad och motståndskraftig infrastruktur.

Det senare handlar bland annat om att den infrastruktur som byggs måste tåla de extremväder som klimatförändringarna kan ge upphov till.

Andreas Tapani är kontaktperson och forskningskoordinator för området Mobility, Transport and Infrastructure inom FEHRL. – Det betyder att om det till exempel kommer en förfrågan från Trafikverket ­eller annan offentlig aktör om att utreda en fråga, så har jag tillgång till ett nätverk och kan sätta ihop ett passande team.

Det får då rätt mix av kunskaper utifrån ämnets karaktär.

Förutom Andreas Tapani finns även VTI-forskarna Anita Ihs och Björn Kalman representerade i FEHRL. Anita Ihs ingår i organisationens exekutiva kommitté och Björn Kalman är VTI:s forskningskoordinator mot FEHRL. Text: Johan Granath/redakta Foto: Katja Kircher MER INFORMATION:

Andreas Tapani, andreas.tapani@vti.se, tel. 013-20 42 80

VTI AKTUELLT NR 3 2018

7

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Europeisk transportforskning i fokus hos ECTRI VTI är ett av 27 europeiska transportforskningsinstitut som knyts samman i organisationen ECTRI. En av ECTRI:s viktigaste uppgifter är att förse EU-kommissionen med samman­ställningar över de viktigaste framtida forsknings­ behoven inom transportsektorn.

När man ska bygga en gata, väg­ korsning eller annan infrastruktur så använder man ofta trafikmodellering för att ta fram den optimala utformning­ en. En väsentlig del av modellerna består av insamlade data om resvanor, bilförares agerande i trafiken och annat mänskligt beteende.

Men vad händer när självkörande bilar gör sitt intåg i trafiken? Det kommer att föra med sig en stor förändring av trafik­ miljön och skapa en lång rad nya frågor: Kommer bilförare att agera annorlunda när de möter en självkörande bil? För forskarna är det uppenbart att dagens trafikmodeller kommer att behöva utvecklas för att fungera väl i framtiden.

Eftersom behovet av uppgraderade trafikmodeller kommer att uppstå i många europeiska länder är det naturligt att man samarbetar om forskningen. Och det är här som ECTRI kommer in i bilden.

ECTRI, the European Conference of Transport Research Institutes, är en samman­slutning av 27 transport­ forsknings­institut i 20 europeiska länder.

VTI är en av medlemmarna i organisa­ tionen som har flera uppgifter. Den ska ­skapa möjligheter att nätverka, sprida kunskap och bilda konsortier för stora forskningsprojekt. Men den kanske ­viktigaste uppgiften är att identifiera forsknings­behov och föra det vidare till EU-kommissionen som under­lag för deras beslut om prioriterade forskningsområden.

– Det är viktigt att forskarvärlden har en tydlig röst gentemot EU-kommissionen, annars är risken att de bara lyssnar på lobbyister, säger Johan Olstam, forsknings­ ledare inom simulering och analys av väg­ trafiksystem på VTI. Han sitter i ledningen för en av ECTRI:s tematiska grupper, Traffic management.

8

VTI AKTUELLT NR 3 2018

Vägtrafikkorsning i Berlin.

I gruppens ansvarsområden ingår trafik­ modellering, trafikstyrning, självkörande fordon och uppkopplade samverkande trafiksystem.

– Självkörande fordon kommer att ställa nya krav på trafikmodellering, och ­uppkopplade fordon skapar helt nya möjlig­heter för trafikstyrning. Den stora svårigheten just nu är att ingen vet hur snabbt den här tekniken kommer att slå igenom ute på vägarna, säger Johan Olstam.

I april publicerade hans grupp ett så kallat ”position paper” där de beskrev ­vilka forskningsområden inom traffic manage­ment som de bedömer som extra viktiga. Ett sådant område är det som ­beskrivs i det inledande exemplet: Att ­utveckla dagens trafikmodeller så att man även kan utvärdera uppkopplade och självkörande fordon. Ett annat viktigt

­ mråde handlar om att utveckla en mer o resenärsfokuserad trafikstyrning.

Johan Olstam tycker att samarbetet inom ECTRI känns meningsfullt och viktigt. Det är en del av hans arbets­ uppgifter som forskningsledare och han lägger 50–70 timmar per år på det.

– Arbetet med ECTRI ger mig mycket även på det personliga planet. Jag får möj­ lighet att nätverka och byta forsknings­ idéer med välrenommerade forskare på en regelbunden basis. Det är värdefullt att få reda på vad som händer i andra länder i Europa, även om jag har koll på de stora EU-projekten så görs det ju mycket natio­ nell forskning, säger Johan Olstam.

Text: Johan Sievers/redakta Foto: Mostphotos MER INFORMATION:

Johan Olstam, johan.olstam@vti.se tel. 013-20 41 82

TEMA TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

I Virtual-projektet ska bland annat virtuella humanmodeller tas fram. Här en illustration av en virtuell krockmodell framtagen i det Vinnova-finansierade projektet VIVA.

Sverige i stort EU-projekt om trafiksäkerhet och krockprovning Krockprovning är ett av verktygen för att öka säkerheten på väg.

EU finansierar därför ett omfattande projekt, kallat Virtual, som nyligen startat för att utveckla virtuella krocktestmetoder.

Virtual, ”Open Access Virtual Testing Protocols for Enhanced Road User Safety”, är ett forskningsprojekt som finansieras genom Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och inno­ vation. Horisont 2020 är världens största satsning på forskning och innovation och har en budget på runt 80 miljarder euro.

Det långsiktiga målet för Virtual är att den fysiska utvärderingen av krockskyddet i och av framtidens bilar kompletteras med virtuell provning med datormodeller av människan. Utgångspunkt för prov­ ningen är både en modell av en genom­ snittlig man och en genomsnittlig kvinna.

I projektet ingår bland annat VTI,

Chalmers, Folksam, Volvo Cars och Dyna­ more från Sverige.

Fotgängare, cyklister och åkande med I Virtual-projektet ska virtuella test­ metoder och humanmodeller i öppen ­källkod utvecklas. Såväl fotgängare, ­cyklister, åkande i fordon och i kollektiv­ trafik omfattas av projektet. Human­ modellerna, det vill säga modeller av människor, kommer att användas i olika typer av konsument­provning, där tradi­ tionell fysisk krockprovning kompletteras med virtuell provning i datormiljö.

Efter projektet kommer det att finnas virtuella modeller av en genomsnittlig kvinna och en genomsnittlig man vars ­fysikaliska egenskaper kommer att kunna varieras. Båda modellerna kommer att få en aktiv muskelfunktion. Det gör det möjligt­att simulera vad som händer med människokroppen strax innan en krock.

Modellerna kommer också att kunna skalas­till olika storlekar och åldrar.

– Genom att kombinera traditionell f­ysisk provning med virtuell provning kommer det finnas bättre förutsättningar i framtiden att utvärdera system i bilar som skyddar både män och kvinnor och att utvärdera skyddet i flera olika krock­ situationer, säger professor Astrid Linder, forskningschef på VTI och koordinator av Virtual-projektet.

VTI leder Virtual, som kommer att pågå under 4 år och startade 1 juni 2018, har en total bud­ get på nära 7 miljoner euro. 15 partners i 8 länder ingår i projektet, 5 av dem har sin bas i Sverige: VTI, Chalmers t­ekniska högskola, Folksam, Volvo Cars och Dyna­ more. VTI leder hela projektet på EU-nivå.

Text: Eva-Mari Löfqvist Illustration: VIVA MER INFORMATION:

Astrid Linder, astrid.linder@vti.se tel. 031-750 26 03

VTI AKTUELLT NR 3 2018

9

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

ADAS&ME tacklar samspelet mellan människa och teknik ADAS&ME är ett stort EU-projekt med fokus på automation, människans tillstånd och den omgivning människan befinner sig i.

Budgeten ligger på 9,6 miljoner euro och VTI är koordinator.

ADAS står för Advanced Driver Assistance System. ADAS&ME i sin tur är en akronym för ”Adaptive ADAS to support incapacitated drivers & Mitigate Effectively risks through­tailor made HMI under automation”. 31 olika partner del­ tar i projektet, från svensk forskning hit­ tar vi, utöver VTI, universiteten i Uppsala och Stock­holm, och svenskt näringsliv representeras av Autoliv, Scania och SmartEye. – Hela projektet handlar om att vi ska ta allt det vi vet om automation och gifta ihop det med det vi kan om detektion och prediktion av förartillstånd – som trött­ het, sjukdom, stress, med mera – och till detta addera vad som sker i omgivningen, det vill säga situationer som människan kan hamna i, förklarar Anna Anund, forskningschef på VTI och projektledare för ADAS&ME. Den kunskap som förvärvas ska sedan främst användas för att öka säkerheten i övergången mellan föraren och fordonet och tvärtom.

10

VTI AKTUELLT NR 3 2018

– Hela projektet bygger på att vi använ­ der modern HMI, påpekar Anna Anund.

HMI är en förkortning för Human Machine Interface, eller, på svenska, ­människa, maskin, interaktion.

På VTI är många forskare duktiga på förartillstånd och HMI, och det var en avgörande anledning till att VTI tog hem uppdraget att koordinera ADAS&ME som inleddes 2016 och är tänkt att avslu­ tas under första halvan av 2020. Just nu befinner sig projektet ungefär halvvägs.

Människornas, det vill säga användarnas, behov har kartlagts, liksom var tekniken befinner sig i denna stund. Med detta som utgångspunkt har sju scenarier iden­ tifierats för vilka lösningar ska utvecklas.

– Systemarkitekturen för projektet är klar, säger Anna Anund.

När arbetet går vidare är det med dessa sju olika scenarier i centrum. Scenarierna är utformade på så vis att de ska inkludera flertalet av de utmaningar som står att fin­ na på europeiska vägar. De omfattar kör­ ning med personbil, mc, buss och lastbil.

– Människor blir ju till exempel trötta eller ouppmärksamma oavsett vad de kör.

Sedan ser förstås lösningarna många gånger olika ut för olika fordon.

Mc är svårt men spännande, menar Anna Anund.

För mc handlar det om att använda sensorer i mc-dräkten som mäter bland annat temperatur och hjärtfrekvens hos föraren. På så vis kan man detektera en person som håller på att bli en nedsatt ­förare, och se till att få ner farten och stoppa motorcykeln i stället för att ­föraren kanske kör av vägen i full fart och mister livet.

Ett scenario omfattar autonom ­dockning vid busshållplats.

– Vi vet sedan tidigare försök att drygt 40 procent av bussförare i linjetrafik kämpar för att hålla sig vakna två till fyra gånger per månad eller oftare. En förklaring till detta är stress hos föraren.

Och ett påtagligt stressmoment för många chaufförer är stoppen vid ­busshållplatserna. Förutom att hantera bussen ska de ha koll på alla oskyddade ­trafikanter och hålla tidtabellerna.

Anna Anund menar att detta är en situ­ ation där förhoppningen är att ett auto­

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE ADAS&ME är ett ­projekt som vill ta ett helhetsgrepp när det gäller ­automation och förares tillstånd.

Sju olika användar­ fall står i fokus i projektet, där alla berör förare men av olika fordon, som personbil (”vanliga” och elektrifierade), lastbil, buss och mc.

matiskt förarstödssystem skulle kunna göra stor nytta. Farten skulle sänkas med automatik, förarna skulle slippa en hel del stress och därmed kanske inte heller riskera att bli lika trötta. Det är också re­ lativt vanligt att passagerare råkar ut för fallolyckor på bussar när jäktade chauffö­ rer bromsar in eller startar för häftigt.

Sådana olyckor skulle med ett mer auto­ matiserat system kunna undvikas helt.

– Utifrån det här resonemanget har vi på VTI i VR-miljö utvecklat en buss som stannar och startar autonomt vid hållplat­ serna. I september i år startar vi ett försök med busschaufförer i den virtuella bussen i den rörelsebaserade simulatorn. Här ska vi närmare studera vad som stressar dem och varför. Detta scenario är det enda som kommer att vara simulatorbaserat, men det väcker stort intresse eftersom det i det här fallet handlar om en innovation. Övriga scenarier äger rum på en test­ bana i Spanien nästa sommar.

När kommer vi att se dessa eller ­liknande lösningar i verkligheten?

– Det är förmodligen lite olika b ­ eroende på fordonsslag. Inom lastbil har man redan kommit väldigt långt när det gäller ­automation. Här handlar det framför allt om att ta fram system som ger ­kunskap om förarnas t­illstånd. För mc finns ingen direkt automation att tillgå.

I ADAS&ME utvecklas ett system som stabiliserar och bromsar in autonomt.

Detta är helt nytt. Personbil är mera

­ omplext. Här tror jag det h k ­ andlar om fem till åtta år, och när det gäller buss i blandad trafik kommer det att ta ännu längre tid. Många bussar är fortfarande väldigt omoderna, och så handlar det om vem som ska betala för autonoma funk­ tioner i bussen. Det finns inte lika mycket pengar här, helt enkelt.

ADAS&ME tacklar gränssnittet mellan människa och teknik. Men hur stor vikt ska man lägga vid detta gränssnitt?

Kommer vi inte inom överskådlig framtid låta tekniken sköta precis allting? Vilket gör alla mänskliga insatser överflödiga?

– Här finns det olika skolor, svarar Anna Anund. En skola förespråkar att det fortfarande måste sitta en människa i bilen som ska kunna ta tillbaka kontrol­ len från tekniken. En annan skola menar att man kan hoppa över det steget och låta tekniken styra helt. Själv tror jag att de etablerade fordonstillverkarna på marknaden inte har råd att hoppa över gränssnittstadiet. Traditionella fordons­ tillverkare som Volvo jobbar steg för steg och det är svårt att ta genvägar. Det kan se annorlunda ut för nyare företags­ koncept som Tesla.

Så forskningen om hur förare och for­ don ska kommunicera med varandra går med oförminskad iver vidare. Om vilka tidsintervall för kommunikationen som är nödvändiga, bland annat. När ska fordonet kommunicera till föraren att ett mål när­ mar sig? Hur lång tid tar det att aktivera en sovande förare jämfört med en förare­

som läser en bok? Är det någon skillnad?

Om det är det, hur hanterar vi den?

Vill människan ha förarstödssystemen?

– Ja, det tror jag. Fast det beror förstås på vem man är. Jag tror att det finns stora individuella skillnader.

Redan i dag finns det en mängd auto­ noma funktioner i fordonen, även om vi inte tänker på det. I framtiden kommer dessa att integreras till en ännu högre grad av automation.

Många frågor kvarstår dock att besvara.

– Men det är inte första gången vi står inför stora förändringar. Steget som togs från att använda häst och vagn till att börja köra bil var också stort, menar Anna Anund.

Slutligen understryker hon att vi inte får glömma bort syftet med all teknisk innovation.

– Den bidrar till att vi får bättre trans­ porter på olika plan, framför allt får vi nya lösningar som bidrar till att vi räddar liv.

Läs mer om projektet ADAS&ME på adasandme.com. Där hittar du samtliga­partner som ingår i projektet.

Du får också­utförliga beskrivningar av de sju användarfall som skapats under projektets gång.

Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Katja Kircher MER INFORMATION:

Anna Anund, anna.anund@vti.se tel. 013-20 43 27

VTI AKTUELLT NR 3 2018

11

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Konferensen öppnades på traditionellt koreanskt sätt med slagverk: Media ”Dae Buk” Performance.

Trafiksäkerhetskonferens med 200 deltagare från 30 länder Trafiksäkerhetskonferensen Road Safety on Five Continents (RS5C) arrangerades av VTI i Sydkorea den 16–18 maj 2018. Över 200 deltagare från fem kontinenter kom för att utbyta erfarenheter och lära sig mer om trafiksäkerhet. Statssekreterare Mattias Landgren höll ett av öppningstalen.

Skador och dödsfall på grund av trafikolyckor på väg orsakar mycket lidande och stora kostnader världen över.

Varje år dör 1,24 miljoner människor i trafikolyckor, ungefär en person var 25:e sekund. Och problemen växer.

Det behövs ett globalt samarbete där ­kunskap, e­ rfarenheter och goda exempel delas för att vända trenden.

– RS5C är en internationell konferens som har målet att öka trafiksäkerheten globalt genom att vara en plattform för kunskapsutbyte. De medverkande länderna­kan genom utbytet få hjälp att kombinera bra mobilitet med hög trafik­säkerhet, sade Tomas Svensson, general­direktör för VTI, och en av öppningstalarna­på konferensen.

Nu söker vi en partner inför nästa RS5C-konferens, som eventuellt kommer att arrangeras i Sverige. För mer informa­ tion och intresseanmälan, kontakta Therese Jomander eller Tomas Svensson.

Lång tradition och hög kvalitet Grunden för RS5C är att uppvisa det senaste inom forskning och goda exempel.

Konferensen är ett forum för kunskaps­ spridning och diskussioner om gemen­

12

VTI AKTUELLT NR 3 2018

samma problem och lösningar, vilket lockar­trafikforskare, beslutsfattare och andra inom branschen från många delar av världen. Konferensen är uppskattad på grund av dess höga kvalitet på före­ läsningar och arrangemang.

Den första trafiksäkerhetskonferensen arrangerad av VTI gick av stapeln redan 1987 under namnet Road Safety on Two Continents. Därefter har konferensen vuxit­och arrangerats 18 gånger i olika städer på fem olika kontinenter, i syfte att så många som möjligt ska ges möjlighet att delta. Årets konferens anordnades i samarbete med Korea Transportation Safety Authority (KOTSA) och Ministry of Land, Infrastructure and Transport (MOLIT) på Jeju Island i Sydkorea.

Programmet i år bestod av fler än 100 presentationer av författare från ­nästan 30 länder. Ämnesområdena hand­ lade om allt ifrån trafiksäkerhetsplanering, infrastruktur, utbildning och kampanjer till ­autonom körning, trafikant­beteende och riskperception.

Vision Zero – en förebild När det kommer till arbete med ­trafik­säker­het är Sverige och Vision Zero

en förebild för många länder. Mattias Landgren, statssekreterare på Näringsdepartementet höll ett av öppnings­talen och delade bland annat med sig av de tre punkter som varit viktiga­i framgången med Vision Zero.

– För att lyckas med att reducera antalet trafikolyckor på vägar i Sverige har tre ­saker varit av stor vikt och det är väl­ definierade mål, tydligt ledarskap och samarbete mellan alla intressenter, sade Mattias Landgren.

Anna Vadeby är programansvarig för RS5C och forskare på VTI. Anna höll ett inledningstal och senare en välbesökt före­ läsning om Vision Zero och dess betydelse för trafiksäkerheten i Sverige. Vision Zero, eller nollvisionen, introducerades 1997.

Då hade Sverige 541 dödsfall i olyckor på väg och efter tjugo år har antalet har minskat till 253 u ­ nder 2017.

– Tre huvudanledningar till minskningen av dödsfall i Sverige har varit införandet av 2+1-vägar med mötesseparering, det nya systemet för hastighetsbegränsning samt ökat användande av fartkameror, sade Anna Vadeby.

Läs mer om RS5C på www.vti.se/RS5C. Text och foto: Eva Åström MER INFORMATION:

Therese Jomander, therese.jomander@vti.se tel. 013-20 40 15 Anna Vadeby, anna.vadeby@vti.se tel. 013-20 42 34

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Standardiseringsarbete på internationell nivå har många fördelar VTI deltar i flera internationella standardiseringskommittéer.

Arbetet är viktigt eftersom det bidrar till att standarderna kan anpassas efter svenska förhållanden och ger tillgång till värdefulla kontakter och nätverk.

VTI deltar, via sitt deltagande i den nationella standardiseringsorganisationen SIS, på flera sätt i det internationella standardiserings­arbetet med representan­ ter i den europeiska organisationen European Committee for Standardization (CEN) och i den globala International Organization for Standardization (ISO).

Både CEN och ISO bedriver sitt arbete i kommittéer och det är i dessa som VTI har med representanter som kan bevaka och påverka utvecklingen av nya och ­revideringen av befintliga standarder.

I många av de uppdrag som VTI deltar i ingår mätningar och de utförs enligt in­ ternationellt standardiserade mät­metoder.

Genom att medverka i utvecklingen av standarder får man insikt i metodernas ­användbarhet, osäkerhet, begränsningar och problem. Det har i sin tur stor bety­ delse när man ska bedöma mätresultatens relevans och osäkerhet. Standardiseringen gynnar också global handel genom att skapa förutsättningar för rättvis konkur­ rens och säkerställd kvalitet.

– Genom att delta aktivt i internationell standardisering kan vi se till att speciellt svenska förhållanden beaktas. Till exempel gäller det vårt klimat, vår användning av dubbdäck samt därav följande belägg­ ningspolicy. Vi kan också lyfta fram meto­ der som vi själva har utvecklat och funnit vara bra, säger forskningsledare Ulf Sandberg, som är ordförande och medlem i flera standardiseringsgrupper inom om­ rådet däck-/vägbanebuller inom ISO, CEN och den amerikanskinfluerade standardise­ ringsorganisationen ASTM International.

Att använda sig av redan färdiga ­standarder sparar tid och pengar eftersom

VTI:s vägmateriallaboratorium är ackrediterat enligt den internationella standarden ISO/IEC 17025.

man annars behöver utforma egna ­metod­beskrivningar för hur mätningarna ska ­utföras. En risk kan dock vara att gamla standarder används för länge ­eftersom ­arbetet med att revidera eller ta fram nya standarder är arbetskrävande och kostsamt och därför kan ta lång tid att ­genomföra.

– En delikat utmaning är att utforma en standard så att den inte hindrar framtida utveckling, säger forskningschef Leif Sjögren och gruppledare inom en teknisk CEN-kommitté som arbetar med ­standardisering av vägyteegenskaper.

En stor fördel med att delta i inter­ nationellt standardiseringsarbete är att det ger många kontakter och tillgång till nät­ verk inom såväl myndigheter och offentlig forskning som inom industrin.

– Ibland kan detta vara enda eller bästa tillfällena då vi får regelbunden kontakt med industrins främsta experter, säger Ulf Sandberg.

också av de företag som beställer mätningar hos VTI. – I standardiseringsarbetet ingår att ­granska och föreslå hur Sverige ska svara på förslag till nya ISO- eller CENstandarder och hur dessa eventuellt kan ­eller ska implementeras som svensk ­standard. Detta sker inom ramen för så kallade­spegelkommittéer inom SIS som administrerar, informerar om och ­diskuterar vad som händer i motsvarande ISO- eller CEN-jobb, säger Ulf Sandberg.

Förutom att VTI har valt att följa kraven enligt ISO 9001 för kvalitetsledning samt ISO 14001 för miljöledning för hela sin verksamhet, så är krocksäkerhets- och väg­ materiallaboratorierna även ackrediterade enligt ISO/IEC 17025.

– Inte minst eftersom vi är beroende av de internationella standarderna i våra ackredi­ terade laboratorier är det viktigt att delta i arbetet med att ta fram och följa standar­ derna, säger avdelningschef Anita Ihs. Text: Catharina Arvidsson Foto: Hejdlösa Bilder

Svensk implementering Många av de standarder som VTI bidragit till används direkt eller indirekt av Trafikverket och Transportstyrelsen och ofta

MER INFORMATION:

Anita Ihs, anita.ihs@vti.se tel. 013-20 40 31

VTI AKTUELLT NR 3 2018

13

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Samarbete viktigt för europeisk trafiksäkerhet

Samarbetspartners från olika länder redovisade resultat från ESRA-enkäten på trafiksäkerhetskonferensen RS5C i maj.

International European Traffic Safety Data Transport Safety and Analysis Council (ETSC) ETSC är en europeisk trafiksäker­ Group (IRTAD) hetsorganisation med syfte att reducera The International Transport Forum (ITF) inom OECD är en organisation med statliga representanter från 59 medlems­ länder. Den fungerar som en tankesmedja och organiserar årliga möten med länder­ nas transportministrar.

IRTAD, International Road and Traffic Accident Database, ingår i ITF och är en databas som syftar till att samla in olycks­ data av hög kvalitet. Databasen adminis­ treras av IRTAD-gruppen som är en ar­ betsgrupp inom trafiksäkerhet på vägar.

Syftet är att öka kännedomen om trafiksä­ kerhet och bidra till att reducera antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken.

Med 70 medlemmar från 40 länder har IRTAD blivit en central kraft för interna­ tionella samarbeten kring olycksdata.

Anna Vadeby är VTI:s representant i IRTAD. Två gånger om året möts for­ skare och trafiksäkerhetsexperter från väg­ myndigheter, forskningsinstitut, med flera.

– Det är ett givande samarbete med stort utbyte kring vad som händer inom trafiksäkerhet i olika länder.

Inom IRTAD tillsätts arbetsgrupper för aktuella frågor. Ett exempel är en studie som analyserat vad som hänt i tio länder när de sänkt hastighetsgränser eller intro­ ducerat automatiska hastighetskontroller.

Arbetet leddes av Anna Vadeby och resul­ tat från rapporten Speed and crash risk har använts och refererats till i bland annat Frankrike när hastighetsgränserna på många vägar nu sänks från 90 till 80 km/tim.

Läs mer: www.itf-oecd.org/IRTAD

14

VTI AKTUELLT NR 3 2018

antalet dödade och allvarligt skadade inom transportsektorn. Föreningen funge­ rar som oberoende expertråd när det gäl­ ler trafiksäkerhetsarbete inom EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna.

– Inom ETSC försöker vi identifiera och lyfta effektiva åtgärder inom de områden som har störst potential att reducera olyckor. Organisationen har fler än 200 experter inom trafiksäkerhet knutna till sig, säger Anna Vadeby som är en av ex­ perterna.

Varje år arrangerar ETSC flera konfe­ renser. Organisationen tar också fram fak­ ta i form av vetenskapliga rapporter, fak­ tablad och nyhetsbrev. En årligen åter­ kommande rapport är Road Safety PINrapport med statistik över olyckor med dödlig och allvarlig utgång på Europas vä­ gar.

– VTI har en aktiv roll i PIN-panelen.

Jag är ansvarig för att leverera och kon­ trollera data till rapporten och Astrid Linder, forskningschef på VTI, är med i den styrgrupp som tar beslut om rikt­ linjerna, säger Anna Vadeby.

Läs mer: www.etsc.eu/

E-survey of road users’ safety ­attitudes (ESRA) Ett europeiskt samarbete, som leds av Vias-institute i Belgien, skapade enkät­ studien ESRA för att kunna jämföra data om trafikanters attityder mellan olika län­ der. Den första ESRA-studien gjordes online med vuxna i 38 länder. Enkäten översattes till 33 språk och hade nästan 40 000 respondenter.

– En enkätstudie är en relativt billig me­ tod för att få reda på trafikanters beteende och attityder om trafiksäkerhet. Resultat av nationella studier är dock sällan jäm­ förbara eftersom man använder skilda me­ toder. Därför är den här studien unik och viktig, säger Anna Vadeby, som är kon­ taktperson för studien i Sverige.

Under 2018 kommer en ny enkät som involverar 50 länder på sex kontinenter och Sverige är med via VTI. Enkäten tar upp frågeställningar om exempelvis alko­ hol i trafiken, hastigheter och användning av mobiltelefon under körning.

– Detta kommer att innebära möjlighe­ ter för Sverige att jämföra sig med övriga länder och identifiera områden med för­ bättringspotential.

Läs mer: www.esranet.eu Text och foto: Eva Åström MER INFORMATION

Anna Vadeby, anna.vadeby@vti.se tel. 013-20 42 34

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

FERSI vill förbättra Europas trafiksäkerhet Det europeiska nätverket FERSI har som mål att bidra till trafiksäkerhetsforskningen och förbättra trafiksäkerheten. VTI är svensk representant och deltar aktivt i arbetet.

Forum of European Road Safety Research Institutes (FERSI) är ett euro­ peiskt nätverk inom trafiksäkerhets­ området. Nätverket består av en forsk­ ningsorganisation från varje medlemsland som har till uppgift att representera och företräda landets samlade kunskap inom trafiksäkerhetsområdet. VTI har blivit valt att representera Sverige och Astrid Linder, forskningschef på VTI, representerar insti­ tutet i FERSIs generalförsamling.

– FERSI är bland annat ett aktivt ­kunskapsstöd till EU-kommissionen och utformar kunskapsunderlag inom olika frågor som rör trafiksäkerhet, säger Astrid Linder.

Ett exempel på detta är det stånd­ punktsdokument, eller position paper, om automation och säkerhet som en

Forskningschef Astrid Linder.

a­ rbetsgrupp inom FERSI ledd av VTI:s forskningschef Anders Lindström tog fram tidigare i år.

Idag ingår 21 medlemsländer i FERSI och forumet träffas två gånger per år.

FERSI har ingen egen budget och finansie­ rar inga egna projekt. I stället samarbetar man genom att informera varandra om vilka forskningsinitiativ som är på gång och genom att bilda gemensamma konsor­ tier. Om minst tre medlemmar inom

FERSI ingår i en projektansökan kan FERSI bidra med ett letter of support ­vilket i sin tur ger större tyngd åt ansökan.

– Vi hade med ett sådant letter of ­support i vår ansökan om EU-projektet Virtual som vi sedan också fick, säger Astrid Linder. (Virtual beskrivs när­mare på sidan 9.)

Text: Catharina Arvidsson Foto: Hejdlösa Bilder

Kunskapsforum förbättrar vägytemätning Hur man mäter slitaget hos vägar med hjälp av spårdjup, jämnhet, textur och andra tillstånd är ett ­viktigt forskningsområde inom drift och underhåll. För sex år sedan ­bildades ERPUG, European Road Profile Users’ Group, som är ett forum för kunskapsspridning om vägytemätning.

Initiativtagare till ERPUG är Leif Sjögren, forskningschef på VTI. – Efter att i flera år ha åkt till USA och deras RPUG blev jag inspirerad att starta ett europeiskt forum och fick draghjälp av en kollega på Ramböll. Vårt första möte hölls i Köpenhamn 2012. Då visste vi inget om hur stort intresset var men det första mötet var välbesökt och blev

en succé kan man väl säga. Sedan dess har vi haft fem möten på olika platser i Europa och det sjätte är på gång i Madrid nu i oktober.

ERPUG:s fokus är ny teknik och hur den används och en viktig poäng med ­forumet är att vara en mötesplats för alla inom branschen. Här träffas forskare, konsulter, väghållare, mät- och vägentre­ prenörer och tillverkare av mätutrustning för att utbyta idéer och erfarenheter.

– Våra möten är professionella men samtidigt informella. Det gör att det är väldigt lätt att få kontakt och det främjar kunskapsutbyte och samarbete, säger ­­ Leif Sjögren. Det är värdefullt för alla men extra värdefullt för mindre och nyare stater.

Varför ingår ordet ”profile” i namnet?

– När man tar reda på en vägs tillstånd

är det ofta profiler man mäter. Tvär­ profiler visar hur spårig vägen är och längsprofiler visar hur ojämn vägen är i färdriktningen, säger Leif Sjögren.

Självklart vidgas fokus för ERPUG och numera handlar det om allt från mätning av vägars tillstånd till hur man bäst ska använda data.

Att strukturera och analysera data från vägytemätningar kommer att bli än viktigare i framtiden spår Leif Sjögren. Övergången till nya digitala tjänster och verktyg ökar möjligheterna att samla in enorma mängder data från olika källor med olika kvalitet och det kommer att ställa nya krav på alla inom området.

Text: Hillevi Ternström MER INFORMATION:

Leif Sjögren, leif.sjogren@vti.se tel. 013-20 43 59

VTI AKTUELLT NR 3 2018

15

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Gatuliv i Beijing, Kina

Kina vill arbeta med de bästa – värdefullt samarbete för VTI Genom samarbetet CTS får VTI ­värdefulla forskningskontakter med Kina. Landet har stora utmaningar inom trafiksäkerhetsområdet men också enorma möjligheter.

CTS står för China-Sweden Research Centre for Traffic Safety och är en samarbetsorganisation där VTI är medlem sedan hösten 2017. Från svensk sida är även Volvo Cars, AB Volvo, Chalmers och Autoliv medlemmar.

Kina representeras bland annat av det statliga kinesiska trafikforskningsinstitutet RIOH – Research Institute of Highway Ministry of Transport.

– Kina har en väldigt tydlig strategi när de söker forskningssamarbete. De säger: ”Vi vill jobba med de bästa”, säger Jonas Jansson, avdelningschef på VTI. Samarbetet kommer bland annat att innehålla en workshop i Peking under hösten 2018. Men framför allt består det av flera projekt som VTI och de andra svenska aktörerna har sökt stöd för hos innovationsmyndigheten Vinnova.

– Det är värdefullt för VTI att vara med i CTS. Kina har visserligen jätteutmaning­ ar, till exempel inom miljöområdet. Men också fantastiska förutsättningar, bland ­annat kan de genomföra storskaliga teknis­

16

VTI AKTUELLT NR 3 2018

ka lösningar mycket snabbt om de vill det.

Dessa förutsättningar bygger på en enorm marknad och att politiska beslut kan genomföras snabbt – om än inte alltid demokratiskt. Kina ligger dessutom långt framme inom områden som vi i Sverige ser på med viss avund. Det handlar bland annat om cykelpooler, vilka enligt Jonas Jansson är vanliga i Kina.

– Cyklar är billigare och tar mindre plats än bilar. Elmopeder är ett annat ­område där Kina ligger långt framme.

De tar också mindre plats och är bra för mobiliteten men sämre för trafik­ säkerheten.

Inom området trafiksäkerhet har Kina flera stora utmaningar och mycket att lära av Sverige. En av utmaningarna är att öka säkerheten för oskyddade trafikanter som i den snabbt ökande kinesiska trafiken är en alltmer utsatt grupp. Samarbetet kan även komma att handla om krocksäkerhet och blåljuskörning.

Information och data är ett annat intres­ sant område, menar Jonas Jansson. Kina har en omfattande användning av ITS ­(intelligenta transportsystem), vilket gene­ rerar stora datamängder. Dessa data, som bland annat kommer från kameraövervak­ ning av motorvägar, skulle kunna vara ­intressanta i olika forskningssammanhang.

– Förhållandena i Kina respektive Sverige

kanske inte är helt jämförbara. Men här finns säkert kunskap, erfarenhet och data som vi kan använda i Sverige och tvärtom.

Jonas Jansson nämner också att Kina är långt framme i utveckling av eldrivna for­ don och att man också har en omfattande forskning och utveckling inom området självkörande fordon. Även inom d ­ etta om­ råde är landet snabbt med att gå från ritbord till riktig körning.

– Jag ser framför mig att CTS kan inne­ bära att en part kan hoppa över delar av utveckling och försöksverksamhet, som den andra parten redan klarat av.

Samarbetet kommer också att vara ­inriktat på mänskligt beteende, det som inom trafikforskning kallas ”Human Factors”, och dess betydelse för utveck­ lingen av självkörande fordon och auto­ mation.

– Att känna till och kunna ta hänsyn till den mänskliga faktorn är en väldigt viktig komponent i utvecklingen mot automa­ tion och mer självkörande bilar. Det är en viktig del i det här samarbetet som jag tror att det kan komma mycket gott ur, säger Jonas Jansson.

Text: Johan Granath, redakta Foto: Mostphotos MER INFORMATION:

Jonas Jansson, jonas.jansson@vti.se tel. 013-20 40 37

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Gemensam forskning ska bidra till ökad trafiksäkerhet i Sydkorea Sverige och Sydkorea planerar att inleda ett forskningssamarbete med mål att få ner dödstalen i den sydkoreanska vägtrafiken. Stort fokus ligger på hastigheternas betydelse för dödligheten.

VTI-forskaren Anna Vadeby hade i våras ansvaret för det vetenskapliga innehållet i konferensen RS5C som hölls på ön Jeju. Hon var också konferensens ordförande.

– Från sydkoreansk sida finns ett väldigt stort intresse för hur vi arbetar med trafik­ säkerhet i Sverige, berättar Anna Vadeby.

Nollvisionen är för dem ett helt nytt synoch angreppssätt.

Antalet dödade per 100 000 invånare är tre till fyra gånger högre i den sydkore­ anska vägtrafiken än i den svenska.

– Där är det väldigt mycket ”bilen först”. Gator med fyra, fem filer löper ­genom stora städer, och hastigheterna är ofta höga. De sydkoreanska forskarna visar också ett tydligt intresse för vårt has­ tighetsarbete, och det är väl där jag kom­

mer in i bilden eftersom jag arbetar mycket med de frågorna, säger Anna Vadeby.

VTI och KOTSA, Korea Transportation Safety Authority, samt MOLIT, Ministry of Land, Infrastructure and Transport, har undertecknat tre MOU – memorandum of understanding – som är ett slags sam­ arbetsavtal på transportområdet. Utifrån dem finns det ambitioner att så småning­ om utforma gemensamma forsknings­ projekt.

– Sydkorea har målet att halvera döds­ talen fram till 2022, från cirka 4 000 ­dödade varje år till cirka 2 000. Det är ambitiöst på såpass kort tid, menar Anna Vadeby.

Även Jonas Jansson och Leif Sjö­gren, VTI, deltog på RS5C-konferensen. Leif Sjögren var bland annat med och arrange­ rade en specialsession om säkerhet, infra­ struktur och friktion. Jonas Jansson berät­ tar att hans huvuduppgift är att hitta ­finansieringsmöjligheter för framtida ­gemensamma forskningsprojekt.

– Sydkorea har en snabb och avancerad teknisk utveckling. Det finns många om­ råden där vi kan lära av varandra.

Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Mostphotos MER INFORMATION:

Anna Vadeby, anna.vadeby@vti.se tel. 013-20 42 34

Qatars universitet ny samarbetspartner VTI:s forskare har ofta kontakt med andra forskare inom samma område världen över – något som är viktigt för att skapa nya internationella samarbeten. I förlängningen kan det leda till avtal med andra länder.

Henriette Wallén Warner och Sonja Forward som är forskare vid VTI har varit i Qatar och hjälpt till med att ut­ forma bättre kampanjer om trafiksäkerhet. Även andra från VTI har haft kunskapsut­ byte med forskare i Qatar vid till exempel konferenser. Nu finns också en formell av­ siktsförklaring om ett utökat samarbete kring trafiksäkerhetsforskning mellan VTI och universitetet i Qatar. Det underteckna­ des 23 april, då representanter för Qatars inrikesdepartement och transportdeparte­ ment samt det nationella universitetet i Qatar besökte VTI. -– Arbetet tillsammans så här långt har varit jätteroligt, och har underlättats av att

VTI anordnade en workshop om kampanjer för personer som arbetar med trafiksäkerhet i Qatar.

vi har en fantastisk ambassadör där, Ewa Polano. Tanken är att vi ska sam­ arbeta mer och det finns en rad förslag på forskningsprojekt som vi ska diskutera framöver, säger Henriette Wallén Warner.

Forskarna i Qatar är intresserade av ­flera av de områden VTI har stor erfaren­ het av, till exempel krocktester, hur man kan få fler att använda kollektivtrafik och att använda körsimulatorer för att prova olika sätt att utforma vägar.

– Det finns en etisk aspekt på att vi når ut med vår kunskap internationellt. Vi kan rädda fler liv utomlands än i Sverige, där vi har förhållandevis god trafiksäkerhet.

I Qatar har vi mycket att bidra med, där kan vår kunskap verkligen göra skillnad.

Text: Annika Johansson Foto: Sonja Forward MER INFORMATION:

Henriette Wallén Warner, henriette.wallen. warner@vti.se , 0243-44 68 62

VTI AKTUELLT NR 3 2018

17

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Nätverket HUMANIST skapar värdefulla kontakter I nätverket HUMANIST möts ­forskare och experter som är intresserade av gränssnittet mellan människa och transportsystem, till exempel beteende, ITS (Intelli­ gent Transport Systems) och ­fordonsautomatisering. Medlem­ marna kommer från universitet och forskningsorganisationer i ett tjugotal länder, främst i Europa.

VTI var med och startade nätverket.

Tania Dukic Willstrand, forskningsledare på VTI, sitter i styrelsen.

– Nätverket är väldigt relevant för oss.

Det är viktigt för VTI att ha ett nätverk inom human factors i Europa, säger Tania Dukic Willstrand.

Två gånger om året finns det tillfälle för medlemmarna att träffas på nätverks­ möten där medlemmarna bland annat ­presenterar olika forskningsaktiviteter som de arbetar med.

– Vi roterar mellan våra medlemsorga­ nisationers kontor så att man får en bild av vad de gör och vilka resurser de har.

När vi till exempel var i Nederländerna ­visade vår systerorganisation där, SWOV, vilken utrustning de har, bland annat en specialutrustad bil som de har använt i naturis­tiska studier.

Hon tycker att det skapar en bra grund för vidare vetenskapligt samarbete.

– Det är ovärderligt att få veta vad som är på gång inom forskningen. Det finns så mycket kunskap, men det är alltid en trös­ kel att ta kontakt. Här träffar du personer du inte skulle träffa annars. Känner man för varandra och har samma ämnesom­ råde, då kan man åstadkomma vad som helst tillsammans. Det skapar nya idéer och projekt. När det är dags att skriva en EU-ansökan vet man var man kan hitta rätt kompetens för att kunna ­genomföra ett visst projekt.

Vartannat år arrangerar HUMANIST en sommarskola som vänder sig i första hand till doktorander men som även är öppen för alla medlemmar.

– Under tre dagar får man möta kolle­ gor på en trevlig plats och gå på föreläs­ ningar, och delta i diskussioner och prak­

18

VTI AKTUELLT NR 3 2018

På årets konferens var det ett hundratal anmälda, mest forskare, studenter och doktorander, men även representanter från myndigheter.

tiska övningar för att lära sig om den s­ enaste utvecklingen inom forskningen. Åren utan sommarskola hålls en kon­ ferens. I år arrangerades den i Haag, Nederländerna i juni. Årets fokus var på den mänskliga faktorn i övergången mot självkörande fordon i framtiden.

– Professor Linda Boyle från Washing­ ton University gjorde en fin sammanfatt­ ning om var vi står nu och vilka utma­ ningar som finns, till exempel kring an­ vändare, fordon, transportsystemet och vilka data och verktyg man behöver.

Man kan skriva algoritmer och bygga ­bilar men sedan ska de interagera med människor och så ska infrastrukturen fungera, det är inte helt lätt. Det är många pusselbitar som ska passa ihop.

Tania Willstrand berättar att det var många spännande personer som var med och att deltagarna tyckte att konferensen höll hög kvalitet.

– Det är mycket jobb för att skapa ett

attraktivt program. Jag satt med i den ­vetenskapliga kommittén för konferensen.

Vi var fem stycken med varierande kom­ petensområden från olika länder, som läste och granskade abstracts och artiklar.

Det har varit ett roligt arbete och jag har fått hjälp av kollegor från VTI för att ­hinna med.

På konferensen presenterade Tania Dukic Willstrand sina forskningsresultat som handlar om utvärdering av seniorkort för äldre. Alexander Eriksson, forskare på VTI, presenterade en simulatorstudie om avåkningsolyckor som utfördes i VTI:s ­simulator IV i Göteborg.

Läs mer på HUMANIST:s webbplats: http://www.humanist-vce.eu Text: Annika Johansson Foto: Tania Dukic Willstrand MER INFORMATION:

Tania Dukic Willstrand, tania.willstrand@vti.se 031-750 26 06

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

PIARC – internationellt nätverk inom vägtransporter PIARC (World Road Association) är ett nätverk som funnits sedan 1909, för internationellt utbyte och kunskapsspridning om vägar och vägtransporter. Organisationen består av 121 statliga medlemmar spridda över världen.

publicerar artiklar och ger ut magasinet Routes/Roads med fyra nummer om året.

Organisationen har nationella kommit­ téer som representerar 43 länder. De flesta dokument som sprids tas fram på tre språk: engelska, franska och spanska.

Medlemmarna är mestadels andra länders motsvarighet till Trafikverket.

– Organisationen är oberoende och verkar för att vara öppen och opartisk, förespråka hållbara transporter och sunda ekonomiska lösningar, säger Anna Arvidsson, forskare på VTI. PIARC strävar efter att vara ett ledande internationellt forum som ska identifiera, utveckla och sprida kunskap om de bästa metoderna inom vägområdet.

Organisationen arbetar för att öka till­ gången till öppen information och tar fram rapporter och verktyg som kan ­användas vid beslutsfattande om väg­ transporter. PIARC påtalar också vikten av att ta hänsyn till utvecklingsländernas behov.

Inom PIARC finns 23 tekniska kommit­ téer inom områden som till exempel vinter­väghållning, broar, trafiksäkerhet och automatiska fordon. Vart fjärde år anordnar organisationens medlemmar en världskonferens, World Road Congress, och lika ofta en konferens om vintervägar, International Winter Road Congress.

PIARC ordnar även tekniska seminarier,

VTI i teknisk kommitté för vinterväg

Anna Arvidsson, forskare på VTI inom drift och underhåll av vintervägar, är ­medlem i kommittén för vinterservice och är gruppens webbmaster.

Under perioden 2016–2019 kommer kommittén bland annat att ha gett ut två rapporter samt en bok om hur man praktiserar vinterdrift i 30 olika länder.

Snow and Ice DataBook uppdateras vart fjärde år och beskriver de olika ländernas geografi, demografi, vägnät, klimat, meto­ der inom vägunderhåll, aktuell forskning, med mera. Det finns också långtgående planer på att ge ut en handbok om vinter­ underhåll som ska finnas tillgänglig för alla via PIARCs hemsida.

– Vinterförhållanden är svåra att förut­ spå och det blir allt mer komplicerat med de klimatförändringar som påverkar väd­ ret. Allt mindre budgetar gör också att det är svårt att planera, vilket innebär att det blir viktigare att ta hjälp av erfarenheter från andra länder, menar Anna Arvidsson.

Nästa vinterkonferens i Calgary Vart fjärde år anordnar kommittén International Winter Road Congress ­tillsammans med aktörer från det aktuella värdlandet. Medlemmarna i den tekniska kommittén är ansvariga för att ta fram konferensens tema och är även med i ­peer-review processen samt ansvarar för sessionsprogrammet. De senaste ­konferenserna har varit i Andorra 2014 och Gdansk 2018. Nästa konferens är i Calgary 2022.

Deltagare på vinterkonferensen är bransch­folk inom vinterunderhåll, exem­ pelvis ansvariga från statliga myndigheter, entreprenörer som jobbar med vinter­ frågor, säljare av utrustning samt forskare och studenter inom området.

– I samband med varje konferens finns en populär utställning med teknisk utrust­ ning som plogar, saltspridare och sensorer.

Dessutom anordnas VM i snöplogning, där det är en stor ära för deltagarna från respektive land att få vara med och visa upp sin skicklighet i att hantera en snöplog.

Mer information: www.piarc.org/en/ Text: Eva Åström Foto: Mostphotos MER INFORMATION:

Anna Arvidsson, anna.arvidsson@vti.se tel. 031-750 26 15

VTI AKTUELLT NR 3 2018

19

VTI:S VÄRLD

Säkra vägar för oskyddade trafikanter på landsbygden Trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister som rör sig utanför städerna måste förbättras. VTI samarbetar med forskare i Belgien och Irland för att kartlägga vad olika länder har för riktlinjer för att göra vägarna säkrare för den här gruppen. Målet är att skapa en ”best practice guide” som kan användas i alla länder.

I Sverige vill vi att fler människor ska cykla men om man bor på landsbyg­ den känns det ofta som ett otryggt alterna­ tiv. Den enda vägen till närmaste samhälle är ofta en landsväg med fordonstrafik som gör den till en farlig plats för oskyddade trafikanter. Problemet är inte lätt att lösa.

Man kan designa om vägen eller bygga gång- och cykelvägar, men i båda fallen kostar det mycket pengar.

Det svenska vägnätets utformning styrs av ett regelverk, Vägars och gators utform­ ning (VGU). Det består av sex dokument varav ett är tvingande och de andra inne­ håller rekommendationer.

– Tyvärr är cyklister och fotgängare ­ganska osynliga i manualerna, trots att de är mycket utsatta säkerhetsmässigt,

20

VTI AKTUELLT NR 3 2018

­säger Christopher Patten, forskare på av­ delningen för mobilitet, aktörer och plane­ ring på VTI. Liknande regelverk om vägars utform­ ning finns i andra europeiska länder, i ett spektrum från tvingande lagstiftning till löst hållna rekommendationer. Reglerna varierar från land till land och avspeglar inte bara ambitionsnivån i trafiksäkerhets­ arbetet utan även en kulturellt färgad syn på olika trafikslag.

– I Danmark och Nederländerna får cyklar ta plats. Därför ligger de långt fram när det gäller att prioritera cyklar i trafik­ systemen. I andra länder har man nästan helt fokus på bilar, säger Christopher Patten.

Han leder ett forskningsprojekt inom CEDR (Conference of European Directors of Roads) där man ska kartlägga vilka regler och rekommendationer för vägnätet man har i olika länder, med avseende på trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i icke-urbana miljöer. Projektet heter SANA-4U och startade i november 2017.

– Vi vill plocka russinen ur kakan för att samla de bästa rekommendationerna inom det här området, fortsätter han.

Tre länder deltar i projektet. VTI ­koordinerar arbetet och bidrar med

lång erfarenhet av mänskliga faktorer och trafiksäkerhetsarbete i Sverige.

Det belgiska trafikforskningsinstitutet BRRC deltar med sin kunskap om den cykelvänliga vägnätskulturen i Beneluxländerna och Frankrike.

Den tredje aktören är konsultföretaget Arup som har stor kunskap om vägdesign på Irland. När Irland fick en ekonomisk boom på slutet av 1990-talet byggde man många nya skolor i landet och valde ofta att lägga dem i städernas utkanter.

Det medförde att man fick stora mängder oskyddade trafikanter i farliga trafikmiljö­ er och tvingades att tänka i nya banor för att öka trafiksäkerheten.

Målet är att ta fram en ”best practice guide” med fokus på självförklarande ­system för oskyddade trafikanter.

– Det här är ett ganska litet projekt så vi kommer inte att kunna skriva hela­ ­manualer. Men vi vill ta fram det vik­ tigaste och det ska vara användbart i alla länder, säger Christopher Patten.

Text: Johan Sievers/redakta Foto: Mostphotos.

MER INFORMATION: Christopher Patten, christopher.patten@vti.se tel. 0243-44 68 69

VTI:S VÄRLD

I ett av de scenarier som användes i testet med bilförare med och utan ADHD springer ett barn plötsligt över vägen.

Samma resultat i körtest med eller utan ADHD I en simulatorstudie har forskare på VTI jämfört bilförare med och utan ADHD. Resultaten visade inte på skillnader i körbeteende eller upplevelse av körningen, vilket tyder på att tidigare studier kan ha överskattat effekterna av ADHD. Bilförare med diagnosen ADHD har i tidigare forskningsartiklar bedömts ha 3–4 gånger högre risk att krocka vid bilkörning. Slutsatserna är oftast baserade på studier med deltagare som har fler diagnoser än ADHD och därmed kan effekterna av ADHD vara överskattade.

Dessutom har den tidigare forskningen i huvudsak begränsats till enbart manliga bilförare.

– Vi ville testa om förare med ADHDdiagnos kör annorlunda än förare utan någon diagnos. För att genomföra säkra och repeterbara tester har vi använt oss av en av VTI:s körsimulatorer, säger Birgitta Thorslund, forskare på VTI. Det ena syftet med studien var att ­undersöka skillnader i beteende och ­uppmärksamhet hos erfarna bilförare, med respektive utan ADHD. Det andra

syftet var att testa en simulator-baserad metod för att testa körförmåga hos männi­skor med funktionsvariationer.

– Vi samlade in data om hastighet, ­uppmärksamhet och reaktionstider. I en enkät fick deltagarna dessutom svara på frågor om sin subjektiva uppfattning om eget körbeteende och körförmåga, säger Birgitta Thorslund.

Resultaten i denna studie visade inga specifika effekter hos förare med ADHD, varken när det gällde hastighet, kollisioner eller avåkning. Grupperna skattar sig lika högt på körförmåga och hur mycket de gillar att köra bil.

– Det kan vara så att ADHD medför ökad risk, men våra resultat tyder starkt på att om en sådan skillnad finns, så är den förmodligen liten – betydligt mindre än somliga tidigare uppskattningar visat, säger Björn Lidestam, forskare på VTI. Efteråt fick deltagarna också svara på frågor om hur de upplevde simulator­ körningen. Inte heller här fanns skillnader mellan grupperna. Frågorna gällde hur ­realistisk körningen kändes, hur koncen­ trerade och uppmärksamma de kände sig och om de kände av åksjuka.

– Vi kan konstatera att körsimulatorer

är användbara för att studera specifika ­effekter av funktionsnedsättningar eller behov av körträning. Små körsimulatorer, som är portabla och billigare än stora ­simulatorer, skulle kunna användas i större utsträckning för dessa behov.

Om studien Studien genomfördes i VTI:s körsimulator.

60 förare fick köra ett scenario som var 25 minuter långt och innehöll 15 olika händelser (exempelvis lekande barn, buss som stannar och älg som korsar vägen).

40 av förarna hade ADHD och 20 hade ingen diagnos, både män och kvinnor ingick i studien. 30 procent av deltagarna var professionella förare. Alla fick dess­ utom fylla i en enkät om ålder, kön, diag­ nos, medicinering, körvanor och själv­ bedömd körförmåga. Studien presente­ rades på konferensen Road Safety on Five Continents (RS5C) i maj.

Text: Eva Åström Foto: Björn Lidestam

MER INFORMATION:

Birgitta Thorslund, birgitta.thorslund@vti.se tel. 013-20 41 55

VTI AKTUELLT NR 3 2018

21

VTI:S VÄRLD

VTI deltog även i årets Almedalsvecka Flera forskare från VTI deltog under Almedalsveckan 2018 i andra aktörers seminarier. Minskat cyklande, kollektivtrafik och förändrad skolstart samt dieselbilar var exempel på ämnen för seminarier där VTI:are var med.

– Almedalsveckan var för mig ett bra tillfälle att träffa företrädare för olika aktörer och delta i diskussioner om cykling, säger Anna Niska, forsknings­ ledare på VTI och föreståndare för Cykel­ centrum.

Anna var en av de VTI-forskare som deltog i seminarier arrangerade av andra aktörer. Hon medverkade i ett seminarium om framtidens cykelstad, arrangerat av Lunds kommun, och ett seminarium om hur utvecklingen mot minskat cyklande kan vändas, arrangerat av Trivector.

Lena Nerhagen, forskare på VTI, deltog i Bil Swedens seminarium om dieselbilens framtid i skenet av debatten om utsläpp av kvävedioxid.

Sofia Lundberg, biträdande forsknings­ direktör på VTI och projektledare för ­elvägsprojektet eRoadArlanda, fanns med i en panel som diskuterade samarbetet kring Arlanda och flygplatsens betydelse nationellt och internationellt.

Anna Niska var en av de VTI-forskare som medverkade i årets Almedalsvecka.

Här i en panel om minskad cykling.

På plats i Almedalen fanns också Helene Lidestam, forskare från VTI, Linköpings universitet och K2. Helene medverkade under rubriken ”Kan snoozande skolelever förbättra kollektivtrafiken?” och berättade

om forskning om hur små förändringar i tidtabellen både kan minska antalet ­bussar och sänka kostnaderna.

Text och foto: Eva-Mari Löfqvist

Transportportal.se sprider kunskap om Sveriges transportforskning Nu har Transportportal.se – portalen för transportforskning utökat sitt innehåll och fått nytt utseende.

– Portalen är avsedd att vara en väg in i transportforskningen och vi är glada över att kunna erbjuda användaren så mycket samlad kunskap inom området, säger Claes Eriksson, informationsspecia­ list vid VTI:s bibliotek och en av dem som arbetat mycket med den nya utform­ ningen av webbplatsen.

Portalen för transportforskning har ­sedan lång tid erbjudit användaren tillgång till bland annat VTI:s bibliotekskatalog med över 20 000 länkar till fulltextdoku­ ment, VTI:s nationella projektkatalog samt forskningsinformation från organi­

22

VTI AKTUELLT NR 3 2018

sationer som K2 – nationellt kunskaps­ centrum för kollektivtrafik och Energi­ myndigheten.

Nu har portalen fått ny design och ­samtidigt utökats till sammanlagt elva webbplatser. Utöver ovan nämnda finns ingångar till Cykelcentrum vid VTI, Transportekonomi.org (ett forsknings­ program som startade i mars 2018 och vars övergripande syfte är att bidra till morgondagens hållbara transportsystem genom forskning inom transportekonomi) och branschprogrammet BVFF – Bana väg för framtiden. Via portalen kan man också söka i TRID – the TRIS and ITRD data­ base som är en fritt tillgänglig internatio­ nell databas med referenser till litteratur

och forskningsprojekt inom transport­ området samt i ett konferenskalendarium med aktuella nationella och internationella konferenser. Här finns också en ingång till RISE Viktoria-projektet 20-Fifty som ­genom olika scenarier försöker besvara frågan hur Sverige påverkas när vi blir ­fossilfritt.

Transportportal.se – portalen för transportforskning är tillgänglig via www.transportportal.se.

Text: Catharina Arvidsson MER INFORMATION:

Birgitta Sandstedt, birgitta.sandstedt@vti.se tel. 013-20 42 14 Claes Eriksson, claes.eriksson@vti.se tel. 013-20 41 99

VTI:S VÄRLD

Nya VTI-publikationer Från 2018-05-01 till 2018-08-20 VTI rapporter Utvärdering av alkolås efter rattfylleri: sammanfattande slutrapport.

VTI rapport 978.

Författare: Åsa Forsman, Susanne Gustafsson, Jonna Nyberg.

Köpa mat online?: effekter av ökad e-handel för person- och godstransporter i ett växande e-handelssamhälle.

VTI rapport 977.

Författare: Malin Henriksson, Jessica Berg, Jenny Karlsson, Sara Rogerson, Lena Winslott Hiselius.

Kostnadsanalyser av upphandlade ­kontrakt: två studier av investeringsoch reinvesteringsprojekt.

VTI rapport 976 Författare: Jan-Eric Nilsson, Oskar Johansson, Johan Nyström, Ivan Ridderstedt, Daniel Wikström.

Effekterna av begränsat antal hand­ ledarskap: en utvärdering.

VTI rapport 974.

Författare: Sonja Forward, Hanna Lindgren, Christina Stave, Per Henriksson.

Cykelcentrum för långsiktighet och excellens: redovisning av regerings­ uppdrag.

VTI rapport 973.

Författare: Anna Niska.

Luftfartens klimatpåverkande utsläpp – differentierade marginalkostnader: en delrapport inom Samkost 3.

VTI rapport 972.

Författare: Magnus Johansson.

Effekten på rullmotstånd av vatten och snö på vägytan.

VTI rapport 971.

Författare: Annelie Carlson, Tiago Vieira.

Utvärdering av hastighetsmätningar med blåtandssensorer: jämförelse med data från MCS (Motorway Control System).

VTI rapport 969.

Författare: Åsa Forsman, Anna Vadeby, David Gundlegård, Rasmus Ringdahl.

Mätning av cykeldäcks friktionsegenskaper som underlag för simuleringsstudier.

VTI rapport 952.

Författare: Mattias Hjort, Anna Niska.

VTI notat Politiska krav och tjänstemäns roll för analys av och beslut om styrmedel: sammanfattande slutrapport.

VTI notat 14–2018.

Författare: Lena Nerhagen, Heather Congdon Fors, Lisa Hansson, Johanna Jussila Hammes, Roger Pyddoke.

Utvärdering av intensifierad hastighetsövervakning i Polisregion Väst.

VTI notat 13–2018.

Författare: Anna Vadeby, Åsa Forsman, Gunilla Sörensen.

Nordic certification system for road marking materials: version 5: 2018.

VTI notat 12A–2018.

Författare: Carina Fors, Trond Cato Johansen, Sven-Olof Lundkvist, Sara Nygårdhs.

Testplatser för 74 ton tunga fordon: två instrumenterade tunna väg­ konstruktioner.

VTI notat 11–2018.

Författare: Sigurdur Erlingsson, Håkan Carlsson.

Körkort med villkor automatväxellåda: finns det skäl och möjligheter att underlätta körkortsprocessen?

VTI notat 10–2018.

Författare: Sonja Forward, Jonna Nyberg.

Vintermodellen 2018: uppdatering av Olycksmodellen inklusive uppdateringar av värderingar till ASEK 6.1.

VTI notat 9–2018.

Författare: Anna K Arvidsson.

Laddsträcka i Lund: en studie av ­busslinje i körsimulator.

VTI notat 8–2018.

Författare: Arne Nåbo, Conny Börjesson, Laban Källgren, Joakim Nyman, Christina Stave.

?

Finns det redan en lösning?

Fråga oss!

VTI:s bibliotek är en nationell resurs för trafik- och transportforskningen.

VI HJÄLPER DIG MED: • Biblioteksservice

• Utveckling av webbplatser och databaser • Spridning av forskningsresultat • Informationssökning • Omvärldsbevakning

BESÖK OSS vti.se/bibliotek transportportal.se

KONTAKT bibliotek@vti.se 013-20 40 00

Hastigheter på kommunala gator i tätort: resultat från mätningar år 2017.

VTI rapport 966.

Författare: Anna Vadeby, Anna Anund.

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer Kan du inte ladda ned publikationen kan du mejla vtiaktuellt@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2018

23

Posttidning B PORTO

VTI

BETALT

581 95 LINKÖPING

I HUVUDET PÅ

Jonas Jansson

KONTAKT: Jonas Jansson jonas.jansson@vti.se

”Kina har ett rasande utvecklings­ tempo.

Kanske går det ibland för fort, men det finns ­definitivt ­något för oss att lära.”

PORT PAYÈ

Omvärlden – en viktig del av vår svenska transportforskning

I

nternationella samarbeten är det något att ha? Har vi något att lära från andra länder och har vi något att vinna på internationella samarbeten? Ja, absolut!

Jag tror att vi på VTI och vi i Sverige har både mycket att erbjuda och att lära ut, men också mycket att lära från andra länder. Den forsk­ ning vi sysslar med är i högsta grad en interna­ tionell angelägenhet och att ha god kännedom om kunskapsläget ur ett internationellt perspek­ tiv, är grundläggande för att bedriva framståen­ de forskning. Det är lätt att bli hemmablind.

Vi gör en massa bra forskning på VTI som jag känner en oerhörd stolthet över att få vara en del av, men ibland måste vi också lyfta blicken och se alla bra aktiviteter som pågår runt om i världen.

Att delta på internationella konferenser tycker jag alltid är väldigt inspirerande. Inte minst en så trevlig tillställning som vårt eget RS5C. Ofta hittar man studier som man själv funderar på att göra, och ibland har andra länder redan gjort fullskaliga implementationer av sådant som vi i Sverige bara funderar på, på forsk­ ningsstadiet. Att hitta samarbete runt sådant och att ”ta hem” kunskap och erfarenheter till Sverige, tycker jag är en viktig uppgift för VTI. Ofta slås jag av hur liknande syn vi har på vilka problem som behöver lösas inom det internatio­ nella forskarsamhället. Jag har framför allt ­slagits av detta i våra kontakter med Kina och Sydkorea på sistone. När vi pratar trafik­ säkerhet och luftkvalitet är det ofta samma ­lösningar och utmaningar som vi målar upp i Sverige och på andra sidan jorden.

På VTI är EU-forskningen den klart största i­nternationella verksamheten. Det beror förstås på tillgängligheten av finansiering i form av

EU:s forskningsramprogram. EU-forskningen är ­något som vi kan vara lite extra stolta över.

Som organisation sköter VTI dessa jättebra.

Min bild är att vi har ett mycket gott rykte som samarbetspartner. Jag skulle verkligen vilja tacka alla kollegor som gör ett fantastiskt jobb i våra EU projekt. Heja, heja ni gör ett ­jättebra jobb!

EU-verksamhet är dock något som vi vill ­fortsätta att utveckla. I vår verksamhetsplan är ­målet betydligt högre än den nivå vi är på idag. Att försöka vara med i fler EU-projekt blir då en strävan, men jag tror att det är viktigt att vi också försöker hitta samarbeten utanför Europa. Själv har jag varit inblandad i att ­försöka skapa samarbeten med Kina. Efter ­ganska många turer går vi nu i väntans tider på besked om projekt inom Vinnovas program för samverkan med Kina inom Life science och ­trafiksäkerhet. Kina har, som bekant, stora ut­ maningar. De har ett rasande utvecklingstempo och implementerar snabbt lösningar. Kanske går det ibland för fort men det finns definitivt något för oss att lära. Om vi kan hjälpa dem med att hitta bra lösningar kommer vi förmodligen göra mer för både klimat och räddade liv än vad vi någonsin kan göra i Sverige. Förhoppningen är att kunna skapa samverkan även med Sydkorea och andra länder utanför EU. En stark internationell samverkan är en hörn­ pelare i att vara ett framstående forskningsinsti­ tut. Genom våra internationella projekt utveck­ lar vi vår särart och vår roll i Sverige. Sverige är dock ett litet land och många av de problem vi adresserar måste lösas på en internationell arena. Därför behöver vi jobba med kollegor från andra länder för att hitta gemensamma ­lösningar tillsammans.

www.vti.se

Nästa nummer kommer i DECEMBER