I debatten i Sverige har GAL-TAN skalan kritiserats för att bland annat vara för otydlig och missvisande. Samtidigt finns det kunskap och vetenskapliga argument sedan tidigare om vad som anses vara GAL och TAN inom politiken. Därför var det intressant för mig att titta närmare på och analysera djupare om vilka frågor, politik och aktörer anses som GAL respektive TAN i den svenska politiska kontexten genom att studera mediala diskussioner om GAL-TAN skalan under perioden 2014-2017.
Syfte och frågor Syftet med denna publicering var att titta på ifall diskussioner om GAL-TAN skalan (1) främst handlar om sociala, kulturella och icke-ekonomiska frågor som invandring och miljö. Ett annat delsyfte var att undersöka om (2) vilka sammanhang som förekommer i diskussionerna om GAL-TAN som till exempel valet 2018 och att undersöka (3) vilka aktörer som ställer sig positivt respektive negativt till GAL-TAN skalan samt slutligen att undersöka (4) vilka partier som presenteras som GAL respektive TAN.
5