inredningslivet Hur är det med användarvänligheten för Smarta hem-produkter? Är det tekniken eller behoven hos användarna som egentligen styr utvecklingen?
I
Villalivet pratar med... ...Günter Alce, forskare med fokus på AR och smarta lösningar för IoT (Internet of Things) vid Institutionen för Designvetenskaper vid LTH, Lunds universitet.
Twittra från kylen!
Vad kan nästa steg i utvecklingen av Smarta hem bli?
J
K 8. Titta
till sellerin
Uppkopplade kylskåp kan först låta som en märklig idé men det finns såklart fördelar. Eventuella maskinfel dyker upp som ett meddelande i appen där man också kan ändra inställningar och bli varskodd om dörren inte är stängd. På bilden syns Samsung Family Hub side-by-side som har en skärm integrerad i dörren och tre inbyggda kameror för full koll på matstatusen.
9. Hubbar
samlar och styr
Har man för många smarta prylar med delvis olika system blir det snabbt för mycket att hålla ordning på. En hub löser problemet och styr hela det smarta hemmet via en och samma app. Svenska Animus med sin hub Heart är ett av alternativen.
10. Kapa
elräkningen med smart termostat
Värmesystem i hemmen är ofta tröga – sänker man temperaturen tar det tid att få det varmt igen. Smarta termostater kan spara energi och pengar genom att anpassa sig efter din livsstil. Tados V3+ kan sättas direkt på en radiator och tar bland annat hänsyn till väderprognosen och kan avgöra hur många personer som är hemma. Möjlig att schemalägga efter hur man själv och familjen lever.
Mer inspiration om Smarta hem: villalivet.se/om-inredning
18
villalivet.se | november 2020
– Hittills har fokus legat på att kunna koppla upp t. ex lampor och högtalare, nästa steg är att utöka bredden av smarta prylar i hemmet och få dem att prata med varandra. Där blir husets digitala hjärna, hubben som har koll på allt, viktig. Än så länge har många stora aktörer sina egna plattformar där man som användare blir låst men det finns redan generella hubbar som stödjer många trådlösa protokoll. Ett annat viktigt steg är att göra användargränssnitt mer dynamiska och komma bort från regelstyrda funktioner, t ex. genom att visualisera hur ventilationssystemet fungerar och tydligt visa hur energiåtgången påverkas av öppna fönster eller långa duschar. Här kommer den nya tekniken AR (Augmented Reality, ”förstärkt verklighet”), att förändra mycket. Ett tredje steg i utvecklingen, kanske lite motsägelsefullt, är utvecklingen av traditionella knappar. Att kunna trycka på en sådan när man är på väg ut ur hemmet och därmed t. ex sätta huset i energisparläge utan att behöva ta fram telefonen är positivt.
– Att de flesta smarta hemprylar idag styrs via applikationer i telefonen är inte särskilt smidigt. En betydligt bättre användarupplevelse kommer att ske med så kallade wearables (bärbara enheter) som smarta klockor och glasögon där vi inte behöver leta reda på telefonen, låsa upp den, hitta appen, hitta rummet och hitta prylen. När inte händerna är upptagna med allt detta frigörs istället möjligheter för ett gränssnitt med virtuella representationer av rummets alla uppkopplade prylar. Hur nära är nästa våg av innovationer inom IoT/Smarta hem? – Jag tror att man de kommande åren kommer att ”smartifiera” allt fler prylar och lagra en mängd data i molnet. Först när smarta glasögon ser ut som ett par vanliga kommer man på allvar kunna erbjuda nya möjligheter och tjänster där gränssnitten inte bryr sig om vad det är för produkt utan bara tillhandahåller mekanismer för att kontrollera dem. Miljöaspekter på Smarta hem-produkter? Hur ser verkligheten ut? – I grunden är det en strävan efter hållbarhet och krav på urbanisering som drivit utvecklingen av smarta bostäder. De är högt digitaliserade men har också en betydande energiförbrukning. Nyckeln är att utveckla smarta system där t. ex. fönster har sensorer och skickar ett larm om de är öppna kalla dagar. Även om människornas beteende styr energiåtgången skulle det med den här tekniken gå att visualisera förloppen och ge bra återkopplingar som visar hur livsstilen påverkar miljö och ekonomi.
