ÖSTERÄNGEN 70 ÅR! GRANNSKAPSOMRÅDE

I 1950-talets Sverige är behovet av bostäder stort, och man vill bygga med hög standard. Med dessa förutsättningar inleds planeringen av Österängen. Vad som ska komma att bli Jönköpings första grannskapsområde – där man gick ifrån tanken med en stadsgata och skapade istället ett område utan trafik rakt igenom.

ABC-tanken var också central – d v s Arbete, Bostäder och Centrum ska finnas inom området som ska vara »självförsörjande« som en stad i staden. Grannskapsområdet skulle främja gemenskap och demokrati. Österängen var alltså först ut med detta områdestänk i Jönköping. Dalvik, Råslätt, Ekhagen med flera skulle följa efter kommande decennier. F

Området Österängen uppfördes på oexploaterad kronomark. Jönköpings stad köpte marken delvis från Österängens Gård i början av 1940­talet och resterande del av området erhöll staden mellan 1954–61. Det är svårt att tänka sig idag, men då var området mellan Rosenlund (där spårvagnen stannade) och Huskvarna jordbruksmark med gårdar, fält och skog.

Österängens Gård låg där E4:an idag går förbi fd Hotel Formule 1 och Cirkle K­macken. För den historieintresserade rekommenderas att ta en tur ner till Kastanjevägen på Vättersnäs där de gamla statarbostäderna från Österängens Gård idag är fina bostadsrätter och rullades ner till sin nuvarande placering.

DYRT PÅ PÖLSEBO!

Österängen är också Vätterhems första egna område. De leriga åkrarna på gränsen mot Huskvarna fylls med moderna hus.

Husen väster om Österängsravinen byggdes först. Duvgatan med 250 lägenheter blir områdes första inflyttningsklara hus. Låga byggnader med mycket grönska. Här uppförs också Vätterhems första »ormhus« som slingrar sig fram på övre Österängen. För den östra delen av Österängen blev planerna ändrade efterhand då behovet av bostäder fortsatte att öka. Istället för radhus blev det därför höghus längs Birger Jarlsgatan och totalt fler lägenheter än ursprungsplanen. Området kalllades i folkmun för Pölsebo; Det ansågs så dyrt att bo där att man bara hade råd att äta just pölsa. Men bostadsbristen var stor så lägenheterna fylldes snabbt.

MÅNGA MYRDALSUNGAR

Österängen med totalt 1 800 lägenheter och centrumdel uppförs mellan 1952 och 1964. Sedan dess har det tillkommit ungefär 100 lägenheter ytterligare vilket gör att det idag finns omkring 1 900 lägenheter på området. 1956 var det av karaktären så kallat barnrikeområde. Barnrikehussatsningen tillkom 1935 då riksdagen, efter utredning från Bostadssociala utredningen fattade beslut om en satsning på särskilda

Barnrikehus som innehöll bostäder avsedda speciellt för barnrika och »mindre bemedlade« arbetarfamiljer. Barnrikehusen var den första statliga åtgärden för att generellt förbättra bostadssituationen i Sverige som en första genomgripande åtgärd för att minska trångboddheten i de hastigt växande svenska städerna.

1956 bodde det i snitt 3,2 personer i varje lägenhet mot 2,0 idag. I bostadsutredningen som delvis togs fram av Alva Myrdal under åren 1933–1945 togs riktlinjer fram hur en modern lägenhet och gemenskap i bostadsområden skulle utformas. Barn som växte upp i dessa bostäder kallades därför »Myrdalsungar«.

CENTRUM SOM OMRÅDETS HJÄRTA

Österängens Centrum börjar byggas 1961 och invigdes året därpå. Då som ett öppet centrum – alltså inte under tak som det är idag. Taket fick centrum faktiskt först under tidigare delen av 1980­talet.

Just centrum är själva grunden för grannskapsområdets karaktär; stadsdelen ska upplevas som självförsörjande. Den grundläggande idén uttrycks i Österängen i form av en avskild sammanhållen enhet med bostadsbebyggelse kring ett lokalt centra, där olika typer av service och gemensamhetsanläggningar är belägna.

I Österängen kan vi se själva centrumet, med handel och diverse service (t ex bibliotek), med intilliggande skola, Folkets hus, barndaghem och kyrka. Punkthuset intill centrum fungerar som ett landmärke och markerar centrumets läge i området. Bebyggelsens placering har anpassats både till terrängen och ljusförhållandena, vilket gett ett varierat område, som även ger ett grönt intryck. Byggnaderna är relativt glest placerade och omgärdas av gröna ytor med träd och buskar.

70­års jubilerande Österängen – en föregångare med många efterföljare!

• Citydagen 6 maj

• Öxnehagadagen 13 maj

• Österängsdagen 26 augusti

• Råslättsdagen 2 september

Efter avslutade förhandlingar med Hyresgästföreningen Region Sydost under december klubbades hyrorna för 2023. De främsta anledningarna till hyresjusteringarna är stigande räntor, ökade kostnader för byggmaterial och byggtjänster, turbulens på elmarknaden, samt kraftigt stigande inflation. Justeringen gäller från 1 januari 2023.

HÖJNING AV BOSTADSHYRAN

• Höjning av bostadshyran med 3,95%, förutom följande undantag:

• Följande nyproduktion höjs med 3% (Ormhuset och Kultur och gatuhusen på Strandängen, samt Kvarteret Vejden på Ekhagen).

• Fastigheterna Vapnet 6 och Klippan 10 har kallhyra med uppvärmning via direktverkande el och höjs med 1,95%.

HÖJNING AV AVGIFT FÖR INDIVIDUELL DEBITERING

• El från 1,15 kr till 1,55 kr per kWh (exkl. moms).

• Varmvatten från 55,24 kr till 57,45 kr per kbm (exkl. moms).

• Kallvatten från 23,09 kr till 24,01 kr per kbm (exkl. moms).

• Värme i Kvarteret Preussen från 0,65 till 0,66 kr per kWh (exkl. moms).