Tusen år av folkligt ansvar. Av Jörgen Eklund

Av Jörgen Eklund

Den 19 september 2021 är det kyrkoval. Då får omkring fem miljoner röstberättigade medlemmar i Svenska kyrkan välja vilka kyrkopolitiska nomineringsgrupper och företrädare de vill ska styra kyrkan lokalt i församlingar, stift och i kyrkomötet.

KYRKOVALET HANDLAR OM FOLKLIGT ansvar för kyrkan. Ansvaret ingår i en lång tradition som – fastän förändrad över tid – finns beskriven redan på 400-talet. Ända sedan den kristna kyrkan kom hit för drygt tusen år sedan har det folkliga ansvaret haft en stark ställning i Sverige.

VID KYRKOVALET SKA ETT stort antal förtroendevalda väljas, både direkt till olika fullmäktigen och indirekt till olika styrelseorgan och uppdrag, som till exempel kyrkvärd. Enbart i Västerås rör det sig om flera hundra och i hela Sverige om tiotusentals uppdrag. Funktionerna som kyrkvärd finns omnämnda i flera av de gamla landskapslagarna. På 1600-talet fick även de så kallade sexmännen eller tolvmännen ökad betydelse i den lokala kyrkan. Tillsammans med kyrkvärdarna skulle de ansvara för kyrkans egendom och ordningen i socknen.

PÅ 1600-TALET BÖRJADE DET moderna Sverige växa fram. Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius och hans hustru Malin drev på för att bilda kyrkliga socknar med lokalt ansvar för skola, vård och omsorg. De grundade även Sveriges första gymnasium och första flickskola. Kyrkan var länge den organisation som bar upp samhället. Först från 1863 tog kommunerna över många av de uppgifter som socknarna haft hand om, men ända fram till 1930-talet hade kyrkan ansvar för skolan.

SOCKNARNA STYRDES AV SOCKENSTÄMMAN fram till kommunreformen år 1862–63. Därefter blev kyrkostämman det organ som styrde den lokala församlingen. Under 1920-talet fick folkkyrkotanken stort genomslag i Svenska kyrkan, inte minst genom Västeråsbiskopen Einar Billing. Folkkyrkotanken blev senare värdegrund för hela kyrkan och ledde till att de första valen till ett lokalt kyrkofullmäktige genomfördes år 1931. I nutid gäller kyrkovalen även val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

Kyrkan, placerad mitt i byn, var länge centrum för det lokala samhällets omsorger om sina invånare. Foto: AB Flygtrafik

ÅR 2000 ÄNDRADES RELATIONEN mellan Svenska kyrkan och staten. Från samma år finns en lag som säger att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka där en demokratisk organisation i samverkan med kyrkans ämbete svarar för en rikstäckande verksamhet. Sedan år 2001 har kyrkoval genomförts vart fjärde år. År 2021 är det alltså dags igen.

FRAMTIDENS KRYMPANDE INTÄKTER FÖR kyrkan har medfört att det på många håll pågår en översyn av kostnaderna. Precis som för andra organisationer och företag har pandemin Covid-19 en negativ inverkan på kyrkans ekonomi. Ingen organisation i Sverige har som kyrkan upplevt pandemier, krig, skifte från katolsk till luthersk kyrka, naturkatastrofer, umbäranden, ekonomiska berg- och dalbanor och stora förändringar i samhällsstyrningen. Varje händelse kan ha haft en negativ påverkan på kyrkan, men den har ändå stått stadigt under mer än tusen år, mycket tack vare folkligt ansvar för kyrkans liv och verksamhet. Foto: Magnus Aronsson IKON