Skolad till demokrati. Av Irma Sohlman

Albert och Sofia Wetter med barn och barnbarn. Fotot är taget 1914 utanför Vetterstorp. Den förste som bodde i torpet var Alberts farfar Anders, ryttarsoldat, bonde och gårdssmed. 1822 kom han med fru Maria till Garp Råby. Foto: Arkivet VLM. Elever i Hamreskolan Västerås 1964. Foto: Åke V Larsson Västerås stadsarkiv

Av Irma Sohlman

NÄR HYRESHUSEN I VETTERSLUND och Råby byggdes på 1950- och 60-talen fanns det sedan länge bondgårdar, torp, statarbostäder och ett stort sommarställe, Fredriksberg, på platsen. År 1291 fanns där två gårdar, Råby och Kumla, de nämns i ett testamente från tiden. Namnen levde vidare som Garp Råby och Stenkumla. Från reformationen och fram till 1950-talet var kyrkan och staten ägare till marken.

PÅ 1840-TALET STARTADE DEN första skolan, hemma hos smeden på Garp Råby, Anders Vetter. Han bodde i ett eget torp och hade en sonhustru, Brita, som kunde läsa och skriva. Hon blev den första lärarinnan. Kyrkan ägde marken och prästen måste ha utsett henne till lärare. Han var en modig man för Brita var född utom äktenskapet men var trots det ingift i den betrodda Vetter-släkten. Förebilden för Brita och hennes lärarkollegor på den tiden måste ha varit prästen i sin predikstol. I kyrkan bedrevs katederundervisning. Alla var vända mot en enda talare. Det var inte tal om demokrati i den lärsituationen.

HUR KUNDE BRITA MED sin bakgrund och sina egna nio barn klara av att ta hand om alla elever? Barnens föräldrar var antingen fattiga backstugusittare, statare, torpare eller välbeställda bönder. Trots de stora sociala skillnaderna skulle alla gå i samma skola för att lära sig läsa. Jag vill tro att Brita tog fasta på sjuåringarnas känsla för rättvisa. I den åldern vill barn ha kamrater och vänner. Det är vuxenvärlden som står för rangordningen, inte barnen.

DET FINNS MÅNGA EXEMPEL på skolans betydelse för demokratin. På 1950-talet blev en av sönerna på Råby gård övertalad att söka till läroverket efter folkskolan. Grannarna beklagade det, han behövdes ju på gården. Lärarinnan var envis, pojken försvann till Stockholm och blev jurist och domare. Var det en förlust eller en vinst för samhället? Ett steg på den långa vägen till demokrati tycker vi idag.

PÅ RÅBY IDAG, ÅR 2020, sliter lärarna som på Britas tid. De vuxnas klasskillnader påverkar barnen starkare än förr. Numera slipper vi organisera en skola med predikningar från överheten i predikstol eller kateder. Vi kan bygga på kunskap om relationer och grupprocesser. Det finns exempel på rektorsområden där alla elever går ut nionde klass med fullständiga betyg. Läraren placerar barnen i små grupper från första dagen. Fem eller sex elever, så olika som möjligt, sitter vända mot varandra. Två eller tre likadana grupper sitter i samma klassrum. Lärarens roll blir delvis en annan: Att lyssna på barnens samtal med varandra. Då skapas demokrati i praktiken.

I STADSDELEN RÅBY IDAG är nästan alla föräldrar nysvenskar – analfabeter eller högutbildade – men eleverna har samma medfödda känsla för rättvisa och ansvar som alla andra barn. Den känslan behöver förstärkning i skolan. De behöver få bekräftelse på att de inte ska bli uteslutna från kamratkretsen.

I EN LITEN DEMOKRATISK grupp kan varje elev bli sedd och hörd. I en flock på tjugo barn kan rangordningen från vuxenvärlden ta över och bli till mobbing eller ännu värre, kriminalitet.

DET FINNS MER

LÄSTIPS: Sernhede, Ove; León Rosales, René och Söderman, Johan. "När betongen rätar sin rygg" : Ortenrörelsen och folkbildningens renässans. Göteborg 2019 Wingård, Britta (red.). Relationer och grupp-processer – viktigast i skolan. Kungshamn 2019