Med ordet som vapen. Av Roy Cassé

Av Roy Cassé

Alfred Stärner verkade för att skapa den moderna svenska demokratin med ena foten i folkrörelserna och den andra i näringslivet. Under många år kom han att kämpa för både nykterhet och allmän och lika rösträtt och kan räknas som en av Folkrörelsesveriges stora förgrundsgestalter.

ALFRED STÄRNER FÖDDES I Grums som son till en lantbruksinspektor den 16 januari 1864. När fadern dog fyra år senare lämnades modern som ensam försörjare. Stärner började som lärling på Arboga tidning och blev under tidigt 1880-tal anställd som typograf. År 1887 blev han faktor på Nerikes-Posten, men då tidningen samma år lades ner flyttade han till Köping och blev redaktionssekreterare för Köpings Tidning 1888. Hans engagemang och frispråkighet i politiska frågor, ledde till att han avskedades när annonsörerna hotade att lämna tidningen.

STÄRNER BESTÄMDE SIG DÅ för att grunda nykterhetstidningen Raketen, där han fritt kunde uttrycka sina åsikter. I slutet av år 1890 grundade han sedan Bärgslagsbladet, en tidning som fick en uttalat frisinnad profil, engagerad för nykterheten. Även frikyrkorna var vid den här tiden engagerade i både rösträtts- och nykterhetsfrågorna, och det fanns ett stort behov av en tidning som kunde vara ett språkrör för de växande folkrörelserna. Stärner kom att verka som ansvarig utgivare av Bärgslagsbladet fram till år 1932, knappt sex år före sin död.

ÅR 1888 VAR STÄRNER med och grundade Västmanlands rösträttsförening och blev också dess förste ordförande. Samma år grundades också en förening i Köping. De närmaste åren anlitades han flitigt som talare bland Västmanlands rösträttsföreningar. År 1891 hann han avverka ett 60-tal möten och stiftade flera föreningar i Västerbergslagen.

VALEN PÅ DENNA TID var oftast rena personval där företrädare matchades fram för att driva ett antal frågor. Det fanns stödföreningar för de partier som satt i riksdagen, men då det inte var en fråga om majoritetsval hindrades framväxten av ett renodlat partisystem som omfattade befolkningen generellt och lokalt. Stärner

Alfred Stärner. Foto: Köpings Museum

verkade för att andra än prominenta män skulle röstas in i riksdagen. Han var med och såg till att smeden C J Hammarström valdes in som ledamot i andra kammaren år 1891, och därigenom slog ut både biskop Billing och Västerås dåvarande borgmästare. På samma sätt matchades han själv in i riksdagen 1908. Han var då redan invald i Köpings stadsfullmäktige där han blev kvar i olika befattningar fram till år 1918.

ENGAGEMANGET I RÖSTRÄTTSRÖRELSEN BOTTNADE i en förståelse för att medinflytande i riksdagens beslut skulle få en stor betydelse för nykterhetsarbetet. De som verkade för en allmän och jämlik rösträtt i Sverige motarbetades öppet. Det var svårt att få hyra en lokal för möten och rösträttsaktivister förföljdes på olika sätt. Stärner var både orädd och skarp, vilket gjorde honom till en tacksam måltavla. Hans åsikter skapade ofta debatter i dåtidens tidningar.

STÄRNER VAR FOLKBILDARE OCH organisatör, men inte en revolutionär. Genom artiklar i sin tidning och deltagande i möten och debatter kom han till sin rätt som en representant för bildningsborgerskapet. De var övertygade om att förnuft och mognad, samt opinionsarbete, var den rätta vägen att övertyga statsmakterna om den allmänna rösträttens legitimitet. Med sin enkla bakgrund hade han själv upplevt lönearbetet. Stärner visade stor förståelse för arbetarrörelsens ståndpunkter, såsom rätten till åtta timmars arbetsdag. Hans stora drivkraft i det han gjorde var att bekämpa orättvisor.

DET FINNS MER

LÄSTIPS: En längre artikel om Alfred Stärner finns att läsa i Köpingsboken årgång 2020.