Hela folkets hus. Av Julia Göransson

Västerås Folkets hus ritades av John Windell. Det började byggas 1956 då arkitekterna Vilhelm Alnefeldt och Nils-Olof Tollbom tagit över arbetet efter att John Windell gått bort. Byggnaden var färdig 1959. Foto: Lasse Fredriksson

Folkliv vid dansbanan i Folkets Park, Kungsör. Okänd fotograf, Arkivet VLM.

Av Julia Göransson

Under 1880-talet ökade antalet fackföreningar i landet från åtta till omkring 300. Behovet av mötesplatser ökade och som resultat började Folkets hus att byggas runt om i landet.

DE FÖRSTA FOLKETS HUSBYGGNADERNA uppfördes runt sekelskiftet 1800–1900. Byggnaderna är tätt sammanlänkade med den växande arbetarrörelsen. Det var inte ovanligt att Folkets hus etablerades på samma plats som Folkets park, ett samband som än idag finns kvar. I Västmanland har det funnits minst ett Folkets hus i varje kommun.

URSPRUNGLIGEN BEKOSTADES MARKKÖP OCH material av arbetare som på ideell basis hjälptes åt. Att hitta och köpa mark var svårt då det var förbjudet för dem att organisera sig. Marken som kunde köpas låg oftast en bit utanför samhället, på marker som var olämpliga för byggnation. Byggnaderna som växte fram var ofta av enklare konstruktion, uppfört av material som de hade råd att bekosta eller kunde återbruka. Det gör att alla parker fick sin egen utformning och prägel. Byggnaderna genomsyrades av gemenskapen och stod som symboler för folkrörelsens ideal i bygden.

GENOM 1942 ÅRS RIKSDAGSBESLUT om statligt stöd till allmänna samlingslokaler erkände staten föreningslivets betydelse för demokratin. Kommunalt stöd för driften av lokalerna började utbetalas. Resultatet blev att det byggdes större, mer påkostade byggnader som ofta fick centrala lägen i staden. Till en början anlitades arkitekter främst i de större städerna men Landsorganisationen (LO) gav också ut typritningar. År 1943 startade folkrörelsen en egen kooperativ arkitektbyrå med tre fast anställda arkitekter.

DE TIDIGA FOLKETS HUSEN var ofta enkla byggnader bestående av en stor samlingssal och något eller några mindre rum. De byggnader som uppfördes efter det statliga stödet var vanligen betydligt större med flera salar. Flera Folkets hus kom därför att fungera som både mötes- och festlokal, restaurang och biograf. Folkets hus och Folkets park drevs utan vinstintresse och baserades på ideellt arbete. Vinster från entréer vid evenemang och försäljning återinvesterades för att finansiera underhåll och nya arrangemang.

FOLKETSHUSRÖRELSEN OCH DESS BYGGNADER kan idag ha ett stort socialhistoriskt- och pedagogiskt värde då byggnaderna berättar om arbetarrörelsen och demokratins framväxt. Där finns också många immateriella värden. Kanske hittade du din kärlek under dansen på Folkets park, eller såg din första film på biografen i Folkets hus?

DET FINNS MER

KÄLLOR & LITTERATUR : Persson, Karl. Jubileumsskrift med anledning av Folkets hus och park i Fagersta 40-åriga verksamhet 1906–1946. Fagersta 1946. Andersson, Henning. Surahammars Folkets park 25 år. Västerås 1945. Folkets park Riddarhyttan 60 år. Riddarhyttan 1980. Föreningen Folkets hus och park i Västerås u. p. a. 50 år 1899 14/5 1949. Västerås 1949. Modernismen i Västmanland: www.modernismen.se Salomonsson, Carl (red). Kolsva. En minnesbok inför kommunens samgående med Köping den 1 januari 1971. En kavalkad i ord och bild. Kolsva 1970. Vikström, Eva. Bruksandan och modernismen. Brukssamhälle och folkhemsbygge i Bergslagen 1935–1975. Stockholm 1998.