Sampla, samla, sätta samman - samtida konsthantverk ur 8 perspektiv
19.11 - 12.2 2017
Sampla, samla, sätta samman - samtida konsthantverk ur 8 perspektiv 19.11 - 12.2 2017 Utställningen ger en inblick i den samtida konsthantverkscenen. Den som på ett specifikt sätt vågar ifrågasätta både den egna materialtraditionen och traditionella uppfattningar om vad konsthantverk är. Genom tiderna har konsten fungerat som en pådrivande kraft och ett viktigt redskap i kritik och samhällsutveckling. Konstnärer använder sitt detaljerade seende för att närmare undersöka strukturer och traditionella mönster som vi lever i. Konsthantverket kommer från en brukstradition. En tradition med egna regler kring användande av material, form och funktion. De föremål som tillverkats har i första hand varit till för att användas.
Flertalet av oss tänker kanske främst på konsthantverk utifrån en brukstradition. Där begreppet kopplas samman med en vacker skål, en kopp, ett fat, en vas. Men det finns även en rörelse inom konsthantverket som ifrågasätter de föreskrivna reglerna inom det egna skrået. Där ifrågasätts funktionen av material och brukande, dess form och estetik. Materialet används för att uttrycka andra värden och undersöker sin omgivning utifrån konstens egna förutsättningar. I utställningen har vi samlat 8 konstnärer vars verk belyser olika förhållningssätt, både till sin egen materialtradition och till sin samtid. Mia E Göransson, Silje Figenschou Thoresen, Johanna Friedman, Simon Klenell, Kristina Schultz, A5/Romina Fuentes, Adam Grinovich och Annika Pettersson. Curator: Hanna Lundborg Bild: © Silje Figenschou Thoresen
Silje Figenschou Thoresen (född 1978) är utbildad inom möbel- och inredningsdesign på Konstfack i Stockholm och Konsthögskolan i Bergen. I sitt arbete utgår Silje Figenschou Thoresen från den samiska designtraditionen. I hennes beskrivning av traditionen har designern inte någon stark roll. Den som tillverkar ett föremål, är även den som senare använder det. Användaren vet bäst vilket problem som behöver lösas och är därför den som bäst kan lösa det. Materialen återanvänds ofta. Om en bräda inte behöver kapas så kapas den inte, den kan behövas i sin fulla längd i nästa projekt. På samma vis använder Silje sig av de material hon hittar och samlar in. Hon bearbetar inte materialen utan sätter samman dem till installationer.
Frågor som vi kan fundera kring är var materialet funnits tidigare, hur det använts, var har Silje hittat det? Samtidigt går tankarna till hur det kommer att kunna användas i framtiden. Silje skapar inte objekt med en given funktion. Hon utgår från materialens grundläggande egenskaper och skapar improviserade, temporära strukturer och installationer. Trots att hennes verk inte har en tydlig funktion, behåller materialen och de olika delarna i verket sin individuella funktion. Kanske kommer de att vara delar i ett nytt konstverk eller så blir någon del, en viktig pusselbit för lösningen av ett praktiskt problem, hemma hos Silje i Kirkenes i Norge.
Bild på nästa uppslag: Foto Västerås konstmuseum
Kristina Schultz (född 1983) är utbildad i industridesign på Konstfack i Stockholm. Kristina Schultz arbetar på ett utforskande sätt med design. Hon undersöker och ifrågasätter sociala normer och hur vi lever. I projektet 100 dagar av behov och begär går Kristina igenom vilka behov och begär en människa har. Kristina undersöker betydelsen av att saker och ägande blir till livsstilsmarkörer och hur det påverkar vårt sätt att leva. Genom objekt som designers skapar påverkas andra människor. Designen möter behov och skapar begär. I sitt projekt undersöker Kristina dessa frågeställningar och tydliggör samtidigt sin egen roll som designer. Kristina utgår från sina och familjens behov, för att ta reda på vad som behövs för att leva.
Bild: Ur projektet 100 dagar Š Kristina Schultz
Hon städar ur hela lägenheten på allt de äger och kommer hem dag 1 till en helt tom lägenhet. De närmaste 100 dagarna tillverkar Kristina saker som familjen behöver. Kristina börjar med att tillverka de mest basala sakerna, ett par skedar att äta med, skålar att äta ur, en kastrull att tillaga maten i. Efter några veckor var alla akuta behov tillfredsställda, familjen hade vad den behövde för att få vardagen att gå runt. Men ingen av dem trivdes i hemmet. Kristina upptäcker det som hon beskriver som emotionella behov. Tidigare trodde hon att begär bara var något ytligt, att vackra och ”onödiga” saker inte hade någon direkt funktion i ett hem. Att det bara handlade om identitetsskapande och att sakerna fungerade som livsstilsmarkörer i ett hem.
Bild: Ur projektet 100 dagar © Kristina Schultz
När Kristina började tillverka saker som till synes ingen av dem egentligen behövde, till exempel en ytterkruka till en blomma, så kom trevnaden tillbaks till hemmet. Hemmet var nu inte enbart baserat på funktion. Objekten och sakerna vi ser i installationen är ett urval av det som Kristina tillverkade till familjen under de 100 dagarna.
Bild: Ur projektet 100 dagar Š Kristina Schultz
A5 är en konstnärsgrupp bestående av Romina Fuentes, Adam Grinovich och Annika Pettersson. De tre smyckekonstnärerna träffades under sina studier på Konstfacks linje för metallformgivning/Ädellab. De startade A5 för att tillsammans utforska smyckekonstfältet. Den samtida smyckekonsten har på många sätt brutit med sin egen materialtradition, ofta används oädla material i verken och relationen mellan objekt och individ står i fokus för den konstnärliga undersökningen. Aeon Profit-Piano Forte är en installation bestående av flera hundratals smycken i olika former och storlek. Alla tillverkade av material från ett och samma piano. A5 har plockat isär ett fullstort piano och gjort om de individuella delarna till smycken. Bild: Installation av Aeon Profit-Piano Forte Foto: Västerås konstmuseum Föregående uppslag: Foto © A5/Adam Grinovich
Med verket undersöker A5 relationen mellan objekt och individ. A5 menar att både pianot och smycket traditionellt är objekt som man helst ger bort till någon, snarare än slänger. Hur förhåller man sig till ett föremål som man önskar en evig livslängd? Även om det inte kommer att finnas till för en själv? Med verket har A5 omformat pianot, dess funktion och dess mening. Men dess beståndsdelar består och har genom installationen fått ny livslängd och ny betydelse.
Mia E Göransson (född 1961) är utbildad på Konstfacks linje för keramik och glas, hon arbetar som professor på Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. Mia E Göransson hämtar inspiration från miljön och omvärlden omkring oss i sitt arbete och ser på hur naturen förändras under människans påverkan. Hennes verk består av olika sammansatta formelement, avgjutningar av stenar, grenar och hittade föremål. I de objekt hon skapar är brukstraditionen närvarande. Även om de lättast ses som konstföremål har flera av de små objekten en funktion, till synes gömd. Vissa har ett lock med en behållare under, en liten gömma att använda för fysiska ting eller bara för tanken. I verket Ny Natur, som Mia under flera år arbetat med, påminner de enskilda elementen om naturen själv. Bild: Installation av Ny Natur på Västerås konstmuseum. Nästa uppslag: ©Mia E Göransson
Samtidigt övergår de i nya former som tillsammans skapar ett eget landskap. I hennes installationer får objekt, skisser och inspirationsbilder tillsammans bygga upp den begreppsvärld Mia själv formar. En på många vis abstrakt och ibland surrealistisk värld som ger möjlighet till associationer och tankar. Mia visar upp delar av sin process och vi får följa hennes organiska former på papper in i en tredimensionell värld.
Johanna Friedman (född 1982) är utbildad på Konstfacks linje för textilkonst och i fri konst på California College of the Arts i San Francisco. Johanna Friedman arbetar främst med textila tekniker i sina verk men blandar även in andra tekniker som fotografi, film och performance. Hon utforskar ett material som är starkt förknippat med kvinnlig kultur och tradition, ett hantverk som tidigare kopplats till hushållets behov. I sina verk tar Johanna materialet in i en ny begreppsvärld, hon använder textilen som uttrycksmedel i ett undersökande av samhällsmönster och mänskliga strukturer. Hennes konst kretsar kring populärkulturella fenomen, genus och politik. Ofta använder Johanna sig av upprepning som metod i sina verk. Dels som en teknik i arbetet med textilen men också i sitt konceptuella arbete. Bild: Detalj ur installationen Habitation, Recreation, Work and Traffic. Foto: Västerås konstmuseum
Hennes undersökning av repetition och mönster går att finna i de utställda verken Stairs och Habitation, Recreation, Work and Traffic. I de fyra klänningar som Johanna skapat; Habitation, Recreation, Work and Traffic utgår hon från Le Corbusiers princip kring stadsplanering, där den moderna staden enbart krävde planering för fyra funktioner: boende, fritid, arbete och trafik. Le Corbusiers princip får stå som symbol för människans mest extrema behov av att styra sin vardag och verklighet med maskinens hjälp.
Simon Klenell (född 1985) är utbildad på Konstfacks linje för glas och keramik och på Riksglasskolan i Orrefors. Simon arbetar främst med glas som sitt konstnärliga uttryck och undersöker både glasets materialtradition och tekniker i sina verk. Som glasblåsare använder han den egna hantverkstraditionen för att ifrågasätta materialets kapacitet, både som fysiska objekt men också som en del i ett socialt sammanhang. I verket Frigger Tactics använder Simon kristallglas, ett material som historiskt har värderats på olika sätt. Kristallen har haft ett starkt symbolvärde och har ofta använts i fina vaser och pjäser som getts bort i present till någon som fyllt jämna år. När Simon använder kristall i sina konstföremål, finns materialets symbolvärde kvar i objekten och kan avläsas utifrån sitt historiska ramverk. Bild på detta och nästa uppslag: © Simon Klenell
Samtidigt har objekten antagit nya former. Den ursprungliga formen och funktionen har förskjutits och nu blivit något annat. På detta vis omformulerar Simon objektets grundförutsättningar genom sitt skapande och påverkar dess förhållande till omvärlden.
Fri entré Fri entré, med undantag för vissa program. Öppettider Måndag stängt Tisdag, torsdag, fredag kl 10 - 17 Onsdag kl 10 - 20 Lördag - söndag kl 12 - 16 Kontakt Information, butik, bokning av lokaler samt biljetter Tfn 021- 39 32 22 E-post konstmuseet@vasteras.se Besöksadress Karlsgatan 2, 722 14 Västerås Hemsida www.vasteraskonstmuseum.se