Hembesöket 3/2014

3 / 2014

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Samjouren öppnar

1.10

Nära ögat-händelser ändrar arbetsrutiner

Katjas nya leende

Psyket i balans i joggingspåret

Vid samjouren behandlas patienterna i skyndsamhetsordning. Ambulansingången ﬁnns på andra sidan av mottagningen och från väntrummet ser man inte om det kommer in patienter i kritiskt tillstånd.

s. 4

Ledare ............................................................... 3 3 / 2014 TIDNINGEN HEMBESÖKET är Vasa sjukvårdsdistrikts hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt vårdarbete. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i vår verksamhet samt ge dig en möjlighet att bekanta dig med människor och patienter på sjukhuset. Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

Samjouren ger första hjälp vid akuta besvär........ 4 I korthet............................................................. 7 Nära ögat-händelser ändrar arbetsrutiner ...........8 Fråga läkaren ..................................................... 9 Kundrådet utvecklar sjukhuset ......................... 10 Nytt bett gjorde Katja frisk ................................ 12 Fem fakta om tandreglering .............................. 14 Psykporten ger information och hjälp ................15 Psyket i balans i joggingspåret ......................... 16 Resultat från invånarenkäten ............................ 18

441 822 Painotuote Trycksak

Sjukhuset lyssnar – 2 273 värdefulla svar!

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Under maj och juni flödade det in svar på sjukhusets enkät, både till pappers och via webbplatsen. Vi är glatt överraskade och tacksamma över att så många velat ge synpunkter på sjukhusets verksamhet. Vi har fått ta del av era och era anhörigas erfarenheter, fått veta hur ni upplever vård av hög kvalitet och ni har berättat hur vi kan bli ännu bättre på att bemöta våra patienter. Hela 2 273 svar har vi fått in och sammanlagt 127 sidor fritt formulerade kommentarer! Det här är vårt gemensamma sjukhus och mängden respondenter och de utförliga svaren visar att traktens invånare upplever vårt sjukhus som en mycket viktig instans. Tack! Vi har med högaktning läst igenom era svar och er respons. Den innehöll både ros och ris, goda och dåliga erfarenheter samt viktiga frågor för oss som arbetar på sjukhuset att komma ihåg. Att lyssna på patienten, bemötande och interaktion kom i era kommentarer fram som speciellt viktiga delar av en högkvalitativ vård, och vi kommer därför att fokusera extra mycket på detta. En noggrannare analys av svaren kommer att genomföras i höst. Sjukhusets framtidsstrategi utformas som bäst av flera olika arbetsgrupper, och resultatet av frågeformuläret kommer att spela en viktig roll i planeringen inför framtiden. Mitt i social- och hälsovårdsreformen och alla inbesparingar ser vi ändå positivt på framtiden: vår målsättning är att erbjuda våra patienter den högsta vårdkvaliteten i Finland. Det är inget blygsamt mål, men när det gäller vår egen och våra närmastes hälsa vill förstås alla ha bästa möjliga vård. Avslutningsvis en påminnelse för oss alla. I olika nödlägen är det bra att ha en färdig plan. Min man fick en gång ett gapande sår mitt i renoveringsarbetet och vi hoppade direkt in i bilen och körde till centralsjukhusets mottagning. Då kom jag inte att tänka på att hälsocentralen de facto hade varit den rätta adressen. Det lönar sig alltså att ta sig en funderare på vad som händer i tänkbara olyckssituationer. Om man får ett sår som måste sys, vart ska man ringa eller åka vid olika tidpunkter på dygnet? Om du misstänker att ditt barn fått hjärnskakning, vilken är den rätta adressen i den situationen? Ta vara på bilagan i denna tidning, för den utgör ett utmärkt hjälpmedel i nödens stund. Från och med oktober sker det förändringar i jourverksamheten i de flesta kommuner, det är därför ett bra tillfälle att uppdatera dina kunskaper om var den rätta jourmottagningen finns just för dig. Leena Forsén chefredaktör Skribenten jobbar som informatör på sjukhuset.

Utgivare Vasa centralsjukhus Chefredaktör Leena Forsén 06 213 1726 Redaktionschef Salla Pukkinen 06 213 1725 Redaktion Charlotta Järf Elina Kurttio Antti Niemelä Pärmbild Katja Lösönen Redaktionsråd Göran Honga, Olle Gull, Auvo Rauhala, Marina Kinnunen Översättningar Kustmedia E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Waasa Graphics Oy Upplaga 86 000 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt ISSN 2323-7058 VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar 13 kommuner i vilka det bor cirka 168 800 människor. Vasa centralsjukhus har cirka 2 500 anställda som arbetar inom vården och i branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss.

MEDLEMSKOMMUNER Jakobstad • Kaskö • Korsholm • Korsnäs Kristinestad • Laihela • Larsmo • Malax Nykarleby • Närpes • Pedersöre Vasa • Vörå

HEMBESÖKET

TEXT: SALLA PUKKINEN FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Samjouren

ger första hjälp vid akuta besvär Jourverksamheten vid Vasa sjukvårdsdistrikt centraliseras och förändringarna träder i kraft 1 oktober 2014. Därefter koncentreras jouren på kvällar, nätter och veckoslut till Vasa centralsjukhus nya Y-byggnad. På vardagar under arbetstid är det den egna hälsovårdscentralen som betjänar. Jouren på Vasas huvudhälsostation vid Smedsbyvägen upphör 30.9.2014. Kvälls-, natt- och helgjouren för de södra och mellersta delarna av sjukvårdsdistriktet centraliseras från och med 1.10.2014 till den moderna Y-byggnaden på Vasa centralsjukhus område i Sandviken. Icke-brådskande patienter hänvisas till den egna hälsocentralen följande vardag. Samjouren på centralsjukhuset är till för brådskande sjukdomsfall som inte kan vänta. Olycksoffer, personer som drabbats av infarkt och andra patienter i kritiskt tillstånd tas fortsättningsvis emot på centralsjukhusets akutmottagning under alla tider på dygnet. Kolla dina symtom via rådgivningstelefonen Om du är osäker på om dina symtom kräver akutvård, lönar det sig att under tjänstetid ringa till den egna hälsocentralen och vid övriga tider till samjourens rådgivningstelefon, på nummer 06 213 1001. Rådgivningstelefonen betjänar kvällstid, nattetid och veckoslut. – Samtalen tas emot av en erfaren sjukskötare, som vägleder patienten till att antingen sköta om besväret själv, att söka sig till den egna hälsocentralen följande vardag eller att utan dröjsmål uppsöka centralsjukhusets akutmottagning, säger avdelningsskötarna Ann-Katrin Brandtberg och Tanja Roivanen. Det lönar sig alltid att ringa till rådgivningstelefonen

innan du tar dig till samjouren i Y-byggnaden, eftersom icke-brådskande patienter skickas hem efter att de fått sitt hälsotillstånd bedömt. – Akutmottagningen är en dyr verksamhet och överflödiga besök känns i plånboken för alla skattebetalare, påpekar Brandtberg. Via rådgivningstelefonen ges råd i vårdrelaterade frågor, men det går inte att boka till exempel läkartid. Rådgivningstelefonen är heller inte ett nödnummer, ring alltid till 112 i nödsituationer. Svåra fall har förtur Vid samjouren kan man tvingas vänta eftersom patienter undersöks och vårdas enligt vårdbehov. Alla anländande patienters vårdbehov bedöms av en skicklig och yrkeskunnig personal, som klassificerar patienterna enligt skyndsamhetsordning (triage) utgående från skalan A–D, så att de brådskande fallen behandlas först. Om symtomen inte är allvarliga kan en patient få vänta i flera timmar, eftersom patienter med svårare symtom måste få omedelbar läkarhjälp. Även om det inte råkar sitta någon annan in väntrummet betyder det inte att vårdpersonalen inte skulle ha fullt upp.

HEMBESÖKET

Ring din egen hälsocentral under tjänstetid om saken gäller:

Åk genast till centralsjukhusets akutmottagning om du har:

• • • •

• • • • • • • • •

influensa magsjuka akut-p-piller (läkemedlet fås från apoteket) förnyelse av recept, sjukintyg, förlängning av sjukledighet eller bedömning av arbetsförmåga utlåtanden eller kontroller prov- eller röntgensvar långvarig värk eller smärta som inte beror på en skada borttagning av stygn mätning av blodtryck berusning utan andra symtom bedömning av utslag, födelsemärken och knölar vaccinationer (icke akuta) långvariga eksem

kraftiga bröstsmärtor blöder kraftigt allvarliga andningssvårigheter symtom på stroke (ett eller flera av följande) - svårt att tala (hittar inte orden eller sluddrigt tal) - tecken på förlamning i ansiktet där ena mungipan hänger eller rör sig dåligt - domningar i armar/ben

HEMBESÖKET

Ambulansingången finns på andra sidan av mottagningen och från väntrummet ser man inte om det kommer in patienter i kritiskt tillstånd som snabbt behöver vård. Anhöriga har begränsat tillträde Anhöriga får inte röra sig fritt i samjourens utrymmen eftersom de patienter som behandlas där är allvarligt sjuka eller skadade. Anhöriga får däremot vistas i väntrummet, tills patienten inte längre är under aktiv behandling. Då patienten flyttats till observationsavdelningen får de anhöriga besöka

Vardagar tjänstetid

honom eller henne där. Personalen ledsagar alltid de anhöriga till och från väntrummet, för att garantera allas säkerhet och inte störa patienterna. Den som fått vänta länge på att besöka en patient kan fråga avdelningens triage-skötare, som bedömt patientens tillstånd, om patientens läge. Barnpatienter får ha en anhörig med sig under hela akutbesöket. •

HÄLSOCENTRALEN

Y-BYGGNADENS SAMJOUR

Besök i första hand jouren vid den egna hälsocentralen. Ring på förhand om du är osäker på om fallet är akut eller om det räcker med en vanlig tidsreservering.

Patienter som kommer till samjouren bör ha en läkarremiss. Patienter i kritiskt läge, till exempel de som anländer med ambulans, behöver ingen remiss.

Ingen akutmottagning på hälsocentralerna.

All akutvård har centraliserats till centralsjukhusets Y-byggnad. Ring till rådgivningstelefonen först, om du är osäker på om fallet är akut.

Kvällar och veckoslut

Tryggare vård med ny teknik Samjouren på Vasa centralsjukhus har inte enbart fått nya fina utrymmen, utan även den nyaste tekniken. I Y-byggnaden finns det enda Columna Clinical Logistics-systemet i Finland, i vilket bland annat alla patienters uppgifter, röntgen- och provsvar, vårdbehov och klassificering matas in. Personalen använder systemet via pekskärmar och alla vårdande enheter får simultant de senaste uppgifterna om patienten, oavsett i vilket skede av vården patienten befinner sig. Även patienterna kan följa med sina egna uppgifter via terminalerna vid deras sängar. Patientskärmarna kan användas även i informationssyfte. Om akuten exempelvis får in flera patienter från en olycka och väntetiderna därmed förlängs, kan information om detta spridas via patientskärmarna. Systemet ersätter de forna pappersdokumenten och gör att personalen slipper överflödiga avbrott i arbetet, då informationen finns tillgänglig för all vårdande personal utan att de behöver be om den. Samtidigt förbättras patientsäkerheten.

HEMBESÖKET

I korthet

Snabbare tillfrisknande med rätt kost Undernäring är tyvärr ett vanligt problem i Finland. Av alla sjukhuspatienter klarar 30–60 procent inte av att äta tillräckligt eller får inte den näring de behöver från maten. Vasa centralsjukhus har uppmärksammat problemet genom att gå in för en gemensam strategi för alla avdelningar, för att upptäcka och behandla undernäring i tid. – Patienten vägs och mäts, viktindexet räknas ut och patienten får berätta om eventuella viktminskningar de senaste månaderna. Därefter intervjuas patienten om sina matvanor, säger näringsterapeut Kaisa Kinnunen om kartläggningsskedet.

TEXT OCH FOTO: SALLA PUKKINEN

Servicerådgivaren gör sjukhusbesöket lättare

Känns det svårt att röra dig ensam på sjukhuset? Är det något kring sjukhusbesöket som orsakar huvudbry? Skulle du vilja att någon gjorde dig sällskap till mottagningen för att lyssna på vad läkaren säger? I dessa och många andra situationer kan sjukhusets servicerådgivare stå till tjänst. Servicerådgivaren är anträffbar dagtid klockan 8–14 via informationsluckan i huvudaulan. Vid övriga klockslag nås hon bäst på 06 213 1315 eller i arbetsrummet på våning A1. Servicerådgivaren tar emot patienten enligt överenskommelse, följer med till rätt avdelning eller poliklinik, medverkar vid behov vid läkarbesöket och ser slutligen till att patienten får skjuts hem. – De patienter som jag hjälpt hittills har varit nöjda och tacksamma med betjäningen som de fått, säger Pia Lund, som inledde jobbet som servicerådgivare i mars. Servicerådgivaren kan kontaktas av patienter, anhöriga, hemvården, serviceboenden och sjukhusets personal. Servicerådgivaren ersätter den tidigare poliklinikvärdinnan.

Servicerådgivaren Pia Lund hjälper patienter.

TEXT: SALLA PUKKINEN FOTO: SHUTTERSTOCK

Det är viktigt att behandla undernäring. En välnärd patient återhämtar sig snabbare från sjukdomar, livskvaliteten, humöret och vakenheten förbättras och risken att drabbas av infektioner eller trycksår minskar. Vårdtiden är också kortare för en patient med god näringsbalans. Undernäring behandlas bland annat med en specialutvecklad diet, där en liten portion innehåller mer energi än vanligt. Kosttillskott används också. I Finland är det sällan bristen på mat som leder till undernäring. – Det bakomliggande problemet är ofta exempelvis någon sjukdom, svårigheter att tugga eller svälja samt dålig aptit, säger Kinnunen. Hög ålder, försämrad allmänkondition, en ensidig diet, plötsligt slaganfall, stamcellstransfusioner eller operationer kan också öka risken för undernäring.

HEMBESÖKET

Nära ögat-händelser ändrar arbetsrutinerna Medicinering, patienter som ramlar eller problem i kommunikationen – de utgör de vanligaste farliga eller nära ögat-situationerna på sjukhuset. Personalens öppenhet och viljan att lära sig av misstag är en hörnsten i utvecklingen av patientsäkerheten på Vasa centralsjukhus.

Vasa centralsjukhus var först i Finland med att ta i bruk ett elektroniskt system för rapportering av farliga situationer år 2007. Farliga eller nära ögat-situationer anmäls av personalen via ett program kallat HaiPro. Anmälningarna behandlas av sjukhusets fem patientsäkerhetskoordinatorer. – Då vi går igenom anmälningarna söker vi inte efter skyldiga, utan vi försöker få en mer övergripande bild av vad som gick fel. De farliga situationerna är sällan orsakade av en enda person, utan det är ofta många små detaljer som lett till ett beklagligt resultat, säger patientsäkerhetskoordinator Mari Plukka. – Vi går tillsammans igenom de farliga situationer som uppstått och funderar ut hur de ska förhindras i framtiden. Målsättningen är att förutspå potentiella faromoment och lära sig av misstag, så att de inte upprepas.

Kritisk tillbakablick Även verktyget GTT (Global Trigger Tool) används på centralsjukhuset för att identifiera och bedöma farliga situationer i efterhand via patientjournalerna. – I patientens journal kan det till exempel framgå att patienten fått en infektion i ett operationssår. Om detta blir ett återkommande problem reder vi ut noggrannare i vilket skede någonting går fel, säger Plukka. Rapporteringen om farliga situationer kräver att personalen är aktiv, men med GTT-metoden fås vetskap även om situationer som inte har anmälts. – Vi analyserar regelbundet ett slumpmässigt urval av patientjournalerna och behandlar eventuella farliga situationer som vi hittar. Vi är öppna och vågar se tillbaka på vår egen verksamhet med kritiska ögon, preciserar Plukka.

– Vi går tillsammans igenom de farliga situationer som uppstått och funderar ut hur de ska förhindras i framtiden.

Patientsäkerhetskoordinator Mari Plukka utför service på en respirator. Hon fungerar även som biträdande avdelningsskötare på avdelningen för andningsförlamade.

TEXT: LEENA FORSÉN FOTO: KATJA LÖSÖNEN

HEMBESÖKET

TEXT: SALLA PUKKINEN BILDER: SALLA PUKKINEN OCH KATJA LÖSÖNEN

Fråga läkaren Stämmer det att det tar sju år att smälta ett svalt tuggummi? Kan det vara skadligt på annat sätt? Nej. Det är en urban legend att tuggummit skulle lagras i kroppen. Matsmältningsprocessen är effektiv och tar hand om all mat människan sväljer. Osmält ”skräp” transporteras vidare till tjocktarmen. Tarmens slemhinna förnyas i rask takt, tuggummit kan inte fastna där för någon längre tid.

Exempel på en farlig situation

Att svälja ett tuggummi kan dock innebära andra risker. Enligt det amerikanska barnläkarförbundet (American Academy of Pediatrics) är den största risken att små barn kvävs om de av misstag får tuggummit i luftstrupen. Det finns också risk för förstoppning om barn under fem år sväljer tuggummin under en längre tid, det kan då bildas en propp i ändtarmen. Christian Nielsen, överläkare i gastroenterologi, specialist i inre medicin

Hemförlovning av äldre patienter Det började komma regelbundna anmälningar om farliga situationer i samband med utskrivningen av patienter från sjukhuset. Största delen rörde överföringen av information - uppgifterna var bristfälliga, det fanns oklarheter i medicineringen eller så saknade de som skulle delta i hemvården information.

Åtgärder Som stöd för utskrivningen skapades en kontrollista, för att alla skulle följa samma procedur utan att glömma någonting viktigt. Dessutom togs ett system i bruk med speciella hemförlovningsskötare. Hemförlovningsskötarna planerar patienternas hemförlovning tillsammans med enhetens personal och ordnar den hemhjälp som patienten behöver.

Varför får patienten inte inta ﬁskolja innan en operation? Fiskoljekapslar innehåller omega 3-fettsyror som kan påverka trombocyternas, det vill säga blodplättarnas funktion och därmed orsaka ökad blödningsbenägenhet i samband med operationen. För säkerhets skull uppmanar Vasa centralsjukhus därför sina patienter att ta paus från produkter som innehåller omega 3 i minst en vecka innan operationen. Catarina Forsström, specialläkare, anestesi

Har du hälso- eller vårdrelaterade frågor du vill ställa till en expert? Skicka dem till adressen hembesoket@vshp.fi! Redaktionen väljer vilka frågor som publiceras i spalten, vi kan tyvärr inte svara på alla frågor. Frågeställarens identitet avslöjas inte.

HEMBESÖKET

Kundrådet

TEXT: ELINA KURTTIO FOTO: KATJA LÖSÖNEN

utvecklar sjukhuset ur patientens synvinkel Sjukhuset finns till för patienterna. Därför ligger fokus hela tiden på att göra verksamheten mer kundinriktad. Ett steg i denna riktning var att grunda ett kundråd. Via kundrådet kan patienter och anhöriga föra fram sina åsikter och erfarenheter, och på så sätt inverka på Vasa centralsjukhus verksamhet. – Idén föddes 2012 och i början av 2013 inledde kundrådet sin verksamhet. Rådets målsättning är att lyfta fram tankar om hur sjukhusets tjänster och verksamhet kan utvecklas ur patienternas perspektiv, säger patientombudsman Sari West. Vasa centralsjukhus var det första centralsjukhuset att grunda ett kundråd. Det nybildade kundrådet utvecklar ständigt sin verksamhet. – Rådets medlemmar har till exempel önskat sig en utökad dialog med sjukhusets personal. Sjukhusets experter har bjudits in för att delta i mötena, till exempel klinikgruppschefer och överskötare har presenterat sin verksamhet och diskuterat med rådets medlemmar, säger West.

Konkreta förbättringar Hittills har rådet tagit ställning till och påverkat bland annat patientinformationscentralen som öppnar år 2014, patientresponssystemet samt parkeringsarrangemangen på sjukhusområdet. Dessutom har kundrådets förslag lett till konkreta ändringar i bland annat den allmänna information som ingår i patienternas kallelsebrev samt i olika broschyrer och instruktioner ämnade för personalen. – Vi hoppas också att rådet kommer med synpunkter gällande sjukhusets nya strategi, tillägger West. Efter kundrådets möten ges ett offentligt utlåtande som representerar rådets gemensamma ståndpunkt. Utlåtandena, som består av rådets åtgärdsförslag för utvecklingen av verksamheten, publiceras på sjukhusets webbplats. Medlemmarna i rådet har mycket olika bakgrund. – Målet var att kundrådet ska representera invånarna i sjukvårdsdistriktet på ett jämlikt sätt. Vi lyckades få ihop ett bra gäng som har många idéer, säger en tacksam West. •

Eva-Maria Strömsholm

1. 2. 3.

Varför ville du bli medlem i kundrådet? Hur har det varit att sitta med i rådet? Vilka förändringar vill du åstadkomma?

TEXT OCH BILDER: ELINA KURTTIO

1. Jag har varit patient flera gånger, patientens vardag är alltså bekant. För närvarande utbildar jag mig till sjukskötare, så även den sidan intresserar. 2. Rådet är intressant och utgör ett nytt sätt att göra saker. Det är fint att vara delaktig i utvecklingen av verksamheten. 3. Man borde ägna mer uppmärksamhet åt att möta patienten som individ, och jämlikt bemöta alla på deras eget modersmål och ge möjlighet att själv påverka vården.

HEMBESÖKET

”Vasa centralsjukhus var det första centralsjukhuset att grunda ett kundråd.”

BILDEN TAGEN FÖR SAIRAANHOITAJA-TIDNINGEN 2014

Kundrådet består av tolv medlemmar och sammanträder 3–6 gånger om året eller enligt behov.

Kalevi Häyry

Pirkko Holmberg

1. Det är bra att få olika synpunkter på saker och träffa andra i samma situation. Jag är intresserad av sjukhusets framtid och i kundrådet får jag en bra bakgrundsbild för dess utveckling. 2. Här finns personer från olika branscher och med varierande bakgrund. Verksamheten är ännu i inkörningsfasen och ny för alla, men det blir nog bra så småningom. 3. Samarbetet mellan olika vårdplatser fungerar inte på bästa möjliga sätt – vårdkedjorna borde göras vettigare och effektivare.

1. Jag har erfarenheter som patient, anhörig och sjukskötare, jag kan alltså se saker och ting ur många olika synvinklar. Kundrådet ger möjligheten att påverka interaktionen mellan patient och sjukhus. 2. Rådet är en bra och kompetent länk mellan patienten och sjukhuset. Personliga erfarenheter kan på så sätt dras nytta av i större skala. 3. Interaktionen mellan patienterna och personalen kunde förbättras, det viktigaste är att patienten bemöts bra.

HEMBESÖKET

Nytt bett gjorde Katja frisk

TEXT: CHARLOTTA JÄRF FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Ständig huvudvärk, migrän och problem att tugga. Katja Hellman hade ingen aning om att allt hängde ihop med hennes smala och kilformade bett. Allt fick sin början med visdomständerna, som inte ville komma fram ordentligt. Katja sökte sig till kommunens egen tandläkare för att få tänderna utdragna: – Tandläkaren bad mig bita ihop och konstaterade: Oj vilket besvärligt bett du har. Jag hade aldrig tänkt på det tidigare och ingen hade någonsin klagat på mina tänder. Ett svårt bett var inte det enda tandläkaren reagerade på. Huvudvärk, migrän, problem att tugga - listan över symtom var lång. Det fick bli en remiss till Vasa centralsjukhus. – Där fick jag fylla i flera formulär och de bad mig tänka igenom alla symtom jag har. Det var ja på varje punkt. Jag hade inte förstått att mina hälsoproblem hängde ihop med bettet. Gör det ont? Centralsjukhusets tandspecialister var överens om att Katja hade ett svårt bett, som skulle bli svårt att korrigera i vuxen ålder. – Mått och röntgenbilder togs och gipsmodeller göts, för att fastslå vårdalternativen. Det som jag själv mest undrade över var: Kommer det att göra ont? Kommer jag att vara jättesjuk efter operationerna?

När utbreddaren togs ut var det dags för tandställning, med gummiband som gick som sicksack mellan tandraderna. – Det var hemskt då man skulle prata. Man bet ju ihop hela tiden och fick inte ut orden ordentligt. Hösten 2010 fick Katja sin käke framskjuten av kirurgen och titanskruvar sattes in. I februari 2011 var det äntligen dags att ta bort tandställningen. – I flera dagar gick jag omkring med ett enormt leende, äntligen efter alla dessa år! Det hade verkligen varit värt besväret. Samtidigt fick Katja en så kallad retentionsapparat i övre och undre käken, gjord enligt måtten på hennes tänder. – Först var jag aktiv men sedan började jag fuska. Retentionsapparaten jag fick då passar inte alls mera, eftersom mina tänder rört på sig.

Katjas kilformade bett i begynnelsen av vården.

Vid det första ingreppet satte tandregleraren in en metallapparat i Katjas gom, som fästes i överkäkens kindtänder, för att bredda den övre tandraden. Därefter var det munkirurgens tur att operera överkäkens sidoområden och breddningen av överkäken kunde inledas. – Jag fick spänna anordningen själv två gånger om dagen med en liten mejsel. Det var svårt att äta, för metallplattan formar en slags hylla uppe i gommen som är i vägen då man sväljer. En gång på restaurang åt jag trådigt kött som fastnade till hälften i apparaten och till hälften i strupen. Jag visste inte om det skulle komma upp eller ner. Jag fick panik och tänkte nu blir det Heimlich-metoden. Till sist fick jag ändå krafter att hosta upp biten.

Hälsoproblemen gick upp i rök Katjas huvudvärk är nu ett minne blott. – Om jag går igenom listan över symtom i dag är största delen borta. Jag springer inte omkring med Panadol, Burana och Voltaren längre i väskan.

Katja upplever att hon fått en nära relation till personalen på mun- och käkkirurgienheten på Vasa centralsjukhus. – Det känns vemodigt att lämna dem. Här vårdar de faktiskt individen, inte en mun i mängden, utan faktiskt också personen bakom. Katjas ansikte är nu förändrat. Hakan sitter på rätt ställe, leendet lyser brett med raka fina vita tänder. – När jag tittar på gamla foton där jag skrattar, utgör tandköttet en stor del av leendet. Det där var inte snyggt tänker man nu efteråt. Kanske jag gör mig bättre på bild idag, säger Katja med ett skratt. •

HEMBESÖKET

” Här vårdar de faktiskt individen, inte en mun i mängden, utan faktiskt också personen bakom.”

Patientfakta NAMN: Katja Hellman JOBBAR: Egenföretagare inom sjukvårdsbranschen ÅLDER: 38 HOBBY: Familjen och friluftsliv FAMILJ: Man och fyra barn HEMKOMMUN: Närpes

HEMBESÖKET

kt a a f 5

TEXT: CHARLOTTA JÄRF FOTO: KATJA LÖSÖNEN

om tandreglering 1. Hur kan jag få tandreglering? En läkare eller tandläkare kan skriva en remiss, som sedan behandlas av specialsjukvårdens tandläkare. Dessa avgör om patienten får en kallelse till munpolikliniken eller inte. För att få specialsjukvård vid ett centralsjukhus måste problemet bero på en utvecklingsstörning eller vara så svårt att det klassas som en sjukdom. 2. Hur inleds behandlingen? Under det första besöket fyller patienten i ett frågeformulär, för att kartlägga problem och symtom. Sedan undersöks patienten för att se hur svårt bettfelet är funktionellt sett och om bettfelet orsakar andra problem. Undersökningen och vårdplanen görs som samarbete mellan tandregleraren, den kliniska tandläkaren och munkirurgen.

3. Vad gör munkirurger och tandreglerare? Målsättningen är att skapa ett balanserat och funktionellt bett, där över- och underkäkens tandbågar passar ihop. Käkkirurger och tandreglerare kan vid behov bredda övre eller undre käken, eller flytta käken framåt eller bakåt. Tandreglering görs innan och efter kirurgiska ingrepp. En del kan få hjälp av en bettskena, medan andra kan behöva kombinerad tandreglering och kirurgisk vård. 4. Vad krävs av patienten själv? Innan vården inleds försäkrar sig tandläkaren alltid om att patienten förstår vad denne ger sig in på. Det är en krävande vårdprocess som tar tid. I tandvården hänger det väldigt mycket på patienten själv om vården lyckas, eller hur länge vården tar. Om patienten

noggrant följer instruktionerna och använder sina tandregleringsapparater och gummiband kommer också resultatet snabbare. 5. Vad händer när tandställningen tas bort? Vården är inte över bara för att tandställningen tas bort. Under den aktiva tandregleringen sker en stor förändring i tändernas placering. Därefter börjar en ny vårdperiod, som syftar på att upprätthålla resultatet. Därför är det avgörande att patienten kontinuerligt använder sina retentionsapparater, för att hålla tänderna på plats när tandställningen väl är borta.

Minna Ehrnrooth, övertandläkare i mun- och käkkirurgi, svarade på våra frågor om tandreglering.

HEMBESÖKET

TEXT: ANTTI NIEMELÄ FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Psykporten

ger information och hjälp Den öppna webbtjänsten Psykporten, www.psykporten.fi, erbjuder pålitlig och uppdaterad information om vuxnas och ungdomars mentala problem och missbruk, samt berättar var hjälp kan fås. På den ständigt växande webbplatsen finns nu även Vasa sjukvårdsdistrikts mentalvårds- och missbrukarservice. Den lättanvända symtomnavigatorn hjälper användaren att hitta en lämplig vårdform för just honom eller henne. Förutom den omfattande informationsbanken innehåller Psykporten dessutom instruktioner för egenvård och nätterapier. Webbplatsen är främst avsedd för personer som ännu inte sökt vård, men också personer som redan har ett vårdförhållande kan ha nytta av tjänsten. Anhöriga kan även de utnyttja tjänstens användbara information och få nya synvinklar på en närståendes mentala problem eller missbruk.

Ny tjänst för unga I år har Psykporten för ungdomar, www.psykportenforunga.fi, förnyats. Tjänsten är ännu lättare att använda än tidigare och fungerar bättre på mobila enheter. Webbtjänsten finns nu både på finska och svenska.

Psykporten är en nättjänst som skapats av den psykiatriska enheten och IT-enheten inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). HNS har beviljats finansiering av finansministeriet inom ramen för programmet för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati för åren 2013–2015. Tanken är att tjänsten ska finnas inom sexton sjukvårdsdistrikt.

HEMBESÖKET

TEXT: ANTTI NIEMELÄ FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Psyket i balans i joggingspåret Fysisk kondition är inte allt i psykiatrins löpskola – här ligger fokus på mentalt välmående. Fåtöljen byts mot joggingskor och bekymren får maka på sig.

HEMBESÖKET

Löpskolan vid Vasa centralsjukhus psykiatriska enhet startade för tre år sedan, då sjukskötare Malin Knip kom tillbaka från sin vårdledighet. – Jag började jogga under min vårdledighet och märkte att det hade positiva effekter på det psykiska välbefinnandet. Det gav mig idén att jogga tillsammans med patienterna på avdelningen, säger Knip. Motion har erkänt positiva effekter både på den fysiska och den psykiska hälsan. – Att jogga inverkar till exempel på hormonnivåerna och hjärnans signalsubstanser. Att vara ute i naturen och friska luften har också en viktig inverkan på det psykiska välmåendet. Socialt umgänge viktigare än toppkondition Avsikten med löpskolan är inte att göra deltagarna till toppidrottare, det sociala umgänget och att motionera i grupp är viktigare. – Löpskolan är tänkt för nybörjare och framskrider långsamt och lugnt. Till en början tar vi långa promenader och sedan när konditionen blivit bättre börjar vi jogga, säger Knip. – Löpskolan har visat sig vara ett tryggt sätt att börja motionera och få kontakt med andra motionärer. Det har varit roligt att märka hur tystlåtna alla varit i början av joggingrundan, men efter ett tag blir de allt mer pratsamma. Då vi kommit till tänjningen kan det hända att någon öppnar upp och talar även om svåra saker, vilket gör att löpskolan fungerar även som terapi, säger Knip.

Kropp och själ går hand i hand – God fysisk kondition och mental hälsa går hand i hand, säger motions- och idrottsinstruktör Britta Lunabba på Vasa centralsjukhus psykiatriska enhet. Motion höjer endorfinnivån, vilket ger en känsla av välbehag. – Att röra på sig gör det lättare att klara av vardagens fysiska och psykiska stress. Lunabba rekommenderar 3–4 motionspass i veckan. Detta kräver inte nödvändigtvis någon större satsning. – Det går att ta en promenad nästan var som helst. Och prova modigt på nya grenar, även om du inte alls har motionerat tidigare. – Vattengymnastik och vattenlöpning passar utmärkt även för svårt överviktiga personer. Vattnet ger ett bra träningsmotstånd för hela kroppen, tipsar Lunabba. Många vill snabbt få synliga resultat, men de positiva effekterna av motion är väl värda att vänta på. Vågen visar kanske inte genast ett önskvärt resultat, men man känner sig piggare och mår bättre. – Viktigast av allt är att trivas med sig själv. Även den som har lite extra stoppning kring midjan kan känna sig nöjd med sig själv, konstaterar Lunabba. •

En del av deltagarna har blivit så inspirerade att de delat med sig av sin nya hobby även utanför löpskolan. Att kombinera motion med socialt umgänge är ofta en välfungerande inspirationskälla. – Jag fick höra om en patient som tack vare löpskolan skaffat sig en kompis att jogga med, säger Knip glatt.

NK ST OC

Vid sidan av löpskolan joggar Knip själv 3–4 gånger i veckan. Hon har blivit så pass biten av hobbyn att hon sprungit Stockholm halvmaraton två gånger. – När man rör på sig händer det något fantastiskt i det mänskliga sinnet. Någon vis sa en gång: det är svårt att grubbla när man springer. •

O FOT

Eleverna i löpskolan får under Malin Knips ledning njuta av den friska luften och de natursköna skogsstigarna i Roparnäs.

HEMBESÖKET

Vården vid Vasa centralsjukhus får högt betyg Hela 2 273 svar fick vi in på enkäten i förra numret av Hembesöket. Ett stort tack till alla som deltagit! Vår målsättning är att våra patienter ska känna att de får den bästa vårdkvaliteten i Finland. Därför är det speciellt viktigt för oss att veta vad våra invånare uppfattar som vård av hög kvalitet. Vi fick in 1 574 beskrivningar på hög vårdkvalitet, 1 319 personer gav oss dessutom sina åsikter om hur vi kan bli ännu bättre på att bemöta patienten och andra utvecklingsförslag. Vi har gått igenom responsen mycket noggrant och beaktar synpunkterna i utvecklingen av vår verksamhet. Av de som svarade hade största delen själv varit patienter (78 %) eller anhöriga (17 %). De ﬂesta ansåg att de fått en kvalitetsmässigt god eller mycket god vård. 52 % besvarade enkäten på ﬁnska och 48 % på svenska. Hela 81 % av dem som besvarat enkäten var kvinnor och 19 % var män. Största delen av respondenterna var i åldern 21–40 (41%).

Vilket betyg ger du samspelet med sjukhusets personal?

Vilket betyg ger du kvaliteten på vården du fick?

Vilken är din uppfattning om vården överlag på Vasa centralsjukhus?

Vilken är din allmänna uppfattning om Vasa centralsjukhus?

Betygsskala: mycket bra

bra

kan inte säga

dålig

mycket dålig

De tre viktigaste faktorerna för val av vårdplats var:

I en vårdsituation var följande saker viktigast:

Vårdens kvalitet

Personalens expertis och kunnande

Patientsäkerhet

Att patient och läkare förstår varandra

Var vill du få mer information om sjukhuset?

Vad vill du veta mer om?

62 %

Hembesöket (informationstidning)

58 %

Media (dagstidningar, TV, radio)

47 %

Sjukhusets webbplats

21 %

Vänner/bekanta som fått vård på sjukhuset

79 %

Nya behandlingsformer och forskningsrön

60 %

Vårdplatser och vårdköer

56 %

Sjukhusets vårdverksamhet

50 %

Allmänt om hälsa

Nyhetsbrev per e-post

18 %

Utvecklings- och forskningsarbete

42 %

Sjukhusets Facebook-sida

17 %

Patientsäkerhet och kvalitet

41 %

Sjukhusets blogg

Patientberättelser

36 %

Personalens arbete

35 %

Beslutsfattande: styrelse och fullmäktige

Administration och stödfunktioner

21 % 12 %