. 45
Hur ska akademin ledas? En paradox Gissningsvis har ett svenskt lärosäte 150-200 styrdokument för sin verksamhet – och det bara på lärosätesnivå. På organisationsnivåerna därunder tillkommer ett okänt antal. Jag bygger den gissningen på en inventering som gjordes inom mitt eget universitet för ett antal år sedan. Ja, vi fick faktiskt inventera för att vara säkra på hur många de var. Det säger möjligen något om deras betydelse. Det visade sig senare att vårt universitet ingalunda var ensamt om denna mångfald – och att andra lärosäten liksom vi upplevde att man hade en ”ostyrig” flora av styrdokument. Hur kan det komma sig att ett universitet antar så många styrdokument för sin verksamhet? Bilden av en lätt anarkisk akademisk verksamhet stämmer inte med bilden av en genomreglerad verksamhet. Hur kan det komma sig att man över huvud taget tolererar alla dessa styrdokument? Här är förslag på några tänkbara förklaringar. För det första måste sägas att ett antal styrdokument svarar mot lagkrav. Vi är helt enkelt skyldiga att anta vissa styrdokument, men knappast 150-200 enbart på lärosätesnivå. En andra förklaring till den stora mängden kan ha att göra med den akademiska verksamhetens och kulturens dualistiska prägel. Den innehåller starka inslag av både anarki och ordning. För att kunna finna ny kunskap måste man ofta bryta med gamla tankemönster, och de människor som kan och vill göra det är måhända av visst slag med avseende på att tänka fritt. De är i varje fall uppmuntrade att ifrågasätta etablerade sanningar.