Uppsala Konstnärsklubb matrikel 2017

UPPSALA KONSTNARS KLUBB MATRIKEL 2017 1

UPPSALA KONSTNÄRSKLUBB MATRIKEL 2017

Redaktion: Eva Björkman, Bodil Gellermark, Gunnar Staland Förord: Sten Bernhardsson, kulturdirektör, Uppsala kommun Text: Marit Jonsson, konst- och litteraturvetare Grafisk form: Gunnar Staland Fotografier: Respektive konstnär eller vad som anges vid respektive konstnärs uppslag fotografi sid.3 Stewen Quigley Tryck: Åtta.45 Tryckeri Järfälla 2017 Omslag: Munken Kristall 300 gr Inlaga: Munken Kristall 120 gr Upplaga: 600 ex Satt med Janson Text och Helvetica © Uppsala Konstnärsklubb, konstnärer, författare och fotografer.

ISBN 978-91-639-3005-8 sid 18 – 207 Medverkande konstnärer presenteras i bokstavsordning.

(Artists presented in alphabetical order.)

Med stöd av Uppsala kommuns kulturnämnd Kultur och bildning, Region Uppsala

Walmstedtska gården Sysslomansgatan 1, 753 10 Uppsala www.uppsalakonstnarsklubb.se

Uppsala behöver sina konstnärer

ppsala är och vill vara en kulturstad. Vi har ett rikt kulturarv, många välrenommerade konst- och kulturinstitutioner, en mängd internationella festivaler, ett aktivt föreningsliv och många skickliga kultur­skapare.

Undersökningar visar att de flesta som bor och verkar i ­ ­kommunen tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att Uppsala uppfattas som en kulturstad. Många av stadens besökare kommer till oss för att ta del av kulturella upplevelser och vårt kulturarv. Allt detta gör Uppsala till en levande kulturstad.

Kultur kan definieras som resultatet av all mänsklig aktivitet och i begreppet kan det mesta inkluderas. Konsten är däremot resultatet av estetiskt skapande inom de kreativa uttrycks­formerna, som kräver kunskaper och talang. För att bildkonst, litteratur, musik, scenkonst och andra konstformer ska uppstå, krävs en ­aktiv handling av en eller flera konstnärer.

Det finns olika uppfattningar om vad konstens uppgift är och vad den tillför samhället. Jag tycker att vår kultur skulle vara fattig utan konst och att konstnären tillför samhället dimensioner som det skulle vara svårt att leva utan. Som jag ser det väcker konsten känslor, förmedlar tankar och idéer samt ger oss nya och överraskande synvinklar på tillvaron. Ibland är konsten ren njutning och andra gånger upplevs den som en plågsam påminnelse om våra egna och samhällets tillkortakommanden. Det är givetvis svårt att mäta konstens kvalitet men för mig hör värdet samman med hur starkt jag blir berörd, i positiv eller negativ bemärkelse, samt hur länge upplevelsen lever kvar hos mig.

munens stipendier har blivit fler och sedan förra året finns möjlighet att söka ateljéstöd. En annan viktig faktor är ­Uppsala kommuns beställningar av konst till offentlig miljö samt inköp till kommunens konstsamlingar. Jag är också stolt över den satsning som gjorts på kvarteret Karin med Walmstedtska gården och hoppas att den kan fortsätta för att ge bildkonstnärer, konsthantverkare och författare en hemvist i ­centrala staden samt möjliggöra kulturella möten med ­Uppsalabor och besökare. är eftergymnasiala utbildningar inom det estetiska området. Det gör att Uppsala varje år åderlåts på ­k reativa förmågor som väljer att utbilda sig någon annanstans.

Bristen på utställningslokaler, fria scener och öppna ­mötesplatser ­försvårar också för konstnärer att verka i vår ­kommun. I det ­växande U ­ ppsala är det frågor som vi tillsammans måste arbeta för att lösa. Vi måste på allvar se kulturen, konsten och konstnärerna som nödvändiga resurser och i­ nspiration i samhällsbygget.

Något som däremot saknas

en viktig del av Uppsalas konst- och k­ ulturliv. Genom tillgängliga lokaler i kvarteret Karin ­medverkar föreningen också till att upprätthålla och utveckla kommunens kulturella infrastruktur. Till föreningens medlemmar riktar jag ett stort tack för allt ni gör för Uppsala och ber er att varje dag påminna er om att ”Uppsala behöver sina konstnärer”!

Uppsala konstnärsklubb är

Sten Bernhardsson Kulturdirektör Uppsala kommun

Uppsala kommun stöttar konsten och konstnärer på olika sätt. Våra konst- och kulturinstitutioner samverkar idag ännu mera med Uppsalas konstnärer och kulturskapare än tidigare. Stödet har ökat till verksamhet, projekt, evenemang och föreningar. Kom-

5

Uppsala Konstnärsklubb och konstlivet i staden under 60 år

n stad full av kreativa och begåvade konstnärer betyder inte automatiskt att deras konst når ut. För att människor ska få möjlighet att uppleva konstnärers verk krävs utställningsmöjligheter – arenor för konstuttryck – marknadsföring och publicitet i media. För att konstnärer ska förbli kreativa behövs arbetslokaler, ateljéer, utvecklingsmöjligheter och möjligheter till möten med publik och likasinnade.

Att Uppsala Konstnärsklubb, UKK, sedan bildandet 1955 har betytt mycket för stadens konstnärer och konstliv har blivit allt tydligare ju mer jag har satt mig in ämnet. Genom forskning i pressarkiv, matriklar och intervjuer har jag skapat mig en bild av hur UKK och förutsättningarna i Uppsala har sett ut under de gångna sextio åren. Min bild är ett collage av olika trådar, färgstarka människors minnen och tankar, svartvita tidningsklipp, texter, bilder, egna upplevelser, trender och tendenser. Jag har arbetat omkring frågor om klubbens betydelse för enskilda medlemmar, hur klubbens och medlemmarnas verksamheter/ utställningar har utvecklats och påverkat Uppsalas konstliv, hur konsten har utvecklats i större mening, hur mottagandet i pressen och hos publiken har sett ut och hur möjligheterna att marknadsföra, visa och sälja konst har förändrats. En krönika av brottstycken som rör sig i tid och rum, från det lokala till det globala. Första perioden är det pressen som talar och förmedlar, politikerna har en del att säga till om, och några av ursprungsmedlemmarna får höras. I en mellanperiod styr organisationer och politik stor del av agendan. Slutligen återtar konstnärerna arenan, konkurrens i press och utställningsrum styr, och politiker har ett finger med i spelet.

Urvalet av intervjupersoner har skett genom tips och egna överväganden under arbetets gång, kriterierna har handlat om medlemsår, konstinriktningar och speciella förutsättningar: Denis Stéen var med från början, är ännu verksam grafiker och har varit ordförande i klubben; Elisabet Hermodsson, teckningar, bilddikter, författare, en av pionjärerna i kärntruppen tillsammans med maken och ordföranden Olof Hellström; Bodil Gellermark, mångårig ordförande med stort engagemang i klubben och dess historia, keramiker; Natascha Dahnberg, med konstnärlig uttrycksbredd, kom till Sverige med annat språk och annan kultur i bagaget och har varit med i utvecklandet av en ny kulturarena i Uppsala; Anders Rönnlund, en av de yngsta i klubbens andra generation, verksam inom installationer och video; Jennie McMillen, hade utställning på klubbens eget Galleri 1 när jag började mitt arbete, verksam inom textilskulptur och broderi; Marja Gräset Andersson, textil, och Penja Hesselbäck, foto och projekt med ljudinstallationer, två generationers medlemmar ur samma familj. Jag har även ställt några frågor till Sebastian Johans, nutida konstkritiker i UNT, som representant för pressen och balans till de många citaten av forne UNT-kritikern Teddy Brunius.

Givetvis hade jag haft glädje och nytta av fler intervjuer om tid och utrymme tillåtit detta. Vidare har mitt material utgjorts av: pressarkivet av urklipp om konstlivet i Uppsala, m.fl. orter, på Uppsala konstmuseum, samlat av Sigvard och Gullevi Bergström och sorterat av Eva Bergström, samt matriklar utlånade av UKK.

På spaning i tiden som gått Uppsala – femtiotalets andra hälft Uppsalas egna konstnärer och det traditionella gäller, mot slutet av perioden vidgas konstscenen av Uppsala Konstnärsklubb och dess med­ lemmar. Snabba förändringar sker i konstlivet.

Inledningsvis domineras lokalpressen av Uppsalas äldre generation konstnärer. Namn som ofta förekommer är: Gustaf Fängström, Ragnar Johansson, Harry Sahlin, Gusten Widerbäck, ­Carin Ax, Erik Ekman, Harald Markson och Lars Kemner.

Motiven är landskap, stadsmotiv och stilleben; teknikerna måleri, teckning, kol och pastell. Upsala Nya Tidnings kritiker Teddy Brunius skriver målande om, exempelvis: verkens ljusa atmosfär, blond formrytm, abstrakta formexperiment, mörkt och ödesbundet, eller om måleri med våldsamma utspel. På Konsthallen i stadsbibliotekets källare arrangerar Uplands Konstförening utställningar, och i Stabby prästgård annonseras vernissager; annars är det nationerna och några av stadens banker som visar konst, förutom Sickan Abramsons galleri. Så ser min bild av Uppsalas konstliv ut omkring tiden för Uppsala Konstnärsklubbs bildande. ”Genom en annons vädjade man till alla som var ­intresserade.”

1955 var Denis Stéen på tillfälligt sommarbesök i Uppsala och träffade Olof Hellström: ”Jag kom med; utan att jag bad om det blev jag invald vid det konstituerande sammanträdet, Yngve ­Svalander var klubbens förste ordförande.” Uppsala Konstnärsklubb hade bildats, vid höstens sammanträde var man ett tjugotal medlemmar. År 1958 hände stora saker i konstvärlden som uppmärk­sammas i pressen: Moderna Museet invigs; första S ­ tockholmssalongen hålls och blir trendbytare. X-et ställer ut på Konsthallen i ­Uppsala medan Bror Hjorth ställer ut på galleri Färg och Form i Stockholm. Siri Derkert gör utkastet till ”Kvinnopelaren” på Centralens T-banestation, Sten Kauppi väver på beställning och för utställning, och Denis Stéen ställer ut grafik på ­Sturegalleriet:­­”abstraktion av naturformer – en ej helt föreställande konst”. (UNT)

I Uppsala är man skeptisk till den modernare konsten. När konstnären tillika DN-kritikern Torsten Bergmark ställer ut på Sickan Abramsons galleri i Uppsala staplas negativa metaforer, som ”skrikig polkagriseffekt”, i UNT. I Stockholmstidningarna lovordas utställningen – expressionism! Lokaltidningens kritiker föredrar alltjämt Uppsalas egna konstnärer och traditionellt måleri, även om det intensiva konstlivet kommenteras positivt ­l iksom grafikens fördelar: till och med studenterna har råd att köpa!

Fler och fler av Uppsala Konstnärsklubbs medlemmar nämns i pressen och dyker upp på gallerier och i utställningssalar.

Nya namn, förutom Stéen och Hellström är exempelvis Stig ­Bergström, Ingrid Embring, Erik Ståhl, Marit Wahlström, Eric Oldberg, Ingemar Willgert och Ingrid Årfelt. I brytpunkten är det Stockholmstidningens Lars Florin som recenserar de nya och det nya – som plåtskulpturer, bildpoesi, gipsmasker och collage.

Snart är UNT:s Teddy Brunius i fatt med konstnärliga iakttagelser, värderingar och begrepp som: experiment med e­ xpressiv formgivning och starka föreställande abstraktioner. De nya konstuttrycken smälter långsamt in, bit för bit. Högre krav ställs på såväl konstkritiker som publik och nya konstnärer.

Elisabet Hermodsson berättar: ”Teddy

Brunius var skarp mot de nya men han var ändå ärlig och kunde berätta att han hade tre olika kriterier, och kom man honom nära kunde man få veta vilket man hörde till: vi – Olle, jag och några fler, hade chansen att bli stora.”

Mot slutet av femtiotalet tar konstklubbens medlemmar över och breddar Uppsalas konstscen, samtidigt lever det äldre ­måleriet kvar. Stéen berättar att ett fåtal nyutexaminerade medlemmar tillkom. ”Det var lösa grunder för medlemskap, ­ inga speciella krav, man behövde inte tillhöra någon konstnärs­ organisation, det kom senare.”

7

Ett nytt galleri blir aktuellt: Nutida Konst, och i Uni­versitetets ritsal, Studenternas Konststudio, ställer Erik Ståhl ut: han är ­ritlärare och arkeolog, handledare i skulpturteknik. Hans verk beskrivs som experimenterande i olika material. Även Ingrid Årfelt ställer ut i ritsalen. Elisabet Hermodsson visar akvareller, oljemålningar och bilddikter: ”strävan att gestalta verkligheten”, skriver Brunius under rubriken ”Gråglans”. Ragnar Johansson ställer ut tuschteckningar på Handelsbanken och ­expressionistiskt måleri på Fyrisgalleriet. Olof Hellström har gjort räcket vid Islandsbron och ställer ut på Konsthallen. I september 1958 skriver Brunius om Hellström som ”en vildvuxen planta”, ”Ingen konst tycks vara honom främmande…”

Uppsalastudenterna har bjudit in till vårsalong, nytt för året är montern med konsthantverk. Denis Stéen talade för att ­släppa in konsthantverket även i Konstnärsklubben, någon gräns ­mellan konst och konsthantverk ville han inte ha; han berättar att ­förslaget gick igenom med viss protest.

I slutet av decenniet tillkom Folkets hus. En ny konstnär märks i pressen: Staffan Östlund, skulptör och målare, han bidrar till stadsbilden med flera offentliga verk; Brunius kallar honom spontanist och hans stil för ”storm och drang”. Så ser ­förutsättningarna ut i Uppsalas konstliv när UKK är i sin linda; medlemmarnas närvaro blir allt mer uppenbar, även om klubben som sådan sällan nämns.

Sextiotalet Sextiotalet är lite av en glansperiod för konstnärerna och utställnings­ möjligheterna breddas, men det finns problem: politikerna och publi­ ken. Debatternas tid är kommen. Uppsala och den egna konsten är fortfarande i händelsernas centrum, men stipendier tar ­konstnärerna ut i världen, de blir också mer utåtriktade. Konstnärerna är fort­ farande levnadskonstnärer, men kanske inte så länge till. Mot slutet av perioden ingås många samarbeten, viljan och kreativiteten för att nå ut till publiken är stor.

Dennis Stéen berättar om UKK:s mål och verksamhet i ­intervju och i förordet till 90-talets konstnärer i Uppland: ”Syftet var att skapa kontakt mellan stadens konstnärer och att tillvarata deras gemensamma intressen. Som klubbens främsta önskemål 8

stod i­nrättandet av en gemensam grafisk verkstad.” Uppsalatryckeriet Almqvist & Wiksell donerade grafisk press och stenar. ”Vi sökte pengar från staden, men det fanns motståndare: tänk om andra yrkesverksamma grupper skulle komma och begära pengar till sin verksamhet!” Klubben tog saken i egna händer, och i samarbete med Rädda Barnen ordnade man 1960 ett lotteri dit m ­ edlemmarna hade skänkt konstverk.

Den 23 februari visas UKK:s utställning i Konsthallen, 33 konstverk ska lottas ut, värdet är 10 000 kronor och vinsterna ställs ut i tre dagar. Prov på material och utrustning som ska ingå i den grafiska verkstaden visas och demonstreras. Utställningen visas också på Fyrisgalleriet, café Alma i universitetshuset och Handelsbanken. Resultatet blev 7000 kronor, tillsammans med bidrag från Upsala Sparbank kundwe klubben hyra en lokal på ­Bäverns gränd.

Konstföreningen Pro Arte bildas, syftet är att ­stimulera ­intresset för samtida konst och att dela ut stipendier till k­ onstnärer verksamma i Uppsala med omnejd. Medlemmarna erbjuds föredrag, diskussioner och konstfilm, man vill få igång samarbete mellan konstnärer, utställningsanordnare och publik. Mötet mellan konstnär /-verk och betraktare / köpare får allt ­större betydelse och utrymme. Utställningsformerna förändras. En utställning visas i Eriksbergskyrkan. En skulpturutställning med i­nspiration från naturen anordnas i Linnéträdgården, där Eric Ståhl ­informerar om hur skulpturer arbetas fram, från lera till brons, till evenemanget bjuds musik. De flesta utställarna tillhör UKK. Nya namn dyker upp: Sten Ljung, expressionism och collage, Christian Due, grafik, och Henry Wallin, utställningssviter av kompositioner uppbyggda av skugga och ljus. I denna tid startar debatter om en konstinstitution och om konstnärernas livsvillkor, även konstlivet och dess ”publik” diskuteras och ­problematiseras. Gallerierna blir fler och övriga utställningsarenor ökar: ”Den fria företagsamheten i Upsalas konstliv är just nu uppenbar och g ­ anska ansträngande, men den inspireras vackert nog mer av ­idealitet än av lönsamhet. […] Vi har alltså ett konstliv här i s­taden, fastän vi skamligt nog fortfarande saknar en ordentlig konsthall och ett riktigt konstmuseum […] konstsalongerna får bära upp detta konstliv, och de, liksom

konstnärerna, för ­mestadels en heroisk existens.” (Brunius -60) Andra samarbeten startas: UKK, Pro Arte, Studenternas Konststudio och två av stadens gallerister öppnar ett Artotek.

Konsten presenteras i ritsalen, medan uthyrningsverksamheten sker på Nutida Konst. Allmänheten får hyra konstverk, förhoppningen är att de sedan köps. Juryn för att välja ut god konst b ­ estår av representanter från inblandade parter. Galleri Kavaletten ­debuterar, man vill visa skulptur och att lyfta fram den nya generationen, präglad av Konstakademien. En skulptursalong ordnas, man vill ha in mer skulptur i hemmen, men uppsalaborna är inte så köpstarka.

Samarbetena fortsätter. Konstsommar i Orangeriet ger Uppsala i ord-ton-bild, med utställning av aktuell uppsalakonst: UKK, Pro Arte, IOGT-studieförbunden och Slottsspelen lockar med m ­ åleri, grafik, skulptur, soaréer, musik, folkdans och ­ framträdanden av litterära personligheter. Juryns representanter kommer från KRO och Riksförbundet för konstbildande.

Kanske blir nya mötesplatser ännu viktigare nu när de officiella inköpen ökar. Samtidigt ökar utbudet, sju utställningar samtidigt och ofta fyra till fem nya vernissager per vecka. Även rörligheten bland konstnärerna ökar: uppsalakonstnärer hittar andra arenor i Sverige och utlandet, gör studieresor, och kollegor kommer till Uppsala. Redan 1962 bjöd UKK in tyska konstnärer, för att själva senare bli deras gäster. Meningen var att fler utbyten skulle följa och vandringsutställningar kunde bli aktuella. Framtids­optimismen vet inga gränser. Många av de större ­uppsalakonstnärerna beger sig ut på resor: Ragnar Johansson till Mexiko, Henry Wallin till Frankrike och Lars Kemner till Spanien.

Vid min intervju med Elisabet Hermodsson visar hon sin ­resedagbok med texter och illustrationer, berättar om resan till Grekland 1962 och om vistelsen där. Hon reste ensam med tåg och båt, maken Olof och kollegan Erik Ekman var redan på plats.

Hon stannade i Aten och fortsatte sedan ut på öarna. ”Jag telegraferade till Olof att han skulle möta mig i Heraklion, därifrån tog vi oss till byn Elounda, i dagboken skrev och ­tecknade vi gemensamt.” I text och bild har de formulerat sina möten med enskilda människor, deras livsberättelser och kultur; E ­ lisabet l­äser högt

och visar teckningar. Klubben och närheten till klubblokalerna på Bäverns gränd betydde mycket för ­familjen, liksom familjen för klubben, det var mycket samvaro och fester, exempelvis lussade barnen på klubben.

UNT ett fyrtiotal intervjuer med stadens konstnärer, en av dem är UKK:s Christian Due, grafiker, ”miljöskapare” och teckningslärare. Han intervjuas i maj -62 av Teddy Brunius, som frågar hur Uppsala är som konstnärsstad: ”Jag ska inte klaga. Jag tror att just i den här staden finns det en hårdflirtad publik, som står böckernas värld så nära att de inte riktigt har energi att möta det fria måleriet. Just den publiken begriper sig på vad ett grafiskt verk är – av bunden teknik och fritt skapande.” Satsningen på en grafisk verkstad visade sig alltså vara helt rätt.

UKKs medlemmar får ofta uppdrag med offentlig ­utsmyckning.

Under andra hälften av decenniet verkar satsningarna för att öka allmänhetens intresse ha fått vindar att vända, kanske gör nytillkomna konstnärer och deras konst sitt till. Lars Hell­ ström: plastfärg, limfärg, cementmassa; Jan Ewemo: rumsbildning, k­ ontraster, bildbyggen med expressiva detaljer, grafik och ­målning; Silja Karlsson: fria textila arbeten – tyg och metall; Agneta Larsson: keramiker; Vanja Brunzell: textil. Ingrid och E ­ rich Triller får konsthantverksstipendium. Inslaget av konsthantverk har ökat markant.

I Stockholm är Liljevalchs vårsalong rekordstor. ”5 unga uppsaliensare” ställer ut i huvudstaden: Lars Hellström, Jonas Englund, Jan Ewemo, Göran Karlsson och Sten Eklund. Medel­ åldern är 25 år, tre är anslutna till KRO, de poängterar att de inte är en grupp utan en arbetsgrupp som är individuella. De får bra kritik och ställer även ut på Konsthallen.

Samma år anordnas vandringsutställningen ”Konst i offentlig miljö” på Flustret, den får tillägget ”Bostadsmiljö” och t­illskott av uppsalakonstnärer, de flesta UKK:are. Caféet i botten­ våning pryds med textilier, i trädgården visas reliefer. Bland årets ­ kulturstipendiater finns Vanja Brunzell, teaterkläder, ­hattar och a­pplikationer. För pengarna ska hon inrätta ateljé i en 1700-talslänga i Dannemora. Den unga konstnärsgeneratio-

Under decenniet gör

9

nen tar ­stora kliv in på konstscenen: konstfackstudenten Sten Eklund, ­”naturalism och puristiska bildporträtt” (UNT, T.B.), tilldelas Pro Artes-stipendiet; Jan Ewemo ställer ut målningar, collage och grafik, under ämnet ”Människan som könsvarelse” på nyöppnade Galleri Karlsson i Stockholm; ännu en UKK:are berikar U ­ ppsalas offentliga miljö: Leo Janis Breiditis – konstruktivist med abstrakta skulpturer, enligt Brunius ”En konstnär med självständig uppsyn”.

Medlemskurs i litografi i klubbens verkstad på Bäverns gränd.

I förgrunden arbetar Lars Hellström med en litografisk sten.

Fotograf: Denis Stéen.

En artikel om Uppsala Konstnärsklubb och aktiviteterna i ­huset på Bäverns gränd 1967 visar att klubben är att räkna med i Uppsalas konstliv. Lars Hellström bor i huset och sköter den nyinredda grafiska verkstaden. Några rum har börjat fungera som utställningslokaler: klubben bjuder in till grafikutställning där 13 uppsalagrafiker ställer ut 3-4 verk var. Den 9 oktober skriver B ­ runius: ”Man får en överblick i vad som sker i Uppsalas konstliv”; Denis Stéen, Ernst Wetzenstein, Hans Jörg Koark, Bertil Johnson, Norbert Mikenda, Berndt Nyberg, Jan Lundqvist och Adrian Honcoop finns bland de nämnda. ”Konstnärsklubben har visat sig kunna genomföra en kooperativ verk10

samhet med stor framgång”, ”arbetsgemenskapen” kan bli en ”kulturpolitisk ­ påtryckningsgrupp”. Den grafiska verkstaden har gett ut två k­ ooperativa portföljer, några konstnärer har gett ut ­separatportföljer: ”Det är en betydelsefull verksamhet som Konstnärsklubben bedriver vid Bäverns gränd” avlutar kritikern.

1968/69, två nya gallerier: S:t Lucas och Esaias. Samma år framträder två nya stjärnor på konstscenen: Ingemar Willgert och Tage Åsén. Att vi rusar mot en ny tid i Uppsalas konstliv är uppenbart. Gruppen Aktiv konst vill med satsningen ”Konst i våra kvarter”, nå en ny publik och ”uppmärksamma på kulturens och konstens värde”, för utställningarna används bland annat ­ABF-lokaler. Mötet mellan konst och publik står i centrum.

Den första utställningens 800-900 besökare ger mersmak för ”fler ­insatser som hör hemma i aktiv kulturpolitik…”. Lars Hellström är talesperson och nu handlar det om stadens konstpolitik: ­konstnärerna vill veta när konstinköp är aktuella på ­institutioner och myndigheter. År 1969 samlar stadsbyggnadskontoret in konst­verk från verksamma uppsalakonstnärer – man vill veta vad som är aktuellt och får in en mängd av stil och material.

I samma tid blomstrar Salongerna och även här samarbetas det. Konstlivet i staden växer och mot slutet av perioden börjar det spira ute på landsbygden. ”Motiv, teknik och stoff varierar ­oupphörligt” skriver Elisabeth Liljedahl (UNT 11/12-68) och fortsätter: ”Att konstaktiviteten är livlig i Uppsala är känt, men vem kunde ana att reserven av talanger i Uppland var så stor.”

I före detta kyrkskolor, kvarnar och prästgårdar finns gott om utrymme för ateljéer och konstnärskollektiv.

Staden och landsbygden Sjuttiotalets matrikel Den politiskt färgade agendan blir allt starkare och den gröna vågen börjar väga upp stadens traditioner, debatter och möjligheter. Konst­ debatten kommer att handla om konstnärernas villkor, identitet och roll i samhället, och om kommunens roll i konstlivet. Andra konstnä­ rer drar ut till fridfullheten på landsbygden och ägnar sig allt mer åt

Ingrid Atterberg skulpterar med Bengt Ekström som modell.

Fotograf: okänd.

konstnärligt hantverk. Några nya utställningsmöjligheter öppnar sig och konstens arena fortsätter att vidgas.

De politiska och samhällskritiska inslagen smyger sig in utifrån. Förordet till 1973-års katalog över Uppsalas konstnärer liknar ett manifest och är framåtsyftande: ”Konstnärens roll i dagens samhälle”. Många konstnärer är organiserade, KRO är stort och förre ordföranden Georg Suttner citeras. Ett samhälls-

engagemang hos konstnärskåren med mål att positivt förändra samhället hävdas, men för att kunna förverkliga de ideologiska målen behövs ny kulturpolitik. Kravet att konstnärerna ska medverka som rådgivare i nämnder och juryer ställs, liksom att de bör medverka i skolundervisning och ingå i lärarlag. Det ligger i samhällsintresset att konstnärer bereds arbetstillfällen och att deras kunskaper utnyttjas redan på planeringsstadiet i utformning av miljö och byggande. Suttner talar för kommunala konstsalonger, att visningsersättning ska utgå för konstnärens kulturella insats, och givetvis ska utställningsarrangören stå för alla kostnader. ”Att en sådan reform – bort från den ensidigt kommersiella inriktningen – genomförs är förutsättningen för en decentralisering och demokratisering av konstlivet.” Tonen och ordvalet pekar mot nya villkor för konstnärer och konstliv.

Många av de konstnärer som presenteras i Konstnärer Uppsala, prisad av pressen, visar måleri, grafik och skulptur av det mer stillsamma slaget. Bredden på tekniker, konstuttryck, material, motiv och genre pekar framåt: reklamkonstnär, foto, design, experiment i kommunikationsteknik, glasmålning, collage, dekoration, industriformgivning, sgraffito, emalj, textiltryck, textila blandtekniker och monumentala arbeten i olika material är bara exempel. Från förordet: ”Den traditionella indelningen av konstnärerna i målare, skulptörer, grafiker och konsthantverkare håller allt mindre streck. Konstnären arbetar nu ofta inom flera konstnärliga områden, prövar på olika format och experimenterar med nya material.” Några uppstickare med politisk och samhällskritisk touch finns, grafiken är betydande, slående är också inslaget av konsthantverk i form av textil och keramik. 24 av konstnärerna är kvinnor och 45 män, födelseår 1890 – 1946, några har adress utanför Uppsala, några utanför länet. De flesta bor kvar i Uppsala i början av 70-talet men utflyttningstrenden ökar. Det gröna och jordnära draget kommer som en motpol till det ”diffusa modeordet alienation” som nämns av Brunius i samband med utställt måleri på ett av stadens nyaste gallerier.

Utställningsarenor som lyfts fram i meritförteckningarna är Galleri Fataburen, Uppsala Sparbank, Handelsbanken, Upplandsbanken, Konstsommar, Nutida Konst och Konsthallen.

UNT avslöjar att UKK har fått nya lokaler på Trädgårdsgatan 11

16, där det finns ordentliga utrymmen för regelbunden utställningsverksamhet, här visas inbjudna konstnärers arbeten.

Galleri 1 startar med att visa nio grafikers verk – en mini­ översikt över tidens uppsalagrafik, där Stéen och Wetzenstein kallas seniorer, och Joaquin Rosell, Jan Ewemo, Lars Hellström, C. Göran Karlsson, Adrian Honcoop, Sten Eklund och Norbert Mikenda de unga. Tanken med klubbens eget galleri, som enligt Stéen startade redan 1969, är att ge uppsalakonstnärerna kortfattade presentationer för att öka besöksfrekvensen.

UKKS: konstnärer fortsätter sitt skapande och tar nya initiativ i konstlivet. Gallerier och utställningsmöjligheter kommer och går: Celsiusgalleriet är nytt, många ställer ut på Biologiska museet, några på Hemslöjden. En tillfällig konsthörna ställs iordning i caféet på St. Pers modevaruhus där mycket folk är i rörelse, Ditti Hood, Silja Karlsson, Uncas Liljefors och Erik Ekman får visa sina verk. En riktig publikdragare blir satsningen 8 Ateljéer, hundratals familjer möter konstnärerna i deras arbetsmiljö: ”För många blir det inte av att gå på konstutställningar, men om någon av dem sen har utställning så kanske jag går!”, säger en av besökarna. I klubbens nya lokaler kan man möta fyra unga konstnärer som samsas om utrymmet: Mikenda, Nordström, Nyberg och Rosell är inte lika vana vid publik som de etablerade. År 1971 anordnas en affischutställning av Uppsala kommuns kulturnämnd och Uplands konstförening. Affischen är den nya tidens konstverk menar man. 250 affischer från olika länder ställs ut längs Celsiuspromenaden, men blir nerrivna.

Lyckligtvis ställs affischerna även ut på Konsthallen. Kulturstipendiaterna det året är UKK:arna Ragnar Johansson, Stig Bergström, Leo Janis-Breiditis, Silja Karlsson, Lars Kemner, Sonja Pettersson, Bibbi Widmark, Tage Åsén, Bertil Johnson och Berndt Nyberg.

Konstdebatterna flödar, det är knappast konstmotiven som diskuteras snarare konstnärsroll och utställningsarenor. Konstens Hus och Konstfrämjandets roll i stadens konstliv är heta frågor.

Konsthallen har flyttat från stadsbibliotekets källare till gamla Gillet. Debatten om Konstfrämjandets roll förs mest av konstnä-

12

rerna själva, de känner sig överkörda av politikerna som har lierat sig med Konstfrämjandet för att bredda kommuninnevånarnas konstintresse. Meningen med lokalavdelningarna var att konstnärerna skulle få bättre utställningsmöjligheter. Även om Bror Hjorths museum går debattvågona höga.

Mycket av det som händer känns lika aktuellt i dag, även 1972års kulturstipendiat Denis Stéens önskemål att konstnärerna skulle få en garanterad minimilön och Marianne Grandien som tar tillvara gammalt plåtskräp och gör prydnadsföremål, som ställs ut på Hemslöjden och Fataburen. Kanske greppet med en ”Experimentvägg” i Stadshusets entré från -72 kan vara en idé även för vår samtid!

Monia Westin ställer ut gobeläng på Konsthallen och Paula von Freymann visar keramik på Biologiska museet, båda har ateljéer i stan. Annars börjar konstnärsverksamheten gro allt mer på landsbygden, där det är stillsammare och mer familjärt, konstnärsparen blir allt fler. Marja Gräset Andersson och Jimmy Andersson, hon textilkonstnär med finsk textilkonst i medvetandet, han målare, bosatte sig och jobbade i Alsike prästgård tillsammans med två andra konstnärsfamiljer. Marja gick med i Konstnärsklubben 1972 och berättar vid en intervju 2016: ”Vi blev snabbt bekanta med de andra konstnärerna och vi var ett tajt gäng, på klubben var det alltid trevlig stämning, det var livligt, hände alltid saker och så hade vi fester.” Ögonen lyser när hon minns och berättar. Möjligheten att ställa ut var självklart viktig, särskilt poängterar hon de gemensamma utställningarnas betydelse: ”Det var väldigt roligt, alla kunde lämna in på medlemsutställningarna.” För Marja var det naturligt att ingå i ett sådant sammanhang som konstnärsklubben erbjöd, hon menar att det har betytt mycket för henne att delta i gemenskapen och att träffa likasinnade kreativa människor. På frågan vad UKK har betytt för Uppsala svarar hon: ”Via konstnärsklubbens medlemmar har folk fått möjlighet att se olika konst och konstnärers jobb, det är stor bredd och pågår något hela tiden.”

Uppsala, Uppland och Sverige Åttiotalets matrikel Uppsala Konstnärsklubb har hunnit bli 25 år och samtliga medlem­ mar tillhör organisationer som KRO eller KIF. Under perioden tonas samhällsengagemang och politik ner. Lokaler 1980: klubblokal på Trädgårdsgatan, grafisk verkstad på Kungsängsgatan och Galleri 1 på Sysslomansgatan.

Matrikelns inledning och presentationer bjuder på historik.

Medlemmarna är födda 1890 –1954, 44 män och 33 kvinnor.

Några har lämnat klubben av olika anledningar men 43 av de gamla medlemmarna återfinns i den nya matrikeln. Flytten ut på landet har fortsatt öka liksom antalet konstnärspar. Representerade konstformer och tekniker är inledningsvis ungefär samma som under den förra perioden, däremot är konstnärerna mer mångsysslare: målare-författare-föreläsare, vävare-målare-tecknare.

Textil, keramik, måleri och grafik hör till de största områdena; applikation, textilbild, affischkonst och bildkommunikation har tillkommit. Nya konstnärliga yrken: bildterapeut, bokkonstnär, bildmakare och formgivare. Utställningsarenor som nämns: Konsthallen, KonstSommar Galleri S:t Lucas, Galleri 1, Galleri Blå, Konst i veckan, Centrumgalleriet, Kavaletten, Celsiusgalleriet, Galleri Sara Hellberg, Uppsala Stadshus, Hotell Uplandia, Galleri Smedhamre, Galleri Vinden, Galleri Dombron, Pharmacia och Upplandsmuseet. Konstnärsklubben får lokaler för sin grafiska verkstad i Uppsala Ekebys fabriksområde, verksamheten utökas med kroki, skulptur och kurser.

Två av 80-talets nya medlemmar berättar. Keramikern Bodil Gellermark gick sin utbildning i Danmark, var ny i Uppsala och kände ingen, hon fick kännedom om UKK och det blev ingången i det nya konstnärslivet i Sverige, genom klubben fick hon vänner och kollegor – ”det är den främsta grejen med klubben.

Man stöttar varandra och har någonstans att jobba.” När Bodil kom med hörde hon till klubbens yngsta medlemmar tillsammans med Anders Rönnlund. Så småningom blev hon ordförande och var det i tio år, under sex år var hon intendent för Galleri 1, dessutom har hon varit både sekreterare och ledamot.

Bodil har mycket att berätta om det som har hänt genom åren: då klubben gjorde sig av med Ekeby, som var för stort och ocentralt; om samarbetet med Studiefrämjandet som driver fiket och betalar ut visningsersättningar som blir till utställningsersättningar; om intendenten för den grafiska verkstaden på Ekeby som hade gratis ateljé, som ibland fick bli bostad för gästande konstnärer; om de 6-7 medlemmarna som vid 50-årsjubiléet utsågs till hedersmedlemmar för att de betytt mycket för klubben under lång tid; om Ingegerd Gärtner som provade mjölkpaketsgrafik – ”Funkar det? Nästan aldrig!” och som vid en högtidsdag gav alla som kom ett grafiskt blad.

Ia Jerneborg arbetar i klubbens kollektivverkstad i Uppsala Ekeby.

Fotograf: okänd.

Också Anders Rönnlunds berättelse om klubben sträcker sig över en längre tid – från början av 80-talet och mot framtiden.

När han kom till Uppsala för att läsa på universitetet 1983 var han redan medlem i KRO, vilket var en förutsättning för medlemskapet i konstnärsklubben på den tiden. Anders var egentligen inte särskilt ung när han gick med i UKK, kanske var det istället de andra som hade hunnit bli äldre! ”En tidigare generation konstnärer fanns i Uppsala Konstnärsklubb, det var ”deras klubb”, säger han, men i det uttalandet hörs absolut inget negativt, för som ny blev han accepterad och fick vara med. Mötena 13

med konstnärerna i klubben gjorde att han blev uppsalabo, och klubben hjälpte honom att få kontakter i staden. ”De som startar en klubb känner varandra och så byggs det på, gemenskapen och att träffa andra är viktig.” Anders som sysslade med teckning och grafik när han kom, blev väl mottagen. ”Denis Stéen var en viktig person, han tyckte att det var okej det jag gjorde – och det var bra för mig.” I Åbo ställde Anders ut tillsammans med Olof Hellström. Och så träffade han skulptören Ingolf Kaiser som kom att bli en stor inspiratör. De arbetade mycket tillsammans och ställde ut i de stora tomma fabrikshallarna på Ekeby bruk.

Anders använde Ekebyverkstaden för att utveckla och genomföra sin utställning 1991 på Uplands konstmuseum. ”Grafikdelen var stor på Ekeby, men användes inte så mycket på 80- och 90-talen, så man kunde hyra ett rum”, berättar han, och tillägger: ”varför bjöds jag in till Uplands Konstmuseum, jo, kanske var det genom någon klubbmedlems rekommendationer, det var museet som frågade, inte jag!”

En annan viktig bit av klubbmedlemskapet handlar om Galleri 1, Anders skötte verksamheten några år, hjälpte till med hängningarna och fick många kontakter: ”Man kommer nära utställarna och kan också stötta och peppa dem på olika sätt.” Viljan att stötta och att göra något som har betydelse för andra är uppenbar, som han själv har känt stöd från bl.a. Stéen och Kaiser i klubben Åter till 1980-talet: postmodernism råder och svenskt konstliv präglas av överhettad konstmarknad. Kommande decennium minskar måleriet generellt, men har en självklar position, installationer, video, fotografi, ljud och performance tar plats. I Sverige blir den idébaserade konsten allt större.

Nittiotalet Även 1990-års katalog ”90 talets konstnärer i Uppland” refererar bakåt, samtidigt är det tydligt att en ny tid är i antågande. De konst­ närsrelaterade yrkena blir allt fler, inslagen av marknadsföring i pre­ sentationerna ökar och rubriker som ”projekt” och ”uppdrag” märks.

KRO arbetar för att stärka konstnärers ekonomi och klubben medver­ kar till ersättningar för utställare.

Katalogens konstnärer kommer från hela Uppland, alla är medlemmar i en eller flera organisationer. Förutom kommun 14

och landsting har Upsala Nya Tidning bidragit till utgivningen.

Förordet är skrivet av Denis Stéen för UKK, och Anders Rönnlund lokalt för KRO. Av de 128 konstnärerna tillhör 93 UKK, 42 män och 51 kvinnor, födda 1910 – 1957, 37 av medlemmarna har varit med från sjuttiotalet eller längre. 15 av kvinnorna arbetar med textil, ett område som breddats under 80-talet mot 90-talet med textiltryck, spånad, växtfärgning, tovning, flossa och applikation. Annat som tillkommit är scenografi och gjutplast. Beslutet att ta med konstnärer från hela Uppland kan ha haft flera orsaker, kanske ville man ha med så många som möjligt, kanske var det en rättvisefråga. Att konstnärerna från UKK som flyttade ut från staden skulle få vara kvar i klubben var inte självklart, men de som flyttade var ofta mångåriga medlemmar, gränsen Uppland sattes.

Den fina katalogen och presentationerna av länets konstnärer, med porträtt och färgbilder av konsten, kan ses som en marknadsföringsprodukt i sig, säkert ville intressenterna gemensamt lyfta fram våra uppländska konstnärskap.

Några trådar läggs till och vävs in i berättelsen när Bodil och Anders berättar om det 90-tal som senare blev verkligt – hon var fortfarande bland de yngsta och frågade sig var de nya konstnärerna fanns, och menar att de inte ville gå med i KRO eller KIF, som var ett måste för nya medlemmar i UKK. Men visst hade några nya femtiotalister tillkommit i Konstnärsklubben och de flesta av dem bodde också i Uppsala. Johan Fremling, Eva Källander, Gudrun Westerlund och Helen Wikforss hörde till de unga och stadsboende, medan Anders hörde till dem som flyttade ut på landet.

På frågan vad UKK har betytt för Uppsala svarar Anders Rönnlund: ”Det finns så få alternativ i olika faser av en konstnärs utveckling, då är det viktigt med en klubbgemenskap och att träffa andra.” Mycket av det han berättar kännetecknar den tiden och har en fortsättning in i vår samtid: till exempel projekt, samarbeten, att ingå i internationella sammanhang, att vara mångsysslare, både i konstnärskap och för överlevnad. Men ibland var han nog före sin tid, som när han 1991 blev inbjuden av Uplands konstmuseum att göra en stor separatutställning där han odlade majs i små växthus, och jobbade kring frågor om jord, växtlighet, vatten och odling. Tillsammans med Arne Berg uppförde han 1995 installationen Vattenorgel, som ingick i det internationella projektet Even-

ta som pågick under ett flertal somrar i Ekeby Qvarn i Storvreta.

UKKs medlemmar fick kommunala kulturstipendier och fortsatte den offentliga utsmyckningen: Marja Gräset Anderssons textila arbeten på Länsstyrelsen och på Stadsbiblioteket, Arne Bergs skulpturer på flera av Uppsalas sjukhus, skolor och förskolor, Anna Karin Boodes skulpturer i stengods på Akademiska sjukhuset, i bostadsområden och skolor, Paula von Freymanns dopfunt i Heliga Trefaldighets kyrka. Många är också de ­UKK:are som har utsmyckat bostadsområdet Trädgårdsstaden i Norby. Utställningsarenor i tiden: Galleri 1, Galleri Smedshamre, Ulva kvarn, projektet Eventa i Ekeby Qvarn, Rum 107, Galleri Signum K-zon, Öster om ån, Upplands konstmuseum, Konstfrämjandet, Galleri Luciano Uppsala, Bror Hjorths Hus, Konstsommar i Linnéträdgården och Upplandsmuseet.

Tjugohundratalet, Uppsala i världen Millennieskifte, en ny tid med nya möjligheter. Samarbeten mellan konstnärer, med andra länder, näringsliv och universitetet lyfts fram.

Konstnärernas yrkesbild breddas och förändras. Idén styr uttryckssättet, nya arenor öppnar sig och marknadsföringen blir allt viktigare.

I 2003 års matrikel finns konstnärernas meriter på både svenska och engelska. Meriter, kontaktuppgifter, foton på konstnärerna och konstuttryck är separerade. Konsten ska tala först av allt, mest av allt, den man ska uppleva när boken öppnas; ansiktena bakom, presentationer och adresser kommer i andra hand.

Medlemsantalet har stigit till 119, 57 nya har tillkommit sedan förra matrikeln. Fortfarande bor och verkar många utanför staden, cirka 45 stycken. Kraven för att bli ny medlem stramas upp: du måste vara bosatt i Uppsala, i vissa fall kan länet gillas, vara medlem i KRO/KIF eller kunna visa på seriös konstnärlig yrkesverksamhet under minst fem år, bedömt av en trepersoners jury som byts varje år. Professionalitet hävdas och betonas extra, liksom klubbens verksamhet och betydelse. ”UKK har blivit en omistlig del av Uppsalas konstliv. Särskilt viktig är klubbens roll som informationskanal i båda riktningarna – vi konstnärer når lättare varandra och kan med större tyngd tala med politiker och allmänhet, och den som vill nå konstnärerna hittar dem lätt genom UKK.” (Ulla Fries, 2002)

De yngre konstnärerna breddar sin yrkesroll, ofta balanserar de flera sysselsättningar på det konstnärliga yrkets gränser. Anställningar, projekt, uppdrag och eget företagande kombineras, som: pedagog inom textil-, bild- och konstområdet på olika nivåer, författare, föreläsare, produktion av bruksföremål, reklam, projektledare, utställningsarkitekt eller guide. Den nya tiden kännetecknas av mångsidighet i skapandet; idén, projektet eller temat bestämmer teknik och material.

Tendenser i tiden: Dialoger och processer. Den egna idén är central men mötet med mottagaren blir allt viktigare liksom språkliga formuleringar. Konstnärens intentioner ska möta betraktare och upplevare. Man försöker förstå och förmedla verkligheten genom det konstnärliga uttrycket: fantasi, mystik, stämning, det icke uppenbara – samtidigt är konsten föreställande, realism och fantasi agerar i samspel. Verk där ljud, bild, lukt och text samverkar formas och formuleras; man vill visualisera stämningar och tillstånd; förmedla genom skulpturala objekt; samspel mellan konstnär och natur... Andra formuleringar som beskriver samtidsandan: ”människan och hennes plats”, ”dialog mellan färg och form” och ”sinnligt skapande”. Berättelsernas tid har börjat.

Konsthantverk och utsmyckningar formar sig lätt in i bilden där skaparen vill. Är Pia Ulfendahls jordnära uttryck ”Vardagen är livet” en variant på Vackrare vardagsvara? Konsthantverkskooperativet Kaleido startades år 2000.

Kanske är Ekeby Qvarns utomhusutställning EVENTA, med teman som vinden, vattnet och människan, en viktig trendskapare i KONSTSOMMARS anda. Konst-naturupplevelser och utomhusinstallationer kommer för att stanna; trädgårdar och parker, natur och vattendrag – utemiljön har blivit utställningsrum: Botaniska trädgården, Orangeriet och Ulva. Ett annorlunda grepp tas när konst ställs ut i en container i Stadsparken, och så har vi Konst på väg och Konst på tåg. ARTEMIS-projektet, där kontakterna mellan konst och vetenskap inger förhoppningar inför framiden, startar, liksom projekt och samarbeten i och med fjärran länder, som Japan. Andra utställningsarenor som tas i bruk eller redan finns i millennieskiftet är arbetsplatser och deras konstföreningar, statliga verk, bibliotek, Teatergalleriet, Post-villan – SLU, Galleri Strömbom, Uppsala konstmuseum, Vita Huset, Gustavianum, 15

Galleri Lilla Blå, Godsmagasinet, Öster om ån, Galleri Gula Huset, Ekokaféet, Bror Hjorths Hus, Konstfrämjandet, Galleri Linné, Salabacke-kyrkan, Missionskyrkan och Galleri 1.

Natasha Dahnberg blev medlem 2002, idag – 14 år senare – berättar hon om hur det gick till och vad det har betytt för henne och hennes konstnärskap. Natasha kom till Sverige från Ryssland 2000 och gick på SFI. Men det var den ettåriga marknadsföringskursen för kulturarbetare, Kulturinteraktion, som öppnade dörrarna, här lärde hon sig både svenska och marknadsföring. Det var många konstnärer och musiker som gick den kursen, och det var här hon lärde känna flera av UKK:arna.

Sommarutställningen i Botan, i samband med klubbens femtioårs­ jubileum. Skulptur av Erika Bengtsdotter. Fotograf: Gunnar Staland.

”De frågade om jag ville bli medlem. De tog mig i sin famn och jag fick ställa ut på Galleri 1.” Hon fick bra recensioner och tyckte att föreningslivet var intressant. ”I Ryssland delade man ateljé med andra konstnärer, men det fanns inga föreningar som riktigt passade mig”, berättar Natasha. Föreningslivet med sin demokratiska grund är något hon betonar som givande, upptäckten och upplevelsen gjorde att hon gick med i flera föreningar och förde sina erfarenheter vidare. Om att vara med i Uppsala konstnärsklubb: ”Konstnärer söker konstnärer, vi har olika bakgrund, att vara med i UKK var avgörande för att stanna kvar i branschen.”

16

2010-talet – ut i världen och hem igen Konstlivet i Sverige är internationellt och samhällsdebatten syns i kon­ sten. Musei- och konstens-hus-debatten är tillbaka, facebookgrupper driver och diskuterar frågor. Nätet och sociala medier har blivit en viktig del av konstförmedlandet, konstnärerna kan marknadsföra sig och sina verk på egna villkor, den intresserade kan ta del av utbudet av alster, följa konstnärernas aktiviteter och hitta utställningar. Allt oftare märks konstnärers medverkan i pedagogiska sammanhang, är det sjuttiotalets visioner som förverkligas?

UKK har egen hemsida där klubben, dess visioner, verksamheter och historia presenteras. Webbplatsens besökare får aktuell information, kan prenumerera på klubbens nyhetsbrev eller länka vidare till facebooksidan. Förutom information om tidigare och pågående utställningar och aktuella evenemang finns medlemsregistret: 42 män och 102 kvinnor, 65 har tillkommit sedan 2003.

Galleri 1 är attraktivt att ställa ut på, kötiden är fyra år, det måste gå två år mellan samma konstnärs utställningar, utställningsersättningen är 2000 kronor. Våren 2016 ställde Jennie A. McMillen ut: fritt svartvitt broderi och skulptur, hennes tema ligger i tiden och är en berättelse. ”Jag broderar en konflikt”, säger Jennie, som har ateljé i Ekebybruk. När hon var 22 år reste hon till Guatemala och lärde sig väva. Grundberättelsen handlar om konflikten mellan natur och civilisation, och har delvis en grund i konflikten mellan kyrkorna (katoliker och protestanter) på Nordirland; om att hävda territorium och att återinta landytor.

Om medlemskapet i UKK: ”Mest tänker jag att det är viktigt att känna att man har kollegor i samma stad och att kunna ställa ut tillsammans eller enskilt och att det alltid finns en utställning att se av någon konstnär i samma stad, det är en fin sak. Jag uppskattar också att ha eget ansvar för utställningar istället för att gå genom någon institution.”

Penja Hesselbäck är ny medlem sedan 2014, men hon har levt med klubben i nästan hela sitt liv. Det är genom henne kontakten till hedersmedlemmen Marja Gräset Andersson förmedlas, de är mor och dotter, även fadern var konstnär och UKK:are. I familjen hjälptes man åt när det var dags för utställning och det hände att de ställde ut tillsammans. Penjas egen konstnärsbana började redan 1984-85, hon turnerade runt jorden och visade akvarel-

ler målade på kaffefilter på stora museer och gallerier. Förutom måleri har Penja arbetat med ljudinstallationer i projekt och så har hon visat sina fotografier på utställningar över hela världen. I dagsläget är hon bland annat verksam som resefotograf och föreläsare. Traditionen med familjesamarbete fortsätter. På frågan vad UKK betyder för Uppsala, svarar hon: ”Det är en plattform för många, centrala lokaler med bra utställningsverksamhet. Det betyder mycket att kommunen har upplåtit det huset till vår klubb.”

De gemensamma erfarenheterna från mor och dotter är enbart positiva, båda har dessutom fått stipendier tack vare klubben.

Tiden visar på multikonstnärligt skapande och mångsysslande konstnärer. Pedagogisk verksamhet är en vanlig binäring liksom utställnings- och reklambranschen, men uppfinningsrikedomen i den hårda konkurrensen är god. Många utgår från egen ateljé där man producerar konsthantverk till försäljning, har workshops eller tar emot studiebesök. Andra arbetar som konservator, guide eller projektledare. Extra intressant är konstnärernas deltagande i projektet Skapande skola som är ett politiskt initiativ – är det sjuttiotalets upprop som äntligen har hittat en form?

Konstuttryck, material, tekniker, konstarter och medier kombineras och varieras, möjligheterna tycks outtömliga. Trender är exempelvis, konstupplevelser, problembaserat skapande, konstnärliga naturintegreringar, konstsafari och festivaler. Performanceprojekt på Uppsalas gator överraskar då och då stadens medborgare. Evenemang som Kulturnatten och festivaler av olika slag ökar medan galleriantalet krymper. Några teman i tiden: kvinnor och integration, religionsdialog – samhällsfrågor, människa-miljö-ideologi; existentiella frågor – livets mysterier. Kanske kan man säga att uttrycket Kulturen möter naturen är en tidsmarkör och identitet, makt och rum en annan.

Marknadsföring får allt större betydelse för konstens och konstnärernas överlevnad. Visst uppmärksammar lokalpressen fortsatt UKK:s aktiviteter och enskilda medlemmarnas konstnärskap, men kulturutbudet är stort. Många konstnärer ingår i flera grupper eller arbetar självständigt och utrymmet i pressen begränsat – bevakning och kritik behöver ha balans och ge en helhetsbild. Konstnärernas verk är inte alltid beständiga och kan heller inte självklart bäras hem från ett galleri som förr: konstlivet i Uppsala har förändrats. Framtidsfrågor är ständigt aktuella.

Att UKK har betytt mycket för Uppsalas konstliv genom åren tycks alla inblandade vara överens om. Några röster, reflektioner, tankar och idéer om nuet, det fortsatta arbetet och klubbens framtid.

Sebastian Johans kulturjournalist och konstkritiker UNT: ”Det är trevligt med en tillåtande organisation, men kulturlivet behöver också professionalisering. Uppsala skulle behöva ta ytterligare ett steg som konststad, och där kunde klubben kanske göra mer. Även om det inte med nödvändigtvis är UKK:s ansvar.

Att man tenderar att ålägga klubben mer ansvar än den har säger förstås också något om dess betydelse. Jag skulle önska att klubben delades i två delar, eller att en grupp bröt sig ur eller startade ytterligare en organisation, jag tycker också att man borde satsa mycket mer på att ha curaterade utställningar.” Vidare menar Johans att klubben borde jobba mer på att dra in studenter och en ung publik, något som kommer igen i Anders Rönnlunds tankar om konstlivet i Uppsala: ”Det behövs en rusch på konstlivet! Jag önskar att det hände lite mer i Uppsala som konstnärsstad. Den unga generationen konstnärer försvinner från staden. Om det fanns en (akademisk) högre utbildning för konstnärer i Uppsala skulle andra komma hit, nya som sätter fart!”

Utbudet med trådar till UKK har till antalet kanske inte förändrats så mycket under de år som gått, utställningsarenorna har flyttat, ökat eller minskat. Kanske är utställningsmöjligheterna sämre idag, å andra sidan går dagens konst inte att ställa ut som förr. I stadsrummet, på Uppsala konstmuseum och på andra offentliga institutioner kan man återfinna rikligt med representation av UKK:are genom tiderna. Dagens konstnärer är initiativrika, bildar föreningar och grupper, och söker medel för olika konstnärliga kulturevenemang. Hur klubbens och Uppsalas konstliv kommer att utvecklas de kommande tio åren får tiden utvisa.

Kanske är det Uppsalas tur att bli kulturhuvudstad nästa gång!

Marit Jonsson Konst- och litteraturvetare

17

Shaheena Akhlaque Karin Boyegatan 16A, 754 24 Uppsala shaheena.konst@gmail.com www.shaheenas.se Måleri, textil och teckning

18

vänster: Skog, sidenmåleri 180 x 90 cm höger: Talin, sidenmåleri 70 x 50 cm

19

Adina Almén Ekebyvägen 19, 752 63 Uppsala adina.almen@gmail.com www.adinaalmen.com

20

hรถger: Body Maps

21

Annica Danielsson AlmÊn Karlsrogatan 93 C, 752 39 Uppsala annica_almen@hotmail.com www.annicada.nu Keramik, betong och glas

22

vänster: Tuskaft, porslinsmosaik i entré i bostadshus höger: Kärlet

23

Marja Gräset Andersson Tunagatan 6, 753 37 Uppsala 072-282 61 96

24

vänster: Kaffestund i trädgården höger: Vi två Broderier.

Fotograf: Penja Hesselbäck.

25

Ali Ardalan Kantorsgatan 68, 754 24 Uppsala ardalan.ardalan26@gmail.com Müleri och installationer

26

vänster: Chaotic harmony, media on canvas hÜger: The damaged is done, media on wood

27

Susanna Bark Östanå 102, 748 91 Österbybruk s.bark@tele2.se susannabark.se Måleri

28

vänster: Moses höger: Att bära

29

Erika Bengtsdotter Tiundagatan 52 B, 752 30 Uppsala erika@erika-art.se www.erika-art.se

30

vänster: Den tunna tråden, installation höger: Vattnen äger ingen

31

Eva BjĂśrkman evabjorkman2@gmail.com evabjorkman.com Skulptur, installationer, mĂĽleri/foto och performance

32

vänster: Moln #1, installation, vitt stengods, 2016 (detalj) höger: The Bath Tub, 2016. Installation med video och performance The Stone Project – International body and art event. Uppsala

33

Håkan Blomqvist Börjegatan 1B, 753 13 Uppsala hkan.blomqvist@gmail.com www.blomqvist-westman.se, Ugnsgjutet glas i sandformar, fusing, metall

34

vänster: Årstider. Fotograf: Sture Ekendahl. höger: Flamma stolt, Ljusfall

35

Anna Karin Boode Lejsta 11, 755 96 Uppsala och Idön 52, 742 96 Gräsö annakarin.boode@telia.com Måleri och skulptur

36

vänster: Ateljén, olja höger: Skulpturer i stengods. Hästar och symbios (liten sittande figur med hund), höjd 50 cm

37

Elisabeth Bucht (aka Garnapa) Wallingatan 17 D, 752 27 Uppsala elisabeth.bucht@comhem.se Instagram:@garnapa. www.garnapa.se Textil,virkning, broderi, stickning, textiltryck och trüdteckning.

38

Fotograf: Sigrid Jรถnsson.

39

Arnold Bunge Hågavägen 226, 752 63 Uppsala arnoldbunge@gmail.com www.arnoldbunge.se Akrylmåleri, kollageteknik, digital fotografik och installationer.

40

vänster: Hyfer Askersund hÜger: Vandrare 1

41

Barbro Curling Swedenborgsgatan 5, 753 34 Uppsala barbrocurling2telia.com skulptur, müleri, teckning.

42

vänster: Utan titel, pastell höger: Utan titel, målat trä

43

Isa Dahlin idamast@hotmail.com 0709 942 620 www.idamast.com

44

vänster: Optisk illusion hÜger: Geometriska fantasier

45

Natasha Dahnberg Geijersgatan 42 A, 752 26 Uppsala natasha.dahnberg@gmail.com www.haka.nu Video, installation, objekt och teckning.

46

vänster: Caroverainfirma höger: Don’t cry. Gråt inte över spillt mjölk

47

Jill Eriksson AteljĂŠ: TegnĂŠrgatan 29 Uppsala jilliriskonst.design@gmail.com

48

49

Fredrike Hedén Fagerlind Hågavägen 160, 752 63 Uppsala fredrikefagerlind@hotmail.com fredrikefagerlindsbilder.webnode.se.

0704-811691.

50

vänster: Fest i kvarterslokalen höger: Våren i Göteborg

51

Katriina Flensburg Plommonlunden, Fjukby 241, 743 91 Storvreta katriina.flensburg@telia.com www.katriinaflensburg.se Textil, skulptur och installationer.

52

vänster: Swedish Red Red Earth, handmålning/monotryck med textilakryl, skarvsömnad, maskinquiltning (”frihand”) 155 x 150 cm höger: Bittersweet handmålning med textilakryl, batikfärgning, skarvsömnad, maskinquiltning 95 x 87 cm

53

Dirk Fock Vretgränd 17 753 22 Uppsala 070-874 4583 dirk.fock@outlook.com www.galleridefo-dirkfock.se

54

vänster: Maja Vogl hÜger: Nattljus, akvarell

55

Elin Forssell Kvarnbolund 3, 752 63 Uppsala www.elinforssell.se forssellelin@gmail.com Müleri, teckning och illustration.

56

vänster: Alla dessa hem höger: Barnen i nya köket, Atterbomsgatan Fotograf: Ylva Andersson.

57

Agneta Forslund Skomakargatan 6 D agnetaforslund@ymail.com www.haka.nu MĂĽleri, teckning och skulptur.

58

vänster: Mellanskede 1 hÜger: Mellanskede 2

59

Johan Fremling Kontrabasvägen 4, 756 54 Uppsala johan@johanfremling.se www.johanfremling.se Skulptur och teckning.

60

vänster: Min frihet slutar där din frihet börjar. Gjutjärn 2002. höger: Det blev aldrig riktigt ljusan dag. Kol på papper, 200 x 150 cm.

61

Ulla Fries ullafries@telia.com 073-707 14 90

62

Handduk. Fotograf: Gรถran Ekeberg.

Biotopia. Fotograf: Gunnar Staland.

63

Jim Frykholm Folkungagatan 14 B, 753 36 Uppsala info@jimfrykholm.com www.jimfrykholm.com Måleri.

64

vänster: Butch, blyerts, 60 x 80 cm höger: Immer essen, olja, 130 x 150 cm Fotograf: Rolf Anderzon.

65

Anita Fröding Apelgatan 21 A , 754 35 Uppsala 072-310 30 20 www.anitafroding.se www.svenskakonstnarer.se www.galleristerik.se 66

vänster: Utanför höger: Katarinaberget Stockholm

67

Margareta Fundelius Hågavägen 116, 752 63 Uppsala margaretafundelius.se Måleri och grafik.

68

vänster: Skrot höger: Ogräsjakt

69

Ann Gedin Hågavägen 196 D, 752 63 Uppsala ann.gedin@hotmail.com www.anngedin.se Målad relief, måleri och grafik.

70

vänster: Livstecken höger: I gränsfjällen

71

Bodil Gellermark bodil.gellermark@bredband.net www. bodilgellermark.se 073-981 24 67

72

vänster: Ömsint, alabaster höger: Reducerat lergods Fotograf: Gunnar Staland.

73

Marianne ”MARJAN” Gustafsson Soläng Sunnersbol, 747 94 Alunda grafikmarjan@hotmail.com www.grafikmarjan.com Grafik och installationer.

74

vänster: Seger höger: Möte

75

Kajsa Haglund www.kajsahaglund.com kajsa.haglund@telia.com

76

vänster: Utsmyckning kvarteret Bärum Uppsala, Uppsalahem. Plexiglas höger: Jag sätter ner foten. Kalkputs och vax

77

Eva Hedberg Lästmakargatan 6 B, 754 34 Uppsala eva_hedberg@hotmail.com Skulptur och installation.

78

büda sidor: Stengods/ Färgkropp fotograf: Gunnar Staland.

79

Penja Hesselbäck Folkungagatan 30 A , 753 36 Uppsala penja9@hotmail.com www.penja.eu

80

vänster: Akrobaten höger: Svärtan

81

Eva Hesslow Timmervägen 11, 746 52 Bålsta eva.hesslow@bktv.nu Teckning och tuschmåleri.

82

vänster: Vissnande orchidé höger: Vissnande orchidé II 30 x 40 cm, tusch på japanpapper Fotograf: Mark Harris.

83

Kirsten Holm Flogstavägen 33 F, 752 73 Uppsala kirsten.holm@bredband.net www.kirstenholm.se måleri, teckning.

84

vänster: Dagen 20 maj, torrpastell. hÜger: Svart müne, blyerts och kol. fotograf: Mark Harris.

85

Lars Holm Hällby Gränberga 4, 755 92 Uppsala holm.lasse@gmail.com www.larsholm.nu Måleri och akvarell.

86

87

Adriaan Honcoop Dragarbrunnsgatan 9 A , 753 32 Uppsala adriaanhoncoop@hotmail.com Teckning och grafik.

88

vänster: Tuschteckning höger: Osmosis

89

Eva Högberg Tunagatan 40, 753 37 Uppsala evahogbergs@gmail.com www.evahogberg.se Måleri, skulptur, performance, foto/rörlig bild och installationer.

90

vänster: Hjärtat, installation höger: Konstnär okänd, en saga om kärleken, installation Fotograf: Vasilis Theodorou.

91

Meline HÜijer Schou Frodegatan 5A, 753 25 Uppsala melineart@outlook.com www.melineart.com www.instagram.com/melineart www.instagram.com/crudeartbym 92

vänster: Cordlessness (yet bound) #4, olja på duk, 135 x 150 cm. höger: See you in my art, foto.

93

Kristina Jansson Trollgatan 19, 742 33 Östhammar kristinalinneajansson@hotmail.com www.kristinajansson.se

94

vänster: Korp, korp, olja hÜger: Pelle, brons

95

Roine Jansson Per Perssons väg 18, 748 30 Österbybruk info@roinejansson.se Måleri och skulptur.

96

vänster: Laddare Garpenbergs gruva, olja. höger: Rensning av gjutformar, Marechal Ketin Liège, olja.

97

Silja Karlsson siljakarlsson.se Arbetar i textil och naturmaterial.

98

vänster: Snara, fälla, giller grop,156 x138 cm,-98 höger: Vandrare 1, 92 x92 x180 cm,-97 -98

99

Henny Linn Kjellberg Gnejsvägen 2F, 752 42 Uppsala info@hennylinn.se www.hennylinn.se Keramik.

100

vänster: Critical mass, detalj höger: Critical mass, Rochester Art Centre, material porslin. 2013. Storlek: 8 x 8 x 6 m Foto: Naura Webb.

101

Eva Källander Fyrislundsgatan 32, 754 46 Uppsala contact@eva-kallander.se www.eva-kallander.se Måleri och tryck i blandmaterial, foto, digital grafik

102

vänster: En annan plats hÜger: En annan tid

103

Carina Lebhamre Näckrosgatan 14, 754 37 Uppsala carina@lebhamre.se Lebhamre.n.nu Måleri, teckning och skulptur.

104

vänster: Kurragömma höger: Flickan och renen

105

Anna Liljas Gnejsvägen 4 A , 752 42 Uppsala 070-733 57 65 annaliljas@gmail.com www.annaliljas.com

106

vänster: Ny höger: Systrar

107

Marianne Lind Vretgränd 6 B, 753 22 Uppsala fotograf@mariannelind.se www.mariannelind.se Konstfotografi.

108

Untitled I och II, fotografi.

109

Ylva Lindqvist Uppsala Ekeby Ateljéförening Ekebybruk A1, 752 75 Uppsala ylvalindqvist@hotmail.com

110

vänster: Blad höger: Klänning

111

Katrina Loelv Tuna Backars Gård 7, 753 36 Uppsala katrinaloelv@gmail.com www.katrinaloelv.se Måleri, teckning och collage.

112

vänster: Värn höger: Album blad III

113

Moa Lönn Djäknegatan 30, 754 25 Uppsala lonnmoa@gmail.com www.moalonn.com Keramisk skulptur och leranimation.

114

vänster: Flickering lights 2016, filminstallation, tyg, leranimation och ljudbearbetning höger: Ariadne’s objects 2016, stengods

115

Anna Löwdin Geijersgatan 72, 752 31 Uppsala anna.lowdin@gmail.com www.annalowdin.se Stenskulptur och oljemåleri.

116

vänster: Bronstorso hÜger: Somewhere

117

Birgitta Löwendahl ateljé Dragarbrunnsgatan 9 D 070-731 96 88 birgitta.lowendahl@tele2.se Olja, akvarell, blandteknik och foto.

118

119

Inger Meyer Stationsvägen 10, 795 70 Vikarbyn inger.meyer.burrows@gmail.com Måleri och skulptur.

120

vänster: Balans hÜger: Elefant

121

Eva Murane Grantina c/o Gerhard Scheuer, Eddagatan 6, 753 16 Uppsala ieva_grantina@yahoo.se www.evasteckningar.blogspot.com

122

vänster: En saga om fred/Min mormor, eget tryck 47 x 54 cm, 2014.

Fotograf: Kristian Ekenberg. höger: Tango II, akryl/duk, 80 x 80 cm, 2013 Fotograf: Christopher Gessner.

123

Ruby Nordström Marmorvägen 11 D, 752 44 Uppsala 0730-83 79 66 018-10 3 10

124

BĂĽda sidor: Utan titel Fotograf: Gunnar Staland.

125

Birgitta Nordström Wiklund Tuna 63, 747 93 Alunda bnw.lera@telia.com birgittanordstromwiklund.n.nu Skulptur, keramik, måleri, textil, installationer

126

vänster: skulpturer och tavlor i keramik ateljén 2017 höger: installation ”Samtal” påsk Gammelgränome 2013

127

Leicy Olsborn Björby Valloxvägen 47, 741 42 Knivsta leicy@olsborn.com www.olsborn.com Collage, grafik, foto och måleri och skulptur.

128

vänster: Front hÜger: Crossroads

129

Ingrid Orlowski Karlsäng 238, 742 93 Östhammar till@ingridorlowski.se www.ingridorlowski.se Måleri, textil och mixed media.

130

vänster: Moment hÜger: Moments

131

Gunilla Paetau Sjöberg Östa 31, 743 91 Storvreta paetau.sjoberg@tele2.se Textil.

132

vänster: Evangelium i grönt, altarbild i Hummelsta kyrka höger: Altarbild i Hummelsta kyrka, detalj filtad ull, lin och silke Fotograf: Charlotte Gawell.

133

Anders Palmgren anders.palmgren@aart.se www.aart.dinstudio.se

134

vänster: Intryck I höger: intryck II

135

Sergio Perea Jerez Balingsta Prästgård 15, 755 91 Uppsala sapj.sergio@gmail.com www.sergiopereajerez.se Stenskulptur och oljemåleri.

136

137

Katarina Persson Lillgatan 10, 748 32 Österbybruk kakelkonstwipnet.se www.kakelkonst.se

138

vänster: tegelreliefer hÜger: Skruvarna

139

Cristina Ramos Luthagsesplanaden 85, 752 71 Uppsala cristianaremos.studio@gmail.com www.cristinaramosphotography.com Foto.

140

vänster: Sunrise in your hands hÜger: Magnetic lane

141

Petal Joan Roberts Lidnersgatan 1, 754 42 Uppsala petal.roberts-leijon@comhem.se www.petaljoanroberts.com Müleri, 3D och grafik.

142

vänster: Omslag utgiven 2016 höger: Domus serpulae Lacrymantis Fotograf: Michael Krikorev

143

Joaquín Rosell Lärlingsgatan 2, 722 20 Västerås. offbild.rosell@swipnet.se www.laborativbild.se Måleri, skulptur och grafik.

144

vänster: Hyllning till Barcelona, skulptur i keramik, betong och natursten, Tierp, 1992 höger: Affischen ”Fördela Rättvist”

145

Eva Ryn Johannissen Tullgränd 13B, 761 30 Norrtälje eva@evaryn.com www.evaryn.com Måleri och grafik.

146

vänster: Balancing act 3 hÜger: Heart of the matter

147

Anders Rönnlund anders@roennlund.se 070-772 07 77 www.roennlund.se

148

vänster: Oppression, installation, trä, 15 x 7 x 2 m, Museo de Arte Contemporáneo, Santiago de Chile, 2012 Fotograf:Jorge Brantmayer. höger: Tidens gång, installation, maskin för vattendroppar, obränt lertegel. Ex-Carcel de Cuenca, Ecuador, 2016

149

Berit Sahlström Södra Förstadsgatan 68 A, 214 36 Malmö berit.sahlstrom@gmail.com www.beritsahlstrom.se Textil och gobelängvävare.

150

vänster: Virtual Friends, 2014, Uppsala stadsbibliotek höger: Butoselma, porträtt av Selma Lagerlöf, 2008, Gottsunda bibliotek

151

Stina Sandberg Lilla Ålbo, 740 20 Vänge www.stinasandberg.se

152

vänster: I ett tidlöst rum höger: Jag lägger ner mina vapen

153

Sanne Sihm Centralvägen 10, 741 40 Knivsta sanne.sihm@bredband.net www.sanne-sihm.se

154

hรถger: Not yet spring

155

Carita Sirén Granitvägen 6B, 752 43 Uppsala 1.carita.siren@gmail.com caritasiren.com Måleri, skulptur, keramik, grafik, foto/rörlig bild och teckning 156

vänster: Vinterdag hÜger: Rinnande

157

Kajsa Sjölén Almunge-Gränby 230, 740 10 Almunge kajsanity@gmail.com www.kajsanity.org Blyerts, kol, trä, järn och text.

158

vänster: Andrum, solcellsdriven ljudinstallation höger: Ålen, trä, järn, gummi Fotograf: Tisha Minö.

159

Lill Sjöström Väderkvarnsgatan 33 B, 753 26 Uppsala lillsjostrom@hotmail.com www.lillsjostrom.com

160

vänster: Logga1 höger: Bella Notte, väv

161

Ingvar Staffans Bellmansgatan 56, 754 26 Uppsala ateljé: Rackarbergsgatan 58 istaffans@hotmail.com Måleri, skulptur i papper och betong och installationer.

162

vänster: Kaunas hÜger: Energi

163

Gunnar Staland Väderkvarnsgatan 33 A , 753 26 Uppsala mombasa@bredband.net www.gstaland.wixsite.com/staland-grafisk Måleri, teckning, grafik och foto.

164

vänster: Motstånd, böcker, stålplåt höger : Glömma, blyerts på papper 350 x 150 cm

165

Denis Stéen Övre Slottsgatan 14 B, 753 10 Uppsala denis.steen@telia.com www.denissteen.se Högtrycksgrafik: träsnitt, trägravyr, linoleumsnitt och styréngravyr.

166

vänster: AC V höger: B VI

167

Ebba Stålhandske Näs prästgård 7, 755 91 Uppsala ebba.stalhandske@telia.com Textil.

168

vänster: Moln, shiborifärgad organza, 110 cm, detalj höger: Skog, broderi 70 x 130 cm Fotograf: Lasse Modin.

169

Katarina Sundkvist Zohari Skomakargatan 18c 754 34 Uppsala katarina.sundkvist@telia.com www.haka.nu Skulptur, teckning, installationer.

170

vänster: Body hÜger: Strings Fotograf: Malib Westberg.

171

Marie-Louise Sundqvist Eriksgatan 11 A 752 18 Uppsala Verkstad: Luthagsesplanaden 16/baksidan marielouisesundqvist@gmail.com 070-303 94 86 www.instagram.com/marielouisesundqvist Keramik.

172

vänster: Elefanter kaktus och vattenbrunn hÜger: Blandad keramik , ljusstakar, ansikten m.m.

173

AnnaKarin Svensson Gotlandsresan 41, 757 54 Uppsala murargatan4@hotmail.com www.annakarin.org Textil.

174

vänster: fröken Ellen höger: Broderad

175

Per Sångberg Hågavägen 116, 752 63 Uppsala per.sangberg@gmail www.per-sangberg.se

176

vänster: BANKLADY, olja 2014 100 x 110 cm höger: C/O NIGHT, olja 2016 87 x 93 cm.

177

Vasilis Theodorou Rackarbergsgatan 86, 752 32 Uppsala vasilis.theodorou@swipnet.se Fotografi, installationer och skulptur.

178

bĂĽda sidor: YttrandefrihetsĂĽret till minne

179

Carl G Torstenson Bränn-Ekeby Lövsta, 611 92 Nyköping tors70@hotmail.com carl.torstenson.se Skulptur, måleri och installation.

180

vänster: Inbunden hÜger: Klyvare II

181

Pia Ulfendahl pia.ulfendahl@gmail.com www. piaulfendahl.se Instagram: @piaulfendahl

182

vänster: Burk hÜger: Svamp. Fotograf: Malin Westberg.

183

Kajsa Ullman www.kajanuppsala.com konsthantverkskooperativet Öster om ån, Svartbäcksgatan 18 i Uppsala Sommar: Burs Gotland 0730-41 20 34 184

vänster: Silverskatt hÜger: Stilleben

185

Istvan Varga Apelgatan 17 B, 754 35 Uppsala varga.istvan@spray.se iv.skulptorforbundet.se Skulptur.

186

vänster: Trianglar, carraramarmor höger: Pelarfontän, carraramarmor, 1:10

187

Nito Vega Jenny Linds väg 73, 756 50 Uppsala info@nitovega.com www.nitovega.com Måleri, skulptur, grafik, performance, foto/rörlig bild, teckning och installationer.

188

vänster: Capitalism hÜger: Different universes Blandteknik.

189

Gijs Weijer Trasthagsvägen 22, 756 53 Uppsala gijs@gijsweijer.com www.gijsweijer.com Teckning, grafik och måleri.

190

vänster: The Blob hÜger: Prohibited cake

191

Gudrun Westerlund Birkagatan 24 A, 752 39 Uppsala gudrunwesterlund53@gmail.com www.gudrunwesterlund.se

192

vänster: Den andra, 140 x 150 cm, 2016, äggoljetempera på duk höger: Lämna, 65 x 130 cm, 2016, äggoljetempera på duk

193

Monia Westin Bäverns gränd 13 B, 753 19 Uppsala monia.westin@gmail.com moniawestin.se

194

vänster: Tomatplantor, blyerts höger: Utanför fönstret, gobeläng

195

Karin Westman BÜrjegatan 1B, 753 13 Uppsala karin.westman@gmail.com www.blomqvist-westman.se, www.galleriblomqvistwestman.se Ugnsformat glas i sandformar, fusing och metall.

196

vänster: Palliativt centrum Uppsala höger: Löv, Centralsjukhuset Karlstad

197

Anette Wixner Husby Tarv 15, 741 95 Knivsta anette@wixner.se www.wixner.se Måleri och skulptur.

198

vänster: Flaskor hÜger: Kust

199

Stina Wollter kontakt@stinawollter.se www.stinawollter.se MĂĽleri och teckning.

200

vänster: Haren, akryl på mdf höger: Liten mamma, kaka, akryl på papper Fotograf: Thomas Samuelsson.

201

Birgit von Platen Kyrkogatan 8, 742 42 Öregrund platen.von@telia.com birgitvonplaten.com Textil.

202

vänster: Strömmar höger: Korsande broderier 50 x 40 cm

203

Teymor ZarrĂŠ www.zarre.se teymor@zarre.se AteljĂŠ: Studentstaden 17 752 32 Uppsala Bild och glas 204

vänster: Arbetets gång. Fotograf: Vasilis Theodorou höger: Magiska rum

205

Maj-Siri Österling Anttis 313, 984 91 Pajala 31, rue Croix Haute, 30170 Saint Hippolyte du Fort Frankrike maj-siri.osterling@orange.fr www.maj-siri.com 206

vänster: Vinfält på hösten, olja, 2015, 120 x 30 cm höger: Störarna, installation, Korpilombolo

207

MEDLEMMAR 2017 Aghajanyan Narek Akhlaque Shaheena Ardalan Ali Alm Maria Almén Adina Andersson Gräset Marja Bark Susanna Bengtsdotter Erika Björkman Eva Blomqvist Håkan Boivie Cecilia Boode Anna Karin Bucht Elisabeth Bunge Arnold Curling Barbro Daftler Anne Dahlin Isa Dahnberg Natasha Danielsson-Almén Annica Eriksson Jill Faber Norbert Fagerlind Fredrike Flensburg Katriina Fock Dirk Forslund Agneta Forssell Elin Fremling Johan von Freyman Paula Fries Ulla Frykholm Jim Fröding Anita Fundelius Margareta Gatte Marita Gedin Ann Gellermark Bodil Gustafsson Marianne Haglund Kajsa Hedberg Eva

208

Hellström Olof † Hellström Lotta Hermansson Florence Hermodsson Elisabeth † Hesse Anne-Sofie Hesselbäck Penja Hesslow Eva Holm Kirsten Holm Lars Holm Sven Honcoop Adriaan Högberg Eva Höijer Schou Meline Hörnfeldt Michele Ingard Cecilia Jansson Gisela Jansson Kristina Jansson Roine Jerneborg Ia Karlsson Silja Kjellberg Henny Linn Källander Eva Larsson Christina Laukkanen Helena Liljas Anna Lima de Faria Martin Lind Marianne Lindqvist Ylva Loelv Katrina Long Christopher T Lundqvist Jan Lönn Moa Löwdin Anna Löwendahl Birgitta Murane Grantina Eva Meyer Inger Montelius Robin Mucwicki Mabrouk Regina Nordström Ruby Nordström Ann Charlott

Nordström Wiklund Birgitta Nyberg Berndt Nyberg Mats Orlowski Ingrid Olsborn Björby Leicy Paetau-Sjöberg Gunilla Palmgren Anders Perea Jerez Sergio Persson Katarina Pertoft Jekaterina von Platen Birgit Pott Olle † Ramos Cristina Rehbinder Kari Roberts Petal Joan Ryn Johannissen Eva Rönnlund Anders Sandberg Stina Sihm Sanne Sirén Carita Sjölén Kajsa Sjöström Lill Sosnowski Juliusz Staffans Ingvar Staland Gunnar Stéen Denis Stålhandske Ebba Sundkvist Zohari Katarina Sundqvist MarieLouise Svensson Anna-Karin Sångberg Per Theodorou Vasilis Triller Maria Ulfendahl Pia Varga István Weecks Hillevi Vega Nito Weijer Gijs Westerlund Gudrun Westin Monia

Westman Karin Wikforss Helen Vivan Zethraeus Sylvia Wixner Anette Wollter Stina Zarré Teymor Åberg Harri Österling Maj-Siri Östlund Michel

UPPSALA KONSTNÄRSKLUBBS MATRIKEL 2017 ISBN 978-91-639-3005-8