+
För dig som vill utvecklas nr 5 • oktober 2013
Kollegorna viktiga när unga blickar mot arbetsmarknaden
Så lyckas du med rekryteringen
NY UTREDNING:
Branschen ska få större inflytande över utbildningarna
nyanställer trots oro LG Collection i Nässjö växer stadigt. Men samtidigt söker sig alldeles för få ungdomar till trä- och möbelindustrin. Frågan är vem som ska göra jobbet?
Våra detaljer i dina produkter skapar helhet!
"
" I år firar vi 65 år.
Mycket har hänt sedan 1948 men kundfokus är oförändrat!
0513 - 120 95 - www.herrljunga-tra.se
Formatsågning Ommantling Hyvling Kapning Borrning Fräsning Montering Packning
Innehåll nummer 5 • 2013
Hej!
Trä & Möbelforum är TMF:s medlems söker till- för vi r dä tidning m medlem föra värde till dig so d verktyg genom att bidra me . on ati pir ins och vi ska skriva Vad tycker du att nen och tio ak om? Mejla red berätta! tomf@tmf.se
Trä & Möbelforum ges ut av TMF – en del av Arbio AB tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm Ansvarig utgivare: David Johnsson tomf@tmf.se Produktion: Uppdragsmedia Redaktör: Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46 kristofer.sandberg@uppdragsmedia.se Adressregister: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47 sofia.stensson@tmf.se Annons: Lime AB tel: 040-40 86 80 Tryck: Trydells Tryckeri Omslagsfoto: Ola Torkelsson
8 Sverige saknar struktur
Sverige saknar infrastrukturen för att kunna kopiera andra länders system för lärlings utbildningar, säger lärlingsutredare Amelie von Zweigbergk. Men hon hoppas att Sverige kan ta efter det stora engagemanget i Europa. 4 Aktuellt Nytt, intressant och så ett par ord från redaktören. 7 Hallå där! Hans Nilsson vill stärka automationsindustrin.
12 Framtiden oroar
Jonas Svensson på LG Collection i Nässjö undrar vem som ska sköta maskinerna i framtiden. Få ungdomar söker sig till industri programmet samtidigt som stora pensions avgångar närmar sig.
10 Vägvalet Företagsknutna yrkesutbildningar på två sätt. 17 Checklistan Elva steg till en lyckad rekrytering.
18 Insikt Möbeldagens fokus ligger på underleverantörer. 22 Profilen Mattias Jonsson och hans WB Trä har hittat sin egen nisch.
TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.
Det finns jobb inom träindustrin PRAKTIK UTBILDNING NYTT JOBB
Undersökningar inom industrin slår fast att det idag och i framtiden finns ett behov av utbildade CNC- och robotoperatörer samt ytbehandlare. Vi utbildar och har ett brett kontaktnät där det finns alla möjligheter att nå en anställning efter utbildningen. Under 2012 gick 76% av våra elever i arbete. Hör av dig!
Tibro Training Center – kontakta oss på 0504 -183 33 | www.tibro.se/ttc
Aktuellt
REDAKTÖREN:
Fortsatt jakt på rätt personal
I
oktober för ganska exakt ett år sedan skrev vi om Myresjöhus och deras jakt på personal. Den lokala yrkes utbildningen, som varit populär och gett jobb, var i fara eftersom staten hade sagt nej till mer pengar. Men Vetlanda Lärcentrum lät sig inte nedslås. Snabbt arbetade de fram ett helt nytt studie innehåll, mer marknadsanpassat och med kortare studietid. Och sen började en lång väntan på besked om de skulle få dispens för ytterligare en årskull.
Det bästa av två världar Design Legobitar i trä – jojomensan. För en legooch träentusiast låter detta som rena drömmen. Trälegot kommer från japanska Mokurokku och bitarna är gjorda i björk och lönn. Ganska mycket mer klimatsmarta än plast. Källa: Kurbits.nu
Nu är det oktober igen. Och vi skriver
(tyvärr) om nästan exakt samma sak. Den här gången är det LG Collection i Nässjö som skakar på huvudet. Inför höstens gymnasiestart hade endast två elever valt industriprogrammet på Träcentrum i Nässjö. Utbildningen i sin ursprungsform ställdes in. I stället valde skolan att låta utbildningen bli en valbar del av det bygg tekniska programmet. Saved by the bell. På ”LG” frågar man sig fortfarande vem som ska köra maskinerna om några år. Blotta tanken på fler tomma industri lokaler och igenbommade dörrar är djupt sorglig. För det handlar inte bara om människor och jobb. Det handlar också om hur flera branscher dräneras på kompetens. Som sagt, djupt sorgligt. Hur gick det då för Vetlanda Lärcen trum? Jo, för drygt en månad sedan påbör jade 16 elever utbildningen Kvalificerad trähusprojektör. Ett ljus i mörkret.
”Flera branscher dräneras på kompetens” Kristofer Sandberg, redaktör
4
trä&möbelforum Oktober 2013
Eurokoder på SIS webbplats
Nyheter Regeringen gav förra året Boverket i uppdrag att utreda och förhandla med SIS om vilka eurokoder som kunde omfattas och hur de kunde bli tillgängliga för alla. Boverket har nu träffat ett avtal med SIS, som innebär att eurokoder kan laddas ner från SIS webbplats www.sis.se.
544
trätrappor ska Trätrappor AB i Norsjö leverera till Danmark. Bakom rekordordern ligger ett samarbete mellan företaget och dess återförsäljare i Danmark. Slutkunden är ett större bostadsföretag.
Klämmig konst i Umeå
Nyheter En nio meter hög klädnypa i trä ska pryda ett grönområde vid
Öbacka strand i Umeå och beräknas komma på plats i månadsskiftet oktober-november. Konstverket av konstnären Megmet Ali Uysal har tillverkats av Martinsons i Bygdsiljum.
Aktuellt
Amazing
VårgårdaHus
Grace
- Årets företagare i kommunen
Utmärkelse Trots tuffa tider för branschen har småhustillverkaren VårgårdaHus stått pall och ökat sin försäljning och lönsamhet. Dessutom kommer företaget att bygga ut sin tillverkningsyta och nästan dubblera antalet anställda i produktionen. Därför har nu PerErik Bonander och VårgårdaHus utsetts till Årets Företagare 2013 i Vårgårda kommun. – Jag är glad över priset och väldigt stolt över vår personal som lyckats så bra i en stentuff bransch, säger Per-Erik Bonander, vd.
Swedese kan vinna Guldstolen
Design Den 8 november delar Sveriges Arkitekter ut priset Guldstolen 2013. Bland de nominerade finns stolen Grace av Staffan Holm, från Swedese. I nomineringen framgår att formgivaren och producenten arbetat bra ihop och behärskar trähantverket från början till slut. Pluspoäng delas ut för att den är stapelbar och prisvärd. Och för att den finns i flera färger. Huruvida den går att få i guld är ännu oklart.
Minskat krångel ska öka byggandet Nyheter Byggreglerna kan i dag se väldigt olika ut i olika kommuner.
Det vill regeringen ändra på genom att införa ett nationellt regelverk som alla kommuner måste följa. Målet är att underlätta för byggherrar att använda samma tekniska lösningar i hela landet och på så vis främja ett kostnadseffektivt byggande.
ASSA OEMs flerpunktslås NORGE HETT FÖR SVENSKA FÖRETAG
Edsbyn investerar
Lammhults expanderar
Nyheter Edsbyn Senab AB har köpt Pitney Bowes inredningsverksamhet i Norge. I och med förvärvet blev koncernen en av Skandinaviens största leverantörer av möbler och inredning till arbetsplatser. – Jag är mycket nöjd med att vi förvärvar en av Norges ledande inredningsleveran törer. Tillsammans med vår verksamhet i Sverige får vi nu ett svårslaget lag och innebär att vi stärker posi tionen på den skandinaviska marknaden, säger Bengt Nilsson, koncernchef på Edsbyn Senab AB.
Nyheter Lammhults Design Group köper 100 procent av aktierna i Fora Form AS med säte i Ørsta, Norge. Företaget har en mark nadsledande position på den norska designmöbelmarkna den för offentlig miljö i Norge. – Genom förvärvet stärker Lammhults Design Group sin ställning på den viktiga norska designmöbelmark naden och får vidare tillgång till produkter för de nya segmenten skola & utbildning samt vård & omsorg, säger Anders Rothstein, vd och koncernchef för Lammhults Design Group.
för ytterdörr, säkerhetsdörr och fönsterdörr.
Tryggt, smart & enkelt, helt enkelt.
ASSA Connect MPL är en serie lås med fler fördelar än bara två extra låspunkter - flerpunktlåsen är utvecklade för att ge • ökad säkerhet • extra tätning och • eftertraktad bekvämlighet.
ASSA Connect MPL,
låsen med tre låspunkter i en och samma låsenhet.
www.assaoem.se
Spaningen
Jobbet visar vem du är Ungdomsbarometern har frågat drygt 11 000 personer mellan 15 och 24 år vad de tycker är viktigt på den framtida arbetsplatsen. Här är de sex högst prioriterade områdena:
” Det ska vara balans mellan arbete och fritid” ” Jag vill arbeta med något intressant”
De som söker jobb i dag har i högre utsträckning än andra generationer uppmanats att följa sina intressen. Därmed ökar förväntningarna på att berätta vem man är genom sitt val.
” Jag vill ha tydlig uppskattning för mitt arbete”
” Kollegorna och den sociala gemenskapen är viktig” Den sociala interaktionen utgör en stor del främst inom tjänste sektorn. Därför blir arbets kamraterna allt viktigare.
Att kalla unga för feedbackberoende är kanske att gå för långt. Men de är definitivt mer vana vid återkoppling. Att jämföra sig med andra i form av ”likes” har blivit en stark valuta.
När gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut blir frågan om om balansen allt viktigare. Även om få rynkar på ögonbrynen över att svara på ett mail under semestern så upplever många att det inte är lönt att tjäna pengar om det inte finns någon fritid att spendera dem på.
” Jag kräver hög lön och hög status”
En bra lön är fortfarande en hygienfaktor. Men arbetsgivarna måste också konkurrera med mer än en bra lön för att vara attraktiva.
” Viktigt att jag får hjälpa Läs mer om hur den yngre andra genom mitt jobb”
Att ungdomsgenerationen har fått generationen tycker och tänker höra att de ska följa sina drömmar om utbildning och jobb: Läs mer om hur den Http://korta.nu/ungaomjobb innebär inte att de struntar i sina yngre generationen medmänniskor. Att verka för en bättre tycker och tänker om värld är någonting som står högt i kurs.
6 trä&möbelforum Oktober 2013
utbildning och jobb: korta.nu/ungaomjobb
Hallå där!
Hans Nilsson, projektledare för projektet ARK som jobbar för att stärka automationsindustrin. Med rätt automation ska företag kunna leverera mer konkurrenskraftiga produkter till Sverige och Europa.
Träbranschen behöver flexibel automation:
” Varje lösning är unik och anpassas efter kunden” TEXT Gabriel stille
Robotiseringsfrågor ligger i tiden. Parallellt med höstens seminariesats ning från TMF jobbar Hans Nilsson med att stärka automationsindustrin i Småland med omnejd. Projektet ARK hjälper också lokala företag att hitta rätt automationslösningar och bli mer effektiva. ARK – Automation för regional konkurrenskraft – finansieras av Tillväxtverket, regionförbund och länsstyrelse i Jönköpings län samt de fyra kommunerna Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd. Vad handlar automation om?
– Många sätter likhetstecken mellan automation och robotar, men allmänt så gör man något med maskiner, i stället för att göra det manuellt. En robot kanske matar en maskin och tar ut färdiga bitar, men många arbetar med specialmaski ner och gör något mer produktspecifikt. Inom träbranschen kan det handla om till exempel limning eller pressning. Det speciella med den här branschen är att varje automationslösning är unik och anpassas efter kunden.
Hur arbetar ni gentemot företagen, rent praktiskt?
tionsföretagen. Där jobbar vi med affärsutveckling och kompetensfrågor, och med att med att få ut studenter på företagen. Externt jobbar vi med mark nadsföring. Vi propagerar för ökad automation, och pushar för nästa steg. Vad kan företag intresserade av automation lära av er?
– Vi har ett samarbete med Robot dalen: Företag kan få hjälp av studenter med behovsinventering. Där får man syn på automationsbehov, men också kompetensbehoven. Det kanske leder till att en del av personalen får gå på YH-utbildning, eller komplettera med kurser på högskola, eller nyanställ ningar. Företagen kan få upp ögonen för kompetensfrågor. En annan grej är en kurs i beställarkompetens.
Hans Nilsson. Bakgrund: Civilingenjör i maskinteknik (Chalmers). Jobbade tio år på Volvo Person vagnar. Därefter i olika roller inom regionen. Bor: Lägenhet i Jönköping. Familj: Två barn.
HANS NILSSON ÄR AKTUELL PÅ TMF:S ROBOT & AUTOMATIONS SEMINARIER I HÖST. LÄS MER PÅ SIDAN 18.
Fritidsintressen: Sportar en del, springer. Har flygcertifikat. Lite renovering. Röd tråd i arbetslivet: Effektivitet och förbättringar.
– Mycket sker gentemot automa-
Oktober 2013 trä&möbelforum
7
Perspektiv
Industrins behov ska Ny utredning lyfter branschernas inflytande över utbildningarna
Sverige saknar infrastrukturen för att rakt av kunna kopiera andra länders framgångsrika system för lärlingsutbildningar. Vad lärlingsutredaren Amelie von Zweigbergk däremot gärna ser är att vi kopierar det starka engagemanget.
I
Text Per Torberger
bland annat Tyskland, Danmark och Österrike finns branschvisa han delskammare som spelar en stor roll för hur lär lingsutbildningar genomförs. – Handelskamrarna är en juridisk organisation som tar ett större ansvar för utbildningarna och också har större makt, säger Amelie von Zweigbergk, som i somras överlämnade sin utredning om lärlingsutbildningarna i Sverige till regeringen. Sverige saknar motsva rande struktur med handels kammare, enligt Amelie von Zweigbergk, och därför går det inte att kopiera upplägget för lärlingsutbildningar rakt av till Sverige. – Men vi skulle vilja kopiera det engagemang som finns för lärlingsutbildningar, säger hon. Engagemanget märks bland annat genom de investeringar företag gör i utbildnings satsningar. Amelie von Zweigbergk tar tyska Siemens som exempel. Företaget har
sina egna skolor, bland annat finns fabriker med skollokaler. Där får lärlingar sin teoretiska undervisning. Den praktiska undervisningen sker i själva fabriken eller i skollokaler speciellt avsedda för detta. Bortsett från det starka engagemanget finns också en annan attityd till ungdo mar som spelar stor roll för möjligheterna att skapa bra lärlingsutbildningar. – Det räcker att komma till Danmark för att se skill nader i attityden. Där har de verkligen sina lärlingar ute i arbete. Det är unga som tar på sig ett stort ansvar, något som stämmer till eftertanke – varför tänker vi i Sverige att ungdomar inte passar in på arbetsplatsen, undrar Amelie von Zweigbergk. I regeringens budgetproposi tion som nyligen kom, finns ett antal förslag som härstam mar från den utredning om lärlingsutbildningen Amelie von Zweigbergk genomfört. Det handlar bland annat om
ökade bidrag till företag, större möjligheter för näringslivet att påverka utbildningarnas inne håll och att mer utbildningstid ska spenderas av eleven på arbetsplatsen i stället för i skolan. Amelie von Zweigbergk är positiv till förslagen, men förväntar sig att det bara är ett första steg. – Vissa saker är ”quick fi xes”, det vill säga åtgärder som är enkla att genomföra. Annat är svårare, där krävs att skola och bransch sätter sig ner och diskuterar vilka problem som finns och hur de kan lösas. Det är ett slitsamt och mer långsik tigt arbete, säger hon. När Jan Björklund presen terade propositionen nämnde han en sådan åtgärd. På sikt vill regeringen skapa en ny typ av anställning som är avsedd just för lärlingar. Det skulle innebära att eleverna både kan studera och få lön – något som vore välkommet, att döma av det Amelie von Zweigbergk säger om lärlingselevernas ekonomi.
– I lärlingsutredningen har vi upptäckt att många lärlingar har haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Sitter arbetskollegorna och äter på restaurang, ska inte en 16-årig lärling behöva sitta och ha med sig matlåda. Men utan lön blir det väldigt dyrt att hänga med kollegorna, säger hon. I budgetpropositionen
framhålls att branschen ska få större inflytande över utbildningarnas utform ning. Det är också något industrin gärna vill ha, enligt Lärlingsutredningen. – De vill vara med, de är intresserade, de vill ta mer ansvar. Men de måste också släppas in i arbetet med utbild ningarna, säger Amelie von Zweigbergk. – I dag upplever industrin att man från skolans sida ser de olika branscherna som en och samma. Skolan förstår inte att branscherna är väldigt olika och har väldigt olika krav och möjligheter. Ett tydligt exempel är när en
Lärlingsutbildningen ingen självklarhet i Sverige Lärlingsutbildning har blivit en självklarhet för politikerna. Det är den däremot inte för industrinäringen. – Det är lätt att spon tant säga ”ja” till lärlings utbildningar. Men i nästa andetag inser man snabbt att det finns en mängd frågor som måste få svar för att det ska kunna fungera,
8
trä&möbelforum Oktober 2013
säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på Trä- och Möbelföretagen, angående en svensk lärlingsutbildning. Frågorna handlar bland annat om vilka delar av utbildningen som sker på skola respektive arbetsplats, om industrins möjligheter att påverka utformningen
och vem som ska stå för vilka kostnader. Dagens utbildningsmodell, som är gemensam för alla branscher, är också ett av problemen. – Bara i vår egen bransch finns jobb som du kan lära dig på sju veckor och jobb som kräver sju års övning innan du blir fullt produktiv. Att alla lärlingar ska utbildas
tillsammans faller på sin egen orimlighet, säger Henrik Smedmark. Han efterlyser en mer öppen dialog mellan staten och näringslivet. Lärlings utredningen är en bra början, men när 80–90 procent av alla beslut redan har fattats av politiker och inte går att rubba, finns små möjligheter
Foto wavebreakmedia/Shutterstock
styra elev är redo att lämna skolbän ken och börja utbildningen på en arbetsplats. Inom handeln kan detta ske relativt snabbt, redan under det första året på utbild ningen. En elektrikerlärling har däremot en lång startsträcka – för dem är det tveksamt om de hinner lära sig tillräckligt mycket för att hinna ut på arbetsplatser över huvud taget under det första arbetsåret. – Många av våra förslag i ut redningen handlar om att se hur de olika branscherna ser ut och om att våga anpassa utbild ningen efter de förutsättningar som finns, säger Amelie von Zweigbergk. Ytterligare en viktig aspekt är att industrin måste uppleva att utbildningarna ger lärlingarna de kunskaper som behövs. När Amelie von Zweigbergk talar om det, låter det lite som ett kontrakt. – Utbildningen måste vara ut formad efter branschens behov. Det måste vara så att branschen kan säga att ”har du gått den här utbildningen, så kan du arbeta hos oss”, säger hon.
att hitta attraktiva lösningar för näringslivet, anser han. Henrik Smedmark jämför med hur Norge hittade sin fungerande form för lärlings utbildningar.
– Där inleddes processen med ett tätt samarbete med näringslivet. Först därefter gick man bakåt och tittade på hur man kunde göra utbildningen attraktiv för ungdomar. Och processen fick ta tid, säger han. De svenska lärlingsutbildnin garna har skapats i en omvänd process. Ofta har de utmålats
som tillkomna för att ge omotiverade ungdomar någon som helst väg in i arbetslivet – något som inte direkt stärker lärlingsut bildningens status i industrin, enligt Henrik Smedmark. – Vi vill locka engagerade ungdomar. Att lära sig ett yrke på en arbetsplats kräver rätt mycket motivation.
Trä- och Möbelföretagen håller under hösten ett antal halvdagsseminarier om kompetensförsörjning för att diskutera hur organisationen bör och kan arbeta för medlemmarnas intressen. Seminarierna arrangeras fyra gånger under hösten, i Gällivare, Örebro, Nässjö och Linköping. Mer information hittar du på korta.nu/ kompetensseminarier
Oktober 2013 trä&möbelforum
9
Vägvalet Att på gymnasiet gå en yrkesutbildning knuten till ett företag är i många fall en trygg väg ut i arbetslivet. Men för den som senare vill läsa vidare på högskolan gäller det att satsa på en utökad studiekurs. Text Daniel åberg
Kommunalt Falköpings kommun köper yrkesdelen av Kinnarps
I Krister Musslinder, Kinnarps Träteknik:
kommunägt Kinnarps Träteknik Ort: Kinnarp. Antal elever: Just nu 39. Antal anställda: 4 lärare plus 1 chef som jobbar med all utbildning på Kinnarps.
10
trakterna kring Falkö ping i Västergötland står träindustrin stark. En bidragande orsak är gymnasieprogrammet Kinnarps Träteknik, som i tre decennier försett trakten med kompetent personal. – Utbildningen föddes ur ett lokalt behov, Kinnarps AB behövde bra arbetskraft och den dåvarande vd:n vände sig till kommunen och föreslog ett samarbete, berättar Kinnarps Trätekniks programsamordnare Krister Musslinder. Resultatet blev en tvåårig yrkesutbildning på Ållebergs gymnasiet i Falköping, som på nittiotalet utökades till tre år. – Det är ett kommunalt program, eleverna hör till Ållebergsgymnasiet och läser de allmänna ämnena där. Fal köpings kommun köper sedan yrkesdelen av utbildningen från oss på Kinnarps, det är en lösning som har fungerat bra i alla år. Storleken på klassen varie rar något från år till år, men brukar ligga kring 14 elever.
trä&möbelforum Oktober 2013
– Av dem får åtta–tio jobb inom träindustrin kort efter examen, och av dem kanske fyra-fem hos oss på Kinnarps. Resterande pluggar vidare på högskola eller yrkeshögskola och någon byter kanske inrikt ning, säger Krister Musslinder. Även om Falköpings kom mun står som huvudman, är det tiden i Kinnarps lokaler en mil utanför Falköping som präglar elevernas gymnasietid mest. – Vi färgsätter ju utbild ningen efter de behov vi har, det är så det är tänkt. Krister Musslinder säger
att Kinnarps Träteknik är en bidragande orsak till att Kinnarps har en så stark posi tion på världsmarknaden för kontors- och ”Vi gynnas mötesinred absolut ning. – Vi gynnas av utbildningen. absolut av utbildningen. Och inte Och inte bara bara vi, vi, utan träin utan trädustrin i hela industrin i hela regionen. regionen” Eleverna spenderar ungefär häften av studietiden i Kinnarps lokaler. Det är inte bara praktiska kunskaper som lärs ut. – Nej, vi har klassrums undervisning här också, som ritningsläsning, arbetsmiljö, kvalitetsteknik och CADritning. Men visst är det tiden
i verkstaden som eleverna gillar mest. Att få arbeta med utbildningsmaterialet, göra möbler, det är det våra elever brinner för. De vill få jobba med händerna. De senaste åren har Kin narps Träteknik sett en liten dipp i antalet elever. Krister Musslinder säger att det dels har naturliga orsaker – det föddes färre barn än normalt i Falköpings kommun under några år under andra halvan av 1990-talet, men det har också med 2011 års gymnasie reform att göra. – En del blev rädda för yrkesprogram då i och med att reformen innebar att inte alla utbildningar längre är högskoleförberedande per automatik. Men jag tycker det är att tänka fel, att kunna lära sig ett yrke redan på gymna siet är ju jättebra, teori kan man alltid läsa in i efterhand. För att råda bot på dip pen är de nu noga med att informera om möjligheterna att utöka studierna med de ämnen som krävs för att få högskolebehörighet. – Tidsmässigt är det inga problem, det ryms i schemat. Dessutom har Kinnarps Träteknik snart årskullarna på sin sida igen. – Ja, vi är på väg in i en period då det föddes fler barn i Falköping igen, så det ska ordna sig, säger Krister Musslinder.
eller privat? Volvo gymnasiet köper in teoretisk undervisning
I
över 60 år har Volvo gymnasiet i Skövde utbildat ungdomar till Volvos olika verksamheter. – Mig veterligt är det gan ska unikt med den här typen av yrkesutbildning som har hållit på ända sedan början av 1950-talet, berättar skolans rektor Hans Karlsson. Mycket tid och många elever har hunnit passera under åren, men huvudsyftet för skolan är fortfarande detsamma: – Det är svårt att få tag i duk tigt folk till industrin. Skolan startade för att Volvo såg ett behov, och det behovet finns än i dag, säger Hans Karlsson. Eleverna spenderar dock inte all tid i skolans egna loka ler. Teoretiska ämnen läser de på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde. – Vi har uppdragsavtal med dem för de kurser som våra elever tar där, ett tajt och bra samarbete. Men Volvogym nasiet är huvudman för våra elever. Orsakerna till att utbild-
ningen drivs som en friskola är flera. – Dels ser vi en styrka i att äga skolan själva, det ger bäst möjlighet att påverka innehåll och upplägg. Sedan finns det en fördel i att vi i personalen är anställda på Volvo Person vagnar, det ger oss en stark företagsanda som vi kan föra över på ”Skolan eleverna. startade för Skolan att Volvo lägger ner såg ett stor möda på att varje behov, och det behovet elev ska få finns än maximal utdelning av i dag” sina studier. – Vi brukar lite skämtsamt säga att vi vill ge dem Volvo stämpeln i pannan på ett positivt sätt, de ska känna att företaget ställer upp för dem. Som exempel nämner Hans
Karlsson att samtliga 48 elever i varje årskull erbjuds sommarjobb inom Volvo, visstidsanställningar under utbildningen och tre veckors utlandspraktik. Dessutom går i princip samtliga med godkänd examen vidare till en anställning på Volvo. – Ja, nästan 100 procent av våra elever börjar jobba på Volvo direkt efter examen, endera på Volvo Personvagnar eller Volvo Powertrain. Det kan vara någon enstaka elev som omedelbart går vidare till
högskolan eller väljer att göra något annat. Men det vanli gaste är att man arbetar några år och sedan begär en del tjänstledigt om de vill studera vidare, säger Hans Karlsson. Trots att eleverna erbjuds anställning efter skolgångens slut, är inte utbildningen enbart fokuserad på att skapa framtida Volvoanställda. – Under de två första åren fokuserar vi på att ge eleverna en bra allmän verkstadstek nisk grund, de kan jobba inom all tillverkningsindustri med automatiserad produktion. Inför årskurs tre väljer de specialisering – underhålls teknik, serviceteknik, produk tionsteknik, automationstek nik eller gjuteri. Efter 2011 års gymnasiere form ger inte längre yrkesut bildningar på gymnasiet per automatik högskolebehörig het. Volvogymnasiets målsätt ning är dock att alla elever som vill ska kunna börja plugga på högskolan efter examen. – Det där är en viktig nyckel till att vi är så populära. En vanlig gymnasieutbildning består av 2 500 poäng, men vi låter eleverna läsa upp till 3 400 poäng under utbild ningen. Det innebär att vi kan erbjuda ett bra industritek niskt program på 2 500 poäng, och därutöver kompletterar med kurser som motsvarar ett högskoleförberedande teknikprogram.
Hans Karlsson, Volvogymnasiet:
privatägt Volvogymnasiet Ort: Skövde. Antal elever: I dagsläget 142. Antal anställda: 15.
Oktober 2013 trä&möbelforum
11
ma Jonas Svensson kånkar på en bänkskiva i massivt trä mot en oviss framtid. Förutom att det just nu byggs för lite så är det alldeles för få ungdomar som söker sig till industrin.
Ungdomarna flyr industrin
Vem ska sköta skinerna? Jonas Svensson har hunnit bli 57 år. Under nästan hela sitt yrkesliv har han varit egen företagare. Han har varit med om uppgångar och nedgångar och han har sett det mesta, men nu är han orolig. – Jag förstår inte vem som ska sköta maskinerna där ute i fabriken om några år, säger Jonas Svensson och pekar mot byggnaden på andra sidan vägen. Text Roland Wirstedt Foto Ola Torkelsson
Träcentrum
V
Träcentrum är en stiftelse som bildades av 35 företag och de två kommunerna Nässjö och Eksjö i början av 1990-talet. 1995 stod dagens utbildnings- och konferensanläg gningen i Nässjö klar. Träcentrum har just nu 300 studenter som läser på gymnasiet, yrkeshögskolan och högskola. Centrumet bedriver även arbetsmarknads utbildningar där man för tillfället har ett tjugotal kurs deltagare.
i är i kontors- och lager huset hos företaget LG Collection i Nässjö och har slagit oss ned vid det stora konferensbordet. Jonas pappa Stig Svensson, i dag 84 år, blev i början av 1970-talet erbjuden agenturen för det amerikanska företaget Formicas laminatprodukter som konkurrerade med den svenska ”perstorps plattan”. Agenturen blev starten för det som i dag är LG Collection. Från början utlästes ”LG” som Laminatgrossisten. Allt sedan de första åren av 1980-talet har Jonas Svensson och hans fru Lena Svensson drivit företaget. Tillsammans har de skapat ett företag som i dag har 75 anställda, omsätter runt 100 miljo ner kronor och som är hårt fokuserat på att tillverka bänkskivor till kök. Men nu är alltså Jonas Svensson orolig. Anled ningen till oron är att nu senast när gymnasieskolan på Träcentrum i Nässjö anordnade ett event för att locka till sig nya elever blev utfallet katastrofalt dåligt. – Man slog på stora trumman och hade bland annat bjudit ner Martin Timell för att få upp märksamhet och locka till sig nya elever. Och det fungerade. Många kom, men nu inför höstterminen var det bara två ungdomar som hade industripro grammet som sitt förstaval, säger Jonas Svensson och ruskar på huvudet.
Av förklarliga skäl kunde kursen inte starta. Men
Brinellgymnasiet, som driver yrkesutbildningar på Träcentrum, har beslutat att inte lägga ned
utbildningen utan i stället låta den bli en valbar del inom det byggtekniska programmet. Tanken är att det då ska bli tillräckligt många elever för att hålla liv i utbildningen. Men skulle den nuvarande trenden med allt färre sökande till gymnasiets yrkesutbildningar hålla i sig är Jonas Svensson rädd för att det om några år inte finns personal att bemanna CNC-maskinerna och laminatpressarna ute på fabriksgolvet med. – Saken blir inte bättre av att vi har ganska stora pensionsavgångar framför oss, säger han. Någon riktigt bra och heltäckande förklaring till att så få ungdomar söker sig till industri- och hant verksutbildningarna har inte Jonas Svensson. – Under många år har ansvariga politiker sagt att vi inte ska ha någon industri. Det har varit mycket tal om IT- och musikundret, men väldigt lite om nyttan av svensk industri, säger han, som själv är engagerad i Träcentrum och dess utbildningsverk samhet genom att sitta med i en av styrgrupperna till Yrkeshögskolan. När jag efter intervjun med Jonas Svensson ringer Per-Ola, ”PO”, Simonsson, som är vd för Trä centrum, är han inne på liknande tankegångar som Jonas Svensson om att tongivande politiker har utmålat industrin som något som är daterat och passé. – Sedan tror jag det är mycket olyckligt att ställa ungdomar och deras föräldrar inför valet att antingen välja en utbildning på gymnasiet som är yrkesförberedande eller högskoleförberedande. Det blir för mycket av ett ödesval. Alla föräldrar hoppas väl att deras barn ska kunna ta sig vidare, säger PO Simonsson. Han berättar att hans egen son gick ut nian nu i våras. I klassen fanns det drygt 30 elever. Ingen av dem sökte sig till en yrkesutbildning. – Och då ska du betänka att vi är mitt i Sveriges mest industritäta län. Att det inte skulle finnas en enda elev som skulle vara intresserad av att bli exempelvis möbelsnickare häromkring håller jag för helt otroligt, säger PO Simonsson. Hans recept är att ge fler möjligheter till vidare utbildning och nya karriärsval om man skulle ändra sig lite senare i livet och vilja göra något annat. – Jag tycker därför att det är rätt, som regeringen nu har föreslagit, att åter öppna upp Komvux för dem som vill komplettera sin utbildning. En annan lösning, som han har, är att återgå till hur det var tidigare, att alla gymnasieutbildningar ger högskolekompetens. Men tillbaka till LG Collection. Vi bryter upp från
Jonas växlar några ord med Jeanette Carlsson, som kom till LG Collection efter en ettårig utbildning på Träcentrum i Nässjö.
14
trä&möbelforum Oktober 2013
konferensrummet och går över till fabriken. På vägen dit berättar Jonas Svensson att hittills har
”Det är inte skolan och utbildningarna som är problemet, det är att alltför få söker sig till den grundläggande gymnasieutbildningen.” företaget inte haft några större problem med att rekrytera personal. – Vi är lyckligt lottade som har Träcentrum med sitt stora utbud av marknadsanpassade utbildningar här i Nässjö. Dessutom har vi i regionen en lång hantverkstradition när det gäller möbler och inred ning, säger Jonas Svensson. Han tycker att både gymnasieprogrammet och yrkeshögskoleutbildningarna ger rätt sorts kompetens. – De fungerar utmärkt för vår del. Det är inte skolan och utbildningarna som är problemet, det är att allt för få söker sig till den grundläggande gymnasieutbildningen, säger Jonas Svensson. Yrkeshögskoleutbildningarna är populära och
Andrija Cosie är sågoperatör och måste se till så att skivorna får exakt de mått som kunden har beställt.
ger nästan alltid jobb. Det gör även gymnasieutbild ningarna, men trots det är det alltså få sökande. – När det gäller försäljning och marknad så krävs det för de ledande befattningarna universitet- och högskolekompetens. Men även där är vi väl för sörjda eftersom vi ligger nära både Jönköping och Växjö, säger Jonas Svensson, samtidigt som han öppnar porten in till fabriken. Där är det luftigt och fräscht. Allt verkar ha sin plats och alla nickar glatt igenkännande när Jonas Svensson kommer med fotografen och mig i släptåg. Det märks att det här är hans gäng och det är ju inte så konstigt eftersom Jonas och Lena har byggt upp företaget tillsammans. Alla medarbetarna är Oktober 2013 trä&möbelforum
15
”Saken blir inte bättre av att vi har ganska stora pensionsavgångar framför oss.” Jonas Svensson, LG Collection anställda av dem och utvalda utifrån deras tankar och idéer. – Det är mycket som ska fungera. Det gäller att personen har värderingar som passar in bland de andra på företaget och att man får en bra spridning både när det gäller ålder och kön. Vi lägger ner mycket tid och eftertanke på rekryteringarna. Det har vi lärt oss den hårda vägen. Det är inte bra för någon när en person hamnar på fel plats, säger Jonas Svensson. När det gäller produktionen är det framför allt två egenskaper som han lyfter fram. – Du måste ha känslan för trä och vara bekväm med datorer. Där har det skett en enorm förändring sedan jag började. Jag minns att pappa tyckte det var onödigt att jag köpte en elektrisk skrivmaskin för att våra fakturor skulle se lite snyggare ut, minns Jonas med ett skratt.
LG Collection AB Ägare: Jonas Svensson och Lena Svensson, som är vd respektive vice vd. Företaget grundades av Jonas Svenssons pappa Stig Svensson och hette från början Laminatgrossisten. Ur års redovisningen för 2012: Netto omsättning: 98, 3 miljoner kronor Antal anställda: 76 personer
16
Medan fotograf Ola Torkelsson drar kablar och fixar med ljussättningen berättar Jonas Svensson hur LG Collection gör när man anställer personal. På företaget finns ingen personalchef som sköter rekryteringarna utan det ansvaret ligger på cheferna i ledningsgruppen. Produktionschefen ansvarar för rekryteringen till produktionen och så vidare. – Men ansvarig chef får inte bestämma helt själv utan man ska vara minst två som är överens och som fattar beslutet. Och jag ansvarar för att rekry tera cheferna till ledningsgruppen, förklarar Jonas Svensson. Vid behov kopplar man in experter och rekry teringsföretag som gör personlighetstester och utvärderingar för att få ytterligare en uppfattning om en person. – Sedan är referenser jätteviktigt. Det är vi noga med. Jonas Svensson försöker alltid ha dörren öppen för internrekryteringar. Han tror att det är bra för stämningen på ett företag om den karriärmöjlighe ten finns. Just nu är orderingången ganska jämn och LG Collection har åter börjat nyanställa folk. – I kölvattnet efter finanskrisen 2008 tvingades vi säga upp ett tjugotal personer. Bland dem fanns det flera duktiga ungdomar. Det är alltid lika
trä&möbelforum Oktober 2013
smärtsamt och sådant spelar naturligtvis också roll när unga människor ska välja utbildning. Hör de att det står illa till i en bransch, så väljer de så klart något annat. Men mot lågkonjunkturer är det svårt att värja sig. Vi hade inget val, säger Jonas Svensson. Under flera år hade omsättningen och lönsam heten ökat stadigt. Så Jonas Svensson beslöt att förverkliga en tanke som han haft angående order ingången och affärssystemet. Hans idé var att bygga ihop CAD-systemet, där bänkskivorna ritas, med affärssystemet. – Tajmningen var usel efter som vi drog igång projektet samtidigt som lågkonjunkturen slog till med full kraft. Efter många om och men lyckades man till sist integrera de båda systemen. När man får en order på en bänkskiva i dag så ritas den upp i CAD-systemet. Ritningen sänds vidare till affärssystemet, och ut rasslar en lista på alla arbets momenten, i vilken ordning de ska ske, vilken tid de tar och vilket material som går åt. – Det ger en fantastisk kontroll över produktio nen och vi är i dag hundraprocentiga när det gäller att hålla leveranstiderna. Det var vi inte tidigare, då gick det som det blev, men det accepteras inte i dag. Våra kunder måste kunna lita på att skivorna till köken kommer i rätt tid. Annars stannar bygget upp och det kostar pengar, säger Jonas Svensson. Men att få systemet på plats att tagit lång tid
och varit mycket krävande och det är först nu som företaget får full utväxling på satsningen. Men det kommer i rättan tid därför att konkurrensen har skärpts. LG Collections produkter går både till bygg företag, kökstillverkare och privatpersoner. Det handlar både om nyproduktion och renovering. – Det byggs för lite i det här landet. Vi är bero ende av att det är rörelse i boendet eftersom vi levererar både till nyproduktion och renoveringar. Och det är i samband med en inflyttning som folk renoverar. Men nu känns det som om det har skapats en medvetenhet på alla samhällsplan om att det byggs för lite. Så jag tror att utvecklingen är på väg åt rätt håll, med ökat byggande, säger Jonas Svensson.
Checklistan
Vägen till en lyckad rekrytering De flesta rekryteringar som görs i Sverige sköts av småföretagare eller chefer på mellannivå. Här följer ett utdrag ur TMF:s nya inspirationsbok ”Rekrytera!” som guidar dig genom rekryteringsprocessen.
1
Behovsanalys
Börja med att sätta rekryteringen i ett större perspektiv. Behovsanalysen ska bland annat besvara följande grundläggande frågor: Varför behövs tjänsten? V ilken kom petens söker företaget på kort respektive lång sikt? Vad krävs för att vi ska attrahera rätt person? Vilka interna resurser behöver vi avsätta under processen?
2
Tidsplan
Gör en ordentlig tidsplan som omfattar hela rekryterings processen. Utgå från det datum då du vill att anställningen ska börja och räkna baklänges. Kon trollera att de personer som du vill involvera i projektet är till gängliga.
3
Kravprofil
En genomarbetad krav profil är väl investerad tid. Den ska innehålla krav gällande utbildning, arbetslivserfarenhet, språk och datorvana men även mjuka parametrar såsom vilken personlighet och vilka värdering ar företaget söker. Glöm inte att ange ett lönespann och övriga anställningsvillkor.
4
Sökstrategi och kanalval
Utforma en strategi för hur du ska hitta rätt person och gör en budget för platsannonsering en. Fundera på var de här perso nerna finns i dag. Om de inte är
aktivt arbetssökande är dags press eller fackpress ofta det mest effektiva sättet att synas. Om du däremot vänder dig till arbetssökande i första hand är Platsbanken en bra kanal. Att använda s ociala medier i rekry teringsprocessen blir allt vanli gare. Uppmana även dina med arbetare att tipsa vänner om tjänsten.
sökt tjänsten, vad kan de bidra med, när de kan börja och löne förväntningar). Boka personliga intervjuer med de intressantas te kandidaterna. Be dem att för bereda referenser samt ta med eventuella intyg för att styrka sitt cv. Mejla en bekräftelse med tid och plats för intervjun.
8
Personliga intervjuer
5
Platsannons
Platsannonsen ska vara en intresseväckare som signa lerar möjligheter. Var kortfat tad och gärna kreativ: Det här förväntar vi oss av dig och det här kan vi erbjuda i utbyte. Infor mera alltid om hur man ansöker samt vem som är kontakt person för tjänsten.
Var strukturerad under inter vjun. Inled med en kort presen tation av företaget, därefter går ni igenom kandidatens cv och den aktuella tjänsten. Glöm inte att avsätta tid för frågor. Passa på att reflektera mellan inter vjuerna och skriv ett kort omdö me om sökanden. Välj ut två till tre kandidater för nästa steg.
6
Ansökningar
9
Oavsett om du tar emot ansökningarna via e-post, brev, personalsystem eller annat rekryteringsverktyg är det vik tigt med en snabb återkopp ling till alla sökande. Ett förbe rett standardsvar sparar tid och ger ett professionellt intryck. De kandidater som du träffar bör dock få återkoppling muntligen.
7
Första urval
Rangordna ansökningar na efter utbildning och arbets livserfarenhet. Gör ett första urval innan du går vidare med telefonintervjuer. När du ring er är det bra att ha en mall med frågor (exempelvis varför de har
Referenser och testning
Fråga referenserna om sjuk frånvaro, samarbetsförmåga, hederlighet, förmåga att hålla tider samt om de skulle anstäl la personen igen. Två samtal per kandidat är normalt. Ta inte korridorreferenser, det vill säga sådana som sökanden inte har angett. Personen kanske inte vill avslöja att han/hon söker nytt jobb.
10
Slutligt urval
Kalla två kandida ter till en sista intervju. Vis sa företag gör en så kallad far farsintervju, vilket innebär att vd eller annan högre chef del
Rekrytera! Inspirationsbok för framtidens
trä- och möbelindustri
Mer utförliga tips finns i boken ”Rekrytera!, Inspirationsbok för framtidens trä- och möbelindustri”. För beställning, mejla info@tmf.se
tar för att kunna ge sitt god kännande. Utred eventuel la farhågor och säkerställ att den sökandes förväntningar på tjänsten överensstämmer med företagets behov. Gör en lista för att jämföra kandida ternas styrkor och svagheter. Våga lita på magkänslan i valet mellan två jämbördiga kandi dater. I det här skedet ska ni ha gått igenom anställningsvill kor, lön och ö vriga förmåner så att rekryteringen inte faller på grund av detta.
11
Anställnings avtal
Ring och erbjud tjänsten när du har gjort ditt val. Om perso nen som du ska anställa har en annan arbetsgivare så vill han/ hon förmodligen inte säga upp sig förrän all formalia är klar. Blanketter och mallar hittar du på tmf.se. Glöm inte att med dela när tjänsten är tillsatt och tacka alla sökande för visat intresse.
September 2013 trä&möbelforum
17
Insikt
läs tidningen på webben
www.traomobelforum.se
nytt och nyttigt från TMF
Kompetensförsörjning handlar om överlevnad En av de svåraste utmaningarna en arbetsgivare står inför är att rekrytera och bemanna verksamheten på ett optimalt sätt. Detta gäller oavsett vilken verksam het det handlar om. Frågan om rekrytering, men även så kallad talent management, stiger allt högre upp på dagordningen och frågan om kompetensförsörjning blir allt mer central. I dag strävar näringslivet i allt högre grad efter optimal bemanning i varje given situation. Den tid när man tillät sig att ha resurser stående för att sätta in vid behov är sedan länge borta. Kompetensförsörjning är en strategisk fråga som hand lar om långsiktig överlevnad. Min fasta uppfattning är att fler företag, däribland många av TMF:s medlemsföretag, måste börja betrakta den som en sådan. I tider av nedgång ställer detta givetvis stora pedagogiska ”Många krav för att kunna förklara varför man på av TMF:s kort sikt måste gå ner i bemanning samti medlems digt som man planerar för nyrekrytering företag och kompetensförsörjning. befinner Det känns som om många av TMF:s sig i ett medlemsföretag befinner sig i ett para paradigmdigmskifte när det gäller dessa frågor. De skifte” som regelbundet medverkar i våra rekry teringsenkäter uppger att man över tid behöver nyan ställa, men att man inte är i behov av samma kompetens och utbildningsbakgrund som nuvarande personal. Vi ser dessutom en tydlig förskjutning i storleksrelationen mel lan gruppen arbetare å ena sidan och gruppen tjänstemän å andra sidan, till den senares fördel bland företagen. Vi ser att gränserna mellan grupperna blir mer flytande. Vi ser också hur allt fler, om än kanske inte tillräckligt många, rekryterar mer från olika typer av industriinrik tade utbildningar. Vi ser även att fler söker medarbetare med bakgrund från högskolor och teknikcollege. I takt med att arbetsinnehållet blir mer och mer specialiserat måste de medarbetare som ska utföra arbetet bli det. Vi vet också att internationaliseringen kommer att öka snarare än minska. Det är heller inte helt osannolikt att vi i närtid (visserligen svårt att föreställa sig i dag) kommer att behöva importera arbetskraft för företagens kompetensförsörjning. Jag är helt övertygad om att de företag som vågar adressera dessa frågor och se bortom horisonten är de företag som inte bara kom mer att vara morgondagens överlevare utan även mor gondagens vinnare.
18 trä&möbelforum Oktober 2013
tr ÄpluGG IN FÖR DIG SOM
ETT LITET MAGAS
SIET 2014
SKA BÖRJA GYMNA
yrkesprogram ger högskolebehörighet = sant!
Rekrytera! Inspirationsbok för framtidens
branschen som vill ha dig!
trä- och möbelindustri
Rekryteringsguide En färsk inspirationsbok om rekrytering och framtidens trä- och möbelindustri med massor av bra information och inspirerande exempel på lyckade rekryteringsstrategier. Boken har skickats till alla medlemmar i TMF. Hör gärna av dig till oss om du vill ha ett eget exemplar.
Träplugg_magasin_2013.indd 1
TRÄPLUGG
Under höstuppstarten finns en uppdaterad Träplugg – magasinet/ webbplatsen för ungdomar som står inför gymnasievalet. Besök traplugg.se och läs om industrins utbildningsvägar samt intressanta yrkesporträtt.
Robotiseringsfrågan lockar industrin Robot- och automationsfrågan
är angeläget för den träbearbe tande industrin. Som en uppfölj ning på tidigare Maskindagar har TMF arrangerat halvdagssemi narier på ett antal platser under hösten och samtliga anhalter, Hässleholm, Skellefteå och Jön köping var välbesökta. – Svensk träbearbetande industri är och har varit mycket framgångsrik. För att branschen ska vara konkurrenskraftig fram gent kan ökad grad av automation och robotisering vara av vikt för att öka produktiviteten och säkra lönsamhet. Det gensvar som vi har fått på TMF:s temadagar kring det här visar att branschen är intresserad av ny teknik och vilka möjligheter den bär med
1
2013-08-22 11:17
sig, säger Robin Ljungar på TMF branschutveckling. Ambitionen har varit att ta företagen vidare i processen och tittar på hur man går tillväga från idé till genomförandefasen i ett roboteller automationsprojekt. Experter från ledande leverantö rer av robotar och automations utrustning – ABB, Festo, KUKA Nordic samt Evert Johansson – presenterade hur de genomfört installationer på olika företag.
TMF-evenemang PÅ GÅNG
1
Öppen Dörr 18/10–3/11
2
Rikskonferens, Teknikcollege, Västerås 6/11
3
Möbeldagen, Borås 19/11
Lina Nordqvist är en av talarna på Möbeldagen 2013. Hon har bland annat designat bokhyllan Level för Karl Andersson & Söner.
Möbeldagen – viktigt forum för branschen Den årliga Möbeldagen närmar sig och
2013 vässas konceptet ytterligare med paneldebatter och fler interaktiva inslag. Årets fokus ligger på underleverantörsle det. Datum och plats är den 19 november på Pulsen i Borås. – Jag tycker det är viktigt att vara där; för att träffa folk i branschen men även för att utbyta bra idéer, säger Andreas Wad skog, vd på Karl Andersson & Söner och Möbeldagsbesökare sedan fem till sex år. – Jag tror också det är viktigt för oss i möbelindustrin att träffas på andra ställen
än mässor – här får man ett annat per spektiv och det lyfts andra spörsmål och insikter om aktuella ämnen. Just i år är Möbeldagen extra intres sant för Andreas Wadskog eftersom en av företagets anlitade formgivare, Lina Nordqvist, är en av talarna. När det gäller årets fokus, underleve rantörer, får det också sin plats på agen dan. Aspens Bads vd, Pontus Eklind, ger sin syn på ”hur man utvecklar och utveck las med sina underleverantörer”, och del tar senare i en panel som debatterar ämnet
under rubriken ”Hur skapar vi en konkur renskraftig underleverantörsindustri?” Möbeldagen modereras av Nicklas Mattsson, chefredaktör för tidningen Entreprenör. Efter det sista föredraget håller TMF öppet årsmöte för medlemmar i TMF:s möbelsektion innan Möbeldagen avrundas med middag på Grand Hotel. Möbeldagen arrangeras av SP och TMF och ska ge inspiration och fördjupad kunskap. Bland årets föredragshållare finns SIS, ForTex, ABB, Smart Textile, Material ConneXion, Fairlink m fl.
Kinnarpskoncernen väljer Möbelfakta Kinnarpskoncernen med varumärkena Kinnarps, Materia, NC Nordic Care samt Skandiform väljer framöver att fokusera på en märkning i Sverige – Möbelfakta. Koncer nen motiverar sig med att Möbelfakta täcker in såväl kvalitet, miljö som socialt ansvar. – Det här är verkligen en rolig nyhet. För Möbelfakta är det en styrkedemonstration och framförallt ett bevis på att vårt märk ningssystem fyller ett behov på marknaden, säger Cecilia Ask Engström, chef Bransch utveckling på TMF. En som varit med i Kinnarpkoncernens process att välja Möbelfakta som märknings system är Tomas Ekström, Kinnarps hållbar hetschef. Han förklarar valet så här: – Att arbeta med flera olika system med krav som tangerar varandra är o erhört kost samt. Vi gjorde därför en undersökning på
marknaden för att se om det fanns någon cer tifiering som täcker många områden och som samtidigt har den kravbild som våra kunder önskar. Möbelfakta var den certifiering som bäst motsvarade våra förväntningar och våra kunders krav, därför föll valet på dem. – Än så länge är vi i startgroparna för detta arbete, planen är dock att koncernens produk ter som lanseras under 2014 ska vara märkta. Konkret innebär valet att Kinnarps, Materia, NC Nordic Care och Skandiform nu kommer att märka en mängd produkter med Möbelfakta. Flera av möbelföreta gens produkter ingår redan i Möbelfaktas märkningssortiment. På sensommaren bräckte Möbelfakta grän sen med över 200 märkta och deklarerade möbler/möbelserier. Totalt 27 producenter har vid dags dato märkt möbler.
Ny kommunikations chef på TMF
Anne Rådestad är från och med den 16 september ny kom munikationschef på TMF. Hon har tidigare haft olika kommunika tionschefs- och kommunika tionsstrategiska befattningar inom såväl företag som organisa tioner – senast inom Stockholms Stad och dessförinnan med arbetsgivare som Vårdförbundet och läkemedelsföretaget Pfizer. Anne har även jobbat som jour nalist på bland annat Svenska Dagbladet och SVT. Oktober 2013 trä&möbelforum
19
Insikt nytt och nyttigt från TMF
4 500
Enligt den senaste Trähusbarometern är det nästa år det vänder. 2014 förväntas en tio procentig ökning i orderingången vilket ger 4 500 påbörjade småhus.
Fråga oss!
Katia Storm
Du ställer frågorna. Vi svarar. Mejla dina frågor till hjalp@tmf.se.
katia.storm@tmf.se
Gäller vårt muntliga anställningsavtal? Jag har träffat ett anställnings avtal med NN där vi kom fram till att tillträdet skulle ske tre månader efter avtalets ingående. I dag meddelade NN att hon fått ett annat jobb och att vår överenskommelse inte är bindande då vi inte skriftligen avtalat om anställningen. Jag undrar därför om avtal anses ha träffats samt när det påbörjas. Är det vid ingåendet av anställningsavtalet eller vid till trädet av tjänsten? Grundprincipen är att muntliga anställningsavtal gäller, dock kan det vara svårt att bevisa att ni har ett avtal
Bitr förhandlings chef, jurist/ förhandlare
eftersom det inte finns något som skrift ligen kan styrka detta. Huvudregeln är att den som hävdar att ett avtal har kommit till stånd har bevisbördan för detta. För din del bör du därför påtala att ni har ett muntligt avtal och att sådana skall respekteras. Vad gäller frågan om när anställning skall anses ha påbörjats, vid ingåendet av avtalet eller vid tillträdet, gäller i princip att anställ ningen har kommit till stånd när den arbets sökande har gett besked om att anställning accepteras. Parterna kan emellertid avta la om att anställningens begynnelse skall anses vara när tillträdet sker. I sådant fall, räknas sålunda anställningen ha påbörjats från och med tillträdesdagen. För mer detaljerad rådgivning kontakta Trä- och Möbelföretagen på 08-762 72 50.
Säkerhetsvisaren lanseras vecka 43 TMF deltar i ett genemsamt projekt, med start hösten 2013, för att väcka intresse för begreppet säkerhetskultur. En del i projektet är ett webb enkätsverktyg – Säkerhets visaren – som lanseras vecka 43 – och som är tänkt att höja nivån på säkerhetsmedvetenheten. Säkerhetsvisaren är kost nadsfri och ger företag möjlig het att se vad de kan arbeta med för att förbättra säkerhets kulturen och på så sätt minska tillbud och olyckor. Säkerhets visaren ger även tips på hur företagen kan arbeta vidare och skaffa sig mer kunskap.
–Vi har bara sett en liten del av allt som går att göra i trä. Inom 15 mils radie från Nässjö hittar vi större delen av Sveriges träindustri. En industri som de närmaste åren behöver tusentals nya medarbetare med olika kompetenser. På Träcentrum finns ett flertal utbildningar inom trä, allt från gymnasie- till högskoleutbildning. –Vi arbetar också en hel del direkt mot företag med anpassade lösningar. Att hålla sig uppdaterad som småföretagare är svårt om man som VD ofta också är ägare, utvecklare, har personalansvar, sköter försäljning osv. Genom oss på Träcentrum kan dessa små företag hålla koll på hur branschen utvecklar sig på ett sätt som inte tar upp så mycket av deras tid, säger P-O Simonsson,VD på Träcentrum. Träcentrum bygger på samverkan. Vi arbetar tillsammans med träföretagen i området. Det är viktigt att vi utbildar studenterna inom området som behövs. Därför ändras
Kontakta oss! Träcentrum tel: 0380-55 43 00
www.tracentrum.se
ibland vilka utbildningar vi erbjuder. I Småland satsas det på trä från flera håll. Samarbete mellan industri, design och konst, tror marknadsansvariga Ulrika Wikander är rätt väg att gå. –På mindre än 20 år har Träcentrum utvecklats till en viktig samarbetspartner för träindustrin. Träregion Smålands bildande är viktigt för den fortsatta utvecklingen av träbranschen och vad trä kan användas till, säger Ulrika Wikander. –Vi har bara sett en liten del av allt som går att göra i trä, säger P-O Simonsson,VD på Träcentrum.
SVENSKÄGD TRÄINDUSTRI I ESTLAND – LEGOTJÄNSTER ERBJUDS !
Vi tillverkar småmöbler och bastuprodukter i egen fabrik c:a 55 km sydväst om Tallinn – Estland. Material: furu, björk, asp, mörk al, MDF, björkfanér och spånskivor. Vi har mycket moderna maskiner: Ex. CNC-fräs “MASTERWOOD 5” och bl.a. en större WEINIG-hyvel “PROFIMAT 22N” med 6 huvuden. Vi har kapacitet för ytterligare uppdrag. V.g. kontakta mig direkt för en förutsättningslös diskussion och offert: Bo Stenholm / OÜ Vävars Tel. 00372-56 22 38 70 Mail: bostenholm@hot.ee
WWW.IMM-COLOGNE.COM
www.vavars.ee
Heco-Unix S k r u v S p e c i a l i St e n
Spara tid och kraft • • • • •
Sammandragande Tål höga belastningar Snyggt självförsänkande Lämplig till beslag Skadar inte plugg
HECO Nordiska 0370 -37 51 00
www.heco.se
Spånskivor - MDF - Plywood - Träfiberskivor - Lamellträ LVL - Limträ - Inredningsskivor - OSB - Laminat - mm
Alla skivor ur en hand
Mässan för badrum, golv, väggar och belysning på imm cologne.
CREATE. FURNISH. LIVE. DEN INTERNATIONELLA MÖBELMÄSSAN 13 –19.01.2014 Se nya trender, upptäck nyheter, gör affärer. imm cologne och LivingInteriors : På världens största inredningsevenemang presenteras ledande internationella varumärken – passa på att göra bra affärer. Se till att du är där ! Köp biljetter nu och spara minst 30 % : www.imm-cologne.com/ticketshop
Med kontor och lager i Vittsjö i norra Skåne och i Stockholm har vi löst logistiken för hela landet.
Swedish Fair & Trade Service AB, Kölnmässans representant i Sverige Tel. 08 6678500, info@swedishfairtrade.se, www.swedishfairtrade.se
Vittsjö 0451 - 235 00
www.wiwood.se
Älvsjö 08 - 694 0470
Profilen
”Det finns mycket kunnande i regionen” I Burträsk, i det inre av Västerbottens kustland, har WB Trä vuxit fram till ett framgångsrikt specialsnickeri med ett trettiotal anställda. Både företaget och vd:n Mattias Jonsson har också rest sig ur en svår situation när Mattias far, som ledde företaget, plötsligt avled 2007. TEXT GABRIEL STILLE
W
B Trä har sedan starten 1997 lyck ats hitta en egen nisch. I fabriken tillverkas special inredning, väggoch takpaneler, dörr- och glas partier och fönster. En stor del av uppdragen rör antingen äldre, K-märkta byggnader eller exklusiva, arkitektritade hus. Varje uppdrag är unikt. – Vi har aldrig backat för att prova att pressa gränserna. Medan det finns andra företag som nischar in sig smalare för att bli rationellare i den tillverkningen, jobbar vi brett. Givetvis har det varit ett medvetet val. Det är där vi har utveck lats, och det är där vi är duktiga. Det har blivit en glädje i det också, säger Mattias Jonsson. De flesta kunderna finns långt söderöver, medan både tillverkning och säljorganisation finns i fabriken i Burträsk. Att hitta till kunderna har inte varit ett problem, och det finns stora fördelar med att verka i en region med tradition av hant verkskunnande inom trä. – Marknaden är ändå inte större än att många har hört talas om oss. Det går mycket mun-tillmun. Många tillverkare ligger här uppe, eller i alla fall utanför storstadsregionerna. Det finns mycket kunnande i regionen, och företagen mår gott av varandra. Mattias fick hastigt ta över vd-posten 2007, och
22
trä&möbelforum Oktober 2013
kom senare också att gå in som delägare. Fadern hade varit både vd och huvudsäljare. Efter hans död stod företaget inför en stor omorganisering. Ansvar fick spridas på fler. – I det läget, i och med att han gick bort i en
olycka, så var det ju kaosartat av många anled ningar. Jag hade ju jobbat med det här i rätt många år, men inte som vd. Det är klart att det var en tuff period. Det var mycket som snur ”Han gick rade då. Sen hade vi bort i en som företag ett bra läge kortsiktigt, vi hade full olycka, så orderstock. Det gjorde det var ju väl att vi kunde rikta in kaosartat oss på produktion, och av många ta en dag i taget. anledningar.” Framåt ser Mattias Jonsson hur teknikut vecklingen kommer att betyda mycket för bran schen, och att det inte kommer att se likadant ut för specialsnickerier som för volymtillverkare. Det gäller att hänga med. När det gäller trender, finns viljan där till unika speciallösningar hos långsiktiga fastighetsägare. Parallellt finns det en slit-och-släng-trend även när det gäller kontors inredning. Korta hyresavtal och täta ombyggna der minskar utrymmet för specialsnickerier. – Jag ser ljust på framtiden. Vi jobbar så att vi vill ha en nära kontakt med kund, det har varit en framgångsfaktor för oss. Vi hoppas att kunderna ser och uppskattar vad vi gör.
Mattias Jonsson Bor: Villa i Burträsk. Familj: Fru och tre barn, 7, 4 och 2 år. Bakgrund/ Utbildning: Teknisk gymnasieutbildning, Jobbat i branschen sedan första sommar jobbet. Fritidsintressen: Familj, resor, träning och olika projekt hemma. Drivkraft: Utveckling och förbättring.
Tyck om säkerhet!
Nytt enkätverk tyg lanseras vecka 43
Det spelar ingen roll hur mycket vi pratar om säkerhetsrutiner eller köper in skyddsutrustning om de inte följs och används i vardagen. God säkerhetskultur är en förutsättning för att arbets miljöarbetet ska fungera. Det handlar om att bry sig om sin egen och andras säkerhet. Inom kort lanseras den kostnadsfria webbenkäten Säkerhets visaren som hjälper er att undersöka säkerhetskulturen på före taget, det vill säga era gemensamma värderingar och attityder kring säkerheten på jobbet. Säkerhetsvisaren ger konkreta tips och råd om hur ni kan skapa en bättre säkerhetskultur. Hur ser det ut hos er? Kolla in Säkerhetsvisaren och tyck till om säkerhetskulturen på prevent.se/sakerhetsvisaren.
Undersök säkerhetskulturen på prevent.se/sakerhetsvisaren Säkerhetsvisaren är framtagen av Prevent, Trä och Möbelföretagen, Sveriges Byggindustrier, GSfacket, Byggnads och Ledarna.
POSTTIDNING B AVS: Trä och Möbelföretagen Box 55 525 102 04 STOCKHOLM
LÄS SKOG OCH TRÄ PÅ CAMPUS ELLER DISTANS
Jag ser den överallt. Skogen.
jag ser den överallt. Fanns det så här mycket skog innan jag började läsa om den? Nina på Skogs- och träprogrammet ställer sig frågan i sin studentblogg på Lnu.se.
i skogen startar resan från planta till färdig produkt. Vill du vara med? Trä är ett positivt material på många sätt. Det är en råvara det finns gott om och den bidrar till ett sunt kretslopp. Trä har sitt ursprung i skogen och där börjar även vår verksamhet. linnéuniversitetet ger flera utbildningar inom Skog och trä. Ingenjörsprogrammet i Skogsoch träteknik fokuserar på träförädling och leden efter hygget, medan Skogs- och träprogrammet har en mer grön inriktning med fokus på förvaltning och rådgivning mot privatskogsbruket. är du privat skogsägare kanske Hållbart familjeskogsbruk är något för dig? Under höstens sammankomster hade vi nästan hundra
studenter i skogen per tillfälle på grundkurserna. Studenterna kommer från hela Sverige. Några har levt med skogen sedan barnsben, andra har just köpt eller ärvt en fastighet. Du läser på distans och deltid. att läsa på distans. De flesta utbildningar ges på distans, och att studera hemifrån har blivit populärt. Samtidigt är det ofta träffarna som uppskattas allra mest bland studenterna. Här knyter du kontakter, utbyter erfarenheter och utvecklar nya nätverk. Träffarna består av exkursioner, föreläsningar, övningar, laborationer, studiebesök och seminarier i Växjö eller runt om i Sverige. mer information hittar du på lnu. se/amnen/skog-och-tra Vår studievägledare Stanley svarar gärna på dina frågor stanley.neergaard@lnu.se eller tel 0470-70 86 25. Följ oss gärna på Facebook och Twitter.