Samhälle Text Mattias Hagberg Foto P. Harper
Varannan skolbrand
är anlagd
Varje år rapporteras flera hundra bränder i skolmiljö, nästan hälften anlagda av barn eller ungdomar. Men varför anlägger barn och ungdomar bränder? Det undersöker en forskargrupp på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. 2009 var ett mörkt år för den
svenska skolan. Det året brann det på 457 skolor. Sex av dessa skolor brann ner till grunden, bland annat Torslandaskolan i Göteborg, Kvillebäcksskolan i Lund och Lomboloskolan i Kiruna. Myn digheten för samhällsskydd och beredskap beräknar att skolbränderna 2009 har kos tat samhället runt en miljard kronor. Ungefär varannan skol brand är anlagd. Men varför väljer barn och ungdomar att sätta eld på sin egen skola? Sven-Åke Lindgren är professor i sociologi vid Göte borgs universitet och ansvarig för ett forskningsprojekt som bland annat söker svaret på den frågan. Han och hans kollegor har studerat domar, enkätundersökningar med
niondeklassare och intervjuer med ungdomar dömda till slu ten ungdomsvård för att skapa sig en bild av orsakerna bakom skolbränderna. – Det är ett stort och unikt material som ger oss goda möjligheter att säga något om vem som anlägger bränder och varför. Med hjälp av domar i tingsrätten har Sara Uhnoo och Hans Ekbrand tagit fram en ”typologi för skolbrän der”. Vi har valt att dela upp skolbränderna i fem typer som vi kallar: vandalisering, för hindra skolverksamhet, dölja inbrott, psykiska problem och skolbrand som bieffekt. När det gäller ”vandalise ring” är det framför allt unga pojkar som ligger bakom. För det mesta utförs brottet i grupp på kvällar eller helger.
GUSPEGELN
| nr 3 2011
13