26
Open Access
Vem står för notan? Grundtanken med Open Access är att göra forskning lättillgänglig och att därigenom främja samhällsutvecklingen. Men publiceringskostnaderna hamnar ofta på forskarna själva. M E D O PE N ACC E S S blir undervisningsmaterial och forskning allmänt tillgängliga utan kostnad för läsaren. Meningen är att Open Access ska göra forskningen mer användbar och skapa många fler kontakter för de aktiva forskarna. Tankegångarna bakom Open Access stammar från mitten av 1900-talet, men fick fart på 1990-talet när tillgången till internet ökade. I maj 2016 kungjorde EU målet att alla vetenskapliga artiklar som publiceras inom Europa bör vara fritt tillgängliga 2020, det vill säga publicerade enligt Open Access. Idag kräver de flesta svenska finansiärer att forskningsresultaten kommer ut i samhället genom Open Access, bland andra Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond. Håkan Carlsson är kanslichef för Bibliotekskansliet. I mitten av 2000-talet arbetade han på Lunds universitet med att ta fram de första databaserna som skulle göra universitetets publikationer tillgängliga på webben. – TI D I G A R E H A D E bibliotekets fokus legat på att få in information till universitetets forskare och studenter, men omkring år 2000 blev vi ombedda att även stödja arbetet med att exportera material ut i världen. Databaserna togs emot på ett bra sätt och idag finns motsvarande funktion i GUP och GUPEA, förklarar han. Vid traditionell publicering i en tidskrift betalar läsaren för tillgång till ett forskningsmaterial. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter betalas av lärosätenas bibliotek genom en prenumerationsavgift. Genom Open Access
täcks utgifterna istället delvis genom en article processing charge (APC) som betalas antingen av författaren själv, ofta med öronmärkta delar av forskningsbidraget, eller av författarens institution. Ett tredje alternativ är att baka in APC:n i den prenumerationsavgift som biblioteken redan betalar till de stora tidskrifterna. Ett sådant exempel är avtalet Springer Compact, som förhandlats fram av KB och som började gälla i somras. I avtalet ingår 32 organisationer, däribland flera svenska lärosäten. Med Springer Compact kan forskare vid de deltagande lärosätena publicera sig i Open Access i drygt 1 650 av Springerkoncernens tidskrifter utan att behöva betala APC. Organisationerna får var sin ”pott” med gratis publikationer, som fördelas internt mellan de olika fakulteterna. Förutom Springer Compact finns en rad publiceringsraKARIN HENNING batter för forskare vid svenska lärosäten, som ger rabatter på 10–50 procent.
»Man kan också välja att publicera sig i Open Accesstidskrifter som inte tar betalt, när den möjlig heten finns.«
D E TI D I G A ST E Open Access-tidskrifterna använde sig av existerande infrastrukturer, som mejl- eller nyhetsgrupper, och byggde på ideellt arbete. Under de senaste två decennierna har emellertid en rad kommersiella aktörer kommit ut på marknaden, vilket ställer nya krav på forskarnas planering av sina publikationer, och på längre sikt även forskningen som sådan.
Pieta Eklund, doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap i Borås, analyserar frågor om bibliotekets forskningsnära tjänster och bibliotekariernas roll under denna process. Som bibliotekarie är hon positiv till Open Access men kritisk till avtal av typen Springer Compact. – Det är ju bäst om forskaren själv får avgöra vilken tidskrift som ger bäst spridning och bäst når sin avsedda publik. Springer Compact är inte det bästa som finns, men det är samtidigt det vi har, säger hon. AT T V I S SA TI D S K R I F T E R arbetar med väldigt hög APC har också öppnat upp marknaden för mer tveksamma förlag; elektroniska tidskrifter som mot förhållandevis ringa summor snabbt får ut artiklar på marknaden, men som inte tillämpar samma kvalitetsgranskning som de högre rankade tidskrifterna. Dessa tidskrifter ger därför inte bibliometriska poäng enligt den norska modellen. Pieta Eklund förklarar att en elektronisk tidskrift är billig att sätta upp. Marknadsföringen av sådana tidskrifter kan ibland vara aggressiv och stressade forskare, som redan befinner sig i en publiceringshets, kan välja en tidskrift enbart för att snabbt få ut en publikation. Om EU:s mål att alla europeiska vetenskapliga artiklar är publicerade i Open Access år 2020 ska bli verklighet, behöver situationen med dubbla betalningar – prenumerationsavgifter och APC – ses över i grunden. Idag saknas ett enhetligt, svenskt system för finansiering och fakturering av förfat-