28
Reportage
Språk gör oss till människor I Afrika finns hundratals språk kvar att dokumentera. – Ett eldorado och en utmaning men också ett ansvar för en språk forskare, säger Laura J Downing, professor i afrikanska språk. I Lau r a s a r b e t s r u m sitter en gigantisk karta över Afrika uppsatt på väggen, där kontinentens cirka 2 000 språk är inlagda. – Den är köpt på ett museum utanför Bryssel, säger hon och sveper med handen över färgfälten som visar indelningen i språkfamiljer. Förutom indoeuropeiska och austronesiska språk finns också fyra språkgrupper som är speciella för Afrika. Språk följer naturliga gränser som berg och sjöar men påverkas av faktorer som urbanisering och politiska handlingar. – Språkutvecklingen i Afrika är intressant att följa i och med vissa länders ekonomiska tillväxt, etniska konflikter och andra länders investeringar. Människor överger sina små byar för att arbeta och bo i städerna och detta gör att några språk är på väg att försvinna medan andra blir alltmer dominanta genom politiska beslut, förklarar Laura. Lau r a ti llt r ä d d e professuren på institutionen för språk och litteraturer, den enda i Skandinavien, i höstas efter att tjänsten inte varit tillsatt på två år. – I och med tidigare professorns pensionering valde universitetet att ta bort finansieringen men institutionen fick den tillbaka och kunde anställa mig. Hon känner en viss oro över uppehållet men också tillförsikt. – Jag hoppas kunna bygga upp det som jag tror kanske gått förlorat vad det gäller att locka studenter. Det finns en farhåga att man försöker dra ner på institutionens kostnader igen, men jag kommer att kämpa. För Sveriges del är det viktigt att ha en forskningsbas för de afrikanska språken med tanke på den invandrade befolkningen i samhället. Vi står också för expertis när exempelvis Migrationsverket ringer för att få hjälp med översättningar, identifiering av språk samt språkligt stöd.
Om språkdebatten på Göteborgs universitet säger Laura: – För mig som språkälskare förvånas jag över att språkinstitutionerna hela tiden ska behöva känna ett överhängande finansiellt hot, att de inte värdesätts. Språk är vad som gör oss till människor och att studera dem vetenskapligt är ett grundläggande område inom humaniora. I vår tid, med internationell handel och för att lära känna andra kulturer, är ämnen som språk och litteratur betydelsefulla. I n t r e s s e t fö r språk började när hon var i tonåren. – Vi bodde på en amerikansk flygbas i Tyskland där min pappa arbetade och jag kom i kontakt med ett annat språk för första gången, det var fascinerande. Att det sedan blev just afrikanska språk berodde på att det outforskade lockade, men också på entusiastiska lärare under doktorandtiden vid University of Illinois, som resulterade i avhandlingen Problems in Jita tonology. Som språkteoretiker är man intresserad av att veta och ta reda på vad som är gemensamt för olika språk och utefter detta bygga teorier. – De flesta modeller är baserade på hur europeiska språk, ibland även japanska och kinesiska, är uppbyggda och utelämnar ofta språk som talas i Afrika. Vi har arbetat hårt för att dessa teorier måste ändras och först nu börjar det bli accepterat. Fö r u to m at t Laura forskar i språk som är besläktade med zulu, som ingår i språkgruppen nguni och talas i Sydafrika och Zimbabwe, undersöker hon två av de cirka 500 bantuspråk som finns. – Bantu, som talas bland annat i Malawi, är tonspråk och jag studerar tonhöjdsändringar, betonade och obetonade stavelser och rytmer i chichewa och tumbuka. De skiljer sig åt på några grundläggande punkter,