FOKUS/POPULÄRVETENSKAP
Nyansera viktigare än att förenkla – Populärvetenskap handlar inte bara om att förenkla utan också om att komplicera. Det menar docent Ida Östenberg, som vill medverka till att även ett historiskt perspektiv finns med i den allmänna debatten.
POLITISKA DEBATTER blir ofta starkt
polariserade, där motståndarna trummar in sina poänger, utan att ge plats för motargument. – Men som humanist är man tränad i akribi, alltså exakthet och noggrannhet, påpekar Ida Östenberg. Varje argument måste bemötas, det duger inte att låtsas som om andras åsikter inte finns. Också alla led i ett resonemang ska finnas med, källor ska redovisas och de forskare som gjort den studie som ligger till grund för exempelvis ett tv-program ska ges erkännande. Det humanister kan bidra med handlar helt enkelt om att värna den intellektuella hederligheten i en debatt eller i ett annat
28 GUJOURNALEN DECEMBER 2017
Foto: ANDERS SIMONSEN
FÖR ETT ÅR sedan diskuterades det amerikanska presidentvalet livligt i medierna. Ofta var det samma experter som uttalade sig i olika forum. – Nyheter och debattprogram är väldigt fokuserade på vad som händer nu, vilket kanske inte är så konstigt, förklarar Ida Östenberg, docent i antikens kultur och samhällsliv. Men någon gång hade man kunnat ta in ett historiskt perspektiv också och exempelvis förklarat bakgrunden till systemet med elektorer eller placerat in de politiska partierna i ett större sammanhang. Kanske är programledarna rädda för att skrämma bort publiken om det blir för komplext, men det tror jag är att underskatta människor.
förstå. Alla behöver folkbildas, även jag, och det är ju roligt att lära sig något nytt när man exempelvis läser en tidning. Humanister, som skriver på svenska, har ofta stora möjligheter att nå en bred publik. Just antikhistoria bedrivs dock internationellt vilket gör att i princip allt vetenskapligt material som Ida Östenberg skriver inom sitt ämne är på engelska.
Ida Östenberg anser att den allmänna debatten skulle vinna på om den också tillfördes ett historiskt perspektiv.
Vi behöver lyfta blicken lite oftare, försöka se helheten av mänskligt vetande ...
– DET ÄR ETT olösligt dilemma. Mina brittiska kollegor kan skriva en bok om antiken som också den brittiska allmänheten kan läsa. Men det jag skriver når inte vanliga svenskar; vill jag nå svenska läsare måste jag skriva en bok till. Men engelska fackböcker, skrivna av svenska akademiker, skulle faktiskt kunna recenseras i högre grad på svenska kultursidor, det finns det säkert ett intresse för. Humanister uppfattas ofta stå för bildning medan naturvetare ägnar sig åt vetenskap. Det är en uppfattning Ida Östenberg starkt vänder sig mot.
IDA ÖSTENBERG
– OCKSÅ KUNSKAPER i naturve-
offentligt sammanhang. Själv skriver Ida Östenberg främst i Svenska Dagbladet, både artiklar om antiken och om aktuella frågor som på något sätt har med antik historia att göra. – Jag försöker hitta balansen mellan att komplicera och förenkla. Man ska inte diskutera över huvudet på folk, men det är å andra sidan inte jättefarligt att använda ett begrepp som läsarna måste googla för att
tenskap ingår i att vara bildad och humaniora bygger förstås på vetenskapliga fakta. Nyligen lyssnade jag på radioprogrammet Filosofiska rummet där en filosof, en fysiker och en vetenskapsteoretiker samtalade om Aristoteles. Det var väldigt givande just för att personer med så olika kunskaper fick möjlighet att diskutera. Vi behöver lyfta blicken lite oftare, försöka se helheten av mänskligt vetande och låta olika discipliner brytas mot varandra.