REPORTAGE
Vill 3D printa ut ny hud Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG
– En sak är säker: framtidens forskare kommer att blicka tillbaka på oss och undra hur vi kunde ha så fel. Så säger Lars Kölby, professor i plastikkirurgi, med anledning av den snabba utvecklingen inom medicin. Själv ägnar han sig åt att utvärdera och justera behandlingsmetoder vid kraniosynostos – samt åt 3D-printing.
Den stora fördelen med att operera foster är att det inte blir några ärr alls. LARS KÖLBY
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET har ansvar för så kallad rikssjukvård inom kraniofacial kirurgi. Det innebär att patienter från hela landet, och ibland även från utlandet, kommer hit för behandling. Den största gruppen är barn på 4–6 månader med kraniosynostos, alltså en för tidig slutning av skallens tillväxtsömmar. – Hur allvarligt det är beror på hur många sömmar, eller suturer, som slutit sig, berättar Lars Kölby. Förr utsattes dessa barn för stora och komplicerade ingrepp. Nu använder vi en mycket enklare metod som Claes Lauritzen, professor på vår avdelning, kommit på: när vi sågat upp suturerna sätter vi helt enkelt in en liten fjäder som formar om och rättar till skallen. Och kanske har Lars Kölby hittat en mekanism som skulle kunna leda till ytterligare förbättrade behandlingar. – PÅ VISSA RÖNTGENBILDER har vi märkt att ny sutur spontant börjar bildas när vi sågat upp kraniet. Det är som om sågandet sätter fart på en latent process hos cellerna, som bara väntar på att skapa en sutur. Om vi förstår hur den processen går till skulle vi kanske kunna förenkla behandlingen ytterligare. Av en slump kom Lars Kölby för en tid sedan dessutom på ytterligare ett sätt att förenkla operationen. – En kraniosynostoperation går till så att en plastikkirurg ritar linjer på patientens huvud där neurokirurgen sedan ska såga. Innan vi sätter in fjädern brukar vi pilla bort benhinnan. Vid ett tillfälle blev det så att vi lät hinnan vara kvar – vilket fick ner blödningen till en tredjedel jämfört med tidigare! Nu har vi som standard
30 GUJOURNALEN OKTOBER 2018
att lämna hinnan ifred, en förändring som trots sin enkelhet alltså fått stor betydelse. Kraniosynostosoperationer är ett av flera exempel på en behandling som förr var förenad med stora risker men som idag är ett rutiningrepp. Men ännu bättre vore förstås att inte behöva operera alls. – UTVECKLINGEN GÅR JU åt det hållet, berättar Lars Kölby. Tänk bara hur man förr drog ut friska tänder på folk för att undvika framtida benröta, något som idag är helt onödigt, tack vara antibiotika. Ett annat exempel är magsår, som förr innebar att stora delar av magsäcken opererades bort. Men så kom Losec och vips försvann nästan alla magsårsoperationer! Vilken kirurgi som kommer att kunna undvikas i framtiden vet vi förstås inte, men jag misstänker att fetmaoperationer ligger bra till; för visst är det konstigt att koppla om tarmarna när mättnadskänslan sitter i hjärnan? En intressant ny teknik, som kanske kan bli revolutionerande, är att operera missbildningar redan i