GU Journalen 4-2016

Page 24

24

Nyheter

Samarbete om miljöproblemen krävs C EC A R är en av sex miljöer som fått medel från Göteborgs universitets stora satsning UGOT Challenges. Föreståndaren Sverker Jagers berättar att centrumet är en dröm som går i uppfyllelse. – Inom statsvetenskap, nationalekonomi och miljöpsykologi har vi i åtminstone 15 år gjort gemensamma forskningsansökningar och haft kurser ihop. Men UGOT-satsningen har lockat fram en alldeles ny dialog som fått oss att formulera de där för samhället riktigt intressanta frågorna. Centrumet kommer dessutom att samarbeta med forskare inom flera andra områden. ST U D I E R AV kollektivt handlande rör nämligen så skilda saker som korruption, demokrati, hälsovård, psykologi och teknik. I början kommer CeCar dock främst att fokusera på miljö- och andra resursfrågor. – Uppoffringar som leder till omedelbar nytta, som att höja skatten för att få råd med skolor, sjukvård eller vägar, brukar vara hyfsat enkla att få gehör för. Men just miljöfrågorna är besvärliga eftersom de ofta handlar om att försakelser måste göras nu, dessutom på ett globalt plan, för att förhindra en katastrof som sker i andra delar av världen eller som ligger flera decennier fram i tiden. För att lyckas krävs ofta internationella överenskommelser. Förra årets Parisavtal, som bland annat innebär att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, ger dock hopp, förklarar Sverker Jagers. – Avtalet har kritiserats för att det inte preciserar vad varje stat ska göra utan istället låter länderna själva bestämma hur de ska uppnå målen. Men just det tror jag kan vara nyckeln till framgång, även om det förstås återstår att se. V I LK A M I L J ÖÅTG Ä R D E R som fungerar, beror nämligen bland annat på kultur och historia. I Sverige, där medborgarna har stort förtroende för makthavarna och korruptionsnivån är låg, har det exempelvis inte varit särskilt problematiskt att införa skatt på koldioxidutsläpp. – I länder som av historiska och kulturella skäl har relativt lågt förtroende

FOTO: JOHAN WINGBORG

– Miljöproblemen är i grunden en fråga om bristande samarbete, förklarar Sverker Jagers. Han är föreståndare för det nyinvigda Centrum för studier av kollektivt handlande som blan annat ska undersöka hur miljöfrågor kan hanteras bättre. Lösningen? Kanske handlar det om så olika saker som bränsleceller och tåg hela vägen till Kina.

Sverker Jagers är föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande.

»Kina har exempelvis planer på att bygga järnväg ända till Tyskland, en sorts nutida Sidenväg.« SVERKER JAGERS

för makten, som Storbritannien och USA, kanske handel med utsläppsrätter fungerar bättre, även om detta har stora likheter med en miljöskatt. Även rättvisa är en del av miljöfrågorna. Ska exempelvis fattiga länder hindras från att utvecklas bara för att den rika världen ställt till med så många problem? – Jag sympatiserar starkt med tanken att människor i alla länder ska få det bättre men det kan inte ske villkorslöst, förklarar Sverker Jagers. Att exempelvis Indien subventionerar fossila bränslen borde vara oaccep­tabelt. Om de gjorde tvärtom och istället införde bränsleskatt skulle det dels innebära nya inkomster till staten, som bland annat skulle kunna gå till kollektivtrafik, dels ge incitament till teknikutveckling inom energi­området. För miljö är förstås också en fråga om teknik. Den vanliga förbränningsmotorn har exempelvis effektiviserats avsevärt de senaste tjugo åren, poängterar Sverker Jagers. – M E N R E DA N 1 8 3 9 uppfanns bränslecells­ motorn, som kan gå på nästan vilket energi­ rikt ämne som helst. När jag 1998 var på klimat­konferensen i Buenos Aires presenterade Mercedes en bil som använde just

bränsleceller. Bilen kostade visserligen ett tiotal miljoner men själva tekniken fungerade. Så man kan undra var vi skulle ha befunnit oss idag om vi istället för förbränningsmotorer hade haft bränslecellsbilar som bara släpper ut lite vattenånga. Ju fler som satsar på miljövänlig teknik desto billigare blir den, påpekar Sverker Jagers. – Och många länder i Ostasien satsar rejält. Kina har exempelvis planer på att bygga järnväg ända till Tyskland, en sorts nutida Sidenväg. Också Sydkorea investerar stort i miljövänlig teknik. M E N M I L J Ö Ä R förstås också en fråga om vilka förväntningar på det goda livet vi har. Är det verkligen nödvändigt att exempelvis flyga till Thailand för att semestern ska kännas lyckad? Men CeCAR kommer också att samarbeta med forskare inom andra områden, exempelvis med forskarna inom UGOTcentrumet Centre for Antibiotic Resistance Research. – Ofta brukar det vara tvärtom, att samhällsvetare ingår som experter i ett naturvetenskapligt projekt, förklarar Sverker Jagers. Här är det istället samhällsperspektivet som utgör grunden; naturvetarnas roll blir i hög grad att hjälpa oss förstå exempelvis problematiken med havsförsurning, utfiskning eller utsläpp av gifter. T VÄ RV E T E N S K A P framhålls ofta som nödvändigt för att lösa dagens komplicerade globala problem. Men vetenskap över disciplingränserna kan vara ganska svårt. – Det gäller att lära sig formulera komplicerade frågor på ett sätt som fungerar tvärvetenskapligt. Inom CeCAR uppfattar vi exempelvis politik som något som i grunden handlar om samarbete, vilket öppnar upp för en mängd olika angreppssätt. Tidigare, när jag var professor vid Luleå tekniska universitet, trodde jag att jag hade världens roligaste jobb. Men att få vara med och bygga upp det här centrumet är svårslaget, bättre kan det nog inte bli.

EVA LUNDGREN FAK TA C EC AR Centre for Collective Action Research at University of Gothenburg (Centrum för studier av kollektivt handlande) är en del av Göteborgs universitets stora satsning på globala samhällsutmaningar, UGOT Challenges. Föreståndare är Sverker Jagers, professor i statsvetenskap. Mer ­information på www.cecar.se.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
GU Journalen 4-2016 by University of Gothenburg - Issuu