REPORTAGE
Snabbare nytta med patienttester Experimentella studier på människor? Ja, det är vad Per-Anders Janssons grupp på Wallberglaboratoriet håller på med. – Själva studierna tar ganska lång tid. Men forskningen kan ändå omsättas till patientnytta mycket snabbare. PER-ANDERS JANSSON är möjligen Sveriges ende professor i translationell medicinsk forskning, beroende på om man räknar en kollega i Stockholm med liknande professorstjänst eller inte. Men även om titeln är ovanlig har begreppet ”translationell” blivit något av ett modeord. – Att forskningen är translationell handlar om att minska gapet mellan grundforskning och patientnytta. Forskningsidéerna kan komma från båda hållen: somliga forskare jobbar i labbet och gör upptäckter som senare förs över till patienten, andra arbetar som läkare inom vården och gör iakttagelser som används i en labbstudie och sedan återförs till patientnytta. Själv arbetar jag kliniskt och tillhör alltså den senare gruppen. Just när GU Journalen är på besök pågår tester i rummet intill. Per-Anders Jansson har mobilen på så att han snabbt kan springa iväg om hans hjälp skulle behövas. – Testerna handlar om att undersöka effekten av ett speciellt läkemedel mot typ 2-diabetes, bland annat att utvärdera blodsocker och insulinkänslighet efter sex veckors behandling. Vi gör dubbelblindtester
34 GUJOURNALEN MAJ 2018
där varken forskningsperson eller studiens personal vet vem som fått aktivt preparat. Bland annat ger vi dropp där vi med mikrodialys kan följa hur mycket insulin som går ut i vävnaden. SAMARBETE MELLAN klinik och labb har gamla anor. Fram till för cirka 15 år sedan brukade läkare och forskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset presentera ett intressant fall i aulan varje torsdag, som experter inom olika områden sedan diskuterade livligt, berättar Per-Anders Jansson. – Då fanns mer tid och möjlighet att gemensamt på sjukhuset diskutera kunskapsluckor inom vården och som sedan utmynnade i patientstudier. Idag är tempot så högt att man inte hinner diskutera patienterna på samma sätt som förr. Men det är viktigt att ändå göra det för att det är genom observation i kliniken man får förståelse för vilka behoven är, och lär sig ställa de riktigt bra frågorna. Intresset för translationell medicin beror just på en ökad insikt om vikten av att åter knyta samman forskning och klinik, menar
Per-Anders Jansson. Och att hypoteser testas på människa och inte bara på försöksdjur, är något allt fler finansiärer börjat kräva. – Men vi måste ställa höga krav på dem som ingår i en testomgång. Vi exkluderar exempelvis personer med vanor och egenskaper som påtagligt påverkar ämnesomsättningen, men också personer som äter särskilda läkemedel. Man får heller inte lida av vissa typer av psykisk ohälsa och förstås inte vara sjukvårdsrädd, och exempelvis svimma vid nålstick. Samtidigt vill vi ha en representativ grupp försöksdeltagare, så det gäller att få med både kvinnor och män. Vi gör det helt enkelt inte särskilt lätt för oss. DET BRUKAR DOCK inte vara så svårt
Det är svårt att hitta människor som passar in, samtidigt som de inte går att kontrollera på samma sätt som djur.
att få folk att ställa upp, att vara med i en forskningsstudie innebär att man får en ordentlig hälsoundersökning och möjlighet till ett fördjupat samtal om sin sjukdom. Ett alldeles nytt sätt att göra försök på mänsklig vävnad kan vara att använda fett som sugits ut ur patienter, och som annars hade slängts, förklarar Per-Anders Jansson. – Om vi använder en liter fett var fjortonde dag motsvarar det ungefär 100 försöksmöss. Och att göra tester på människa istället för på djur har flera fördelar, påpekar Per-Anders Jansson. – Ibland kan det vara svårt att reproducera data från djurstudier, några regleringar är annorlunda, vissa proteiner kanske saknas, eller så finns det något annat skäl till att en djurstudie inte går att föra över till människa.