Holding med att utveckla en affärsplan. För pengarna har de startat sitt företag, Access & Language Technology, ALT, köpt ett webbdomännamn, ett webbhotell och licens för ett webbdesignverktyg. Men båda arbetar heltid vid universitetet och de har inte haft tillräckligt med tid för de egna idéerna – ännu. – Nästa steg är att vi måste göra snygga, webbaserade verktyg och vi behöver samarbeta med utvecklare. Vi har pratat om att arbeta med enbart företaget en dag i veckan. Det tror jag krävs, säger Katarina Mühlenbock. fram ska kunna allt från att hjälpa barn som befinner sig i en språkutvecklingsfas till äldre personer som lär sig svenska. Ett mått för att mäta läsbarhet som redan finns sedan länge är Lix. – Det kan vem som helst använda, men det kanske inte alltid säger så mycket. Lix mäter ordlängd och meningslängd, säger Sofie Johansson Kokkinakis. Men att ett ord är långt behöver inte betyda att det är svårt. Tänk till exempel på ett ord som chokladkaka. De får många Lix-poäng men är inte särskilt svårt. Lix säger heller ingenting om vokabulär eller innehåll. Tanken med den mätmetoden är att det är mer som sägs i en lång mening än i en kort, men med svenska språket, som är väldigt rikt på sammansättningar, faller många ord utanför ramen. Katarina Mühlenbock håller på med en avhandling om lättlästa texter och läsbarhet. Hon använder meningar ur barnbokstexter, ur romaner av Stig Claesson samt från vetenskaplig text. V e rk t yg e n de ta r
på Lix-värde för dessa texter säger hon att en enkel text kan ligga på 20–30. – En barnbok ligger på 12,3, Stig Claesson på 16 – medan lättläst information från kommunen ofta ligger på 43. Som exempel
forska re & fö retag 20 1 2
”Jag började analysera läromedel, och såg behovet av att kunna analysera läsbarhet ur ett andraspråksperspektiv” Sofi e Johan sson Kokki n aki s
Sofie Johansson Kokkinakis beskriver andra sätt att analysera och mäta egenskaper i en text. – Med nominalkvot kan vi mäta informationstäthet. Då jämförs antalet substantiv med verb, pronomen, adverb och så vidare. De som har bra ordförråd och skriver ”nominalt” har hög nominalkvot. Katarina Mühlenbock fortsätter: – Men du har kanske en begränsad läsförmåga för att du har någon typ av dyslexi som begränsar ordförrådet i just det fallet. Och många vuxna med utvecklingsstörning har en bra, funktionell läsförmåga, men har svårt för långa meningar för de har svårt att hålla så mycket i arbetsminnet. Många
vill verkligen kunna informera sig, men tycker det är svårt. Sofi e Johan sson Kok k in ak is och Katarina Mühlenbock har känt varandra sedan 1993 och till och från arbetat tillsammans, bland annat med utveckling av pedagogiska datorprogram för barn med olika typer av språkbehov och motoriska handikapp. Medan Sofie Johansson Kokkinakis har varit universitetet troget, har Katarina Mühlenbock genom åren växlat mellan att arbeta vid Göteborgs universitet och inom industrin. – Jag har arbetat hälften av tiden med språkteknologisk forskning och hälften som chef. Men forsknings-
19