UV TEKNIK ¨ ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERS OKNING
Georadarprospektering ¨ pa˚ Krokeks odekyrkog a˚ rd ¨ ¨ 28:3, 28:5 ¨ ¨ Osterg otland, Norrkopings kommun, Krokek socken, RA A ¨ Karlsson och Alois Hinterleitner Immo Trinks, Par
UV TEKNIK ¨ ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERS OKNING
Georadarprospektering ¨ pa˚ Krokeks odekyrkog a˚ rd ¨ ¨ 28:3, 28:5 ¨ ¨ Osterg otland, Norrkopings kommun, Krokek socken, RA A Dnr 431-2907-2008 ¨ Karlsson och Alois Hinterleitner Immo Trinks, Par
¨ Riksantikvarie ambetet ¨ arkeologiska unders okningar ¨ Avdelningen f or UV Teknik ¨ ¨ Instrumentvagen 19, 126 53 H agersten Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.arkeologiuv.se
c 2008 Riksantikvarie ambetet ¨ UV Teknik
¨ Trycksattning: LATEX
˚ Innehall Inledning
1
¨ ˚ Krokeks odekyrkog ard Tidigare arkeologiska unders¨okningar vid Krokeks kloster . . . . . . .
1 3
¨ ˚ Undersokningens fragest¨ allningar
4
¨ Georadarundersokningsteknik och metod
6
¨ ¨ Undersokningens genomforande och resultat ˚ Beskrivning av unders¨okningsomradet . . . . . . . Beskrivning av georadarm¨atningarna . . . . . . . . Beskrivning av databearbetningen . . . . . . . . . Resultat och tolkning av georadarunders¨okningen
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
. . . .
6 6 7 14 14
Sammanfattning
16
Referenser
37
Administrativa uppgifter
37
Bilaga
37
Inledning ¨ Arkeologen Marie Ohls´en fr˚an Osterg¨ otlands l¨ansmuseum har i februari 2008 uppdragit a˚ t Riksantikvarie¨ambetet, UV Teknik att genomf¨ora en arkeologisk prospekteringsunders¨okning vid Krokeks o¨ dekyrkog˚ard i Norrk¨opings kommun. Syftet med unders¨okningen var att dokumentera sp˚ar av a¨ ldre bebyggelse och arkeologiskt intressanta konstruktioner i marken med speciellt fokus p˚a det franciskanerkonvent som har funnits p˚a platsen mellan a˚ ren 1420 och 1540. Riksantikvarie¨ambetet, UV Teknik har utf¨ort f¨altarbete i form av en h¨oguppl¨ost georadarunders¨okning under en vecka i april 2008.
¨ Krokeks odekyrkog a˚ rd En omfattande kunskapssamling om Krokeks kloster och o¨ dekyrkog˚ard har sammanst¨allts av Marie Ohls´en (2006). En a¨ ldre artikel om Krokek kloster finns skriven av Margareta Samzelius (1965). Krokeks o¨ dekyrkog˚ard ligger bredvid den gamla Stockholmsv¨agen genom Kolm˚arden, ¨ v¨aster om Krokb¨acken som h¨ar sammanfaller med gr¨ansen mellan S¨ormland och Osterg¨ otland. Krokeks kloster n¨amns 1440 i ett testamente (Samzelius 1965:103) som V˚arfrukloster och har antagligen funnits p˚a platsen fr˚an a˚ r 1421. Klostret var ett franciskanerkloster och antagligen g˚ar ursprunget till den bevarade, n¨arbel¨agna Krokek g¨astgivareg˚ard tillbaka p˚a klosterh¨arb¨argen. Resande genom Kolm˚arden kunde hitta rast och mat i Krokeks h¨arb¨arge och g¨astgiveri. Lite a¨ r k¨ant om klosteranl¨aggningens utseende. Det a¨ r belagt att en klosterkyrka har funnits och antagligen fanns ocks˚a ett flertal andra byggnader i n¨arheten, b˚ade f¨or munkarna och f¨or g¨astgiveriverksamheten. En teckning av klosterkyrkans grundmur (fig. 1) gjort av Jonas Rhezelius a˚ ret 1634 inneh˚aller detaljerade storleksuppgifter. Det romerska l˚anghusets l¨angd a¨ r angivit till 14 1/2 famnar. En svensk famn motsvarar 1,78 m 1 . D¨armed ber¨aknas l˚anghusets l¨angd till 25,81 m. Bredden a¨ r angiven till 12 famnar vilket motsvarar 21,36 m. Vapenhuset i v¨aster a¨ r 4 famnar l˚ang (7,12 m) och Rhezelius uppger distansen “fr a˚ n vr˚an till sakristian 6 1/2 famnar” (11,57 m). Sammanlagt, utan n¨armare analys av betydelsen av ordet “vr˚an”, framg˚ar klosterkyrkans totala l¨angd inber¨aknat kor och vapenhuset till minst 44,59 m. ˚ Krokeks kloster ska ha varit o¨ delagt a˚ r 1545 enligt skriftliga k¨allor (Ohls´en 2006:18). Ar 1594 l¨at a¨ nkedrottningen Gunilla Bielke uppf¨ora en a˚ ttkantig tr¨akyrka. Eftersom Jonas Rhezelius tecknade den a¨ ldre klosterkyrkans grundmur a˚ r 1634 m˚aste de a¨ nnu har varit synliga och kan s˚aledes inte har legat p˚a samma plats som den s˚a kallade Gunillakyrkan. Det finns flera avbildningar av Gunillakyrkan: Mathias Pablitzki gjorde en skiss i mitten av 1600-talet, Erik Dahlberg tecknade Gunillakyrkan och klosterruinen a˚ r 1675 (fig.2), och i Lindbergs Svenska minnen 1835–38 finns en avbildning av kraftiga klosterruiner och ¨ Gunillakyrkans torn i bakgrunden (Ohls´en 2006:18). Aven Erik Dahlbergs teckning visar omfattande, tjocka murrester av den “Ruinæ Monasterii KROOKEEK”. ˚ Aret 1747 revs Gunillakyrkan p˚a grund av byggnadens d˚aliga skick och en ny stenkyrka uppf¨ordes p˚a samma plats (Ohls´en 2006:21). Den nya kyrkan namngavs efter kung Fredrik I.; “Kung Fredriks kyrka”. Denna kyrka brann ner 2 s¨ondagen 28 april 1889. Ruinen av Kung Fredriks kyrka a¨ r avbildad p˚a ett fotografi fr˚an b¨orjan av 1900-talet (fig.3). Under 1900-talet var o¨ dekyrkog˚arden kraftig o¨ vervuxen med tr¨ad och buskar och murresterna 1
Famn: M˚attet fr˚an l˚angfingerspetsen p˚a v¨anster hand till hoger ¨ hands l˚angfingerspets d˚a b˚ada armarna a¨ r utstr¨ackta s˚a l˚angt som mojligt. ¨ 2 “Dagen efter branden . . . hittades d˚a en malmtacka som var resten av de nedsm¨alta klockorna.” http://kopparbo.nu.loopiadns.com/GamlaKrokek/B Kyrkobrand.htm
1
Figur 1: Jonas Rhezelius planritning av klosterkyrkan fr˚an a˚ r 1634. Observera att s¨oder a¨ r upp˚at. Kyrkans l˚anghus har en l¨angd av 14 1/2 famnar och en bredd av 12 famnar, vapenhuset a¨ r 4 famnar l˚ang. En svensk famn a¨ r 1,78 m. 14 1/2 famnar a¨ r 25.81 m, 12 famnar a¨ r 21.36 m, 4 famnar a¨ r 7.12 m, 6 1/2 famnar a¨ r 11.57 m. Bild: Antikvarisk-topografiska arkivet, Vitterhetsakademien.
Figur 2: Erik Dahlbergs teckning av Gunillakyrkan med kraftiga ruinerna efter klostret i Suecia antiqua et hodierna fr˚an a˚ r 1675. Beakta ocks˚a det lilla huset i f¨orgrunden till h¨oger om kyrkan. Bild: Kunglia Biblioteket.
av Kung Fredriks kyrka var f¨orfallen. Den vackra plats som Krokeks o¨ dekyrkog˚ard samt kyrkruinen a¨ r idag a¨ r resultatet av restaurerings- och r¨ojningsarbeten gjorda under de senaste 40 a˚ ren. Ruinen har f¨orst¨arkts och marken i ruinens innerrum har j¨amnats ut i samband med restaureringen. En detaljerad inventering av kyrkog˚ardens gravstenar finns redovisad i f¨orstudierapporten till Krokeks klosterprojekt (Ohls´en 2006). En uppm¨arksam bes¨okare kan hitta ett flertal vackra och a¨ ven humoristiska3 gravstenar. Idag anv¨ands o¨ dekyrkog˚ardens sydv¨astliga del som minneslund. I kyrkoruinen h˚alls gudstj¨anster och under sommaren arrangeras a¨ ven teater och musikf¨orest¨allningar. 3
¨ WID. DENA. STEN HVILAR. SINAR BEN. KL AKAREN ˚ “HAR. HULTSTEN. . . ”
2
Figur 3: Vykort fr˚an b¨orjan av 1900-talet som visar murresterna av Kung Fredriks kyrka som byggdes 1747 och som brann ner 1889. L¨aget f¨or grusg˚angen verka vara identisk med den nuvarande grusg˚angen som str¨acker sig upp till kyrkoruinen. Bildk¨allan: http://kopparbo.nu.loopiadns.com/GamlaKrokek/B Kyrkobrand.htm
¨ Tidigare arkeologiska undersokningar vid Krokeks kloster Inom Krokeks o¨ dekyrkog˚ard har hittills bara en arkeologisk provunders¨okning genomf¨orts. D˚a p˚atr¨affades delar av en tegelmur och “str¨avpelarfundament av tegel tillh o¨ rande klosterkyrkan” (Ohls´en 2006:26) i sm˚a schakt i ruinkullens sydsluttning (fig.4). Samzelius ber¨attade att n¨ar man gr¨avde gravar p˚a ruinkullen “st o¨ tte man ofta p a˚ tegelmurar, och na¨ r dessa spr¨angdes bort, kom ga˚ ngar och valvb˚agar i dagen” (Samzelius 1965:104–105). ˚ 2007 gjorde S¨oder om kyrkog˚ardens begr¨ansningsmur har tv˚a husgrunder lokaliserats. Ar ¨ arkeologer fr˚an Osterg¨ otlands l¨ansmuseum unders¨okningar av en husgrund som resulterade i fynd av bland annat ett mynt fr˚an 1400-talet. F¨or att unders¨oka klostrets historia och hitta sp˚ar efter anl¨aggningen gjordes redan 2004– 2005 en geofysisk prospekteringsunders¨okning av o¨ dekyrkog˚arden av Kjell Persson. Rapporten fr˚an denna unders¨okning finns publicerad i f¨orstudierapporten om projekt Krokeks kloster (Ohls´en 2006). Prospekteringsunders¨okningen bestod av en georadarunders¨okning och elektromagnetiska m¨atningar med en Geonics EM-38 instrument. Georadarm¨atningarna
3
utf¨ordes med ett 500 MHz antennsystem med 50 cm avst˚and mellan parallella profillinjer. Georadardatan presenterades dels som georadardjupskivor med f¨argskala och konturlinjer p˚a4 , dels som vertikala profilsektioner 5. M¨atningarna utf¨ordes utan noggrann positionering av georadardatan. Resultaten av georadarm¨atningarna beskrivs som ”mycket komplexa och sv˚artolkade” (Ohls´en 2006). Den komplexa marksituationen p˚a Krokeks o¨ dekyrkog˚ard med en blandning av raseringsmassor, ett stort antal gravar (markerade och omarkerade), m˚anga hinder i unders¨okningsytan i form av tr¨ad, buskar, gravstenar och murar kr¨aver en detaljerad unders¨okning med mycket t¨att placerade och noggrant positionerade georadarm¨atningar. Datan kr¨aver specialbearbetning och visualisering i form av georefererade gr˚askaledjupskivor. Animeringar av djupskivor underl¨attar det geofysiska och arkeologiska tolkningsarbetet. Detaljerade georadarm¨atningar anses som den mest l¨ampliga ickef¨orst¨orande arkeologisk prospekteringsmetoden f¨or den h¨ar platsen. M¨ojligtvis skulle ocks˚a geofysiska motst˚andsm¨atningar l¨ampa sig f¨or att detektera murstrukturer i marken. Emellertid a¨ r s˚adana m¨atningar betydligt mer tidskr¨avande a¨ n georadarm¨atningar och resulterar bara i begr¨ansad information om strukturernas djup. Figur 4: Del av en tegelmur och “str¨avpelarfundament av tegel tillh¨orande klosterkyrkan” som har kommit fram vid en arkeologisk provunders¨okning i ruinkullens s¨odra sluttning. Bild: Lindahl 1965.
¨ ˚ ¨ Undersokningens fragest allningar Unders¨okningens syfte var att genom arkeologisk prospektering (t ex Scollar 1990; Neubauer 1990, 2004; Gaffney & Gater 2003) fastst¨alla om det finns bevarade underjordiska murrester eller andra konstruktioner (t ex ledningar, diken). Det var obekant hur mycket av Krokeks klosters som a¨ r bevarat under markytan. Unders¨okningen skulle ge uppdragsgivaren underlag f¨or att bed¨oma om det finns arkeologiskt intressanta l¨amningar i marken och var dessa a¨ r lokaliserade. I f¨altarbetesdelen av prospekteringsunders¨okningen ingick f¨oljande moment:
• En georadarunders¨okning av Krokeks o¨ dekyrkog˚ard (fig.5). • En georadarunders¨okning av a¨ ngen som ligger mellan o¨ stra kyrkog˚ardsmuren och Krokb¨acken (fig.15–17). Denna unders¨okningsyta var begr¨ansad mot o¨ ster av en brant sluttning mot b¨acken, och mot s¨oder av ett st¨angsel. • En georadarunders¨okning inom kyrkruinens l˚anghus (fig.14). • En o¨ versiktlig topografisk h¨ojdkartering av o¨ dekyrkog˚arden. • Georeferering av alla georadarunders¨okningytor.
4
Visualisering av enkelparametrisk georadardata (reflektivitet) i form av multiparametriska (RGB) f¨argbilder eller med hj¨alp av slumpvis valda konturlinjer a¨ r omdiskuterat d˚a det kan forsv˚ ¨ ara tolkningsarbetet. 5 Presentation av georadardata for ¨ arkeologisk prospektering i form av vertikala profilsektioner a¨ r, med undantag av specialanv¨andningar for ¨ kartl¨aggning av best¨amda horisonter och lagergr¨anser, otidsenlig.
4
5
Figur 5: Krokeks o¨ dekyrkog˚ard fr˚an sydv¨ast. Kyrkog˚ardsmuren syns i v¨anstra och h¨ogra bildkanten. Ing˚angen till kyrkog˚arden syns till v¨anster bakom soptunnan. Grusg˚angen leder fr˚an ing˚angen upp till den restaurerade ruinen efter Kung Fredriks kyrka (till h¨oger om bildens mitt). N¨ara ing˚angen finns tv˚a lampor som antyder att d¨ar m˚aste finnas elektriska ledningar i marken, antagligen under grusg˚angen. Den stora, plana ytan i f¨orgrunden utg¨or minneslunden som fortfarande anv¨ands. Den tr¨adbevuxen kullen i mitten av bilden a¨ r den s˚a kallade “ruinkullen” under vilken rester av klosterkyrkan f¨orv¨antades. Tr¨aden l¨angst bort till h¨oger i bild st˚ar vid Krokb¨acken.
¨ Georadarundersokningsteknik och metod Georadarsystemet (se foto p˚a rapportens framsida) fungerar i princip som ett ekolod. En s¨andarantenn skickar ut en elektromagnetisk signal i marken. Signalen reflekteras fr˚an strukturer som stenar och skiktgr¨anser mellan lager med olika fysiska egenskaper (t ex diken och gropar). F¨or att en arkeologisk struktur ska vara detekterbar kr¨avs att det finns en m¨atbar fysikalisk konstrast mellan strukturen och den omgivande marken. Penetreringsdjupet av georadarsignalen beror p˚a markens fysiska egenskaper och signalens frekvens (Conyers & Goodman 1997; Leckebusch 2003). Georadarunders¨okningar kan anv¨andas f¨or att kartl¨agga underjordiska strukturer som t ex bevarade stenkonstruktioner, murar, gravar, nedgr¨avningar, h˚aligheter, gropar och diken. Om en forntida markniv˚a genererar identifierbara reflektioner f¨or georadarsignalen a¨ r georadarmetoden ocks˚a l¨ampad f¨or att kartl¨agga ett s˚adant gr¨ansskikt. Genom m¨atningar l¨angs m˚anga, mycket t¨att lagda parallella linjer kan man generera en tredimensionell digital datavolym. Traditionella analyser som g¨ors av enstaka, vertikala georadarprofiler resulterar mestadels i otillfredsst¨allande databilder av ringa arkeologiskt v¨arde som a¨ r komplicerade att tolka arkeologiskt. Bearbetning av en tredimensionell datavolym ger d¨aremot m¨ojlighet att ta fram kartor fr˚an olika djup vilket dramatisk o¨ kar s˚av¨al f¨orst˚aelsen av insamlad data som de arkeologiska tolkningsm¨ojligheterna (Goodman et al. 1995; Leckebusch 2003). En bra s¨att att f¨orst˚a och analysera georadardata a¨ r att bl¨addra snabbt fram och tillbaka mellan djupskivorna. P˚a detta s¨att blir strukturer, som syns som f¨or¨andringar i reflektiviteten och strukturernas horisontella och vertikala utbredning, mest a˚ sk˚adlig. Snabba bildanimationer hj¨alper till att se sammanh¨angande strukturer p˚a olika djupskivor. V˚ara tidigare georadarm¨atningar (t ex vid Birka, Ales stenar, Borre och St. Olof’s kloster i Sk¨anninge) har visat att m¨atningar med ett profilavst˚and p˚a 25 cm resulterar i h¨og datakvalit´e och att ett st¨orre profilavst˚and bara a¨ r l¨ampligt f¨or att kartl¨agga mycket stora strukturer. De under 2006 genomf¨orda utgr¨avningarna baserade p˚a georadarresultaten fr˚an ¨ Link¨oping) visade p˚a bra St. Olof’s kloster i Sk¨anninge (Riksantikvarie¨ambetet UV Ost, o¨ verensst¨ammelse mellan prospekterade och gr¨avda strukturer.
¨ ¨ Undersokningens genomf orande och resultat ¨ ˚ Beskrivning av undersokningsomr adet Unders¨okningsomr˚adet f¨or georadarm¨atningarna var hela o¨ dekyrkog˚arden, l˚anghuset i Kung Fredriks kyrkoruin och en yta o¨ ster och syd¨ost om kyrkog˚ardsmuren. Den murinh¨agnade o¨ dekyrkog˚arden har en maximal utstr¨ackning i o¨ st-v¨astlig riktning om 93 m och en maximal utstr¨ackning i norr-sydligt riktning om 58 m. L˚anghuset i Kung Fredriks kyrkoruin a¨ r 22 m l˚angt och 10 m brett. Det georadarunders¨okta f¨altet mellan kyrkog˚ardsmuren och Krokb¨acken a¨ r 54 m l˚angt och 13 m brett. Den sydv¨astliga delen av o¨ dekyrkog˚arden, som till st¨orsta delen best˚ar av den plana gr¨asmattan som utg¨or minneslunden, a¨ r avbildad i fig.5 och 11. Tv˚a elektriska lampor antyder att d¨ar m˚aste finnas elektriska ledningar inom kyrkog˚arden, antagligen nedgr¨avt under grusg˚angen. Bredvid syd¨ostra h¨ornet av kyrkoruinen finns ett eluttag som antyder en nedgr¨avd elkabel som m¨ojligtvist g˚ar genom kyrkog˚arden. I den centrala nordliga delen av kyrkog˚arden finns en f¨orh¨ojning, den s˚a kallade ruinkullen (fig.7), som antagligen a¨ r uppbyggd av raseringsmassor fr˚an en byggnad (klosterruin eller
6
Figur 6: Centrala delen av kyrkog˚arden med ruinkullen till v¨anster, grusg˚angen och Kung Fredriks kyrkoruin i bildens mitt.
ruin av klosterkyrkan). I Riksantikvarie¨ambetets Forns¨ok FMIS finns f¨oljande uppgifter om ¨ ruinkullen under RA A-nummer Krokek 28:3 registrerat: Ruinkulle, rest av klosterkyrka, ¨ 20x20m (O-V) och 0,5-2m h. Sta¨ llvis synlig rester av kallmurad mur i 1-3 skikt av 0,2-0,4m st stenar. P˚a ruinkullen a¨ r gravar fr˚an 17- och 1800-talen. Ruinkullen utg o¨ r en nedbruten rest av a¨ ldre ruin.” Ruinkullens v¨astra sluttning a¨ r en relativt brant gr¨asmatta (fig.8). Inom hela o¨ dekyrkog˚arden finns tr¨ad som delvis har kraftigt utvecklade, decimeter tjocka, r¨otter (fig.5). P˚a ruinkullen och kyrkog˚ardens centrala del finns m˚anga gravmonument i form av gravstenar och gravkors (fig.6,9,7,13). F¨orutom de gravar som fortfarande a¨ r markerade med gravsten eller kors syns p˚a marken omarkerade gravar som l˚aga f¨orh¨ojningar p˚a grund av p˚afyllning av jord och som s¨attningar. Ruinen av Kung Fredriks kyrka har restaurerats och enligt muntliga uppgifter fr˚an lokalbefolkning har ytan i ruinens innerrum j¨amnats ut (fig.14). Ytan emellan kyrkog˚ardsmuren och Krokb¨acken a¨ r lite oj¨amn. Omr˚adet har nyligen r¨ojts p˚a buskar och tr¨ad. N˚agra st¨orre stenblock finns inom m¨atytan. I det l¨att sluttande omr˚adet verkar det finnas terrasseringar.
Beskrivning av georadarm¨atningarna F¨altarbetet f¨or georadarm¨atningarna genomf¨ordes av tv˚a personer under fem dagar. Georadarm¨atningarna utf¨ordes med ett Sensors & Software Noggin P lus 500 MHz georadarsystem i sicksack modus l¨angs raka, parallella profillinjer med 25 cm profilavst˚and och 5 cm georadarsp˚aravst˚and i profilriktningen. Under ideala geologiska f¨orh˚allanden a¨ r systemets maximala penetreringsdjup mellan 2 och 5 m. Signalens uppteckningstid anpassades efter penetreringsdjupet p˚a platsen till 74 ns. F¨or att o¨ ka datakvalit´en staplades fyra georadarsp˚ar f¨or varje registrerad m¨atning. Innan georadarm¨atningarna p˚ab¨orjades etablerades en rutn¨at med tr¨ak¨appar och st˚alm˚attband. Maximalt positioneringsfel p˚a grund av den lokal topografin (ruinkullen) var 25 cm. Under m¨atningen anv¨andes flera plastm˚attband f¨or att placera profilsn¨oren med en meters
7
Figur 7: Den sydliga och sydv¨astliga slutning av ruinkullen var t¨ackt med l¨ov. Inom den l¨ovt¨ackta yta i f¨orgrunden har under en tidigare arkeologisk provunders¨okning hittas del av en tegelstenmur (fig.4).
Figur 8: Ruinkullens branta v¨astsluttning. Under sluttningen ligger antagligen klosterkyrkans vapenhus (fig.1).
8
Figur 9: Vy fr˚an ruinkullen mot s¨oder f¨orbi entr´en till ruinen av Kung Fredriks kyrka. M˚anga hinder i form av gravstenar, tr¨ad och murar syns i bilden.
Figur 10: Vy fr˚an ruinkullen mot v¨ast. Det m˚attband som anv¨andes som baslina g˚ar i en rak linje till det nordv¨astra h¨ornet av kyrkog˚arden.
9
Figur 11: Vy mot sydost o¨ ver kyrkog˚ardens minneslund som fortfarande anv¨ands. De tv˚a elekriska lamporna s¨oder om grusg˚angen antyder befintliga elektriska ledningar i marken, antagligen under grusg˚angen.
Figur 12: Profilsn¨oren placerades p˚a marken med 1 m mellanrum f¨or noggrann positionering av georadarm¨atningarna. Flera m˚attband sp¨andes vinkelr¨att mot m¨atriktningen f¨or att kunna l¨ager ut profilsn¨oren. Bilden visar att m¨atriktingen inte var parallell med kyrkoruinens framsida. Denna avvikelse i profilorientering har valts medvetet f¨or att o¨ ka chansen att detektera linj¨ara strukturer (t ex murar) som har samma orientering som gavelsidan av Kung Fredriks kyrka.
10
¨ Figur 13: M¨atytan norr om ruinen av Kung Fredriks kyrka. Aven h¨ar syns m¨atytans avvikande orientering relativt kyrkoruinens orientering.
Figur 14: L˚anghuset i ruinen av Kung Fredriks kyrka. Ytan unders¨oktes med georadarm¨atningar l¨angs m¨atprofiler som var orienterade i v¨ast-¨ostlig riktning (se hjulsp˚aren i gr¨aset).
11
Figur 15: M¨atytan o¨ ster om kyrkog˚arden, fr˚an s¨oder mot norr. Kyrkog˚ardsmuren och kyrkoruinen syns till v¨anster.
Figur 16: M¨atytan o¨ ster om kyrkog˚arden, fr˚an norr mot s¨oder. Den grupp av tr¨ad och buskar till h¨oger i bildens mitt markerar en husgrund som antagligen tillh¨orde Krokeks kloster. Georadarm¨atningar utf¨ordes o¨ ster om husgrunden. Hjulsp˚ar av georadarsystemet och profilsn¨oren syns i gr¨aset.
12
Figur 17: Nordligaste delen av m¨atytan o¨ ster om kyrkog˚arden. Georadarm¨atningar utf¨ordes fram till den r¨oda boden. Den o¨ stra begr¨ansningen av unders¨okningsytan utgjordes av den branta slutningen mot Krokb¨acken (till h¨oger om bilden).
mellanrum p˚a marken. F¨or exakt positionering i profilriktning anv¨andes en distanshjul p˚a m¨atvagnen. Distanshjulet kalibrerades innan m¨atningarna p˚ab¨orjades. P˚a grund av de m˚anga hindren inom m¨atytan och den oregelbundna geometrin (fig.23,24) var m¨athastigheten betydligt l˚angsammare a¨ n om m¨atytan hade varit fri fr˚an hinder, rektangul¨ar och helt plan 6 . Enstaka georadarprofiler delades upp i maximalt fyra delprofiler. Sammanlagd profill¨angd under fem arbetsdagar var 15634 m (12180 m p˚a o¨ dekyrkog˚arden, 833 m i kyrkoruinen, och 2621 m p˚a ytan o¨ ster om kyrkog˚ardsmuren). Inom o¨ dekyrkog˚arden utf¨ordes m¨atningar inom en maximal ytan fr˚an norra kyrkog˚ardsmuren till den s¨odra, och tillbaka i sicksack modus (fig.18). I fall av hinder (tr¨ad, gravstenar, buskar, mur) stoppades m¨atningen s˚a n¨ara hindret som m¨ojligt. M¨atytan var relativt plan och till st¨orsta delen t¨ackt med mycket kort gr¨as. P˚a sydv¨astliga och sydliga sluttningen p˚a ruinkullen var ytan t¨ackt med l¨ov (fig.7). Mindre oj¨amnheter i ytans lokala topografi kan delvis kopplas till anomalier i georadardata. Tackvare den relativt j¨amna markytan har datan inte beh¨ovt korrigeras f¨or lokal topografi. M¨atprofilerna inom o¨ dekyrkog˚arden och p˚a ytan o¨ ster om o¨ dekyrkog˚arden var orienterade i ungef¨ar nord-sydlig riktning. M¨atprofilerna inne i ruinen av Kung Fredriks kyrka var orienterade i o¨ st-v¨astlig riktning (fig.24). V¨adret var torrt och varmt under hela m¨atperioden. Marken var torr och markf¨orh˚allanden ideala f¨or georadarunders¨okningen. Efter avslutat georadarm¨atarbete anv¨andes en totalstation f¨or att m¨ata i alla georadarunders¨okningsytor. Flera referenspunkter hade satts ut under ett tidigare bes¨ok p˚a platsen med en n¨atverks RTK-GPS med ungef¨ar ±2 cm noggrannhet i X, Y och Z. Dessa refer6 Under ideala forh˚ ¨ allanden a¨ r det mojligt ¨ for ¨ tv˚a personer att m¨ata med ett enkelkanal georadarsystem och 25 cm profilavst˚and en 50 × 50 m stor yta per dag.
13
Figur 18: Georadarm¨atningar utf¨ordes o¨ ver hela o¨ dekyrkog˚arden med undantag f¨or det nord¨ostligaste h¨ornet och sakristian i kyrkoruinen. Georadarsystemet f¨ordes fr˚an den norra kyrkog˚ardsmuren till den sydliga och tillbaka, l¨angs parallella profillinjer med 25 cm mellanrum. Profilens l¨angd och koordinater vid start- och stoppositioner antecknades noggrant.
enspunkter anv¨andes f¨or att etablera totalstationen. Dessutom m¨attes kyrkog˚ardsmuren, kyrkoruinen och grusg˚angen in noggrant(fig.19,22) samt 96 h¨ojdpunkter f¨or produktion av en ungef¨arlig h¨ojdmodell av o¨ dekyrkog˚arden och ruinkullen (fig.20).
Beskrivning av databearbetningen Efter avslutat f¨altarbete genererades en beskrivning av m¨atningarnas geometri. Datan bearbetades och filtrerades med specialutvecklad mjukvara. Georadardjupskivor genererades som gr˚askaliga TIFF-bilder i 5 cm djupintervaller baserat p˚a en uppskattad konstant signalhastighet av 10 cm/ns i marken. Reflektioner av georadarsignalen syns i djupskivorna som m¨orkgr˚a eller svarta strukturer. Samtliga djupskivor och arkeologiska tolkningar georefererades (fig.38–77) f¨or anv¨andning i ett Geografisk Informations System (GIS) tillsammans med kartmaterial i digitalt format (Neubauer 2004). H¨ojdatan interpolerades och h¨ojdkurvor generades som shapefiler (fig.20,21). H¨ojdkurvorna a¨ r bara meningsfulla inom kyrkog˚ardsmuren och utanf¨or kyrkoruinen. F¨or tolkningen laddades samtliga georadardjupskivor i ett GIS (ArcMap 9.1) tillsammans med h¨ojd- och kartdata i digital form. F¨or att underl¨atta och f¨orb¨attra tolkningsarbetet genererades och analyserades animeringar av georadardjupskivorna.
Resultat och tolkning av georadarunders¨okningen Resultatet i form av georadardjupskivor presenteras i bilaga i fig.38 till 77. Varje djupskiva visar georadarreflektioner fr˚an en horisontell 5 cm tjock datavolym fr˚an ungef¨ar angivit djup under markytan. Tolkningsbilder av georadardata finns avbildade i fig. 19 till 37. Kartan fig.19 visar de nu genomf¨orda inm¨atning av kyrkog˚ardsmuren och kyrkoruinen. Den nygenererade h¨ojdmodellen av Krokeks o¨ derkyrkog˚ard (fig.20,21) f¨ormedlar ett intryck av platsens topografi och den h¨ojdanomali ruinkullen utg¨or (fig.7,8). De f¨orsta tre georadardjupskivorna (fig.38,39,40) visar tydligt anomalier f¨ororsakade av grusg˚angen och de m˚anga gravarna. En tolkning av vilka anomalier som anses h¨arstamma fr˚an gravar eller nedgr¨avningar visas i fig.25.
14
Flera djupskivorna (fig.40,41,42,43) visar en linj¨ar anomali som tolkas som en elkabel under grusg˚angen (fig.25). Grusg˚angens anomali i georadardatan (fig.38–44) verkar vara bredare a¨ n den inm¨atta bredden p˚a ytan (fig. 26). Detta kan tyda p˚a rester eller horisonter av a¨ ldre grusg˚angar i marken med lite avvikande bredd j¨amf¨ort med den nuvarande g˚angen. Flera djupskivor (fig.40–44) visar tydliga sp˚ar av tjocka tr¨adr¨otter som markerats i tolkningsbild fig.25 och 26. P˚a den o¨ versta djupskivan (fig. 38) syns tydligt den anomali som f¨ororsakas av det omr˚ade som var t¨ackt med l¨ov. Anomalien, som antagligen beror p˚a variationer i markfuktighet p˚a ytan, a¨ r markerad i tolkningsbilden fig.30. P˚a djupskivan fig.46 syns tydliga sp˚ar av stark reflekterande linj¨ara strukturer som tolkas som stenkonstruktioner eller murar (fig.27). De strukturer som ligger v¨aster, nordv¨ast och norr om kyrkoruinen syns o¨ ver ett st¨orre djupomr˚ade (fig.44–76) vilket antyder kraftiga l¨amningar. Tolkningsbilden visar att en linj¨ar struktur sammanfaller med l¨aget f¨or den tegelstenmur som gr¨avts fr˚am under en tidigare arkeologisk provschaktning (fig.4). Parallellt till denna mur syns i datan tydligt en linj¨ar struktur just s¨oder om grusg˚angen, i o¨ stra delen a¨ ven under grusg˚angen (fig.46–72). Tydligt syns ocks˚a linj¨ara strukturer av samma karakt¨ar i nordsydlig riktning som bildar en r¨at vinkel med de tv˚a strukturerna i o¨ st-v¨astlig riktning. Tv˚a av de r¨attvinkliga anomalierna syns v¨aster om kyrkoruinens huvuding˚ang i djupskivan i fig.46. De i ungef¨ar nordsydlig riktning synliga strukturerna tolkas som murar i r¨at vinkel mot de tv˚a murarna i o¨ st-v¨astlig riktning. Dessa anomalier tolkas som delar av Krokeks klosterkyrka. P˚a djupskivorna fig.46 och 47 syns ocks˚a en linj¨ar anomali i r¨at vinkel till den o¨ stligaste nord-syd l¨opande muren. Denna anomali l¨oper norr om kyrkoruinen i o¨ st-v¨astlig riktning f¨or att sedan sv¨anga mot norr i form av en stor absid. De h¨ar beskrivna strukturerna o¨ verensst¨ammer mycket v¨al med de murar som syns p˚a Rhezelius planritning av Krokeks klosterkyrkan fr˚an a˚ r 1634 (fig.1). Strukturernas tolkning som del av klosterkyrkan st¨ods av resultatet fr˚an den arkeologiska provgr¨avningen (fig.4) och av den onaturligt formade ruinkullen. Ruinkullens branta v¨astra sluttning (fig.8) sammanfaller v¨al med den v¨astligaste linj¨ara georadaranomalin som tolkas som den v¨astra kortsidan av klosterkyrkans l˚anghus. Baserad p˚a denna tolkning markeras klosterkyrkans innerrum med ljusgr˚a f¨arg i tolkningsbild fig.28 och 29. Intressant a¨ r att Rhezelius planritning inte visar den s¨odra sidol¨angan/sidobyggnaden som s˚a tydligt syns i georadardatan. En rektangel, 25.81 m l˚ang och 21.36 m bred, storleken p˚a klosterkyrkans l˚anghus enligt Rhezelius uppgifter, har projicerats o¨ ver tolkningsbilden av georadardatan (fig.32). L¨angden st¨ammer utm¨arkt med den av Rhezelius angivna distansen mellan v¨astligaste och o¨ stligaste murstrukturerna i georadardatan. P˚a grund av kyrkog˚ardens begr¨ansning mot norr a¨ r det inte m¨ojligt att bed¨oma riktigheten i de angivna v¨ardet f¨or bredden. I f¨orstudierapporten fr˚an projektet Krokeks kloster (Ohls´en 2006:30) finns uppgifter om att den norra delen av Krokeks o¨ dekyrkog˚ard kan ha “sl a¨ ntats av i samband med anl a¨ ggandet av Gamla Stockholmsva¨ gen. Sl¨antningen kan har skett sa˚ sent som p˚a 1920-talet d a˚ v¨agen drogs om vid Krokba¨ cken och laddes n¨armare klosterruinen”. Baserat p˚a den inpassade rektangeln med storleken h¨amtad fr˚an Rhezelius planritning georefererades planritningen i kartan (fig.33,34,35). S˚av¨al i tolkningen av georadardata som i den georefererade planritningen a¨ r klosterkyrkans kor m¨att fr˚an o¨ stra kortsidan av kyrkans l˚anghus 16 m l˚angt. I Rhezelius planritning (fig.1) syns en m¨ojlig siffra “3” (upp och ned) mellan sakristian och l˚anghusets o¨ stra kortsida. Tillsammans med uppgiften att distansen “fr˚an vr˚an till sakristian 6 1/2 famner” och antagandet att “vr a˚ n” h¨anvisar till korets o¨ stra a¨ nde ber¨aknas korets totala l¨angd till 9 1/2 famnar (16.91 m). D¨armed skulle klosterkyrkan
15
haft en total l¨angd av minst 49.84 m. Klosterkyrkans vapenhus p˚a kyrkans v¨astra kortsidan har enligt kartan (fig.29,33) legat d¨ar nu ruinkullen uppvisar en brant sluttning (fig.8). P˚a grund av den starka sluttningen och georadarantennens lutning a¨ r det inte anm¨arkningsv¨art att inga tolkningsbara anomalier har kunnat registrerats (fig.36) av m¨ojligen a¨ nnu existerande l¨amningar av vapenhuset. Det a¨ r m¨ojligt att den mur som hittades under den arkeologiska provgr¨avningen (fig.4) i ruinkullens s¨odra sluttning vilken d˚a tolkades som “str a¨ vpelarfundament” har ing˚att i den tv¨armur som ocks˚a syns i georadardatan (fig.46–48). Den a¨ r markerad i tolkningsbilden (fig.34) som del av klosterkyrkans s¨odra sidol¨anga. Inom ruinen av Kung Fredriks kyrka syns flera arkeologiskt intressanta anomalier i geordardatan. De kan vara f¨ororsakade av underjordiska sten- eller murstrukturer, gravar, eller raseringsmassor. En kraftigt reflekterande anomali syns o¨ ster om mitten av kyrkans l˚anghus intill den s¨odra kyrkomuren (fig.39,40,41). En s˚adan anomali kan vara f¨ororsakad av ett st¨orre metallf¨orem˚al. Om denna anomali sammanh¨anger med den rapporterade “resten av de nedsm¨alta klockorna” kan inte besvaras h¨ar. Ett flertal andra strukturer av m¨ojligt arkeologiskt intresse syns i greoradardjupskivorna (fig.45–55) och a¨ r markerad i den sammanfattande tolkningsbilden i fig. 37. S¨oder om ruinen av Kungs Fredriks kyrka syns i georadardatan (fig.42,43,49) en reflekterande linj¨ar struktur som tolkas som en mur eller ett murfundament (fig.27). S¨oder om ruinen av Kung Fredriks kyrka syns i georadardatan ocks˚a (fig.43,44) en linj¨ar struktur i nord-sydlig riktning (fig.31), som i sin norra a¨ nde verkar avvika mot o¨ st . Denna krokformade struktur inh¨agnar en reflekterande rektangul¨ar struktur som syns tydligt i djupskivorna fig.42 och 43. P˚a st¨orre djup syns under denna rektangul¨ara struktur en mindre, kraftigt reflekterande struktur (fig.47,48). Dessa anomalier, som a¨ r markerade i tolkningsbild fig.37 kan vara f¨ororsakade av gravar eller av strukturer som kan ha tillh¨ort en av de tv˚a kyrkorna p˚a platsen eller klosteranl¨aggningen. I den omr˚adet s¨oder om klosterkyrkan och i omr˚adet som nu anv¨ands som minneslund syns flera storskaliga strukturer (fig.45,47,49,50) som a¨ r markerade i tolkningsbilden fig.36 och 37. Om det o¨ stliga, semirektangul¨ara omr˚adet f¨ororsakats av en m¨ojlig korsg˚angsanl¨aggning s¨oder om klosterkyrkan a¨ r svart att bed¨omma p˚a grund av anomaliernas otydliga karakt¨ar. Flera linj¨ara strukturer i ungef¨ar nord-sydlig riktning (t ex i fig.49,50) kan sammanh¨anga med klosteranl¨aggningen. Emellertid kan m¨ojligen vidare analyser utesluta om eller hur a¨ ldre begr¨ansningar/indelningar av kyrkog˚arden (t ex den bog˚ardsmur eller den h¨agnad fr˚an 1716; Ohls´en 2006:39) kan vara orsaken till de h¨ar anomalierna. Det omr˚ade som visar en o¨ kad reflektivitet (m¨orkgr˚a i georadardjupskivor fig.49–53) i sydv¨astra delen av kyrkog˚arden kan m¨ojligen f¨orklaras med en byggnad som finns avbildad p˚a Dahlbergs teckning fr˚an 1675 (fig.2). Georadaranomalierna i detta omr˚ade a¨ r tyv¨arr otydliga och sv˚artolkade. De georadarm¨atningar som utf¨ordes i omr˚adet o¨ ster om kyrkog˚arden visar flera georadara¨ nomalier som kan vara f¨ororsakade av byggnader. Overst syns sp˚ar av den v¨ag som i nord-sydlig riktning g˚ar o¨ ver omr˚adet (fig.40,41). I unders¨okningsytans nordligaste del syns flera strukturer (fig.41–47) som antyder markingrepp eller l¨amningar av m¨ojligt arkeologiskt intresse (fig.37). Strukturernas karakt¨ar a¨ r otydlig vilket kan f¨orklaras med mindre bra bevaringsf¨orh˚allanden.
Sammanfattning Kvalit´en hos den genererade datan b¨or anses som bra vilket beror p˚a de bra m¨atf¨orh˚allandena p˚a platsen. Ett b¨attre resultat verkar bara vara m¨ojligt om man m¨ater med a¨ nnu mindre
16
profilavst˚and och anv¨ander en mer h¨ogfrekvent antenn (p˚a bekostnad av penetreringsdjupet). Georadarunders¨okningen har dokumenterat tydliga strukturer av en byggnad i ruinkullen som med stor sannolikhet a¨ r Krokeks klosterkyrka. Den karterade strukturen liknar i dimension och form mycket v¨al den planritning av klosterkyrkan som Jonas Rhezelius gjorde a˚ ret 1634. Den bra o¨ verensst¨ammelsen mellan de av Rhezelius beskrivna dimensionerna och resultaten av georadarm¨atningen visar att dem historiska uppgifterna a¨ r noggranna och p˚alitliga. Georadarunders¨okningen p˚avisar en hittills ok¨and sidobyggnad s¨oder om klosterkyrkans l˚anghus. Georadarm¨atningen och uppgifter fr˚an Jonas Rhezelius visar att Krokeks klosterkyrkas totala l¨angd var 50 m. I figurer 44 och 46 av rapporten Krokeks o¨ dekyrkog˚ard och klosterruin (Ohls´en 2006:32,33) f¨oresl˚ar Clas Ternstr¨om en o¨ st-v¨astlig orienteringen av klosterkyrkan. Den verkliga orien¨ O-VSV. ¨ teringen verkar ha varit n˚agot vridet mot ON Vidare har denna prospekteringsunders¨okning kartlagt m˚anga omarkerade gravar och strukturer av m¨ojligt arkeologiskt intresse, innan– och utanf¨or kyrkog˚arden. Med hj¨alp av resultaten fr˚an georadarm¨atningarna a¨ r det nu m¨ojligt att genomf¨ora riktade arkeologiska unders¨okningar av platser inneh˚allande intressanta strukturer. Genom provgr¨avningar skulle man enkelt kunna unders¨oka t ex murstrukturer av klosterkyrkan. En begr¨ansad provgr¨avning av de murdelar som ligger under kyrkog˚ardens grusg˚ang a¨ r ¨ t¨ankbart. Aven om f¨orekomst av gravar inte kan uteslutas h¨ar a¨ r de antagligen a¨ ldre a¨ n anl¨aggningen av Kung Fredriks kyrka (1747). En unders¨okning av klosterkyrkans murstrukturer utanf¨or o¨ dekyrkog˚arden i ruinkullens norra sl¨ant a¨ r ocks˚a t¨ankbar. Sp˚ar i georadardatan som s¨akert kan knytas till Gunillakyrkan kunde inte identifieras. Detta beror p˚a att Gunillakyrkan var byggd av tr¨a, antagligen p˚a samma st¨alle som den senare uppf¨orda Kung Fredriks kyrka. Med h¨ansyn till att gr¨avande arkeologiska unders¨okningar inom o¨ dekyrkog˚arden, som delvis fortfarande anv¨ands, kan vara om¨ojlig eller bara genomf¨orbar i mycket begr¨ansad form, s˚a har denna unders¨okning visat att det a¨ r m¨ojligt att generera arkeologiskt anv¨andbar och v¨ardefull information genom h¨oguppl¨ost, ickef¨orst¨orande geofysisk prospektering. Georadarunders¨okningen har s¨akerligen genererat minst lika m˚anga fr˚agar som den besvarade.
17
6509525
1533250 1533225 1533200
0
5
6509475
6509500
6509525
18
1533175
±
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475
Figur 19: Kartan visar den nu inm¨atta kyrkog˚ardsmuren, kyrkruinen och husgrunden sydost om o¨ dekyrkog˚arden.
6509525 ( !
1533250
( !
( !
( !
( !
1533225
50
( ! ( !
30
( ! ! (
20
( !
( !
( !! (
5
±
0
( !
( !
( !
1533175
10
( !
( ! ( !
1533175
( !
( !
( ( ! !
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( ! ! ( ( !
( !
( !
( !! (
1533200
( ! ! ( ( ! ! (
( !
40
( ! ( ! ( ( ! !
! ( ( ! ( (! !
( ! ! (
( !
( !
( (! !
( !! (
( !
( !
(! ! (
( !
( !
! (( !
( !
( !
( !
( !
( !
( ! ( !
1533200
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( !
1533225
( !
( !
Meters 60
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( !
( !
1533250
( ! !! ( (
( !
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 20: De r¨oda punkterna visar var h¨ojdv¨arden har m¨atts f¨or konstruktion av en h¨ojdmodell o¨ ver o¨ dekyrkog˚arden. De interpolerade h¨ojdkurvorna a¨ r baserade p˚a de m¨atpunkterna. H¨ojdavst˚andet mellan h¨ojdkurvorna a¨ r 10 cm. Dem h¨ar presenterade h¨ojdkurvarna a¨ r bara meningsfull innanf¨or kyrkog˚ardsmuren och utanf¨or kyrkoruinen.
19
6509525
1533250 1533225 1533200 1533175
0
5
±
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 21: Karta som visar h¨ojdkurvorna relativt kyrkog˚ardsmuren och kyrkoruinen. H¨ojdavst˚and mellan h¨ojdkurvorna a¨ r 10 cm.
20
6509525
1533250 1533225 1533200 1533175
0
5
±
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 22: Grusg˚angen som leder fr˚an kyrkog˚ardens ing˚ang i v¨ast till kyrkoruinen har m¨atts in och markeras i kartan med r¨oda linjer.
21
6509525
1533250 1533225 1533200 1533175
0
5
±
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 23: Ytan som unders¨oktes med georadarm¨atningar a¨ r markerad med gul f¨arg. Grusg˚angen a¨ r markerad med r¨oda linjer. P˚a grund av hinder i form av buskar, tr¨ad, gravstenar och muren a¨ r begr¨ansingen av georadarunders¨okningsytorna oregelbundna.
22
6509525
1533250 1533225
40
( !
1533200
G GG
30
G
( !
( !
G ( G ! G
G
1533175
10 0
( !
( !
5
±
( !
1533175
( !
G G
( !
20
( !
G
G
1533200
G
G
( !
G G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G ( G !
( ! G
( !
G
( !
G
( !
G
G
( !
( !
1533225
( !
Meters 60
( ( ! !
! ( ( !
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 24: De enskilda georadarprofilerna a¨ r markerade med bruna linjer. H˚al i georadarunders¨okningytan beror p˚a tr¨ad (gr¨ona punkter), buskar, gravstenar (svarta kors) och lyktstolpar. Grusg˚angen a¨ r markerad med r¨oda linjer.
23
6509525
1533250 1533225
40
( !
1533200
G GG
30
G
( !
( !
G ( G ! G
G
1533175
10 0
( !
( !
5
±
( !
1533175
( !
G G
( !
20
( !
G
G
1533200
G
G
( !
G G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G ( G !
( ! G
( !
G
( !
G
( !
G
G
( !
( !
1533225
( !
Meters 60
( ( ! !
! ( ( !
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 25: Tolking av georadardatan: ett stort antal gravar och negr¨avningar a¨ r markerade i olivgr¨on f¨arg. Tr¨ad a¨ r markerade med gr¨ona punkter. Tjocka tr¨adr¨otter a¨ r markerade med ljusbruna linjer. Grusg˚angens begr¨ansning a¨ r markerad med r¨oda linjor, elkabeln under grusg˚angen a¨ r markerad med en m¨orkbl˚a linje.
24
6509525
1533250 1533225
40
( !
1533200
G GG
30
G
( !
( !
G ( G ! G
G
1533175
10 0
( !
( !
5
±
( !
1533175
( !
G G
( !
20
( !
G
G
1533200
G
G
( !
G G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G ( G !
( ! G
( !
G
( !
G
( !
G
G
( !
( !
1533225
( !
Meters 60
( ( ! !
! ( ( !
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 26: I georadardatan a¨ r anomalien som a¨ r f¨ororsakad av grusg˚angen bredare a¨ n den synlinga grusg˚angen p˚a markytan. Grusg˚angens bredd p˚a ytan a¨ r markerad med tv˚a r¨oda linjer, grusg˚angens bredd i georadardatan a¨ r markerad med gul f¨arg. Antagligen visar georadardatan en lite bredare, a¨ ldre grusg˚ang.
25
6509525
1533250 1533225
40
( !
1533200
G GG
30
G
( !
( !
G ( G ! G
G
1533175
10 0
( !
( !
5
±
( !
1533175
( !
G G
( !
20
( !
G
G
1533200
G
G
( !
G G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G ( G !
( ! G
( !
G
( !
G
( !
G
G
( !
( !
1533225
( !
Meters 60
( ( ! !
! ( ( !
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 27: Kraftigt reflekterande strukturer i georadardatan a¨ r markerade i m¨orkgr˚a f¨arg v¨aster, nord-v¨ast och s¨oder om ruinen av Kung Fredriks kyrka. De strukturer v¨aster och norr om kyrkruinen f¨ororsakas antagligen av murrester i marken som kan tillh¨ora klosterkyrkan.
26
Figur 28: Innerrum av den antagna klosterkyrkan baserad p˚a georadardatatolkningen a¨ r markerad i ljusgr˚a f¨arg.
6509525
6509500
6509475
0
5
G G
( !
10
( !
1533175
±
( !
( !
1533175
( !
20
( !
G
G
30
G
G GG
( !
G ( G !
1533200
G
( !
G
G
1533200
40
( !
G ( !
G G
( ! G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G
G
( !
G
( !
G ( G !
G
( !
( !
Meters 60 1533225
( !
( !
1533225
( ( ! !
1533250
! ( ( !
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
27
Figur 29: De antagna murresterna av klosterkyrkan under den s˚a kallade ruinkullen visas h¨ar relativt ruinkullens h¨ojdkurvor.
6509525
6509500
6509475
0
5
G G
( !
10
( !
1533175
±
( !
( !
1533175
( !
20
( !
G
G
30
G
G GG
( !
G ( G !
1533200
G
( !
G
G
1533200
40
( !
G ( !
G G
( ! G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G
G
( !
G
( !
G ( G !
G
( !
( !
Meters 60 1533225
( !
( !
1533225
( ( ! !
1533250
! ( ( !
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
28
6509525
1533250 1533225
40
( !
1533200
G GG
30
G
( !
( !
G ( G ! G
G
1533175
10 0
( !
( !
5
±
( !
1533175
( !
G G
( !
20
( !
G
G
1533200
G
G
( !
G G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G ( G !
( ! G
( !
G
( !
G
( !
G
G
( !
( !
1533225
( !
Meters 60
( ( ! !
! ( ( !
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 30: Den gr¨on markerade ytan i ruinkullens sydliga och sydv¨astliga sluttning visar omr˚aden med anomalier i georadardatan p˚a grund av ytf¨orh˚allanden (l¨ov, bar mark, tr¨adr¨otter).
29
6509525
1533250 1533225 1533200 1533175
0
5
±
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 31: Karta av kyrkruinens mur och georadartolkningen av klosterkyrkans grundmur. Grusg˚angen a¨ r markerad i r¨ott.
30
6509525
1533250 1533225 1533200 1533175
0
5
±
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 32: Den r¨oda rektangeln a¨ r 25.81 m l˚ang i o¨ st-v¨astlig riktning och 21.36 m bred i nord-sydlig riktning. Se planritning av klosterkyrkan av Rhezelius (fig.1).
31
6509525
1533250 1533225 1533200 1533175
0
5
Âą
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 33: Rhezelius planritning av klosterkyrkan ihop med georadardatatolkningen av klosterkyrkans murar. Ritningen har rektifierats med hj¨alp av den r¨oda rektangeln som har kyrkans dimensioner enligt Rhezelius.
32
6509525
1533250 1533225 1533200
0
5
6509475
6509500
6509525
33
1533175
Âą
1533175
10
20
30
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475
Figur 34: Rhezelius planritning av klosterkyrkan ihop med georadardatatolkningen av klosterkyrkans murar.
6509525
6509500
6509475
34
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 35: Rhezelius planritning av klosterkyrkan.
6509525
1533250 1533225
40
( !
1533200
G GG
30
G
( !
( !
G ( G ! G
G
1533175
10 0
( !
( !
5
±
( !
1533175
( !
G G
( !
20
( !
G
G
1533200
G
G
( !
G G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G ( G !
( ! G
( !
G
( !
G
( !
G
G
( !
( !
1533225
( !
Meters 60
( ( ! !
! ( ( !
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 36: Sammanfattande tolkningsbild av georadarunders¨okningen som visar klosterkyrkans grundmurar (m¨orkgr˚a), markerade och omarkerade gravar (olivgr¨on), tr¨ad (gr¨ona punkter), tr¨adr¨otter (ljusbruna linjer), linj¨ara strukturer i georadardatan (tunna svarta linjer) och omr˚aden av m¨ojligt arkeologiskt intresse (gulf¨argat).
35
6509525
1533250 1533225
40
( !
1533200
G GG
30
G
( !
( !
G ( G ! G
G
1533175
10 0
( !
( !
5
±
( !
1533175
( !
G G
( !
20
( !
G
G
1533200
G
G
( !
G G
( !
50
G! (
G G ! G G (
G
G ( G !
( ! G
( !
G
( !
G
( !
G
G
( !
( !
1533225
( !
Meters 60
( ( ! !
! ( ( !
1533250
1533275
6509500
1533275
6509475 6509475
6509500
6509525
Figur 37: Sammanfattande tolkningsbild utan markering av gravar eller nedgr¨avningar. Strukturer av m¨ojligt arkeologiskt intresse, f¨orutom de m¨orkgr˚a markerade grundmurna av klosterkyrkan, a¨ r markerade med r¨oda linjer.
36
Referenser Conyers L. & D. Goodman 1997. Ground-penetrating radar: an introduction for archaeologists. Walnut Creek, Calif., AltaMira Press. David A. 1995. Geophysical survey in archaeological field evaluation. English Heritage, Research & Professional Services Guideline No 1. Gaffney C.F. & J. Gater 2003. Revealing the buried past: geophysics for archaeologists. Tempus. Goodman D., Nishimura Y. & J.D. Rogers 1995. GPR Time Slices in Archaeological Prospection. Archaeological Prospection 2(2):85-89. Leckebusch J. 2003. Ground-penetrating Radar: A Modern Three-dimensional Prospection Method. Archaeological Prospection, 10, 213-240. Lindahl A. 1965. Rapport om provgr¨avning p˚a Krokeks o¨ dekyrkog˚ard 9/8 1965. ATA. Stockholm. Neubauer W. 1990. Geophysikalische Prospektion in der Arch¨aologie. Mitt. Anthrop. Ges. 120, 1-60. Neubauer W. 2004. GIS in Archaeology - the Interface between Prospection and Excavation. Archaeological Prospection, 11, 159-166. Ohls´en M. 2006. Krokeks o¨ dekyrkog˚ard och klosterruin. Projekt Krokeks kloster – en ¨ f¨orstudie. Rapport 2006:12. Osterg¨ otlands l¨ansmuseum, Kulturmilj¨oavdelningen. Samzelius M. 1965. Krokeks kloster eller V˚arfrukloster p˚a Kolm˚arden i Kolm˚arden. Kommunen, hembygden del 1. Kolm˚ardens kommun. Scollar I., Tabbagh A., Hesse A. & I. Herzog 1990. Archaeological Prospecting And Remote Sensing. Cambridge University Press.
Administrativa uppgifter Riksantikvarie¨ambetets dnr: Dnr 431-2907-2008. Unders¨okningstid: 21 april till 25 april 2008. Projektgrupp: Immo Trinks, P¨ar Karlsson. Underkonsulter: Dipl. Ing. Alois Hinterleitner, Archeo Prospections, Wien. Koordinatsystem: RT-90, 2.5 gon V.
Bilaga I bilagan presenteras georadardjupskivor av 5 cm tjocklek ner till 200 cm djup. F¨or djupkonvertering av georadardatan anv¨andades en konstant signalhastighet av 10 cm/ns. Strukturernas faktiska djup kan avvika fr˚an det i djupskivan angivna v¨ardt, beroende p˚a den verkliga hastighetsf¨ordelningen i marken, som kan variera och a¨ r en funktion av t ex markfuktigheten. Strukturernas relativa djupf¨orh˚allande till varandra a¨ r korrekt avbildat.
37
6509525
6509500
6509475
38
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 38: Georadardjupskiva 000-005cm.
6509525
6509500
6509475
39
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 39: Georadardjupskiva 005-010cm.
6509525
6509500
6509475
40
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 40: Georadardjupskiva 010-015cm.
6509525
6509500
6509475
41
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 41: Georadardjupskiva 015-020cm.
6509525
6509500
6509475
42
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 42: Georadardjupskiva 020-025cm.
6509525
6509500
6509475
43
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 43: Georadardjupskiva 025-030cm.
6509525
6509500
6509475
44
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 44: Georadardjupskiva 030-035cm.
6509525
6509500
6509475
45
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 45: Georadardjupskiva 035-040cm.
6509525
6509500
6509475
46
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 46: Georadardjupskiva 040-045cm.
6509525
6509500
6509475
47
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 47: Georadardjupskiva 045-050cm.
6509525
6509500
6509475
48
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 48: Georadardjupskiva 050-055cm.
6509525
6509500
6509475
49
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 49: Georadardjupskiva 055-060cm.
6509525
6509500
6509475
50
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 50: Georadardjupskiva 060-065cm.
6509525
6509500
6509475
51
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 51: Georadardjupskiva 065-070cm.
6509525
6509500
6509475
52
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 52: Georadardjupskiva 070-075cm.
6509525
6509500
6509475
53
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 53: Georadardjupskiva 075-080cm.
6509525
6509500
6509475
54
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 54: Georadardjupskiva 080-085cm.
6509525
6509500
6509475
55
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 55: Georadardjupskiva 085-090cm.
6509525
6509500
6509475
56
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 56: Georadardjupskiva 090-095cm.
6509525
6509500
6509475
57
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 57: Georadardjupskiva 095-100cm.
6509525
6509500
6509475
58
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 58: Georadardjupskiva 100-105cm.
6509525
6509500
6509475
59
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 59: Georadardjupskiva 105-110cm.
6509525
6509500
6509475
60
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 60: Georadardjupskiva 110-115cm.
6509525
6509500
6509475
61
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 61: Georadardjupskiva 115-120cm.
6509525
6509500
6509475
62
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 62: Georadardjupskiva 120-125cm.
6509525
6509500
6509475
63
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 63: Georadardjupskiva 125-130cm.
6509525
6509500
6509475
64
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 64: Georadardjupskiva 130-135cm.
6509525
6509500
6509475
65
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 65: Georadardjupskiva 135-140cm.
6509525
6509500
6509475
66
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 66: Georadardjupskiva 140-145cm.
6509525
6509500
6509475
67
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 67: Georadardjupskiva 145-150cm.
6509525
6509500
6509475
68
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 68: Georadardjupskiva 150-155cm.
6509525
6509500
6509475
69
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 69: Georadardjupskiva 155-160cm.
6509525
6509500
6509475
70
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 70: Georadardjupskiva 160-165cm.
6509525
6509500
6509475
71
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 71: Georadardjupskiva 165-170cm.
6509525
6509500
6509475
72
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 72: Georadardjupskiva 170-175cm.
6509525
6509500
6509475
73
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 73: Georadardjupskiva 175-180cm.
6509525
6509500
6509475
74
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 74: Georadardjupskiva 180-185cm.
6509525
6509500
6509475
75
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 75: Georadardjupskiva 185-190cm.
6509525
6509500
6509475
76
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 76: Georadardjupskiva 190-195cm.
6509525
6509500
6509475
77
0
5
10
1533175
Âą
1533175
20
30 1533200
1533200
40
50
1533225
Meters 60
1533225
1533250
1533250
1533275
1533275
6509525 6509500 6509475
Figur 77: Georadardjupskiva 195-200cm.