Transatlantic Årsredovisning 2008
Transatlantic Årsredovisning 2008
Innehåll Flik
Detta är Transatlantic
1
Året i korthet
2
VD har ordet
2
Styrelseordföranden har ordet
4
Vision, affärsidé, strategi och mål
6
Femårsöversikt
8
Aktien
10
Marknadsöversikt Offshore/Isbrytning
14
Affärsområde Offshore/Isbrytning
16
Marknadsöversikt Industriell Sjöfart
18
Affärsområde Industriell Sjöfart
22
Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag
24
Miljö och säkerhet
27
Medarbetarutveckling och rekrytering
28
Förvaltningsberättelse
31
Resultaträkning
32
Balansräkning
34
Eget kapital
35
Kassaflödesanalys
36
Noter
58
Revisionsberättelse
59
Bolagsstyrning
62
Styrelse
63
Ledning
64
Årsstämman
65
Definitioner och Ordlista
2
Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se www.rabt.se
Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet
VD har ordet Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjligheter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.
14
Offshore/Isbrytning Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten har fortsatt under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer har lanserats.
18
Industriell Sjöfart Resurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet.
Ny webbplats 2009 Transatlantic har omarbetat sin webbplats och den nya www.rabt.se kommer att lanseras under våren 2009. Målet med omarbetningen är att göra webbplatsen fräschare och mer användarvänlig, så att den som besöker sajten snabbt och lätt hittar önskad information. På webbplatsen kan du bland annat hitta allmän information om bolaget och om våra fartyg, nyheter, finansiell information, information om aktien men även hämta bilder och logotyper.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Transatlantic Årsredovisning 2008
Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansomslutningen.
Detta är Transatlantic
Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Kemi Sundsvall
Oulu
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. CAP: Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.
Västerås Göteborg
Kotka
Oxelösund
Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.
Södertälje
Goole
Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.
Helsingborg
Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskontrakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med specialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verksamheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på kontraktsbaserade transporter för nordisk basindustri, med nära och långsiktiga kundsamarbeten. Fakta om Transatlantic: Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade på kortare perioder. Antal anställda är cirka 1 100. Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm. Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås, Helsingfors och i engelska Goole.
Omslag: Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupptäckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.
Åhus Bremerhaven Hamburg
Lübeck Gdansk
Affärsområde
Verksamhet
Kunder
Offshore/Isbrytning
Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kusten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg har beställts för leverans 2009–2011.
De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmarknaden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera av de större internationella oljebolagen såsom Shell, StatoilHydro och Texaco.
Andel omsättning affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning
Industriell Sjöfart 21%
Industriell sjöfart
Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg. Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade transporter, främst för nordisk basindustri men även för stora internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en internationell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.
Med Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera hela transportkedjan.
IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.
Rörelseresultat per affärsområde: Rörelseresultat för respektive affärsområde redov isas före koncerngemensamma kostnader.
Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel. Omstruktureringskostnader: Ink luderar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisations resultat, avskrivningar och nedskrivningar.
EBIT: “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.
Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
EBITDA: ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.
Operativt resultat per affärsområde: Resultat efter finansiella poster och före koncern gemensamma kostnader och centralt/koncern gemensamt finansnetto.
Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.
Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultatr äkning. Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader. Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital. Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital. Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.
Ordlista AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships: Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.
Andel resultat före skatt affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning
Industriell Sjöfart 77%
P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.
79%
*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.
Industriell Sjöfart
Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.
23%
IMO: International Maritime Organization, FN:s internationella sjöfartsorganisation.
RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.
Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.
ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISMkoden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.
RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.
Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.
ISO: International Standards Organisation.
Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.
Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.
Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.
LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.
Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.
Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. NETSS: StoraEnsos logistiksystem för norra Europa. ”North Europe Transport & Supply System”
ERRV: Emergency Respons and Rescue Vessels.
Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje utvinning till havs.
Feedertrafik: Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.
Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.
FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.
PSV: Platform Supply Vessel.
HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.
Rater: Frakt- och transportpriser.
SSPA: Svensk Skeppsprovningsanstalt. SECU: StoraEnso Cargo Unit. Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Transatlantic Årsredovisning 2008
Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansomslutningen.
Detta är Transatlantic
Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Kemi Sundsvall
Oulu
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. CAP: Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.
Västerås Göteborg
Kotka
Oxelösund
Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.
Södertälje
Goole
Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.
Helsingborg
Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskontrakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med specialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verksamheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på kontraktsbaserade transporter för nordisk basindustri, med nära och långsiktiga kundsamarbeten. Fakta om Transatlantic: Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade på kortare perioder. Antal anställda är cirka 1 100. Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm. Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås, Helsingfors och i engelska Goole.
Omslag: Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupptäckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.
Åhus Bremerhaven Hamburg
Lübeck Gdansk
Affärsområde
Verksamhet
Kunder
Offshore/Isbrytning
Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kusten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg har beställts för leverans 2009–2011.
De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmarknaden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera av de större internationella oljebolagen såsom Shell, StatoilHydro och Texaco.
Andel omsättning affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning
Industriell Sjöfart 21%
Industriell sjöfart
Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg. Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade transporter, främst för nordisk basindustri men även för stora internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en internationell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.
Med Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera hela transportkedjan.
IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.
Rörelseresultat per affärsområde: Rörelseresultat för respektive affärsområde redov isas före koncerngemensamma kostnader.
Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel. Omstruktureringskostnader: Ink luderar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisations resultat, avskrivningar och nedskrivningar.
EBIT: “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.
Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
EBITDA: ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.
Operativt resultat per affärsområde: Resultat efter finansiella poster och före koncern gemensamma kostnader och centralt/koncern gemensamt finansnetto.
Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.
Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultatr äkning. Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader. Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital. Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital. Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.
Ordlista AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships: Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.
Andel resultat före skatt affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning
Industriell Sjöfart 77%
P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.
79%
*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.
Industriell Sjöfart
Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.
23%
IMO: International Maritime Organization, FN:s internationella sjöfartsorganisation.
RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.
Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.
ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISMkoden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.
RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.
Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.
ISO: International Standards Organisation.
Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.
Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.
Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.
LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.
Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.
Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. NETSS: StoraEnsos logistiksystem för norra Europa. ”North Europe Transport & Supply System”
ERRV: Emergency Respons and Rescue Vessels.
Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje utvinning till havs.
Feedertrafik: Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.
Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.
FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.
PSV: Platform Supply Vessel.
HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.
Rater: Frakt- och transportpriser.
SSPA: Svensk Skeppsprovningsanstalt. SECU: StoraEnso Cargo Unit. Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Transatlantic Årsredovisning 2008
Innehåll Flik
Detta är Transatlantic
1
Året i korthet
2
VD har ordet
2
Styrelseordföranden har ordet
4
Vision, affärsidé, strategi och mål
6
Femårsöversikt
8
Aktien
10
Marknadsöversikt Offshore/Isbrytning
14
Affärsområde Offshore/Isbrytning
16
Marknadsöversikt Industriell Sjöfart
18
Affärsområde Industriell Sjöfart
22
Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag
24
Miljö och säkerhet
27
Medarbetarutveckling och rekrytering
28
Förvaltningsberättelse
31
Resultaträkning
32
Balansräkning
34
Eget kapital
35
Kassaflödesanalys
36
Noter
58
Revisionsberättelse
59
Bolagsstyrning
62
Styrelse
63
Ledning
64
Årsstämman
65
Definitioner och Ordlista
2
Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se www.rabt.se
Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet
VD har ordet Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjligheter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.
14
Offshore/Isbrytning Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten har fortsatt under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer har lanserats.
18
Industriell Sjöfart Resurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet.
Ny webbplats 2009 Transatlantic har omarbetat sin webbplats och den nya www.rabt.se kommer att lanseras under våren 2009. Målet med omarbetningen är att göra webbplatsen fräschare och mer användarvänlig, så att den som besöker sajten snabbt och lätt hittar önskad information. På webbplatsen kan du bland annat hitta allmän information om bolaget och om våra fartyg, nyheter, finansiell information, information om aktien men även hämta bilder och logotyper.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Året i korthet
2008
• Årets operativa resultat uppgick till 271 MSEK (280).
271MSEK
• Inom affärsområdet Offshore/Isbrytning
var de fyra fartygen i huvudsak sysselsatta på spotmarknaden i Nordsjön med goda rater och en hög sysselsättningsgrad. En unik integrerad offshoreservice för operationer i arktiska farvatten utvecklades. Systemen Transatlantic Ice Academy och Transatlantic Ice Council lanserades. • Inom affärsområdet Industriell Sjöfart samordnades verksamheterna i de två tidigare divisionerna Atlanttrafik och Europatrafik till en enhet i syfte att öka synergierna. Rationaliseringar och effektiviseringar genomfördes. Den allmänna konjunkturnedgången påverkade resultatet negativt. • Anders Källström tillträdde som ny VD efter Carl-Johan Hagman. • En överenskommelse ingicks i december mellan Transatlantic och Viking Supply Ships AS om att dela upp joint venture bolaget Trans Viking. Delningen förväntas ha genomförts under första halvåret 2009. • Avkastningen på eget kapital och sysselsatt kapital översteg återigen koncernens långsiktiga
20%
mål. Avkastningen på eget kapital uppgick till 20 procent (16) och avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 12 procent (15).
1
Transatlantic Årsredovisning 2008
Långsiktighet i tid och rum ger resultat
Styrelseordföranden har ordet
År 2008 blev ett av Transatlantics mest framgångsrika år någonsin. Resultatet efter skatt ökade med 72 miljoner till 257 miljoner kronor (resultat efter skatt för kvar varande verksamhet) och vi fortsatte att utveckla våra nischstrategier i tillväxt områden inom våra affärsområden Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart.
2
Detta skrivs, anmärkningsvärt nog, i en tid när världsekonomin genomlider en av sina värsta kriser på åtskilliga decennier. Prak tiskt taget alla branscher, inte minst sjöfarten, har drabbats. Förklaringen till Transatlantics goda resultat finns hos män niskorna i och runt verksamheten. Rederiet bygger på sedan länge förvärvade värderingar om långsiktighet och gedigna kunskaper om hur fartyg ska utvecklas och användas på ett effektivt sätt. Den sammantagna kraften i allt detta kan inte nog uppskattas. Affärsområde Offshore/Isbrytning noterade en ny rekord intjäning under året. De fyra fartygen var i hög utsträckning sys selsatta i Nordsjön på en mycket stark marknad för kortare upp drag. Verksamheten präglas dessutom av ett omfattande utvecklingsarbete, som till stor del bedrivs i nära samarbete med oljebolagen. En allt större del av den utvinning som idag sker i Nordsjön kommer att flytta mot de ännu inte exploaterade områ
dena norr om polcirkeln. I dessa arktiska farvatten beräknas mel lan 25 och 30 procent av världens potentiella olje- och gasreser ver finnas. Utvinning i arktiska farvatten kommer att ställa stora krav på ett avancerat ”ice-management”-kunnande. Isförhållan dena gör utvinningen komplicerad och kraven på omsorg om miljön är mycket stora. Därför bildade vi under året Transatlantic Ice Council som består av ett dussintal av världens främsta isfors kare. Tillsammans med Högskolan i Kalmar startade vi dess utom Transatlantic Ice Academy, en utbildning för fartygsopera tioner i is och med tillgång till en toppmodern issimulator. Med hjälp av issimulatorn kan såväl våra nuvarande som framtida medarbetare utveckla de färdigheter som de senare måste kunna tillämpa under de många gånger ytterst krävande förhållandena ute till havs. Affärsområde Industriell Sjöfart genomgår en intensiv om- strukturering för att möta morgondagens krav på transporter.
Transatlantic står starkt Transatlantics framgång de senaste åren bygger på den samlade kunskap och erfarenhet som medarbetarna bidragit med. Många har arbetat i rederibranschen i hela sitt yrkesverksamma liv och sett både kraftiga uppgångar och nedgångar i sjöfartskonjunkturen. Jag är en av dem. När jag startade Nordsjöfrakt på sextiotalet var jag inställd på hårt arbete för att kunna skapa ett framgångsrikt företag. Långsiktighet och tålamod var viktiga egenskaper. När Transatlantic bildades var det med samma utgångspunkt jag såg på framtiden. Att sedan rederiets resultat utvecklats så starkt på så kort tid är mer än vad jag hade vågat hoppas på. Det beror till viss del på en god konjunktur men framför allt bygger det på en väl genomförd strategi där bland annat satsningen på offshore och isbrytning varit extra lyckosam. Nu går vi vidare med strategin. Vi ska expandera inom offshore genom att skapa en ledande position i arktiska farvatten. Vi ska också vässa vårt erbjudande inom industriell sjöfart och arbeta ännu närmare kunderna, både i goda och, som nu är fallet, mer besvärliga tider. För att kunna genomföra strategin krävs långsiktighet i allt vi gör. Det krävs också långsiktiga och starka huvudägare som tar ansvar för de anställda, miljön och det samhälle vi verkar i. Det är faktorer som bidrar till att skapa en stark företagskul-
tur och en stolthet av att vara anställd på Transatlantic. På Tjörn, där vi har vårt huvudkontor, är Transatlantic en av de största arbetsg ivarna och vi arbetar nära skolor och andra verksamheter som har betydelse för samhällets utveckling. Vårt goda varumärke kommer att underlätta den generationsväxling som vi inom några år står inför. Nya, duktiga medarbetare kommer att ta plats i Transatlantic och bidra till att skapa den dynamik som behövs för att klara framtidens utmaningar. I slutet av 2008 fick Transatlantic en ny VD då Carl-Johan Hagman efterträddes av Anders Källström. Carl-Johan Hagman initierade den nya organisation som kommer att ge en stark plattform för framtiden. Anders Källström kommer att fortsätta arbetet med att effektivisera organisationen och samtidigt utveckla strategin i samråd med den övriga ledningen och oss i styrelsen. Jag önskar båda lycka till, Carl-Johan Hagman i sitt nya arbete som VD för Hoegh Autoliners AS i Norge och Anders Källström i sin nya roll hos oss. Transatlantic har goda möjligheter att gå stärkta ur den lågkonjunktur vi nu gått in i med full kraft. Vi har en finansiell bas som ger oss möjlighet att fortsätta växa trots sämre tider och vi har de bästa medarbetarna. Det är med tillförsikt jag och övriga styrelsen ser på framtiden. Skärhamn i mars 2009 Folke Patriksson Styrelseordförande i Rederi AB Transatlantic
Transatlantic Årsredovisning 2008
En stor del av året präglades av insikten om att den rekordlånga sjöfartskonjunkturen närmade sig slutet och att en kommande lågkonjunktur medför krav på kundorientering och effektivitet. Samarbetet med skogsindustrin på Östersjön intensifierades genom avgångar med hög frekvens och tillförlitlighet. En egen bokningsorganisation skapades i Göteborg och nya IT-system togs i bruk. Arbetet med att ta över ansvaret för StoraEnsos linje mellan Kotka och Göteborg/Lübeck fullföljdes vid årsskiftet. Lönsamheten förstärktes av den goda tillgången på tredjeparts laster. Atlanttrafiken förbättrade sin lönsamhet jämfört med före gående år trots stora obalanser mellan väst- och östgående voly mer. Mot slutet av året stärktes såväl euron som den amerikanska dollarn, vilket påverkade beläggningen positivt både i den västoch östgående trafiken. Resultatet för helåret belastades negativt av TransPines grundstötning i St Lawrence i början av året. Containertrafiken, som bedriver linjeverksamhet mellan en rad hamnar i Mälardalen/Stockholmsområdet och England res pektive Tyskland, förbättrade under 2008 sin lönsamhet markant. Det förklaras i hög grad av förändringar i antalet hamnanlöp och andra rationaliseringar samt ett ökande antal projektlaster. Bulk-/LoLo-trafiken präglades under stora delar av året av den utomordentliga konjunkturen med god beläggning till höga rater i såväl öst- som västgående trafik. Under hösten sjönk intäk terna drastiskt som ett resultat av den snabbt tilltagande finans krisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Tack vare det relativt stora antalet långtidskontrakt begränsa des de negativa effekterna för Transatlantic.
Transatlantic präglas, trots ett förväntat dystert 2009, av en stark tro på framtiden. Den ökade välfärden världen över stimu lerar produktion och handel, och idag sker 90 procent av världs handeln genom sjöfarten. Detta är en andel som vi tror kommer att öka, bland annat som en följd av att trängseln på vägar och järnvägar blir allt mer outhärdlig. Havet erbjudet i det samman hanget ett generöst transportalternativ med små krav på investe ringar via världens statsbudgetar. Dessutom är sjöfarten utom ordentligt säker, energisnål och miljövänlig. Det är egenskaper som vi, tillsammans med kunder och andra samarbetspartners fortsätter att utveckla. Omsorgen om människorna och miljön är självklar för oss på Transatlantic. Det kommande året kommer att präglas av den omstrukture ring som Transatlantic påbörjade 2008. Den ger oss en god grund att stå på när sjöfartskonjunkturen så småningom vänder uppåt. Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjlig heter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete. Vi har under 2008 fått en lång rad bevis på att Transatlantics långsiktighet, kvalitet och servicegrad utvecklar relationen till våra kunder även under kärvare tider. Detta förtroende, som är vår viktigaste tillgång, kommer vi att fortsätta underhålla och investera i under 2009. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till styrelsen och företagsledningen, till alla medarbetare både till land och till sjöss, till våra kunder och affärspartners samt till våra aktie ägare som bidragit till vår utveckling och för det förtro ende ni visar oss. Skärhamn i mars 2009 Anders Källström VD och Koncernchef
3
Transatlantic Årsredovisning 2008
Vision, affärsidé, strategi och mål Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom de segment där vi opererar. För befintliga och potentiella kunder ska Transatlantic vara det naturliga valet som en professionell partner med förmåga att med kvalitet och effektivitet utveckla anpassade transportlösningar.
Affärsidé
Transatlantic erbjuder... kundnära...
genom hög kompetens,
Genom hög kundkännedom kan vi erbjuda lösningar som skapar de bästa värdena för kunderna.
Med kompetens menar vi vår förmåga att lösa uppgifter genom kunskap, erfaren heter och vilja.
och kostnadseffektiva...
effektiva system...
Kostnadskontroll är lika viktigt för oss som för våra kunder. Vi ger maximalt värde för varje insats.
Vi skapar optimala logistiksystem genom att vara kreativa, innovativa och anpass ningsbara.
sjötransporter...
och anpassat tonnage.
Vi fokuserar på de områden och segment där förutsättningar finns att bli ledande aktörer.
Vi utvecklar fartygsflottan för att skapa ett mer produktivt transportarbete.
Årlig tillväxt om 5–10 procent • K apitalavkastning över en konjunkturcykel med minst: –12 procent för eget kapital –10 procent för sysselsatt kapital • Soliditet på minst 30 procent • G enomsnittlig utdelning av årlig nettovinst på 33 procent
4
Operationella och Kvalitativa mål
Finansiella mål
Vision
Transatlantic ska uppnå en ledande position inom de segment där bolaget är verksamt. Det ska uppnås genom • N öjda kunder • M otiverade medarbetare • H ög kvalitet • G od ekonomi
Transatlantic Årsredovisning 2008
Målsatt fokus 2008
Genomfört 2008
Fokus 2009
• Fortsätta öka Transatlantics kompe tenser inom arktisk offshore genom partnerskap, nybeställningar och/eller förvärv.
• Transatlantic har utvecklat ett ledande servicekoncept som integre rar offshore- och så kallade Ice Managementtjänster. Därtill har tre stödsystem tagits fram; Ice Academy, Ice Council och Transatlantic Ice Master.
• Fortsätta översynen av verksamheten för att möta den förändrade mark nadssituationen och för att ta vara på kommande affärsmöjligheter.
• Förbättra lönsamheten inom affärs området Industriell Sjöfart genom att fokusera på specifika tradeområ den och där bredda kundbasen. Genom samarbeten skapa förutsätt ningar för större t rafiksystem som kan åstadkomma kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga transport lösningar. • Påbörja implementeringen av en långsiktig rullande investeringsplan i nya fartyg. • Införa Transatlantics kvalitets- och miljöledningssystem med konkreta förbättringsprocesser på samtliga långtidskontrollerade fartyg.
• Verksamheten inom Industriell Sjö fart har förbättrats genom ökad inte grering och ytterligare marknads bearbetning. • Effektiviseringen av fartygsflottan har fortsatt. • Förutom land – och driftsorganisa tionen är sex fartyg certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001.
• Marknadsföra Transatlantics offshore servicekoncept mot de större olje bolagen. Utöka marknadsorganisa tionen i USA och Ryssland. • Utveckla en ny fartygsdesign anpassad för operationer i arktiska farvatten. • Fortsätta att marknadsanpassa ankarhanterarna med ny utrustning för att möta nya kundkrav. • Fortsätta de strukturförändringar som påbörjades 2008.
Omsättning och operativt resultat1)
Likviditet och soliditet
MSEK 3000
MSEK 375
MSEK 600
% 60
MSEK 30
2400
300
500
50
25
1800
225
400
40
20
150
30
15
1000
300 200
20
10
600
75
100
10
5
0
0
0
0
05
06
07
08
Avkastning, sysselsatt och eget kapital
0
05
06
07
08
05
06
Omsättning
Likviditet
Sysselsatt kapital
Operativt resultat
Soliditet
Eget kapital
07
08
1) I 2008 och 2007 års siffror är verksamheter under avyttring, RoRo – Atlanten och USEC, exkluderade.
5
Transatlantic Årsredovisning 2008
5-årsöversikt Se sidan 65 för definitioner MSEK
Transatlantic 2008
2007
2006
2005
2004
3)
Koncernens omsättning och resultat Nettoomsättning Affärsområde Offshore/Isbrytning Affärsområde Industriell Sjöfart
402
359
294
162
78
1 479
1 432
1 715
1 560
1 692
240
166
243
612
423
2 121
1 957
2 252
2 334
2 193
Ship management/koncerngemensamt 4) Kvarvarande verksamheter Avvecklad verksamhet 2) Koncernens nettoomsättning
527
573
—
149
459
2 648
2 530
2 252
2 483
2 652
233
230
191
89
9
69
80
49
37
64
302
310
240
126
73 –26
Operativt resultat (före skatt) Affärsområde Offshore/Isbrytning Affärsområde Industriell Sjöfart
Ship management/koncerngemensamt
–31
–30
–24
–26
Koncernens operativa resultat
271
280
216
100
47
Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster 5)
–24
–3
–9
214
–6
Resultat från avvecklad verksamhet 2) Koncernens resultat före skatt Skatt Koncernens nettoresultat
12
1
—
23
56
259
278
207
337
97
7
–92
–19
–23
1
266
186
188
314
98
194
Koncernens kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet
417
399
363
278
39
–116
–81
–42
–31
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–35
–33
–1
727
–264
– därav investeringar
–63
–73
–194
–172
–300
28
43
193
899
36
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–240
–143
–296
–964
51
Kassaflöde från kvarvarande verksamhet
181
107
–15
39
–61
Förändring i rörelsekapitalet
– därav avyttringar
14
8
—
—
—
Kursdifferens i likvida medel
Kassaflöde från avvecklad verksamhet
–14
14
–17
13
–2
Likvida medel vid årets slut 6)
574
393
264
296
244
–7
–7
–6
–6
–12
Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter
400
400
—
18
13
Utgående disponibla likvida medel
967
786
258
307
245
Avgår spärrade / pantsatta likvida medel
1) Talen för B&N Nordsjöfrakt inkluderar andel i Gorthon Lines. 2) 2008 och 2007 har delar av Atlanttrafiken/RoRo och USEC, som innehas för försäljning, särredovisats. För 2005 och 2004 särredovisades den ayttrade verksamheten Transbulk. 3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines 4) F örutom koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa ship managementuppdrag, där en stor del av omsättningen består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna. 5) Se även definitioner på sidan 65. 6) För 2005 ingår untyttjad checkräkningskredit i likvida medel.
6
Transatlantic Årsredovisning 2008
Se sidan 65 för definitioner MSEK
Transatlantic 2008
5)
2007
5)
2006
2005
2004
3)
Koncernens balansräkning vid årets utgång Fartyg
2 055
2 047
1 902
1 980
Finansiella anläggningstillgångar
64
73
118
64
2 269 42
Övriga anläggningstillgångar
79
78
76
71
102 300
Omsättningstillgångar exklusive likvida medel
576
533
384
460
Likvida medel
574
393
264
296
244
3 348
3 124
2 744
2 871
2 957
Totala tillgångar Eget kapital
1 421
1 217
1 085
1 135
764
Räntebärande skulder
1 188
1 215
1 082
1 183
1 683
Ej räntebärande skulder Totalt eget kapital och skulder
739
692
577
553
510
3 348
3 124
2 744
2 871
2 957
Koncernens eget kapital2) Eget kapital vid årets ingång
1 217
1 085
1 135
764
678
Utdelning
–70
–57
–62
–31
–12
Årets resultat
266
186
188
314
98
Valutadifferenser/övrigt 1)
8
37
–83
88
0
Återköp av egna aktier
—
–34
–93
—
—
1 421
1 217
1 085
1 135
764
Eget kapital vid årets utgång Data per aktie (SEK) Resultat före kapitalkostnader (EBITDA)
16,6
15,7
13,6
13,7
10,8
Resultat före räntekostnader (EBIT)
10,9
12,0
8,9
12,7
5,3
Operativt resultat (före skatt)
9,7
9,9
7,2
4,0
3,3
Resultat efter aktuell skatt
8,7
6,5
6,7
10,9
3,2
9,2
6,5
6,2
10,2
3,2
16,3
10,0
9,4
9,7
10,7
Resultat efter full skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten Totalt kassaflöde Eget kapital vid årets utgång 4) P/E-tal
6,5
3,8
–0,5
1,3
–2,0
50,9
43,6
37,90
36,8
24,8 n/a
3,5
6,5
8,2
3,2
2,50
2,0
2,0
1,0
0,4
Antal aktier vid årets utgång (‘000)
27 926
27 926
28 642
30 858
30 858
Genomsnittligt antal aktier
27 926
28 346
30 137
30 858
30 858
Resultat före kapitalkostnader (EBITDA), MSEK
464
446
409
423
332
Resultat före räntekostnader (EBIT), MSEK
304
341
268
392
163
Eget kapital, MSEK
1 421
1 217
1 085
1 135
764
Sysselsatt kapital, MSEK
Utbetald utdelning
Nyckeltal
2 609
2 433
2 239
2 447
1 505
Utgående nettoskuldsättning, MSEK
615
823
819
878
1 439
Operativt kassaflöde, MSEK
406
407
374
300
324
Totalt kassaflöde, MSEK
181
108
–15
39
–61
Avkastning på eget kapital, %
20,2
16,1
17,0
27,4
12,7
Avkastning på sysselsatt kapital, %
12,1
14,8
12,0
15,6
7,4
Soliditet, %
42
39
40
40
26
Utgående skuldsättningsgrad, %
43
68
75
77
188
Vinstmarginal, %
11,6
11,0
9,2
13,4
3,7
Räntetäckningsgrad, ggr
9,2
7,7
7,4
5,1
4,3
Antal anställda, medeltal
1 058
1 017
1 268
1 312
1 401
1) Nyemission i samband med förvärv av återstående 26 procent av Paltrans har under 2004 tillfört 8 MSEK. 2) I Transatlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument. 3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines. 4) Beräknat på antalet utestående aktier där återköpta aktier i eget förvar exkluderats. 5) Nyckeltalen har beräknats på kvarvarande verksamheter.
7
Transatlantic Årsredovisning 2008
Aktien Transatlantics B-aktie sjönk med 26,2 procent under 2008. Vid årets slut värderades aktien till 3,50 gånger 2008 års resultat per aktie och direktavkastningen uppgick till 7,9 procent baserat på styrelsens utdelningsförslag. Kursen för Transatlantics B-aktie minskade under 2008 med 26,2 procent jämfört med Stockholmsbörsens nedgång på 41,9 pro cent mätt som OMX Stockholm All-Share-index (OMXS). Kursen vid årets slut var 31,80 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 904 miljoner kronor (1 225). Det totala bokförda egna kapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 1 421 (1 217) vilket motsvarade 50,90 SEK/aktie (43,6). Under 2008 omsattes 7,3 miljoner Transatlantic-aktier eller i genomsnitt cirka 28 911 aktier per handelsdag. Omsättningshas tigheten uppgick under året till 25,6 (38,4) att jämföra med 152 (134) för börsen som helhet.
Vid utgången av 2008 värderades Transatlantics B-aktie till 3,50 gånger 2008 års vinst per aktie. Direktavkastningen uppgick till 7,90 procent baserat på styrelsens utdelningsförslag för 2008. Aktiekapital Det totala antalet aktier i Transatlantic uppgår till 28,4 miljoner stycken, av vilka 1,8 miljoner är A-aktier med röstetalet 10 och övriga är B-aktier med röstetalet 1. Transatlantic har inga teck ningsoptioner eller andra aktierelaterade instrument. Aktierna har ett kvotvärde på 10 kronor.
Totalavkastning Totalavkastning anger den verkliga lönsamheten på en aktie placering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Den kraftiga kursnedgången under 2008 medförde att totalavkastningen på en placering i Transatlantic-aktier blev –23,8 procent. Sedan fusionen 2005 uppgår totalavkastningen till 38 pro cent, motsvarande i genomsnitt 9,5 procent per år. OMX All-Shareindex (OMXS) har under samma period minskat med 15,3 procent.
Aktieägare och ägarförändringar Vid utgången av 2008 var antalet aktieägare 6 184 vilket var en minskning med cirka 300 sedan föregående år. Enneff Rederi/Enneff Fastigheter var den röstmässigt största aktieägaren med 29,8 procent av rösterna och 6,9 procent av kapita let. Transatlantics styrelseordförande Folke Patriksson är delägare i Enneff-bolagen. Lindengruppen var genom bolag den kapital mässigt största aktieägaren med 10,9 procent av kapitalet och 16,1 procent av rösterna. Den tredje största aktieägaren är Ernström gruppen AB med ett innehav som vid utgången av 2008 uppgick till 5,3 procent av kapitalet och 3,4 procent av rösterna. Ägarbilden för de tre största aktieägarna har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år. Aktieägarna består i övrigt av ett antal fondanknutna ägare samt ett stort antal privata investerare. Tillsammans med de tre största ägarna enligt ovan innehar de större fondanknutna ägarna cirka
Nyckeltal
Kursutveckling och omsättning per månad
Börsnoteringshistorik Transatlantics B-aktie är sedan 1991 noterad på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm och ligger på Small Cap-listan. Aktien handlas under namnet RABT och ingår i indexet för OMX Trans port. B&N Nordsjöfrakt förvärvade Gorthon Lines 2005 och namnändrades då till Rederi AB Transatlantic.
Antal aktier vid årets slut, tusen Börsvärde vid årets slut, MSEK Antal aktieägare Kursförändring under året, % Ordinarie utdelning, kr
2008
2007
2006
2005
28 430
28 430
30 858
30 858
904
1 225
1 574
1 300
6 184
6 324
7 280
7 575
40
–26
–15
57
40
30
2,50
2,0
2,0
1,0
OMX Stockholm_PI SX2030 Transportation_PI
60
Omsatt antal aktier 1000-tal
50
5 000 4 000
20
Utdelning i % av vinst per aktie
27
31
32
10
P/e-tal vid årets slut
3,5
6,5
8,2
3,2
Eget kapital/aktie vid årets slut, kr/aktie
B-aktien
50,9
43,6
37,9
36,8
3 000 2 000 1 000
10 8
JAN APR JUL 2006
OKT
JAN APR 2007
JUL OKT
JAN APR 2008
JUL
OKT
JAN 2009
© NASDAQ OMX
8
Transatlantic Årsredovisning 2008
28 procent av kapitalet och 53 procent av rösterna. Transatlantic har endast ett avtal vars villkor förändras vid större ägarförändring.
Kontakter med aktieägarna välkomnas. Ansvarig för IR-frågor är Ola Helgesson, CFO. Transatlantics huvudkontor har telefon nummer 0304-67 47 00 och e-post adresseras till info@rabt.se.
Återköp av egna aktier Vid årsstämman i april 2008 gavs mandat att i eget förvar inneha 504 800 B-aktier. Inför årsstämman i april 2009 har styrelsen föreslagit att åter köpta aktier tills vidare ska innehas samt att ett återköpsprogram om maximalt 10 procent av antalet B-aktier ska påbörjas. Återköp kan ske med maximalt 10 procent av aktuellt antal befintliga aktier. Återköpta aktier kan innehas tills vidare eller kan indras och därmed permanent elimineras. Förslag till utdelning och utdelningspolicy Styrelsen har för 2009 beslutat att föreslå årsstämman en utdel ning på 2,50 (2,50) kronor per aktie, motsvarande 27 procent av vinsten per aktie. Totalt motsvarar den föreslagna utdelningen cirka 69,8 miljoner kronor. Transatlantics mål är att utdelningen i genomsnitt ska mot svara 33 procent av den årliga nettovinsten. Detta är primärt inriktat på den operativa vinsten exklusive extraordinära poster och är satt i perspektivet att utdelningsmålet ställs i en balan serad relation till verksamhetens aktuella finansieringsbehov. Ägarkontakter Transatlantics ambition är att ha en god dialog med aktiemark naden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Detta sker bland annat via presentationer i sam band med de fyra kvartalsrapporterna samt genom deltagande i konferenser och seminarier. Årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporter återfinns på hemsidan www.rabt.se. Där finns också pressreleaser, presentationsmaterial från informations möten samt annan information om bolaget.
De tio största aktieägare i Rederi AB Transatlantic per den 31 december 2008 A-Aktier Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter AB Lindengruppen
1 265 991
B-Aktier 699 745
Antal aktier
Antal aktieägare i storleksklasser per den 31 dec 2008
Andel kapital %
Andel röster %
Antal innehav
Aktieägare
Kapital %
1–500
3 368
2,68
1,75 2,44
1 965 736
6,9
29,8
501–1 000
1 164
3,74
1 001–5 000
456 508
2 656 500
3 113 008
10,9
16,1
—
1 505 000
1 505 000
5,3
3,4
Danica Pension
—
935 000
935 000
3,3
Karlsson Roger
58 606
249 396
308 002
1,1
—
830 000
830 000
2,9
1,9
20 001– Totalt
Ernströms Finans AB
Bank Morgan Stanley AG
1 211
10,77
7,01
5 001–10 000
216
5,77
3,91
2,1
10 001–15 000
60
2,73
1,73
1,9
15 001–20 000
42
2,69
1,71
123
71,62
81,45
6 184
100
100
SIX SIS AG
—
678 735
678 735
2,4
1,5
Fjärde AP-Fonden
—
540 200
540 200
1,9
1,2
Rederi AB Transatlantic
—
504 800
504 800
1,8
1,1
Sweden Tax Treaty
—
450 100
450 100
1,6
1,0
Totalt
Röster %
1 781 105
9 049 476
10 830 581
38,1
60,0
Övriga aktieägare
36 855
17 563 038
17 599 893
61,9
40,0
Totalt antal aktier
1 817 960
26 612 514
28 430 474
100,0
100,0
9
Transatlantic Årsredovisning 2008
Marknadsöversikt Offshore/isbrytning En stor del av den framtida utvinningen av olja och gas förväntas att ske i nya fält i arktiska farvatten vilket medför krav på isgående offshorefartyg med specialutbildade besättningar.
Oljebolagens behov av offshoretjänster drivs av efterfrågan och priset på olja och gas. Under de senaste åren har aktiviteten inom offshore varit mycket hög, vilket inneburit att efterfrågan på rig gar och offshorefartyg nått rekordhöga nivåer. Ett högt oljepris innebär att många oljebolag dels vill maximera produktionen i befintliga fält, dels drivs att leta efter nya fyndigheter. Global marknad med stora oljebolag… De senaste årens höga oljepris och allt bättre teknik för att ta upp olja på stora djup har gjort offshoremarknaden global. Nordsjön och Mexikanska golfen var tidigare de enda två stora offshore områdena i världen. Brasilien, Stilla Havsregionen, Afrikas väst kust och Kina är exempel på nya områden. Kostnaderna, och därmed riskerna, för att investera i utvinningen av offshorefält är betydligt högre än för landbaserade fält. Det innebär att det främst är de stora internationella oljebolagen såsom BP, Shell, StatoilHydro och Texaco som står för investeringarna. Bolagen vill dessutom bli ännu större för att uppnå skaleffekter, kunna förvärva reserver samt klara de omfattande investeringar som väntas framöver. Konsolideringen bland oljebolagen kommer därför troligen att fortsätta.
Offshorefält i arktiska farvatten 25 20 15 10 5
Potentiella
Aktiva
Alaska (US)
East Siberia
West Siberia
Pechora Sea
Sakhalin (RU)
Kamchatka
Under utveckling
Kara Sea (RU)
East Siberia
Barents (RU)
Nova Scotia
Barents (NO)
Newfoundland (CA)
Beaufort (CA)
10
Labrador (CA)
0
Källa: IEA, 2008
…som ökar kraven på sina leverantörer För att kunna möta de allt större oljebolagens krav måste leveran törerna också bli större för att ha kapacitet att erbjuda kvalifice rade tjänster. En konsolidering pågår bland de små och medel stora offshorerederierna. Marknadsandelen för de fem största offshorerederierna – Edison, Tidewater, Bourbon Shipping, Maersk och Farstad – uppgår till sammanlagt cirka 30 procent. Hälso-, miljö- och säkerhetskraven blir allt viktigare för de stora oljebolagen, vilka vill upplevas som miljömedvetna av kon sumenterna. Oljebolagen ställer därför allt högre krav på sina leverantörers miljö och säkerhetsarbete. Eftersom säkerhetsarbe tet ofta är förenat med stora kostnader föredrar oljebolagen att arbeta med ett begränsat antal leverantörer, så kallade preferred suppliers, för att finna skalfördelar. Snabb produktionsökning inom offshore… Den kraftiga ekonomiska tillväxten i länder såsom Kina och Indien leder till ett ständigt ökat energibehov. Fram till 2030 bedöms den globala efterfrågan på energi öka med cirka 50 pro cent. Då behovet av olika energislag troligen inte förändras mycket kommer även efterfrågan på olja och gas att öka med
Transatlantic Årsredovisning 2008
cirka 50 procent. För att möta en sådan efterfrågeökning behöver produktionen öka kraftigt, och eftersom produktionen från befintliga fält efterhand minskar måste nya fält tas i bruk. Den procentuellt snabbaste produktionsökningen bedöms komma från offshorefält. Offshoreindustrin räknar därför med stora investeringar i oljeproduktionsresurser, kringutrustning och fartyg under den närmaste tioårsperioden. De årliga investering arna beräknas enligt analysinstitutet Douglas Westwood öka med cirka 15 procent 2010–2020, för att under nästkommande tio årsperiod öka ännu mer. …där arktiska farvatten får allt större betydelse US Geological Survey, den amerikanska myndigheten för geo logi- och mineralfrågor, uppskattar att cirka 25–30 procent av världens oupptäckta resurser av olja och gas finns i arktiska far vatten (= generellt uttryck för havsområden norr om polcirkeln) såsom Beaufort Sea (USA/Kanada), Sakhalin (Ryssland), New foundland (Kanada), Barents Sea/Pechora Sea (Norge/Ryssland), Kara Sea/West-Siberia (Ryssland), Grönland (Danmark) och Chukchi Sea (USA). Att prospektera efter olja och gas i arktiska farvatten är en rela tivt ny verksamhet för de stora oljebolagen. De prospekteringar som genomförs idag i Arktis sker i kustnära områden utanför Alaska och Ryssland. Under de närmaste tio åren beräknas olja och gas utvinnas i cirka 80 fält, många i områden med svåra isför hållanden och stora djup. De fartyg och riggar som kommer att operera där behöver vara specialutrustade och ha besättningar med specialistkompetens. Att arbeta i arktiska farvatten innebär också att miljökraven blir högre, bland annat beroende på att pro spektering kommer att ske i tidigare orörda områden. Dessutom tillkommer krav på att en del av investeringarna och de arbetstill fällen som skapas ska tillfalla det land som prospekteringen sker i. Bildande av samriskbolag tillsammans med branschpart ners från det land offshorearbeten sker i är idag ett krav i Ryss land och USA.
Fyra typer av offshorefartyg Det finns idag cirka 2 500 offshorefartyg som erbjuder oljeriggar världen över hjälp med allt från konstruktionsarbete på havsbotten till att transportera mat och andra förnödenheter till besättningen på riggarna. Fartygen brukar delas in i fyra olika typer: • AHTS (Anchor Handling/Towing/Supply) – är benämningen för kombinerade fartyg som förutom lastkapacitet är utrustade för bogsering och ankarhantering. Fartygen har stora bogservinschar och kraftfullt maskineri, de flesta mellan 8 000 och 12 000 hästkrafter. Idag byggs fartyg för operation på större djup med maskinstyrka på upp mot 24 000 hästkrafter. • PSV (Platform Supply Vessels) – är fartyg med stora öppna däcksytor och lasttankar som endast transporterar förnödenheter till riggarna. • E RRV (Emergency Respons and Rescue Vessels) – är säkerhetsfartyg som kretsar runt oljeriggarna med kapacitet att hantera olyckor. • COV (Construction Offshore Vessels) – är fartyg som utför konstruktionsarbete på havsbotten.
Antal offshorefartyg ökar snabbt... Då marknadsutsikterna för offshoreindustrin är goda har ett stort antal nybeställningar på riggar och offshorefartyg lagts under de senaste åren. Idag finns det cirka 140 riggar i beställ ning, vilket innebär en ökning av den nuvarande riggflottan med cirka 25 procent. Antal fartyg i beställning i de större offshoreklasserna uppgår till cirka 330 stycken, vilket motsvarar en ökning av flottan med cirka 50 procent.
Isfria passager I slutet av sommaren 2008 gick det att färdas isfritt hela vägen från Narvik i Norge till USA:s västkust, när både Nordostpassagen och Nordvästpassagen låg öppna. Klimatforskare menar att klimatet i Arktis har passerat en vändpunkt. Även om isen växer till sig under vinterhalvåret kommer den att bli allt mindre under sommarhalvåret. Situationen medför att transporter och prospektering efter olja och gas i området kommer att kunna öka kraftigt.
11
Transatlantic Årsredovisning 2008
Trots den kraftiga ökningen av riggar under 2009–2012 förvän tas de få en hög utnyttjandegrad på grund av oljebolagens omfat tande investeringsbudgetar för oljeutvinning. En stor del av den ökade efterfrågan på riggar kommer från fält med stora djup, vilket medför krav på fler offshorefartyg med större kapacitet. Efterfrågan på större ATHS-fartyg (>18 000 hästkrafter) bedöms öka mer än utbudet. …men få av dem är isklassade Ett fåtal av de befintliga fartygen och nybeställningarna klarar av de krav som ställs för operationer i arktiska farvatten (isklass 1 A eller högre). Vid årsskiftet fanns endast nio fartyg och nio nybeställningar i världen som motsvarade kraven. För att kunna möta den framtida höga efterfrågan behövs troligen nybeställ ningar av cirka 75–100 isgående offshorefartyg. Förutom Maersk är det enbart mindre rederier såsom Finstaship, Rieber Shipping, FESCO, Prisco Wire och Trans Viking som opererar i segmentet. Flera av de större aktörerna ser dock över möjligheterna att på sikt etablera sig i Ryssland och andra arktiska områden. Hög aktivitet i Nordsjön… Under 2008 uppgick den sammanlagda produktionen i Nordsjön till 231 miljoner ton olja och 252 miljarder kubikmeter naturgas. Aktiviteten i området har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket bland annat inneburit att efterfrågan på riggar varit rekordhög. Den ökade aktiviteten under senare år beror på att oljebolagen dels utvunnit mer i befintliga fält, dels kontinuer ligt utvidgat borrområdet. Det har medfört att nästan hela Nordsjösektorn är aktiverad idag och på sikt får därför Nordsjön ses som en successivt krympande marknad. …med nya rekord för spotrater Offshorefartygen arbetar på olika kontrakt åt oljebolagen, från några dagar (spot) upp till cirka tio år. Den största marknaden för spotkontrakt finns i Nordsjön. Den höga aktiviteten och ett begränsat utbud av fartyg som kunde serva riggarna innebar nya rekordnoteringar under 2008 på spotmarknaden för AHTSfartyg, vilka ofta befraktas för ett uppdrag av viss varaktighet som exempelvis flytt av en rigg. Under det fjärde kvartalet låg spotraterna på i genomsnitt 84 300 GBP, vilket var 12 procent högre än för samma kvartal 2007 och den högsta genomsnittliga noteringen någonsin för ett enskilt kvartal. De höga spotraterna tillsammans med en hög volatilitet i dessa har medfört att olje bolagen efterfrågar fler långa kontrakt och är beredda att betala ett högre pris för att få tillgång till rätt tonnage. Dagshyrorna för flerårskontrakt i Nordsjön uppgick vid årsskiftet till mellan 30–35 000 GBP, att jämföra med ett genomsnitt på spotmarkna den under 2008 på 59 600 GBP.
12
Isbrytning Ett antal länder kring Östersjön och Nordostpassagen har behov av att utöka eller förnya sin flotta av isbrytare för att kunna skapa säkra sjötransportvägar året runt. Isbrytning i Östersjön Handeln i Östersjöområdet har vuxit snabbt under det senaste decenniet. Trots den nuvarande ekonomiska avmattningen bedöms handeln fortsätta att växa kraftigt framöver, inte minst beroende på de långsiktiga positiva utsikterna för Ryssland och de nya EU-länderna i Baltikum samt Polen. Isfria farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna transportflöden i Östersjön. För att garantera öppna farleder har länderna runt Östersjön gått samman i ett projekt, Baltic Icebreaking Meeting. Projektet har som mål att öka samarbetet och informations utbytet kring isbrytning, samt enas om gemensamma regler för vintersjöfarten för att säkerställa transporter även under svåra isförhållanden. Östersjön är klassat som ett miljöskyddat område, vilket inne bär att länderna i området, tillsammans med EU, kommer att behöva investera stora belopp i att höja sjösäkerheten och hålla tillgängligheten för sjöfarten uppe. Idag finns det ett begränsat antal isbrytare i Östersjön samtidigt som en stor andel av flottan är i slutet av sin livscykel. Nybeställningar är dyra och inkom sten från isbrytning liten. Eftersom behovet av isbrytning är starkt säsongsbaserat är det en fördel om fartygen kan användas inom andra områden. Trenden går därför mot en isbrytarflotta i Östersjön som är multifunktionell, det vill säga som både kan bryta is och verka som offshorefartyg, bland annat i arktiska far vatten. De allt mer sällsynta isvintrarna i Östersjön har dessutom medfört att behovet av isträning för besättningarna på isbry tarna behöver tillgodoses på annan väg. Isbrytning i arktiska farvatten Nya transportleder i arktiska farvatten behöver assisterande isbrytare för att säkerställa servicen. För Ryssland, med dåligt utvecklat landsvägsnät i de mer perifera arktiska områdena, är det av stor betydelse att sjövägen kunna transportera de stora råvarutillgångarna från norra delen av landet. En handelsväg till sjöss som är öppen året runt är därför nödvändig. Idag pågår det en snabb utbyggnad av infrastrukturen i hamnarna kring Nord ostpassagen, som på sikt kommer att leda till en kraftig ökning av fraktvolymerna. Assistans av trafiken från isbrytare är ett krav från både kunder och myndigheter, men tillgången på isbrytare är begränsad idag.
Transatlantic Årsredovisning 2008
D
en globala uppvärmningen och höga oljepriser leder till att oljebolagen letar efter olja och gas på platser som tidigare inte varit möjliga att exploatera, exempelvis i arktiska farvatten. Även om den kommersiella delen av operationerna är viktig får den alltid stå tillbaka för besättningens säkerhet och påverkan på miljön. Under två månader sommaren 2008 kartlade Trans Viking havsbottnen utanför Grönlands östkust åt ett konsortium av oljebolag, under ledning av StatoilHydro. För uppdraget användes det egna fartyget Vidar Viking samt den inhyrda statliga isbrytaren Oden. Trots att det var sommar innebar arbetet risker. När Vidar Viking låg stilla på en fast borrposition var Odens uppgift att skydda fartyget mot drivande isflak och isberg. För att skydda den unika arktiska miljön var inga utsläpp tillåtna i havet och endast begränsade utsläpp i luften. Det innebar en rigorös kontroll av däcksytan på fartygen.
Säkerhetsarbetet ombord på Transatlantics offshorefartyg är extra viktigt vid operationer i känsliga områden såsom arktiska farvatten. Besättningarna genomgår säkerhetsutbildningar som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav.
På oljespaning utanför Grönland
13
Transatlantic Årsredovisning 2008
Affärsområde Offshore/Isbrytning Genom att erbjuda en integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer fortsätter Transatlantic att utveckla sin nischstrategi för att bli den ledande aktören inom arktisk offshoreverksamhet. Resultat AO Offshore/ Isbrytning (MSEK)
2008
2007
2006
2005
Nettoomsättning
402
359
294
162
Rörelseresultat
262
240
212
96
Operativt resultat före skatt
233
230
191
89
Se definitioner sidan 65 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.
Verksamheten inom affärsområdet Offshore/Isbrytning, som omfattar fyra AHTS-fartyg och fyra nybyggnadskontrakt, bedrevs under 2008 genom joint venture bolaget Trans Viking där Transatlantic och norska Viking Supply Ships AS ägde hälf ten var. Transatlantic ansvarade för bemanning, teknisk drift och säkerhet medan Viking Supply Ships AS ansvarade för marknadsföring och befraktning. I december 2008 kom Trans atlantic och Viking Supply Ships AS överens om att dela upp verksamheten i Trans Viking mellan sig. Transatlantic förväntas få två av de befintliga fartygen och två av fartygen under bygg nation, med leverans 2009–2011. Samarbetet kommer att fortsätta avseende befraktningen av fartygen på Nordsjön. AHTS-fartygen är kombinerade isbrytare/ankarhanterare för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under för sta kvartalet är de tillgängliga för isbrytning för svenska Sjö fartsverket och under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden. De fyra nybyggena är ankarhanteringsfar tyg speciellt designade för uppdrag i arktiska farvatten. Strategi Transatlantics unika kompetens att utföra offshoreuppdrag under isförhållanden och i hårda väderförhållanden kommer att bli ännu mer betydelsefull när prospekteringen efter olja och gas tar fart i arktiska farvatten. Med Nordsjön som bas idag för kom binationsfartygen vad avser kortsiktiga uppdrag, utgörs de potentiella marknadsområdena av Barents Hav, Alaska samt ryska områden såsom Stochman, Nordostpassagen och Shaka lin. En ökad aktivitet i dessa områden kommer att medföra fler långa kontrakt och därmed en ökad balans i den totala intjä ningen. Kundanpassning och kreativitet är tillsammans med en hög profil inom”HSE”-området (hälsa/säkerhet/miljö) viktiga faktorer för framgång. Genom närvaro i andra marknadsområden och genom långsiktiga relationer med globala kunder ska riskerna i verksamheten begränsas.
14
Säkert och miljövänligt tonnage Transatlantic förfogar över en modern flotta med en genom snittlig ålder på de befintliga fartygen om åtta år, vilken sjunker ytterligare med leveranserna av de nybyggda ankarhan teringsfartygen. Snittåldern på de 25 isbrytarna i Östersjön är över 30 år och av världens cirka 350 AHTS-fartyg är 15 procent äldre än 20 år. Samtliga Transatlantics fartyg kommer att kunna ta sig fram och operera i is. Såväl de befintliga fartygen som nybyggena opererar på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Kombinationsfartygen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och säkerhetsutrustningen ombord på samtliga fartyg har högsta standardklass. Ledande koncept för arktisk offshore Transatlantic har utvecklat ett ledande servicekoncept som inte grerar offshore- och Ice Managementtjänster. Ice Management är det system som används för att säkerställa att en operation kan genomföras utan påverkan av is. Det ger kunderna en effektivare operation i arktiska farvatten med högre säkerhet och mindre miljöpåverkan. För att kunna stödja utvecklingen av konceptet har tre system tagits fram: • T ransatlantic Ice Academy – I syfte att öka besättningarnas kunskap inom isnavigering har Transatlantic tagit fram en specialutbildning i samarbete med Högskolan i Kalmar. För utom de egna besättningarna kommer bland annat kunders och samarbetspartners besättningar att få möjlighet att genomgå utbildningen. • T ransatlantic Ice Council – Med målet att utveckla säkra proces ser för arktisk offshore har ett globalt råd av oberoende exper ter från olika delar av världen bildats. Förutom att verka för att sätta olika branschstandards och etablera en marknad för arktisk offshore ska rådet bygga upp ett nätverk av olika branschaktörer. Rådet ska även bistå med råd till Transatlantics kunder kring hur deras arktiska operationer ska genomföras. • Transatlantic Ice Master – För att kunna genomföra säkra och tillförlitliga offshoreuppdrag i arktiska farvatten har Transat lantic utvecklat en beslutsmodell i samarbete med SSPA. Uti från olika variabler och kundernas mål och krav beräknas den optimala operationen fram samt med vilken sannolikhet
Transatlantic Årsredovisning 2008
målen kan uppnås. Alla historiska och framtida erfarenheter av projekt inom arktisk offshore läggs in i modellen, vilket medför att den blir tillförlitligare för varje år. Genom direktkontakt med de större oljebolagen i de valda mark nadsområdena kan fartygen anpassas efter deras krav och Trans atlantic kan tydligare följa förändringarna i efterfrågan och bete ende. För att kunna möta en ökad efterfrågan och kundernas krav behöver Transatlantic expandera sin flotta, utöver nuva rande nybyggen, och utöka organisationen. De nya fartygen kommer att vara multifunktionella och kunna utföra ännu fler uppgifter än nuvarande flotta. Målet är att för kundernas räk ning kunna ansvara för hela uppdraget för offshorefartyg i arktiska farvatten. Isbrytning Långtidskontraktet med Sjöfartsverket innebär att fartygen, under första kvartalet varje år, vid behov och inom tio dagar ska vara tillgängliga för isbrytning i Östersjön. Transatlantic erhåller en årlig grundavgift, oavsett om isbrytning sker eller inte. Vid isbrytning utgår en högre ersättning. Avtalet löper fram till 2015 med möjlighet till förlängning upp till ytterligare 15 år. Avtalets konstruktion innebär att fartygen vid milda vintrar kan använ das inom offshore även under årets första kvartal. Fartygens användningsområde är då beroende på den korta inställnings tiden för isbrytning, normalt begränsat till de södra delarna av Nordsjösektorn. Isvintern 2007/2008 var ytterst mild och kort, vilket innebar att inget av kombinationsfartygen bröt is under perioden. På sikt förväntas även arktiska områden, som Nordostpassagen, växa till ett nytt stort marknadsområde för Transatlantics isbrytare. Transatlantic har inlett ett samarbete med svenska Sjöfartsverket i syfte att kunna utnyttja de statliga isbrytarna när de inte behövs för isbrytning i svenska farvatten. Samarbetet ger Transatlantic ett bredare marknadserbjudande.
Resultat Fartygen var under året i stor utsträckning sysselsatta på spot marknaden i Nordsjön med goda rater och en hög sysselsätt ningsgrad. Det genomfördes 109 riggförflyttningar och fem cargo duties åt olika kunder i området. Vidar Viking och den statliga isbrytaren Oden genomförde ett två månaders uppdrag utanför Grönlands östkust åt StatoilHydro. Efterfrågan var generellt sett på en hög nivå under hela året, men volatiliteten ökade ytterligare till följd av att oljebolagen tecknat fler långtidskontrakt än tidigare. Transatlantics andel av resultatet i Trans Viking blev 233 miljoner kronor, vilket är en ökning sedan föregående år med 3 miljoner kronor. Strategiutveckling 2008 Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten fortsatte under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer utvecklades. Transatlantic Ice Acadamy och Transatlantic Ice Council bildades för att säkerställa att servicen ständigt utveck las med hög kvalitet. Fokus 2009 Marknadsföringen av den nya servicen för arktisk offshore kom mer att utökas. Framför allt ska den nordamerikanska mark naden bearbetas då en rad oljebolag under året bedöms fastställa sina exploateringsplaner för Nordvästpassagen. För att kunna bearbeta den viktiga ryska marknaden kommer ett försäljnings kontor att etableras i Moskva. Utvecklingen av nästa generations kombinationfartyg anpassat för Transatlantics affärsidé har påbörjats och beräknas slutföras under 2009 genom beställning av nya fartyg.
Specialutbildade besättningar Inom offshore är erfarenheten av att operera i is fortfarande begränsad. Som ett av de ledande rederierna inom segmentet fokuserar Transatlantic på att sätta kartan för kraven på hur en säker och miljövänlig operation ska genomföras. Transatlantic har högre krav på sina ombordanställda på offshorefartygen än vad marknaden kräver, bland annat genom skräddarsydda egna utbildningar. Trans Vikings uppdrag åt Shell utanför Alaska 2007 innehöll krav på en så kallad OLF-säkerhetsutbildning, vilket ledde till att beslut togs om att låta alla anställda på offshoref artygen genomgå utbildningen för att höja kvaliteten. Genom att kontinuerligt utveckla kunskapen och bygga upp erfarenheten hos besättningarna ökar Transatlantics konkurrenskraft att operera i arktiska farvatten.
15
Transatlantic Årsredovisning 2008
Marknadsöversikt Industriell sjöfart Östersjön är, med cirka 2 000 lastfartyg eller färjor på väg mellan olika hamnar i området varje dag, ett av världens mest trafikerade sjöfartsområden.
Industriell sjöfart innebär att vara en del av industrins varu flöden med fokus på nordisk basindustri. De största kundseg menten utgörs av exportinriktade basnäringar såsom skog, stål och verkstad. Två tredjedelar av världshandeln med skogspro dukter, som uppgår till cirka 400 miljoner ton per år, transpor teras till sjöss och nästan hälften av den globala bulkflottans transporter utgörs av malm och kol till stålverken, samt färdiga stålprodukter från stålverk till industrin.
16
kallas linjesjöfart. Huvuddelen av linjesjöfarten sker med ren odlade containerfartyg.
Hög aktivitet i Östersjön… Generellt växer den sjöburna trafiken på Östersjön med cirka 10 procent per år, främst tack vare en stark tillväxt i Östeuropa, flaskhalsar inom den landburna trafiken samt skärpta miljöreg ler. Cirka 2 000 lastfartyg eller färjor är på väg mellan Östersjöns olika hamnar varje dag, vilket innebär att området är en av de mest trafikerade sjöfartsvägarna i hela världen. Den totala gods volymen som transporteras på Östersjön uppgår till över 800 miljoner ton per år. Som en följd av de långsiktigt goda tillväxtförutsättningarna i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen kommer lasttrans porterna i Östersjön att fortsätta öka. Även om det skett en avmattning i världsekonomin ser transportbehovet ut att bestå. För detta talar också fartygsbeställningar och planer på nyoch ombyggnationer i hamnarna. Enligt Östersjöländernas samarbetsorganisation HELCOM kommer trafiken med frakt fartyg i Östersjön att tredubblas under de närmaste 15 åren.
…som transporteras i system... I Östersjön har sjötransportsystemen för den nordiska basindu strin i huvudsak byggts upp industrivis. Gemensamt är att de har hög avgångsfrekvens och att fartygen i viss utsträckning kör enligt fasta tidtabeller, för att bland annat minimera lagerhåll ningen och för att skapa jämna flöden av produkter till huvud marknaderna. Genom de klara likheterna med linjetrafiken utnyttjas ofta transportfartygen av utomstående lastägare för annat gods. Skogsindustrins sjöburna transportlösningar bygger i de flesta fall på att trygga tillräcklig transportkapacitet genom i det när maste full kontroll av tonnaget. Fartyg hyrs därför ofta in på långa kontrakt, vilket möjliggör för rederierna att tillsammans med kunderna beställa nybyggda och för skogsprodukter specialanpassade fartyg och system. SCA, M-Real och Iggesund samarbetar inom sin distribution till kontinenten och England. De använder RoRo-fartyg med lastrum som är planerade och dimensionerade för transport av kassetter. StoraEnso har utvecklat ett eget system för sin export. En intermodal lastenhet – SECU – med optimerade dimensioner för papper har tagits fram och ett transportsystem kring SECU med specialanpassade RoRo-fartyg utnyttjas för export från Sverige och Finland.
…med en stor andel skogsprodukter… En betydande del av allt gods som hanteras i svenska hamnar är relaterat till skogsindustrin. Skogsindustrins export svarar för cirka 30 procent av allt lastat gods och av den svenska skogs industrins massa-, pappers- och trävaruexport transporteras drygt två tredjedelar via Östersjön. Transport sker samtidigt av bland annat massa från andra delar av världen till Östersjön, varifrån fart ygen sedan går ut igen med förädlade produkter. Dessutom transporteras även stora mängder rysk massaved till svenska och finska massabruk. Förädlade varor transporteras främst i standardiserade lastbärare med fartyg i regelbunden, tidtabellbunden trafik mellan fasta hamnar. Det är detta som
…och främst i RoRo-fartyg I systemtrafiken till Europa används huvudsakligen RoRofartyg, vilka ibland också är utrustade med sidolastare. Fartygen är främst konstruerade för transporter av papper, men kan använ das för alla typer av RoRo-gods. Godset lastas på fartygen via lastbärare med hjul, till exempel lastbilstrailrar som körs ombord. Fartygen har flera lastdäck som nås via ramper i fartygens akter. Den globala RoRo-flottan uppgår till cirka 1 300 fartyg om cirka 7 000 miljoner ton dödvikt. Roro-konceptet utvecklades i Skandi navien och nordiska redare intar en dominerande position inom den internationella Roro-sjöfarten, men flottan utgör bara tre pro cent av den sammanlagda världshandelsflottan.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Världshandelsflottan 1 januari 2007
Antal
Dwt
Oljetankfartyg
8 194
374,5
Kemikalietankers
1 385
10,0
Gastankfartyg
1 245
26,9
Torrbulkfartyg
6 781
357,6
Containerfartyg
3 881
12,8
17 185
10,0
4 095
6,1
106
6,1
General cargo Passagerarfartyg OBO Fartyg Källa: Sjöfartens bok 2008
Närmare 60 procent av fartygen i världens lastoch passagerarfartygsflotta är äldre än 15 år. Under de senaste åren har beställningarna av nya fartyg ökat kraftigt.
M
ätt i tonnage har världsflottan ökat kraftigt under de senaste åren. Utvecklingen av världshandelsflottan och världshandeln går hand i hand. Innovationer som effektiviserat sjötransporten har inneburit att handeln kunnat öka. Nästan alla gränsöverskridande godstransporter i världen sker med fartyg, och under 2007 fraktades 6 982 miljoner ton gods med fartyg över haven. Sjöfarten är dessutom mycket energieffektiv. Stora mängder gods kan fraktas med en förhållandevis liten maskinstyrka, vilket innebär låg transportkostnad och låg miljöpåverkan per fraktat ton jämfört med landtransporter.
Sjöfarten och världshandeln
17
Transatlantic Årsredovisning 2008
Affärsområde Industriell Sjöfart Med ett effektivt tonnage, stor erfarenhet av logistiska helhetslösningar och kvalificerade medarbetare har Transatlantic skapat långsiktiga och nära samarbeten med kunder inom nordisk basindustri i Östersjöområdet.
Resultat AO Industriell Sjöfart (MSEK) Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt resultat före skatt
2008 1)
2007 1)
2006
2005
1 479
1 432
1 715
1 560
106
113
74
98
69
80
49
37
1) E xklusive USEC och RoRo-trafiken över Atlanten som särredovisas som verksamhet under avveckling. Se definitioner sidan 65 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.
Affärsområdet Industriell Sjöfart är främst inriktat på kontrakts baserad sjöfart för nordisk basindustri, med långsiktiga och nära kundsamarbeten. Verksamheten omfattar flera olika enheter vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt i syfte att effektivt kunna realisera den stora marknadspotentialen. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk/LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en interna tionell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien (USEC) samt containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.
Lübeck utgör gemensam hub För att skapa effektivare transportflöden utnyttjar systemtrafiken i Östersjön och den transatlantiska trafiken tyska Lübeck som en gemensam hub.
18
Cirka 60 procent av sjötransporterna är kontrakterade på fler årsbasis och cirka 85 procent av godset under 2008 utgjordes av skogsprodukter. Ny offensiv strategi För att öka synergierna har verksamheterna i tidigare Division Atlanttrafik och Division Europatrafik samordnats under 2008. Strukturförändringar genomförs för att öka effektiviteten, bland annat omstruktureras containerverksamheten och Atlanttrafi ken. Resurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet. Expansionen genomförs genom nyinvesteringar, förvärv eller olika former av samarbeten. Med en bred marknadstäckning och aktiv försälj ning ska kundbasen breddas med nya kunder inom bland annat konsumentvaror. Genom att fokusera på en kombination av långsiktiga kontrakt och spotkontrakt, exempelvis projektlaster, ska kapacitetsutnyttjandet och därmed intjäningen öka. Göteborg utgör kommersiell bas för verksamheten och sam ordnar marknadsföringen och försäljningen av samtliga trans portlösningar inom affärsområdet. Samtidigt förstärks organisa
Långsiktig potential i östra Europa Den långsiktiga potentialen för tredjepartslaster är stor i östra Europa. Cirka 40 procent av lastutrymmet i den nyligen övertagna systemtrafiken för StoraEnso i södra Östersjön är tillgängligt för detta ändamål.
Transatlantic Årsredovisning 2008
tionerna i Finland och Tyskland och förberedelser inleds för etableringar i Ryssland och Baltikum, för att möta en ökad efter frågan på lasttransporter till och från östra Europa. Eftersom nya internationella utsläppsregler kommer att leda till dramatiskt ökade kostnader för lasttransporter i Östersjön måste en fortsatt optimering av logistikkedjorna ske. Transatlantic kommer att intensifiera arbetet framöver med att skapa effektiva transportflöden, öka kapacitetsutnyttjandet genom att kombi nera olika lastflöden och ta bort ineffektiviteten i logistikkedjan genom att erbjuda kompletta sjötransportlösningar till kunderna. Expansion av RoRo Östersjön Inom enheten bedrivs främst Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin med dedikerade RoRo- och containerfartyg. För StoraEnso sker en omfattande systemtrafik med skogsprodukter i både norra och södra Östersjön. I norra Östersjön går tre egna Roro-fartyg i fast slinga mellan Bottenviken, Göteborg och Lübeck. I södra Östersjön, där trafiken övertogs från StoraEnso den 1 januari 2009, går tre inhyrda RoRo-fartyg i fast slinga mel lan Kotka, Lübeck och Göteborg. Den tonnagekapacitet som StoraEnso inte fyller marknadsförs av Transatlantic till tredje part för ett effektivt utnyttjande av lastkapaciteten. Kontraktet med StoraEnso löper fram till 2012 för den norra linjen och till 2011 för den södra linjen, med möjlighet till förlängning. Inom enheten bedrivs också systemtrafik med skogsprodukter för SCA och M-Real i fasta slingor mellan Sveriges norra östkust och norra Europa. Erbjudandet till kundsegmenten kompletteras genom feedertra fik med två containerfartyg som går mellan svenska och finska hamnar i norra Östersjön och de stora tyska omlastningsham narna Bremerhaven och Hamburg.
Tredjepartslasterna i systemtrafiken åt StoraEnso har ökat kraftigt i takt med att allt fler kunder insett att trafiken i norra Östersjön är långsiktig. Bland annat har antalet projektlaster ökat, som till exempel utrustning för gruvindustrin och större fordon. På fartygen är alltid minst en tredjedel av lastytan till gängligt för tredje part. Det nya avtalet med StoraEnso för trafi ken i södra Östersjön ska ses som en långsiktig investering med fokus på att även bygga upp starka relationer med import- och exportkunder till och från Baltikum och Ryssland. Potentialen för tredjepartslaster i östra Europa är stor, och cirka 40 procent av lastutrymmet kommer att vara tillgängligt för detta ändamål. Förstärkningen av organisationerna i Finland och Tyskland ska ses mot den bakgrunden. Expansion av Bulk/LoLo Enheten omfattar kontraktsinriktade bulktransporter med isklassade fartyg i Östersjön, Medelhavet och Nordsjön för främst skogs- och stålindustrin. Transatlantic har med sina hög kvalitativa besättningar och sitt effektiva tonnage stora förutsätt ningar att bygga upp en stark marknadsposition i segmentet. Dessutom medför Transatlantics finansiella styrka möjligheter till expansion genom investeringar i nya fartyg eller samarbete med annan operatör. Marknaden Konjunkturnedgången accelererade under hösten och blev global. De stora lönsamhetsproblemen i nordisk skogsindustri fortsatte och under slutet av året drabbades även övrig basindustri. Många företag införde längre produktionsstopp över årsskiftet för att hantera en kraftigt minskad orderingång. Trots en lägre andel skogsrelaterat gods utvecklades system trafiken i Östersjön starkt under året. Orsaken var en fortsatt positiv utveckling av tredjepartslasterna där många nya kunder tillkommit. Det var framför allt de nordgående tredjepartslas terna som utvecklades bäst.
Gruvutrustning och bilar på fartygen En fortsatt positiv utveckling av tredjepartslasterna, bland annat i form av projektlaster till gruvindustrin i norra Finland och transport av bilar för testkörning på vinterväglag, bidrar till att systemtrafiken i Östersjön går starkt.
19
Transatlantic Årsredovisning 2008
Den svaga utvecklingen på bygg- och fastighetsmarknaden i både Europa och Nordamerika medförde att volymerna av sågade trävaror i container- och bulktrafiken fortsatte att minska. Däremot ökade transporterna av stålprodukter och transpor terna av projektlaster. Det ledde till en fortsatt positiv utveckling för bulktrafiken, där även en bättre balans mellan långa och korta kontrakt bidrog till en ökad intjäning. Även containertrafi kens lönsamhet förbättrades under året, vilket förklaras i hög grad av förändringar i antalet hamnanlöp och andra rationalise ringar samt ett ökande antal projektlaster. Atlanttrafiken förbätt rade sin lönsamhet jämfört med föregående år trots att valuta kurserna under en stor del av året skapade en kraftig obalans mellan väst- och östgående volymer. I trafiken utmed den ameri kanska östkusten och Karibien förbättrades lönsamheten genom reducering av fartygskapaciteten och högre rater. Konkurrens En generell trend är att sjöfartsoperatörerna blir allt större genom förvärv och sammanslagningar, i syfte att möta kundernas behov och uppnå skalfördelar. De största konkurrenterna utgörs idag av Österströms, Spliethof, Finnlines, DFDS Tor Line och Wagen borg. Konkurrenterna är aggressiva inom samtliga segment och det pågår många nybyggnadsprogram. Dessutom är affärsområ det utsatt för konkurrens från andra transportlösningar såsom väg och tåg. Resultat och utsikter Resultatet ökade marginellt under 2008 jämfört med föregående år. Omförhandling av samtliga kommersiella avtal tillsammans med genomförda rationaliseringar och omstruktureringsåtgär der var faktorer som bidrog positivt till resultatet. Den kraftiga
20
konjunkturnedgången, framför allt mot slutet av året, samt en större avsättning för bunkersäkring påverkade däremot resulta tet negativt. För att möta konjunkturnedgången har delar av verksamheten omstrukturerats genom att den transatlantiska trafiken och RoRo-trafiken i Östersjön utnyttjar Lübeck som en gemensam hub. Fler strukturförändringar kommer att genom föras under 2009. Tillsammans med en ökad marknads bearbetning och effektivare transportflöden ska det bidra till att upprätthålla lönsamheten. Strategiuppföljning 2008 Synergier har genomförts vilket lett till högre volymer samt att fullservicekoncept kunnat erbjudas kunderna. Flexibiliteten i servicefrekvensen har ökat och ett arbete har påbörjats med att bredda kundunderlaget genom att fokusera på icke skogsrelate rad last. Fokus ligger på kontraktsbaserad trafik med Östersjön som geografisk bas. Fokus 2009 Servicefrekvensen i huvudtraderna ska öka för att kunna utgöra ett naturligt alternativ till järnväg och landsvägstransporter i Östersjö- och Nordeuropaområdena. Generellt sett kommer större fartyg att sättas in för att kunna fortsätta att bredda kundunderlaget genom att komplettera skogs- och stålprodukter med annat gods, till exempel projekt laster. Tillväxt ska ske genom både fartygsinvesteringar och företags förvärv. Dessutom söks kontinuerligt samarbeten med andra aktörer i syfte att bilda större transportsystem som är mindre känsliga för drift- och volymfluktuationer.
Transatlantic Årsredovisning 2008
M
otorvägar till sjöss är ett utpekat prioriterat projekt inom EU för att skapa ett hållbart transportsystem genom att stödja satsningar som flyttar gods från väg till sjöfart och järnväg. Riktlinjer har tagits fram för hur medlemsländerna kan säkra sina nationella sjöfartsnäringar samtidigt som olika forsknings- och utvecklingsprogram ska leda till ökad användning av hav och inre vattenvägar för transporter. Det är framför allt miljöskäl som talar för ett ökat utnyttjande av vatten som bärare av godstransporterna. Trängseln blir allt mer kännbar på vägarna samtidigt som utsläppen till luft ökar. En allt viktigare fråga på kontinenten är dessutom bullret från trafiken.
Motorvägar till sjöss
21
Transatlantic Årsredovisning 2008
Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag Affärsområdet Offshore/Isbrytnings strategi bygger bland annat på att för kundernas räkning utföra säkra och effektiva operationer i is. För att kunna säkerställa att detta kan genomföras arbetar Transatlantic med att ta fram en helt ny fartygsdesign.
I samråd med kunder och varv, samt genom olika tester och simuleringar, har Transatlantic tagit fram ett första förslag på en ny fartygsdesign. Eftersom det handlar om ett kundanpassat tonnage är det viktigt med ett tätt samarbete med de oljebolag som avser att prospektera i arktiska farvatten. Kunderna finns i första hand i USA men även ryska kunder är aktuella. Effektivare fartyg Transatlantic kommer med sin nya fartygsdesign att kunna erbjuda kunderna effektivare, säkrare operationer i is med färre fartyg än vad som är möjligt idag. Förutom att det bidrar till en bättre miljö, medför det lägre kostnader för kunden samt säkrare planering och därmed lägre risker. Flera funktioner i ett Den nya fartygsdesignen innebär att fartygen byggs för att klara av många olika uppdrag vid operationer i arktiska farvatten. För utom att bryta tjock is ska de fungera som bland annat ankarhan terare. Genom ett stort däck och generösa lastutrymmen ska de även kunna transportera en stor mängd varor och förnödenheter. Dessutom kommer fartygen att vara förberedda för att kunna
Bilden visar nästa generation kombinerade offshore/polarisbrytare.
22
utföra olika typer av konstruktionsuppdrag samt ha en stor hytt kapacitet i syfte att kunna medföra ett större antal experter och annan personal som kunderna behöver i prospekteringsarbetet. Olika uppdrag beroende på årstid Fartygen kommer att utföra offshoreuppdrag på längre kontrakt i arktiska farvatten under sommarhalvåret. Under vintern kan fartygen användas till isbrytning, antingen i de nya trafikområ dena i Ryssland eller i Östersjön där behovet av moderna isbry tare blir allt större. Ett alternativ är att använda fartygen för tra ditionella offshoreuppdrag i områden utan is, till exempel utanför Brasilien eller i Nordsjön. Bra tidpunkt för nybeställningar Inga fartyg kommer att beställas utan att långa hyresavtal först tecknats med kunderna. Genom att beställa en serie av fartyg kan bra priser förhandlas fram hos varven. Tidpunkten för nybe ställningar bedöms vara god då materialpriserna sjunkit i spåren av lågkonjunkturen och då många varv saknar nybeställningar och drabbats av avbeställningar.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Fartygsförteckning Ägda och långtidsinhyrda fartyg Typ
Dwt
Byggnadsår Ombyggnadsår
TransAgila
Container
4 500
1994
67%
TransFrej
Container
4 500
1994
72% 100%
Industriell Sjöfart
Ägande/Hyresform
TransNjord
Container
4 500
1995
TransOdin
Container
4 500
1994
66%
TransAlrek
Container
4 500
2006
Inhyrd – Timecharter
TransAnund
Container
9 800
2007
Inhyrd – Timecharter
TransJorund
Container
9 800
2007
Inhyrd – Timecharter
TransPaper
Container/RoRo
15 000
2006
Inhyrd – Bareboat charter 1)
TransPulp
Container/RoRo
15 000
2006
Inhyrd – Bareboat charter 1)
TransTimber
Container/RoRo
15 000
2007
Inhyrd – Bareboat charter 1)
TransEagle
LoLo
16 600
2002
100%
TransHawk
LoLo
16 600
2005
Inhyrd – Bareboat charter 1)
Tofton
LoLo
14 900
1980
Inhyrd – Timecharter
Weston
LoLo
14 900
1977
Inhyrd – Timecharter
Andromeda
Bulk
6 700
1999
100%
Capricorn
Bulk
6 700
2000
100% 100%
TransFalcon
Bulk
5 700
1993
Swing
Bulk
4 100
1999
100%
Obbola
RoRo
11 450
1996
Inhyrd – Bareboat charter 2)
Ortviken
RoRo
11 520
1996
Inhyrd – Bareboat charter 2)
Östrand
RoRo
11 560
1996
Inhyrd – Bareboat charter 2)
Stena Forteller
RoRo
12 640
2002
Inhyrd – Timecharter 3)
Tyrusland
RoRo
16 675
1978/1995
Inhyrd – Timecharter 3)
Vikingland
RoRo
16 675
1979/1996
Inhyrd – Timecharter 3)
Viola Gorthon
RoRo
11 400
1987
100%
TransOak
RoRo/Sidolastare
11 500
1984
100%
TransMaple
RoRo/Sidolastare
11 500
1984
100%
TransFighter
RoLo/Sidolastare
15 100
2001
100%
TransPine
RoLo/Sidolastare
15 100
2002
Inhyrd – Bareboat charter 1)
TransWood
RoLo/Sidolastare
15 100
2002
Inhyrd – Bareboat charter 1)
Joh. Gorthon
RoRo/Sidolastare
8 350
1977
Inhyrd – Timecharter
Alida Gorthon
Sidolastare
14 240
1977/1991
Inhyrd – Timecharter
Ingrid Gorthon
Sidolastare
14 240
1977/1991
Inhyrd – Timecharter
Margit Gorthon
Sidolastare
14 240
1977/1991
Inhyrd – Timecharter
Balder Viking
AHTS/Isbrytare
2 600
2000
50%
Tor Viking
AHTS/Isbrytare
2 600
2000
50%
Vidar Viking
AHTS/Isbrytare
2 600
2001
50%
Odin Viking
AHTS
2 870
2003
50%
NB 667
AHTS
4 500
2009
50% 50%
Offshore/Isbrytning
NB 668
AHTS
4 500
2010
NB 669
AHTS
4 500
2010
50%
NB 670
AHTS
4 500
2011
50%
1) Operationell lease 2) Finansiell lease 3) Timecharter från 1 januari 2009
23
Transatlantic Årsredovisning 2008
Miljö och säkerhet Transatlantics strategi att bli ledande inom arktisk offshore och att med Östersjön som geografisk bas växa i lönsamma segment inom industriell sjöfart ställer stora krav på miljö-, säkerhets och rekryteringsarbetet.
Transatlantics geografiska verksamhetsområden utgörs främst av Östersjön, Nordsjön och arktiska farvatten. Östersjön och Nordsjön är tillsammans med Engelska Kanalen utsedda av IMO till särskilda kontrollområden med allt hårdare krav på farty gens konstruktion och deras utsläpp av bland annat svavel- och kväveoxider. Att operera i arktiska farvatten innebär att fartygen ofta rör sig i tidigare helt orörda områden, där ett minimum av utsläpp får förekomma och med omfattande krav på säkerhet och specialistkompetens hos besättningarna. Dessutom består Transatlantics kunder till övervägande del av stora internatio nella företag med höga krav på sina leverantörers miljö- och säkerhetsarbete. För att kunna utvecklas framgångsrikt i en sådan omgivning behöver Transatlantic vara ledande inom miljö och säkerhet samt kunna rekrytera de bästa medarbetarna. Viktiga miljöfrågor Sjöfartens miljöpåverkan förknippas främst med avgaser från fartygens motorer, användande av giftiga bottenfärger, utsläpp av olika typer av vatten som har använts ombord samt påverkan på havsmiljön i samband med tömning av ballastvatten. Idag används miljögodkända bottenfärger och avfall som olje rester och förorenat vatten pumpas i land för att omhändertas i reningsverk. Sopor sorteras och lämnas till återvinning. Att minska emissioner till luft är den viktigaste miljöfrågan för sjöfarten och för Transatlantic. En begränsning av utsläppen av svavel- och kväveoxider hör till de högst prioriterade frågorna. Svavel är svårt att rena i efterhand. Enklaste sättet att värna om miljön är därför att använda en bunkerolja med lågt svavelinne håll. En rad beslut om begränsningar av svavelinnehåll kommer under de närmaste åren att följas av ett globalt förbud mot hög svavliga oljor. Det effektivaste sättet att minska utsläppen av kväveoxid är att installera en katalysator på fartygets motor. Eftersom det är en åtgärd förenad med höga kostnader söker många rederier andra tekniska lösningar, med sikte på att leva upp till de nya globala begränsningar av kväveoxidutsläpp som är under införande. Egen driftsorganisation En effektiv drift av flottan hör till de mest avgörande framgångs faktorerna inom sjöfart, vilket blir ännu mer betydelsefullt när de nya internationella utsläppsbegränsningarna leder till kraf
24
tigt ökade kostnader för högkvalitativa bränslen. Supportenheten Drift/Shipmanagment inom Transatlantic ansvarar för teknisk drift, utrustning och bemanning av såväl Transatlantics egna som externa kunders fartyg. Funktionen ansvarar även för att fartygen uppfyller gällande miljö- och säkerhetskrav. Fokus ligger på att minimera miljöpåverkan och att genom förebyggande arbete förhindra att olyckor och tillbud förekommer. Drifts organisationen är certifierad enligt ISM, miljöledningssystemet ISO 14001, kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och de underleve rantörssystem som tillämpas av oljeindustrin i Skandinavien. Omfattande miljöarbete Inom Transatlantic bedrivs idag en rad olika projekt för att minska miljöbelastningen, vilka kontinuerligt anpassas till omvärldsförändringar och kundbehov. De bedrivs ur aspekter som miljöteknik, fartygsdesign, hållbara transportlösningar och medvetandegörande. Transatlantic verkar bland annat genom Sveriges Redareförening och andra organisationer för strängare globala utsläppsbegränsningar samt samarbetar med motortill verkare och raffinaderier för att finna tekniska lösningar som minskar utsläppen. Transatlantic förnyar kontinuerligt renings utrustningen på fartygen, såsom katalysatorer, separatorer och ballasthantering. Minskade luftutsläpp Transatlantics offshorefartyg av Vikingklass opererar idag på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Systemfartygen i kon trakt för SCA och StoraEnso använder lågsvavlig olja och har också katalysatorer med lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. En rad åtgärder genomförs för att förbruka mindre mängder fossilt bränsle och därmed minska utsläppen av koldioxid. Flödes mätare installeras för att kontrollera bränsleförbrukningen. När fartygen ligger i hamn används i så stor utsträckning som möj ligt landansluten el, och fartygens propellrar och skrov poleras kontinuerligt för att minska friktionen, vilket ger lägre förbruk ning av bunkerolja. Effektiva transportlösningar Transatlantic gör en stor insats för miljön genom att fortsätta arbetet med integrerade logistiklösningar för sina kunder.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Genom dessa optimeras varje transportslag såväl miljömässigt som kostnadseffektivt. Exempelvis innebär kontraktet för sys temtrafiken åt StoraEnso i Östersjön att Transatlantic till tredje part marknadsför den tonnagekapacitet som StoraEnso inte f yller, vilket ger ett effektivt utnyttjande av lastkapaciteten. Även om den svaga skogskonjunkturen de senaste åren medfört en lägre andel skogsrelaterade laster, har fartygens fyllnadsgrad kunnat öka tack vare den större andelen tredjepartslaster. Sam mantaget medför detta arbete att last flyttats från lastbil till far tyg och att utsläppen per transporterat ton blivit lägre. Dessutom får StoraEnso lägre transportkostnader för sitt gods och Transat lantics intjäning förbättras. Miljöcertifiering enligt ISO 14001 För att befästa den aktiva miljöledningen certifieras Transatlan tic och dess fartyg enligt det frivilliga ISO-systemet och dess kod ISO 14001 för miljöledning. För att bli ISO-certifierad krävs att företaget har en miljöpolicy och att företaget sätter upp mål för att minska miljöbelastningen och hur de anställdas miljökun skaper ska höjas. ISO 14001 införs gradvis inom Transatlantic. Förutom land- och driftsorganisationen är idag sex av fartygen certifierade. Målet är att flottan som helhet, även de inhyrda fartygen, ska styras genom koncernens miljöledningssystem. Hög aktivitet inom säkerhet Ett säkerhetsarbete som syftar till att förhindra fartygstillbud och olyckor hos besättningen är extra viktigt vid operationer i känsliga områden såsom Östersjön och arktiska farvatten. Säker hetsfrågorna är prioriterade inom Transatlantic och aktiviteten är hög. Samtliga av Transatlantics fartyg är isklassade och har besättningar med iskompetens, vilket bidrar till att öka sjö säkerheten. Säkerhetsutbildningar genomförs som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav, bland annat för off shorefartygens besättningar. Dessutom är all ledande personal, både på land och till sjöss, utbildad i krishantering genom regel bundna övningar som sker i samarbete med myndigheter.
Det omfattande säkerhetsarbetet har resulterat i att olycks fallsstatistiken ombord på Transatlantics fartyg är låg och att de kontroller som genomförs av fartygen, dess utrustning, besätt ningens behörighet och viktigare rutiner visar på hög kvalitet.
Clean Shipping Project Clean Shipping Project, som är ett västsvenskt projekt med offentliga uppdragsgivare, har tagit fram ett helt nytt miljöindex – CSI – där stora transportköpare kan miljöbedöma hela rederier i sin upphandling. Totalt tas hänsyn till 20 olika miljöpåverkande faktorer, bland annat bränsle, smörjoljor, länsvatten, ballastvatten, bottenfärger, köldmedier och avfall. Under hösten 2008 begärde tolv av Sveriges största export-/ importföretag, via Clean Shipping Project, in miljöinformation från 77 av världens största rederier, däribland Transatlantic, efter att ha signerat en avsiktsförklaring om att börja ställa miljökrav på sina sjötransporter.
Ny smart miljöövervakning med TransPaper Under hösten 2008 installerades en så kallad Ferrybox på TransPaper. Det är en apparat som ger SMHI mätdata i realtid över internet om vattnets tillstånd i Östersjön. Projektet, som för första gången leds från Sverige, är ett samarbete mellan SMHI, Finska havsforskningsinstitutet och Transatlantic. TransPaper går i regelbunden kontraktstrafik åt StoraEnso mellan finska Kemi, Lübeck i Tyskland och Göteborg. Kontraktet sträcker sig över många år vilket gör det möjligt att bedriva långsiktig högfrekvent marin miljöövervakning. Eftersom fartyget hela tiden går i samma rutt får SMHI kontinuerliga mätdata – mängd växtplankton (klorofyll-fluorescens), salthalt, temperatur, grumlighet och koncentration av syre med mera. Mätningar sker var tjugonde sekund och kompletteras med vattenprover vid tjugofyra förutbestämda platser, vilka lämnas i land vid hamnanlöp. Projektet planeras pågå i tio år. Om försöket utfaller väl kan den svenska satsningen på marin miljöövervakning med Ferryboxar komma att utvidgas till fler rederier med både färjor och oceangående fartyg.
Transatlantics utsläppsdata 2008
2007 Utsläpp g/tonkm* CO2 (koldioxid) Nox (kväveoxider) SO2 (svaveldioxid)
Utsläpp g/tonkm*
18,9
16,1
0,3
0,282
0,174
0,184
0,00611
0,006
PM (partiklar)
0,0205
0,0191
CO (kolmonoxid)
0,0261
0,0212
NMVOC2 (flyktiga organiska ämnen)
* Beräkningen inkluderar fraktfartyg. Isbrytare/ankarhanterare (10% av flottan) är exkluderade eftersom beräkningarna inte är relevanta för fartyg utan last.
25
Transatlantic Årsredovisning 2008
MARPOL Annex VI – för en bättre sjöfartsmiljö
Sjöfarten står för cirka 90 procent av alla transporter i världen mätt i volym, men bara för cirka 3 procent av utsläppen globalt. Trots att sjötransporter har en stor miljöfördel i effektiv bränsleanvändning finns det ett antal viktiga miljöfrågor att hantera. Bland annat bidrar fartygens utsläpp av svaveloxider (SOx) och kväveoxider (NOx) till ökad försurning och övergödning. Utsläppen av svaveloxider är idag, räknat per ton, högre än för andra transportslag medan utsläppen av kväveoxid däremot är något lägre. Eftersom sjöfart är en i högsta grad internationell företeelse krävs det att regleringarna för miljöåtgärder införs på högsta möjliga internationella nivå för att de ska kunna få genomslag globalt. FN:s internationella sjöfartsorganisation, International Maritime Organization (IMO), är det viktigaste organet för skapandet av internationella konventioner. Beslutsprocessen inom IMO har ofta varit trögrörlig och de regler för utsläpp som tidigare införts saknar i stort sett betydelse idag. Under 2008 har dock IMO, under press från bland annat EU, börjat agera.
MARPOL Annex VI innehåller villkor för svavelinnehåll i bunkerolja och gränser för maximala utsläpp av kväveoxider. Gränsen för svavelinnehåll är idag satt till 4,5 procent, vilket är utan relevans då mindre än en procent av all bunkerolja i världen har högre halt. Genomsnittet för världssjöfarten ligger på 2,7 procent. Annex VI innehåller även möjligheter att inrätta kontrollområden där svavelinnehållet i bunkerolja får vara högst 1,5 procent. Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen är utsedda till sådana svavelkontrollområden. Under hösten 2008 beslutade IMO om en paketuppgörelse om kraftiga åtgärder för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider på global nivå. Paketuppgörelsen innebär i korthet följande: • Svavelhalten i fartygsbränsle globalt sänks från max 4,5 till max 3,5 procent från 1 januari 2012 och från 1 januari 2020 till max 0,5 procent. Inom svavelkontrollområdena sänks maxgränsen för svavel i bränslet till 1,0 procent den 1 juli 2010, och den 1 januari 2015 till 0,1 procent. • Parallellt med kraven på sänkta svavelhalter ställs också krav på att minska utsläppen av kväveoxider. I de särskilda kontrollområdena såsom Östersjön och Nordsjön innebär nya gränsvärden från och med 2016 att utsläppen av kväveoxider kommer att minska med upp till 80 procent. De föreslagna åtgärderna innebär en kraftfull minskning av utsläppen inom sjöfarten. Det medför även stora kostnadsökningar, då inköp av bränsle med lågt svavelinnehåll och investeringar i katalysatorer är kostsamma. De rederier som redan förberett sin flotta för minskade utsläpp har därmed en konkurrensfördel.
26
Transatlantic Årsredovisning 2008
Medarbetarutveckling och rekrytering Personalförsörjningen är av central betydelse inom Transatlantic och möts genom en aktiv satsning där Transatlantic ska framstå som ett naturligt val inom sjöfarten. Utvecklingen inom sjöfarten innebär att ett stort rekryterings behov kommer att uppstå i framtiden. Anledningen är ålders strukturen hos de anställda och att sjöfartens utbildningar under senare år inte haft resurser att utexaminera tillräckligt många sjöbefäl. Samtidigt blir rekryteringen till sjöyrkena allt mer inter nationaliserad och konkurrensen om välutbildad personal är hård. Efterfrågan är särskilt hög på tekniskt befäl. Under 2008–2011 beräknas cirka 480 nautiker och cirka 360 maskinbefäl utexamineras från de svenska sjöbefälsskolorna. Många av de nyutexaminerade kommer att få arbete under annan flagg samtidigt som flera söker sig till landbaserade arbe ten i andra sektorer. För att långsiktigt kunna bedriva internationell sjöfart från Sverige måste Transatlantic kunna rekrytera och behålla de främsta befälhavarna och annat kvalificerat manskap. Förutom omfattande rekryteringsinsatser fokuserar rederiet därför på företagsdelaktighet och information, individuell karriärplane ring, expansion genom nya offshorefartyg med hög standard, specialanpassade utbildningar och en förebyggande friskvård. Genom den egna driftsorganisationen förbättrar Transatlantic flexibiliteten och stabiliteten i bemanningen. Ett rederi med många möjligheter Transatlantic erbjuder sina medarbetare möjligheter att utveck las på olika typer av fartyg, i olika marknadsområden och inom olika sjöfartssektorer. Ansvaret för drift och bemanning omfat tar inte enbart den egna flottan utan även externa fartyg såsom Atlantic Container Lines (ACL) container/RoRo-flotta och svenska statens isbrytare och sjömätningsfartyg. Sammanlagt bemannar Transatlantic 36 fartyg med 1 128 medarbetare. Det breda utbudet av arbetsmöjligheter skapar en unik arbetsplats, till fördel för både den enskilde medarbetaren och för Trans atlantic och dess shipmanagementkunder. Långsiktig satsning på rekrytering Personalförsörjningen är av strategisk betydelse inom Trans atlantic och möts genom en satsning där sjöfart i allmänhet och Transatlantic i synnerhet ska framstå som ett naturligt val.
• Inför sommaren 2008 genomfördes en riktad insats mot killar och tjejer i gymnasieålder som ville testa på sjöfartsyrket. Resultatet blev att 42 ungdomar fick praktikplats på 19 av Transatlantics fartyg under perioden juni–augusti. Flera prak tikanter erbjöds därefter fasta tjänster och några har gått vidare till befälsskolorna. Satsningen genomfördes även under den gångna vintern och upprepas 2009. • Med Sjöfartsgymnasiet på Tjörn bedrivs ett nära och utveck lande samarbete. Gymnasiet är en av få skolor med sjöpraktik redan från årskurs 1 och ett flertal studenter genomför varje år sin praktik på något av Transatlantics fartyg. • Mot sjöbefälsskolorna i Kalmar och Göteborg bedrivs ett aktivt rekryteringsarbete, vilket bland annat omfattar att ett stort antal praktikanter tas emot varje år. • På Filippinerna har en sjöbefälsutbildning med inriktning mot sjöingenjörskap startats tillsammans med Walleniusrederi erna. Utbildningen är fyraårig och genomförs i samarbete med universitetet MAPUA i Manila. Transatlantic har 16 egna kadetter på skolan, vilka efter genomförd utbildning kontrak teras för fortsatt tjänstgöring i rederiet. Satsningen på Filippi nerna är den första av sitt slag och följs med stort intresse av många inom sjöfartsnäringen. • Transatlantic är aktivt i Svensk Sjöfarts rekryteringssatsning Sjöfartskaravanen och deltar i Sjöfartens Arbetsgivarförbunds projekt för att öka antalet utbildningsplatser för sjöfarten i Sve rige. För detta syfte har ett av ACL- fartygen anpassats för att ta emot praktikanter som vill utbilda sig till sjöbefäl. • Genom Sveriges Redareförening är Transatlantic aktivt i den stora forsknings- och utbildningssatsningen ”Lighthouse” som är ett nytt kompetenscentrum för sjöfartsrelaterad forsk ning och utbildning.
Samarbete Ice Academy I samarbete med Högskolan i Kalmar har en specialutbildning inom isnavigering tagits fram. Utbildningen vänder sig till både egen och extern besättning.
27
Transatlantic Årsredovisning 2008
Förvaltningsberättelse 2008 Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113
Rederi AB Transatlantic noterade återigen ett förbättrat resultat och stärkt finansiell ställning för koncernen under 2008. Affärsområdet Offshore/Isbrytning visade under 2008 en fortsatt hög lönsamhet. Strukturförändringar pågår inom affärsområde Industriell Sjöfart för att öka konkurrenskraften. Verksamheten Verksamhetsåret 2008 präglades av det omstruktureringsarbete som genomförts inom koncernen samt de snabba omvärldsför ändringarna som skett. Omstruktureringar har uteslutande skett inom affärsområdet Industriell Sjöfart, där beslut fattats om att avveckla delar av Atlanttrafiken. Syftet med omstruktureringen är att skapa en tillräckligt stor enhet för att möta framtida krav från kunderna. Trots omstruktureringen, samt den dramatiskt förändrade marknaden under slutet av året, så innebar 2008 att koncernen redovisade ett förbättrat resultat och en förbättrad finansiell ställning.
Supportfunktioner Utöver koncernledning och affärsområdena är Transatlantic organiserat med två supportfunktioner – Drift och Administra tion. Drift ansvarar för fartygsdrift och fartygsutveckling. Admi nistration omfattar funktionerna finans, ekonomi, controlling, IT/Informationsteknologi och human resources.
Affärsområde Offshore/Isbrytning Verksamheten baseras på fyra ankarhanteringsfartyg som betjä nar offshoreindustrin, där tre fartyg också har isbrytningsegen skaper. Rörelsen drivs genom Trans Viking joint venture samar betet, som ägs på 50–50 basis tillsammans med norska Viking Supply Ships. Ett långt isbrytningskontrakt med svenska Sjö fartsverket ger en garanterad grundintäkt och fartygen är där utöver sysselsatta inom offshoreindustrin. Affärsområdet har fyra fartyg i beställning, för leverans 2009–2011. Parterna har beslutat att dela upp joint venture verksamheten mellan sig. För ändringen förväntas vara genomförd första halvåret 2009.
samt före skatt uppgick till 271 MSEK (280). Årets nettoresultat blev 257 MSEK (185) för den kvarvarande verksamheten.
Affärsområde Industriell Sjöfart Affärsområdet består av olika verksamhetsområden med bas i Östersjöområdet. De olika verksamheterna kan indelas i följande områden: –R oRo Östersjön – systemtrafik för skogsindustrin inom Europa. – Containerlinje och feedertrafik mellan Östersjöområdet och Storbritannien – Bulk/LoLo som bedriver en kontraktstrafik baserad på mellan stora och mindre bulkfartyg. – RoRo-trafik med sidoportsfartyg i trafik mellan Europa och Nordamerika samt Karibien. Verksamhetsområdena samverkar inom marknads- och tonnage området för att uppnå maximal utnyttjandegrad för fartygen och ge kunderna hög service. För verksamheten med RoRo-fartyg mellan Europa och Nordamerika har styrelsen fattat beslutet att avyttra denna. Verksamheten särredovisas därmed i resultaträkningen.
28
Omsättning, resultat och verksamhetsutveckling Koncernen Koncernens nettoomsättning för kvarvarande verksamhet upp gick för 2008 till 2 121 MSEK (1 957 MSEK). Det operativa resulta tet 1) för kvarvarande verksamhet före omstruktureringsposter
Utveckling under året för affärsområde Offshore/Isbrytning Efterfrågan var fortsatt mycket hög under året för affärsområ dets fartyg, vilket ledde till en mycket god vinst och avkastning. Fartygen har i huvudsak varit sysselsatta på spotkontrakt i Nord sjön. Ett fartyg hade ett längre kontrakt avseende geologiska undersökningar utanför Grönlands kust. Affärsområdet har fyra fartyg i beställning med leverans 2009–2011. Transatlantic har i december tillsammans med Viking Supply Ships beslutat att dela upp verksamheten i Trans Viking enligt ägarandelen. Omsättningen under 2008 uppgick till 402 MSEK (359) och det operativa resultatet före skatt blev 233 MSEK (230). Offshoremarknaden bedöms fortsatt bli stark. Inriktningen att utveckla verksamheten mot offshoreverksamhet i arktiska områ den fortsätter. Utveckling under året för affärsområde Industriell Sjöfart Marknadsförhållanden var generellt sett goda för affärsområ dets olika verksamhetsgrenar under året även om det märktes en tydlig nedgång under kvartal fyra. Genomförda rationalise ringar och omförhandlingar av kontrakt inom containerlinjerna samt inom RoRo-trafiken över Atlanten har inneburit resultatför bättringar under 2008. Omsättningen har ökat något under året. 1) Operativt resultat = Resultat före skatt och före poster av omstrukture rings- och engångskaraktär. Se även årsredovisningens inledande eko nomiska sammandrag samt uppslaget med ekonomisk femårsöversikt.
Transatlantic Årsredovisning 2008
RoRo Östersjön trafiken inom Östersjön har haft en god utveckling där resultatet är tillfredställande. Trafiken kommer att utökas under 2009 med en linje på södra Finland och Konti nenten/Göteborg. Containerlinjerna har rationaliserat sin trafik på ett lönsamt sätt och lyckats dra fördel av det nya avtal om samtrafik som tecknades i slutet av 2007. Bulk/LoLo hade två av de större bulkfartygen uthyrda under hela året med god lönsamhet. Den övriga flottan är sysselsatt i kontraktsbaserad trafik i Europa och Nordamerika och har upp visat ett gott resultat. För RoRo-trafiken över Atlanten har verksamheten rationali serats som ett led i den avyttringsplan som styrelsen har fastlagt. Effekten av detta tillsammans med omförhandlingar har inne burit en positiv resultatpåverkan. Omsättningen under 2008 för den kvarvarande verksamheten uppgick till 1 478 MSEK (1 432) och det operativa resultatet före skatt blev 69 MSEK (80). Affärsområdets resultat belastades med en avsättning för bunkersäkringar om 37 MSEK. Effekter av omstruktureringar Resultatet för 2008 har belastats med omstruktureringsposter, vilka bestod av nedskrivning av fartyg med –22 MSEK, rea resultat från avyttringen av MS Holmön +7 MSEK samt perso nalkostnader m.m. till följd av omstrukturering med –9 MSEK. Koncerngemensamma poster Koncernledning och supportfunktionerna Drift och Administra tion ingår tillsammans med central finansförvaltning i Koncern gemensamma poster. Även vissa ship management-/fartygs driftsuppdrag för externa rederier ingår här. Omsättningen består huvudsakligen av driftkostnader som vidarefaktureras till externa kunder. Under året övertog koncernen uppdraget att ombesörja fartygsdriften och bemanningen av svenska Sjöfarts verkets isbrytare. Omsättningen uppgick till 240 MSEK (166). Det operativa resultatet före skatt blev –31 MSEK (–30). Investeringar Koncernens bruttoinvesteringar under 2008 uppgick till 114 MSEK (244) och avsåg främst nybyggnadsprojekt och dock ningar. Likviditetsmässigt, efter beaktande av lånefinansiering, påverkades koncernen med 86 MSEK (83). Avyttringar Avyttringarna under året uppgick till 18 MSEK (43) och avser försäljning av fartyget M/S Holmön. Det sammanlagda rearesul tatet uppgick till 7 MSEK (0).
Innehav av egna aktier I enlighet med årsstämmans beslut så innehar företaget 504 800 B-aktier i eget förvar. Kassaflöde och finansiell ställning Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 456 MSEK (282). Investeringsverksamheten, som omfattar såväl anskaffningar som avyttringar, gav netto –35 MSEK (–32) och avsåg både mate riella och finansiella anläggningstillgångar. Finansieringsverksamheten, som omfattar både nyupplåning, låneamorteringar, återköp av egna aktier och utdelning till aktie ägarna, redovisade ett netto på –240 MSEK (–143). Totalt innebar detta att koncernens kassaflöde blev 181 MSEK (107). Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick vid utgången av året till 574 MSEK (393). Därtill har koncernen idag ej utnyttjade löfteskrediter om totalt 400 MSEK. Vid utgången av december uppgick koncernens totala till gångar till 3 348 MSEK (3 124) och det egna kapitalet (med avdrag för återköpta aktier) till 1 421 MSEK (1 217). Soliditeten var vid årets utgång 42 procent (39). Skuldsättningsgraden uppgick sam tidigt till 43 procent (68). Fartygen redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Oberoende mark nadsvärderingar av fartygsflottan liksom genomförda avkast ningsvärdeberäkningar visar på betryggande övervärden gente mot bokförda fartygsvärden efter det att nedskrivning av fartyget TransNjord har skett med 22 MSEK. Övervärdet beräknas till ca 24 kr per aktie. Vid utgången av verksamhetsåret uppgick koncernens bok förda egna kapital (exklusive återköpta aktier) till 50,90 SEK/ aktie (43,60). Moderbolaget Moderbolagets verksamhet har under året utökats med ship management uppdrag dels genom övertagandet av verksamhe ten som bedrevs genom dotterbolaget Transatlantic Fleet Servi ces AB, dels genom uppdraget att ombesörja teknisk drift och bemanning för Sjöfartsverket. I slutet av året övertogs delar av befraktningsverksamheten inom Industriell Sjöfart som tidigare hanterats i dotterbolag. Sedan tidigare ingår även koncernled ning och supportfunktionen Administration. Omsättningen i moderbolaget uppgick till 734 MSEK (317). Nettoresultatet blev 220 MSEK (98). Balansomslutningen vid årets slut uppgick till 1 280 MSEK (994). Likvida medel uppgick vid slutet av 2008 till 222 MSEK (93). Investeringar har under hel året skett med 13 MSEK (12) och avsåg främst om- och tillbygg nad av kontorsbyggnad samt inventarier.
29
Transatlantic Årsredovisning 2008
Väsentliga händelser efter årets utgång Det inchartrade fartyget Joh Gorthon har återlämnats till ägarna. Fartygen TransOak och TransMaple saknar sysselsättning och kan komma att avyttras eller läggas upp. Företagets vice VD t illika chefen för affärsområdet Industriell Sjöfart Mathias Wideroth, slutade på egen begäran i början av januari. Mårten Carlquist har tillträtt som ny affärsområdeschef. Den 1 mars till trädde Ola Helgesson som CFO.
TSEK
Miljörelaterade frågor Inom Transatlantic bedrivs ett aktivt arbete för att minska miljö belastningen, vilket kontinuerligt anpassas till omvärldsföränd ringar och kundbehov. För vidare information se sidan 24.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att: Till aktieägarna utdelas – kontant 2,50 SEK/aktie motsvarande 69 814 TSEK för utestå ende aktier exklusive de per den 18 februari 2009 av bolaget återköpta B-aktierna.
Risker och osäkerhetsfaktorer Koncernen följer aktivt de såväl operationella som finansiella faktorer som kan innebära risker eller osäkerheter. En beskriv ning av koncernens operationella och finansiella riskhantering framgår av Not 1 och Not 33. Framtidsutsikter Sjöfartsmarknaden har påverkats av den generella nedgången i världsekonomin. Transatlantics verksamhet inom Industriell Sjöfart baseras på långa kontrakt vilket ger en lägre volalitet. Volymerna förväntas dock att minska under 2009. Den underliggande offshoremarknaden förväntas vara fort satt stark. Osäkerhet finns kring vissa mindre aktörers förmåga att finansiera projekt samt påverkan av de nybyggda fartyg som förväntas komma ut på marknaden. Beskrivet i särskilda avsnitt Följande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen: – Transatlantic-aktien och ägarförhållanden, se sidan 8. – Bolagsstyrning med beskrivning av styrelse- och lednings arbetet, omfattande även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, se sidan 59. – Bolagsskatt redovisas och kommenteras i not 14. Personal Medelantalet anställda uppgick för koncernen till 1 058 (1 017). Närmare information återfinns i Not 7.
30
Förslag samt motivering till vinstdisposition Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans för fogande:
Balanserat resultat
201 885
Årets resultat
220 459
Totalt därmed
422 344
TSEK I ny räkning balanseras
352 530
Totalt därmed
422 344
Förslaget till aktieutdelning motiveras av att koncernresultatet har utvecklats gynnsamt och att koncernens finansiella ställning bedöms som god. Styrelsen har som underlag för sitt förslag till beslut om vinstutdelning beaktat de finansiella medel och det egna kapitalet som verksamheten bedöms behöva och den eko nomiska och likvida ställning som behövs för att driva och utveckla verksamheten. Det är styrelsens uppfattning att den värdeöverföring som kan ske från Bolaget till aktieägarna till följd av föreslagen vinstutdelning är försvarbar med hänsyn till den s.k. försiktighetsregeln i 17 kap 3 § andra och tredje stycket i Aktiebolagslagen. Årsstämma Årsstämma hålls i Skärhamn torsdagen den 23 april 2009 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse samt av Transatlantics hemsida, www.rabt.se. Resultat, kassaflöde och balansräkning Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning framgår av de följande resultaträkningarna, kassa flödesanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Resultaträkning Koncernen TSEK
Moderbolaget
Not
2008
2007
2008
2007
2, 3, 4
2 120 515
1 957 444
733 830
316 744
5, 6
32 113
6 952
22 277
7 127
–929 097
–909 724
–35 590
—
7
–573 230
–418 188
–236 368
–35 210
4, 6, 8
–186 085
–190 704
–526 949
–296 883
9
–161 667
–130 129
–17 885
–16 836
10
85
368
85
—
302 634
316 019
–60 600
–25 058 114 138
Kvarvarande verksamheter: Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Direkta resekostnader Personalkostnader Övriga externa rörelsekostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Resultat från andelar i intresseföretag Rörelseresultat Resultat från andelar i koncernföretag
11
—
–33
249 115
Finansiella intäkter
12
27 426
24 244
35 604
16 283
Finansiella kostnader
13
–83 425
–63 329
–12 660
–10 231
246 635
276 901
211 459
95 132
10 713
–91 731
9 000
3 003
257 348
185 170
220 459
98 135
Resultat före skatt Inkomstskatt
14
Årets resultat från kvarvarande verksamheter Avvecklade verksamheter: Årets resultat från avvecklade verksamheter
35
Årets resultat
8 636
789
—
—
265 984
185 959
220 459
98 135
265 567
185 752
220 459
98 135
417
207
—
—
265 984
185 959
220 459
98 135
Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse Resultat per aktie, räknat på resultat från kvarvarande verksamhet hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning)
15
9,20
6,52
—
—
Resultat per aktie, räknat på resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning)
15
0,31
0,03
—
—
31
Transatlantic Årsredovisning 2008
Balansräkning Tillgångar per den 31 december TSEK
Koncernen
Moderbolaget
Not
2008
2007
2008
2007
Anläggningstillgångar Fartyg
9
1 845 278
1 895 225
—
—
Byggnader och mark
9
18 627
12 971
17 381
11 540
Inventarier
9
45 544
50 241
6 833
4 975
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
9
209 270
151 554
864
2 590
Goodwill
9
2 348
2 488
—
—
Varumärken
9
7 015
7 015
—
—
Övriga immateriella anläggningstillgångar Innehav i koncernföretag
9
5 308
4 821
46 072
59 295
16
—
—
424 357
424 179
—
—
194 493
181 288
16
85
—
134
—
170
170
170
170
Fordringar hos koncernföretag Innehav i intresseföretag Finansiella tillgångar som kan säljas Andra långfristiga fordringar
14, 17, 24
Summa anläggningstillgångar
64 047
72 916
53 241
66 374
2 197 692
2 197 401
743 545
750 411
Omsättningstillgångar Varulager
18
31 668
54 936
14 881
—
Kundfordringar
19
146 178
258 344
35 693
32 254
Fordringar hos koncernföretag
—
—
176 271
97 572
Fordringar hos joint ventures
—
—
8 830
5 163
Del i partrederiers omsättningstillgångar
—
3 449
—
—
—
38 739
—
— 8 387
Derivatinstrument
33
Övriga fordringar
32
129 693
63 169
39 021
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
20
78 778
104 890
39 381
6 956
Likvida medel
21
573 734
393 054
221 908
93 260
960 051
916 581
535 985
243 592
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning
35
190 499
9 900
—
—
Summa omsättningstillgångar
1 150 550
926 481
535 985
243 592
Summa tillgångar
3 348 242
3 123 882
1 279 530
994 003
Transatlantic Årsredovisning 2008
Eget kapital och skulder
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Aktiekapital
284 305
284 305
284 305
284 305
Övrigt tillskjutet från ägarna
167 126
167 126
—
—
46 047
42 240
—
—
TSEK Eget kapital och reserver som kan hänföras till moder företagets aktieägare
Not 15, 22, 23
Andra reserver Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse Summa eget kapital
—
—
245 782
245 782
894 397
698 644
201 885
131 260
—
—
220 459
98 135
1 391 875
1 192 315
952 431
759 482
28 757
25 161
—
—
1 420 632
1 217 476
952 431
759 482
—
—
39 277
43 092
—
—
39 277
43 092
997 404
984 402
—
—
22 363
24 010
—
—
Avsättningar Avsättningar för pensioner
24
Summa avsättningar Långfristiga skulder
25
Fartygslån Övriga skulder till kreditinstitut Del i partrederiers långfristiga skulder
26
50 882
63 456
—
—
Pensionsförpliktelser
24
52 192
57 035
—
—
Uppskjutna skatteskulder
14
211 835
208 076
—
—
20 760
27 359
17 855
23 532
1 355 436
1 364 338
17 855
23 532
139 089
178 023
—
—
5 600
5 600
—
—
21 990
11 256
—
—
Leverantörsskulder
86 414
121 052
27 007
3 086
Aktuell skatteskuld
7 950
6 719
—
—
—
—
152 903
117 485
Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder
25
Fartygslån Övriga skulder till kreditinstitut Del i partrederiers kortfristiga skulder
26
Skulder till koncernföretag Derivatinstrument
33
Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning
27 35
Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Eventualförpliktelser
61 231
—
—
—
33 605
33 494
12 582
13 798
182 427
185 924
77 475
33 528
538 306
542 068
269 967
167 897
33 868
—
—
—
572 174
542 068
269 967
167 897
3 348 242
3 123 882
1 279 530
994 003
28
45 030
50 708
24, 29
391 698
322 396
33
Transatlantic Årsredovisning 2008
Eget kapital Hänförligt till Moderföretagets aktieägare Andra reserver Koncernens förändringar i eget kapital TSEK Ingående eget kapital 2007-01-01
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet från ägarna
Omräkningsreserv
308 577
167 126
–8 287
13 390
579 375
24 751
1 084 932
Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter
—
—
28 819
—
—
203
29 022
Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 33
—
—
—
8 318
—
—
8 318
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare
—
—
28 819
8 318
—
203
37 340
Årets resultat
—
—
—
—
185 752
207
185 959
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare
—
—
—
—
185 752
207
185 959
Återköp aktier se Not 22
—
—
—
—
–33 894
—
–33 894
–24 272
—
—
—
24 272
—
0
—
—
—
—
–56 861
—
–56 861
Nedsättning av aktiekapitalet Utdelning Summa transaktioner med bolagets ägare
–24 272
—
—
—
–66 483
—
–90 755
Utgående eget kapital 2007-12-31
284 305
167 126
20 532
21 708
698 644
25 161
1 217 476
Ingående eget kapital 2008-01-01
284 305
167 126
20 532
21 708
698 644
25 161
1 217 476
Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter
—
—
47 300
—
—
3 179
50 479
Omvärdering derivatinstrument, kassaflödes säkringar se Not 33
—
—
—
–43 493
—
—
–43 493
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare
—
—
47 300
–43 493
—
3 179
6 986
Årets resultat
—
—
—
—
265 567
417
265 984
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare
—
—
—
—
265 567
417
265 984
Utdelning
—
—
—
—
–69 814
—
–69 814
Summa transaktioner med bolagets ägare
—
—
—
—
–69 814
—
–69 814
284 305
167 126
67 832
–21 785
894 397
28 757
1 420 632
Utgående eget kapital 2008-12-31
Moderbolagets förändringar i eget kapital
Balanserade vinstmedel
Summa eget kapital
245 782
172 324
726 683
—
–33 894
–33 894
–24 272
—
24 272
—
—
—
35 304
35 304
Aktiekapital
Reservfond
Eget kapital 2006-12-31
308 577
Återköp aktier se Not 22
—
Nedsättning av aktiekapitalet Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag
—
—
–9 885
–9 885
Utdelning
—
—
–56 861
–56 861
–24 272
—
–41 064
–65 336
—
—
98 135
98 135
284 305
245 782
229 395
759 482
Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen Årets resultat Eget kapital 2007-12-31 Koncernbidrag
—
—
58 755
58 755
Skatteeffekt på koncernbidrag
—
—
–16 450
–16 450
Utdelning
—
—
–69 814
–69 814
Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen
—
—
–27 509
–27 509
Årets resultat
—
—
220 459
220 459
284 305
245 782
422 344
952 431
Eget kapital 2008-12-31
34
Säkrings- Balanserade Minoritets- Summa eget reserv vinstmedel intresse kapital
Transatlantic Årsredovisning 2008
Kassaflödesanalys Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
246 635
276 901
211 459
95 132
161 667
130 129
17 885
16 836
–5 002
—
—
—
—
—
–249 115
–114 138
– Ej kassaflödespåverkande räntor 1)
–6 033
2 318
–29 450
–4 652
– Verklig värdeförlust derivatinstrument
31 668
—
—
—
– Övrigt 2)
–9 215
–9 098
–7 982
2 069
Betald inkomstskatt
–2 375
–1 724
—
—
417 345
398 526
–57 203
–4 753
Förändring av varulager
10 356
–22 002
–14 881
2 399
Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga rörelsefordringar
16 717
–121 516
–70 165
–35 782
TSEK
Not
Kassaflöden från den löpande verksamheten Kvarvarande verksamheter: Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet – Avskrivningar och nedskrivningar
9
– Realisationsresultat –E j kassaflödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital Förändring i rörelsekapital
Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
11 349
27 945
66 653
28 894
455 767
282 953
–75 596
–9 242
—
Investeringsverksamheten –100
–1 929
–178
Försäljning av dotterföretag
Förvärv av dotterföretag
16
—
600
—
—
Förvärv av andelar i joint venture
—
–155
—
— —
Förvärv av andelar i intresseföretag Förvärv av fartyg Försäljning av fartyg Försäljning av andra materiella anläggningstillgångar Förvärv av andra immateriella anläggningstillgångar Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar Förändring av långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten
–49
—
–49
–48 888
–70 035
—
—
18 226
—
—
—
—
—
1 726
—
–2 430
–1 313
–2 430
–1 231
–11 319
–2 187
–9 931
–2 103
9 594
42 899
–909
–8 565
–34 966
–32 120
–11 771
–11 899
101 795
Finansieringsverksamheten Förändring av lån från koncernföretag
—
—
280 834
Upptagna lån
—
125 820
—
60 000
–170 244
–178 011
—
–60 000
Amortering av lån Återköp egna aktier Utdelning till Moderföretagets aktieägare Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel i kvarvarande verksamhet Förändring av likvida medel i verksamheter under avveckling
35
Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut 1) Erhållen ränta uppgår till Betald ränta uppgår till
21
—
–33 894
—
–33 894
–69 814
–56 861
–69 814
–56 861
–240 058
–142 946
211 020
11 040
180 743
107 887
123 653
–10 101
14 432
7 737
—
—
393 054
263 564
93 260
104 190
–14 495
13 866
4 995
–829
573 734
393 054
221 908
93 260
21 422
24 032
6 020
5 026
–83 454
–60 799
–12 526
–3 626
–62 032
–36 767
–6 506
1 400
2) I beloppet för koncernen ingår upplösning av skuld med 7 268 (8 284).
35
Transatlantic Årsredovisning 2008
Noter Not 1 |
Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering
Allmän information Transatlantic-koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Kon cernen är organiserad i två affärsområden – Offshore/Isbrytning och Industri ell Sjöfart. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Skär hamn, organisationsnummer 556161-0113. Postadress till huvudkontoret är Box 21, 471 21 Skärhamn, besöksadress Södra Hamnen 27. Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska börs, Stockholm, Small Cap. Denna koncernredovisning har den 18 februari 2009 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Grunden för den finansiella rapporteringens upprättande De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats, och som anges nedan, har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges. Koncernredovisningen har upprättas i enlighet med IFRS, regelverk som antagits av EU samt i enlighet med RFR 1 och Årsredovisningslagen. Någon förtida tillämpning av IFRS:s eller IFRIC:s som per bokslutsdagen ännu inte trätt i kraft har inte skett. En genomgång av nya standarder och tolkningar av befintliga standarder, men som ännu inte trätt i kraft, har skett för att se vilka konsekvenser de bedöms få för koncernens finansiella rapporter när de införs. Följande standar der, som träder i kraft den 1 januari 2009, anses preliminärt var relevanta för koncernen och få en påverkan på de finansiella rapporterna: IFRS 8 Rörelsesegment (tidigare IAS 14) Standarden behandlar indelningen av koncernens verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska informationen ta utgångspunkt i den interna rapporte ringen, sett ur koncernledningens perspektiv. Koncernen tillämpar redan idag en struktur som utgår ifrån den interna rapporteringen, varför standarden inte bedöms medföra några väsentliga förändringar. IAS 23 Lånekostnader Revidering av standarden innebär att lånekostnader skall aktiveras i samband med investeringar. Denna princip innebär ingen förändring då koncernen sedan tidigare, haft denna princip. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter Alla förändringar av eget kapital exklusive transaktioner med aktieägarna, kommer att redovisas särskilt i resultaträkningen alternativt redovisas i en separat redovisning. Standarden bedöms inte medföra några väsentliga för ändringar. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med RFR 2 ”Redovis ning för juridiska personer” samt i enlighet med Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget har andra redovisningsprinciper än koncernen, framgår dessa under rubriken ”Moderbolagets redovisningsprinciper” i denna not. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresse- och joint venture företag. Dotterföretag Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestämmande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande inflytande (inklusive SPE-bolag dvs specialbolag bildat med begränsat och väldefinierat syfte). Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital, som uppstått efter förvärv.
36
Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterbolag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i sam band med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt minoritetsi ntresse. Den del av anskaffningskostnaden som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger netto tillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen. Minoritetens andel av dotterbolagets egna kapital, inklusive nettotillgångar till verkligt värde som redovisas för dotterbolaget, redovisas inom koncernens egna kapital på en egen rad. Minoritetens andel av årets nettoresultat framgår under egen rad i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förlus ter elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivnings behov föreligger. Intresseföretag Företag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men understiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den kapital andelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovi sas till anskaffningsvärde, inkl goodwill, vid anskaffningstillfället och däref ter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten ”Resultat från andelar i intresseföretag”. Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som ”Andelar i intresseföretag”. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internresultat eli mineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet. Joint venture företag Joint Venture företag är företag där koncernen tillsammans med andra ägare har gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint ven ture som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt klyvningsmetoden, genom att redovisa koncernens andel av företagets resultat- och balansräkning. Koncernen redovisar den andel av vinster och förlus ter av koncernens försäljning av tillgångar till joint venture som motsvarar övriga samägares ägarandel, och först efter att tillgången sålts till oberoende part. Partrederier Andel i partrederiers resultat redovisas som rörelseintäkt, rörelsekostnad res pektive finansiell intäkt eller kostnad i enlighet med klyvningsmetoden. Kon cernens andel i partrederiers tillgångar och skulder ingår som särskilda poster under respektive tillgångs- och skuldkategori. Omräkning av utländska valutor Samtliga transaktioner som ingår i de finansiella rapporterna för respekt ive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rätt visande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Good will och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK. Moderbolagets funktionella valuta är SEK. För koncernföretag som har annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta omräknas balansräkningar till balansdagens kurs och resultaträkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdiffe rensen förs till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisa tionsresultatet.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kurs differenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säk ring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller net toinvesteringar, då vinster och förluster förs direkt mot eget kapital. Fordringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan. Intäkter För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balans dagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal resdagar på balans dagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa managementuppdrag, redovisas först när över enskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta utlägg som har vidarefakturerats till kund, nettoredovisas i resultaträkningen mot det kostnadsslag som inköpet gjorts i. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. Direkta resekostnader Kostnader direkt hänförliga till fraktuppdrag, såsom bunkers, hamnkostnader mm, redovisas i resultaträkningen under rubriken Direkta resekostnader. Tidi gare ingick dessa kostnader under rubriken Övriga kostnader. Statliga stöd Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräk ning sker månadsvis. Inkomstskatter Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan till gångars och skulders bokföringsmässiga- och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillna derna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag, filialer, intresseföretag, redovisas inte i koncernre dovisningen så länge inte beslut om vinsthemtagning har fattats. Moderbola get kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillna derna, och för närvarande bedöms det inte sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträk ningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Rapportering för segment Rörelsegrenar innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och avkast ning jämfört med andra rörelsegrenar. Geografiska marknader tillhandahåller tjänster inom ett speciellt geografiskt område som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för andra geografiska områden. I koncernen, och i moderbolaget, klassificeras rörelsegrenar som primära segment och geografiska områden som sekundära. Koncernen har två segment Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Segmentet Industriell Sjöfart var tidigare uppdelat i under segmenten Atlanttrafik och Europatrafik. Då delar av denna verksamhet är under omstrukturering och avyttring, har denna underuppdelning upphört. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffnings värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationalise ringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflagg ning av fartyg, aktiveras enligt denna princip. Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anlägg ningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader som akti veras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för fartyg under byg gande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade
återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Fartyg 20–32 år Dockning och större översynsåtgärder 2,5 år Datorer 3–5 år Övriga inventarier 5–10 år Byggnader 20–50 år Markanläggningar 25 år Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje till gång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskriv ning. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Dataprogram 3–5 år Linjenät 10 år För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkast ning under en obegränsad tid, skall ingen avskrivning ske. Däremot skall det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgångens värde har förändrats, fastställa ett återvinningsvärde för tillgången. Koncernen har goodwill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifiera ev nedskriv ningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av ev nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafikområden inom divisionerna. Varumärket avser Transatlantic, där återvinningsvärdet för tillgången är väsentligt högre än bokfört värde. Moderbolaget är genom finansiell leasingavtal leasetagare av fartyg som inkluderar rätten att förvärva fartygen efter leasingperiodens utgång. Avtalet redovisas på olika sätt i koncernen och moderbolaget med hänsyn till beskatt ningsregler. I koncernen redovisas leasingavtalen enligt beskrivningen under stycket Leasingavtal nedan, medan moderbolaget redovisar en immateriell till gång avseende rätten att förvärva fartyg. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Rätten att förvärva fartyg 6 år. Nedskrivningar Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventu ellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig avskrivning bedöms om nedskrivning skall ske för tillgången närhelst det finns indikatio ner på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvin ningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostna der och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning I resultat vid fartygsförsäljningar ingår skillnaden mellan köpeskillingen och redovisat värde för fartyget samt kvarstående redovisad dockningsutgift. För anläggningstillång, eller verksamhetsgren, som beslutats avyttras, omklassifi ceras från anläggningstillgångar till omsättningstillgång under egen rubrik. Tillgången redovisas det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningen av tillgången sker ej därefter. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Lån och kundford ringar samt Finansiella tillgångar tillgängliga till försäljning. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassifi ceringen sker årligen. Finansiella tillgångar till försäljning värderas till verkligt värde med hän förliga transaktionskostnader. Finansiella tillgångar som kan säljas och finan siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kund fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
37
Transatlantic Årsredovisning 2008
Kundfordringar Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden mins kat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värde minskning av kundfordringar görs när det finns uppenbarliga bevis för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp. Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transak tionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffnings värde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Leasingavtal Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finansiella leasingavtal samt operationella leasingavtal. Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska förmånerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anlägg ningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas framtida leasing avgifter minskat med de finansiella kostnaderna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultat räkningen som Rörelseintäkter vid uthyrning och som Övriga externa rörelse kostnader vid inhyrning. Varulager Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och netto försäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörjolja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen. Pensioner och liknande förpliktelser Koncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. För månsbestämda pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån mot svarande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbestämda pensions planer betalar koncernen in en fastställd avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncern har därefter inte några ytterliggare pensionsåtagande till de anställda. Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktu ariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltnings kapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Aktuariella vinster/förluster som överstiger ett s.k. korridorvärde om 10% skall resultatföras under de anställdas genom snittliga återstående tjänstgöringsperiod. Lånekostnader Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggnings tillgång under projektteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa flödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavande och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kort fristiga skulder.
38
Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (förtida tillämpning). RFR 2 innebär att moderbolaget i årsre dovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU god kända IFRS och uttalande såvida de inte är i konflikt med Årsredovisningsla gen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS. Detta innebär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom angivna undantag som angivits ovan eller som anges nedan: Intresse- och dotterbolag Andelar i intresse- och dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaff ningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinst medel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovisade värde. Koncernbidrag och aktieägartillskott Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger. Kon cernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens skattekostnad, redovi sas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för aktuell skatteeffekt. Obeskattade reserver De belopp som avsatt till obeskattade reserver utgör skattepliktig temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, sär redovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräk ningen. Finansiella intäkter I moderbolagets finansnetto ingår även utdelning på dotterbolagsaktier, och först när rätten att erhålla betalning har fastställts. Finansiella instrument Moderbolaget tillämpar samma principer avseende finansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finan siella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Förvärv egna aktier Vid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier skall fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen. Ersättning till anställda – förmånsbestämda planer Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas på samma sätt som för koncernen. Riskstyrning I koncernens verksamhet finns det ett antal operationella och finansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är: – marknadsrisk – operationell risk – valutarisk – ränterisk – likviditetsrisk – kreditrisk – bunkerrisk Styrelsen har identifierat riskerna och arbetat fram en plan hur man kan u ndvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balansräk ning genom olika åtgärder. Styrelsen fokuserar därmed på att genom tydlig policy och rapporteringsvägar, ange hur dessa risker skall hanteras samt hur avrapporteringen ska ske. Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och finan siella riskernas påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Koncer nens policy är därmed aktivt arbeta med olika typer av försäkringar eller finansiella instrument för att minimera olika typer av risker.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Marknadsrisker: Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunkturutveck lingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och därmed efter frågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell marknad. Koncernen efter strävar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella svängningar. Operationella risker: Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar. För en del av fartygsflottan, pri märt för de fartyg som går i en linjetrafik, har en s.k. offhire försäkring teck nats, som ger en ekonomisk kompensation vid längre driftsstörningar. Valutarisker: Sjöfarten är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassaflöde kommer från SEK. Detta innebär att valutaför ändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöden, samt dess tillgångar. Valutarisken begränsas först och främst genom att expone ringen för intäkterna och tillgångarna i olika valutor matchas med lån i motsvarande valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument i enlighet med koncernens policy, se not 33. Ränterisker: Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvud sakliga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument, se not 33. Likviditetsrisk: För att undvika störningar i betalningsflödena så säkerställer koncernen att man har en tillräckligt stor likviditetsreserv i form av bankmedel och lånelöf ten för att klara oförutsägbara svängningar i kassaflödet. Kreditrisk: Koncernen lämnar endast korta rörelsekrediter. I huvudsak lämnas dessa kre diter till stora kunder där koncernen har långa relationer. Nya kunder genom går en kreditkontroll innan kredit lämnas. När längre krediter lämnas sker detta mot säkerhet. Bunkerrisker: Kostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Frakt kontrakt inkluderar ofta klausuler som innebär att kunden bär risken för pris förändringar. För den del av förbrukningen där koncernen inte har sådan klau suler, ingår koncernen terminskontrakt för bunkerolja. Se vidare not 33 för mer information där även en känslighetsanalys framgår. Derivatinstrument/Säkringsredovisning Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakurs förändringar, bunkerprisförändringar samt för att säkra exponering för ränte risker. Koncernen policy är att endast inneha instrument som är kvalificerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. Koncernen har säkringar som säkrar verkligt värde för tillgången (verkligt värde säkring), mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödes säkring) samt förändringar av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. När en säkringar har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkrings instrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt den strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livs längd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i verkligt värde eller kassaflödet för säkrade poster. Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde på balansdagen. Orealiserade värdeför ändringar för säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen till sammans med värdeförändringen för den säkrade tillgången för den effektiva
delen av säkringen. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säk ringar avseende kassaflöden, redovisas i en omvärderingsreserv inom egna kapitalet. När sådana derivat avyttras löses värdeförändringen upp och redo visas i resultaträkningen. För derivat som inte uppfyller kraven för säkrings redovisning, skall både orealiserad som realiserad värdeförändring, inkl den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Säkringar av nettoi nvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv mark nadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder. Nominellt värde mins kat med ev. krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder. Viktiga uppskattningar och bedömningar Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling. Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål: Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resul tat- och balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan är: – Nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar samt dess restvärde. – I nkomstskatter där koncernen har verksamhet i olika länder och olika skat tesystem (som ex. vis tonnageskatt). – Värdering av finansiella instrument. – Pensionsskulden och pensionskostnaden. Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga pröv ningen av eventuellt nedskrivningsbehov, som för 2008 medförde behov av förändring av bokförda värden, se not 9. Avseende inkomstskatter har skatte satsen i Sverige förändrats från 28% till 26,3%, vilket påverkar beräkningen av beräkningen av den uppskjutna skatteskulden. Värderingen av finansiella instrument utgår från externa marknadsvärderingar (se not 33). Pensionsbe räkningarna utförs av aktuarie utifrån av bolaget fastställda antaganden. Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper De bedömningar som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande om fram tida kassaflöde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassaflödena för fartygen baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budget arbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 10 %. För koncernen bedöms antagande av framtida kassaflöden för fartygen vara den bedömning och uppskattning som har störst påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.
Not 2 | Nettoomsättningens fördelning Koncernen TSEK Fraktintäkter
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
1 193 243
1 259 749
55 700
—
Tidsbefraktningsintäkter
681 847
529 124
366 117
277 951
Vidarefakturererade kostnader till externa uppdragsgivare
244 054
157 447
10 925
—
Vidarefakturererade kostnader till interna uppdragsgivare
—
—
299 717
15 531
Övrigt
1 371
11 124
1 371
23 262
Totalt
2 120 515
1 957 444
733 830
316 744
39
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 3 |
Segmentredovisning
Primära segment koncernen, kvarvarande verksamheter: Industriell Sjöfart 1) TSEK Försäljning
Offshore/Icebreaking
2008
2007
2008
2007
1 478 317
1 432 360
401 735
358 696
Intern försäljning
—
—
—
—
Nettoomsättning
1 478 317
1 432 360
401 735
358 696
Avskrivningar
–123 748
–96 629
–34 671
–31 269
—
368
—
—
82 597
109 674
261 538
239 684
–37 081
–33 346
–29 002
–9 209
45 516
76 328
232 536
230 475
Inkomstskatt
—
—
—
—
Resultat från avvecklade verksamheter, se även not 35
—
—
—
—
Årets resultat
—
—
—
—
1 744 173
1 690 588
767 930
817 183
Resultatandelar från intresseföretag Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt
Tillgångar2) Kapitalandelar i intresseföretag
—
—
—
—
Ofördelade tillgångar 3)
—
—
—
—
1 744 173
1 690 588
767 930
817 183
845 510
962 122
583 089
618 043
Summa tillgångar Skulder2) Ofördelade skulder 3) Summa skulder Bruttoinvesteringar4)
—
—
—
—
845 510
962 122
583 089
618 043
57 168
84 428
44 308
156 660
Primära segment koncernen Shipmanagement / Koncerngemensamt
Summa
2008
2007
2008
2007
Försäljning
1 024 143
1 048 091
2 904 195
2 839 147
Intern försäljning
–783 680
–881 703
–783 680
–881 703
Nettoomsättning
240 463
166 388
2 120 515
1 957 444
–3 248
–2 231
–161 667
–130 129
85
—
85
368
–41 501
–33 339
302 634
316 019
TSEK
Avskrivningar Resultatandelar från intresseföretag Rörelseresultat Finansnetto
10 084
3 437
–55 999
–39 118
–31 417
–29 902
246 635
276 901
Inkomstskatt
—
—
10 713
–91 731
Resultat från avvecklade verksamheter, se även not 35
—
—
8 636
789
Årets resultat
—
—
265 984
185 959 3 085 143
Resultat före skatt
Tillgångar
836 054
577 372
3 348 157
Kapitalandelar i intresseföretag
85
—
85
—
Ofördelade tillgångar 3)
—
—
—
38 739
Summa tillgångar
836 139
577 372
3 348 242
3 123 882
Skulder
472 008
326 241
1 900 667
1 906 406
Ofördelade skulder2) Summa skulder Bruttoinvesteringar4)
—
—
27 003
—
472 008
326 241
1 927 610
1 906 406
12 504
3 334
113 980
244 422
1) A ffärsområde Industriell Sjöfart har belastats med omstruktureringsposter om sammanlagt –24 MSEK (–3). Dessa bestod av nedskrivningar av fartyg med –22 MSEK, rearesultat från avyttringen av Holmön med 7 MSEK samt personalkostnader m.m. vid omstrukturering med –9 MSEK. Affärsområdets operativa resultat, dvs exklusive omstrukturerings posterna uppgick till 69 MSEK (80). 2007 års omstruktureringsposter, –3 MSEK, bestod av kostnader i samband med avveckling av ship managementverksamheten i Stockholm samt personalkostnader hänförliga till avyttrade fartyg 2) I beloppen för Industriell Sjöfart ingår i balansposter hänförliga till verksamheter under avveckling, se vidare i not 35. 3) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument. 4) Å rets investeringar avsåg främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt aktiverade dockningsutgifter. 2007 års investeringar avsåg främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt förvärv av ett containerfartyg, TransNjord, inom affärsområde Industriell Sjöfart.
40
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 4 |
Sekundära segment, fördelning per geografiskt område: Koncernen TSEK
2008
2007
Nettoomsättning Norden
1 326 542
1 238 481
Övriga Europa
507 954
403 398
Nordamerika
101 997
142 344
Övriga världen
184 022
173 221
2 120 515
1 957 444
Summa
Övriga Europa Nordamerika Övriga världen Summa
2 762 881
2 648 404
585 361
475 478
—
—
—
—
3 348 242
3 123 882
Investeringar Norden
92 176
179 886
Övriga Europa
21 804
64 536
—
—
Nordamerika Övriga världen Summa
Not 5 |
Övriga rörelseintäkter Koncernen
Tillgångar Norden
Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Moderbolaget I moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncernföretag med 299 717 TSEK (17 597). I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 25 115 TSEK (94 697).
—
—
113 980
244 422
Primära segment Koncernen redovisas fördelat på två affärsområden samt supportfunktionen Shipmanagement/koncerngemensamt samt uppgifter om effekter av omstruk turering. Koncernens verksamhet består från och med 2008, efter sammanslag ning av Atlantdivisionen och Europadivisionen till Industriell Sjöfart, av de två affärsområdena industriell Sjöfart och Offshore/Isbrytning. Denna uppdel ning har använts genomgående i årsredovisningen vid beskrivning av verk samheten. Industriell Sjöfart är främst inriktat på kontraktsbaserad sjöfart för nordisk basindustri. Affärsområdet omfattar flera olika verksamhetsområden vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt. RoRo Östersjön består av specialanpassade RoRo- och containerfartyg vilka bildar ett heltäckande sjötransportsystem i Östersjön. Bulk/LoLo-segmentet består av isklassade fartyg inom de mindre bulksegmenten vilka opererar både inom Europa och över Atlanten. I verksamhetsområdet RoRo Atlanten tillhan dahålls bl a papperstransporter över Atlanten med specialanpassade RoRofartyg utrustade med sidoport samt även RoRo-trafik mellan amerikanska östkusten och Karibien. Container-segmentet bedriver containerbaserad linje trafik mellan Sverige och England. Affärsområde Offshore/Isbrytning utgörs av isbrytande s.k. ankarhanterings fartyg vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), dels för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa. Fartygen utför även transporter av förnödenheter för kunder inom offshoreindustrin. Shipmanagement/Koncerngemensamt inkluderar ship management för kon cernens egna och externt ägda fartyg, central ledning och administration. Transaktioner mellan affärsområden och supportfunktioner har skett pris satta till marknadsmässiga villkor. Sekundära segment – geografiska områden Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i tre geografiska områden. I ”Norden”, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom samtliga segment. Även i ”Övriga Europa” bedrivs verksamhet inom samtliga segment. I ”Nordamerika” bedriver Industriell Sjöfart verksamhet. Resterande försäljning har lagts in i ”Övriga världen”. Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunderna är verksamma. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgångarna är bokförda.
TSEK Valutakursdifferenser
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
21 169
5 060
21 693
7 127 —
Rearesultat försäljning fartyg
7 661
—
—
Övrigt
3 283
1 892
584
—
Totalt
32 113
6 952
22 277
7 127
Not 6 |
Valutakursdifferenser
I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande:
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Övriga rörelseintäkter
21 169
5 060
21 693
7 127
Totalt
21 169
5 060
21 693
7 127
TSEK
Koncernens valutakursrisker beskrivs under avsnittet ”Risker och möjligheter i verksamhet och omvärld”.
Not 7 |
edelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar M och sociala kostnader mm.
Medelantal anställda 2008
2007
Antal anställda
Varav kvinnor %
Antal anställda
Varav kvinnor %
48%
Moderbolaget Sverige – landanställda
91
36%
31
– ombordanställda
373
3%
—
—
Totalt i moderbolaget
464
10%
31
48%
Dotterföretag Sverige – landanställda – ombordsanställda Storbritannien – landanställda Finland – landanställda Totalt i dotterföretag Koncernen totalt
64
39%
106
35%
478
8%
825
7%
49
27%
52
23%
3
0%
3
0%
594
13%
986
11%
1 058
11%
1 017
12%
41
Transatlantic Årsredovisning 2008
Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare
Not 7 fortsättning
TSEK Sjukfrånvaro %
400
Moderbolaget
Håkan Larsson
200
2008
Helena Levander
200
Ulf G Lindén
200
2007
Moderbolaget Total sjukfrånvaro
3,7
2,6
Lena Patriksson Keller
200
– långtidssjukfrånvaro
2,2
0,6
Christer Olsson
200
– sjukfrånvaro för män
3,9
3,4
Björn Rosengren
200
– sjukfrånvaro för kvinnor
1,4
1,7
Christer Lindgren
– anställda – 29 år
0,8
4,7
Totalt
– anställda 30 – 49 år – anställda 50 år –
3,7
1,5
10,0
4,2
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2008
Moderbolaget
2007
Sociala kostnader Löner och (varav penersätt- sionskostningar nader)
TSEK 1,2)
211 682
102 151
Sociala kostnader Löner och (varav penersätt- sions kostningar nader) 18 567
15 589
(27 597) Dotterföretag i Sverige
234 629
114 762
(7 815) 308 450
161 370
(27 261) Dotterföretag utomlands
7 083
1 614
(45 358) 7 650
1 772
(582) Koncernen totalt
453 394
218 527
(642) 334 667
178 731
(55 440)
(53 815)
1) L öner och ersättningar har reducerats med 13 217 TSEK (1 279), vilka aktiverats som arbete för egen räkning på pågående nybyggnadsprojekt. 2) Verksamheten som tidigare bedrevs i dotterbolaget Transatlantic Fleet Services AB, vari en stor andel av koncernens sjöanställda tidigare var anställda, överfördes 2008-01-01 till moderbolaget.
2008 TSEK
2007
Styrelse och VD
Övriga anställda
Styrelse och VD
Övriga anställda
Moderbolaget Sverige
7 771
203 911
6 642
11 925
Totalt i moderbolaget
7 771
203 911
6 642
11 925
Dotterföretag i Sverige
6 075
228 554
2 957
305 493
Dotterföretag utomlands Nederländerna Storbritannien Finland Total dotterföretag utomlands Koncernen totalt
— 1 600
Inga andra ersättningar har utgått till ledamöterna. Styrelsens ordförande har under en 10-års period 2004–2013 rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbaserad, livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets åtagande för detta har pensionsförsäkringar tecknats. Bolagets tillgångar i sådana försäkringar res pektive bolagets förpliktelser för dessa pensioner ingår i avsättningar enligt not 24.
Ersättningar till ledande befattningshavare TSEK VD Håkan Larsson (anställd t.o.m 2008-01-31) VD Carl-Johan Hagman (anställd t.o.m 2008-10-31)
Övriga PensionsLön2) förmåner premier
Summa
250
—
—
250
4 100
32
952
5 084
VD Anders Källström (anställd f.r.o.m 2008-11-01)
710
—
127
837
Vice VD Mathias Wideroth (anställd f.r.o.m 2008-06-01)
1 293
25
285
1 603
Andra ledande befattningshavare, 5 personer (4)1)
11 369
349
2 113
13 831
Totalt
17 722
406
3 477
21 605
1) I beloppet ingår avgångsvederlag till två ledande befattningshavare vilka under 2008 lämnat sin anställning, med lön om 4 700 TSEK, förmånder om 129 TSEK samt pensionspremier om 1 047 TSEK. 2) I beloppet är inkluderat en bonus om totalt 812 TSEK till de ledande befattnings havarna.
Löner och andra ersättningar per land
—
—
111
—
605
4 594
677
5 114
—
1 884
—
1 748
605
6 478
788
6 862
14 451
438 943
10 387
324 280
Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 103 975 TSEK (–). och totalt för koncernen med 177 672 TSEK (166 031). Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.
42
Styrelsearvode
Folke Patriksson, ordförande
Moderbolagets VD Anders Källström kommer att uppbära en årslön 3 000 TSEK samt har ett premiebestämt pensionsavtal där inbetalningar motsva rande 25% av grundlönen görs. VD har tillgång till tjänstebil. Anställningsav talet innebär både en rättighet och en skyldighet att lämna bolaget vid 60 års ålder. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs för VD av 18 månadslöner. Moderbolagets vice VD Mathias Wideroth hade en avtalad årslön om 1 920 TSEK samt ett premiebestämt pensionsavtal med inbetalningar motsvarande 25% av grundlönen. Vice VD hade tillgång till tjänstebil. Mathias Widertoh lämnade på egen begäran sin anställning den 7 januari 2009. Avgångsvederlaget uppgick till sex månadslöner. Ingen ny vice VD har utsetts efter Mathias Wideroth. Andra ledande befattningshavare har avgångsvederlag vid uppsägning från arbetsgivarens sida för var och en med maximalt en årslön. Dessa befatt ningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITPplanen. Koncernens ledningsgrupp har bestått av fem medlemmar varav en kvinna. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelseledamöter i dot ter- och koncernbolag. Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar för ledande befattningshavare.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 8 |
Revisionsuppdrag
Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till (TSEK).
Koncernen TSEK
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Arvoden avseende revisionsuppdrag och revisionsrådgivning PricewaterhouseCoopers
1 765
1 758
1 625
1 476
Svensk Revison Forsäng och Claesson
397
333
375
214
Övriga revisionsf öretag
548
592
—
—
PricewaterhouseCoopers
889
1 323
864
1 162
Övriga revsionsf öretag
697
85
—
—
4 296
4 091
2 864
2 852
Arvoden avseende övriga uppdrag
Totalt
Not 9 |
Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Fartyg TSEK
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
2 377 919
2 290 388
—
—
71 313
82 271
—
—
–151 301
–39 791
—
—
–56 846
–20 023
—
—
Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning Försäljningar/utrangeringar Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
213 099
65 074
—
—
2 454 184
2 377 919
—
—
Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar
–482 694
–383 988
—
—
Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning
34 638
24 167
—
—
Försäljningar/utrangeringar
55 168
20 023
—
—
Årets omräkningsdifferens
–37 841
–10 828
—
—
Årets planenliga avskrivningar 1)
–153 177
–132 068
—
—
Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar
–583 906
–482 694
—
—
Ingående nedskrivningar
—
–4 718
—
—
Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning
—
4 444
—
—
–3 039
274
—
—
Årets nedskrivning
–21 961
274
—
—
Utgående ackumulerade nedskrivningar
–25 000
—
—
—
1 845 278
1 895 225
—
—
–25 663
–1 280
—
—
Nedskrivningar
Årets omräkningsdifferens
Utgående planenligt restvärde 1) I beloppet ingår avskrivningar på fartygen TransOak och TransMaple som i balansräkningen klassificerats bland omsättningstillgångarna ”Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning”, och som i resultaträkningen ingår i ”Årets resultat från avvecklade verksamheter med: Se även Not 35 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning. Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 14 år (15).
43
Transatlantic Årsredovisning 2008
2) I posten ”Fartyg” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
531 954
508 362
—
—
4 874
—
—
—
82 574
23 592
—
—
619 402
531 954
—
—
Ingående avskrivningar
–75 003
–47 785
—
—
Årets omräkningsdifferens
–15 153
–2 798
—
—
Fartyg, finansiell leasing, TSEK Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inklusive förbättringskostnader) Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar
Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde
–26 633
–24 420
—
–116 789
–75 003
—
—
502 613
456 951
—
—
Se även – Not 30 Leasing, långtidsförhyrning och charter. 3) Värderingsintyg som utfärdats per 2008-12-31 av oberoende värderingsinstitut indikerar ett övervärde i fartygsflottan uppgående till ca 675 MSEK (1 100).
Koncernen Byggnader och mark, TSEK
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde
20 564
20 625
18 682
18 682
Årets anskaffning (inkl förbättringskostnader)
6 260
—
6 260
—
Årets omräkningsdifferens
–201
–61
—
—
26 623
20 564
24 942
18 682
–7 593
–7 135
–7 142
–6 723
57
20
—
—
–460
–478
–419
–419
Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar
–7 996
–7 593
–7 561
–7 142
Utgående planenligt restvärde
18 627
12 971
17 381
11 540
5 855
855
5 760
759
– byggnader
7 266
7 266
6 983
6 983
– mark
2 003
1 453
1 766
1 216
Totalt
9 269
8 719
8 749
8 199
17 671
11 740
17 381
11 540
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets omräkningsdifferens Årets planenliga avskrivningar
– varav markvärde Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige
Bokfört värde på fastigheter inom Sverige
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
97 195
87 068
13 985
13 015
8 838
12 110
4 095
1 713
Omklassificeringar till anl.tillg som innehas för försäljning
–4 658
—
—
—
Försäljningar / utrangeringar
–1 963
–2 148
–804
–743
Inventarier , TSEK Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader)
Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
–315
165
—
—
99 097
97 195
17 276
13 985
–46 954
–38 681
–9 010
–8 042
2 573
—
—
—
564
2 078
380
743
Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Omklassificeringar till anl. tillg som innehas för försäljning Försäljningar / utrangeringar Årets omräkningsdifferens Årets planenliga avskrivningar 1) Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2)
44
I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med
238
–234
—
—
–9 974
–10 117
–1 813
–1 711
–53 553
–46 954
–10 443
–9 010
45 544
50 241
6 833
4 975
—
—
—
—
Transatlantic Årsredovisning 2008
2) I posten ”Inventarier” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
Koncernen Inventarier, finansiell leasing, TSEK
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
62 321
51 689
—
—
2 599
10 632
—
—
64 920
62 321
—
—
–26 180
–20 780
—
—
–5 865
–5 400
—
—
–32 045
–26 180
—
—
32 875
36 141
—
—
Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde Se även – Not 30 Leasing, långtidsförhyrning och charter
Koncernen Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar, TSEK
2008
Moderbolaget 2007
2008
2007
Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde
151 554
2 200
2 590
2 200
57 716
147 819
–1 726
390
Omklassificeringar
—
—
—
—
Årets omräkningsdifferens
—
1 535
—
—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
209 270
151 554
864
2 590
Utgående planenligt restvärde
209 270
151 554
864
2 590
—
—
—
—
Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader)
I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
2 488
1 342
8 278
8 278
—
1 351
—
—
Årets omräkningsdifferens
–140
–205
—
—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 348
2 488
8 278
8 278
Goodwill, TSEK Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning
Ackumulerade nedskrivningar Ingående nedskrivningar
—
—
–8 278
–8 278
Utgående ackumulerade nedskrivningar
—
—
–8 278
–8 278
2 348
2 488
—
—
Utgående bokfört värde
I samband med fusionen med Gorthon Lines 2005 skedde i moderbolaget nedskrivning av den goodwillpost som uppkom vid minoritetsförvärvet av aktier i Gorthon Lines AB under 2001. Detta goodwillvärde ingick fram till fusionen i posten ”Andelar i intresseföretag”. Goodwillposten representerade övervärden i fartygsflottan som numera ägs av dotterbolag.
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
Ingående anskaffningsvärde
7 015
7 015
—
—
Utgående planenligt restvärde
7 015
7 015
—
—
Varumärken, TSEK
2008
2007
Anskaffningsvärden
45
Transatlantic Årsredovisning 2008
Koncernen 2008
Övriga immateriella tillgångar, TSEK
Moderbolaget 2007
2008
2007
Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde
6 825
5 510
99 152
97 921
Årets anskaffning
2 430
1 315
2 430
1 231
Årets omräkningsdifferens
–185
—
—
—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
9 070
6 825
101 582
99 152
Ingående avskrivningar
–2 004
–1 187
–39 857
–25 151
Årets planenliga avskrivningar
–1 758
–817
–15 653
–14 706
Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar
–3 762
–2 004
–55 510
–39 857
5 308
4 821
46 072
59 295
Ackumulerade planenliga avskrivningar
Utgående planenligt restvärde
Koncernen: Värdet består förutom av aktiverade programvaror också av upparbetat trafiksystem inom Industriell Sjöfart som innehas av dotterbolaget Transatlantic European Services AB, och tillfördes koncernen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004. Moderbolaget: Beloppet utgörs förutom av aktiverade programvaror av värdet av rätten att vid hyresperiodens utgång förvärva tre fartyg som går i trafik för SCA. Denna rätt tillfördes moderbolaget i samband med fusionen med Gorthon Lines 2005.
Not 10 |
Not 13 |
Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen
Moderbolaget
Koncernen
2008
2007
2008
2007
Resultatandelar från övriga intresseföretag1)
85
368
85
—
Totalt
85
368
85
0
TSEK
Finansiella kostnader
TSEK Räntekostnader
1) Resultatandelen 2008 avser resultat från Icebreakaer Management Sweden AB. Resultatandelen 2007 avser resultat från Percy Tham i Oxelösund AB till och med 30 juni 2007. Därefter förvärvades utestående aktier och bolaget redovisas som dotterbolag.
Räntekostnader till koncernföretag Valutakursdifferenser Övriga finansiella kostnader Totalt
Not 11 |
Not 14 |
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Utdelningar
—
—
269 213
118 059
Nedskrivning av aktieinnehav 1)
—
—
–19 692
–3 400
Nedskr. av fordringar 2)
—
—
–406
–581
Rearesultat från försäljning av dotterbolag, netto
—
–33
—
60
Totalt
—
–33
249 115
114 138
TSEK
1) Avser värdekorrigering av posten ”Aktier i dotterbolag” så att den korrekt speglar värdet av nettotillgångarna i dotterbolagen. 2) Avser nedskrivning av fordran på dotterbolaget Hays Mews Properties LTD som ej förväntas bli återbetald.
Finansiella intäkter Koncernen
TSEK Ränteintäkter
46
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
27 426
20 533
6 020
5 026 11 257
Ränteintäkter från koncernbolag
—
—
7 321
Valutakursdifferenser
—
3 711
22 263
—
27 426
24 244
35 604
16 283
Totalt
2007
2008
2007
72 502
63 329
199
2 044
—
—
134
—
10 923
—
11 468
8 187
—
—
859
—
83 425
63 329
12 660
10 231
Resultat från andelar i koncernföretag Koncernen
Not 12 |
Moderbolaget
2008
Skatter Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
– Aktuell skatt
–2 375
–93 178
16 451
9 885
– Uppskjuten skatt
13 088
1 147
–7 451
–6 682
Totalt
10 713
–91 731
9 000
3 003
TSEK
2008
2007
Årets skattekostnad
Bolagsskatt Från 1 januari 2007 beskattas den norska verksamheten enligt en tonnageskat temodell som finns i flera EU-länder och som kommer att ge låga framtida skat tekostnader. Koncernens övriga verksamheter bedrivs redan i tonnagebeskat tade länder alternativt under skatteregler, såsom för den svenska verksamheten, där avskrivningsmöjligheter på anläggningstillgångar medför att koncernen kan skjuta betalbar skatt på framtiden. Koncernens skatteskuld uppgår till totalt 220 MSEK varav 164 MSEK är hänförligt till den svenska verksamheten och motsvarande 54 MSEK är hänförligt till norska verksamheten. Diskussio ner om införandet av EU-anpassad tonnageskatt förs idag i Sverige och kan komma att ersätta nuvarande system med möjligheter till uppskjuten skatt.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 14 fortsättning Koncernen
Moderbolaget
2008
2008
2007
TSEK
%
TSEK
%
TSEK
2007 %
TSEK
%
Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt
246 635
Skattekostnad enligt svensk skattesats 28 %
–69 058
–28
–77 532
–28
–59 209
–28
–26 637
–28
–3 769
–2
105
0
—
—
—
—
– Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats –O mvärdering skattefordran/-skuld vid ny lägre skattesats i Sverige – Effekt förändrad tonnageskatteförordning Norge 3) – Tonnagebeskattad verksamhet
276 901
211 459
95 132
9 237
4
—
—
–531
0
—
—
30 940
12
–91 243
–33
—
—
—
—
53 764
22
49 482
18
—
—
—
—
–10 623
–4
–1 110
0
—
—
—
—
– Effekt av ej skattepliktiga intäkter
853
0
3 940
1
76 219
36
33 261
35
– Effekt av ej avdragsgilla kostnader
–440
0
–2 102
–1
–5 977
–3
–2 974
–3
–3 394
–2
–702
0
–3 007
–2
–886
–1
1 735
1
4 378
2
1 495
1
239
0
– Effekt till följd av rapportering i funktionell valuta
– Värdeförändring pensionsåtaganden – Justering av föregående års skatt –U nderskott för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats – Övrigt Skattekostnad
Koncernen
—
—
20 000
7
—
—
—
—
–1 468
1
3 053
1
8
0
—
—
–10 713
4
–91 731
–33
–9 000
4
3 003
59
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
– Pensionsförpliktelser med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt
13 832
18 120
12 624
16 446
– F inansiella instrument, värdering till marknadsvärde
16 103
—
—
—
6 457
9 054
6 821
15 162
36 393
27 174
19 445
31 608
TSEK Uppskjutna skattefordringar
–U nderskottsavdrag1)
Not 15 |
Uppskjutna skatteskulder – Immateriella anl.tillgångar, temporära skillnader – Materiella anl.tillgångar, temporära skillnader 2) – F inansiella instrument, värdering till marknadsvärde – Ö vriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt 3)
Netto uppskjuten skattefordran / (skatteskuld)4)
Underskottsavdragen i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag av obeskattade reserver till 24 553 TSEK (32 337), vilka till fullo beaktats avseende uppskjutna skattefordningar. Underskottsavdragen i moderbolaget uppgår till 25 935 TSEK (54 150), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo. Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skatte lagstiftning. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Skatter som redovisats mot eget kapital uppgår i koncernen till 12 346 TSEK (–1 994).
—
—
11 235
Resultat per aktie
15 948
201 551
138 529
—
—
—
8 441
—
—
46 677
88 280
—
—
248 228
235 250
11 235
15 948
Koncernen Vägt genomsnittligt antal aktier exklusive aktier i eget förvar
2008
2007
27 925 674
28 345 915
Koncernen 2008
2007
256 931 000
184 963 000
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare: –211 835 –208 076
8 210
15 660
– Från kvarvarande verksamhet – Från avvecklad verksamhet
1) För de svenska enheterna utgör posten nettot av ackumulerade underskottsavdrag och obeskattade reserver. 2) Temporära skillnader – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskrivningar. 3) Norska staten beslutade att ändra reglerna för tonnageskattesystemet, vilket 2008 innebar att koncernen kunnat omvandla en del av föregående års avsättning till eget kapital. Denna åtgärd har inneburit en positv skatteeffekt om 30 940 TSEK. Därmed kvarstår efter nedsättning av skulden samt återbetalningar sammanlagt 54 492 TSEK av den ursprungliga avsättningen om 94 405 TSEK från inträdet 1/1-2007 i nya norska tonnageskatteförordningen. 4) Uppskjuten skatteskuld redovisas netto då kvittningsrätt bedömts föreligga enligt svensk skatterätt.
Totalt
8 636 000
789 000
265 567 000
185 752 000
Koncernen 2008
2007
Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare: – Från kvarvarande verksamhet
9,20
6,52
– Från avvecklad verksamhet
0,31
0,03
Totalt
9,51
6,55
I koncernen finns inga optionsprogram som kan medföra utspädningseffekter.
47
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 16 |
Andelar i koncernföretag, intresseföretag samt joint ventures Innehavets omfattning
Dotterbolag ägda av moderbolaget
Organisationsnummer
Säte
Innehavets värde
Bokfört Bokfört Andel i Andel i värde värde Eget kapital Eget kapital % av aktie- 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Antal kapitalet TSEK TSEK TSEK TSEK
1)
Transatlantic Holding AB
556376-4876
Skärhamn
1 000
100
100
100
Transatlantic Shipping AB
556208-0373
Skärhamn
2 118 115
100
344 263
344 263
Transatlantic European Services AB
556520-6504
Västerås
1 000
100
18 021
18 021
Transatlantic Hornet AB
556519-4270
Stockholm
4 000
100
600
600
Transatlantic Crewing AB
556426-8646
Skärhamn
1 000
100
120
120
Transatlantic Services AB
556161-7928
Helsingborg
1 000
100
100
100
Transatlantic Fleet Services AB
556275-8846
Skärhamn
200 000
100
5 622
5 622
Transatlantic Administration AB
556662-6866
Skärhamn
1 000
100
7 400
7 400
Transatlantic Icebreaker Crewing AB2)
556679-1454
Skärhamn
1 000
100
107
—
B&N Nordsjöfrakt A/S3)
977521041
Oslo
50
100
—
242
B&N Crewing A/S
981240030
Sarpsborg
50
100
362
121
Rotterdam
10
100
47 401
47 401
100
27
27
12 000
100
84
84
100
72
—
100
100
1
1
100
76
76
Transatlantic Nederland BV Transatlantic Container Shipping Ltd
Gibraltar
Gorthon International Shipping Ltd
Bermuda
Transhawk Ltd4)
Gibraltar
Gorthon Shipping Inc.
Kanada
OY Transatlantic Services AB Hays Mews Properties Ltd
Helsingfors 2531990
London
100
100
Totalt
1
1
424 357
424 179
Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterbolag uppgår till 670 183 TSEK (670 005).
Övriga koncernbolag Transatlantic Specialtonnage AB
556074-5431
Skärhamn
20 000
100
TransLumi Line AB
556642-5889
Göteborg
1 000
100
ACL Ship Management AB
556550-2159
Skärhamn
1 000
100
Percy Tham i Oxelösund AB
556022-4908
Västerås
1 000
100
Mälarstuveri AB
556119-6139
Västerås
1 000
100
Mälartransport AB
556056-9153
Västerås
1 000
100
Paltrans Ferrieservices AB
556059-8723
Västerås
1 200
100
987069295
Oslo
100
100
Transatlantic UK Ltd
3 384 716
Goole, UK
10 000
100
Paltrans Cargo Services Ltd
2 547 016
Goole, UK
100
100
Nordon Shipping Company B.V.
Rotterdam
35
100
Andromeda Shipping Company B.V.
Rotterdam
35
100
Capricorn Shipping Company B.V.
Rotterdam
35
100
Swing Shipping Company B.V.
Rotterdam
35
100
Transatlantic Specialtonnage AS
MS Frej Claus-Markus Speck KG
HRA1211
Hörsten
72
MS Odin Claus-Markus Speck KG
HRA1215
Hörsten
66
Agila GmbH & Co. KG Seeschiffahrt
HRA5055
Hörsten
Euroforest Shipping Ltd
67
Malta
60
60
Skärhamn
49 000
49
Intresseföretagens koncernmässiga värde Icebreaker Management Sweden AB4)
556754-2682
Totalt
85
—
134
—
85
—
134
—
101
Joint Venture bolagens koncernmässiga värde5) TRVI Offshore & Icebreaking AB
556710-9003
Skärhamn
500
50
16
46
71
TRVI Offshore & Icebreaking 3 AB
556733-1102
Skärhamn
50 000
50
–11
2
39
52
TRVI Offshore & Icebreaking 4 AB
556733-1094
Skärhamn
50 000
50
–11
2
39
52 161 702
Trans Viking Icebreaking & Offshore AS
979 437 943
Kristiansand
550
50
251 518
161 152
252 068
Partrederiet Odin Viking DA
989 573 152
Kristiansand
—
50
82 853
64 049
82 853
64 049
334 365
225 251
335 070
225 956
1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Skärhamn, Tjörns kommun. 2) Bolaget förvärvat under 2008. 3) B&N Nordsjöfrakt AS har under 2008 fusionerats in i B&N Crewing AS 4) Bolaget bildades under 2008. 5) T r ansatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedlen i bolagen.
48
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 17 |
Kundfordringarna klassificerade utifrån förfallotidpunkt:
Andra långfristiga fordringar
Koncernen Koncernen TSEK Ingående värde Årets anskaffning Förändring uppskjuten skatt
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
72 916
116 307
66 374
65 865
—
10 269
—
7 391
—
—
–7 450
–6 882
–39
—
—
—
Årets avyttring
–8 830
–53 660
–5 683
—
Utgående värde
64 047
72 916
53 241
66 374
Omklassificering till avyttringsgruppen
Koncernen
2007
2008
2007
Ej förfallna
74 268
192 004
4 084
25 955
Förfallodag passerad med upp till 14 dagar
34 344
42 114
—
—
Förfallodag passerad med mellan 15–29 dagar
4 793
8 722
1 668
—
32 773
15 504
29 941
6 299
146 178
258 344
35 693
32 254
Moderbolaget
Förfallodag passerad med 30 dagar eller mer Totalt
Not 20 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2008
2007
2008
2007
—
—
8 210
15 660
TSEK
Förvaltningskapital avseende pensioner
42 626
45 053
27 176
27 176
Kapitalförsäkringar
20 625
26 907
17 855
23 532
Förutbetalda personalkostnader
Övrigt
796
956
—
6
Upplupna reseintäkter
Totalt
64 047
72 916
53 241
66 374
Upplupna ränteintäkter
TSEK
Moderbolaget
2008
TSEK
Koncernen
Uppskjutna skattefordringar
Moderbolaget 2007
2008
2007
27 074
25 679
13 109
—
23 149
49 469
—
—
375
1 684
—
—
Bokfört värde på andra långfristiga fordringar överensstämmer med verkligt värde.
Förutbetalda dockningar för inchartrat tonnage
—
—
5 263
5 065
Not 18 |
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
28 180
28 058
21 009
1 891
Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning.
Totalt
78 778
104 890
39 381
6 956
Not 19 |
Not 21 |
Varulager
Kundfordringar
Redovisat värde för kundfordringar fördelar sig på följande sätt:
Koncernen TSEK Fakturerade fordringar Reserv för osäkra fordringar Totalt
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
146 324
258 344
35 693
32 254
–146
—
—
—
146 178
258 344
35 693
32 254
2008
Kassaflödesanalys
I de fall då lånefinansiering vid investeringprojekt utbetalas direkt till varvet/ leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa, redovisas investe ringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redo visad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen. Förvärv/avyttring av aktier i dotterbolag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dot terbolagets likvida medel på förvärvs-/avyttringsdagen.
Koncernen
Redovisat värde för kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig.
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Kassa och bank vid årets början
393 054
263 564
93 260
104 190
Årets förändring av kassa och bank
180 680
129 490
128 648
–10 930
Likvida medel vid årets slut
TSEK Likvida medel
Reserven för osäkra fordringar förändrade sig på följande sätt:
Koncernen TSEK Ingående värde Avsättningar för osäkra kundfordringar Återförda avsättningar Utgående värde
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
—
—
—
—
146
—
—
—
—
—
—
—
146
—
—
—
Årets konstaterade kundförluster uppgick till 37 TSEK (668).
573 734
393 054
221 908
93 260
Avgår spärrade/pantsatta likvida medel
–6 609
–6 845
—
—
Utgående disponibla likvida medel
567 125
386 209
221 908
93 260
49
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 22 |
Aktiekapital Aktiekapital 2008
Ingående aktiekapital Under året indragna aktier Totalt
2007
A-aktier
B-Aktier
Summa
A-aktier
B-Aktier
Summa
18 179 600
266 125 140
284 304 740
18 179 600
290 396 940
308 576 540
—
—
—
—
–24 271 800
–24 271 800
18 179 600
266 125 140
284 304 740
18 179 600
266 125 140
284 304 740
Antal aktier 2008 Ingående antal aktier Under året indragna aktier Totalt Aktier i eget förvar Totalt utestående aktier
2007
A-aktier
B-Aktier
Summa
A-aktier
B-Aktier
Summa
1 817 960
26 612 514
28 430 474
1 817 960
29 039 694
30 857 654
—
—
—
—
–2 427 180
–2 427 180
1 817 960
26 612 514
28 430 474
1 817 960
26 612 514
28 430 474
—
–504 800
–504 800
—
–504 800
–504 800
1 817 960
26 107 714
27 925 674
1 817 960
26 107 714
27 925 674
Antal röster 2008 Ingående antal röster Under året indragna aktier Totalt Aktier i eget förvar som ej är röstberättigade Totalt antal röster
2007
A-aktier
B-Aktier
Summa
A-aktier
B-Aktier
Summa
18 179 600
26 612 514
44 792 114
18 179 600
29 039 694
47 219 294
—
—
—
—
–2 427 180
–2 427 180
18 179 600
26 612 514
44 792 114
18 179 600
26 612 514
44 792 114
—
–504 800
–504 800
—
–504 800
–504 800
18 179 600
26 107 714
44 287 314
18 179 600
26 107 714
44 287 314
Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen finns inga optionsprogram. Återköp gjordes 2007 av egna aktier, sammanlagt 715 580 st till genomsnittskursen 47,37 kr per aktie. Aktier i eget förvar bokförs som reduktion av fritt eget kapital och påverkar således inte aktiekapitalet. För aktier i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till dess dessa aktier återutges.
Not 23 |
Utdelning per aktie
De utdelningar som betalades ut under 2008 uppgick till 69 814 TSEK (2,50 per aktie). Under 2007 betalades ut 56 861 TSEK (2,00 SEK per aktie). På årsstämman den 23 april 2009 kommer en utdelning avseende år 2008 på 2.50 SEK per aktie, totalt 69 814 TSEK, exklusive återköpta aktier att föreslås. Den föreslagna utdel ningen har inte redovisats i dessa finansiella rapporter. .
50
Not 24 |
Avsättningar för pensioner
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårdsförmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkrings bolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pen sionsplaner benämns avgiftsbestämda planer. Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från rådet för finan siell rapportering, UFR3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbe stämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan för delas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliseringsnivån till 112% (152%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alec tas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Förmånsbestämda planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sin förpliktelse tills pensionen har blivit utbetald. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbestämda planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på förpliktelsen. Förmånsbestämda planer finns endast i Sverige. I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbestämda pla nerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelsen och förvaltnings tillgångar.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 24 fortsättning Koncernen MSEK
2008
2007
2006
2005
2004
Flerårsöversikt Per balansdagen Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse
36 945
39 488
39 571
48 225
36 070
–42 626
–45 053
–37 068
–40 813
–35 173
Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster
4 979
4 913
4 832
–1 667
—
Skuld / (Tillgång)
–702
–653
7 335
5 745
897
Verkligt värde på förvaltningskapital
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Genomsnittlig diskonteringsränta
3,75%
Förväntad avkastning på förvaltningskapital
5,50%
4,30%
3,75%
4,30%
5,50%
5,50%
Långsiktigt löneökningsantagande
5,50%
3,00%
3,00%
3,00%
3,00%
Långsiktigt inflationsantagande
2,00%
2,00%
2,00%
2,00%
Kostnad intjänade förmåner under perioden
1 666
2 203
91
656
Räntekostnad
1 734
1 352
1 225
867
Avskrivning aktuariella vinster/förluster
–42
–1 503
34
–1 225
Korrigering kostnad
983
1 079
—
818
–1 917
–2 366
–1 392
–1 251
2 424
765
–110
–135 7 950
TSEK Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar Sverige
Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av finansinpektionen (FFFS 2007:31). Årets pensionskostnader
Förväntad avkastning på förvaltningskapital (–) Årets kostnad avseende förmånsbestämda pensioner Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionspremier
53 016
53 050
27 707
Årets kostnad för löneskatt
10 931
12 196
5 042
2 256
Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader
66 371
66 011
32 639
10 071
Faktisk avkastning på förvaltningskapital
5,42%
5,50%
7,61%
5,50%
Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbestämda planer utgör 37 998 TSEK (30 210) premier till Alecta. IB Skuld i balansräkning Pensionsförpliktelse
39 488
39 571
28 436
28 229
Förvaltningskapital
–45 053
–37 068
–27 176
–22 074
Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster
4 913
4 832
3 188
4 967
Skuld som redovisas i balansräkning
–653
7 334
4 448
11 122
UB Skuld i balansräkning Pensionsförpliktelse
36 945
39 488
26 187
28 436
–42 626
–45 053
–27 176
–27 176
Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster
4 979
4 913
3 719
3 188
Skuld som redovisas i balansräkning
–702
–653
2 730
4 448
IB Förvaltningskapital
45 053
37 068
27 176
22 074
Förväntad avkastning
1 917
2 366
1 392
1 251
Reglerad skuld / Kostnad ändrad plan under året
–2 941
–1 317
—
—
Uttag
–4 444
–3 496
–2 848
–2 848
2 643
8 501
856
6 288
398
1 931
600
411
42 626
45 053
27 176
27 176
Förvaltningskapital (–)
Förändring av verkligt värde på förvaltningskapital
Premier/insättningar Aktuariell vinst / (förlust) UB Förvaltningskapital Merparten av dessa tillgångar är tryggade via försäkringar.
51
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 24 fortsättning Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
39 488
39 571
28 436
28 229
1 666
2 203
91
656
–1 686
–550
—
818
1 734
1 352
1 225
867
–4 274
–3 747
–3 600
–3 099
17
659
35
965
36 945
39 488
26 187
28 436
IB Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster
4 913
4 832
3 188
4 967
10% av det största av Förpliktelse/ Förvaltningskapital
4 505
3 957
2 844
2 823
TSEK Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen IB Förpliktelse Kostnad intjänade förmåner under perioden Reglerad skuld / Kostnad ändrad plan under året Räntekostnad Pensionsutbetalningar Aktuariell (vinst) / förlust UB Förpliktelse Förändring av aktuariella förluster/vinster
Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster utanför korridoren
—
—
344
2 144
Avskrivning av aktuariella förluster/(vinster)
–42
–1 503
–34
–1 225
Korrigering av aktuariella förluster/(vinster)
–272
312
—
—
–17
–659
–35
–965
Aktuariell vinst/(förlust) på förvaltningskapital
398
1 931
600
411
UB Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster
4 979
4 913
3 719
3 188
IB Skuld i balansräkning
–653
7 334
4 448
11 122
Årets pensionskostnad
2 424
765
–110
–135
–2 643
–8 501
–856
–6 288
Aktuariell vinst/(förlust) på förpliktelsen
Avstämning av förändring i skuld
Inbetalning till plantillgångar till förvaltningskapital
4 444
3 496
2 848
2 848
Pensionsutbetalningar (–)
Uttag från plantillgångar från förvaltningskapital
–4 274
–3 747
–3 600
–3 099
UB Skuld i balansräkning
–702
–653
2 730
4 448
IB Skuld i balansräkning
12 634
13 124
11 467
12 085
Årets förändring av löneskatteskulden
–2 366
–490
–2 096
–618
UB Skuld i balansräkning
10 268
12 634
9 371
11 467
9 566
11 981
12 101
15 915
Förändring av löneskatteskuld
Utgående avsättning netto
I balansräkningen har skulderna redovisats som Avsättningar för pensioner och tillgångarna som Andra långfristiga fordringar.
52
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 25 |
Not 26 |
Skulder
Koncernen Transatlantic-koncernens totala räntebärande skulder uppgick till 1 188 MSEK (1 215) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt uppgående till 740 MSEK (692). Koncernens kreditavtal är förknip pade med så kallade covenants, enligt vilka koncernen måste uppfylla vissa nyck eltal. Samtliga dessa nyckeltal har uppfyllts både för 2008 och 2007. Moderbolaget Moderbolagets totala räntebärande skulder uppgick till – MSEK (–) vid omräk ning till balansdagens kurs. Dessutom finns ej räntebärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 327 MSEK (235).
Del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder
Koncernen Av Transatlantic-koncernens andel i partrederiers skulder 72 872 TSEK (74 712), utgör 63 354 TSEK (74 252) räntebärande skulder. Bokfört värde på del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder överensstämmer med verkligt värde.
Not 27 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Periodiserade personalkostnader
81 913
65 140
31 262
7 017
Periodiserade räntekostnader
40 189
11 779
—
—
Periodiserade resekostnader
5 777
42 899
3 307
—
54 548
66 106
42 906
26 511
182 427
185 924
77 475
33 528
TSEK Koncernen
Totala räntebärande skulders fördelning per valuta Koncernen 2008-12-31
2007-12-31
178 734
157 949
EUR
675 831
661 400
Annan utländsk valuta
266 022
322 981
TSEK USD
SEK Totalt
67 858
72 840
1 188 445
1 215 170
Periodiserade övriga kostnader Totalt
Not 28 |
Totala skulders fördelning utifrån förfallotidpunkt
Ställda säkerheter
Koncernen
Koncernen
2009
2010–2013
Efter 2013
Totalt
Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing)
84 806
294 441
593 406
972 653
Skulder avseende finansiell leasing
81 874
182 801
—
264 675
Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång- och kortfristiga skulder
Derivat instrument
61 231
—
—
61 231
– nybyggnadskontrakt Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut
TSEK
Leverantörs skulder Andra skulder
– fartygsinteckningar
86 414
—
—
86 414
257 850
—
284 787
542 637
572 175
477 242
878 193
1 927 610
Moderbolaget TSEK Leverantörs skulder
TSEK
2009 27 007
2010–2013 —
Efter 2013 —
Totalt 27 007
Skulder till koncernföretag
152 903
—
—
152 903
Andra skulder
90 057
—
57 132
147 189
269 967
0
57 132
327 099
Koncernen Beviljad checkräkningskredit uppgick till –MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400). Moderbolaget Beviljad checkräkningskredit uppgick till –MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400).
–A nl.tillgångar som innehas genom Fin. Leasingavtal1)
Moderbolaget
2008
2007
2008
1 262 818
1 247 913
—
—
208 407
155 403
—
—
—
—
2007
531 875
493 092
– f öretagsinteckningar
24 085
24 085
—
—
– säkerhet i fordran
37 871
61 461
—
—
6 609
6 845
—
—
– bankmedel Avsättningar för pensioner –k apitalförsäkringar och förvaltningstillgångar Totalt
63 251
71 960
45 030
50 708
2 134 916
2 060 759
45 030
50 708
1) I moderbolaget redovisas, 47 282 TSEK (56 958) i posten ”Immateriella tillgångar”, vilket utgör värdet av den rätt att förvärva fartygen som ingår i de finansiella leasingavtalen.
53
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 29 |
Moderbolaget
I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell lea sing per balansdagen:
2008
2007
2008
2007
MSEK
Borgensförbindelser
—
—
391 698
322 396
Anläggningstillgångar
– varav för dotterbolag
—
—
391 698
322 396
Fartyg
Eventualförpliktelser Koncernen
TSEK
Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföreta get Transbulks åtagande. För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005. I Storbritannien finns ett förslag att införa retroaktiv skatt avseende termi naler i hamnområden. Verksamheten som bedrivs genom dotterbolaget Trans atlantic UK Ltd omfattas av förslaget som är överklagat.
2008
2007
– Anskaffningsvärde
495
490
– Ackumulerad omräkningsdifferens
124
42
–116
–75
503
457
62
52
– Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Inventarier – Anskaffningsvärde – Anskaffning under året
Not 30 |
3
10
–32
–26
33
36
536
493
– Långfristig del
200
234
– Kortfristig del
64
66
264
300
71
54
– Ackumulerade avskrivningar
Leasing, långtidsförhyrning och charter
Bokfört värde
Koncernen Koncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.
Totalt – Bokfört värde Se även not 9
Operationell leasing Operationell leasing avser i huvudsak in- och uthyrning av fartyg på bareboatoch T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. De största kontrakten avser inhyrning av de tre fartygen, Transwood, TransPine och TransHawk, tidigare ägda inom Transatlantic-koncernen, på bare-boat basis, där avtalet har en återstående löptid på 7 år, samt inhyrning av pappers transportfartygen TransPaper TransPulp och TransTimber, som går i timechar ter för StoraEnso, där avtalet har en återstående löptid på ca 13 år. Koncernen har därefter rätt att lösa ut fartygen till marknadsvärdet. Finansiell leasing Finansiell leasing utgörs av hyra av fartyg samt containers som används inom affärsområdet Industriell Sjöfart, där det största åtagandet är de tre fartygen Obbola, Östrand och Ortviken. Dessa fartyg är inhyrda på bare-boat basis och vidareuthyrda under time-charter kontrakt till SCA Transforest AB. Båda avtalen gäller tom 2011, och är tecknade i EUR. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till restvärdet. Hyresintäkter operationell leasing Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på bareboatbasis, samt time-charteravtal med SCA och StoraEnso (se ovan). Antalet förhyrda fartyg var 19 st per balansdagen 2008-12-31 (20 st per 2007-12-31) och antalet uthyrda fartyg var 9 st (9).
2008
2009
2010 –2013
efter 2013
Operationell leasing
460
657
1 350
1 253
Därav; – Bareboat charter
168
190
768
1 253
287
463
578
—
5
4
4
—
MSEK Hyreskostnader
– T/C – Övrigt Finansiell leasing
85
97
154
—
Därav; – Bareboat charter
78
90
145
—
7
7
9
—
Operationell leasing
812
345
972
1 450
Därav; – T/C
812
345
972
1 450
– Övrigt Hyresintäkter
Totalt Avsättningar skatteskulder
Not 31 |
J oint venture företagens påverkan på koncernens resultatoch balansräkningar
”Trans Viking” bedrivs som ett joint venture mellan Transatlantic-koncernen och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge. Samarbetsavtalet för joint venture innebär att Transatlantic skall ansvara för drift av fartygen, och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge skall ansvara för fartygens befraktning på offshore marknaden. Trans Viking har inga egna anställda. Alla ekonomiska konsekvenser av samarbetet delas lika mellan parterna. Verksamheten bedrivs i bolagen Trans Viking Icebreaking & Offshore AS, där fartygen Tor- Balder- och Vidar Viking ägs, samt Partrederiet Odin Viking DA vari fartyget Odin Viking ägs. Utöver innehavet i dessa två operativa bolag innehas 50% ägarandel i tre bolag vari nybeställning av fyra nya offshore fartyg skett. Första fartyget i denna serie väntas levereras sista kvartalet 2009. Parterna har beslutat att dela upp joint venture verksamheten mellan sig. Förändringen förväntas vara genomförd första halvåret 2009. Nedan redovisas effekterna på koncernens resultat- och balansräkningar vid konsolidering av joint venture företagen enligt klyvningsmetoden.
MSEK
2008
2007
Belopp redovisas enligt koncernens andel. Resultaträkning 1) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader
402
359
–137
–118 241
Rörelseresultat
265
Finansnetto
–29
–10
Resultat före skatt
236
231
27
–79
263
152
Skatt
Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter.
54
Skulder avseende finansiell lease
Årets resultat Balansräkning 1) Anläggningstillgångar
701
705
Omsättningstillgångar
254
197
Summa tillgångar
955
902
Eget kapital
335
226
Långfristiga skulder
599
613
Kortfristiga skulder
21
63
Summa eget kapital och skulder
955
902
Ställda säkerheter
873
923
1) Utgår från koncernens andel (50%) i joint venture bolagen.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 32 |
Närstående transaktioner
Ledande befattningshavare Dotterbolaget Transatlantic European Services AB hyr kontor av ett bolag i vilket dotterbolagets före detta VD Jan Thunberg, anställd till 2008-12-31, har ägarintressen. Hyran är marknadsanpasssad och uppgick till 850 TSEK (825). Fartygsdriften för koncernens holländskt ägda fartyg, sköts av ett externt bolag som delvis ägs av Felix Feleus som även är VD i Transatlantic Nederland BV. Arvodet för fartygsdriften är enligt marknadsmässiga villkor och uppgår till 176 KEUR per år för fyra fartyg. Det har under året ej förekommit några transaktioner med Stiftelsen Gorthonrederiernas pensionsanstalt. Utbetalningar från stiftelsen har skett enligt uppgjorda avtal och till tidigare anställda. Koncernen har ett hyresavtal på marknadsmässiga villkor avseende ett con tainerfartyg, TransAlrek, på 4 700 dwt som ägs av ett tyskt partrederi, vari Transatlantics huvudägare Enneff Rederi AB har ett minoritetsägarintresse. Enn eff Fastigheter AB som är huvudägare i Transatlantic arrenderar ett mindre markområde av koncernen till marknadsmässiga villkor. Arrendet uppgår till 24 TSEK per år. Koncernen har under året förvärvat segelfartyget ”Anna” av styrelsens ord förande Folke Patriksson för 1 250 TSEK, vilket understiger externt marknads värde.
Not 33 |
F inansiell riskhantering och derivatinstrument
Transatlantic-koncernen har i sin verksamhet olika typer av finansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser. Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resul tat- och balansräkning. Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera finansiella risker. Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument. Valutarisker Valutarisker för kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 70% för de närmaste sex månaderna, med 60% för de påföljande sex måna derna, med 45% för år 2 och 20% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valuta exponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2008 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i USD och EUR i enlighet med policyn, för att minska kassa flödesriskerna under perioden 2009–2011. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller osäkerhet när betalning skall ske. Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2008. Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositio ner har skett. Ränterisker Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade räntekostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de räntebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år. Kreditrisker Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Varurisker För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bunkers terminskontrakt. Därutöver finns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar. En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantickoncernen har, finns i Not 1.
Derivatinstrument Valutaderivat Per rapporteringsdagen 18 februari 2009 hade koncernen följande öppna valuta derivatskontrakt:
Kontraktsvärde i MSEK 2008
2007
Valutaterminer USD
85
Valutaoptioner USD
127
Totalt USD
TSEK
Valutaterminer EUR
Terminskurser (vägt snitt) 2008
2007
260
–
—
138
—
—
212
398
6,87
6,82
37
25
10,32
9,19
Valutaderivat förfaller mellan 1 mån till 36 månader från balansdagen. Om säkring ej hade skett, skulle framtida resultat bli 41 MSEK högre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt. Räntederivat Koncernen använder sig av olika typer av räntesäkringsinstrument. Per balans dagen hade koncernen följande räntederivat:
Lånevärde i MSEK
6 mån 7–12 eller mån eller kortare kortare
1–2 år
2 år eller längre
Totalt
Ränte SWAP
—
—
78
—
78
Totalt
—
—
78
—
78
Därutöver har koncernen lån om 385 MSEK, som har en bunden eller fastställd ränta under en period om 1 år eller längre. Totalt sett är 725 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 38% av ränte bärande låneportfölj är säkrad per balansdagen. Därutöver har konceren ränte derivat för att säkra räntekomponenten i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra). Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:
Koncernen TSEK Fartygslån
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
5,25
4,64
—
—
Övriga skulder till kreditinstitut
5,49
4,52
—
4,40
Totalt
5,26
4,63
—
4,40
Om räntesatsen förändras med 1 % enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 8 MSEK. Bunkersderivat Koncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer vid den tidpunkten medförande ytterligare bunkerskostnad om 32 MSEK. Totalt har 9 000 ton säk rats vilket utgör mer än 50 % av den bedömda bunkersförbrukningen för de kommande 12 månaderna. Bunkerssäkringarna har värderats till verkligt värde per balansdagen och effekten har förts fram över resultaträkningen. Verkliga värden Verkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:
Koncernen 2008 TSEK
2007
Tillgångar
Skulder
Tillgångar
Skulder
Valutaoptioner
988
—
1 237
—
Valutaterminer
—
–13 118
20 079
—
Bunkersterminer
—
–31 668
8 783
—
Ränte SWAP
—
–17 433
48
—
988
–62 219
30 147
—
Totalt
De finansiella instrumenten har i koncernen redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde). Moderbolaget innehar finansiella instrument motsvarande ett verkligt värde om –12 MSEK. Detta värde är inte bokfört i moderbolaget.
55
Transatlantic Årsredovisning 2008
Not 34 |
Händelser efter balansdagen
Koncernen
Det inchartrade fartyget Joh. Gorthon har återlämnats till ägarna. Fartygen TransOak och TransMaple saknar sysselsättning och kan komma att avyttras eller läggas upp. Företagets vice VD tillika chefen för Industriell Sjöfart, Mathias Wideroth, slutade sin anställning på egen begäran i början av januari. Mårten Carlquist har tillträtt som ny affärsområdeschef. Den 1 mars tillträder Ola Helgesson som CFO.
MSEK
vyttringsgrupp klassificerad som innehas för försäljning och A avvecklade verksamheter
Beslut fattades under 2008 om avyttring av RoRo – trafiken med Sidoportsfartyg i trafik mellan Europa och Nordamerika samt mellan Nordamerika och Karibien. Dessa verksamheter ingår i Industriell Sjöfart. Som en konsekvens av detta beslut särredovisas denna verksamhet. Analys om resultat och kassaflöde från avvecklade verksamheter:
Koncernen MSEK
2008
2007
Resultaträkning Nettoomsättning Direkta resekostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto
527 210
572 524
–240 894
–274 918
–35 752
–32 763
–212 935
–249 122
–25 663
–14 631
11 966
1 090
28
6
Resultat före skatt
11 994
1 096
Skatt
–3 358
–307
Summa resultat från avvecklade verksamheter
8 636
789
MSEK
2008
Koncernen 2007
Kassaflöden Resultat före skatt
11 994
1 096
Avskrivningar
25 663
14 631
Resultat från löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar
37 657
15 727
Rörelsekapitalförändring
—
—
Kassaflöde från löpande verksamheten
37 657
15 727
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–23 225
–7 990
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
—
—
14 432
7 737
Summa kassaflöden från avvecklade verksamheter
56
2007-12-31
118 748
9 900
Tillgångar som innehas för försäljning Materiella anläggningstillgångar 1,2) Finansiella anläggningstillgångar
39
—
Varulager
12 912
—
Kundfordringar
39 052
—
Övriga omsättningstillgångar
19 748
—
190 499
9 900
Totalt
Not 35 |
2008-12-31
Skulder direkt knutna till tillgångar som innehas för försäljning 8 277
—
Övriga kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
25 591
—
Totalt
33 868
—
1) De fartyg som särredovisats 2008 är TransOak och TransMaple och ingår i affärsområde Industriell Sjöfarts RoRo-flotta. 2) Under 2007 tecknades avtal om försäljning av det 50 % ägda bulkfartyget ”Holmön”. Därmed särredovisades detta under 2007. Fartyget levererades planenligt till sina nya ägare i januari 2008, vilket för Transatlantic medförde en reavinst om 7 MSEK, och ett likviditetstillskott om 18 MSEK.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Styrelsen och verkställande direktör försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resul tat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings
berättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Skärhamn den 18 februari 2009 Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 23 april 2009 för fastställande.
Folke Patriksson Ordförande
Lena Patriksson Keller Styrelseledamot
Håkan Larsson Styrelseledamot
Christer Lindgren Styrelseledamot
Helena Levander Styrelseledamot
Christer Olsson Styrelseledamot
Björn Rosengren Styrelseledamot
57
Transatlantic Årsredovisning 2008
Revisionsberättelse Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ) Org nr 556161-0113
Vi har granskat årsredovisningen som omfattar sidorna 28–58, kon cernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rederi AB Transatlantic (publ) för år 2008. Det är styrelsens och verkställande direktörens som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovis ningslagen tillämpas vid upprättande av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av koncern redovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, kon cernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revi sion ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredo visningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredo visningen och koncernredovisningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon sty relseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolags ordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen, som omfattar sidorna 28–58, har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med inter nationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års redovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvars frihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 6 mars 2009
PricewaterhouseCoopers AB
58
Helen Olsson Svärdström Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Olof Enerbäck Auktoriserad revisor
Transatlantic Årsredovisning 2008
Bolagsstyrning Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas och andra intressenters krav på god ägar- och bolagsstyrning. Genom öppenhet och tillgänglighet strävar bolaget efter att göra det möjligt för intressenter och myndigheter att följa företagets beslutsvägar och förstå var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Transatlantic tillämpar sedan 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning. Årsstämma Ordinarie årsstämma hölls den 29 april 2008. Vid stämman närvarade 125 st aktieägare och deras respresentanter, vilket representerade 55 procent av rösterna. Bland de beslut som årsstämman tog kan nämnas; – att fastställa utdelningen i enlighet med styrelsen och VDs förslag till 2,50 kronor. – att arvodet till styrelsen skall utgå med 1 600 000 kronor att fördela med 400 000 kronor till ordförande och med 200 000 kronor till var dera ledamot. – a tt fastställa stämmans riktlinjer för ersättning till ledande befatt ningshavare i enlighet med förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. På årsstämman omvaldes Håkan Larsson, Helena Levander, Ulf G Lindén, Christer Olsson, Folke Patriksson, Lena Patriksson Keller och Björn Rosengren att ingå i Transatlantics styrelse. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstod Christer Lindgren som fack lig representant och ledamot av styrelsen. Av styrelsens valda leda möter anses Helena Levander, Christer Olsson och Björn Rosengren vara oberoende ledamöter. Vare sig VD eller annan ledande befat tingshavare är ledamot av styrelsen. Ytterligare information om styrelsens ledamöter framgår av sär skild presentation i årsredovisningen, sidan 62. Målet är att skapa en professionell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från såväl sjöfart som näringslivet generellt. Årsstämman godkänner styrelsens arbete, dess ersättningar och koncernens årsredovisning. Stämman ger möjlighet för alla ägare att diskutera aktuella frågor med styrelsen. Valberedning På årsstämman 2007 valdes Folke Patriksson, representerande Eneff Rederi AB och Eneff Fastigheter AB, Ulf G Lindén, representerade Lin dengruppen AB och Eric Hielte, representerande Ernström Finans AB, till valberedning. Valberedningen representerade cirka 48 procent av rösterna. Utgångspunkten för nominering var att skapa en professio nell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från sjö fart samt näringslivet generellt. Valberedningen föreslog till årsstäm man 2008 omval av samtliga ledamöter. Vidare föreslog valberedningen omval av PricewaterhouseCoopers AB som revisorer. Enligt beslut på årsstämman den 29 april 2008 ska valberedningen bestå av tre ledamöter och ledamöterna ska representera de tre röst mässigt största aktieägarna i företaget enligt VPC-Analys per den 30 september 2008. Den nuvarande valberedningen utsågs den 23 oktober 2008 och består således av Folke Patriksson, tillika styrelsens ord förande, företräder Eneff Rederi/Eneff Fastigheter, företrädare från Lin dengruppen samt Roger Karlsson. Valberedningen ledamöter repre senterar tillsammans drygt 47 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ernströmgruppen som var den tredje röstmässigt största aktieägaren har avböjt val till valberedningen.
Valberedningens uppgift är att till årsstämman föreslå lämplig sam mansättning av bolagets styrelse, styrelsens ersättningar samt val av revisorer. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2008 antog riktlinjer för ersättning till ledande befatt ningshavare, som omfattar koncernchefen och dennes lednings grupp (under 2008, 6 personer), och som baseras på följande övergri pande princip: Principerna för ersättning till ledande befattningshavare skall i såväl ett kort- som ett långsiktigt perspektiv attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och chefer. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla rätt visa och internt balanserade villkor som samtidigt är marknadsmäs sigt konkurrenskraftiga såvitt avser struktur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare skall innehålla en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Möj lighet skall finnas att utge årlig bonus. Den totala årliga kontanta ersättningen till ledande befattnings havare skall vara fastställd med utgångspunkt från att den skall vara konkurrenskraftig. Den totala nivån på ersättningen skall ses över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med likvärdiga positio ner inom relevant marknad. Kompensationen skall vara baserad på såväl prestation som befattning. Bolagets ersättningssystem skall innehålla olika former av ersätt ning i syfte att skapa en väl avvägd kompensation som styrker och stödjer att kortsiktiga och långsiktiga mål nås. Den fasta lönen skall vara individuell och baserad på varje individs ansvar och roll, lik som på individens kompetens och erfarenhet i relevant befattning. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare kan erhålla en årlig bonus om styrelsen särskilt beslutar om detta. Vid ingående av nya pensionsavtal skall ledande befattningshavare som är pensionsberättigade – verkställande direktören exkluderad ha sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensions plan. Pensionering sker för ledande befattningshavare vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar skall baseras enbart på fast lön. Beträf fande verkställande direktören skall det göras pensionspremie inbetalningar motsvarande 25 procent av dennes grundlön intill pensionering. Övriga förmåner, exempelvis tjänstebil, ersättning för frisk- och sjukvård samt sjukförsäkring, skall utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt samt bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Utöver fasta och löpande ersättningar finns inga tidigare beslutade ersättningar till ledande befattningshavare som inte har förfallit till betalning. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare skall vara sex månader och vid uppsägning från Bolagets sida sex till tolv månader.
59
Transatlantic Årsredovisning 2008
För verkställande direktören skall gälla en uppsägningstid om upp till arton månader vid uppsägning från Bolagets sida. För 2008 har bonus utgått med 812 000 SEK. Till årsstämman 2009 kommer ett för slag till Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som är identisk med föregående års riktlinjer, med undantag av att uppsäg ning av VD ska vara sex månader och med ett avgångsvederlag om 18 månadslöner att läggas fram. Styrelsearbetet Styrelsens ansvar och uppgifter är fastställda genom en särskild arbetsordning. Till de viktigaste uppgifterna hör att fastställa strate gier, affärsplan och budget samt delårsrapporter och årsredovisning och att godkänna större investeringar och lån som upptas inom Transatlantic. Vidare är det styrelsens uppgift att utse verkställande direktören, och i förekommande fall vice VD. Finanspolicy, attestreg ler och informationspolicy vilka fastställs årligen, utgör viktiga styr instrument. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har inte med hänsyn till koncernens storlek och komplexitet, ansett att underkommittéer behövs för att förbereda vissa frågor. Det innebär att styrelsen i sin helhet utgör revisions- och ersättnings kommitté. För den verkställande direktören fastställs särskild arbetsinstruk tion som beskriver på vilket sätt den dagliga ledningen och löpande förvaltningen delegerats. Styrelsen går löpande igenom och tar ställ ning till aktuella ekonomiska utfall, budgetar och prognoser liksom kvartalsrapporter till marknaden och koncernens årsredovisning. Riskhantering och koncernens utveckling är andra exempel på de ansvarsområden som styrelsearbetet täcker. Styrelsen sammanträder normalt sex gånger per år samt därutöver vid behov. De ordinarie mötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategifrågor samt besluta om budget för kommande verk samhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2008 haft totalt tio sammanträden där såväl löpande ärenden som frågor förknippade med verksamhetens struktur och utveckling har behandlats. Finans direktören Stefan Eliasson är föredragande ledamot i styrelsen och har dessutom varit sekreterare vid styrelsemötena t o m 29 april, där efter har Informationschef Catharina Sandberg tagit över denna syssla till årets slut. Inför varje styrelsemöte distribueras material som täcker till exempel uppföljning av utestående frågor, analyser, ekonomiska rapporter, utvecklingsärenden och andra beskrivningar. Antal genomförda möten och närvaro redovisas i tabellen nedan. Inga andra ersättningar har utgått utöver vad årsstämman beslutat om. Revisorer Vid årsstämman 2008 valdes revisionsbyrån PricewaterhouseCoo pers, med Helen Olsson Svärdström som bolagets huvudansvariga revisor, och undertecknar revisionsberättelsen tillsammans med Olof Enerbäck. Revisorerna har till uppgift att granska styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering samt granskning av årsredovisningen. Bolagets reviso rer deltar tre gånger per år vid styrelsemötena för att lämna en redo
görelse från årets revision samt sin syn på bolagets interna kontroll system. Revisorerna rapporterar direkt till styrelsen. Upplysning om ersättning till revisorerna framgår av not 8. Ordförandens ansvar Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete, i enlighet med gäl lande regler för aktiemarknadsbolag, inklusive svensk kod för bolagsstyrning och bolagsordningen. Ordförande följer verksamhe ten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för besluts fattande. Folke Patriksson är liksom tidigare styrelsens ordförande. Verkställande direktör Carl-Johan Hagman utsågs till verkställande direktör i januari 2008 och meddelande sin avgång i april 2008. Carl-Johan Hagman stan nade kvar som verkställande direktör tills i november 2008 då Anders Källström tillträdde. Verkställande direktören ansvarar för att den löpande ledningen av verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen och enligt den svenska aktiebolagslagen inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordning samt andra lagar som gäller för bolaget. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nöd vändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta underbyggda beslut. Verkställande direktören leder företagsledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Företagsledning Den verkställande direktören har utsett en företagsledning bestående av sex personer vilka presenteras på sidan 63. Mathias Wideroth utsågs i slutet av maj 2008 till vice VD och tillika chef för affärsområde Industriell Sjöfart. I januari 2009 lämnade Mathias Wideroth sin tjänst på egen begäran. Mårten Carlquist utsågs som ny chef för affärs området. Den nuvarande ledningsgruppen består av Stefan Eliasson chef för affärsområde Offshore/Isbrytning, Mårten Carlquist chef för affärsområde Industriell Sjöfart, Balder Hansson chef för Drift/Ship management, Britta Stolt HR-chef samt Ola Helgesson som utsågs till CFO den 1 mars 2009. Ledningsgruppen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Företagsledningen har löpande kontakt och har normalt månatliga möten för att diskutera aktuell ekonomisk utveckling samt verksamhets-, utvecklings- och strategifrågor. Befogenheter och ansvar för VD och företagsledning är definierade i policies, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner. Revisionskommitté och ersättningskommitté Styrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft tre möten med koncernens revisorer. Vid dessa möten har planerad och genomförd revision diskuterats. Revi sionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekono misk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvalt ningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av
Styrelsens sammansättning, antal möten och arvoden
60
Invald
Styrelsemöten
Folke Patriksson, ordförande
1972
10/10
Oberoende
Arvode, TSEK
Håkan Larsson
1993
10/10
Helena Levander
2005
9/10
Ulf G Lindén
1997
9/10
Lena Patriksson Keller
2007
10/10
Christer Olsson
1999
7/10
x
200 000
Björn Rosengren
2003
7/10
x
200 000
Christer Lindgren, arbetstagarrepresentant
2001
9/10
400 000 200 000 x
200 000 200 000 200 000
–
Transatlantic Årsredovisning 2008
åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om utveck ling inom aktuella områden. Styrelsen har beslutat att även behandla ersättningsfrågor inom ramen för styrelsearbetet. Ersättning till koncernens verkställande direktör och vice verkställande direktör har behandlats liksom prin ciperna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningar förknippade med styrelsearbetet godkänns av årsstämman. Arvoden och ersättningar Arvoden och ersättningar är närmare beskrivna i årsredovisningens Not 7. Väsentliga policies Till styrelsens ansvar hör såsom även framgått ovan att tillse att kon cernens policies hålls uppdaterade och att de efterföljs. Koncernen har policies för bland annat investeringar, finansierings- och valuta frågor, godkännande och attest av ekonomiska åtaganden, kommu
nikation och Investor Relations samt etik/uppförandekod. För de anställda finns personal- och jämställdhetspolicies där kärnvärdena delaktighet, förändringsvilja, pålitlighet och målinriktning särskilt betonas. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och för landverksamheten finns en säkerhets- och miljöpolicy. Svensk kod för bolagsstyrning Transatlantic tillämpar sedan 1 juli 2008 den reviderade koden och har ansett sig följa de riktlinjer som funnits tidigare. Styrelse och ledning anser att Transatlantic följer samtliga regler och dess anda som finns i den reviderade koden. Ett undantag är sammansättning av valbered ning. Koden anger att styrelseledamöter får ingå i valberedningen men inte bör vara i majoritet. I valberedningen ingår representanter från de tre största aktieägarna. Två av dessa utsedda representanter, Folke Patriksson och Ulf G Lindén, ingick i Transatlantics styrelse. Styrelsen anser att detta förhållande speglar den ägarbild som före taget har, och att det därmed är en rimlig situation.
Styrelsens rapport om intern kontroll Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Svensk Kod för bolagsstyrning. Rapporten är inte en del av årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer. Intern kontroll Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Styrel sens arbetsordning och instruktioner för VD syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördening för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal policies och grundläggande rikt linjer för arbetet med den interna kontrollen såsom finanspolicy, kommunikationspolicy och policyn för attestinstruktion. Företagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner och därtill kommer revisorernas granskning av den interna kontrollen. Bolagsledningen ansvarar för det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer, så kallade befattningsbeskrivningar, för olika befattningshavare och övriga anställda, för att de ska förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för att upprättahålla en god intern kontroll.
ler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För den externa kommunikationen finns riktlinjer och policy framtagen som säkerställer att bolaget lever upp till högt ställda krav på korrekt information till marknaden.
Riskbedömning och kontrollaktivitet Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Bolaget har utarbetat en modell för bedömning av risken för fel i den finansiella rapporte ringen i vilken man har identifierat ett antal områden där risken för väsentliga fel är förhöjd. Särskild vikt har lagts vid att utforma kon troller för att förebygga och upptäcka fel inom dessa områden. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs främst av bolagets Finanspolicy.
Skärhamn den 18 februari 2009
Information och kommunikation Väsentliga riktlinjer som har betydelse för den finansiella rapporte ringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande. Det finns såväl formella som informella informationskana
Uppföljning Styrelsen utvärderar löpande den information som bolagsledning och revisorer lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande brister och förslag till åtgärder som fram kommit vid den externa revisionen. Internrevision Bolaget har hittills inte funnit anledning till att inrätta en internrevi sionsfunktion. Löpande uppföljning av internkontroll görs av ekono miavdelningen.
Folke Patriksson Styrelseordförande Håkan Larsson Styrelseledamot
Helena Levander Styrelseledamot
Lena Patriksson Keller Styrelseledamot
Christer Olsson Styrelseledamot
Björn Rosengren Styrelseledamot
Christer Lindgren Styrelseledamot
61
Transatlantic Årsredovisning 2008
Styrelse
62
Folke Patriksson f 40, Skärhamn. Ledamot sedan 1972. Styrelseordförande. Utbildning: Styrmansexamen Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sjöräddningssällskapet och Företagforum på Tjörn. Vice ordförande i The Swedish Club. Styrelseledamot i Börssällskapet och Swede Ship Marine AB. Aktieinnehav: Genom bolag 1 265 991 A och 699 745 B. Styrelsearvode: 400 000 SEK
Håkan Larsson f 47, Göteborg. Ledamot sedan 1993. Utbildning: Civilekonom Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Consafe Logistics AB, Nimbus Boats AB, Schenker AB. Styrelseledamot i Bure Equity AB, Chalmers Tekniska Högskola, Ernströmsgruppen AB, Handelsbanken Region Väst, Stolt-Nielsen AS, Svenska Skeppshypotekskassan, Semcon AB och Walleniusrederierna AB. Aktieinnehav: 1 200 A och 214 000 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK
Christer Olsson f 45, Stockholm. Ledamot sedan 1999. Utbildning: Jur kand Övriga styrelseuppdrag: Vice Ordf örande i Walleniusrederierna AB. Styrelseledamot i Atlantic Container AB, Stolt-Nielsen SA, Singapore Shipping Corporation Pte Ltd, The Swedish Club och United European Car Carriers AB. Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 200 000 SEK.
Lena Patriksson Keller f 69 Stockholm. Ledamot sedan 2007. Utbildning: Design och marketing Övriga styrelseuppdrag: Ägare och VD i Patriksson Communication AB och styrelse ledamot i Whyred AB. Aktieinnehav: 12 000 B Styrelsearvode: 200 000 SEK Christer Lindgren f 65, Stockholm. Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Utbildning: Kock Övriga uppdrag: Ledamot i styrelsen SEKO-sjöfolk. Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 0
Helena Levander f 57, Stockholm. Ledamot sedan 2005. Utbildning: Civilekonom Övriga styrelseuppdrag: VD och delägare i Nordic Investor Services AB. Styrelseledamot i bl.a. SBAB, Svensk Exportkredit AB, Geveko AB och Stampen AB. Aktieinnehav: 5 000 B Styrelsearvode: 200 000 SEK Björn Rosengren f 42, Stockholm. Ledamot sedan 2003. Utbildning: Maskiningenjör Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Arbets medicin AB, Aktiv Medicin AB och Transvoice AB. Vice ordförande P4 Radio Hele Norge ASA. Styrelseledamot i SAK Moderne Försäkringar, Transcom World Wide S.A, Proceedo Solutons AB, Société Européenne de Communication S.A (SEC). Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 200 000 SEK
Transatlantic Årsredovisning 2008
Ledning
Mårten Carlquist f 46 Chef för affärsområde Industriell Sjöfart Anställd sedan 2001 Aktieinnehav: 1 000 B Balder Hansson f 51 Chef för Drift/Shipmanagement Anställd sedan 2007 Aktieinnehav: 2 000 B
Anders Källström f 58 Utbildning: Ekon dr Arbetslivserfarenhet: VD Västsvenska Industrioch handelskammaren mellan 1998–2008. Managementkonsult, lärare och forskare på Handelshögskolan i Göteborg och ekonom på SKF. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Volvo Buss AB och City Airline AB. Aktieinnehav: VD har inga aktier i Rederi AB Transatlantic eller i andra bolag med vilka Rederi AB Transatlantic har affärsrelationer.
Britta Stolt f 65 HR-Chef Anställd sedan 1993 Aktieinnehav: 0 Ola Helgesson f 68 CFO Anställd sedan 1 mars 2009 Aktieinnehav: 0
Stefan Eliasson f 61 Chef för Affärsområde Offshore/Isbrytning. Anställd sedan 2000 Aktieinnehav: 40 150 B
In memoriam Ulf G Lindén 1937–2009 Ulf G Lindén var ledamot av Transatlantics styrelse sedan 1997 och fram till hans bortgång i januari 2009. Genom Lindengruppen var han en av Transatlantics största ägare. Under sin tid i styrelsen bidrog han med sin kompetens inom branschen och till att driva bolaget mot tillväxt och internationalisering. Vi är tacksamma för tiden Ulf G Lindén var del av vår verksamhet och beklagar hans hastiga bortgång.
63
Transatlantic Årsredovisning 2008
Årsstämman Ordinarie Årsstämma Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till årsstämma torsdagen den 23 april 2009 kl 16.00 i Akvarellmuseet, Skärhamn. Anmälan Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska: – dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast fredagen den 17 april 2009. – dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast kl. 16.00 fredagen den 17 april 2009, under adress Rederi AB Transatlantic, Box 32, 471 21 Skärhamn, per tel 0304-67 47 00 eller via e-mail till arsstamma@rabt.se. Vid anmälan ska namn och personnummer- eller organisationsnum mer samt registrerat aktieinnehav uppges. I anmälan ska aktieägare också ange om denne avser att medföra biträde till stämman. I det fall aktieägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör full makt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan. Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfäl ligt registrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast fredagen den 17 april 2009. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före den 17 april få besked om detta. Förslag till föredragningslista vid årsstämman 1) Val av ordförande vid stämman. 2) Upprättande och godkännande av röstlängd. 3) Val av en eller två justeringsmän. 4) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 5) Godkännande av föredragningslista. 6) Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för moderbolaget och koncernen för år 2008. Verkställande direktö rens redogörelse för verksamheten. Styrelseordförandens redo görelse för styrelsens arbete och styrelsens kommittéer. 7) Beslut om: a) F astställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. b) Dispositioner beträffande årets resultat enligt den fastställda balansräkningen. c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktö ren.
8) Beslut om antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter och revisorer. 9) Fastställande av arvoden till styrelsen och revisorn. 10) Val av styrelseledamöter, styrelseordförande och eventuella styrelsesuppleanter. 11) Beslut om ändring av bolagsordningen. 12) Beslut om valberedning inför nästa årsstämma. 13) Beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. 14) Beslut om bemyndigande för styrelsen angående förvärv och överlåtelse av egna aktier. 15) Stämmans avslutande. Som avstämningsdag föreslås den 28 april 2009. Om stämman beslu tar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelningen ske den 4 maj 2009. Handlingar Följande handlingar kommer för aktieägarna att finnas tillgängliga hos bolaget samt på hemsidan www.rabt.se senast två veckor innan årsstämman: – Årsredovisning och revisionsberättelse, – Revisors yttrande huruvida de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som fastställdes vid årsstämman 2008 har följts, – Styrelsens förslag till utdelning jämte motiverat yttrande därtill, – Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt ningshavare, samt – Styrelsens fullständiga förslag till beslut om förvärv och överlåt else av egna aktier, – Valberedningens förslag till nyval av styrelseledamot. Handlingarna skickas också till de aktieägare som önskar detta och uppger sin postadress.
Kalendarium 2009
23 april
Kvartalsrapport januari–mars
23 april
Årsstämma
24 augusti Kvartalsrapport april–juni 23 oktober Kvartalsrapport juli–september
64
Transatlantic Årsredovisning 2008
Transatlantic Årsredovisning 2008
Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansomslutningen.
Detta är Transatlantic
Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Kemi Sundsvall
Oulu
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. CAP: Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.
Västerås Göteborg
Kotka
Oxelösund
Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.
Södertälje
Goole
Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.
Helsingborg
Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskontrakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med specialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verksamheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på kontraktsbaserade transporter för nordisk basindustri, med nära och långsiktiga kundsamarbeten. Fakta om Transatlantic: Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade på kortare perioder. Antal anställda är cirka 1 100. Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm. Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås, Helsingfors och i engelska Goole.
Omslag: Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupptäckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.
Åhus Bremerhaven Hamburg
Lübeck Gdansk
Affärsområde
Verksamhet
Kunder
Offshore/Isbrytning
Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kusten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg har beställts för leverans 2009–2011.
De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmarknaden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera av de större internationella oljebolagen såsom Shell, StatoilHydro och Texaco.
Andel omsättning affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning
Industriell Sjöfart 21%
Industriell sjöfart
Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg. Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade transporter, främst för nordisk basindustri men även för stora internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en internationell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.
Med Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera hela transportkedjan.
IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.
Rörelseresultat per affärsområde: Rörelseresultat för respektive affärsområde redov isas före koncerngemensamma kostnader.
Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel. Omstruktureringskostnader: Ink luderar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisations resultat, avskrivningar och nedskrivningar.
EBIT: “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.
Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
EBITDA: ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.
Operativt resultat per affärsområde: Resultat efter finansiella poster och före koncern gemensamma kostnader och centralt/koncern gemensamt finansnetto.
Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.
Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultatr äkning. Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader. Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital. Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital. Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.
Ordlista AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships: Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.
Andel resultat före skatt affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning
Industriell Sjöfart 77%
P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.
79%
*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.
Industriell Sjöfart
Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.
23%
IMO: International Maritime Organization, FN:s internationella sjöfartsorganisation.
RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.
Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.
ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISMkoden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.
RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.
Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.
ISO: International Standards Organisation.
Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.
Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.
Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.
LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.
Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.
Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. NETSS: StoraEnsos logistiksystem för norra Europa. ”North Europe Transport & Supply System”
ERRV: Emergency Respons and Rescue Vessels.
Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje utvinning till havs.
Feedertrafik: Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.
Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.
FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.
PSV: Platform Supply Vessel.
HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.
Rater: Frakt- och transportpriser.
SSPA: Svensk Skeppsprovningsanstalt. SECU: StoraEnso Cargo Unit. Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.
Transatlantic Årsredovisning 2008
Transatlantic Årsredovisning 2008
Innehåll Flik
Detta är Transatlantic
1
Året i korthet
2
VD har ordet
2
Styrelseordföranden har ordet
4
Vision, affärsidé, strategi och mål
6
Femårsöversikt
8
Aktien
10
Marknadsöversikt Offshore/Isbrytning
14
Affärsområde Offshore/Isbrytning
16
Marknadsöversikt Industriell Sjöfart
18
Affärsområde Industriell Sjöfart
22
Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag
24
Miljö och säkerhet
27
Medarbetarutveckling och rekrytering
28
Förvaltningsberättelse
31
Resultaträkning
32
Balansräkning
34
Eget kapital
35
Kassaflödesanalys
36
Noter
58
Revisionsberättelse
59
Bolagsstyrning
62
Styrelse
63
Ledning
64
Årsstämman
65
Definitioner och Ordlista
2
Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se www.rabt.se
Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet
VD har ordet Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjligheter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.
14
Offshore/Isbrytning Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten har fortsatt under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer har lanserats.
18
Industriell Sjöfart Resurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet.
Ny webbplats 2009 Transatlantic har omarbetat sin webbplats och den nya www.rabt.se kommer att lanseras under våren 2009. Målet med omarbetningen är att göra webbplatsen fräschare och mer användarvänlig, så att den som besöker sajten snabbt och lätt hittar önskad information. På webbplatsen kan du bland annat hitta allmän information om bolaget och om våra fartyg, nyheter, finansiell information, information om aktien men även hämta bilder och logotyper.