Issuu on Google+

Transatlantic Årsredovisning 2008

Transatlantic Årsredovisning 2008

Innehåll Flik

Detta är Transatlantic

1

Året i korthet

2

VD har ordet

2

Styrelseordföranden har ordet

4

Vision, affärsidé, strategi och mål

6

Femårsöversikt

8

Aktien

10

Marknadsöversikt Offshore/Isbrytning

14

Affärsområde Offshore/Isbrytning

16

Marknadsöversikt Industriell Sjöfart

18

Affärsområde Industriell Sjöfart

22

Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag

24

Miljö och säkerhet

27

Medarbetarutveckling och rekrytering

28

Förvaltningsberättelse

31

Resultaträkning

32

Balansräkning

34

Eget kapital

35

Kassaflödesanalys

36

Noter

58

Revisionsberättelse

59

Bolagsstyrning

62

Styrelse

63

Ledning

64

Årsstämman

65

Definitioner och Ordlista

2

Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se www.rabt.se

Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet

VD har ordet Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjligheter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.

14

Offshore/Isbrytning Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten har fortsatt under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer har lanserats.

18

Industriell Sjöfart Resurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet.

Ny webbplats 2009 Transatlantic har omarbetat sin webbplats och den nya www.rabt.se kommer att lanseras under våren 2009. Målet med omarbetningen är att göra webbplatsen fräschare och mer användarvänlig, så att den som besöker sajten snabbt och lätt hittar önskad information. På webbplatsen kan du bland annat hitta allmän information om bolaget och om våra fartyg, nyheter, finansiell information, information om aktien men även hämta bilder och logotyper.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Transatlantic Årsredovisning 2008

Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom­slutningen.

Detta är Transatlantic

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Kemi Sundsvall

Oulu

Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. CAP: Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Västerås Göteborg

Kotka

Oxelösund

Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.

Södertälje

Goole

Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.

Helsingborg

Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs­ områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskontrakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med specialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verksamheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på kontrakts­baserade transporter för nordisk basindustri, med nära och långsiktiga kundsamarbeten. Fakta om Transatlantic: Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade på kortare perioder. Antal anställda är cirka 1 100. Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm. Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås, ­Helsingfors och i engelska Goole.

Omslag: Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupptäckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.

Åhus Bremerhaven Hamburg

Lübeck Gdansk

Affärsområde

Verksamhet

Kunder

Offshore/Isbrytning

Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kusten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg har beställts för leverans 2009–2011.

De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmarknaden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera av de större internationella oljebolagen såsom Shell, ­StatoilHydro och Texaco.

Andel omsättning affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning

Industriell Sjöfart 21%

Industriell sjöfart

Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg. Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade transporter, främst för nordisk basindustri men även för stora internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en internationell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt ­containerbaserad linjetrafik mellan ­Sverige och England.

Med Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera hela transportkedjan.

IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.

Rörelseresultat per affärsområde: Rörelseresultat för respektive affärsområde redo­v isas före koncerngemensamma kostnader.

Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel. Omstruktureringskostnader: In­k lu­derar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned­ skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisations­ resultat, avskrivningar och nedskrivningar.

EBIT: “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

EBITDA: ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.

Operativt resultat per affärsområde: Resultat efter finansiella poster och före koncern­ gemensamma kostnader och centralt/koncern­ gemensamt finansnetto.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat­r äkning. Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader. Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital. Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital. Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.

Ordlista AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships: Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Andel resultat före skatt affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning

Industriell Sjöfart 77%

P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

79%

*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.

Industriell Sjöfart

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

23%

IMO: International Maritime Organization, FN:s internationella sjöfartsorganisation.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISMkoden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.

ISO: International Standards Organisation.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.

Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. NETSS: StoraEnsos logistiksystem för norra Europa. ”North Europe Transport & Supply System”

ERRV: Emergency Respons and Rescue Vessels.

Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje­ utvinning till havs.

Feedertrafik: Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.

Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.

FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

PSV: Platform Supply Vessel.

HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.

Rater: Frakt- och transportpriser.

SSPA: Svensk Skeppsprovningsanstalt. SECU: StoraEnso Cargo Unit. Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Transatlantic Årsredovisning 2008

Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom­slutningen.

Detta är Transatlantic

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Kemi Sundsvall

Oulu

Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. CAP: Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Västerås Göteborg

Kotka

Oxelösund

Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.

Södertälje

Goole

Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.

Helsingborg

Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs­ områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskontrakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med specialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verksamheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på kontrakts­baserade transporter för nordisk basindustri, med nära och långsiktiga kundsamarbeten. Fakta om Transatlantic: Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade på kortare perioder. Antal anställda är cirka 1 100. Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm. Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås, ­Helsingfors och i engelska Goole.

Omslag: Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupptäckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.

Åhus Bremerhaven Hamburg

Lübeck Gdansk

Affärsområde

Verksamhet

Kunder

Offshore/Isbrytning

Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kusten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg har beställts för leverans 2009–2011.

De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmarknaden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera av de större internationella oljebolagen såsom Shell, ­StatoilHydro och Texaco.

Andel omsättning affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning

Industriell Sjöfart 21%

Industriell sjöfart

Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg. Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade transporter, främst för nordisk basindustri men även för stora internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en internationell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt ­containerbaserad linjetrafik mellan ­Sverige och England.

Med Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera hela transportkedjan.

IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.

Rörelseresultat per affärsområde: Rörelseresultat för respektive affärsområde redo­v isas före koncerngemensamma kostnader.

Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel. Omstruktureringskostnader: In­k lu­derar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned­ skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisations­ resultat, avskrivningar och nedskrivningar.

EBIT: “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

EBITDA: ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.

Operativt resultat per affärsområde: Resultat efter finansiella poster och före koncern­ gemensamma kostnader och centralt/koncern­ gemensamt finansnetto.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat­r äkning. Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader. Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital. Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital. Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.

Ordlista AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships: Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Andel resultat före skatt affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning

Industriell Sjöfart 77%

P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

79%

*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.

Industriell Sjöfart

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

23%

IMO: International Maritime Organization, FN:s internationella sjöfartsorganisation.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISMkoden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.

ISO: International Standards Organisation.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.

Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. NETSS: StoraEnsos logistiksystem för norra Europa. ”North Europe Transport & Supply System”

ERRV: Emergency Respons and Rescue Vessels.

Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje­ utvinning till havs.

Feedertrafik: Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.

Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.

FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

PSV: Platform Supply Vessel.

HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.

Rater: Frakt- och transportpriser.

SSPA: Svensk Skeppsprovningsanstalt. SECU: StoraEnso Cargo Unit. Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Transatlantic Årsredovisning 2008

Innehåll Flik

Detta är Transatlantic

1

Året i korthet

2

VD har ordet

2

Styrelseordföranden har ordet

4

Vision, affärsidé, strategi och mål

6

Femårsöversikt

8

Aktien

10

Marknadsöversikt Offshore/Isbrytning

14

Affärsområde Offshore/Isbrytning

16

Marknadsöversikt Industriell Sjöfart

18

Affärsområde Industriell Sjöfart

22

Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag

24

Miljö och säkerhet

27

Medarbetarutveckling och rekrytering

28

Förvaltningsberättelse

31

Resultaträkning

32

Balansräkning

34

Eget kapital

35

Kassaflödesanalys

36

Noter

58

Revisionsberättelse

59

Bolagsstyrning

62

Styrelse

63

Ledning

64

Årsstämman

65

Definitioner och Ordlista

2

Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se www.rabt.se

Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet

VD har ordet Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjligheter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.

14

Offshore/Isbrytning Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten har fortsatt under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer har lanserats.

18

Industriell Sjöfart Resurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet.

Ny webbplats 2009 Transatlantic har omarbetat sin webbplats och den nya www.rabt.se kommer att lanseras under våren 2009. Målet med omarbetningen är att göra webbplatsen fräschare och mer användarvänlig, så att den som besöker sajten snabbt och lätt hittar önskad information. På webbplatsen kan du bland annat hitta allmän information om bolaget och om våra fartyg, nyheter, finansiell information, information om aktien men även hämta bilder och logotyper.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Året i korthet

2008

• Årets operativa resultat uppgick till 271 MSEK (280).

271MSEK

• Inom affärsområdet Offshore/Isbrytning

var de fyra fartygen i huvudsak sysselsatta på spotmarknaden i Nordsjön med goda rater och en hög sysselsättningsgrad. En unik integrerad offshoreservice för operationer i arktiska farvatten utvecklades. Systemen Transatlantic Ice Academy och Transatlantic Ice Council lanserades. • Inom affärsområdet Industriell Sjöfart samordnades verksamheterna i de två tidigare divisionerna Atlanttrafik och Europatrafik till en enhet i syfte att öka synergierna. Rationaliseringar och effektiviseringar genomfördes. Den allmänna konjunkturnedgången påverkade resultatet negativt. • Anders Källström tillträdde som ny VD efter Carl-Johan Hagman. • En överenskommelse ingicks i december mellan Transatlantic och Viking Supply Ships AS om att dela upp joint venture bolaget Trans Viking. Delningen förväntas ha genomförts under första halvåret 2009. • Avkastningen på eget kapital och sysselsatt kapital översteg återigen koncernens långsiktiga

20%

mål. Avkastningen på eget kapital uppgick till 20 procent (16) och avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 12 procent (15).

1


Transatlantic Årsredovisning 2008

Långsiktighet i tid och rum ger resultat

Styrelseordföranden har ordet

År 2008 blev ett av Transatlantics mest framgångsrika år någonsin. Resultatet efter skatt ökade med 72 miljoner till 257 miljoner kronor (resultat efter skatt för kvar­ varande verksamhet) och vi fortsatte att utveckla våra nischstrategier i tillväxt­ områden inom våra affärsområden Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart.

2

Detta skrivs, anmärkningsvärt nog, i en tid när världsekonomin genomlider en av sina värsta kriser på åtskilliga decennier. Prak­ tiskt taget alla branscher, inte minst sjöfarten, har drabbats. Förklaringen till Transatlantics goda resultat finns hos män­ niskorna i och runt verksamheten. Rederiet bygger på sedan länge förvärvade värderingar om långsiktighet och gedigna kunskaper om hur fartyg ska utvecklas och användas på ett effektivt sätt. Den sammantagna kraften i allt detta kan inte nog uppskattas. Affärsområde Offshore/Isbrytning noterade en ny rekord­ intjäning under året. De fyra fartygen var i hög utsträckning sys­ selsatta i Nordsjön på en mycket stark marknad för kortare upp­ drag. Verksamheten präglas dessutom av ett omfattande utvecklingsarbete, som till stor del bedrivs i nära samarbete med oljebolagen. En allt större del av den utvinning som idag sker i Nordsjön kommer att flytta mot de ännu inte exploaterade områ­

dena norr om polcirkeln. I dessa arktiska farvatten beräknas mel­ lan 25 och 30 procent av världens potentiella olje- och gasreser­ ver finnas. Utvinning i arktiska farvatten kommer att ställa stora krav på ett avancerat ”ice-management”-kunnande. Isförhållan­ dena gör utvinningen komplicerad och kraven på omsorg om miljön är mycket stora. Därför bildade vi under året Transatlantic Ice Council som består av ett dussintal av världens främsta isfors­ kare. Tillsammans med Högskolan i Kalmar startade vi dess­ utom Transatlantic Ice Academy, en utbildning för fartygsopera­ tioner i is och med tillgång till en toppmodern issimulator. Med hjälp av issimulatorn kan såväl våra nuvarande som framtida medarbetare utveckla de färdigheter som de senare måste kunna tillämpa under de många gånger ytterst krävande förhållandena ute till havs. Affärsområde Industriell Sjöfart genomgår en intensiv om-­ strukturering för att möta morgondagens krav på transporter.

Transatlantic står starkt Transatlantics framgång de senaste åren bygger på den samlade kunskap och erfarenhet som medarbetarna bidragit med. Många har arbetat i rederibranschen i hela sitt yrkesverksamma liv och sett både kraftiga uppgångar och nedgångar i sjöfartskonjunkturen. Jag är en av dem. När jag startade Nordsjöfrakt på sextiotalet var jag inställd på hårt arbete för att kunna skapa ett framgångsrikt företag. Långsiktighet och tålamod var viktiga egenskaper. När Transatlantic bildades var det med samma utgångspunkt jag såg på framtiden. Att sedan rederiets resultat utvecklats så starkt på så kort tid är mer än vad jag hade vågat hoppas på. Det beror till viss del på en god konjunktur men framför allt bygger det på en väl genomförd strategi där bland annat satsningen på offshore och isbrytning varit extra lyckosam. Nu går vi vidare med strategin. Vi ska expandera inom offshore genom att skapa en ledande position i arktiska farvatten. Vi ska också vässa vårt erbjudande inom industriell sjöfart och arbeta ännu närmare kunderna, både i goda och, som nu är fallet, mer besvärliga tider. För att kunna genomföra strategin krävs långsiktighet i allt vi gör. Det krävs också långsiktiga och starka huvudägare som tar ansvar för de anställda, miljön och det samhälle vi verkar i. Det är faktorer som bidrar till att skapa en stark företagskul-

tur och en stolthet av att vara anställd på Transatlantic. På Tjörn, där vi har vårt huvudkontor, är Transatlantic en av de största arbets­g ivarna och vi arbetar nära skolor och andra verksamheter som har betydelse för samhällets utveckling. Vårt goda varumärke kommer att underlätta den generationsväxling som vi inom några år står inför. Nya, duktiga medarbetare kommer att ta plats i Transatlantic och bidra till att skapa den dynamik som behövs för att klara framtidens utmaningar. I slutet av 2008 fick Transatlantic en ny VD då Carl-Johan Hagman efterträddes av Anders Källström. Carl-Johan Hagman initierade den nya organisation som kommer att ge en stark plattform för framtiden. Anders Källström kommer att fortsätta arbetet med att effektivisera organisationen och samtidigt utveckla strategin i samråd med den övriga ledningen och oss i styrelsen. Jag önskar båda lycka till, Carl-Johan Hagman i sitt nya arbete som VD för Hoegh Autoliners AS i Norge och Anders Källström i sin nya roll hos oss. Transatlantic har goda möjligheter att gå stärkta ur den lågkonjunktur vi nu gått in i med full kraft. Vi har en finansiell bas som ger oss möjlighet att fortsätta växa trots sämre tider och vi har de bästa medarbetarna. Det är med tillförsikt jag och övriga styrelsen ser på framtiden. Skärhamn i mars 2009 Folke Patriksson Styrelseordförande i Rederi AB Transatlantic


Transatlantic Årsredovisning 2008

En stor del av året präglades av insikten om att den rekordlånga sjöfartskonjunkturen närmade sig slutet och att en kommande lågkonjunktur medför krav på kundorientering och effektivitet. Samarbetet med skogsindustrin på Östersjön intensifierades genom avgångar med hög frekvens och tillförlitlighet. En egen bokningsorganisation skapades i Göteborg och nya IT-system togs i bruk. Arbetet med att ta över ansvaret för StoraEnsos linje mellan Kotka och Göteborg/Lübeck fullföljdes vid årsskiftet. Lönsamheten förstärktes av den goda tillgången på tredjeparts­ laster. Atlanttrafiken förbättrade sin lönsamhet jämfört med före­ gående år trots stora obalanser mellan väst- och östgående voly­ mer. Mot slutet av året stärktes såväl euron som den amerikanska dollarn, vilket påverkade beläggningen positivt både i den västoch östgående trafiken. Resultatet för helåret belastades negativt av TransPines grundstötning i St Lawrence i början av året. Containertrafiken, som bedriver linjeverksamhet mellan en rad hamnar i Mälardalen/Stockholmsområdet och England res­ pektive Tyskland, förbättrade under 2008 sin lönsamhet markant. Det förklaras i hög grad av förändringar i antalet hamnanlöp och andra rationaliseringar samt ett ökande antal projektlaster. Bulk-/LoLo-trafiken präglades under stora delar av året av den utomordentliga konjunkturen med god beläggning till höga rater i såväl öst- som västgående trafik. Under hösten sjönk intäk­ terna drastiskt som ett resultat av den snabbt tilltagande finans­ krisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Tack vare det relativt stora antalet långtidskontrakt begränsa­ des de negativa effekterna för Transatlantic.

Transatlantic präglas, trots ett förväntat dystert 2009, av en stark tro på framtiden. Den ökade välfärden världen över stimu­ lerar produktion och handel, och idag sker 90 procent av världs­ handeln genom sjöfarten. Detta är en andel som vi tror kommer att öka, bland annat som en följd av att trängseln på vägar och järnvägar blir allt mer outhärdlig. Havet erbjudet i det samman­ hanget ett generöst transportalternativ med små krav på investe­ ringar via världens statsbudgetar. Dessutom är sjöfarten utom­ ordentligt säker, energisnål och miljövänlig. Det är egenskaper som vi, tillsammans med kunder och andra samarbetspartners fortsätter att utveckla. Omsorgen om människorna och miljön är självklar för oss på Transatlantic. Det kommande året kommer att präglas av den omstrukture­ ring som Transatlantic påbörjade 2008. Den ger oss en god grund att stå på när sjöfartskonjunkturen så småningom vänder uppåt. Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjlig­ heter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete. Vi har under 2008 fått en lång rad bevis på att Transatlantics långsiktighet, kvalitet och servicegrad utvecklar relationen till våra kunder även under kärvare tider. Detta förtroende, som är vår viktigaste tillgång, kommer vi att fortsätta underhålla och investera i under 2009. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till styrelsen och företagsledningen, till alla medarbetare både till land och till sjöss, till våra kunder och affärspartners samt till våra aktie­ ägare som bidragit till vår utveckling och för det förtro­ ende ni visar oss. Skärhamn i mars 2009 Anders Källström VD och Koncernchef

3


Transatlantic Årsredovisning 2008

Vision, affärsidé, strategi och mål Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom de segment där vi opererar. För befintliga och potentiella kunder ska Transatlantic vara det naturliga valet som en professionell partner med förmåga att med kvalitet och effektivitet utveckla anpassade transportlösningar.

Affärsidé

Transatlantic erbjuder... kundnära...

genom hög kompetens,

Genom hög kundkännedom kan vi erbjuda lösningar som skapar de bästa värdena för kunderna.

Med kompetens menar vi vår förmåga att lösa uppgifter genom kunskap, erfaren­ heter och vilja.

och kostnadseffektiva...

effektiva system...

Kostnadskontroll är lika viktigt för oss som för våra kunder. Vi ger maximalt värde för varje insats.

Vi skapar optimala logistiksystem genom att vara kreativa, innovativa och anpass­ ningsbara.

sjötransporter...

och anpassat tonnage.

Vi fokuserar på de områden och segment där förutsättningar finns att bli ledande aktörer.

Vi utvecklar fartygsflottan för att skapa ett mer produktivt transportarbete.

Årlig tillväxt om 5–10 procent • K  apitalavkastning över en konjunkturcykel med minst: –12 procent för eget kapital –10 procent för sysselsatt kapital • Soliditet på minst 30 procent • G  enomsnittlig utdelning av årlig nettovinst på 33 procent

4

Operationella och Kvalitativa mål

Finansiella mål

Vision

Transatlantic ska uppnå en ledande position inom de segment där bolaget är verksamt. Det ska uppnås genom • N  öjda kunder • M  otiverade medarbetare • H  ög kvalitet • G  od ekonomi


Transatlantic Årsredovisning 2008

Målsatt fokus 2008

Genomfört 2008

Fokus 2009

• Fortsätta öka Transatlantics kompe­ tenser inom arktisk offshore genom partnerskap, nybeställningar och/eller förvärv.

• Transatlantic har utvecklat ett ledande servicekoncept som integre­ rar offshore- och så kallade Ice Managementtjänster. Därtill har tre stödsystem tagits fram; Ice Academy, Ice Council och Transatlantic Ice Master.

• Fortsätta översynen av verksamheten för att möta den förändrade mark­ nadssituationen och för att ta vara på kommande affärsmöjligheter.

• Förbättra lönsamheten inom affärs­ området Industriell Sjöfart genom att fokusera på specifika tradeområ­ den och där bredda kundbasen. Genom samarbeten skapa förutsätt­ ningar för större ­t rafiksystem som kan åstadkomma kostnads­effektiva och konkurrenskraftiga transport­ lösningar. • Påbörja implementeringen av en långsiktig rullande investeringsplan i nya fartyg. • Införa Transatlantics kvalitets- och miljöledningssystem med konkreta förbättringsprocesser på samtliga långtidskontrollerade fartyg.

• Verksamheten inom Industriell Sjö­ fart har förbättrats genom ökad inte­ grering och ytterligare marknads­ bearbetning. • Effektiviseringen av fartygsflottan har fortsatt. • Förutom land – och driftsorganisa­ tionen är sex fartyg certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

• Marknadsföra Transatlantics offshore­ servicekoncept mot de större olje­ bolagen. Utöka marknadsorganisa­ tionen i USA och Ryssland. • Utveckla en ny fartygsdesign anpassad för operationer i arktiska farvatten. • Fortsätta att marknadsanpassa ankarhanterarna med ny utrustning för att möta nya kundkrav. • Fortsätta de strukturförändringar som påbörjades 2008.

Omsättning och operativt resultat1)

Likviditet och soliditet

MSEK 3000

MSEK 375

MSEK 600

% 60

MSEK 30

2400

300

500

50

25

1800

225

400

40

20

150

30

15

1000

300 200

20

10

600

75

100

10

5

0

0

0

0

05

06

07

08

Avkastning, sysselsatt och eget kapital

0

05

06

07

08

05

06

Omsättning

Likviditet

Sysselsatt kapital

Operativt resultat

Soliditet

Eget kapital

07

08

1) I 2008 och 2007 års siffror är verksamheter under avyttring, RoRo – Atlanten och USEC, exkluderade.

5


Transatlantic Årsredovisning 2008

5-årsöversikt Se sidan 65 för definitioner MSEK

Transatlantic 2008

2007

2006

2005

2004

3)

Koncernens omsättning och resultat Nettoomsättning Affärsområde Offshore/Isbrytning Affärsområde Industriell Sjöfart

402

359

294

162

78

1 479

1 432

1 715

1 560

1 692

240

166

243

612

423

2 121

1 957

2 252

2 334

2 193

Ship management/koncerngemensamt 4) Kvarvarande verksamheter Avvecklad verksamhet 2) Koncernens nettoomsättning

527

573

149

459

2 648

2 530

2 252

2 483

2 652

233

230

191

89

9

69

80

49

37

64

302

310

240

126

73 –26

Operativt resultat (före skatt) Affärsområde Offshore/Isbrytning Affärsområde Industriell Sjöfart

Ship management/koncerngemensamt

–31

–30

–24

–26

Koncernens operativa resultat

271

280

216

100

47

Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster 5)

–24

–3

–9

214

–6

Resultat från avvecklad verksamhet 2) Koncernens resultat före skatt Skatt Koncernens nettoresultat

12

1

23

56

259

278

207

337

97

7

–92

–19

–23

1

266

186

188

314

98

194

Koncernens kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet

417

399

363

278

39

–116

–81

–42

–31

Kassaflöde från investeringsverksamheten

–35

–33

–1

727

–264

– därav investeringar

–63

–73

–194

–172

–300

28

43

193

899

36

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

–240

–143

–296

–964

51

Kassaflöde från kvarvarande verksamhet

181

107

–15

39

–61

Förändring i rörelsekapitalet

– därav avyttringar

14

8

Kursdifferens i likvida medel

Kassaflöde från avvecklad verksamhet

–14

14

–17

13

–2

Likvida medel vid årets slut 6)

574

393

264

296

244

–7

–7

–6

–6

–12

Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter

400

400

18

13

Utgående disponibla likvida medel

967

786

258

307

245

Avgår spärrade / pantsatta likvida medel

1) Talen för B&N Nordsjöfrakt inkluderar andel i Gorthon Lines. 2) 2008 och 2007 har delar av Atlanttrafiken/RoRo och USEC, som innehas för försäljning, särredovisats. För 2005 och 2004 särredovisades den ayttrade verksamheten Transbulk. 3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines 4) F örutom koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa ship managementuppdrag, där en stor del av omsättningen består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna. 5) Se även definitioner på sidan 65. 6) För 2005 ingår untyttjad checkräkningskredit i likvida medel.

6


Transatlantic Årsredovisning 2008

Se sidan 65 för definitioner MSEK

Transatlantic 2008

5)

2007 

5)

2006

2005

2004

3)

Koncernens balansräkning vid årets utgång Fartyg

2 055

2 047

1 902

1 980

Finansiella anläggningstillgångar

64

73

118

64

2 269 42

Övriga anläggningstillgångar

79

78

76

71

102 300

Omsättningstillgångar exklusive likvida medel

576

533

384

460

Likvida medel

574

393

264

296

244

3 348

3 124

2 744

2 871

2 957

Totala tillgångar Eget kapital

1 421

1 217

1 085

1 135

764

Räntebärande skulder

1 188

1 215

1 082

1 183

1 683

Ej räntebärande skulder Totalt eget kapital och skulder

739

692

577

553

510

3 348

3 124

2 744

2 871

2 957

Koncernens eget kapital2) Eget kapital vid årets ingång

1 217

1 085

1 135

764

678

Utdelning

–70

–57

–62

–31

–12

Årets resultat

266

186

188

314

98

Valutadifferenser/övrigt 1)

8

37

–83

88

0

Återköp av egna aktier

–34

–93

1 421

1 217

1 085

1 135

764

Eget kapital vid årets utgång Data per aktie (SEK) Resultat före kapitalkostnader (EBITDA)

16,6

15,7

13,6

13,7

10,8

Resultat före räntekostnader (EBIT)

10,9

12,0

8,9

12,7

5,3

Operativt resultat (före skatt)

9,7

9,9

7,2

4,0

3,3

Resultat efter aktuell skatt

8,7

6,5

6,7

10,9

3,2

9,2

6,5

6,2

10,2

3,2

16,3

10,0

9,4

9,7

10,7

Resultat efter full skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten Totalt kassaflöde Eget kapital vid årets utgång 4) P/E-tal

6,5

3,8

–0,5

1,3

–2,0

50,9

43,6

37,90

36,8

24,8 n/a

3,5

6,5

8,2

3,2

2,50

2,0

2,0

1,0

0,4

Antal aktier vid årets utgång (‘000)

27 926

27 926

28 642

30 858

30 858

Genomsnittligt antal aktier

27 926

28 346

30 137

30 858

30 858

Resultat före kapitalkostnader (EBITDA), MSEK

464

446

409

423

332

Resultat före räntekostnader (EBIT), MSEK

304

341

268

392

163

Eget kapital, MSEK

1 421

1 217

1 085

1 135

764

Sysselsatt kapital, MSEK

Utbetald utdelning

Nyckeltal

2 609

2 433

2 239

2 447

1 505

Utgående nettoskuldsättning, MSEK

615

823

819

878

1 439

Operativt kassaflöde, MSEK

406

407

374

300

324

Totalt kassaflöde, MSEK

181

108

–15

39

–61

Avkastning på eget kapital, %

20,2

16,1

17,0

27,4

12,7

Avkastning på sysselsatt kapital, %

12,1

14,8

12,0

15,6

7,4

Soliditet, %

42

39

40

40

26

Utgående skuldsättningsgrad, %

43

68

75

77

188

Vinstmarginal, %

11,6

11,0

9,2

13,4

3,7

Räntetäckningsgrad, ggr

9,2

7,7

7,4

5,1

4,3

Antal anställda, medeltal

1 058

1 017

1 268

1 312

1 401

1) Nyemission i samband med förvärv av återstående 26 procent av Paltrans har under 2004 tillfört 8 MSEK. 2) I Transatlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument. 3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines. 4) Beräknat på antalet utestående aktier där återköpta aktier i eget förvar exkluderats. 5) Nyckeltalen har beräknats på kvarvarande verksamheter.

7


Transatlantic Årsredovisning 2008

Aktien Transatlantics B-aktie sjönk med 26,2 procent under 2008. Vid årets slut värderades aktien till 3,50 gånger 2008 års resultat per aktie och direktavkastningen uppgick till 7,9 procent baserat på styrelsens utdelningsförslag. Kursen för Transatlantics B-aktie minskade under 2008 med 26,2 procent jämfört med Stockholmsbörsens nedgång på 41,9 pro­ cent mätt som OMX Stockholm All-Share-index (OMXS). Kursen vid årets slut var 31,80 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 904 miljoner kronor (1 225). Det totala bokförda egna kapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 1 421 (1 217) vilket motsvarade 50,90 SEK/aktie (43,6). Under 2008 omsattes 7,3 miljoner Transatlantic-aktier eller i genomsnitt cirka 28 911 aktier per handelsdag. Omsättningshas­ tigheten uppgick under året till 25,6 (38,4) att jämföra med 152 (134) för börsen som helhet.

Vid utgången av 2008 värderades Transatlantics B-aktie till 3,50 gånger 2008 års vinst per aktie. Direktavkastningen uppgick till 7,90 procent baserat på styrelsens utdelningsförslag för 2008. Aktiekapital Det totala antalet aktier i Transatlantic uppgår till 28,4 miljoner stycken, av vilka 1,8 miljoner är A-aktier med röstetalet 10 och övriga är B-aktier med röstetalet 1. Transatlantic har inga teck­ ningsoptioner eller andra aktierelaterade instrument. Aktierna har ett kvotvärde på 10 kronor.

Totalavkastning Totalavkastning anger den verkliga lönsamheten på en aktie­ placering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Den kraftiga kursnedgången under 2008 medförde att totalavkastningen på en placering i Transatlantic-aktier blev –23,8 procent. Sedan fusionen 2005 uppgår totalavkastningen till 38 pro­ cent, motsvarande i genomsnitt 9,5 procent per år. OMX All-Shareindex (OMXS) har under samma period minskat med 15,3 procent.

Aktieägare och ägarförändringar Vid utgången av 2008 var antalet aktieägare 6 184 vilket var en minskning med cirka 300 sedan föregående år. Enneff Rederi/Enneff Fastigheter var den röstmässigt största aktieägaren med 29,8 procent av rösterna och 6,9 procent av kapita­ let. Transatlantics styrelseordförande Folke Patriksson är del­ägare i Enneff-bolagen. Lindengruppen var genom bolag den kapital­ mässigt största aktieägaren med 10,9 procent av kapitalet och 16,1 procent av rösterna. Den tredje största aktieägaren är Ernström­ gruppen AB med ett innehav som vid utgången av 2008 uppgick till 5,3 procent av kapitalet och 3,4 procent av rösterna. Ägarbilden för de tre största aktieägarna har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år. Aktieägarna består i övrigt av ett antal fondanknutna ägare samt ett stort antal privata investerare. Tillsammans med de tre största ägarna enligt ovan innehar de större fondanknutna ägarna cirka

Nyckeltal

Kursutveckling och omsättning per månad

Börsnoteringshistorik Transatlantics B-aktie är sedan 1991 noterad på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm och ligger på Small Cap-listan. Aktien handlas under namnet RABT och ingår i indexet för OMX Trans­ port. B&N Nordsjöfrakt förvärvade Gorthon Lines 2005 och namnändrades då till Rederi AB Transatlantic.

Antal aktier vid årets slut, tusen Börsvärde vid årets slut, MSEK Antal aktieägare Kursförändring under året, % Ordinarie utdelning, kr

2008

2007

2006

2005

28 430

28 430

30 858

30 858

904

1 225

1 574

1 300

6 184

6 324

7 280

7 575

40

–26

–15

57

40

30

2,50

2,0

2,0

1,0

OMX Stockholm_PI SX2030 Transportation_PI

60

Omsatt antal aktier 1000-tal

50

5 000 4 000

20

Utdelning i % av vinst per aktie

27

31

32

10

P/e-tal vid årets slut

3,5

6,5

8,2

3,2

Eget kapital/aktie vid årets slut, kr/aktie

B-aktien

50,9

43,6

37,9

36,8

3 000 2 000 1 000

10 8

JAN APR JUL 2006

OKT

JAN APR 2007

JUL OKT

JAN APR 2008

JUL

OKT

JAN 2009

© NASDAQ OMX

8


Transatlantic Årsredovisning 2008

28 procent av kapitalet och 53 procent av rösterna. Transatlantic har endast ett avtal vars villkor förändras vid större ägarförändring.

Kontakter med aktieägarna välkomnas. Ansvarig för IR-frågor är Ola Helgesson, CFO. Transatlantics huvudkontor har telefon­ nummer 0304-67 47 00 och e-post adresseras till info@rabt.se.

Återköp av egna aktier Vid årsstämman i april 2008 gavs mandat att i eget förvar inneha 504 800 B-aktier. Inför årsstämman i april 2009 har styrelsen föreslagit att åter­ köpta aktier tills vidare ska innehas samt att ett återköpsprogram om maximalt 10 procent av antalet B-aktier ska påbörjas. Återköp kan ske med maximalt 10 procent av aktuellt antal befintliga aktier. Återköpta aktier kan innehas tills vidare eller kan indras och därmed permanent elimineras. Förslag till utdelning och utdelningspolicy Styrelsen har för 2009 beslutat att föreslå årsstämman en utdel­ ning på 2,50 (2,50) kronor per aktie, motsvarande 27 procent av vinsten per aktie. Totalt motsvarar den föreslagna utdelningen cirka 69,8 miljoner kronor. Transatlantics mål är att utdelningen i genomsnitt ska mot­ svara 33 procent av den årliga nettovinsten. Detta är primärt inriktat på den operativa vinsten exklusive extraordinära poster och är satt i perspektivet att utdelningsmålet ställs i en balan­ serad relation till verksamhetens aktuella finansieringsbehov. Ägarkontakter Transatlantics ambition är att ha en god dialog med aktiemark­ naden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Detta sker bland annat via presentationer i sam­ band med de fyra kvartalsrapporterna samt genom deltagande i konferenser och seminarier. Årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporter återfinns på hemsidan www.rabt.se. Där finns också pressreleaser, presentationsmaterial från informations­ möten samt annan information om bolaget.

De tio största aktieägare i Rederi AB Transatlantic per den 31 december 2008 A-Aktier Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter AB Lindengruppen

1 265 991

B-Aktier 699 745

Antal aktier

Antal aktieägare i storleksklasser per den 31 dec 2008

Andel kapital %

Andel röster %

Antal innehav

Aktieägare

Kapital %

1–500

3 368

2,68

1,75 2,44

1 965 736

6,9

29,8

501–1 000

1 164

3,74

1 001–5 000

456 508

2 656 500

3 113 008

10,9

16,1

1 505 000

1 505 000

5,3

3,4

Danica Pension

935 000

935 000

3,3

Karlsson Roger

58 606

249 396

308 002

1,1

830 000

830 000

2,9

1,9

20 001– Totalt

Ernströms Finans AB

Bank Morgan Stanley AG

1 211

10,77

7,01

5 001–10 000

216

5,77

3,91

2,1

10 001–15 000

60

2,73

1,73

1,9

15 001–20 000

42

2,69

1,71

123

71,62

81,45

6 184

100

100

SIX SIS AG

678 735

678 735

2,4

1,5

Fjärde AP-Fonden

540 200

540 200

1,9

1,2

Rederi AB Transatlantic

504 800

504 800

1,8

1,1

Sweden Tax Treaty

450 100

450 100

1,6

1,0

Totalt

Röster %

1 781 105

9 049 476

10 830 581

38,1

60,0

Övriga aktieägare

36 855

17 563 038

17 599 893

61,9

40,0

Totalt antal aktier

1 817 960

26 612 514

28 430 474

100,0

100,0

9


Transatlantic Årsredovisning 2008

Marknadsöversikt Offshore/isbrytning En stor del av den framtida utvinningen av olja och gas förväntas att ske i nya fält i arktiska farvatten vilket medför krav på isgående ­offshorefartyg med specialutbildade besättningar.

Oljebolagens behov av offshoretjänster drivs av efterfrågan och priset på olja och gas. Under de senaste åren har aktiviteten inom offshore varit mycket hög, vilket inneburit att efterfrågan på rig­ gar och offshorefartyg nått rekordhöga nivåer. Ett högt oljepris innebär att många oljebolag dels vill maximera produktionen i befintliga fält, dels drivs att leta efter nya fyndigheter. Global marknad med stora oljebolag… De senaste årens höga oljepris och allt bättre teknik för att ta upp olja på stora djup har gjort offshoremarknaden global. Nordsjön och Mexikanska golfen var tidigare de enda två stora offshore­ områdena i världen. Brasilien, Stilla Havsregionen, Afrikas väst­ kust och Kina är exempel på nya områden. Kostnaderna, och därmed riskerna, för att investera i utvinningen av offshorefält är betydligt högre än för landbaserade fält. Det innebär att det främst är de stora internationella oljebolagen såsom BP, Shell, StatoilHydro och Texaco som står för investeringarna. Bolagen vill dessutom bli ännu större för att uppnå skaleffekter, kunna förvärva reserver samt klara de omfattande investeringar som väntas framöver. Konsolideringen bland oljebolagen kommer därför troligen att fortsätta.

Offshorefält i arktiska farvatten 25 20 15 10 5

Potentiella

Aktiva

Alaska (US)

East Siberia

West Siberia

Pechora Sea

Sakhalin (RU)

Kamchatka

Under utveckling

Kara Sea (RU)

East Siberia

Barents (RU)

Nova Scotia

Barents (NO)

Newfoundland (CA)

Beaufort (CA)

10

Labrador (CA)

0

Källa: IEA, 2008

…som ökar kraven på sina leverantörer För att kunna möta de allt större oljebolagens krav måste leveran­ törerna också bli större för att ha kapacitet att erbjuda kvalifice­ rade tjänster. En konsolidering pågår bland de små och medel­ stora offshorerederierna. Marknadsandelen för de fem största offshorerederierna – Edison, Tidewater, Bourbon Shipping, Maersk och Farstad – uppgår till sammanlagt cirka 30 procent. Hälso-, miljö- och säkerhetskraven blir allt viktigare för de stora oljebolagen, vilka vill upplevas som miljömedvetna av kon­ sumenterna. Oljebolagen ställer därför allt högre krav på sina leverantörers miljö och säkerhetsarbete. Eftersom säkerhetsarbe­ tet ofta är förenat med stora kostnader föredrar oljebolagen att arbeta med ett begränsat antal leverantörer, så kallade preferred suppliers, för att finna skalfördelar. Snabb produktionsökning inom offshore… Den kraftiga ekonomiska tillväxten i länder såsom Kina och Indien leder till ett ständigt ökat energibehov. Fram till 2030 bedöms den globala efterfrågan på energi öka med cirka 50 pro­ cent. Då behovet av olika energislag troligen inte förändras mycket kommer även efterfrågan på olja och gas att öka med


Transatlantic Årsredovisning 2008

cirka 50 procent. För att möta en sådan efterfrågeökning behöver produktionen öka kraftigt, och eftersom produktionen från befintliga fält efterhand minskar måste nya fält tas i bruk. Den procentuellt snabbaste produktionsökningen bedöms komma från offshorefält. Offshoreindustrin räknar därför med stora investeringar i oljeproduktionsresurser, kringutrustning och fartyg under den närmaste tioårsperioden. De årliga investering­ arna beräknas enligt analysinstitutet Douglas Westwood öka med cirka 15 procent 2010–2020, för att under nästkommande tio­ årsperiod öka ännu mer. …där arktiska farvatten får allt större betydelse US Geological Survey, den amerikanska myndigheten för geo­ logi- och mineralfrågor, uppskattar att cirka 25–30 procent av världens oupptäckta resurser av olja och gas finns i arktiska far­ vatten (= generellt uttryck för havsområden norr om polcirkeln) såsom Beaufort Sea (USA/Kanada), Sakhalin (Ryssland), New­ foundland (Kanada), Barents Sea/Pechora Sea (Norge/Ryssland), Kara Sea/West-Siberia (Ryssland), Grönland (Danmark) och Chukchi Sea (USA). Att prospektera efter olja och gas i arktiska farvatten är en rela­ tivt ny verksamhet för de stora oljebolagen. De prospekteringar som genomförs idag i Arktis sker i kustnära områden utanför Alaska och Ryssland. Under de närmaste tio åren beräknas olja och gas utvinnas i cirka 80 fält, många i områden med svåra isför­ hållanden och stora djup. De fartyg och riggar som kommer att operera där behöver vara specialutrustade och ha besättningar med specialistkompetens. Att arbeta i arktiska farvatten innebär också att miljökraven blir högre, bland annat beroende på att pro­ spektering kommer att ske i tidigare orörda områden. Dessutom tillkommer krav på att en del av investeringarna och de arbetstill­ fällen som skapas ska tillfalla det land som prospekteringen sker i. Bildande av samriskbolag tillsammans med branschpart­ ners från det land offshorearbeten sker i är idag ett krav i Ryss­ land och USA.

Fyra typer av offshorefartyg Det finns idag cirka 2 500 offshorefartyg som erbjuder oljeriggar världen över hjälp med allt från konstruktionsarbete på havs­botten till att transportera mat och andra förnödenheter till besättningen på riggarna. Fartygen brukar delas in i fyra olika typer: • AHTS (Anchor Handling/Towing/Supply) – är benämningen för kombinerade fartyg som förutom lastkapacitet är utrustade för bogsering och ankarhantering. Fartygen har stora bogservinschar och kraftfullt maskineri, de flesta mellan 8 000 och 12 000 hästkrafter. Idag byggs fartyg för operation på större djup med maskinstyrka på upp mot 24 000 hästkrafter. • PSV (Platform Supply Vessels) – är fartyg med stora öppna däcksytor och lasttankar som endast transporterar förnödenheter till riggarna. • E  RRV (Emergency Respons and Rescue Vessels) – är säkerhetsfartyg som kretsar runt oljeriggarna med kapacitet att hantera olyckor. • COV (Construction Offshore Vessels) – är fartyg som utför konstruktionsarbete på havsbotten.

Antal offshorefartyg ökar snabbt... Då marknadsutsikterna för offshoreindustrin är goda har ett stort antal nybeställningar på riggar och offshorefartyg lagts under de senaste åren. Idag finns det cirka 140 riggar i beställ­ ning, vilket innebär en ökning av den nuvarande riggflottan med cirka 25 procent. Antal fartyg i beställning i de större offshoreklasserna uppgår till cirka 330 stycken, vilket motsvarar en ökning av flottan med cirka 50 procent.

Isfria passager I slutet av sommaren 2008 gick det att färdas isfritt hela vägen från Narvik i Norge till USA:s västkust, när både Nordostpassagen och Nordvästpassagen låg öppna. Klimatforskare menar att klimatet i Arktis har passerat en vändpunkt. Även om isen växer till sig under vinterhalvåret kommer den att bli allt mindre under sommarhalvåret. Situationen medför att transporter och prospektering efter olja och gas i området kommer att kunna öka kraftigt.

11


Transatlantic Årsredovisning 2008

Trots den kraftiga ökningen av riggar under 2009–2012 förvän­ tas de få en hög utnyttjandegrad på grund av oljebolagens omfat­ tande investeringsbudgetar för oljeutvinning. En stor del av den ökade efterfrågan på riggar kommer från fält med stora djup, ­vilket medför krav på fler offshorefartyg med större kapacitet. Efterfrågan på större ATHS-fartyg (>18 000 hästkrafter) bedöms öka mer än utbudet. …men få av dem är isklassade Ett fåtal av de befintliga fartygen och nybeställningarna klarar av de krav som ställs för operationer i arktiska farvatten (isklass 1 A eller högre). Vid årsskiftet fanns endast nio fartyg och nio nybeställningar i världen som motsvarade kraven. För att kunna möta den framtida höga efterfrågan behövs troligen nybeställ­ ningar av cirka 75–100 isgående offshorefartyg. Förutom Maersk är det enbart mindre rederier såsom Finstaship, Rieber Shipping, FESCO, Prisco Wire och Trans Viking som opererar i segmentet. Flera av de större aktörerna ser dock över möjligheterna att på sikt etablera sig i Ryssland och andra arktiska områden. Hög aktivitet i Nordsjön… Under 2008 uppgick den sammanlagda produktionen i Nordsjön till 231 miljoner ton olja och 252 miljarder kubikmeter naturgas. Aktiviteten i området har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket bland annat inneburit att efterfrågan på riggar varit rekordhög. Den ökade aktiviteten under senare år beror på att oljebolagen dels utvunnit mer i befintliga fält, dels kontinuer­ ligt utvidgat borrområdet. Det har medfört att nästan hela ­Nordsjö­sektorn är aktiverad idag och på sikt får därför Nordsjön ses som en successivt krympande marknad. …med nya rekord för spotrater Offshorefartygen arbetar på olika kontrakt åt oljebolagen, från några dagar (spot) upp till cirka tio år. Den största marknaden för spotkontrakt finns i Nordsjön. Den höga aktiviteten och ett begränsat utbud av fartyg som kunde serva riggarna innebar nya rekordnoteringar under 2008 på spotmarknaden för AHTSfartyg, vilka ofta befraktas för ett uppdrag av viss varaktighet som exempelvis flytt av en rigg. Under det fjärde kvartalet låg spot­raterna på i genomsnitt 84 300 GBP, vilket var 12 procent högre än för samma kvartal 2007 och den högsta genomsnittliga noteringen någonsin för ett enskilt kvartal. De höga spotraterna tillsammans med en hög volatilitet i dessa har medfört att olje­ bolagen efterfrågar fler långa kontrakt och är beredda att betala ett högre pris för att få tillgång till rätt tonnage. Dagshyrorna för flerårskontrakt i Nordsjön uppgick vid årsskiftet till mellan 30–35 000 GBP, att jämföra med ett genomsnitt på spotmarkna­ den under 2008 på 59 600 GBP.

12

Isbrytning Ett antal länder kring Östersjön och Nordostpassagen har behov av att utöka eller förnya sin flotta av isbrytare för att kunna skapa säkra sjötransportvägar året runt. Isbrytning i Östersjön Handeln i Östersjöområdet har vuxit snabbt under det senaste decenniet. Trots den nuvarande ekonomiska avmattningen bedöms handeln fortsätta att växa kraftigt framöver, inte minst beroende på de långsiktiga positiva utsikterna för Ryssland och de nya EU-länderna i Baltikum samt Polen. Isfria farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna transportflöden i Östersjön. För att garantera öppna farleder har länderna runt Östersjön gått samman i ett projekt, Baltic Icebreaking Meeting. Projektet har som mål att öka samarbetet och informations­ utbytet kring isbrytning, samt enas om gemensamma regler för vintersjöfarten för att säkerställa transporter även under svåra isförhållanden. Östersjön är klassat som ett miljöskyddat område, vilket inne­ bär att länderna i området, tillsammans med EU, kommer att behöva investera stora belopp i att höja sjösäkerheten och hålla tillgängligheten för sjöfarten uppe. Idag finns det ett begränsat antal isbrytare i Östersjön samtidigt som en stor andel av flottan är i slutet av sin livscykel. Nybeställningar är dyra och inkom­ sten från isbrytning liten. Eftersom behovet av isbrytning är starkt säsongsbaserat är det en fördel om fartygen kan användas inom andra områden. Trenden går därför mot en isbrytarflotta i Östersjön som är multifunktionell, det vill säga som både kan bryta is och verka som offshorefartyg, bland annat i arktiska far­ vatten. De allt mer sällsynta isvintrarna i Östersjön har dessutom medfört att behovet av isträning för besättningarna på isbry­ tarna behöver tillgodoses på annan väg. Isbrytning i arktiska farvatten Nya transportleder i arktiska farvatten behöver assisterande isbrytare för att säkerställa servicen. För Ryssland, med dåligt utvecklat landsvägsnät i de mer perifera arktiska områdena, är det av stor betydelse att sjövägen kunna transportera de stora råvarutillgångarna från norra delen av landet. En handelsväg till sjöss som är öppen året runt är därför nödvändig. Idag pågår det en snabb utbyggnad av infrastrukturen i hamnarna kring Nord­ ostpassagen, som på sikt kommer att leda till en kraftig ökning av fraktvolymerna. Assistans av trafiken från isbrytare är ett krav från både kunder och myndigheter, men tillgången på isbrytare är begränsad idag.


Transatlantic Årsredovisning 2008

D

en globala uppvärmningen och höga oljepriser leder till att oljebolagen letar efter olja och gas på platser som tidigare inte varit möjliga att exploatera, exempelvis i arktiska farvatten. Även om den kommersiella delen av operationerna är viktig får den alltid stå tillbaka för besättningens säkerhet och påverkan på miljön. Under två månader sommaren 2008 kartlade Trans Viking havsbottnen utanför Grönlands östkust åt ett konsortium av oljebolag, under ledning av Statoil­Hydro. För uppdraget användes det egna fartyget Vidar Viking samt den inhyrda statliga isbrytaren Oden. Trots att det var sommar innebar arbetet risker. När Vidar Viking låg stilla på en fast borrposition var Odens uppgift att skydda fartyget mot drivande isflak och isberg. För att skydda den unika arktiska miljön var inga utsläpp tillåtna i havet och endast begränsade utsläpp i luften. Det innebar en rigorös kontroll av däcksytan på fartygen.

Säkerhetsarbetet ombord på Transatlantics offshorefartyg är extra viktigt vid operationer i känsliga områden såsom arktiska farvatten. Besättningarna genomgår säkerhetsutbildningar som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav.

På oljespaning utanför Grönland

13


Transatlantic Årsredovisning 2008

Affärsområde Offshore/Isbrytning Genom att erbjuda en integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer fortsätter Transatlantic att utveckla sin nischstrategi för att bli den ledande aktören inom arktisk offshoreverksamhet. Resultat AO Offshore/ Isbrytning (MSEK)

2008

2007

2006

2005

Nettoomsättning

402

359

294

162

Rörelseresultat

262

240

212

96

Operativt resultat före skatt

233

230

191

89

Se definitioner sidan 65 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.

Verksamheten inom affärsområdet Offshore/Isbrytning, som omfattar fyra AHTS-fartyg och fyra nybyggnadskontrakt, bedrevs under 2008 genom joint venture bolaget Trans Viking där Transatlantic och norska Viking Supply Ships AS ägde hälf­ ten var. Transatlantic ansvarade för bemanning, teknisk drift och säkerhet medan Viking Supply Ships AS ansvarade för marknadsföring och befraktning. I december 2008 kom Trans­ atlantic och Viking Supply Ships AS överens om att dela upp verksamheten i Trans Viking mellan sig. Transatlantic förväntas få två av de befintliga fartygen och två av fartygen under bygg­ nation, med leverans 2009–2011. Samarbetet kommer att fortsätta avseende befraktningen av fartygen på Nordsjön. AHTS-fartygen är kombinerade isbrytare/ankarhanterare för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under för­ sta kvartalet är de tillgängliga för isbrytning för svenska Sjö­ fartsverket och under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden. De fyra nybyggena är ankarhanteringsfar­ tyg speciellt designade för uppdrag i arktiska farvatten. Strategi Transatlantics unika kompetens att utföra offshoreuppdrag under isförhållanden och i hårda väderförhållanden kommer att bli ännu mer betydelsefull när prospekteringen efter olja och gas tar fart i arktiska farvatten. Med Nordsjön som bas idag för kom­ binationsfartygen vad avser kortsiktiga uppdrag, utgörs de potentiella marknadsområdena av Barents Hav, Alaska samt ryska områden såsom Stochman, Nordostpassagen och Shaka­ lin. En ökad aktivitet i dessa områden kommer att medföra fler långa kontrakt och därmed en ökad balans i den totala intjä­ ningen. Kundanpassning och kreativitet är tillsammans med en hög profil inom”HSE”-området (hälsa/säkerhet/miljö) viktiga faktorer för framgång. Genom närvaro i andra marknadsområden och genom långsiktiga relationer med globala kunder ska riskerna i verksamheten begränsas.

14

Säkert och miljövänligt tonnage Transatlantic förfogar över en modern flotta med en genom­ snittlig ålder på de befintliga fartygen om åtta år, vilken sjunker ytterligare med leveranserna av de nybyggda ankarhan­ teringsfartygen. Snittåldern på de 25 isbrytarna i Östersjön är över 30 år och av världens cirka 350 AHTS-fartyg är 15 procent äldre än 20 år. Samtliga Transatlantics fartyg kommer att kunna ta sig fram och operera i is. Såväl de befintliga fartygen som nybyggena opererar på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Kombinationsfartygen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och säkerhets­utrustningen ombord på samtliga fartyg har högsta standardklass. Ledande koncept för arktisk offshore Transatlantic har utvecklat ett ledande servicekoncept som inte­ grerar offshore- och Ice Managementtjänster. Ice Management är det system som används för att säkerställa att en operation kan genomföras utan påverkan av is. Det ger kunderna en effektivare operation i arktiska farvatten med högre säkerhet och mindre miljöpåverkan. För att kunna stödja utvecklingen av konceptet har tre system tagits fram: • T  ransatlantic Ice Academy – I syfte att öka besättningarnas kunskap inom isnavigering har Transatlantic tagit fram en specialutbildning i samarbete med Högskolan i Kalmar. För­ utom de egna besättningarna kommer bland annat kunders och samarbetspartners besättningar att få möjlighet att genomgå utbildningen. • T  ransatlantic Ice Council – Med målet att utveckla säkra proces­ ser för arktisk offshore har ett globalt råd av oberoende exper­ ter från olika delar av världen bildats. Förutom att verka för att sätta olika branschstandards och etablera en marknad för arktisk offshore ska rådet bygga upp ett nätverk av olika branschaktörer. Rådet ska även bistå med råd till Transatlantics kunder kring hur deras arktiska operationer ska genomföras. • Transatlantic Ice Master – För att kunna genomföra säkra och tillförlitliga offshoreuppdrag i arktiska farvatten har Transat­ lantic utvecklat en beslutsmodell i samarbete med SSPA. Uti­ från olika variabler och kundernas mål och krav beräknas den optimala operationen fram samt med vilken sannolikhet


Transatlantic Årsredovisning 2008

målen kan uppnås. Alla historiska och framtida erfarenheter av projekt inom arktisk offshore läggs in i modellen, vilket medför att den blir tillförlitligare för varje år. Genom direktkontakt med de större oljebolagen i de valda mark­ nadsområdena kan fartygen anpassas efter deras krav och Trans­ atlantic kan tydligare följa förändringarna i efterfrågan och bete­ ende. För att kunna möta en ökad efterfrågan och kundernas krav behöver Transatlantic expandera sin flotta, utöver nuva­ rande nybyggen, och utöka organisationen. De nya fartygen kommer att vara multifunktionella och kunna utföra ännu fler uppgifter än nuvarande flotta. Målet är att för kundernas räk­ ning kunna ansvara för hela uppdraget för offshorefartyg i arktiska farvatten. Isbrytning Långtidskontraktet med Sjöfartsverket innebär att fartygen, under första kvartalet varje år, vid behov och inom tio dagar ska vara tillgängliga för isbrytning i Östersjön. Transatlantic erhåller en årlig grundavgift, oavsett om isbrytning sker eller inte. Vid isbrytning utgår en högre ersättning. Avtalet löper fram till 2015 med möjlighet till förlängning upp till ytterligare 15 år. Avtalets konstruktion innebär att fartygen vid milda vintrar kan använ­ das inom offshore även under årets första kvartal. Fartygens användningsområde är då beroende på den korta inställnings­ tiden för isbrytning, normalt begränsat till de södra delarna av Nordsjösektorn. Isvintern 2007/2008 var ytterst mild och kort, vilket innebar att inget av kombinationsfartygen bröt is under perioden. På sikt förväntas även arktiska områden, som Nordostpassagen, växa till ett nytt stort marknadsområde för Transatlantics isbrytare. Transatlantic har inlett ett samarbete med svenska Sjöfartsverket i syfte att kunna utnyttja de statliga isbrytarna när de inte behövs för isbrytning i svenska farvatten. Samarbetet ger Transatlantic ett bredare marknadserbjudande.

Resultat Fartygen var under året i stor utsträckning sysselsatta på spot­ marknaden i Nordsjön med goda rater och en hög sysselsätt­ ningsgrad. Det genomfördes 109 riggförflyttningar och fem cargo duties åt olika kunder i området. Vidar Viking och den statliga isbrytaren Oden genomförde ett två månaders uppdrag utanför Grönlands östkust åt StatoilHydro. Efterfrågan var generellt sett på en hög nivå under hela året, men volatiliteten ökade ytterligare till följd av att oljebolagen tecknat fler långtidskontrakt än tidigare. Transatlantics andel av resultatet i Trans Viking blev 233 miljoner kronor, vilket är en ökning sedan föregående år med 3 miljoner kronor. Strategiutveckling 2008 Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten fortsatte under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer utvecklades. Transatlantic Ice Acadamy och Transatlantic Ice Council bildades för att säkerställa att servicen ständigt utveck­ las med hög kvalitet. Fokus 2009 Marknadsföringen av den nya servicen för arktisk offshore kom­ mer att utökas. Framför allt ska den nordamerikanska mark­ naden bearbetas då en rad oljebolag under året bedöms fastställa sina exploateringsplaner för Nordvästpassagen. För att kunna bearbeta den viktiga ryska marknaden kommer ett försäljnings­ kontor att etableras i Moskva. Utvecklingen av nästa generations kombinationfartyg anpassat för Transatlantics affärsidé har påbörjats och beräknas slutföras under 2009 genom beställning av nya fartyg.

Specialutbildade besättningar Inom offshore är erfarenheten av att operera i is fortfarande begränsad. Som ett av de ledande rederierna inom segmentet fokuserar Transatlantic på att sätta kartan för kraven på hur en säker och miljövänlig operation ska genomföras. Transatlantic har högre krav på sina ombordanställda på offshorefartygen än vad marknaden kräver, bland annat genom skräddarsydda egna utbildningar. Trans Vikings uppdrag åt Shell utanför Alaska 2007 innehöll krav på en så kallad OLF-säkerhetsutbildning, vilket ledde till att beslut togs om att låta alla anställda på offshore­f artygen genomgå utbildningen för att höja kvaliteten. Genom att kontinuerligt utveckla kunskapen och bygga upp erfaren­heten hos besättningarna ökar Transatlantics konkurrenskraft att operera i arktiska farvatten.

15


Transatlantic Årsredovisning 2008

Marknadsöversikt Industriell sjöfart Östersjön är, med cirka 2 000 lastfartyg eller färjor på väg mellan olika hamnar i området varje dag, ett av världens mest trafikerade sjöfartsområden.

Industriell sjöfart innebär att vara en del av industrins varu­ flöden med fokus på nordisk basindustri. De största kundseg­ menten utgörs av exportinriktade basnäringar såsom skog, stål och verkstad. Två tredjedelar av världshandeln med skogspro­ dukter, som uppgår till cirka 400 miljoner ton per år, transpor­ teras till sjöss och nästan hälften av den globala bulkflottans transporter utgörs av malm och kol till stålverken, samt färdiga stålprodukter från stålverk till industrin.

16

kallas linjesjöfart. Huvuddelen av linjesjöfarten sker med ren­ odlade container­fartyg.

Hög aktivitet i Östersjön… Generellt växer den sjöburna trafiken på Östersjön med cirka 10 procent per år, främst tack vare en stark tillväxt i Östeuropa, flaskhalsar inom den landburna trafiken samt skärpta miljöreg­ ler. Cirka 2 000 lastfartyg eller färjor är på väg mellan Östersjöns olika hamnar varje dag, vilket innebär att området är en av de mest trafikerade sjöfartsvägarna i hela världen. Den totala gods­ volymen som transporteras på Östersjön uppgår till över 800 miljoner ton per år. Som en följd av de långsiktigt goda tillväxtförutsättningarna i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen kommer lasttrans­ porterna i Östersjön att fortsätta öka. Även om det skett en avmattning i världsekonomin ser transportbehovet ut att bestå. För detta talar också fartygsbeställningar och planer på nyoch ombyggnationer i hamnarna. Enligt Östersjöländernas samarbets­organisation HELCOM kommer trafiken med frakt­ fartyg i Östersjön att tredubblas under de närmaste 15 åren.

…som transporteras i system... I Östersjön har sjötransportsystemen för den nordiska basindu­ strin i huvudsak byggts upp industrivis. Gemensamt är att de har hög avgångsfrekvens och att fartygen i viss utsträckning kör enligt fasta tidtabeller, för att bland annat minimera lagerhåll­ ningen och för att skapa jämna flöden av produkter till huvud­ marknaderna. Genom de klara likheterna med linjetrafiken utnyttjas ofta transportfartygen av utomstående lastägare för annat gods. Skogsindustrins sjöburna transportlösningar bygger i de flesta fall på att trygga tillräcklig transportkapacitet genom i det när­ maste full kontroll av tonnaget. Fartyg hyrs därför ofta in på långa kontrakt, vilket möjliggör för rederierna att tillsammans med kunderna beställa nybyggda och för skogsprodukter special­anpassade fartyg och system. SCA, M-Real och Iggesund samarbetar inom sin distribution till kontinenten och England. De använder RoRo-fartyg med lastrum som är planerade och dimensionerade för transport av kassetter. StoraEnso har utvecklat ett eget system för sin export. En intermodal lastenhet – SECU – med optimerade dimensioner för papper har tagits fram och ett transportsystem kring SECU med specialanpassade RoRo-fartyg utnyttjas för export från ­Sverige och Finland.

…med en stor andel skogsprodukter… En betydande del av allt gods som hanteras i svenska hamnar är relaterat till skogsindustrin. Skogsindustrins export svarar för cirka 30 procent av allt lastat gods och av den svenska skogs­ industrins massa-, pappers- och trävaruexport transporteras drygt två tredjedelar via Östersjön. Transport sker samtidigt av bland annat massa från andra delar av världen till Östersjön, varifrån far­t ygen sedan går ut igen med förädlade produkter. Dessutom transporteras även stora mängder rysk massaved till svenska och finska massabruk. Förädlade varor transporteras främst i standardiserade lastbärare med fartyg i regelbunden, tidtabellbunden trafik mellan fasta hamnar. Det är detta som

…och främst i RoRo-fartyg I systemtrafiken till Europa används huvudsakligen RoRofartyg, vilka ibland också är utrustade med sidolastare. Fartygen är främst konstruerade för transporter av papper, men kan använ­ das för alla typer av RoRo-gods. Godset lastas på fartygen via lastbärare med hjul, till exempel lastbilstrailrar som körs ombord. Fartygen har flera lastdäck som nås via ramper i fartygens akter. Den globala RoRo-flottan uppgår till cirka 1 300 fartyg om cirka 7 000 miljoner ton dödvikt. Roro-konceptet utvecklades i Skandi­ navien och nordiska redare intar en dominerande position inom den internationella Roro-sjöfarten, men flottan utgör bara tre pro­ cent av den sammanlagda världshandelsflottan.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Världshandelsflottan 1 januari 2007

Antal

Dwt

Oljetankfartyg

8 194

374,5

Kemikalietankers

1 385

10,0

Gastankfartyg

1 245

26,9

Torrbulkfartyg

6 781

357,6

Containerfartyg

3 881

12,8

17 185

10,0

4 095

6,1

106

6,1

General cargo Passagerarfartyg OBO Fartyg Källa: Sjöfartens bok 2008

Närmare 60 procent av fartygen i världens lastoch passagerarfartygsflotta är äldre än 15 år. Under de senaste åren har beställningarna av nya fartyg ökat kraftigt.

M

ätt i tonnage har världsflottan ökat kraftigt under de senaste åren. Utvecklingen av världshandelsflottan och världshandeln går hand i hand. Innovationer som effektiviserat sjötransporten har inneburit att handeln kunnat öka. Nästan alla gränsöverskridande godstransporter i världen sker med fartyg, och under 2007 fraktades 6 982 miljoner ton gods med fartyg över haven. Sjöfarten är dessutom mycket energieffektiv. Stora mängder gods kan fraktas med en förhållandevis liten maskinstyrka, vilket innebär låg transportkostnad och låg miljöpåverkan per fraktat ton jämfört med landtransporter.

Sjöfarten och världshandeln

17


Transatlantic Årsredovisning 2008

Affärsområde Industriell Sjöfart Med ett effektivt tonnage, stor erfarenhet av logistiska helhetslösningar och kvalificerade medarbetare har Transatlantic skapat långsiktiga och nära samarbeten med kunder inom nordisk basindustri i Östersjöområdet.

Resultat AO Industriell ­Sjöfart (MSEK) Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt resultat före skatt

2008 1)

2007 1)

2006

2005

1 479

1 432

1 715

1 560

106

113

74

98

69

80

49

37

1) E xklusive USEC och RoRo-trafiken över Atlanten som särredovisas som verksamhet under avveckling. Se definitioner sidan 65 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.

Affärsområdet Industriell Sjöfart är främst inriktat på kontrakts­ baserad sjöfart för nordisk basindustri, med långsiktiga och nära kundsamarbeten. Verksamheten omfattar flera olika enheter vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt i syfte att effektivt kunna realisera den stora marknadspotentialen. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk/LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en interna­ tionell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien (USEC) samt containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.

Lübeck utgör gemensam hub För att skapa effektivare transportflöden utnyttjar systemtrafiken i Östersjön och den transatlantiska trafiken tyska Lübeck som en gemensam hub.

18

Cirka 60 procent av sjötransporterna är kontrakterade på fler­ årsbasis och cirka 85 procent av godset under 2008 utgjordes av skogsprodukter. Ny offensiv strategi För att öka synergierna har verksamheterna i tidigare Division Atlanttrafik och Division Europatrafik samordnats under 2008. Strukturförändringar genomförs för att öka effektiviteten, bland annat omstruktureras containerverksamheten och Atlanttrafi­ ken. Resurserna fokuseras på en expansion av verksam­heten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet. Expansionen genomförs genom nyinvesteringar, förvärv eller olika former av samarbeten. Med en bred marknadstäckning och aktiv försälj­ ning ska kundbasen breddas med nya kunder inom bland annat konsumentvaror. Genom att fokusera på en kombination av långsiktiga kontrakt och spotkontrakt, exempelvis projekt­laster, ska kapacitetsutnyttjandet och därmed intjäningen öka. Göteborg utgör kommersiell bas för verksamheten och sam­ ordnar marknadsföringen och försäljningen av samtliga trans­ portlösningar inom affärsområdet. Samtidigt förstärks organisa­

Långsiktig potential i östra Europa Den långsiktiga potentialen för tredjepartslaster är stor i östra Europa. Cirka 40 procent av lastutrymmet i den nyligen övertagna systemtrafiken för StoraEnso i södra Östersjön är tillgängligt för detta ändamål.


Transatlantic Årsredovisning 2008

tionerna i Finland och Tyskland och förberedelser inleds för etableringar i Ryssland och Baltikum, för att möta en ökad efter­ frågan på lasttransporter till och från östra Europa. Eftersom nya internationella utsläppsregler kommer att leda till dramatiskt ökade kostnader för lasttransporter i Östersjön måste en fortsatt optimering av logistikkedjorna ske. Transatlantic kommer att intensifiera arbetet framöver med att skapa effektiva transportflöden, öka kapacitetsutnyttjandet genom att kombi­ nera olika lastflöden och ta bort ineffektiviteten i logistikkedjan genom att erbjuda kompletta sjötransportlösningar till kunderna. Expansion av RoRo Östersjön Inom enheten bedrivs främst Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin med dedikerade RoRo- och containerfartyg. För StoraEnso sker en omfattande systemtrafik med skogsprodukter i både norra och södra Östersjön. I norra Östersjön går tre egna Roro-fartyg i fast slinga mellan Bottenviken, Göteborg och Lübeck. I södra Östersjön, där trafiken övertogs från StoraEnso den 1 januari 2009, går tre inhyrda RoRo-fartyg i fast slinga mel­ lan Kotka, Lübeck och Göteborg. Den tonnagekapacitet som StoraEnso inte fyller marknadsförs av Trans­atlantic till tredje part för ett effektivt utnyttjande av lastkapa­citeten. Kontraktet med StoraEnso löper fram till 2012 för den norra linjen och till 2011 för den södra linjen, med möjlighet till förlängning. Inom enheten bedrivs också systemtrafik med skogsprodukter för SCA och M-Real i fasta slingor mellan Sveriges norra östkust och norra Europa. Erbjudandet till kundsegmenten kompletteras genom feedertra­ fik med två containerfartyg som går mellan svenska och finska hamnar i norra Östersjön och de stora tyska omlastningsham­ narna Bremerhaven och Hamburg.

Tredjepartslasterna i systemtrafiken åt StoraEnso har ökat kraftigt i takt med att allt fler kunder insett att trafiken i norra Östersjön är långsiktig. Bland annat har antalet projektlaster ökat, som till exempel utrustning för gruvindustrin och större fordon. På fartygen är alltid minst en tredjedel av lastytan till­ gängligt för tredje part. Det nya avtalet med StoraEnso för trafi­ ken i södra Östersjön ska ses som en långsiktig investering med fokus på att även bygga upp starka relationer med import- och exportkunder till och från Baltikum och Ryssland. Potentialen för tredjepartslaster i östra Europa är stor, och cirka 40 procent av lastutrymmet kommer att vara tillgängligt för detta ändamål. Förstärkningen av organisationerna i Finland och Tyskland ska ses mot den bakgrunden. Expansion av Bulk/LoLo Enheten omfattar kontraktsinriktade bulktransporter med isklassade fartyg i Östersjön, Medelhavet och Nordsjön för främst skogs- och stålindustrin. Transatlantic har med sina hög­ kvalitativa besättningar och sitt effektiva tonnage stora förutsätt­ ningar att bygga upp en stark marknadsposition i segmentet. Dessutom medför Transatlantics finansiella styrka möjlig­heter till expansion genom investeringar i nya fartyg eller samarbete med annan operatör. Marknaden Konjunkturnedgången accelererade under hösten och blev global. De stora lönsamhetsproblemen i nordisk skogsindustri fortsatte och under slutet av året drabbades även övrig basindustri. Många företag införde längre produktionsstopp över årsskiftet för att hantera en kraftigt minskad orderingång. Trots en lägre andel skogsrelaterat gods utvecklades system­ trafiken i Östersjön starkt under året. Orsaken var en fortsatt positiv utveckling av tredjepartslasterna där många nya kunder tillkommit. Det var framför allt de nordgående tredjepartslas­ terna som utvecklades bäst.

Gruvutrustning och bilar på fartygen En fortsatt positiv utveckling av tredjepartslasterna, bland annat i form av projektlaster till gruvindustrin i norra Finland och transport av bilar för testkörning på vinterväglag, bidrar till att systemtrafiken i Östersjön går starkt.

19


Transatlantic Årsredovisning 2008

Den svaga utvecklingen på bygg- och fastighetsmarknaden i både Europa och Nordamerika medförde att volymerna av sågade trävaror i container- och bulktrafiken fortsatte att minska. Däremot ökade transporterna av stålprodukter och transpor­ terna av projektlaster. Det ledde till en fortsatt positiv utveckling för bulktrafiken, där även en bättre balans mellan långa och korta kontrakt bidrog till en ökad intjäning. Även containertrafi­ kens lönsamhet förbättrades under året, vilket förklaras i hög grad av förändringar i antalet hamnanlöp och andra rationalise­ ringar samt ett ökande antal projektlaster. Atlanttrafiken förbätt­ rade sin lönsamhet jämfört med föregående år trots att valuta­ kurserna under en stor del av året skapade en kraftig obalans mellan väst- och östgående volymer. I trafiken utmed den ameri­ kanska östkusten och Karibien förbättrades lönsamheten genom redu­cering av fartygskapaciteten och högre rater. Konkurrens En generell trend är att sjöfartsoperatörerna blir allt större genom förvärv och sammanslagningar, i syfte att möta kundernas behov och uppnå skalfördelar. De största konkurrenterna utgörs idag av Österströms, Spliethof, Finnlines, DFDS Tor Line och Wagen­ borg. Konkurrenterna är aggressiva inom samtliga segment och det pågår många nybyggnadsprogram. Dessutom är affärsområ­ det utsatt för konkurrens från andra transportlösningar såsom väg och tåg. Resultat och utsikter Resultatet ökade marginellt under 2008 jämfört med föregående år. Omförhandling av samtliga kommersiella avtal tillsammans med genomförda rationaliseringar och omstruktureringsåtgär­ der var faktorer som bidrog positivt till resultatet. Den kraftiga

20

konjunkturnedgången, framför allt mot slutet av året, samt en större avsättning för bunkersäkring påverkade där­emot resulta­ tet negativt. För att möta konjunkturnedgången har delar av verksamheten omstrukturerats genom att den trans­atlantiska trafiken och RoRo-trafiken i Östersjön utnyttjar Lübeck som en gemensam hub. Fler strukturförändringar kommer att genom­ föras under 2009. Tillsammans med en ökad marknads­ bearbetning och effektivare transportflöden ska det bidra till att upprätthålla lönsamheten. Strategiuppföljning 2008 Synergier har genomförts vilket lett till högre volymer samt att fullservicekoncept kunnat erbjudas kunderna. Flexibiliteten i servicefrekvensen har ökat och ett arbete har påbörjats med att bredda kundunderlaget genom att fokusera på icke skogsrelate­ rad last. Fokus ligger på kontraktsbaserad trafik med Östersjön som geografisk bas. Fokus 2009 Servicefrekvensen i huvudtraderna ska öka för att kunna utgöra ett naturligt alternativ till järnväg och landsvägstransporter i Östersjö- och Nordeuropaområdena. Generellt sett kommer större fartyg att sättas in för att kunna fortsätta att bredda kundunderlaget genom att komplettera skogs- och stålprodukter med annat gods, till exempel projekt­ laster. Tillväxt ska ske genom både fartygsinvesteringar och företags­ förvärv. Dessutom söks kontinuerligt samarbeten med andra aktörer i syfte att bilda större transportsystem som är mindre känsliga för drift- och volymfluktuationer.


Transatlantic Årsredovisning 2008

M

otorvägar till sjöss är ett utpekat prioriterat projekt inom EU för att skapa ett hållbart transportsystem genom att stödja satsningar som flyttar gods från väg till sjöfart och järnväg. Riktlinjer har tagits fram för hur medlemsländerna kan säkra sina nationella sjöfartsnäringar samtidigt som olika forsknings- och utvecklingsprogram ska leda till ökad användning av hav och inre vattenvägar för transporter. Det är framför allt miljöskäl som talar för ett ökat utnyttjande av vatten som bärare av godstransporterna. Trängseln blir allt mer kännbar på vägarna samtidigt som utsläppen till luft ökar. En allt viktigare fråga på kontinenten är dessutom bullret från trafiken.

Motorvägar till sjöss

21


Transatlantic Årsredovisning 2008

Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag Affärsområdet Offshore/Isbrytnings strategi bygger bland annat på att för kundernas räkning utföra säkra och effektiva operationer i is. För att kunna säkerställa att detta kan genomföras arbetar Transatlantic med att ta fram en helt ny fartygsdesign.

I samråd med kunder och varv, samt genom olika tester och simuleringar, har Transatlantic tagit fram ett första förslag på en ny fartygsdesign. Eftersom det handlar om ett kundanpassat tonnage är det viktigt med ett tätt samarbete med de oljebolag som avser att prospektera i arktiska farvatten. Kunderna finns i första hand i USA men även ryska kunder är aktuella. Effektivare fartyg Transatlantic kommer med sin nya fartygsdesign att kunna erbjuda kunderna effektivare, säkrare operationer i is med färre fartyg än vad som är möjligt idag. Förutom att det bidrar till en bättre miljö, medför det lägre kostnader för kunden samt säkrare planering och därmed lägre risker. Flera funktioner i ett Den nya fartygsdesignen innebär att fartygen byggs för att klara av många olika uppdrag vid operationer i arktiska farvatten. För­ utom att bryta tjock is ska de fungera som bland annat ankarhan­ terare. Genom ett stort däck och generösa lastutrymmen ska de även kunna transportera en stor mängd varor och förnödenheter. Dessutom kommer fartygen att vara förberedda för att kunna

Bilden visar nästa generation kombinerade offshore/polarisbrytare.

22

utföra olika typer av konstruktionsuppdrag samt ha en stor hytt­ kapacitet i syfte att kunna medföra ett större antal experter och annan personal som kunderna behöver i prospekteringsarbetet. Olika uppdrag beroende på årstid Fartygen kommer att utföra offshoreuppdrag på längre kontrakt i arktiska farvatten under sommarhalvåret. Under vintern kan fartygen användas till isbrytning, antingen i de nya trafikområ­ dena i Ryssland eller i Östersjön där behovet av moderna isbry­ tare blir allt större. Ett alternativ är att använda fartygen för tra­ ditionella offshoreuppdrag i områden utan is, till exempel utanför Brasilien eller i Nordsjön. Bra tidpunkt för nybeställningar Inga fartyg kommer att beställas utan att långa hyresavtal först tecknats med kunderna. Genom att beställa en serie av fartyg kan bra priser förhandlas fram hos varven. Tidpunkten för nybe­ ställningar bedöms vara god då materialpriserna sjunkit i spåren av lågkonjunkturen och då många varv saknar nybeställningar och drabbats av avbeställningar.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Fartygsförteckning Ägda och långtidsinhyrda fartyg Typ

Dwt

Byggnadsår Ombyggnadsår

TransAgila

Container

4 500

1994

67%

TransFrej

Container

4 500

1994

72% 100%

Industriell Sjöfart

Ägande/Hyresform

TransNjord

Container

4 500

1995

TransOdin

Container

4 500

1994

66%

TransAlrek

Container

4 500

2006

Inhyrd – Timecharter

TransAnund

Container

9 800

2007

Inhyrd – Timecharter

TransJorund

Container

9 800

2007

Inhyrd – Timecharter

TransPaper

Container/RoRo

15 000

2006

Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransPulp

Container/RoRo

15 000

2006

Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransTimber

Container/RoRo

15 000

2007

Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransEagle

LoLo

16 600

2002

100%

TransHawk

LoLo

16 600

2005

Inhyrd – Bareboat charter 1)

Tofton

LoLo

14 900

1980

Inhyrd – Timecharter

Weston

LoLo

14 900

1977

Inhyrd – Timecharter

Andromeda

Bulk

6 700

1999

100%

Capricorn

Bulk

6 700

2000

100% 100%

TransFalcon

Bulk

5 700

1993

Swing

Bulk

4 100

1999

100%

Obbola

RoRo

11 450

1996

Inhyrd – Bareboat charter 2)

Ortviken

RoRo

11 520

1996

Inhyrd – Bareboat charter 2)

Östrand

RoRo

11 560

1996

Inhyrd – Bareboat charter 2)

Stena Forteller

RoRo

12 640

2002

Inhyrd – Timecharter 3)

Tyrusland

RoRo

16 675

1978/1995

Inhyrd – Timecharter 3)

Vikingland

RoRo

16 675

1979/1996

Inhyrd – Timecharter 3)

Viola Gorthon

RoRo

11 400

1987

100%

TransOak

RoRo/Sidolastare

11 500

1984

100%

TransMaple

RoRo/Sidolastare

11 500

1984

100%

TransFighter

RoLo/Sidolastare

15 100

2001

100%

TransPine

RoLo/Sidolastare

15 100

2002

Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransWood

RoLo/Sidolastare

15 100

2002

Inhyrd – Bareboat charter 1)

Joh. Gorthon

RoRo/Sidolastare

8 350

1977

Inhyrd – Timecharter

Alida Gorthon

Sidolastare

14 240

1977/1991

Inhyrd – Timecharter

Ingrid Gorthon

Sidolastare

14 240

1977/1991

Inhyrd – Timecharter

Margit Gorthon

Sidolastare

14 240

1977/1991

Inhyrd – Timecharter

Balder Viking

AHTS/Isbrytare

2 600

2000

50%

Tor Viking

AHTS/Isbrytare

2 600

2000

50%

Vidar Viking

AHTS/Isbrytare

2 600

2001

50%

Odin Viking

AHTS

2 870

2003

50%

NB 667

AHTS

4 500

2009

50% 50%

Offshore/Isbrytning

NB 668

AHTS

4 500

2010

NB 669

AHTS

4 500

2010

50%

NB 670

AHTS

4 500

2011

50%

1) Operationell lease 2) Finansiell lease 3) Timecharter från 1 januari 2009

23


Transatlantic Årsredovisning 2008

Miljö och säkerhet Transatlantics strategi att bli ledande inom arktisk offshore och att med Östersjön som geografisk bas växa i lönsamma segment inom industriell sjöfart ställer stora krav på miljö-, säkerhets och rekryteringsarbetet.

Transatlantics geografiska verksamhetsområden utgörs främst av Östersjön, Nordsjön och arktiska farvatten. Östersjön och Nordsjön är tillsammans med Engelska Kanalen utsedda av IMO till särskilda kontrollområden med allt hårdare krav på farty­ gens konstruktion och deras utsläpp av bland annat svavel- och kväveoxider. Att operera i arktiska farvatten innebär att fartygen ofta rör sig i tidigare helt orörda områden, där ett minimum av utsläpp får förekomma och med omfattande krav på säkerhet och specialistkompetens hos besättningarna. Dessutom består Transatlantics kunder till övervägande del av stora internatio­ nella företag med höga krav på sina leverantörers miljö- och säkerhetsarbete. För att kunna utvecklas framgångsrikt i en sådan omgivning behöver Transatlantic vara ledande inom miljö och säkerhet samt kunna rekrytera de bästa medarbetarna. Viktiga miljöfrågor Sjöfartens miljöpåverkan förknippas främst med avgaser från fartygens motorer, användande av giftiga bottenfärger, utsläpp av olika typer av vatten som har använts ombord samt påverkan på havsmiljön i samband med tömning av ballastvatten. ­Idag används miljögodkända bottenfärger och avfall som olje­ rester och förorenat vatten pumpas i land för att omhändertas i reningsverk. Sopor sorteras och lämnas till återvinning. Att minska emissioner till luft är den viktigaste miljöfrågan för sjöfarten och för Transatlantic. En begränsning av utsläppen av svavel- och kväveoxider hör till de högst priori­terade frågorna. Svavel är svårt att rena i efterhand. Enklaste sättet att värna om miljön är därför att använda en bunkerolja med lågt svavelinne­ håll. En rad beslut om begränsningar av svavelinnehåll kommer under de närmaste åren att följas av ett globalt förbud mot hög­ svavliga oljor. Det effektivaste sättet att minska utsläppen av kväveoxid är att installera en katalysator på fartygets motor. Eftersom det är en åtgärd förenad med höga kostnader söker många rederier andra tekniska lösningar, med sikte på att leva upp till de nya globala begränsningar av kväveoxidutsläpp som är under införande. Egen driftsorganisation En effektiv drift av flottan hör till de mest avgörande framgångs­ faktorerna inom sjöfart, vilket blir ännu mer betydelsefullt när de nya internationella utsläppsbegränsningarna leder till kraf­

24

tigt ökade kostnader för högkvalitativa bränslen. Support­enheten Drift/Shipmanagment inom Transatlantic ansvarar för teknisk drift, utrustning och bemanning av såväl Transatlantics egna som externa kunders fartyg. Funktionen ansvarar även för att fartygen uppfyller gällande miljö- och säkerhetskrav. Fokus ligger på att minimera miljöpåverkan och att genom förebyggande arbete förhindra att olyckor och tillbud förekommer. Drifts­­ organisationen är certifierad enligt ISM, miljölednings­systemet ISO 14001, kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och de underleve­ rantörssystem som tillämpas av olje­industrin i Skandinavien. Omfattande miljöarbete Inom Transatlantic bedrivs idag en rad olika projekt för att minska miljöbelastningen, vilka kontinuerligt anpassas till omvärldsförändringar och kundbehov. De bedrivs ur aspekter som miljöteknik, fartygsdesign, hållbara transportlösningar och medvetandegörande. Transatlantic verkar bland annat genom Sveriges Redareförening och andra organisationer för strängare globala utsläppsbegränsningar samt samarbetar med motortill­ verkare och raffinaderier för att finna tekniska lösningar som minskar utsläppen. Transatlantic förnyar kontinuerligt renings­ utrustningen på fartygen, såsom katalysatorer, separatorer och ballasthantering. Minskade luftutsläpp Transatlantics offshorefartyg av Vikingklass opererar idag på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Systemfartygen i kon­ trakt för SCA och StoraEnso använder lågsvavlig olja och har också katalysatorer med lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. En rad åtgärder genomförs för att förbruka mindre mängder fossilt bränsle och därmed minska utsläppen av koldioxid. Flödes­ mätare installeras för att kontrollera bränsleförbrukningen. När fartygen ligger i hamn används i så stor utsträckning som möj­ ligt landansluten el, och fartygens propellrar och skrov poleras kontinuerligt för att minska friktionen, vilket ger lägre förbruk­ ning av bunkerolja. Effektiva transportlösningar Transatlantic gör en stor insats för miljön genom att fortsätta arbetet med integrerade logistiklösningar för sina kunder.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Genom dessa optimeras varje transportslag såväl miljömässigt som kostnadseffektivt. Exempelvis innebär kontraktet för sys­ temtrafiken åt StoraEnso i Östersjön att Transatlantic till tredje part marknadsför den tonnagekapacitet som StoraEnso inte ­f yller, vilket ger ett effektivt utnyttjande av lastkapaciteten. Även om den svaga skogskonjunkturen de senaste åren medfört en lägre andel skogsrelaterade laster, har fartygens fyllnadsgrad kunnat öka tack vare den större andelen tredjepartslaster. Sam­ mantaget medför detta arbete att last flyttats från lastbil till far­ tyg och att utsläppen per transporterat ton blivit lägre. Dessutom får StoraEnso lägre transportkostnader för sitt gods och Transat­ lantics intjäning förbättras. Miljöcertifiering enligt ISO 14001 För att befästa den aktiva miljöledningen certifieras Transatlan­ tic och dess fartyg enligt det frivilliga ISO-systemet och dess kod ISO 14001 för miljöledning. För att bli ISO-certifierad krävs att före­taget har en miljöpolicy och att företaget sätter upp mål för att minska miljöbelastningen och hur de anställdas miljökun­ skaper ska höjas. ISO 14001 införs gradvis inom Transatlantic. Förutom land- och driftsorganisationen är idag sex av fartygen certifierade. Målet är att flottan som helhet, även de inhyrda ­fartygen, ska styras genom koncernens miljöledningssystem. Hög aktivitet inom säkerhet Ett säkerhetsarbete som syftar till att förhindra fartygstillbud och olyckor hos besättningen är extra viktigt vid operationer i känsliga områden såsom Östersjön och arktiska farvatten. Säker­ hetsfrågorna är prioriterade inom Transatlantic och aktiviteten är hög. Samtliga av Transatlantics fartyg är isklassade och har besättningar med iskompetens, vilket bidrar till att öka sjö­ säkerheten. Säkerhetsutbildningar genomförs som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav, bland annat för off­ shorefartygens besättningar. Dessutom är all ledande personal, både på land och till sjöss, utbildad i krishantering genom regel­ bundna övningar som sker i samarbete med myndigheter.

Det omfattande säkerhetsarbetet har resulterat i att olycks­ fallsstatistiken ombord på Transatlantics fartyg är låg och att de kontroller som genomförs av fartygen, dess utrustning, besätt­ ningens behörighet och viktigare rutiner visar på hög kvalitet.

Clean Shipping Project Clean Shipping Project, som är ett västsvenskt projekt med offentliga uppdragsgivare, har tagit fram ett helt nytt miljöindex – CSI – där stora transportköpare kan miljöbedöma hela rederier i sin upphandling. Totalt tas hänsyn till 20 olika miljöpåverkande faktorer, bland annat bränsle, smörjoljor, länsvatten, ballastvatten, bottenfärger, köldmedier och avfall. Under hösten 2008 begärde tolv av Sveriges största export-/ importföretag, via Clean Shipping Project, in miljöinformation från 77 av världens största rederier, däribland Transatlantic, efter att ha signerat en avsiktsförklaring om att börja ställa miljökrav på sina sjötransporter.

Ny smart miljöövervakning med TransPaper Under hösten 2008 installerades en så kallad Ferrybox på TransPaper. Det är en apparat som ger SMHI mätdata i realtid över internet om vattnets tillstånd i Östersjön. Projektet, som för första gången leds från Sverige, är ett samarbete mellan SMHI, Finska havsforskningsinstitutet och Transatlantic. TransPaper går i regelbunden kontraktstrafik åt StoraEnso mellan finska Kemi, Lübeck i Tyskland och Göteborg. Kontraktet sträcker sig över många år vilket gör det möjligt att bedriva långsiktig högfrekvent marin miljöövervakning. Eftersom fartyget hela tiden går i samma rutt får SMHI kontinuerliga mätdata – mängd växtplankton (klorofyll-fluorescens), salthalt, temperatur, grumlighet och koncentration av syre med mera. Mätningar sker var tjugonde sekund och kompletteras med vattenprover vid tjugofyra förutbestämda platser, vilka lämnas i land vid hamnanlöp. Projektet planeras pågå i tio år. Om försöket utfaller väl kan den svenska satsningen på marin miljöövervakning med Ferryboxar komma att utvidgas till fler rederier med både färjor och oceangående fartyg.

Transatlantics utsläppsdata 2008

2007 Utsläpp g/tonkm* CO2 (koldioxid) Nox (kväveoxider) SO2 (svaveldioxid)

Utsläpp g/tonkm*

18,9

16,1

0,3

0,282

0,174

0,184

0,00611

0,006

PM (partiklar)

0,0205

0,0191

CO (kolmonoxid)

0,0261

0,0212

NMVOC2 (flyktiga organiska ämnen)

*Beräkningen inkluderar fraktfartyg. Isbrytare/ankarhanterare (10% av flottan) är exkluderade eftersom beräkningarna inte är relevanta för fartyg utan last.

25


Transatlantic Årsredovisning 2008

MARPOL Annex VI – för en bättre sjöfartsmiljö

Sjöfarten står för cirka 90 procent av alla transporter i världen mätt i volym, men bara för cirka 3 procent av utsläppen globalt. Trots att sjötransporter har en stor miljöfördel i effektiv bränsleanvändning finns det ett antal viktiga miljöfrågor att hantera. Bland annat bidrar fartygens utsläpp av svaveloxider (SOx) och kväveoxider (NOx) till ökad försurning och övergödning. Utsläppen av svaveloxider är idag, räknat per ton, högre än för andra transportslag medan utsläppen av kväveoxid däremot är något lägre. Eftersom sjöfart är en i högsta grad internationell företeelse krävs det att regleringarna för miljöåtgärder införs på högsta möjliga internationella nivå för att de ska kunna få genomslag globalt. FN:s internationella sjöfartsorganisation, International Maritime Organization (IMO), är det viktigaste organet för skapandet av internationella konventioner. Beslutsprocessen inom IMO har ofta varit trögrörlig och de regler för utsläpp som tidigare införts saknar i stort sett betydelse idag. Under 2008 har dock IMO, under press från bland annat EU, börjat agera.

MARPOL Annex VI innehåller villkor för svavelinnehåll i bunkerolja och gränser för maximala utsläpp av kväveoxider. Gränsen för svavelinnehåll är idag satt till 4,5 procent, vilket är utan relevans då mindre än en procent av all bunkerolja i världen har högre halt. Genomsnittet för världssjöfarten ligger på 2,7 procent. Annex VI innehåller även möjligheter att inrätta kontrollområden där svavelinnehållet i bunkerolja får vara högst 1,5 procent. Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen är utsedda till sådana svavelkontrollområden. Under hösten 2008 beslutade IMO om en paketuppgörelse om kraftiga åtgärder för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider på global nivå. Paketuppgörelsen innebär i korthet följande: • Svavelhalten i fartygsbränsle globalt sänks från max 4,5 till max 3,5 procent från 1 januari 2012 och från 1 januari 2020 till max 0,5 procent. Inom svavelkontrollområdena sänks maxgränsen för svavel i bränslet till 1,0 procent den 1 juli 2010, och den 1 januari 2015 till 0,1 procent. • Parallellt med kraven på sänkta svavelhalter ställs också krav på att minska utsläppen av kväveoxider. I de särskilda kontrollområdena såsom Östersjön och Nordsjön innebär nya gränsvärden från och med 2016 att utsläppen av kväveoxider kommer att minska med upp till 80 procent. De föreslagna åtgärderna innebär en kraftfull minskning av utsläppen inom sjöfarten. Det medför även stora kostnadsökningar, då inköp av bränsle med lågt svavelinnehåll och investeringar i katalysatorer är kostsamma. De rederier som redan förberett sin flotta för minskade utsläpp har därmed en konkurrensfördel.

26


Transatlantic Årsredovisning 2008

Medarbetarutveckling och rekrytering Personalförsörjningen är av central betydelse inom Transatlantic och möts genom en aktiv satsning där Transatlantic ska framstå som ett naturligt val inom sjöfarten. Utvecklingen inom sjöfarten innebär att ett stort rekryterings­ behov kommer att uppstå i framtiden. Anledningen är ålders­ strukturen hos de anställda och att sjöfartens utbildningar under senare år inte haft resurser att utexaminera tillräckligt många sjöbefäl. Samtidigt blir rekryteringen till sjöyrkena allt mer inter­ nationaliserad och konkurrensen om välutbildad personal är hård. Efterfrågan är särskilt hög på tekniskt befäl. Under 2008–2011 beräknas cirka 480 nautiker och cirka 360 maskinbefäl utexamineras från de svenska sjöbefälsskolorna. Många av de nyutexaminerade kommer att få arbete under annan flagg samtidigt som flera söker sig till landbaserade arbe­ ten i andra sektorer. För att långsiktigt kunna bedriva internationell sjöfart från Sverige måste Transatlantic kunna rekrytera och behålla de främsta befälhavarna och annat kvalificerat manskap. Förutom omfattande rekryteringsinsatser fokuserar rederiet därför på företagsdelaktighet och information, individuell karriärplane­ ring, expansion genom nya offshorefartyg med hög standard, specialanpassade utbildningar och en förebyggande friskvård. Genom den egna driftsorganisationen förbättrar Transatlantic flexibiliteten och stabiliteten i bemanningen. Ett rederi med många möjligheter Transatlantic erbjuder sina medarbetare möjligheter att utveck­ las på olika typer av fartyg, i olika marknadsområden och inom olika sjöfartssektorer. Ansvaret för drift och bemanning omfat­ tar inte enbart den egna flottan utan även externa fartyg såsom Atlantic Container Lines (ACL) container/RoRo-flotta och svenska statens isbrytare och sjömätningsfartyg. Sammanlagt bemannar Transatlantic 36 fartyg med 1 128 medarbetare. Det breda utbudet av arbetsmöjligheter skapar en unik arbetsplats, till fördel för både den enskilde medarbetaren och för Trans­ atlantic och dess shipmanagementkunder. Långsiktig satsning på rekrytering Personalförsörjningen är av strategisk betydelse inom Trans­ atlantic och möts genom en satsning där sjöfart i allmänhet och Transatlantic i synnerhet ska framstå som ett naturligt val.

• Inför sommaren 2008 genomfördes en riktad insats mot killar och tjejer i gymnasieålder som ville testa på sjöfartsyrket. Resultatet blev att 42 ungdomar fick praktikplats på 19 av Transatlantics fartyg under perioden juni–augusti. Flera prak­ tikanter erbjöds därefter fasta tjänster och några har gått vidare till befälsskolorna. Satsningen genomfördes även under den gångna vintern och upprepas 2009. • Med Sjöfartsgymnasiet på Tjörn bedrivs ett nära och utveck­ lande samarbete. Gymnasiet är en av få skolor med sjöpraktik redan från årskurs 1 och ett flertal studenter genomför varje år sin praktik på något av Transatlantics fartyg. • Mot sjöbefälsskolorna i Kalmar och Göteborg bedrivs ett aktivt rekryteringsarbete, vilket bland annat omfattar att ett stort antal praktikanter tas emot varje år. • På Filippinerna har en sjöbefälsutbildning med inriktning mot sjöingenjörskap startats tillsammans med Walleniusrederi­ erna. Utbildningen är fyraårig och genomförs i samarbete med universi­tetet MAPUA i Manila. Transatlantic har 16 egna kadetter på skolan, vilka efter genomförd utbildning kontrak­ teras för fortsatt tjänstgöring i rederiet. Satsningen på Filippi­ nerna är den första av sitt slag och följs med stort intresse av många inom sjöfartsnäringen. • Transatlantic är aktivt i Svensk Sjöfarts rekryteringssatsning Sjöfartskaravanen och deltar i Sjöfartens Arbetsgivarförbunds projekt för att öka antalet utbildningsplatser för ­sjöfarten i Sve­ rige. För detta syfte har ett av ACL- fartygen anpassats för att ta emot praktikanter som vill utbilda sig till sjöbefäl. • Genom Sveriges Redareförening är Transatlantic aktivt i den stora forsknings- och utbildningssatsningen ”Lighthouse” som är ett nytt kompetenscentrum för sjöfartsrelaterad forsk­ ning och utbildning.

Samarbete Ice Academy I samarbete med Högskolan i Kalmar har en specialutbildning inom isnavigering tagits fram. Utbildningen vänder sig till både egen och extern besättning.

27


Transatlantic Årsredovisning 2008

Förvaltningsberättelse 2008 Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113

Rederi AB Transatlantic noterade återigen ett förbättrat resultat och stärkt finansiell ställning för koncernen under 2008. Affärsområdet Offshore/Isbrytning visade under 2008 en fortsatt hög lönsamhet. Strukturförändringar pågår inom affärsområde Industriell Sjöfart för att öka konkurrenskraften. Verksamheten Verksamhetsåret 2008 präglades av det omstruktureringsarbete som genomförts inom koncernen samt de snabba omvärldsför­ ändringarna som skett. Omstruktureringar har uteslutande skett inom affärsområdet Industriell Sjöfart, där beslut fattats om att avveckla delar av Atlanttrafiken. Syftet med omstruktureringen är att skapa en tillräckligt stor enhet för att möta framtida krav från kunderna. Trots omstruktureringen, samt den dramatiskt förändrade marknaden under slutet av året, så innebar 2008 att koncernen redovisade ett förbättrat resultat och en förbättrad finansiell ställning.

Supportfunktioner Utöver koncernledning och affärsområdena är Transatlantic organiserat med två supportfunktioner – Drift och Administra­ tion. Drift ansvarar för fartygsdrift och fartygsutveckling. Admi­ nistration omfattar funktionerna finans, ekonomi, controlling, IT/Informationsteknologi och human resources.

Affärsområde Offshore/Isbrytning Verksamheten baseras på fyra ankarhanteringsfartyg som betjä­ nar offshoreindustrin, där tre fartyg också har isbrytningsegen­ skaper. Rörelsen drivs genom Trans Viking joint venture samar­ betet, som ägs på 50–50 basis tillsammans med norska Viking Supply Ships. Ett långt isbrytningskontrakt med svenska Sjö­ fartsverket ger en garanterad grundintäkt och fartygen är där­ utöver sysselsatta inom offshoreindustrin. Affärsområdet har fyra fartyg i beställning, för leverans 2009–2011. Parterna har beslutat att dela upp joint venture verksamheten mellan sig. För­ ändringen förväntas vara genomförd första halvåret 2009.

samt före skatt uppgick till 271 MSEK (280). Årets nettoresultat blev 257 MSEK (185) för den kvarvarande verksamheten.

Affärsområde Industriell Sjöfart Affärsområdet består av olika verksamhetsområden med bas i Östersjöområdet. De olika verksamheterna kan indelas i följande områden: –R  oRo Östersjön – systemtrafik för skogsindustrin inom Europa. – Containerlinje och feedertrafik mellan Östersjöområdet och Storbritannien – Bulk/LoLo som bedriver en kontraktstrafik baserad på mellan­ stora och mindre bulkfartyg. – RoRo-trafik med sidoportsfartyg i trafik mellan Europa och Nordamerika samt Karibien. Verksamhetsområdena samverkar inom marknads- och tonnage­ området för att uppnå maximal utnyttjandegrad för fartygen och ge kunderna hög service. För verksamheten med RoRo-fartyg mellan Europa och Nordamerika har styrelsen fattat beslutet att avyttra denna. Verksamheten särredovisas därmed i resultaträkningen.

28

Omsättning, resultat och verksamhetsutveckling Koncernen Koncernens nettoomsättning för kvarvarande verksamhet upp­ gick för 2008 till 2 121 MSEK (1 957 MSEK). Det operativa resulta­ tet 1) för kvarvarande verksamhet före omstruktureringsposter

Utveckling under året för affärsområde Offshore/Isbrytning Efterfrågan var fortsatt mycket hög under året för affärsområ­ dets fartyg, vilket ledde till en mycket god vinst och avkastning. Fartygen har i huvudsak varit sysselsatta på spotkontrakt i Nord­ sjön. Ett fartyg hade ett längre kontrakt avseende geologiska undersökningar utanför Grönlands kust. Affärsområdet har fyra fartyg i beställning med leverans 2009–2011. Transatlantic har i december tillsammans med Viking Supply Ships beslutat att dela upp verksamheten i Trans Viking enligt ägarandelen. Omsättningen under 2008 uppgick till 402 MSEK (359) och det operativa resultatet före skatt blev 233 MSEK (230). Offshoremarknaden bedöms fortsatt bli stark. Inriktningen att utveckla verksamheten mot offshoreverksamhet i arktiska områ­ den fortsätter. Utveckling under året för affärsområde Industriell Sjöfart Marknadsförhållanden var generellt sett goda för affärsområ­ dets olika verksamhetsgrenar under året även om det märktes en tydlig nedgång under kvartal fyra. Genomförda rationalise­ ringar och omförhandlingar av kontrakt inom containerlinjerna samt inom RoRo-trafiken över Atlanten har inneburit resultatför­ bättringar under 2008. Omsättningen har ökat något under året. 1) Operativt resultat = Resultat före skatt och före poster av omstrukture­ rings- och engångskaraktär. Se även årsredovisningens inledande eko­ nomiska sammandrag samt uppslaget med ekonomisk femårsöversikt.


Transatlantic Årsredovisning 2008

RoRo Östersjön trafiken inom Östersjön har haft en god utveckling där resultatet är tillfredställande. Trafiken kommer att ut­ökas under 2009 med en linje på södra Finland och Konti­ nenten/Göteborg. Containerlinjerna har rationaliserat sin trafik på ett lönsamt sätt och lyckats dra fördel av det nya avtal om samtrafik som tecknades i slutet av 2007. Bulk/LoLo hade två av de större bulkfartygen uthyrda under hela året med god lönsamhet. Den övriga flottan är sysselsatt i kontraktsbaserad trafik i Europa och Nordamerika och har upp­ visat ett gott resultat. För RoRo-trafiken över Atlanten har verksamheten rationali­ serats som ett led i den avyttringsplan som styrelsen har fastlagt. Effekten av detta tillsammans med omförhandlingar har inne­ burit en positiv resultatpåverkan. Omsättningen under 2008 för den kvarvarande verksamheten uppgick till 1 478 MSEK (1 432) och det operativa resultatet före skatt blev 69 MSEK (80). Affärsområdets resultat belastades med en avsättning för bunkersäkringar om 37 MSEK. Effekter av omstruktureringar Resultatet för 2008 har belastats med omstruktureringsposter, vilka bestod av nedskrivning av fartyg med –22 MSEK, rea­ resultat från avyttringen av MS Holmön +7 MSEK samt perso­ nalkostnader m.m. till följd av omstrukturering med –9 MSEK. Koncerngemensamma poster Koncernledning och supportfunktionerna Drift och Administra­ tion ingår tillsammans med central finansförvaltning i Koncern­ gemensamma poster. Även vissa ship management-/fartygs­ driftsuppdrag för externa rederier ingår här. Omsättningen består huvudsakligen av driftkostnader som vidarefaktureras till externa kunder. Under året övertog koncernen uppdraget att ombesörja fartygsdriften och bemanningen av svenska Sjöfarts­ verkets isbrytare. Omsättningen uppgick till 240 MSEK (166). Det operativa resultatet före skatt blev –31 MSEK (–30). Investeringar Koncernens bruttoinvesteringar under 2008 uppgick till 114 MSEK (244) och avsåg främst nybyggnadsprojekt och dock­ ningar. Likviditetsmässigt, efter beaktande av lånefinansiering, påverkades koncernen med 86 MSEK (83). Avyttringar Avyttringarna under året uppgick till 18 MSEK (43) och avser försäljning av fartyget M/S Holmön. Det sammanlagda rearesul­ tatet uppgick till 7 MSEK (0).

Innehav av egna aktier I enlighet med årsstämmans beslut så innehar företaget 504 800 B-aktier i eget förvar. Kassaflöde och finansiell ställning Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 456 MSEK (282). Investeringsverksamheten, som omfattar såväl anskaffningar som avyttringar, gav netto –35 MSEK (–32) och avsåg både mate­ riella och finansiella anläggningstillgångar. Finansieringsverksamheten, som omfattar både nyupplåning, låneamorteringar, återköp av egna aktier och utdelning till aktie­ ägarna, redovisade ett netto på –240 MSEK (–143). Totalt innebar detta att koncernens kassaflöde blev 181 MSEK (107). Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick vid utgången av året till 574 MSEK (393). Därtill har koncernen idag ej utnyttjade löfteskrediter om totalt 400 MSEK. Vid utgången av december uppgick koncernens totala till­ gångar till 3 348 MSEK (3 124) och det egna kapitalet (med avdrag för återköpta aktier) till 1 421 MSEK (1 217). Soliditeten var vid årets utgång 42 procent (39). Skuldsättningsgraden uppgick sam­ tidigt till 43 procent (68). Fartygen redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Oberoende mark­ nadsvärderingar av fartygsflottan liksom genomförda avkast­ ningsvärdeberäkningar visar på betryggande övervärden gente­ mot bokförda fartygs­värden efter det att nedskrivning av fartyget TransNjord har skett med 22 MSEK. Övervärdet beräknas till ca 24 kr per aktie. Vid utgången av verksamhetsåret uppgick koncernens bok­ förda egna kapital (exklusive återköpta aktier) till 50,90 SEK/ aktie (43,60). Moderbolaget Moderbolagets verksamhet har under året utökats med ship­ management uppdrag dels genom övertagandet av verksamhe­ ten som bedrevs genom dotterbolaget Transatlantic Fleet Servi­ ces AB, dels genom uppdraget att ombesörja teknisk drift och bemanning för Sjöfartsverket. I slutet av året övertogs delar av befraktningsverksamheten inom Industriell Sjöfart som tidigare hanterats i dotterbolag. Sedan tidigare ingår även koncernled­ ning och supportfunktionen Administration. Omsättningen i moderbolaget uppgick till 734 MSEK (317). Nettoresultatet blev 220 MSEK (98). Balansomslutningen vid årets slut uppgick till 1 280 MSEK (994). Likvida medel uppgick vid slutet av 2008 till 222 MSEK (93). Investeringar har under hel­ året skett med 13 MSEK (12) och avsåg främst om- och tillbygg­ nad av kontorsbyggnad samt inventarier.

29


Transatlantic Årsredovisning 2008

Väsentliga händelser efter årets utgång Det inchartrade fartyget Joh Gorthon har återlämnats till ägarna. Fartygen TransOak och TransMaple saknar sysselsättning och kan komma att avyttras eller läggas upp. Företagets vice VD ­t illika chefen för affärsområdet Industriell Sjöfart Mathias ­Wideroth, slutade på egen begäran i början av januari. Mårten Carlquist har tillträtt som ny affärsområdeschef. Den 1 mars till­ trädde Ola Helgesson som CFO.

TSEK

Miljörelaterade frågor Inom Transatlantic bedrivs ett aktivt arbete för att minska miljö­ belastningen, vilket kontinuerligt anpassas till omvärldsföränd­ ringar och kundbehov. För vidare information se sidan 24.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att: Till aktieägarna utdelas – kontant 2,50 SEK/aktie motsvarande 69 814 TSEK för utestå­ ende aktier exklusive de per den 18 februari 2009 av bolaget återköpta B-aktierna.

Risker och osäkerhetsfaktorer Koncernen följer aktivt de såväl operationella som finansiella faktorer som kan innebära risker eller osäkerheter. En beskriv­ ning av koncernens operationella och finansiella riskhantering framgår av Not 1 och Not 33. Framtidsutsikter Sjöfartsmarknaden har påverkats av den generella nedgången i världsekonomin. Transatlantics verksamhet inom Industriell ­Sjöfart baseras på långa kontrakt vilket ger en lägre volalitet. Volymerna förväntas dock att minska under 2009. Den underliggande offshoremarknaden förväntas vara fort­ satt stark. Osäkerhet finns kring vissa mindre aktörers förmåga att finansiera projekt samt påverkan av de nybyggda fartyg som förväntas komma ut på marknaden. Beskrivet i särskilda avsnitt Följande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen: – Transatlantic-aktien och ägarförhållanden, se sidan 8. – Bolagsstyrning med beskrivning av styrelse- och lednings­ arbetet, omfattande även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, se sidan 59. – Bolagsskatt redovisas och kommenteras i not 14. Personal Medelantalet anställda uppgick för koncernen till 1 058 (1 017). Närmare information återfinns i Not 7.

30

Förslag samt motivering till vinstdisposition Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans för­ fogande:

Balanserat resultat

201 885

Årets resultat

220 459

Totalt därmed

422 344

TSEK I ny räkning balanseras

352 530

Totalt därmed

422 344

Förslaget till aktieutdelning motiveras av att koncernresultatet har utvecklats gynnsamt och att koncernens finansiella ställning bedöms som god. Styrelsen har som underlag för sitt förslag till beslut om vinstutdelning beaktat de finansiella medel och det egna kapitalet som verksamheten bedöms behöva och den eko­ nomiska och likvida ställning som behövs för att driva och utveckla verksamheten. Det är styrelsens uppfattning att den värdeöverföring som kan ske från Bolaget till aktieägarna till följd av föreslagen vinstutdelning är försvarbar med hänsyn till den s.k. försiktighetsregeln i 17 kap 3 § andra och tredje stycket i Aktiebolagslagen. Årsstämma Årsstämma hålls i Skärhamn torsdagen den 23 april 2009 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse samt av Transatlantics hemsida, www.rabt.se. Resultat, kassaflöde och balansräkning Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning fram­går av de följande resultaträkningarna, kassa­ flödesanalyserna samt balans­räkningarna och de noter som hör till dessa.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Resultaträkning Koncernen TSEK

Moderbolaget

Not

2008

2007

2008

2007

2, 3, 4

2 120 515

1 957 444

733 830

316 744

5, 6

32 113

6 952

22 277

7 127

–929 097

–909 724

–35 590

7

–573 230

–418 188

–236 368

–35 210

4, 6, 8

–186 085

–190 704

–526 949

–296 883

9

–161 667

–130 129

–17 885

–16 836

10

85

368

85

302 634

316 019

–60 600

–25 058 114 138

Kvarvarande verksamheter: Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Direkta resekostnader Personalkostnader Övriga externa rörelsekostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Resultat från andelar i intresseföretag Rörelseresultat Resultat från andelar i koncernföretag

11

–33

249 115

Finansiella intäkter

12

27 426

24 244

35 604

16 283

Finansiella kostnader

13

–83 425

–63 329

–12 660

–10 231

246 635

276 901

211 459

95 132

10 713

–91 731

9 000

3 003

257 348

185 170

220 459

98 135

Resultat före skatt Inkomstskatt

14

Årets resultat från kvarvarande verksamheter Avvecklade verksamheter: Årets resultat från avvecklade verksamheter

35

Årets resultat

8 636

789

265 984

185 959

220 459

98 135

265 567

185 752

220 459

98 135

417

207

265 984

185 959

220 459

98 135

Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse Resultat per aktie, räknat på resultat från kvarvarande verksamhet hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning)

15

9,20

6,52

Resultat per aktie, räknat på resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning)

15

0,31

0,03

31


Transatlantic Årsredovisning 2008

Balansräkning Tillgångar per den 31 december TSEK

Koncernen

Moderbolaget

Not

2008

2007

2008

2007

Anläggningstillgångar Fartyg

9

1 845 278

1 895 225

Byggnader och mark

9

18 627

12 971

17 381

11 540

Inventarier

9

45 544

50 241

6 833

4 975

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

9

209 270

151 554

864

2 590

Goodwill

9

2 348

2 488

Varumärken

9

7 015

7 015

Övriga immateriella anläggningstillgångar Innehav i koncernföretag

9

5 308

4 821

46 072

59 295

16

424 357

424 179

194 493

181 288

16

85

134

170

170

170

170

Fordringar hos koncernföretag Innehav i intresseföretag Finansiella tillgångar som kan säljas Andra långfristiga fordringar

14, 17, 24

Summa anläggningstillgångar

64 047

72 916

53 241

66 374

2 197 692

2 197 401

743 545

750 411

Omsättningstillgångar Varulager

18

31 668

54 936

14 881

Kundfordringar

19

146 178

258 344

35 693

32 254

Fordringar hos koncernföretag

176 271

97 572

Fordringar hos joint ventures

8 830

5 163

Del i partrederiers omsättningstillgångar

3 449

38 739

— 8 387

Derivatinstrument

33

Övriga fordringar

32

129 693

63 169

39 021

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

20

78 778

104 890

39 381

6 956

Likvida medel

21

573 734

393 054

221 908

93 260

960 051

916 581

535 985

243 592

Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning

35

190 499

9 900

Summa omsättningstillgångar

1 150 550

926 481

535 985

243 592

Summa tillgångar

3 348 242

3 123 882

1 279 530

994 003


Transatlantic Årsredovisning 2008

Eget kapital och skulder

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Aktiekapital

284 305

284 305

284 305

284 305

Övrigt tillskjutet från ägarna

167 126

167 126

46 047

42 240

TSEK Eget kapital och reserver som kan hänföras till moder­ företagets aktieägare

Not 15, 22, 23

Andra reserver Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse Summa eget kapital

245 782

245 782

894 397

698 644

201 885

131 260

220 459

98 135

1 391 875

1 192 315

952 431

759 482

28 757

25 161

1 420 632

1 217 476

952 431

759 482

39 277

43 092

39 277

43 092

997 404

984 402

22 363

24 010

Avsättningar Avsättningar för pensioner

24

Summa avsättningar Långfristiga skulder

25

Fartygslån Övriga skulder till kreditinstitut Del i partrederiers långfristiga skulder

26

50 882

63 456

Pensionsförpliktelser

24

52 192

57 035

Uppskjutna skatteskulder

14

211 835

208 076

20 760

27 359

17 855

23 532

1 355 436

1 364 338

17 855

23 532

139 089

178 023

5 600

5 600

21 990

11 256

Leverantörsskulder

86 414

121 052

27 007

3 086

Aktuell skatteskuld

7 950

6 719

152 903

117 485

Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder

25

Fartygslån Övriga skulder till kreditinstitut Del i partrederiers kortfristiga skulder

26

Skulder till koncernföretag Derivatinstrument

33

Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning

27 35

Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Eventualförpliktelser

61 231

33 605

33 494

12 582

13 798

182 427

185 924

77 475

33 528

538 306

542 068

269 967

167 897

33 868

572 174

542 068

269 967

167 897

3 348 242

3 123 882

1 279 530

994 003

28

45 030

50 708

24, 29

391 698

322 396

33


Transatlantic Årsredovisning 2008

Eget kapital Hänförligt till Moderföretagets aktieägare Andra reserver Koncernens förändringar i eget kapital TSEK Ingående eget kapital 2007-01-01

Aktiekapital

Övrigt tillskjutet från ägarna

Omräkningsreserv

308 577

167 126

–8 287

13 390

579 375

24 751

1 084 932

Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter

28 819

203

29 022

Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 33

8 318

8 318

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare

­­—

­­—

28 819

8 318

­­—

203

37 340

Årets resultat

185 752

207

185 959

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare

­­—

­­—

­­—

­­—

185 752

207

185 959

Återköp aktier se Not 22

–33 894

–33 894

–24 272

24 272

0

–56 861

–56 861

Nedsättning av aktiekapitalet Utdelning Summa transaktioner med bolagets ägare

–24 272

­­—

­­—

­­—

–66 483

­­—

–90 755

Utgående eget kapital 2007-12-31

284 305

167 126

20 532

21 708

698 644

25 161

1 217 476

Ingående eget kapital 2008-01-01

284 305

167 126

20 532

21 708

698 644

25 161

1 217 476

Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter

47 300

3 179

50 479

Omvärdering derivatinstrument, kassaflödes­ säkringar se Not 33

–43 493

–43 493

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare

­­—

­­—

47 300

–43 493

­­—

3 179

6 986

Årets resultat

265 567

417

265 984

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare

­­—

­­—

­­—

­­—

265 567

417

265 984

Utdelning

–69 814

–69 814

Summa transaktioner med bolagets ägare

­­—

­­—

­­—

­­—

–69 814

­­—

–69 814

284 305

167 126

67 832

–21 785

894 397

28 757

1 420 632

Utgående eget kapital 2008-12-31

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Balanserade vinstmedel

Summa eget kapital

245 782

172 324

726 683

–33 894

–33 894

–24 272

24 272

35 304

35 304

Aktiekapital

Reservfond

Eget kapital 2006-12-31

308 577

Återköp aktier se Not 22

Nedsättning av aktiekapitalet Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag

–9 885

–9 885

Utdelning

–56 861

–56 861

–24 272

–41 064

–65 336

98 135

98 135

284 305

245 782

229 395

759 482

Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen Årets resultat Eget kapital 2007-12-31 Koncernbidrag

58 755

58 755

Skatteeffekt på koncernbidrag

–16 450

–16 450

Utdelning

–69 814

–69 814

Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen

–27 509

–27 509

Årets resultat

220 459

220 459

284 305

245 782

422 344

952 431

Eget kapital 2008-12-31

34

Säkrings- Balanserade Minoritets- Summa eget reserv vinstmedel intresse kapital


Transatlantic Årsredovisning 2008

Kassaflödesanalys Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

246 635

276 901

211 459

95 132

161 667

130 129

17 885

16 836

–5 002

–249 115

–114 138

– Ej kassaflödespåverkande räntor 1)

–6 033

2 318

–29 450

–4 652

– Verklig värdeförlust derivatinstrument

31 668

– Övrigt 2)

–9 215

–9 098

–7 982

2 069

Betald inkomstskatt

–2 375

–1 724

417 345

398 526

–57 203

–4 753

Förändring av varulager

10 356

–22 002

–14 881

2 399

Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga rörelsefordringar

16 717

–121 516

–70 165

–35 782

TSEK

Not

Kassaflöden från den löpande verksamheten Kvarvarande verksamheter: Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet – Avskrivningar och nedskrivningar

9

– Realisationsresultat –E  j kassaflödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital Förändring i rörelsekapital

Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

11 349

27 945

66 653

28 894

455 767

282 953

–75 596

–9 242

Investeringsverksamheten –100

–1 929

–178

Försäljning av dotterföretag

Förvärv av dotterföretag

16

600

Förvärv av andelar i joint venture

–155

— —

Förvärv av andelar i intresseföretag Förvärv av fartyg Försäljning av fartyg Försäljning av andra materiella anläggningstillgångar Förvärv av andra immateriella anläggningstillgångar Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar Förändring av långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten

–49

–49

–48 888

–70 035

18 226

1 726

–2 430

–1 313

–2 430

–1 231

–11 319

–2 187

–9 931

–2 103

9 594

42 899

–909

–8 565

–34 966

–32 120

–11 771

–11 899

101 795

Finansieringsverksamheten Förändring av lån från koncernföretag

280 834

Upptagna lån

125 820

60 000

–170 244

–178 011

–60 000

Amortering av lån Återköp egna aktier Utdelning till Moderföretagets aktieägare Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel i kvarvarande verksamhet Förändring av likvida medel i verksamheter under avveckling

35

Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut 1) Erhållen ränta uppgår till Betald ränta uppgår till

21

–33 894

–33 894

–69 814

–56 861

–69 814

–56 861

–240 058

–142 946

211 020

11 040

180 743

107 887

123 653

–10 101

14 432

7 737

393 054

263 564

93 260

104 190

–14 495

13 866

4 995

–829

573 734

393 054

221 908

93 260

21 422

24 032

6 020

5 026

–83 454

–60 799

–12 526

–3 626

–62 032

–36 767

–6 506

1 400

2) I beloppet för koncernen ingår upplösning av skuld med 7 268 (8 284).

35


Transatlantic Årsredovisning 2008

Noter Not 1 |

Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering

Allmän information Transatlantic-koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Kon­ cernen är organiserad i två affärsområden – Offshore/Isbrytning och Industri­ ell Sjöfart. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Skär­ hamn, organisationsnummer 556161-0113. Postadress till huvudkontoret är Box 21, 471 21 Skärhamn, besöksadress Södra Hamnen 27. Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska börs, Stockholm, Small Cap. Denna koncernredovisning har den 18 februari 2009 godkänts av styrelsen för offentlig­görande. Grunden för den finansiella rapporteringens upprättande De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats, och som anges nedan, har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges. Koncernredovisningen har upprättas i enlighet med IFRS, regelverk som antagits av EU samt i enlighet med RFR 1 och Årsredovisningslagen. Någon förtida tillämpning av IFRS:s eller IFRIC:s som per bokslutsdagen ännu inte trätt i kraft har inte skett. En genomgång av nya standarder och tolkningar av befintliga standarder, men som ännu inte trätt i kraft, har skett för att se vilka konsekvenser de bedöms få för koncernens finansiella rapporter när de införs. Följande standar­ der, som träder i kraft den 1 januari 2009, anses preliminärt var relevanta för koncernen och få en påverkan på de finansiella rapporterna: IFRS 8 Rörelsesegment (tidigare IAS 14) Standarden behandlar indelningen av koncernens verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska informationen ta utgångspunkt i den interna rapporte­ ringen, sett ur koncernledningens perspektiv. Koncernen tillämpar redan idag en struktur som utgår ifrån den interna rapporteringen, varför standarden inte bedöms medföra några väsentliga förändringar. IAS 23 Lånekostnader Revidering av standarden innebär att lånekostnader skall aktiveras i samband med investeringar. Denna princip innebär ingen förändring då koncernen sedan tidigare, haft denna princip. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter Alla förändringar av eget kapital exklusive transaktioner med aktieägarna, kommer att redovisas särskilt i resultaträkningen alternativt redovisas i en separat redovisning. Standarden bedöms inte medföra några väsentliga för­ ändringar. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med RFR 2 ”Redovis­ ning för juridiska personer” samt i enlighet med Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget har andra redovisningsprinciper än koncernen, framgår dessa under rubriken ”Moderbolagets redovisningsprinciper” i denna not. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresse- och joint venture företag. Dotterföretag Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestämmande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande inflytande (inklusive SPE-bolag dvs specialbolag bildat med begränsat och väldefinierat syfte). Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital, som uppstått efter förvärv.

36

Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterbolag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i sam­ band med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt mino­ritets­i ntresse. Den del av anskaffningskostnaden som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger netto­ tillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen. Minoritetens andel av dotterbolagets egna kapital, inklusive nettotillgångar till verkligt värde som redovisas för dotterbolaget, redovisas inom koncernens egna kapital på en egen rad. Minoritetens andel av årets netto­resultat framgår under egen rad i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förlus­ ter elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivnings­ behov föreligger. Intresseföretag Företag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men under­stiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den kapital­ andelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovi­ sas till anskaffningsvärde, inkl goodwill, vid anskaffningstillfället och däref­ ter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten ”Resultat från andelar i intresseföretag”. Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som ”Andelar i intresseföretag”. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internresultat eli­ mineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även ­orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet. Joint venture företag Joint Venture företag är företag där koncernen tillsammans med andra ägare har gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint ven­ ture som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt klyvningsmetoden, genom att redovisa koncernens andel av företagets resultat- och balansräkning. Koncernen redovisar den andel av vinster och förlus­ ter av koncernens försäljning av tillgångar till joint venture som motsvarar övriga samägares ägarandel, och först efter att tillgången sålts till oberoende part. Partrederier Andel i partrederiers resultat redovisas som rörelseintäkt, rörelsekostnad res­ pektive finansiell intäkt eller kostnad i enlighet med klyvningsmetoden. Kon­ cernens andel i partrederiers tillgångar och skulder ingår som särskilda poster under respektive tillgångs- och skuldkategori. Omräkning av utländska valutor Samtliga transaktioner som ingår i de finansiella rapporterna för respek­t ive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rätt­ visande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Good­ will och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK. Moderbolagets funktionella valuta är SEK. För koncernföretag som har annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta omräknas balansräkningar till balansdagens kurs och resultaträkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdiffe­ rensen förs till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisa­ tionsresultatet.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kurs­ differenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säk­ ring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller net­ toinvesteringar, då vinster och förluster förs direkt mot eget kapital. Ford­ringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan. Intäkter För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balans­ dagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal res­dagar på balans­ dagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa managementuppdrag, redovisas först när över­ enskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta utlägg som har vidarefakturerats till kund, netto­redovisas i resultaträkningen mot det kostnadsslag som inköpet gjorts i. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. Direkta resekostnader Kostnader direkt hänförliga till fraktuppdrag, såsom bunkers, hamnkostnader mm, redovisas i resultaträkningen under rubriken Direkta resekostnader. Tidi­ gare ingick dessa kostnader under rubriken Övriga kostnader. Statliga stöd Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräk­ ning sker månadsvis. Inkomstskatter Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan till­ gångars och skulders bokföringsmässiga- och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillna­ derna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag, filialer, intresseföretag, redovisas inte i koncernre­ dovisningen så länge inte beslut om vinst­hemtagning har fattats. Moderbola­ get kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillna­ derna, och för närvarande bedöms det inte sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträk­ ningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redo­visas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Rapportering för segment Rörelsegrenar innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och avkast­ ning jämfört med andra rörelsegrenar. Geografiska marknader tillhandahåller tjänster inom ett speciellt geografiskt område som skiljer sig från de ­risker och den avkastning som gäller för andra geografiska områden. I koncernen, och i moderbolaget, klassificeras rörelsegrenar som primära segment och geografiska områden som sekundära. Koncernen har två segment Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Segmentet Industriell Sjöfart var tidigare uppdelat i under­ segmenten Atlanttrafik och Europatrafik. Då delar av denna verksamhet är under omstrukturering och avyttring, har denna underuppdelning upphört. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffnings­ värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationalise­ ringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflagg­ ning av fartyg, aktiveras enligt denna princip. Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anlägg­ ningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader som akti­ veras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för fartyg under byg­ gande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade

återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär plan­enlig avskr­ivning: Fartyg 20–32 år Dockning och större översynsåtgärder 2,5 år Datorer 3–5 år Övriga inventarier 5–10 år Byggnader 20–50 år Markanläggningar 25 år Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje till­ gång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskriv­ ning. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Dataprogram 3–5 år Linjenät 10 år För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkast­ ning under en obegränsad tid, skall ingen avskrivning ske. Däremot skall det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgångens värde har förändrats, fastställa ett återvinningsvärde för tillgången. Koncernen har goodwill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifiera ev nedskriv­ ningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av ev nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafikområden inom divisionerna. Varumärket avser Transatlantic, där återvinningsvärdet för tillgången är väsentligt högre än bokfört värde. Moderbolaget är genom finansiell leasingavtal leasetagare av fartyg som inkluderar rätten att förvärva fartygen efter leasingperiodens utgång. Avtalet redovisas på olika sätt i koncernen och moderbolaget med hänsyn till beskatt­ ningsregler. I koncernen redovisas leasingavtalen enligt beskrivningen under stycket Leasingavtal nedan, medan moderbolaget redovisar en immateriell till­ gång avseende rätten att förvärva fartyg. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Rätten att förvärva fartyg 6 år. Nedskrivningar Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventu­ ellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig avskrivning bedöms om nedskrivning skall ske för tillgången närhelst det finns indikatio­ ner på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvin­ ningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostna­ der och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skill­naden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning I resultat vid fartygsförsäljningar ingår skillnaden mellan köpeskillingen och redovisat värde för fartyget samt kvarstående redovisad docknings­utgift. För anläggningstillång, eller verksamhetsgren, som beslutats avyttras, omklassifi­ ceras från anläggningstillgångar till omsättningstillgång under egen rubrik. Tillgången redovisas det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningen av tillgången sker ej därefter. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Lån och kundford­ ringar samt Finansiella tillgångar tillgängliga till försäljning. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassifi­ ceringen sker årligen. Finansiella tillgångar till försäljning värderas till verkligt värde med hän­ förliga transaktionskostnader. Finansiella tillgångar som kan säljas och finan­ siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kund­ fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

37


Transatlantic Årsredovisning 2008

Kundfordringar Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden mins­ kat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värde­ minskning av kundfordringar görs när det finns uppenbarliga bevis för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp. Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transak­ tionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffnings­ värde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektiv­räntemetoden. Leasingavtal Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finansiella leasingavtal samt operationella leasingavtal. Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska för­månerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anlägg­ ningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimilease­avgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas framtida leasing­ avgifter minskat med de finansiella kostnaderna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultat­ räkningen som Rörelseintäkter vid uthyrning och som Övriga externa rörelse­ kostnader vid inhyrning. Varulager Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och netto­ försäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörj­olja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen. Pensioner och liknande förpliktelser Koncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. För­ måns­bestämda pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån mot­ svarande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbestämda pensions­ planer betalar koncernen in en fastställd avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncern har därefter inte några ytterliggare pensionsåtagande till de anställda. Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktu­ ariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltnings­ kapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Aktuariella vinster/förluster som överstiger ett s.k. korridorvärde om 10% skall resultatföras under de anställdas genom­ snittliga återstående tjänstgöringsperiod. Lånekostnader Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggnings­ tillgång under projektteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa­ flödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavande och övriga kortfristiga ­placeringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kort­ fristiga skulder.

38

Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (förtida tillämpning). RFR 2 innebär att moderbolaget i årsre­ dovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU god­ kända IFRS och uttalande såvida de inte är i konflikt med Årsredovisningsla­ gen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS. Detta innebär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom angivna undantag som angivits ovan eller som anges nedan: Intresse- och dotterbolag Andelar i intresse- och dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaff­ ningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinst­ medel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovisade värde. Koncernbidrag och aktieägartillskott Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger. Kon­ cernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens skattekostnad, redovi­ sas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för aktuell skatteeffekt. Obeskattade reserver De belopp som avsatt till obeskattade reserver utgör skattepliktig temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, sär­ redovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräk­ ningen. Finansiella intäkter I moderbolagets finansnetto ingår även utdelning på dotterbolagsaktier, och först när rätten att erhålla betalning har fastställts. Finansiella instrument Moderbolaget tillämpar samma principer avseende finansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finan­ siella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Förvärv egna aktier Vid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier skall fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen. Ersättning till anställda – förmånsbestämda planer Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas på samma sätt som för koncernen. Riskstyrning I koncernens verksamhet finns det ett antal operationella och finansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är: – marknadsrisk – operationell risk – valutarisk – ränterisk – likviditetsrisk – kreditrisk – bunkerrisk Styrelsen har identifierat riskerna och arbetat fram en plan hur man kan ­u ndvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balansräk­ ning genom olika åtgärder. Styrelsen fokuserar därmed på att genom tydlig policy och rapporteringsvägar, ange hur dessa risker skall hanteras samt hur avrapporteringen ska ske. Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och finan­ siella riskernas påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Koncer­ nens policy är därmed aktivt arbeta med olika typer av försäkringar eller finansiella instrument för att minimera olika typer av risker.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Marknadsrisker: Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunkturutveck­ lingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och därmed efter­ frågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell marknad. Koncernen efter­ strävar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella svängningar. Operationella risker: Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar. För en del av fartygsflottan, pri­ märt för de fartyg som går i en linjetrafik, har en s.k. offhire försäkring teck­ nats, som ger en ekonomisk kompensation vid längre driftsstörningar. Valutarisker: Sjöfarten är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassaflöde kommer från SEK. Detta innebär att valutaför­ ändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöden, samt dess tillgångar. Valutarisken begränsas först och främst genom att expone­ ringen för intäkterna och tillgångarna i olika valutor matchas med lån i motsvarande valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument i enlighet med koncernens policy, se not 33. Ränterisker: Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvud­ sakliga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av ­säkringsinstrument, se not 33. Likviditetsrisk: För att undvika störningar i betalningsflödena så säkerställer koncernen att man har en tillräckligt stor likviditetsreserv i form av bankmedel och lånelöf­ ten för att klara oförutsägbara svängningar i kassaflödet. Kreditrisk: Koncernen lämnar endast korta rörelsekrediter. I huvudsak lämnas dessa kre­ diter till stora kunder där koncernen har långa relationer. Nya kunder genom­ går en kreditkontroll innan kredit lämnas. När längre krediter lämnas sker detta mot säkerhet. Bunkerrisker: Kostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Frakt­ kontrakt inkluderar ofta klausuler som innebär att kunden bär risken för pris­ förändringar. För den del av förbrukningen där koncernen inte har sådan klau­ suler, ingår koncernen terminskontrakt för bunkerolja. Se vidare not 33 för mer information där även en känslighetsanalys framgår. Derivatinstrument/Säkringsredovisning Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakurs­ förändringar, bunkerprisförändringar samt för att säkra exponering för ränte­ risker. Koncernen policy är att endast inneha instrument som är kvalificerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. Koncernen har säkringar som säkrar verkligt värde för tillgången (verkligt värde säkring), mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödes­ säkring) samt förändringar av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. När en säkringar har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkrings­ instrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt den strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livs­ längd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i verkligt värde eller kassaflödet för säkrade poster. Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde på balansdagen. Orealiserade värdeför­ ändringar för säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen till­ sammans med värdeförändringen för den säkrade tillgången för den effektiva

delen av säkringen. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säk­ ringar avseende kassaflöden, redovisas i en omvärderingsreserv inom egna kapitalet. När sådana derivat avyttras löses värdeförändringen upp och redo­ visas i resultaträkningen. För derivat som inte uppfyller kraven för säkrings­ redovisning, skall både orealiserad som realiserad värdeförändring, inkl den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Säkringar av netto­i nvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande sätt som kassa­flödessäkringar. Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv mark­ nadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder. Nominellt värde mins­ kat med ev. krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder. Viktiga uppskattningar och bedömningar Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling. Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål: Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resul­ tat- och balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan är: – Nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar samt dess restvärde. – I nkomstskatter där koncernen har verksamhet i olika länder och olika skat­ tesystem (som ex. vis tonnageskatt). – Värdering av finansiella instrument. – Pensionsskulden och pensionskostnaden. Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga pröv­ ningen av eventuellt nedskrivningsbehov, som för 2008 medförde behov av förändring av bokförda värden, se not 9. Avseende inkomstskatter har skatte­ satsen i Sverige förändrats från 28% till 26,3%, vilket påverkar beräkningen av beräkningen av den uppskjutna skatteskulden. Värderingen av finansiella instrument utgår från externa marknadsvärderingar (se not 33). Pensionsbe­ räkningarna utförs av aktuarie utifrån av bolaget fastställda antaganden. Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper De bedömningar som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande om fram­ tida kassaflöde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassaflödena för fartygen baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budget­ arbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 10 %. För koncernen bedöms antagande av framtida kassaflöden för fartygen vara den bedömning och uppskattning som har störst påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.

Not 2 | Nettoomsättningens fördelning Koncernen TSEK Fraktintäkter

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

1 193 243

1 259 749

55 700

Tidsbefraktningsintäkter

681 847

529 124

366 117

277 951

Vidarefakturererade kostnader till externa uppdragsgivare

244 054

157 447

10 925

Vidarefakturererade kostnader till interna uppdragsgivare

299 717

15 531

Övrigt

1 371

11 124

1 371

23 262

Totalt

2 120 515

1 957 444

733 830

316 744

39


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 3 |

Segmentredovisning

Primära segment koncernen, kvarvarande verksamheter: Industriell Sjöfart 1) TSEK Försäljning

Offshore/Icebreaking

2008

2007

2008

2007

1 478 317

1 432 360

401 735

358 696

Intern försäljning

Nettoomsättning

1 478 317

1 432 360

401 735

358 696

Avskrivningar

–123 748

–96 629

–34 671

–31 269

368

82 597

109 674

261 538

239 684

–37 081

–33 346

–29 002

–9 209

45 516

76 328

232 536

230 475

Inkomstskatt

Resultat från avvecklade verksamheter, se även not 35

Årets resultat

1 744 173

1 690 588

767 930

817 183

Resultatandelar från intresseföretag Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt

Tillgångar2) Kapitalandelar i intresseföretag

Ofördelade tillgångar 3)

1 744 173

1 690 588

767 930

817 183

845 510

962 122

583 089

618 043

Summa tillgångar Skulder2) Ofördelade skulder 3) Summa skulder Bruttoinvesteringar4)

845 510

962 122

583 089

618 043

57 168

84 428

44 308

156 660

Primära segment koncernen Shipmanagement / Koncerngemensamt

Summa

2008

2007

2008

2007

Försäljning

1 024 143

1 048 091

2 904 195

2 839 147

Intern försäljning

–783 680

–881 703

–783 680

–881 703

Nettoomsättning

240 463

166 388

2 120 515

1 957 444

–3 248

–2 231

–161 667

–130 129

85

85

368

–41 501

–33 339

302 634

316 019

TSEK

Avskrivningar Resultatandelar från intresseföretag Rörelseresultat Finansnetto

10 084

3 437

–55 999

–39 118

–31 417

–29 902

246 635

276 901

Inkomstskatt

10 713

–91 731

Resultat från avvecklade verksamheter, se även not 35

8 636

789

Årets resultat

265 984

185 959 3 085 143

Resultat före skatt

Tillgångar

836 054

577 372

3 348 157

Kapitalandelar i intresseföretag

85

85

Ofördelade tillgångar 3)

38 739

Summa tillgångar

836 139

577 372

3 348 242

3 123 882

Skulder

472 008

326 241

1 900 667

1 906 406

Ofördelade skulder2) Summa skulder Bruttoinvesteringar4)

27 003

472 008

326 241

1 927 610

1 906 406

12 504

3 334

113 980

244 422

1) A ffärsområde Industriell Sjöfart har belastats med omstruktureringsposter om sammanlagt –24 MSEK (–3). Dessa bestod av nedskrivningar av fartyg med –22 MSEK, rearesultat från avyttringen av Holmön med 7 MSEK samt personalkostnader m.m. vid omstrukturering med –9 MSEK. Affärsområdets operativa resultat, dvs exklusive omstrukturerings­ posterna uppgick till 69 MSEK (80). 2007 års omstruktureringsposter, –3 MSEK, bestod av kostnader i samband med avveckling av ship managementverksamheten i Stockholm samt personalkostnader hänförliga till avyttrade fartyg 2) I beloppen för Industriell Sjöfart ingår i balansposter hänförliga till verksamheter under avveckling, se vidare i not 35. 3) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument. 4) Å rets investeringar avsåg främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt aktiverade dockningsutgifter. 2007 års investeringar avsåg främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt förvärv av ett containerfartyg, TransNjord, inom affärsområde Industriell Sjöfart.

40


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 4 |

Sekundära segment, fördelning per geografiskt område: Koncernen TSEK

2008

2007

Nettoomsättning Norden

1 326 542

1 238 481

Övriga Europa

507 954

403 398

Nordamerika

101 997

142 344

Övriga världen

184 022

173 221

2 120 515

1 957 444

Summa

Övriga Europa Nordamerika Övriga världen Summa

2 762 881

2 648 404

585 361

475 478

3 348 242

3 123 882

Investeringar Norden

92 176

179 886

Övriga Europa

21 804

64 536

Nordamerika Övriga världen Summa

Not 5 |

Övriga rörelseintäkter Koncernen

Tillgångar Norden

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Moderbolaget I moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncernföretag med 299 717 TSEK (17 597). I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 25 115 TSEK (94 697).

113 980

244 422

Primära segment Koncernen redovisas fördelat på två affärsområden samt supportfunktionen Shipmanagement/koncerngemensamt samt uppgifter om effekter av omstruk­ turering. Koncernens verksamhet består från och med 2008, efter sammanslag­ ning av Atlantdivisionen och Europadivisionen till Industriell Sjöfart, av de två affärsområdena industriell Sjöfart och Offshore/Isbrytning. Denna uppdel­ ning har använts genomgående i årsredovisningen vid beskrivning av verk­ samheten. Industriell Sjöfart är främst inriktat på kontraktsbaserad sjöfart för nordisk basindustri. Affärsområdet omfattar flera olika verksamhetsområden vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt. RoRo Östersjön består av specialanpassade RoRo- och containerfartyg vilka bildar ett heltäckande sjötransportsystem i Östersjön. Bulk/LoLo-segmentet består av isklassade fartyg inom de mindre bulksegmenten vilka opererar både inom Europa och över Atlanten. I verksamhetsområdet RoRo Atlanten tillhan­ dahålls bl a papperstransporter över Atlanten med specialanpassade RoRofartyg utrustade med sidoport samt även RoRo-trafik mellan amerikanska östkusten och Karibien. Container-segmentet bedriver containerbaserad linje­ trafik mellan Sverige och England. Affärsområde Offshore/Isbrytning utgörs av isbrytande s.k. ankarhanterings­ fartyg vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), dels för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa. Fartygen utför även transporter av förnödenheter för kunder inom offshoreindustrin. Shipmanagement/Koncerngemensamt inkluderar ship management för kon­ cernens egna och externt ägda fartyg, central ledning och administration. Transaktioner mellan affärsområden och supportfunktioner har skett pris­ satta till marknadsmässiga villkor. Sekundära segment – geografiska områden Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i tre geografiska områden. I  ”Norden”, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom samtliga segment. Även i ”Övriga Europa” bedrivs verksamhet inom samtliga segment. I ”Nordamerika” bedriver Industriell Sjöfart verksamhet. Resterande försäljning har lagts in i ”Övriga världen”. Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunderna är verksamma. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgångarna är bokförda.

TSEK Valutakursdifferenser

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

21 169

5 060

21 693

7 127 —

Rearesultat försäljning fartyg

7 661

Övrigt

3 283

1 892

584

Totalt

32 113

6 952

22 277

7 127

Not 6 |

Valutakursdifferenser

I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande:

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Övriga rörelseintäkter

21 169

5 060

21 693

7 127

Totalt

21 169

5 060

21 693

7 127

TSEK

Koncernens valutakursrisker beskrivs under avsnittet ”Risker och möjligheter i verksamhet och omvärld”.

Not 7 |

 edelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar M och sociala kostnader mm.

Medelantal anställda 2008

2007

Antal anställda

Varav kvinnor %

Antal anställda

Varav kvinnor %

48%

Moderbolaget Sverige – landanställda

91

36%

31

– ombordanställda

373

3%

Totalt i moderbolaget

464

10%

31

48%

Dotterföretag Sverige – landanställda – ombordsanställda Storbritannien – landanställda Finland – landanställda Totalt i dotterföretag Koncernen totalt

64

39%

106

35%

478

8%

825

7%

49

27%

52

23%

3

0%

3

0%

594

13%

986

11%

1 058

11%

1 017

12%

41


Transatlantic Årsredovisning 2008

Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare

Not 7 fortsättning

TSEK Sjukfrånvaro %

400

Moderbolaget

Håkan Larsson

200

2008

Helena Levander

200

Ulf G Lindén

200

2007

Moderbolaget Total sjukfrånvaro

3,7

2,6

Lena Patriksson Keller

200

– långtidssjukfrånvaro

2,2

0,6

Christer Olsson

200

– sjukfrånvaro för män

3,9

3,4

Björn Rosengren

200

– sjukfrånvaro för kvinnor

1,4

1,7

Christer Lindgren

– anställda – 29 år

0,8

4,7

Totalt

– anställda 30 – 49 år – anställda 50 år –

3,7

1,5

10,0

4,2

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2008

Moderbolaget

2007

Sociala kostnader Löner och (varav penersätt- sionskostningar nader)

TSEK 1,2)

211 682

102 151

Sociala kostnader Löner och (varav penersätt- sions kostningar nader) 18 567

15 589

(27 597) Dotterföretag i Sverige

234 629

114 762

(7 815) 308 450

161 370

(27 261) Dotterföretag utomlands

7 083

1 614

(45 358) 7 650

1 772

(582) Koncernen totalt

453 394

218 527

(642) 334 667

178 731

(55 440)

(53 815)

1) L öner och ersättningar har reducerats med 13 217 TSEK (1 279), vilka aktiverats som arbete för egen räkning på pågående nybyggnadsprojekt. 2) Verksamheten som tidigare bedrevs i dotterbolaget Transatlantic Fleet Services AB, vari en stor andel av koncernens sjöanställda tidigare var anställda, överfördes 2008-01-01 till moderbolaget.

2008 TSEK

2007

Styrelse och VD

Övriga anställda

Styrelse och VD

Övriga anställda

Moderbolaget Sverige

7 771

203 911

6 642

11 925

Totalt i moderbolaget

7 771

203 911

6 642

11 925

Dotterföretag i Sverige

6 075

228 554

2 957

305 493

Dotterföretag utomlands Nederländerna Storbritannien Finland Total dotterföretag utomlands Koncernen totalt

— 1 600

Inga andra ersättningar har utgått till ledamöterna. Styrelsens ordförande har under en 10-års period 2004–2013 rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbaserad, livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets åtagande för detta har pensionsförsäkringar tecknats. Bolagets tillgångar i sådana försäkringar res­ pektive bolagets förpliktelser för dessa pensioner ingår i avsättningar enligt not 24.

Ersättningar till ledande befattningshavare TSEK VD Håkan Larsson (anställd t.o.m 2008-01-31) VD Carl-Johan Hagman (anställd t.o.m 2008-10-31)

Övriga PensionsLön2) förmåner premier

Summa

250

250

4 100

32

952

5 084

VD Anders Källström (anställd f.r.o.m 2008-11-01)

710

127

837

Vice VD Mathias Wideroth (anställd f.r.o.m 2008-06-01)

1 293

25

285

1 603

Andra ledande befattningshavare, 5 personer (4)1)

11 369

349

2 113

13 831

Totalt

17 722

406

3 477

21 605

1) I beloppet ingår avgångsvederlag till två ledande befattningshavare vilka under 2008 lämnat sin anställning, med lön om 4 700 TSEK, förmånder om 129 TSEK samt pensionspremier om 1 047 TSEK. 2) I beloppet är inkluderat en bonus om totalt 812 TSEK till de ledande befattnings­ havarna.

Löner och andra ersättningar per land

111

605

4 594

677

5 114

1 884

1 748

605

6 478

788

6 862

14 451

438 943

10 387

324 280

Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 103 975 TSEK (–). och totalt för koncernen med 177 672 TSEK (166 031). Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.

42

Styrelsearvode

Folke Patriksson, ordförande

Moderbolagets VD Anders Källström kommer att uppbära en årslön 3 000 TSEK samt har ett premiebestämt pensionsavtal där inbetalningar motsva­ rande 25% av grundlönen görs. VD har tillgång till tjänstebil. Anställningsav­ talet innebär både en rättighet och en skyldighet att lämna bolaget vid 60 års ålder. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs för VD av 18 månadslöner. Moderbolagets vice VD Mathias Wideroth hade en avtalad årslön om 1 920 TSEK samt ett premiebestämt pensionsavtal med inbetalningar motsvarande 25% av grundlönen. Vice VD hade tillgång till tjänstebil. Mathias Widertoh lämnade på egen begäran sin anställning den 7 januari 2009. Avgångsvederlaget uppgick till sex månadslöner. Ingen ny vice VD har utsetts efter Mathias Wideroth. Andra ledande befattningshavare har avgångsvederlag vid uppsägning från arbetsgivarens sida för var och en med maximalt en årslön. Dessa befatt­ ningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITPplanen. Koncernens ledningsgrupp har bestått av fem medlemmar varav en kvinna. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelseledamöter i dot­ ter- och koncernbolag. Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar för ledande befattningshavare.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 8 |

Revisionsuppdrag

Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till (TSEK).

Koncernen TSEK

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Arvoden avseende revisionsuppdrag och revisionsrådgivning Pricewaterhouse­Coopers

1 765

1 758

1 625

1 476

Svensk Revison Forsäng och Claesson

397

333

375

214

Övriga revisions­f öretag

548

592

Pricewaterhouse­Coopers

889

1 323

864

1 162

Övriga revsions­f öretag

697

85

4 296

4 091

2 864

2 852

Arvoden avseende övriga uppdrag

Totalt

Not 9 |

Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Fartyg TSEK

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

2 377 919

2 290 388

71 313

82 271

–151 301

–39 791

–56 846

–20 023

Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning Försäljningar/utrangeringar Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

213 099

65 074

2 454 184

2 377 919

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar

–482 694

–383 988

Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning

34 638

24 167

Försäljningar/utrangeringar

55 168

20 023

Årets omräkningsdifferens

–37 841

–10 828

Årets planenliga avskrivningar 1)

–153 177

–132 068

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar

–583 906

–482 694

Ingående nedskrivningar

–4 718

Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning

4 444

–3 039

274

Årets nedskrivning

–21 961

274

Utgående ackumulerade nedskrivningar

–25 000

1 845 278

1 895 225

–25 663

–1 280

Nedskrivningar

Årets omräkningsdifferens

Utgående planenligt restvärde 1) I beloppet ingår avskrivningar på fartygen TransOak och TransMaple som i balansräkningen klassificerats bland omsättningstillgångarna ”Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning”, och som i resultaträkningen ingår i ”Årets resultat från avvecklade verksamheter med: Se även Not 35 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning. Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 14 år (15).

43


Transatlantic Årsredovisning 2008

2) I posten ”Fartyg” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

531 954

508 362

4 874

82 574

23 592

619 402

531 954

Ingående avskrivningar

–75 003

–47 785

Årets omräkningsdifferens

–15 153

–2 798

Fartyg, finansiell leasing, TSEK Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inklusive förbättringskostnader) Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar

Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde

–26 633

–24 420

–116 789

–75 003

502 613

456 951

Se även – Not 30 Leasing, långtidsförhyrning och charter. 3) Värderingsintyg som utfärdats per 2008-12-31 av oberoende värderingsinstitut indikerar ett övervärde i fartygsflottan uppgående till ca 675 MSEK (1 100).

Koncernen Byggnader och mark, TSEK

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde

20 564

20 625

18 682

18 682

Årets anskaffning (inkl förbättringskostnader)

6 260

6 260

Årets omräkningsdifferens

–201

–61

26 623

20 564

24 942

18 682

–7 593

–7 135

–7 142

–6 723

57

20

–460

–478

–419

–419

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar

–7 996

–7 593

–7 561

–7 142

Utgående planenligt restvärde

18 627

12 971

17 381

11 540

5 855

855

5 760

759

– byggnader

7 266

7 266

6 983

6 983

– mark

2 003

1 453

1 766

1 216

Totalt

9 269

8 719

8 749

8 199

17 671

11 740

17 381

11 540

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets omräkningsdifferens Årets planenliga avskrivningar

– varav markvärde Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige

Bokfört värde på fastigheter inom Sverige

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

97 195

87 068

13 985

13 015

8 838

12 110

4 095

1 713

Omklassificeringar till anl.tillg som innehas för försäljning

–4 658

Försäljningar / utrangeringar

–1 963

–2 148

–804

–743

Inventarier , TSEK Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader)

Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

–315

165

99 097

97 195

17 276

13 985

–46 954

–38 681

–9 010

–8 042

2 573

564

2 078

380

743

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Omklassificeringar till anl. tillg som innehas för försäljning Försäljningar / utrangeringar Årets omräkningsdifferens Årets planenliga avskrivningar 1) Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2)

44

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med

238

–234

–9 974

–10 117

–1 813

–1 711

–53 553

–46 954

–10 443

–9 010

45 544

50 241

6 833

4 975


Transatlantic Årsredovisning 2008

2) I posten ”Inventarier” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:

Koncernen Inventarier, finansiell leasing, TSEK

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

62 321

51 689

2 599

10 632

64 920

62 321

–26 180

–20 780

–5 865

–5 400

–32 045

–26 180

32 875

36 141

Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde Se även – Not 30 Leasing, långtidsförhyrning och charter

Koncernen Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar, TSEK

2008

Moderbolaget 2007

2008

2007

Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde

151 554

2 200

2 590

2 200

57 716

147 819

–1 726

390

Omklassificeringar

Årets omräkningsdifferens

1 535

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

209 270

151 554

864

2 590

Utgående planenligt restvärde

209 270

151 554

864

2 590

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader)

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

2 488

1 342

8 278

8 278

1 351

Årets omräkningsdifferens

–140

–205

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

2 348

2 488

8 278

8 278

Goodwill, TSEK Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning

Ackumulerade nedskrivningar Ingående nedskrivningar

–8 278

–8 278

Utgående ackumulerade nedskrivningar

–8 278

–8 278

2 348

2 488

Utgående bokfört värde

I samband med fusionen med Gorthon Lines 2005 skedde i moderbolaget nedskrivning av den goodwillpost som uppkom vid minoritetsförvärvet av aktier i Gorthon Lines AB under 2001. Detta goodwillvärde ingick fram till fusionen i posten ”Andelar i intresseföretag”. Goodwillposten representerade övervärden i fartygsflottan som numera ägs av dotterbolag.

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

Ingående anskaffningsvärde

7 015

7 015

Utgående planenligt restvärde

7 015

7 015

Varumärken, TSEK

2008

2007

Anskaffningsvärden

45


Transatlantic Årsredovisning 2008

Koncernen 2008

Övriga immateriella tillgångar, TSEK

Moderbolaget 2007

2008

2007

Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde

6 825

5 510

99 152

97 921

Årets anskaffning

2 430

1 315

2 430

1 231

Årets omräkningsdifferens

–185

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

9 070

6 825

101 582

99 152

Ingående avskrivningar

–2 004

–1 187

–39 857

–25 151

Årets planenliga avskrivningar

–1 758

–817

–15 653

–14 706

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar

–3 762

–2 004

–55 510

–39 857

5 308

4 821

46 072

59 295

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Utgående planenligt restvärde

Koncernen: Värdet består förutom av aktiverade programvaror också av upparbetat trafiksystem inom Industriell Sjöfart som innehas av dotterbolaget Transatlantic European Services AB, och tillfördes koncernen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004. Moderbolaget: Beloppet utgörs förutom av aktiverade programvaror av värdet av rätten att vid hyresperiodens utgång förvärva tre fartyg som går i trafik för SCA. Denna rätt tillfördes moderbolaget i samband med fusionen med Gorthon Lines 2005.

Not 10 |

Not 13 |

Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen

Moderbolaget

Koncernen

2008

2007

2008

2007

Resultatandelar från övriga intresseföretag1)

85

368

85

Totalt

85

368

85

0

TSEK

Finansiella kostnader

TSEK Räntekostnader

1) Resultatandelen 2008 avser resultat från Icebreakaer Management Sweden AB. Resultatandelen 2007 avser resultat från Percy Tham i Oxelösund AB till och med 30 juni 2007. Därefter förvärvades utestående aktier och bolaget redovisas som dotterbolag.

Räntekostnader till koncernföretag Valutakursdifferenser Övriga finansiella kostnader Totalt

Not 11 |

Not 14 |

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Utdelningar

269 213

118 059

Nedskrivning av aktieinnehav 1)

–19 692

–3 400

Nedskr. av fordringar 2)

–406

–581

Rearesultat från försäljning av dotterbolag, netto

–33

60

Totalt

–33

249 115

114 138

TSEK

1) Avser värdekorrigering av posten ”Aktier i dotterbolag” så att den korrekt speglar värdet av nettotillgångarna i dotterbolagen. 2) Avser nedskrivning av fordran på dotterbolaget Hays Mews Properties LTD som ej förväntas bli återbetald.

Finansiella intäkter Koncernen

TSEK Ränteintäkter

46

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

27 426

20 533

6 020

5 026 11 257

Ränteintäkter från koncernbolag

7 321

Valutakursdifferenser

3 711

22 263

27 426

24 244

35 604

16 283

Totalt

2007

2008

2007

72 502

63 329

199

2 044

134

10 923

11 468

8 187

859

83 425

63 329

12 660

10 231

Resultat från andelar i koncernföretag Koncernen

Not 12 |

Moderbolaget

2008

Skatter Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

– Aktuell skatt

–2 375

–93 178

16 451

9 885

– Uppskjuten skatt

13 088

1 147

–7 451

–6 682

Totalt

10 713

–91 731

9 000

3 003

TSEK

2008

2007

Årets skattekostnad

Bolagsskatt Från 1 januari 2007 beskattas den norska verksamheten enligt en tonnageskat­ temodell som finns i flera EU-länder och som kommer att ge låga framtida skat­ tekostnader. Koncernens övriga verksamheter bedrivs redan i tonnagebeskat­ tade länder alternativt under skatteregler, såsom för den svenska verksamheten, där avskrivningsmöjligheter på anläggningstillgångar medför att koncernen kan skjuta betalbar skatt på framtiden. Koncernens skatteskuld uppgår till totalt 220 MSEK varav 164 MSEK är hänförligt till den svenska verksamheten och motsvarande 54 MSEK är hänförligt till norska verksamheten. Diskussio­ ner om införandet av EU-anpassad tonnageskatt förs idag i Sverige och kan komma att ersätta nuvarande system med möjligheter till uppskjuten skatt.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 14 fortsättning Koncernen

Moderbolaget

2008

2008

2007

TSEK

%

TSEK

%

TSEK

2007 %

TSEK

%

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt

246 635

Skattekostnad enligt svensk skattesats 28 %

–69 058

–28

–77 532

–28

–59 209

–28

–26 637

–28

–3 769

–2

105

0

– Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats –O  mvärdering skattefordran/-skuld vid ny lägre skattesats i Sverige – Effekt förändrad tonnageskatteförordning Norge 3) – Tonnagebeskattad verksamhet

276 901

211 459

95 132

9 237

4

–531

0

30 940

12

–91 243

–33

53 764

22

49 482

18

–10 623

–4

–1 110

0

– Effekt av ej skattepliktiga intäkter

853

0

3 940

1

76 219

36

33 261

35

– Effekt av ej avdragsgilla kostnader

–440

0

–2 102

–1

–5 977

–3

–2 974

–3

–3 394

–2

–702

0

–3 007

–2

–886

–1

1 735

1

4 378

2

1 495

1

239

0

– Effekt till följd av rapportering i funktionell valuta

– Värdeförändring pensionsåtaganden – Justering av föregående års skatt –U  nderskott för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats – Övrigt Skattekostnad

Koncernen

20 000

7

–1 468

1

3 053

1

8

0

–10 713

4

–91 731

–33

–9 000

4

3 003

59

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

– Pensionsförpliktelser med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt

13 832

18 120

12 624

16 446

– F inansiella instrument, värdering till marknadsvärde

16 103

6 457

9 054

6 821

15 162

36 393

27 174

19 445

31 608

TSEK Uppskjutna skattefordringar

–U  nderskottsavdrag1)

Not 15 |

Uppskjutna skatteskulder – Immateriella anl.tillgångar, temporära skillnader – Materiella anl.tillgångar, temporära skillnader 2) – F inansiella instrument, värdering till marknadsvärde – Ö vriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt 3)

Netto uppskjuten skattefordran / (skatteskuld)4)

Underskottsavdragen i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag av obeskattade reserver till 24 553 TSEK (32 337), vilka till fullo beaktats avseende uppskjutna skattefordningar. Underskottsav­dragen i moderbolaget uppgår till 25 935 TSEK (54 150), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo. Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skatte­ lagstiftning. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Skatter som redovisats mot eget kapital uppgår i koncernen till 12 346 TSEK (–1 994).

11 235

Resultat per aktie

15 948

201 551

138 529

8 441

46 677

88 280

248 228

235 250

11 235

15 948

Koncernen Vägt genomsnittligt antal aktier exklusive aktier i eget förvar

2008

2007

27 925 674

28 345 915

Koncernen 2008

2007

256 931 000

184 963 000

Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare: –211 835 –208 076

8 210

15 660

– Från kvarvarande verksamhet – Från avvecklad verksamhet

1) För de svenska enheterna utgör posten nettot av ackumulerade underskottsavdrag och obeskattade reserver. 2)  Temporära skillnader – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskrivningar. 3) Norska staten beslutade att ändra reglerna för tonnageskattesystemet, vilket 2008 innebar att koncernen kunnat omvandla en del av föregående års avsättning till eget kapital. Denna åtgärd har inneburit en positv skatteeffekt om 30 940 TSEK. Därmed kvarstår efter nedsättning av skulden samt återbetalningar sammanlagt 54 492 TSEK av den ursprungliga avsättningen om 94 405 TSEK från inträdet 1/1-2007 i nya norska tonnageskatteförordningen. 4) Uppskjuten skatteskuld redovisas netto då kvittningsrätt bedömts föreligga enligt svensk skatterätt.

Totalt

8 636 000

789 000

265 567 000

185 752 000

Koncernen 2008

2007

Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare: – Från kvarvarande verksamhet

9,20

6,52

– Från avvecklad verksamhet

0,31

0,03

Totalt

9,51

6,55

I koncernen finns inga optionsprogram som kan medföra utspädningseffekter.

47


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 16 |

Andelar i koncernföretag, intresseföretag samt joint ventures Innehavets omfattning

Dotterbolag ägda av moderbolaget

Organisationsnummer

Säte

Innehavets värde

Bokfört Bokfört Andel i Andel i värde värde Eget kapital Eget kapital % av aktie- 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Antal kapitalet TSEK TSEK TSEK TSEK

1)

Transatlantic Holding AB

556376-4876

Skärhamn

1 000

100

100

100

Transatlantic Shipping AB

556208-0373

Skärhamn

2 118 115

100

344 263

344 263

Transatlantic European Services AB

556520-6504

Västerås

1 000

100

18 021

18 021

Transatlantic Hornet AB

556519-4270

Stockholm

4 000

100

600

600

Transatlantic Crewing AB

556426-8646

Skärhamn

1 000

100

120

120

Transatlantic Services AB

556161-7928

Helsingborg

1 000

100

100

100

Transatlantic Fleet Services AB

556275-8846

Skärhamn

200 000

100

5 622

5 622

Transatlantic Administration AB

556662-6866

Skärhamn

1 000

100

7 400

7 400

Transatlantic Icebreaker Crewing AB2)

556679-1454

Skärhamn

1 000

100

107

B&N Nordsjöfrakt A/S3)

977521041

Oslo

50

100

242

B&N Crewing A/S

981240030

Sarpsborg

50

100

362

121

Rotterdam

10

100

47 401

47 401

100

27

27

12 000

100

84

84

100

72

100

100

1

1

100

76

76

Transatlantic Nederland BV Transatlantic Container Shipping Ltd

Gibraltar

Gorthon International Shipping Ltd

Bermuda

Transhawk Ltd4)

Gibraltar

Gorthon Shipping Inc.

Kanada

OY Transatlantic Services AB Hays Mews Properties Ltd

Helsingfors 2531990

London

100

100

Totalt

1

1

424 357

424 179

Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterbolag uppgår till 670 183 TSEK (670 005).

Övriga koncernbolag Transatlantic Specialtonnage AB

556074-5431

Skärhamn

20 000

100

TransLumi Line AB

556642-5889

Göteborg

1 000

100

ACL Ship Management AB

556550-2159

Skärhamn

1 000

100

Percy Tham i Oxelösund AB

556022-4908

Västerås

1 000

100

Mälarstuveri AB

556119-6139

Västerås

1 000

100

Mälartransport AB

556056-9153

Västerås

1 000

100

Paltrans Ferrieservices AB

556059-8723

Västerås

1 200

100

987069295

Oslo

100

100

Transatlantic UK Ltd

3 384 716

Goole, UK

10 000

100

Paltrans Cargo Services Ltd

2 547 016

Goole, UK

100

100

Nordon Shipping Company B.V.

Rotterdam

35

100

Andromeda Shipping Company B.V.

Rotterdam

35

100

Capricorn Shipping Company B.V.

Rotterdam

35

100

Swing Shipping Company B.V.

Rotterdam

35

100

Transatlantic Specialtonnage AS

MS Frej Claus-Markus Speck KG

HRA1211

Hörsten

72

MS Odin Claus-Markus Speck KG

HRA1215

Hörsten

66

Agila GmbH & Co. KG Seeschiffahrt

HRA5055

Hörsten

Euroforest Shipping Ltd

67

Malta

60

60

Skärhamn

49 000

49

Intresseföretagens koncernmässiga värde Icebreaker Management Sweden AB4)

556754-2682

Totalt

85

134

85

134

101

Joint Venture bolagens koncernmässiga värde5) TRVI Offshore & Icebreaking AB

556710-9003

Skärhamn

500

50

16

46

71

TRVI Offshore & Icebreaking 3 AB

556733-1102

Skärhamn

50 000

50

–11

2

39

52

TRVI Offshore & Icebreaking 4 AB

556733-1094

Skärhamn

50 000

50

–11

2

39

52 161 702

Trans Viking Icebreaking & Offshore AS

979 437 943

Kristiansand

550

50

251 518

161 152

252 068

Partrederiet Odin Viking DA

989 573 152

Kristiansand

50

82 853

64 049

82 853

64 049

334 365

225 251

335 070

225 956

1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Skärhamn, Tjörns kommun. 2) Bolaget förvärvat under 2008. 3) B&N Nordsjöfrakt AS har under 2008 fusionerats in i B&N Crewing AS 4) Bolaget bildades under 2008. 5) T r ansatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedlen i bolagen.

48


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 17 |

Kundfordringarna klassificerade utifrån förfallotidpunkt:

Andra långfristiga fordringar

Koncernen Koncernen TSEK Ingående värde Årets anskaffning Förändring uppskjuten skatt

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

72 916

116 307

66 374

65 865

10 269

7 391

–7 450

–6 882

–39

Årets avyttring

–8 830

–53 660

–5 683

Utgående värde

64 047

72 916

53 241

66 374

Omklassificering till avyttringsgruppen

Koncernen

2007

2008

2007

Ej förfallna

74 268

192 004

4 084

25 955

Förfallodag passerad med upp till 14 dagar

34 344

42 114

Förfallodag passerad med mellan 15–29 dagar

4 793

8 722

1 668

32 773

15 504

29 941

6 299

146 178

258 344

35 693

32 254

Moderbolaget

Förfallodag passerad med 30 dagar eller mer Totalt

Not 20 |

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2008

2007

2008

2007

8 210

15 660

TSEK

Förvaltningskapital avseende pensioner

42 626

45 053

27 176

27 176

Kapitalförsäkringar

20 625

26 907

17 855

23 532

Förutbetalda personal­kostnader

Övrigt

796

956

6

Upplupna reseintäkter

Totalt

64 047

72 916

53 241

66 374

Upplupna ränteintäkter

TSEK

Moderbolaget

2008

TSEK

Koncernen

Uppskjutna skattefordringar

Moderbolaget 2007

2008

2007

27 074

25 679

13 109

23 149

49 469

375

1 684

Bokfört värde på andra långfristiga fordringar överensstämmer med verkligt värde.

Förutbetalda dockningar för inchartrat tonnage

5 263

5 065

Not 18 |

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

28 180

28 058

21 009

1 891

Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning.

Totalt

78 778

104 890

39 381

6 956

Not 19 |

Not 21 |

Varulager

Kundfordringar

Redovisat värde för kundfordringar fördelar sig på följande sätt:

Koncernen TSEK Fakturerade fordringar Reserv för osäkra fordringar Totalt

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

146 324

258 344

35 693

32 254

–146

146 178

258 344

35 693

32 254

2008

Kassaflödesanalys

I de fall då lånefinansiering vid investeringprojekt utbetalas direkt till varvet/ leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa, redo­visas investe­ ringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redo­ visad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen. Förvärv/avyttring av aktier i dotterbolag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dot­ terbolagets likvida medel på förvärvs-/avyttringsdagen.

Koncernen

Redovisat värde för kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Kassa och bank vid årets början

393 054

263 564

93 260

104 190

Årets förändring av kassa och bank

180 680

129 490

128 648

–10 930

Likvida medel vid årets slut

TSEK Likvida medel

Reserven för osäkra fordringar förändrade sig på följande sätt:

Koncernen TSEK Ingående värde Avsättningar för osäkra kundfordringar Återförda avsättningar Utgående värde

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

146

146

Årets konstaterade kundförluster uppgick till 37 TSEK (668).

573 734

393 054

221 908

93 260

Avgår spärrade/pantsatta likvida medel

–6 609

–6 845

Utgående disponibla likvida medel

567 125

386 209

221 908

93 260

49


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 22 |

Aktiekapital Aktiekapital 2008

Ingående aktiekapital Under året indragna aktier Totalt

2007

A-aktier

B-Aktier

Summa

A-aktier

B-Aktier

Summa

18 179 600

266 125 140

284 304 740

18 179 600

290 396 940

308 576 540

–24 271 800

–24 271 800

18 179 600

266 125 140

284 304 740

18 179 600

266 125 140

284 304 740

Antal aktier 2008 Ingående antal aktier Under året indragna aktier Totalt Aktier i eget förvar Totalt utestående aktier

2007

A-aktier

B-Aktier

Summa

A-aktier

B-Aktier

Summa

1 817 960

26 612 514

28 430 474

1 817 960

29 039 694

30 857 654

–2 427 180

–2 427 180

1 817 960

26 612 514

28 430 474

1 817 960

26 612 514

28 430 474

–504 800

–504 800

–504 800

–504 800

1 817 960

26 107 714

27 925 674

1 817 960

26 107 714

27 925 674

Antal röster 2008 Ingående antal röster Under året indragna aktier Totalt Aktier i eget förvar som ej är röstberättigade Totalt antal röster

2007

A-aktier

B-Aktier

Summa

A-aktier

B-Aktier

Summa

18 179 600

26 612 514

44 792 114

18 179 600

29 039 694

47 219 294

–2 427 180

–2 427 180

18 179 600

26 612 514

44 792 114

18 179 600

26 612 514

44 792 114

–504 800

–504 800

–504 800

–504 800

18 179 600

26 107 714

44 287 314

18 179 600

26 107 714

44 287 314

Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen finns inga optionsprogram. Återköp gjordes 2007 av egna aktier, sammanlagt 715 580 st till genomsnittskursen 47,37 kr per aktie. Aktier i eget förvar bokförs som reduktion av fritt eget kapital och påverkar således inte aktiekapitalet. För aktier i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till dess dessa aktier återutges.

Not 23 |

Utdelning per aktie

De utdelningar som betalades ut under 2008 uppgick till 69 814 TSEK (2,50 per aktie). Under 2007 betalades ut 56 861 TSEK (2,00 SEK per aktie). På årsstämman den 23 april 2009 kommer en utdelning avseende år 2008 på 2.50 SEK per aktie, totalt 69 814 TSEK, exklusive återköpta aktier att föreslås. Den föreslagna utdel­ ningen har inte redovisats i dessa finansiella rapporter. .

50

Not 24 |

Avsättningar för pensioner

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårds­förmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkrings­ bolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pen­ sionsplaner benämns avgiftsbestämda planer. Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från rådet för finan­ siell rapportering, UFR3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbe­ stämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan för­ delas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliseringsnivån till 112% (152%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alec­ tas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Förmånsbestämda planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sin förpliktelse tills pensionen har blivit utbetald. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbestämda planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på för­pliktelsen. Förmånsbestämda planer finns endast i Sverige. I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbestämda pla­ nerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelsen och förvaltnings­ tillgångar.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 24 fortsättning Koncernen MSEK

2008

2007

2006

2005

2004

Flerårsöversikt Per balansdagen Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse

36 945

39 488

39 571

48 225

36 070

–42 626

–45 053

–37 068

–40 813

–35 173

Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster

4 979

4 913

4 832

–1 667

Skuld / (Tillgång)

–702

–653

7 335

5 745

897

Verkligt värde på förvaltningskapital

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Genomsnittlig diskonteringsränta

3,75%

Förväntad avkastning på förvaltningskapital

5,50%

4,30%

3,75%

4,30%

5,50%

5,50%

Långsiktigt löneökningsantagande

5,50%

3,00%

3,00%

3,00%

3,00%

Långsiktigt inflationsantagande

2,00%

2,00%

2,00%

2,00%

Kostnad intjänade förmåner under perioden

1 666

2 203

91

656

Räntekostnad

1 734

1 352

1 225

867

Avskrivning aktuariella vinster/förluster

–42

–1 503

34

–1 225

Korrigering kostnad

983

1 079

818

–1 917

–2 366

–1 392

–1 251

2 424

765

–110

–135 7 950

TSEK Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar Sverige

Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av finansinpektionen (FFFS 2007:31). Årets pensionskostnader

Förväntad avkastning på förvaltningskapital (–) Årets kostnad avseende förmånsbestämda pensioner Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionspremier

53 016

53 050

27 707

Årets kostnad för löneskatt

10 931

12 196

5 042

2 256

Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader

66 371

66 011

32 639

10 071

Faktisk avkastning på förvaltningskapital

5,42%

5,50%

7,61%

5,50%

Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbestämda planer utgör 37 998 TSEK (30 210) premier till Alecta. IB Skuld i balansräkning Pensionsförpliktelse

39 488

39 571

28 436

28 229

Förvaltningskapital

–45 053

–37 068

–27 176

–22 074

Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster

4 913

4 832

3 188

4 967

Skuld som redovisas i balansräkning

–653

7 334

4 448

11 122

UB Skuld i balansräkning Pensionsförpliktelse

36 945

39 488

26 187

28 436

–42 626

–45 053

–27 176

–27 176

Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster

4 979

4 913

3 719

3 188

Skuld som redovisas i balansräkning

–702

–653

2 730

4 448

IB Förvaltningskapital

45 053

37 068

27 176

22 074

Förväntad avkastning

1 917

2 366

1 392

1 251

Reglerad skuld / Kostnad ändrad plan under året

–2 941

–1 317

Uttag

–4 444

–3 496

–2 848

–2 848

2 643

8 501

856

6 288

398

1 931

600

411

42 626

45 053

27 176

27 176

Förvaltningskapital (–)

Förändring av verkligt värde på förvaltningskapital

Premier/insättningar Aktuariell vinst / (förlust) UB Förvaltningskapital Merparten av dessa tillgångar är tryggade via försäkringar.

51


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 24 fortsättning Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

39 488

39 571

28 436

28 229

1 666

2 203

91

656

–1 686

–550

818

1 734

1 352

1 225

867

–4 274

–3 747

–3 600

–3 099

17

659

35

965

36 945

39 488

26 187

28 436

IB Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster

4 913

4 832

3 188

4 967

10% av det största av Förpliktelse/ Förvaltningskapital

4 505

3 957

2 844

2 823

TSEK Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen IB Förpliktelse Kostnad intjänade förmåner under perioden Reglerad skuld / Kostnad ändrad plan under året Räntekostnad Pensionsutbetalningar Aktuariell (vinst) / förlust UB Förpliktelse Förändring av aktuariella förluster/vinster

Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster utanför korridoren

344

2 144

Avskrivning av aktuariella förluster/(vinster)

–42

–1 503

–34

–1 225

Korrigering av aktuariella förluster/(vinster)

–272

312

–17

–659

–35

–965

Aktuariell vinst/(förlust) på förvaltningskapital

398

1 931

600

411

UB Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster

4 979

4 913

3 719

3 188

IB Skuld i balansräkning

–653

7 334

4 448

11 122

Årets pensionskostnad

2 424

765

–110

–135

–2 643

–8 501

–856

–6 288

Aktuariell vinst/(förlust) på förpliktelsen

Avstämning av förändring i skuld

Inbetalning till plantillgångar till förvaltningskapital

4 444

3 496

2 848

2 848

Pensionsutbetalningar (–)

Uttag från plantillgångar från förvaltningskapital

–4 274

–3 747

–3 600

–3 099

UB Skuld i balansräkning

–702

–653

2 730

4 448

IB Skuld i balansräkning

12 634

13 124

11 467

12 085

Årets förändring av löneskatteskulden

–2 366

–490

–2 096

–618

UB Skuld i balansräkning

10 268

12 634

9 371

11 467

9 566

11 981

12 101

15 915

Förändring av löneskatteskuld

Utgående avsättning netto

I balansräkningen har skulderna redovisats som Avsättningar för pensioner och tillgångarna som Andra långfristiga fordringar.

52


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 25 |

Not 26 |

Skulder

Koncernen Transatlantic-koncernens totala räntebärande skulder uppgick till 1 188 MSEK (1 215) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt uppgående till 740 MSEK (692). Koncernens kreditavtal är förknip­ pade med så kallade covenants, enligt vilka koncernen måste uppfylla vissa nyck­ eltal. Samtliga dessa nyckeltal har uppfyllts både för 2008 och 2007. Moderbolaget Moderbolagets totala räntebärande skulder uppgick till – MSEK (–) vid omräk­ ning till balansdagens kurs. Dessutom finns ej räntebärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 327 MSEK (235).

Del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder

Koncernen Av Transatlantic-koncernens andel i partrederiers skulder 72 872 TSEK (74 712), utgör 63 354 TSEK (74 252) räntebärande skulder. Bokfört värde på del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder överensstämmer med verkligt värde.

Not 27 |

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Periodiserade personalkostnader

81 913

65 140

31 262

7 017

Periodiserade räntekostnader

40 189

11 779

Periodiserade resekostnader

5 777

42 899

3 307

54 548

66 106

42 906

26 511

182 427

185 924

77 475

33 528

TSEK Koncernen

Totala räntebärande skulders fördelning per valuta Koncernen 2008-12-31

2007-12-31

178 734

157 949

EUR

675 831

661 400

Annan utländsk valuta

266 022

322 981

TSEK USD

SEK Totalt

67 858

72 840

1 188 445

1 215 170

Periodiserade övriga kostnader Totalt

Not 28 |

Totala skulders fördelning utifrån förfallotidpunkt

Ställda säkerheter

Koncernen

Koncernen

2009

2010–2013

Efter 2013

Totalt

Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing)

84 806

294 441

593 406

972 653

Skulder avseende finansiell leasing

81 874

182 801

264 675

Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång- och kortfristiga skulder

Derivat­ instrument

61 231

61 231

– nybyggnadskontrakt Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut

TSEK

Leverantörs­ skulder Andra skulder

– fartygsinteckningar

86 414

86 414

257 850

284 787

542 637

572 175

477 242

878 193

1 927 610

Moderbolaget TSEK Leverantörs­ skulder

TSEK

2009 27 007

2010–2013 —

Efter 2013 —

Totalt 27 007

Skulder till koncernföretag

152 903

152 903

Andra skulder

90 057

57 132

147 189

269 967

0

57 132

327 099

Koncernen Beviljad checkräkningskredit uppgick till –MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400). Moderbolaget Beviljad checkräkningskredit uppgick till –MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400).

–A  nl.tillgångar som innehas genom Fin. Leasingavtal1)

Moderbolaget

2008

2007

2008

1 262 818

1 247 913

208 407

155 403

2007

531 875

493 092

– f öretagsinteckningar

24 085

24 085

– säkerhet i fordran

37 871

61 461

6 609

6 845

– bankmedel Avsättningar för pensioner –k  apitalförsäkringar och förvaltningstillgångar Totalt

63 251

71 960

45 030

50 708

2 134 916

2 060 759

45 030

50 708

1) I moderbolaget redovisas, 47 282 TSEK (56 958) i posten ”Immateriella tillgångar”, vilket utgör värdet av den rätt att förvärva fartygen som ingår i de finansiella leasingavtalen.

53


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 29 |

Moderbolaget

I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell lea­ sing per balansdagen:

2008

2007

2008

2007

MSEK

Borgensförbindelser

391 698

322 396

Anläggningstillgångar

– varav för dotterbolag

391 698

322 396

Fartyg

Eventualförpliktelser Koncernen

TSEK

Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföreta­ get Transbulks åtagande. För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005. I Storbritannien finns ett förslag att införa retroaktiv skatt avseende termi­ naler i hamnområden. Verksamheten som bedrivs genom dotterbolaget Trans­ atlantic UK Ltd omfattas av förslaget som är överklagat.

2008

2007

– Anskaffningsvärde

495

490

– Ackumulerad omräkningsdifferens

124

42

–116

–75

503

457

62

52

– Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Inventarier – Anskaffningsvärde – Anskaffning under året

Not 30 |

3

10

–32

–26

33

36

536

493

– Långfristig del

200

234

– Kortfristig del

64

66

264

300

71

54

– Ackumulerade avskrivningar

Leasing, långtidsförhyrning och charter

Bokfört värde

Koncernen Koncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.

Totalt – Bokfört värde Se även not 9

Operationell leasing Operationell leasing avser i huvudsak in- och uthyrning av fartyg på bareboatoch T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. De största kontrakten avser inhyrning av de tre fartygen, Transwood, TransPine och TransHawk, tidigare ägda inom Transatlantic-koncernen, på bare-boat basis, där avtalet har en återstående löptid på 7 år, samt inhyrning av pappers­ transportfartygen TransPaper TransPulp och TransTimber, som går i timechar­ ter för StoraEnso, där avtalet har en återstående löptid på ca 13 år. Koncernen har därefter rätt att lösa ut fartygen till marknadsvärdet. Finansiell leasing Finansiell leasing utgörs av hyra av fartyg samt containers som används inom affärsområdet Industriell Sjöfart, där det största åtagandet är de tre fartygen Obbola, Östrand och Ortviken. Dessa fartyg är inhyrda på bare-boat basis och vidareuthyrda under time-charter kontrakt till SCA Transforest AB. Båda avtalen gäller tom 2011, och är tecknade i EUR. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till restvärdet. Hyresintäkter operationell leasing Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på ­bareboatbasis, samt time-charteravtal med SCA och StoraEnso (se ovan). Antalet förhyrda fartyg var 19 st per balansdagen 2008-12-31 (20 st per 2007-12-31) och antalet uthyrda fartyg var 9 st (9).

2008

2009

2010 –2013

efter 2013

Operationell leasing

460

657

1 350

1 253

Därav; – Bareboat charter

168

190

768

1 253

287

463

578

5

4

4

MSEK Hyreskostnader

– T/C – Övrigt Finansiell leasing

85

97

154

Därav; – Bareboat charter

78

90

145

7

7

9

Operationell leasing

812

345

972

1 450

Därav; – T/C

812

345

972

1 450

– Övrigt Hyresintäkter

Totalt Avsättningar skatteskulder

Not 31 |

J oint venture företagens påverkan på koncernens resultatoch balansräkningar

”Trans Viking” bedrivs som ett joint venture mellan Transatlantic­-koncernen och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge. Samarbetsavtalet för joint venture innebär att Transatlantic skall ansvara för drift av fartygen, och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge skall ansvara för fartyg­ens befraktning på offshore marknaden. Trans Viking har inga egna anställda. Alla ekonomiska konsekvenser av samar­betet delas lika mellan parterna. Verksamheten bedrivs i bolagen Trans Viking Icebreaking & Offshore AS, där fartygen Tor- Balder- och Vidar Viking ägs, samt Partrederiet Odin Viking DA vari fartyget Odin Viking ägs. Utöver innehavet i dessa två operativa bolag innehas 50% ägarandel i tre bolag vari nybeställning av fyra nya offshore­ fartyg skett. Första fartyget i denna serie väntas levereras sista kvartalet 2009. Parterna har beslutat att dela upp joint venture verksamheten mellan sig. Förändringen förväntas vara genomförd första halvåret 2009. Nedan redovisas effekterna på koncernens resultat- och balans­räkningar vid konsolidering av joint venture företagen enligt klyvningsmetoden.

MSEK

2008

2007

Belopp redovisas enligt koncernens andel. Resultaträkning 1) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader

402

359

–137

–118 241

Rörelseresultat

265

Finansnetto

–29

–10

Resultat före skatt

236

231

27

–79

263

152

Skatt

Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter.

54

Skulder avseende finansiell lease

Årets resultat Balansräkning 1) Anläggningstillgångar

701

705

Omsättningstillgångar

254

197

Summa tillgångar

955

902

Eget kapital

335

226

Långfristiga skulder

599

613

Kortfristiga skulder

21

63

Summa eget kapital och skulder

955

902

Ställda säkerheter

873

923

1) Utgår från koncernens andel (50%) i joint venture bolagen.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 32 |

Närstående transaktioner

Ledande befattningshavare Dotterbolaget Transatlantic European Services AB hyr kontor av ett bolag i vilket dotterbolagets före detta VD Jan Thunberg, anställd till 2008-12-31, har ägarintressen. Hyran är marknadsanpasssad och uppgick till 850 TSEK (825). Fartygsdriften för koncernens holländskt ägda fartyg, sköts av ett externt bolag som delvis ägs av Felix Feleus som även är VD i Transatlantic Nederland BV. Arvodet för fartygsdriften är enligt marknadsmässiga villkor och uppgår till 176 KEUR per år för fyra fartyg. Det har under året ej förekommit några transaktioner med Stiftelsen Gorthonrederiernas pensionsanstalt. Utbetalningar från stiftelsen har skett enligt uppgjorda avtal och till tidigare anställda. Koncernen har ett hyresavtal på marknadsmässiga villkor avseende ett con­ tainerfartyg, TransAlrek, på 4 700 dwt som ägs av ett tyskt partrederi, vari Transatlantics huvudägare Enneff Rederi AB har ett minoritetsägarintresse. Enn­ eff Fastigheter AB som är huvudägare i Transatlantic arrenderar ett mindre markområde av koncernen till marknadsmässiga villkor. Arrendet uppgår till 24 TSEK per år. Koncernen har under året förvärvat segelfartyget ”Anna” av styrelsens ord­ förande Folke Patriksson för 1 250 TSEK, vilket understiger externt marknads­ värde.

Not 33 |

F inansiell riskhantering och derivatinstrument

Transatlantic-koncernen har i sin verksamhet olika typer av finansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser. Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resul­ tat- och balansräkning. Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera finansiella risker. Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument. Valutarisker Valutarisker för kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 70% för de närmaste sex månaderna, med 60% för de påföljande sex måna­ derna, med 45% för år 2 och 20% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valuta­ exponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2008 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i USD och EUR i enlighet med policyn, för att minska kassa­ flödesriskerna under perioden 2009–2011. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller osäkerhet när betalning skall ske. Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2008. Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositio­ ner har skett. Ränterisker Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade ränte­kostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de rän­tebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år. Kreditrisker Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är ­huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Varurisker För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bunkers­ terminskontrakt. Därutöver finns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar. En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantickoncernen har, finns i Not 1.

Derivatinstrument Valutaderivat Per rapporteringsdagen 18 februari 2009 hade koncernen följande öppna valuta­ derivatskontrakt:

Kontraktsvärde i MSEK 2008

2007

Valutaterminer USD

85

Valutaoptioner USD

127

Totalt USD

TSEK

Valutaterminer EUR

Terminskurser (vägt snitt) 2008

2007

260

138

212

398

6,87

6,82

37

25

10,32

9,19

Valutaderivat förfaller mellan 1 mån till 36 månader från balansdagen. Om säkring ej hade skett, skulle framtida resultat bli 41 MSEK högre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt. Räntederivat Koncernen använder sig av olika typer av räntesäkringsinstrument. Per balans­ dagen hade koncernen följande räntederivat:

Lånevärde i MSEK

6 mån 7–12 eller mån eller kortare kortare

1–2 år

2 år eller längre

Totalt

Ränte SWAP

78

78

Totalt

78

78

Därutöver har koncernen lån om 385 MSEK, som har en bunden eller fastställd ränta under en period om 1 år eller längre. Totalt sett är 725 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 38% av ränte­ bärande låneportfölj är säkrad per balansdagen. Därutöver har konceren ränte­ derivat för att säkra räntekomponenten i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra). Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:

Koncernen TSEK Fartygslån

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

5,25

4,64

Övriga skulder till kreditinstitut

5,49

4,52

4,40

Totalt

5,26

4,63

4,40

Om räntesatsen förändras med 1 % enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 8 MSEK. Bunkersderivat Koncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer vid den tidpunkten medförande ytterligare bunkerskostnad om 32 MSEK. Totalt har 9 000 ton säk­ rats vilket utgör mer än 50 % av den bedömda bunkersförbrukningen för de kommande 12 månaderna. Bunkerssäkringarna har värderats till verkligt värde per balansdagen och effekten har förts fram över resultaträkningen. Verkliga värden Verkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:

Koncernen 2008 TSEK

2007

Tillgångar

Skulder

Tillgångar

Skulder

Valutaoptioner

988

1 237

Valutaterminer

–13 118

20 079

Bunkersterminer

–31 668

8 783

Ränte SWAP

–17 433

48

988

–62 219

30 147

Totalt

De finansiella instrumenten har i koncernen redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde). Moderbolaget innehar finansiella instrument motsvarande ett verkligt värde om –12 MSEK. Detta värde är inte bokfört i moderbolaget.

55


Transatlantic Årsredovisning 2008

Not 34 |

Händelser efter balansdagen

Koncernen

Det inchartrade fartyget Joh. Gorthon har återlämnats till ägarna. Fartygen TransOak och TransMaple saknar sysselsättning och kan komma att avyttras eller läggas upp. Företagets vice VD tillika chefen för Industriell Sjöfart, Mathias Wideroth, slutade sin anställning på egen begäran i början av januari. Mårten Carlquist har tillträtt som ny affärsområdeschef. Den 1 mars tillträder Ola Helgesson som CFO.

MSEK

 vyttringsgrupp klassificerad som innehas för försäljning och A avvecklade verksamheter

Beslut fattades under 2008 om avyttring av RoRo – trafiken med Sidoportsfartyg i trafik mellan Europa och Nordamerika samt mellan Nordamerika och Karibien. Dessa verksamheter ingår i Industriell Sjöfart. Som en konsekvens av detta beslut särredovisas denna verksamhet. Analys om resultat och kassaflöde från avvecklade verksamheter:

Koncernen MSEK

2008

2007

Resultaträkning Nettoomsättning Direkta resekostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto

527 210

572 524

–240 894

–274 918

–35 752

–32 763

–212 935

–249 122

–25 663

–14 631

11 966

1 090

28

6

Resultat före skatt

11 994

1 096

Skatt

–3 358

–307

Summa resultat från avvecklade verksamheter

8 636

789

MSEK

2008

Koncernen 2007

Kassaflöden Resultat före skatt

11 994

1 096

Avskrivningar

25 663

14 631

Resultat från löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar

37 657

15 727

Rörelsekapitalförändring

Kassaflöde från löpande verksamheten

37 657

15 727

Kassaflöde från investeringsverksamheten

–23 225

–7 990

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

14 432

7 737

Summa kassaflöden från avvecklade verksamheter

56

2007-12-31

118 748

9 900

Tillgångar som innehas för försäljning Materiella anläggningstillgångar 1,2) Finansiella anläggningstillgångar

39

Varulager

12 912

Kundfordringar

39 052

Övriga omsättningstillgångar

19 748

190 499

9 900

Totalt

Not 35 |

2008-12-31

Skulder direkt knutna till tillgångar som innehas för försäljning 8 277

Övriga kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

25 591

Totalt

33 868

1) De fartyg som särredovisats 2008 är TransOak och TransMaple och ingår i affärsområde Industriell Sjöfarts RoRo-flotta. 2) Under 2007 tecknades avtal om försäljning av det 50 % ägda bulkfartyget ”Holmön”. Därmed särredovisades detta under 2007. Fartyget levererades planenligt till sina nya ägare i januari 2008, vilket för Transatlantic medförde en reavinst om 7 MSEK, och ett likviditetstillskott om 18 MSEK.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Styrelsen och verkställande direktör försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resul­ tat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings­

berättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder­ bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Skärhamn den 18 februari 2009 Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 23 april 2009 för fastställande.

Folke Patriksson Ordförande

Lena Patriksson Keller Styrelseledamot

Håkan Larsson Styrelseledamot

Christer Lindgren Styrelseledamot

Helena Levander Styrelseledamot

Christer Olsson Styrelseledamot

Björn Rosengren Styrelseledamot

57


Transatlantic Årsredovisning 2008

Revisionsberättelse Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ) Org nr 556161-0113

Vi har granskat årsredovisningen som omfattar sidorna 28–58, kon­ cernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rederi AB Transatlantic (publ) för år 2008. Det är styrelsens och verkställande direktörens som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovis­ ningslagen tillämpas vid upprättande av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av koncern­ redovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo­visningen, kon­ cernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revi­ sion ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredo­ visningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredo­ visningen och koncernredovisningen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon sty­ relseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolags­ ordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen, som omfattar sidorna 28–58, har upp­rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rätt­visande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med inter­ nationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisnings­lagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års­ redovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvars­ frihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 6 mars 2009

PricewaterhouseCoopers AB

58

Helen Olsson Svärdström Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Olof Enerbäck Auktoriserad revisor


Transatlantic Årsredovisning 2008

Bolagsstyrning Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktie­ägarnas och andra intressenters krav på god ägar- och bolagsstyrning. Genom öppenhet och tillgänglighet strävar bolaget efter att göra det möjligt för intressenter och myndigheter att följa företagets beslutsvägar och förstå var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Transatlantic tillämpar sedan 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning. Årsstämma Ordinarie årsstämma hölls den 29 april 2008. Vid stämman närvarade 125 st aktieägare och deras respresentanter, vilket representerade 55 procent av rösterna. Bland de beslut som årsstämman tog kan nämnas; – att fastställa utdelningen i enlighet med styrelsen och VDs förslag till 2,50 kronor. – att arvodet till styrelsen skall utgå med 1 600 000 kronor att fördela med 400 000 kronor till ordförande och med 200 000 kronor till var­ dera ledamot. – a tt fastställa stämmans riktlinjer för ersättning till ledande befatt­ ningshavare i enlighet med förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. På årsstämman omvaldes Håkan Larsson, Helena Levander, Ulf G Lindén, Christer Olsson, Folke Patriksson, Lena Patriksson Keller och Björn Rosengren att ingå i Transatlantics styrelse. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstod Christer Lindgren som fack­ lig representant och ledamot av styrelsen. Av styrelsens valda leda­ möter anses Helena Levander, Christer Olsson och Björn Rosengren vara oberoende ledamöter. Vare sig VD eller annan ledande befat­ tingshavare är ledamot av styrelsen. Ytterligare information om styrelsens ledamöter framgår av sär­ skild presen­tation i årsredovisningen, sidan 62. Målet är att skapa en professionell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från såväl sjöfart som näringslivet generellt. Årsstämman godkänner styrelsens arbete, dess ersättningar och koncernens årsredovisning. Stämman ger möjlighet för alla ägare att diskutera aktuella frågor med styrelsen. Valberedning På årsstämman 2007 valdes Folke Patriksson, representerande Eneff Rederi AB och Eneff Fastigheter AB, Ulf G Lindén, representerade Lin­ dengruppen AB och Eric Hielte, representerande Ernström Finans AB, till valberedning. Valberedningen representerade cirka 48 procent av rösterna. Utgångspunkten för nominering var att skapa en professio­ nell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från sjö­ fart samt näringslivet generellt. Valberedningen föreslog till årsstäm­ man 2008 omval av samtliga ledamöter. Vidare föreslog valberedningen omval av PricewaterhouseCoopers AB som revisorer. Enligt beslut på årsstämman den 29 april 2008 ska valberedningen bestå av tre ledamöter och ledamöterna ska representera de tre röst­ mässigt största aktie­ägarna i företaget enligt VPC-Analys per den 30 september 2008. Den nuvarande valberedningen utsågs den 23 oktober 2008 och består således av Folke Patriksson, tillika styrelsens ord­ förande, företräder Eneff Rederi/Eneff Fastigheter, företrädare från Lin­ dengruppen samt Roger Karlsson. Valberedningen ledamöter repre­ senterar tillsammans drygt 47 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ernströmgruppen som var den tredje röstmässigt största aktieägaren har avböjt val till valberedningen.

Valberedningens uppgift är att till årsstämman föreslå lämplig sam­ mansättning av bolagets styrelse, styrelsens ersättningar samt val av revisorer. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2008 antog riktlinjer för ersättning till ledande befatt­ ningshavare, som omfattar koncernchefen och dennes lednings­ grupp (under 2008, 6 personer), och som baseras på följande övergri­ pande princip: Principerna för ersättning till ledande befattningshavare skall i såväl ett kort- som ett långsiktigt perspektiv attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och chefer. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla rätt­ visa och internt balanserade villkor som samtidigt är marknadsmäs­ sigt konkurrenskraftiga såvitt avser struktur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare skall innehålla en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Möj­ lighet skall finnas att utge årlig bonus. Den totala årliga kontanta ersättningen till ledande befattnings­ havare skall vara fastställd med utgångspunkt från att den skall vara konkurrenskraftig. Den totala nivån på ersättningen skall ses över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med likvärdiga positio­ ner inom relevant marknad. Kompensationen skall vara baserad på såväl prestation som befattning. Bolagets ersättningssystem skall innehålla olika former av ersätt­ ning i syfte att skapa en väl avvägd kompensation som styrker och stödjer att kortsiktiga och långsiktiga mål nås. Den fasta lönen skall vara individuell och baserad på varje individs ansvar och roll, lik­ som på individens kompetens och erfarenhet i relevant befattning. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare kan erhålla en årlig bonus om styrelsen särskilt beslutar om detta. Vid ingående av nya pensionsavtal skall ledande befattningshavare som är pensionsberättigade – verkställande direktören exkluderad ha sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensions­ plan. Pensionering sker för ledande befattningshavare vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar skall baseras enbart på fast lön. Beträf­ fande verkställande direktören skall det göras pensionspremie­ inbetalningar motsvarande 25 procent av dennes grundlön intill pensionering. Övriga förmåner, exempelvis tjänstebil, ersättning för frisk- och sjukvård samt sjukförsäkring, skall utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt samt bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Utöver fasta och löpande ersättningar finns inga tidigare beslutade ersättningar till ledande befattningshavare som inte har förfallit till betalning. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare skall vara sex månader och vid uppsägning från Bolagets sida sex till tolv månader.

59


Transatlantic Årsredovisning 2008

För verkställande direktören skall gälla en uppsägningstid om upp till arton månader vid uppsägning från Bolagets sida. För 2008 har bonus utgått med 812 000 SEK. Till årsstämman 2009 kommer ett för­ slag till Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som är identisk med föregående års riktlinjer, med undantag av att uppsäg­ ning av VD ska vara sex månader och med ett avgångsvederlag om 18 månads­löner att läggas fram. Styrelsearbetet Styrelsens ansvar och uppgifter är fastställda genom en särskild arbetsordning. Till de viktigaste uppgifterna hör att fastställa strate­ gier, affärsplan och budget samt delårsrapporter och årsredovisning och att godkänna större investeringar och lån som upptas inom Transatlantic. Vidare är det styrelsens uppgift att utse verkställande direktören, och i förekommande fall vice VD. Finanspolicy, attestreg­ ler och informationspolicy vilka fastställs årligen, utgör viktiga styr­ instrument. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har inte med hänsyn till koncernens storlek och komplexitet, ansett att underkommittéer behövs för att förbereda vissa frågor. Det innebär att styrelsen i sin helhet utgör revisions- och ersättnings­ kommitté. För den verkställande direktören fastställs särskild arbetsinstruk­ tion som beskriver på vilket sätt den dagliga ledningen och löpande förvaltningen delegerats. Styrelsen går löpande igenom och tar ställ­ ning till aktuella ekonomiska utfall, budgetar och prognoser liksom kvartalsrapporter till marknaden och koncernens årsredovisning. Riskhantering och koncernens utveckling är andra exempel på de ansvarsområden som styrelsearbetet täcker. Styrelsen sammanträder normalt sex gånger per år samt därutöver vid behov. De ordinarie mötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategifrågor samt besluta om budget för kommande verk­ samhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2008 haft totalt tio sammanträden där såväl löpande ärenden som frågor förknippade med verksamhetens struktur och utveckling har behandlats. Finans­ direktören Stefan Eliasson är föredragande ledamot i styrelsen och har dessutom varit sekreterare vid styrelsemötena t o m 29 april, där­ efter har Informationschef Catharina Sandberg tagit över denna syssla till årets slut. Inför varje ­styrelsemöte distribueras material som täcker till exempel uppföljning av utestående frågor, analyser, ekonomiska rapporter, utvecklingsärenden och andra beskrivningar. Antal genomförda möten och närvaro redovisas i tabellen nedan. Inga andra ersättningar har utgått utöver vad årsstämman beslutat om. Revisorer Vid årsstämman 2008 valdes revisionsbyrån PricewaterhouseCoo­ pers, med Helen Olsson Svärdström som bolagets huvudansvariga revisor, och undertecknar revisionsberättelsen tillsammans med Olof Enerbäck. Revisorerna har till uppgift att granska styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering samt granskning av årsredovisningen. Bolagets reviso­ rer deltar tre gånger per år vid styrelsemötena för att lämna en redo­

görelse från årets revision samt sin syn på bolagets interna kontroll­ system. Revisorerna rapporterar direkt till styrelsen. Upplysning om ersättning till revisorerna framgår av not 8. Ordförandens ansvar Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete, i enlighet med gäl­ lande regler för aktiemarknadsbolag, inklusive svensk kod för bolagsstyrning och bolagsordningen. Ordförande följer verksamhe­ ten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för besluts­ fattande. Folke Patriksson är liksom tidigare styrelsens ordförande. Verkställande direktör Carl-Johan Hagman utsågs till verkställande direktör i januari 2008 och meddelande sin avgång i april 2008. Carl-Johan Hagman stan­ nade kvar som verkställande direktör tills i november 2008 då Anders Källström tillträdde. Verkställande direktören ansvarar för att den löpande ledningen av verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen och enligt den svenska aktiebolagslagen inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordning samt andra lagar som gäller för bolaget. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nöd­ vändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta underbyggda beslut. Verkställande direktören leder företagsledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Företagsledning Den verkställande direktören har utsett en företagsledning bestående av sex personer vilka presenteras på sidan 63. Mathias Wideroth utsågs i slutet av maj 2008 till vice VD och tillika chef för affärsområde Industriell Sjöfart. I januari 2009 lämnade Mathias Wideroth sin tjänst på egen begäran. Mårten Carlquist utsågs som ny chef för affärs­ området. Den nuvarande ledningsgruppen består av Stefan Eliasson chef för affärsområde Offshore/Isbrytning, Mårten Carlquist chef för affärsområde Industriell Sjöfart, Balder Hansson chef för Drift/Ship­ management, Britta Stolt HR-chef samt Ola Helgesson som utsågs till CFO den 1 mars 2009. Ledningsgruppen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Företagsledningen har löpande kontakt och har normalt månatliga möten för att diskutera aktuell ekonomisk utveckling samt verksamhets-, utvecklings- och strategifrågor. Befogenheter och ansvar för VD och företagsledning är definierade i policies, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner. Revisionskommitté och ersättningskommitté Styrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft tre möten med koncernens revisorer. Vid dessa möten har planerad och genomförd revision diskuterats. Revi­ sionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekono­ misk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvalt­ ningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av

Styrelsens sammansättning, antal möten och arvoden

60

Invald

Styrelsemöten

Folke Patriksson, ordförande

1972

10/10

Oberoende

Arvode, TSEK

Håkan Larsson

1993

10/10

Helena Levander

2005

9/10

Ulf G Lindén

1997

9/10

Lena Patriksson Keller

2007

10/10

Christer Olsson

1999

7/10

x

200 000

Björn Rosengren

2003

7/10

x

200 000

Christer Lindgren, arbetstagarrepresentant

2001

9/10

400 000 200 000 x

200 000 200 000 200 000


Transatlantic Årsredovisning 2008

åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om utveck­ ling inom aktuella områden. Styrelsen har beslutat att även behandla ersättningsfrågor inom ramen för styrelsearbetet. Ersättning till koncernens verkställande direktör och vice verkställande direktör har behandlats liksom prin­ ciperna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningar förknippade med styrelse­arbetet godkänns av årsstämman. Arvoden och ersättningar Arvoden och ersättningar är närmare beskrivna i årsredovisningens Not 7. Väsentliga policies Till styrelsens ansvar hör såsom även framgått ovan att tillse att kon­ cernens policies hålls uppdaterade och att de efterföljs. Koncernen har policies för bland annat investeringar, finan­sierings- och valuta­ frågor, godkännande och attest av ekonomiska åtaganden, kommu­

nikation och Investor Relations samt etik/uppförandekod. För de anställda finns personal- och jämställdhetspolicies där kärnvärdena delaktighet, förändringsvilja, pålitlighet och målinriktning särskilt betonas. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och för landverksamheten finns en säkerhets- och miljöpolicy. Svensk kod för bolagsstyrning Transatlantic tillämpar sedan 1 juli 2008 den reviderade koden och har ansett sig följa de riktlinjer som funnits tidigare. Styrelse och ledning anser att Transatlantic följer samtliga regler och dess anda som finns i den reviderade koden. Ett undantag är sammansättning av valbered­ ning. Koden anger att styrelseledamöter får ingå i valberedningen men inte bör vara i majoritet. I valberedningen ingår representanter från de tre största aktieägarna. Två av dessa utsedda representanter, Folke Patriksson och Ulf G Lindén, ingick i Transatlantics styrelse. Styrelsen anser att detta förhållande speglar den ägarbild som före­ taget har, och att det därmed är en rimlig situation.

Styrelsens rapport om intern kontroll Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Svensk Kod för bolagsstyrning. Rapporten är inte en del av årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer. Intern kontroll Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Styrel­ sens arbetsordning och instruktioner för VD syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördening för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal policies och grundläggande rikt­ linjer för arbetet med den interna kontrollen såsom finanspolicy, kommunikationspolicy och policyn för attestinstruktion. Företagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner och därtill kommer revisorernas granskning av den interna kontrollen. Bolagsledningen ansvarar för det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer, så kallade befattningsbeskrivningar, för olika befattningshavare och övriga anställda, för att de ska förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för att upprättahålla en god intern kontroll.

ler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För den externa kommunikationen finns riktlinjer och policy framtagen som säkerställer att bolaget lever upp till högt ställda krav på korrekt information till marknaden.

Riskbedömning och kontrollaktivitet Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Bolaget har utarbetat en modell för bedömning av risken för fel i den finansiella rapporte­ ringen i vilken man har identifierat ett antal områden där risken för väsentliga fel är förhöjd. Särskild vikt har lagts vid att utforma kon­ troller för att förebygga och upptäcka fel inom dessa områden. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs främst av bolagets Finanspolicy.

Skärhamn den 18 februari 2009

Information och kommunikation Väsentliga riktlinjer som har betydelse för den finansiella rapporte­ ringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande. Det finns såväl formella som informella informationskana­

Uppföljning Styrelsen utvärderar löpande den information som bolagsledning och revisorer lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande brister och förslag till åtgärder som fram­ kommit vid den externa revisionen. Internrevision Bolaget har hittills inte funnit anledning till att inrätta en internrevi­ sionsfunktion. Löpande uppföljning av internkontroll görs av ekono­ miavdelningen.

Folke Patriksson Styrelseordförande Håkan Larsson Styrelseledamot

Helena Levander Styrelseledamot

Lena Patriksson Keller Styrelseledamot

Christer Olsson Styrelseledamot

Björn Rosengren Styrelseledamot

Christer Lindgren Styrelseledamot

61


Transatlantic Årsredovisning 2008

Styrelse

62

Folke Patriksson f 40, Skärhamn. Ledamot sedan 1972. ­Styrelseordförande. Utbildning: Styrmansexamen Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sjöräddningssällskapet och Företagforum på Tjörn. Vice ordförande i The Swedish Club. Styrelse­ledamot i Börssällskapet och Swede Ship Marine AB. Aktieinnehav: Genom bolag 1 265 991 A och 699 745 B. Styrelse­arvode: 400 000 SEK

Håkan Larsson f 47, Göteborg. Ledamot sedan 1993. Utbildning: Civilekonom Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Consafe Logistics AB, Nimbus Boats AB, Schenker AB. Styrelseledamot i Bure Equity AB, Chalmers Tekniska Högskola, Ernströmsgruppen AB, Handelsbanken Region Väst, Stolt-Nielsen AS, Svenska Skepps­hypotekskassan, Semcon AB och Wallenius­rederierna AB. Aktieinnehav: 1 200 A och 214 000 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK

Christer Olsson f 45, Stockholm. Ledamot sedan 1999. Utbildning: Jur kand Övriga styrelseuppdrag: Vice Ord­f örande i Walleniusrederierna AB. Styrelse­ledamot i Atlantic Container AB, Stolt-Nielsen SA, Singapore Shipping Corporation Pte Ltd, The Swedish Club och United European Car Carriers AB. Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 200 000 SEK.

Lena Patriksson Keller f 69 Stockholm. Ledamot sedan 2007. Utbildning: Design och marketing Övriga styrelseuppdrag: Ägare och VD i Patriksson Communication AB och styrelse­ ledamot i Whyred AB. Aktieinnehav: 12 000 B Styrelsearvode: 200 000 SEK Christer Lindgren f 65, Stockholm. Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Utbildning: Kock Övriga uppdrag: Ledamot i styrelsen SEKO-sjöfolk. Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 0

Helena Levander f 57, Stockholm. Ledamot sedan 2005. Utbildning: Civilekonom Övriga styrelseuppdrag: VD och del­ägare i Nordic Investor Services AB. Styrelse­ledamot i bl.a. SBAB, Svensk Exportkredit AB, Geveko AB och Stampen AB. Aktieinnehav: 5 000 B Styrelsearvode: 200 000 SEK Björn Rosengren f 42, Stockholm. Ledamot sedan 2003. Utbildning: Maskiningenjör Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Arbets­ medicin AB, Aktiv Medicin AB och Transvoice AB. Vice ordförande P4 Radio Hele Norge ASA. Styrelse­ledamot i SAK Moderne Försäkringar, Transcom World Wide S.A, Proceedo Solutons AB, Société Européenne de Communication S.A (SEC). Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 200 000 SEK


Transatlantic Årsredovisning 2008

Ledning

Mårten Carlquist f 46 Chef för affärsområde Industriell Sjöfart Anställd sedan 2001 Aktieinnehav: 1 000 B Balder Hansson f 51 Chef för Drift/Shipmanagement Anställd sedan 2007 Aktieinnehav: 2 000 B

Anders Källström f 58 Utbildning: Ekon dr Arbetslivserfarenhet: VD Västsvenska Industrioch handelskammaren mellan 1998–2008. Managementkonsult, lärare och forskare på Handelshögskolan i Göteborg och ekonom på SKF. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Volvo Buss AB och City Airline AB. Aktieinnehav: VD har inga aktier i Rederi AB Transatlantic eller i andra bolag med vilka Rederi AB Transatlantic har affärsrelationer.

Britta Stolt f 65 HR-Chef Anställd sedan 1993 Aktieinnehav: 0 Ola Helgesson f 68 CFO Anställd sedan 1 mars 2009 Aktieinnehav: 0

Stefan Eliasson f 61 Chef för Affärsområde Offshore/Isbrytning. Anställd sedan 2000 Aktieinnehav: 40 150 B

In memoriam Ulf G Lindén 1937–2009 Ulf G Lindén var ledamot av Transatlantics styrelse sedan 1997 och fram till hans bortgång i januari 2009. Genom Lindengruppen var han en av Transatlantics största ägare. Under sin tid i styrelsen bidrog han med sin kompetens inom branschen och till att driva bolaget mot tillväxt och internationalisering. Vi är tacksamma för tiden Ulf G Lindén var del av vår verksamhet och beklagar hans hastiga bortgång.

63


Transatlantic Årsredovisning 2008

Årsstämman Ordinarie Årsstämma Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till årsstämma torsdagen den 23 april 2009 kl 16.00 i Akvarellmuseet, Skärhamn. Anmälan Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska: – dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast fredagen den 17 april 2009. – dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast kl. 16.00 fredagen den 17 april 2009, under adress Rederi AB Transatlantic, Box 32, 471 21 Skärhamn, per tel 0304-67 47 00 eller via e-mail till arsstamma@rabt.se. Vid anmälan ska namn och personnummer- eller organisationsnum­ mer samt registrerat aktieinnehav uppges. I anmälan ska aktie­ägare också ange om denne avser att medföra biträde till stämman. I det fall aktie­ägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör full­ makt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan. Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfäl­ ligt registrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregist­rering måste vara genomförd senast fredagen den 17 april 2009. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före den 17 april få besked om detta. Förslag till föredragningslista vid årsstämman 1) Val av ordförande vid stämman. 2) Upprättande och godkännande av röstlängd. 3) Val av en eller två justeringsmän. 4) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 5) Godkännande av föredragningslista. 6) Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för moder­bolaget och koncernen för år 2008. Verkställande direktö­ rens redogörelse för verksamheten. Styrelseordförandens redo­ görelse för styrelsens arbete och styrelsens kommittéer. 7) Beslut om: a) F  astställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. b) Dispositioner beträffande årets resultat enligt den fastställda balansräkningen. c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktö­ ren.

8) Beslut om antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter och revisorer. 9) Fastställande av arvoden till styrelsen och revisorn. 10) Val av styrelseledamöter, styrelseordförande och eventuella styrelse­suppleanter. 11) Beslut om ändring av bolagsordningen. 12) Beslut om valberedning inför nästa årsstämma. 13) Beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings­havare. 14) Beslut om bemyndigande för styrelsen angående förvärv och överlåtelse av egna aktier. 15) Stämmans avslutande. Som avstämningsdag föreslås den 28 april 2009. Om stämman beslu­ tar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelningen ske den 4 maj 2009. Handlingar Följande handlingar kommer för aktieägarna att finnas tillgängliga hos bolaget samt på hemsidan www.rabt.se senast två veckor innan årsstämman: – Årsredovisning och revisionsberättelse, – Revisors yttrande huruvida de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som fastställdes vid årsstämman 2008 har följts, – Styrelsens förslag till utdelning jämte motiverat yttrande därtill, – Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt­ ningshavare, samt –  Styrelsens fullständiga förslag till beslut om förvärv och överlåt­ else av egna aktier, – Valberedningens förslag till nyval av styrelseledamot. Handlingarna skickas också till de aktieägare som önskar detta och uppger sin postadress.

Kalendarium 2009

23 april

Kvartalsrapport januari–mars

23 april

Årsstämma

24 augusti Kvartalsrapport april–juni 23 oktober Kvartalsrapport juli–september

64


Transatlantic Årsredovisning 2008

Transatlantic Årsredovisning 2008

Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom­slutningen.

Detta är Transatlantic

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Kemi Sundsvall

Oulu

Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. CAP: Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Västerås Göteborg

Kotka

Oxelösund

Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.

Södertälje

Goole

Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.

Helsingborg

Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs­ områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskontrakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med specialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verksamheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på kontrakts­baserade transporter för nordisk basindustri, med nära och långsiktiga kundsamarbeten. Fakta om Transatlantic: Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade på kortare perioder. Antal anställda är cirka 1 100. Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200. Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm. Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås, ­Helsingfors och i engelska Goole.

Omslag: Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupptäckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.

Åhus Bremerhaven Hamburg

Lübeck Gdansk

Affärsområde

Verksamhet

Kunder

Offshore/Isbrytning

Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kusten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg har beställts för leverans 2009–2011.

De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmarknaden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera av de större internationella oljebolagen såsom Shell, ­StatoilHydro och Texaco.

Andel omsättning affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning

Industriell Sjöfart 21%

Industriell sjöfart

Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg. Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade transporter, främst för nordisk basindustri men även för stora internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en internationell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt ­containerbaserad linjetrafik mellan ­Sverige och England.

Med Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rollen som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera hela transportkedjan.

IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.

Rörelseresultat per affärsområde: Rörelseresultat för respektive affärsområde redo­v isas före koncerngemensamma kostnader.

Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel. Omstruktureringskostnader: In­k lu­derar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned­ skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisations­ resultat, avskrivningar och nedskrivningar.

EBIT: “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

EBITDA: ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.

Operativt resultat per affärsområde: Resultat efter finansiella poster och före koncern­ gemensamma kostnader och centralt/koncern­ gemensamt finansnetto.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat­r äkning. Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader. Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital. Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital. Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.

Ordlista AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships: Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Andel resultat före skatt affärsverksamheten Offshore/ Isbrytning

Industriell Sjöfart 77%

P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

79%

*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.

Industriell Sjöfart

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

23%

IMO: International Maritime Organization, FN:s internationella sjöfartsorganisation.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISMkoden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.

ISO: International Standards Organisation.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.

Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. NETSS: StoraEnsos logistiksystem för norra Europa. ”North Europe Transport & Supply System”

ERRV: Emergency Respons and Rescue Vessels.

Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje­ utvinning till havs.

Feedertrafik: Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.

Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.

FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

PSV: Platform Supply Vessel.

HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.

Rater: Frakt- och transportpriser.

SSPA: Svensk Skeppsprovningsanstalt. SECU: StoraEnso Cargo Unit. Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.


Transatlantic Årsredovisning 2008

Transatlantic Årsredovisning 2008

Innehåll Flik

Detta är Transatlantic

1

Året i korthet

2

VD har ordet

2

Styrelseordföranden har ordet

4

Vision, affärsidé, strategi och mål

6

Femårsöversikt

8

Aktien

10

Marknadsöversikt Offshore/Isbrytning

14

Affärsområde Offshore/Isbrytning

16

Marknadsöversikt Industriell Sjöfart

18

Affärsområde Industriell Sjöfart

22

Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag

24

Miljö och säkerhet

27

Medarbetarutveckling och rekrytering

28

Förvaltningsberättelse

31

Resultaträkning

32

Balansräkning

34

Eget kapital

35

Kassaflödesanalys

36

Noter

58

Revisionsberättelse

59

Bolagsstyrning

62

Styrelse

63

Ledning

64

Årsstämman

65

Definitioner och Ordlista

2

Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se www.rabt.se

Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet

VD har ordet Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjligheter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.

14

Offshore/Isbrytning Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten har fortsatt under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer har lanserats.

18

Industriell Sjöfart Resurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet.

Ny webbplats 2009 Transatlantic har omarbetat sin webbplats och den nya www.rabt.se kommer att lanseras under våren 2009. Målet med omarbetningen är att göra webbplatsen fräschare och mer användarvänlig, så att den som besöker sajten snabbt och lätt hittar önskad information. På webbplatsen kan du bland annat hitta allmän information om bolaget och om våra fartyg, nyheter, finansiell information, information om aktien men även hämta bilder och logotyper.


TransAtlantic Årsredovisning 2008