Page 1

Innehåll B&N Nordsjöfrakt

flik Transatlantic översikt

Transatlantic

Operativt resultat, MSEK

123 103*

Transatlantic Årsredovisning 2005

1 2005 i korthet

2 VD har ordet

4 Vision, affärside, mål och strategier

6 Sjöfarten – en viktig kugge i världsekonomin

8 Kvalitet i alla led

66 46 –34

–52

02

03

* Pro forma

10 Division Atlanttrafik 14 Division Europatrafik 18 Division Isbrytning/Offshore

01

04

05

22 Fartygsutveckling och fartygsdrift 23 Säkerhet och miljö 24 Medarbetare 26

Förvaltningsberättelse

30

Resultaträkning

32

Kassaflödesanalys

34

Balansräkning

37

Eget kapital

38

Noter

61

Revisionsberättelse

62 Femårsöversikt

Nettoresultat efter skatt, MSEK

314

98* 29

01

53 –51

–118

02

03

* Pro forma

04

05

64 Aktien 66 Bolagsstyrning 68 Styrelse

Likviditet MSEK och soliditet, % 305

283

69 Koncernledning

244*

70 Bolagsstämmoinformation 71 Transatlantics flotta 40%

72 Adresser 73 Definitioner och Ordlista

Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet

Kalendarium 2006

Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se Internet: www.rabt.se

Årsredovisning 2005

26 april

Kvartalsrapport januari - mars

26 april

Årsstämma

17 augusti

Kvartalsrapport april - juni

26 oktober

Kvartalsrapport juli - september

70 27%

01

22%

02

88

20%

03

105 26%* 24 %

* Pro forma

04

05

Se definitioner sidan 73 för ytterligare kommentarer samt sidan 62 för femårsöversikt.


Innehåll B&N Nordsjöfrakt

flik Transatlantic översikt

Transatlantic

Operativt resultat, MSEK

123 103*

Transatlantic Årsredovisning 2005

1 2005 i korthet

2 VD har ordet

4 Vision, affärside, mål och strategier

6 Sjöfarten – en viktig kugge i världsekonomin

8 Kvalitet i alla led

66 46 –34

–52

02

03

* Pro forma

10 Division Atlanttrafik 14 Division Europatrafik 18 Division Isbrytning/Offshore

01

04

05

22 Fartygsutveckling och fartygsdrift 23 Säkerhet och miljö 24 Medarbetare 26

Förvaltningsberättelse

30

Resultaträkning

32

Kassaflödesanalys

34

Balansräkning

37

Eget kapital

38

Noter

61

Revisionsberättelse

62 Femårsöversikt

Nettoresultat efter skatt, MSEK

314

98* 29

01

53 –51

–118

02

03

* Pro forma

04

05

64 Aktien 66 Bolagsstyrning 68 Styrelse

Likviditet MSEK och soliditet, % 305

283

69 Koncernledning

244*

70 Bolagsstämmoinformation 71 Transatlantics flotta 40%

72 Adresser 73 Definitioner och Ordlista

Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet

Kalendarium 2006

Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se Internet: www.rabt.se

Årsredovisning 2005

26 april

Kvartalsrapport januari - mars

26 april

Årsstämma

17 augusti

Kvartalsrapport april - juni

26 oktober

Kvartalsrapport juli - september

70 27%

01

22%

02

88

20%

03

105 26%* 24 %

* Pro forma

04

05

Se definitioner sidan 73 för ytterligare kommentarer samt sidan 62 för femårsöversikt.


2005 i korthet

Transatlantics första verksamhetsår • Fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorton Lines genomfördes och organisationen anpassades till den nya strukturen. Nytt namn och varumärke introducerades - Rederi AB Transatlantic. • Under 2005 flyttades Transatlantic till Stockholmsbörsens Attract 40-lista. Antalet aktieägare steg till ca 7 500 . • Koncernresultatet förbättrades jämfört med föregående år. • Hög efterfrågan inom offshoremarknaden, eftertraktade fartyg och förstklassig fartygsoperation innebar mycket gott resultat för division Isbrytning/Offshore. • Utvecklingen var totalt sett fortsatt god för den expanderande Europadivisionen. • Inom Atlanttrafiken ledde väsentliga störningsmoment till ett svagt resultat och ett utfall betydligt under resultatpotentialen. • Torrlastdivisionen avyttrades under andra kvartalet. Försäljningen gav en avsevärd vinst och ett bra likviditetstillskott. • Koncernens finansiella ställning stärktes väsentligt genom avytt­ ringen av verksamheter och fartyg, genom en positiv resultatutveckling samt genom minskning och refinansiering av koncernens låneportfölj.

Ekonomi i sammandrag

MSEK, om ej annat angives

Nettoomsättning Operativt resultat före skatt

Transatlantic

B&N Nordsjöfrakt

2005

Pro Forma 2004

2004

2003

2002

2001

2 483

2 652

1 995

1 846

1 715

1 879

123

103

73

–52

–34

46

160

–6

–6

–90

–29

–16

Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster

Fusionseffekt – upplösning av 54

Nettoresultat efter skatt

negativ goodwill

314

98

58

–118

–51

29

Operativt kassaflöde

300

324

145

55

80

145

Likvida medel vid årets utgång

296

244

105

88

70

283

40

26

24

20

22

27

Soliditet, % Eget kapital vid årets utgång Eget kapital vid årets utgång, SEK/aktie

1 135

764

445

396

547

634

36,8

24,8

23,2

21,2

29,3

34,0

Se definitioner sidan 73 för ytterligare kommentarer samt sidan 62 för femårsöversikt.

Transatlantic Å rsredovisning 2005




Division Atlanttrafik Division Europatrafik

Transatlantic översikt

Division Isbrytning & Offshore

Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom­ slutningen.

Transatlantic bedriver kontraktbaserad industriell sjöfart

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Vision

CAP: Ett finansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder. Affärsidé Transatlantic erbjuder kundnära och kostnadseffektiva sjötransporter genom hög kompetens, effektiva system och anpassat tonnage. Transatlantic i korthet Transatlantic bildades 2005 genom en fusion av B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines. Huvudkontoret är beläget i Skärhamn och antalet anställda Transatlantics aktie är noterad på Stockholmsbörsens Attract 40-lista.

Division Atlanttrafik

Kunder

Atlantdivisionen opererar 16 fartyg vilka går i trafik mellan Europa och Nordamerika samt utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av finare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion. Därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög kvalitet.

Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pappersindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. De största kunderna är StoraEnso, SCA, Norske Skog och Vida i traden till Nordamerika samt Bowater, Abitibi, Kruger och Huber i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafiken.

Division Europatrafik

Kunderna inom Europadivisionen utgörs huvudsakligen av företag inom skogs- och stålindustrin. Till de största hör bl a SCA, M-real och SSAB.

Andel av omsättning per affärsomåde Division Isbrytning/ Offshore, 9%

Division Atlanttrafik, 47%

Division Europatrafik, 44%

Division Isbrytning/ Offshore

Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital.

EBIT “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

Operativt resultat per affärsenhet: Resultat efter finansiella poster och före koncern­ gemensamma kostnader och centralt/koncern­ gemensamt finansnetto.

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med rörelseintäkter.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

Jämförelsetal för 2001-2004: För 2004 redovisas i presentationen av respektive division, i femårsöversikten samt i årsredovisningens inledande sidor, koncernen pro forma som om fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines redan då hade ägt rum. Dessutom redovisas för det ovanstående även de historiska talen 2001-2004 för enbart den dåvarande B&N Nordsjöfraktkoncernen.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter. Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs. utan pall eller annan lastbärare.

Andel av operativt resultat per affärsområde

Årets första tre månader är fartygen kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. Under resten av året används fartygen för offshoreuppdrag i hela Nordsjösektorn. Bland kunderna märks flera av de större oljebolagen.

Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie. Rörelseresultat per affärsehet: Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.

Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Ordlista

Division Isbrytning/ Offshore, 72%

Division Isbrytning/Offshore består av tre fartyg, utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under perioden januari-mars är fartygen tillgängliga för att vid behov bryta is längs den svenska kusten. Övriga delar av året används fartygen på offshoremarknaden i Nordsjösektorn för att ompositionera oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter.

Omstruktureringskostnader: Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. In­klu­derar resultat av fartygsförsäljningar, ned­skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.

Europadivisionen omfattar 16 fartyg. Verksamheten bedrivs inom tre områden; dels containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och Storbritannien respektive Tyskland, dels kontraktbaserad trafik med mindre bulkfartyg, dels Östersjöbaserad specialanpassad systemtrafik för skogsindustrin. En väsentlig del av alla transportåtaganden utgörs av helhetslösningar som även inkluderar t ex spedition och lagring.

Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Verksamhet

Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel.

Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrvningar

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

Division

Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat­ räkning.

Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.

EBITDA ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.

uppgick i slutet av 2005 till cirka 1 300.

IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.

Division Atlanttrafik, 0%

Division Europatrafik, 28%

Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri. Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära. Feedertrafik Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartygg. FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container. IMO: International Maritime Organisation, FNs internationella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket. Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande. LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar. Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje­ utvinning till havs. Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster. Rater: Frakt- och transportpriser. RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och /eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter. Trad: Trafikområde.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 73


Division Atlanttrafik Division Europatrafik

Transatlantic översikt

Division Isbrytning & Offshore

Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom­ slutningen.

Transatlantic bedriver kontraktbaserad industriell sjöfart

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Vision

CAP: Ett finansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder. Affärsidé Transatlantic erbjuder kundnära och kostnadseffektiva sjötransporter genom hög kompetens, effektiva system och anpassat tonnage. Transatlantic i korthet Transatlantic bildades 2005 genom en fusion av B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines. Huvudkontoret är beläget i Skärhamn och antalet anställda Transatlantics aktie är noterad på Stockholmsbörsens Attract 40-lista.

Division Atlanttrafik

Kunder

Atlantdivisionen opererar 16 fartyg vilka går i trafik mellan Europa och Nordamerika samt utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av finare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion. Därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög kvalitet.

Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pappersindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. De största kunderna är StoraEnso, SCA, Norske Skog och Vida i traden till Nordamerika samt Bowater, Abitibi, Kruger och Huber i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafiken.

Division Europatrafik

Kunderna inom Europadivisionen utgörs huvudsakligen av företag inom skogs- och stålindustrin. Till de största hör bl a SCA, M-real och SSAB.

Andel av omsättning per affärsomåde Division Isbrytning/ Offshore, 9%

Division Atlanttrafik, 47%

Division Europatrafik, 44%

Division Isbrytning/ Offshore

Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital.

EBIT “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

Operativt resultat per affärsenhet: Resultat efter finansiella poster och före koncern­ gemensamma kostnader och centralt/koncern­ gemensamt finansnetto.

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med rörelseintäkter.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

Jämförelsetal för 2001-2004: För 2004 redovisas i presentationen av respektive division, i femårsöversikten samt i årsredovisningens inledande sidor, koncernen pro forma som om fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines redan då hade ägt rum. Dessutom redovisas för det ovanstående även de historiska talen 2001-2004 för enbart den dåvarande B&N Nordsjöfraktkoncernen.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter. Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs. utan pall eller annan lastbärare.

Andel av operativt resultat per affärsområde

Årets första tre månader är fartygen kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. Under resten av året används fartygen för offshoreuppdrag i hela Nordsjösektorn. Bland kunderna märks flera av de större oljebolagen.

Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie. Rörelseresultat per affärsehet: Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.

Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Ordlista

Division Isbrytning/ Offshore, 72%

Division Isbrytning/Offshore består av tre fartyg, utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under perioden januari-mars är fartygen tillgängliga för att vid behov bryta is längs den svenska kusten. Övriga delar av året används fartygen på offshoremarknaden i Nordsjösektorn för att ompositionera oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter.

Omstruktureringskostnader: Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. In­klu­derar resultat av fartygsförsäljningar, ned­skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.

Europadivisionen omfattar 16 fartyg. Verksamheten bedrivs inom tre områden; dels containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och Storbritannien respektive Tyskland, dels kontraktbaserad trafik med mindre bulkfartyg, dels Östersjöbaserad specialanpassad systemtrafik för skogsindustrin. En väsentlig del av alla transportåtaganden utgörs av helhetslösningar som även inkluderar t ex spedition och lagring.

Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Verksamhet

Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel.

Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrvningar

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

Division

Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat­ räkning.

Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.

EBITDA ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.

uppgick i slutet av 2005 till cirka 1 300.

IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.

Division Atlanttrafik, 0%

Division Europatrafik, 28%

Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri. Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära. Feedertrafik Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartygg. FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container. IMO: International Maritime Organisation, FNs internationella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket. Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande. LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar. Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje­ utvinning till havs. Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster. Rater: Frakt- och transportpriser. RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och /eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter. Trad: Trafikområde.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 73


VD har ordet

Hög aktivitet från start

D

Den nya Transatlantickoncernens första verksamhetsår har präglats av en hög aktivitetsnivå, stora förändringar och ett sammantaget bra resultat. I mars genomfördes samgåendet mellan B&N Nord­ sjöfrakt och Gorthon varvid det nya Transatlantic starta­ de sin verksamhet formellt. Ett omfattande fusionsarbete har pågått i koncernen och det är med stor tillfredsstäl­ lelse jag kan konstatera att detta arbete kunde avslutas planenligt under året. Med B&N Nordsjöfrakt som bas har ett helt nytt bolag etablerats med ett nytt varumärke och en ny profil. Både den juridiska, finansiella och den operativa strukturen har successivt utvecklats under året som en del i det förändringsarbete som genomförts. Stor möda har också ägnats åt koncernens framtida strategi, där tillväxt och uthållig lönsamhet särskilt betonats. Ett arbete har också påbörjats när det gäller att internt förankra koncernens vision, mål , strategier och gemen­ samma värderingar. Det nya Transatlantic har mottagits positivt av både kunder, leverantörer och av alla anställda. Ett ökande intresse har också noterats från kapitalmarknaden, vilket i sin tur medfört en kraftigt ökad handel i Transatlantic­ aktien. Som en följd härav flyttades aktien också från Stockholmsbörsens O-lista till Attract 40. Glädjande kan vi konstatera att antalet aktieägare ökat rejält härefter. Ny operationell struktur efter försäljningen av torrlastverksamheten. En viktig del i vårt strategi- och förändringsarbete var avyttringen av koncernens torrlastdivision, som i sig representerade en liten del i koncernen men en betydande del av resultatet. I koncernens framtida struktur passade denna verk­ samhet inte in och stora investeringar skulle behövts för att göra divisionen mera industriell. Stora övervärden hade dessutom ackumulerats i främst fartygsoptioner, vilket skapade ett stort intresse från ett flertal köpare. Vi lyckades också genomföra transaktionen vid en tidpunkt när marknaden var som starkast, vilket resulterade i en betydande realisationvinst och ett mycket gott likviditets­ tillskott. Dessutom var affären skattefri för koncernen. Den operativa struktur som etablerades efter avytt­ ringen av torrlastdivisionen innehåller tre affärsområden eller divisioner: Atlantdivisionen, Europadivisionen och Isbrytning/Offshore samt två supportfunktioner: Produk­ tion/Utveckling och Adminstration. Det strategiarbete som nämns ovan innehåller, förutom koncernövergripan­ de mål och strategier, detaljerade affärs- och utvecklings­ planer för samtliga operativa enheter. En utökning av antalet verksamhetsområden är f.n inte aktuellt, då den nuvarande koncernstrukturen innehåller tillräckligt stor 

Transatlantic Å rsredovisning 2005

expansions- och resultatförbättringspotential mot vilka fokus kommer att riktas de närmaste åren. En bra marknad och förbättrat resultat Generellt sett har sjöfartsmarknaden varit stark under 2005. Detta har resulterat i en god efterfrågan på ton­ nage och goda fraktnivåer. Emellertid har marknads­ situationen också inneburit kraftiga ökningar av priserna på chartermarknaden och på begagnat tonnage. Atlantdivisionen har inom vissa avsnitt kunnat tillgo­ doräkna sig positiva effekter av marknadsläget, medan Europadivisonen brottats med stora kostnadsökningar för inhyrt tonnage. Division Isbrytning/Offshore har noterat en väsentligt förbättrad efterfrågesituation och kunnat redovisa ett rekordresultat. Sammantaget blev 2005 ett resultatmässigt bra år för Transatlantic-koncernen. Resultatet efter skatt uppgick till 314 MSEK, jämfört med ett proformaresultat för året innan om 98 MSEK. I årets resultat ingår realisationsoch omstruktureringsposter på 160 MSEK netto samt IFRS-effekter om 54 MSEK. Det operativa resultatet blev 123 MSEK och justerat för den avyttrade torrlastverk­ samheten förbättrades resultatet med 53 MSEK till 100 MSEK. Sämre utveckling än väntat i Atlanttrafiken En rad kostsamma fartygshaverier för det äldre tonnaget, en omfattande arbetsmarknadskonflikt inom den finska skogsindustrin och tillfälliga nedgångar i leveranserna av tidningspapper från Kanada till Europa resulterade i en resultatmässig besvikelse i Atlantdivisionen. En bra utveckling både volym- och resultatmässigt i divisionens bulkenhet räckte inte till att kompensera för den svaga utvecklingen för transporter av pappersprodukter och resultatet försämrades därför jämfört med fjolåret. Åtgärder har vidtagits för att undvika att koncernen drabbas av kostnader för haverier i framtiden bl a genom att ett antal äldre fartyg sålts och hyrs tillbaka i avvaktan på leverans av nya fartyg. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en helt ny typ av fartyg för Atlanttrafiken, vilka kommer att komplettera det befintliga tonnage som redan finns i traden. Detta innebär att divisionen om några år kommer att förfoga över en modern och flexibel fartygsflotta som väl kom­ mer att motsvara de krav som marknaden ställer på ett kundanpassat och väl fungerande rederi. Ett led i denna uppgradering är naturligtvis den förlängning som f.n görs av de tre s.k Finn-fartygen där lastkapaciteten ökas med ca 20 procent. Efterfrågeläget ser bra ut både på kort och något längre sikt. Samtidigt kommer redan vidtagna åtgärder


”Affärsutvecklingstakten skall förbli hög både vad avser enskilda kundprojekt och tonnage.” att förbättra divisionens kostnadseffektivitet, vilket skapar förutsättningar för ett successivt bättre resultat innnevarande år. Stabil Europatrafik En god efterfrågesituation medförde att divisionens bulkverksamhet kunde notera ytterligare ett år av god intjäning. I linjetrafiken på England och Tyskland var sys­ selsättningen och utnyttjandet tillfredsställande men lön­ samheten sjönk till följd av kraftigt ökade kostnader för inhyrt tonnage, vilket inte omedelbart kunde kompenseras med motsvarande frakthöjningar. Genom att det inhyrda tonnaget till viss del förvärvats kommer emellertid de framtida produktionskostnaderna att påverkas positivt. Divisionens systemtrafik av skogsprodukter utvecklades väl och lämnade ett tillfredsställande resultatbidrag. Sammantaget blev divisionens resultat något lägre än föregående år. Divisionens marknadsaktiviteter har glädjande nog lett till nya intressanta affärer vilket bl a medfört att linje­ trafiken på England utökats med ytterligare avgångar och anlöp i Helsingborg. Ett samarbete har också inletts med Schenkerkoncernen vilket också skapar nya intres­ santa affärsmöjligheter. Även systemtrafiken kommer att expandera de närmaste åren då flera nya kundsamarbeten kommer att inledas under 2006. Framtidsutsikterna ser således goda ut för divisionen som väntas förbättra sitt resultat innevarande år. Stark offshoremarknad gav rekordresultat Efterfrågan på offshoretonnage var stor under hela 2005 till följd av kraftigt ökade aktiviteter från oljebolagens sida. Såväl fraktnivån som sysselsättningen steg rejält jämfört med 2004, vilket medförde att divisionens re­ sultat blev mycket bra och t.o.m överträffade rekordåret 2001. Ett utökat intresse för exploatering och produktion av olja och gas i arktiska områden har tydligt märkts under senare tid. Här öppnas också nya intressanta affärsmöj­ ligheter genom den specialkompetens som finns inom divisionen vad avser isbrytning och hantering av fartyg i områden med svåra isförhållanden. Divisionens tre Vikingfartyg har fungerat utomordentligt bra hela året och en diskussion pågår hur konceptet kan utvecklas och omfatta fler fartyg. Efterfrågeläget för framtiden ser bra ut. Oljepriset väntas förbli fortsatt högt och exploate­ ringstakten väntas inte heller minska. Emellertid kom­ mer utbudet på tonnage att öka, vilket kan komma att medföra något mer dämpade fraktrater. En god lönsamhet förutspås för divisionen de närmaste åren.

Stärka finanser och ny finansiell struktur Ett bra resultat och ett kraftigt förbättrat kassaflöde medförde att förutsättningar skapades för att se över koncernens finansiella struktur. Inom ramen för denna översyn har lån amorterats och återstående krediter förhandlats om till för koncernen gynnsammare villkor. Likviditet har också frigjorts genom fartygsförsäljningar. En betydande likviditetsberedskap har skapats och de finansiella nyckeltalen har förbättrats. Koncernens netto­ skuldsättning har sjunkit med 640 MSEK jämfört med ett år tillbaka och soliditeten har ökat från blygsamma 26 procent till 40 procent, vilket är betydligt över kon­ cernens långsiktiga mål på 30 procent. Det är med stärkta finanser och en ny operationell struktur som Transatlantic-koncernen med tillförsikt ser framtiden an. Det strategiarbete som gjorts och de affärsplaner som nu genomförs präglas av tillväxt och förnyelse samtidigt som kassaflöden och resultat väntas bli goda. Affärsutvecklingstakten skall förbli hög både vad avser enskilda kundprojekt och tonnage, där både ett omfattande förnyelseprogram och ett tillväxtprogram finns på agendan. Stor fokus sker på skogsindustrin, där Transatlantic har stor kunskap och erfarenhet, och där både det kortsiktiga och långsiktiga utvecklingsarbetet kommer att prioriteras. Inom Transatlantics segment ser marknadsläget rimligt bra ut de närmaste åren och med hänsyn till den position och plattform som respektive division har, torde koncernens operativa resultat kunna fortsätta att stärkas. 2005 var som nämnts ett aktivt och händelserikt år. 2006 lär inte bli mindre aktivitetsrikt men mer präglas av utveckling och tillväxtinriktat arbete till båtnad för både kunder, anställda och aktieägare. Slutligen vill jag tacka alla medarbetare, såväl till land som till sjöss, för ett mycket gott arbete under det gångna året. Jag vill också tacka företagsledningen och styrelsen för ett gott samarbete och ett stort stöd. Skärhamn i februari 2006

Håkan Larsson

Transatlantic Å rsredovisning 2005




Vision, affärsidé, mål och strategier

Vision Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom de segment där vi opererar Visionen innebär att att våra kunder - befintliga och alla potentiella - spontant vänder sig till Transatlantic som den professionella partner som alltid är beredd att erbjuda rätt kvalitet och effektivitet.

Affärsidé Transatlantic erbjuder kundnära

Genom hög kundkännedom kan vi erbjuda lösningar som skapar de bästa värderna för kunderna.

och kostnadseffektiva

Kostnadskontroll är lika viktigt för oss som för våra kunder. Vi ger maximalt värde för varje insats.

sjötransporter

Vi fokuserar på de områden och segment där förutsättningar finns att bli ledande aktörer.

genom hög kompetens,

Med kompetens menar vi vår förmåga att lösa uppgifter genom kunskap, erfarenheter och vilja.

effektiva system

Vi skapar optimala logistiksystem genom att vara

och anpassat tonnage

Vi utvecklar fartygsflottan för att skapa ett mer produktivt transportarbete.



Transatlantic Å rsredovisning 2005

kreativa, innovativa och anpassningsbara.


Vision, affärsidé, mål och strategier Finansiella mål

Strategiuppföljning 2005

• Årlig tillväxt om 5-10 procent

• Samgåendet mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines har slutförts och en gemensam organisation har etablerats under namnet Transatlantic.

• Kapitalavkastning över en konjunkturcykel med minst – 12 procent för eget kapital

• Avyttringen av torrlastdivisionen har stärkt kon­ cernens ekonomi och innebär en fokusering på kvarvarande verksamheter.

– 10 procent för sysselsatt kapital • Soliditet på åtminstone 30 procent • Genomsnittlig utdelning av årlig nettovinst på 33 procent

Operationella mål

• Inom Europatrafiken har nya samarbeten inletts och ytterligare tonnage tillförts.

• Uppnå en ledande position inom de segment där Transatlantic är verksamt

• Inom Isbrytning/Offshore har utvecklingsmöjligheter definierats.

Strategi

• Koncernens finansiella ställning har förbättrats väsentligt.

• Strategin för de närmaste åren betonar tillväxt och uthållig lönsamhet inom ramen för den organisation som koncernen har idag. • Tillväxten skall ske organiskt eller genom förvärv. Det kan även bli aktuellt med olika former av samarbeten. • Strategin kommer att kräva investeringar i ny kapacitet liksom i ersättningstonnage. Investeringarna skall genomföras utan att äventyra koncernens finansiella mål. Tonnagebehovet kommer delvis att lösas genom charteravtal eller genom att externa investorer helt eller delvis engagerar sig i den fartygsflotta koncernen opererar. • Utvecklingen av koncernen ställer stora krav på kvalitet, säkerhet och miljö, liksom förmåga till kund­anpassning och förändringsbenägenhet.

Organisation

• Inom Atlanttrafiken har marknadspositionerna befästs och beslut om ökad kapacitet tagits.

Fokus 2006 • Arbetet med att realisera de synergier som uppkom inom Atlantdivisionen i samband med fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines skall fortsätta, bl a genom ytterligare effektivitetsförbättringar och fortsatt hög marknadsbearbetning. • Verksamheten inom Europadivisionen skall breddas genom nya tjänster och samarbeten. Divisionen kom­ mer att tillföras nya fartyg vilka långtidskontrakterats av StoraEnso. • Utvecklingen av nya koncept inom Isbrytning/Off­ shore skall fortsätta. • Förnyelsen av flottan kommer att fortsätta. Målet är att öka produktiviteten och effektiviteten – och därmed lönsamheten – ytterligare.

Styrelse

Koncernchef

Division Atlanttrafik Transatlantic Services

Division Europatrafik Transatlantic European Services

Produktion/Affärsutveckling Supportfunktion

Administration Supportfunktion

Division Isbrytning/Offshore TransViking

Transatlantic Å rsredovisning 2005




Sjöfarten – en viktig kugge i världsekonomin Sjöfarten binder samman världens kon­ tinenter och länder. Den utgör en av det moderna samhällets grundbultar och är en förutsättning för en positiv utveckling inom världshandeln. Utvecklingen inom sjötran­s­ porter har under senare år varit stark. Väsentliga drivkrafter är hög tillväxt i Asien, en god konjunkturbild i västvärlden och ett ökat behov av sjötransporter inom Europa. Världsekonomins utveckling går på många sätt hand i hand med utvecklingen inom sjöfarten. Tekniska inno­ vationer inom sjöfarten, t ex införandet av containern, har inneburit att handeln kunnat öka kraftigt. Under de senaste 70 åren har antalet fartyg i världshandelsflot­ tan ökat trefaldigt och det samlade tonnaget har nästan åttafaldigats. Totalt uppgår antalet fartyg i yrkestrafik till ca 90 000. Hälften av dessa används för fiske eller inom offshoreindustrin. Drygt 35 000 fartyg används för att frakta gods mellan städer, länder, kontinenter och världsdelar. En absolut merpart av den sjöburna handeln utgörs av lågförädlat gods. Jordbruksprodukter, råmaterial och olika typer av energiprodukter; olja, förädlad olja och kol står för ca 90 procent av transportbehovet. Flera olika marknader Sjöfartsmarknaden kan delas in i flera olika delsegment, t ex linjesjöfart, olje- och tanksjöfart samt bulktranspor­ ter. De senaste åren har inneburit goda förutsättningar för i princip samtliga marknadssegment. Till de främsta

Utveckling i BNP och världshandel, volymförändring, % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1%

1996

BNP



1997

1998

1999

2000

Världshandel

Transatlantic Å rsredovisning 2005

2001

2002

2003

2004

2005

drivkrafterna hör en positiv utveckling för den globala världsekonomin, med en ökad handel som följd. Under 2005 ökade den samlade världshandeln (produkter och tjänster) med 3,6 procent, att jämföra med rekordök­ ningen om 7,5 procent under 2004. Asien, med Kina och Indien i spetsen, står för en stor del av tillväxten. Länderna har under senare år fungerat som motorer för såväl världshandeln som sjöfarten. Kina är idag nummer tre i världshandeln efter USA och Tyskland. Sedan landet blev medlem i världshandels­ organisationen WTO 2001 har handeln med omvärlden mer än fördubblats. Den höga kinesiska efterfrågan på transporter driver upp fraktraterna även för transporter som inte fysiskt direkt berör landet. Varvens orderböcker var under året fulltecknade och nybyggnadspriserna fortsatt att stiga. En marknad i förändring På ett mer lokalt plan påverkas den lokala sjöfartsnäring­ en i hög utsträckning av utvecklingen inom de aktuella kundsegmenten. En generell trend inom de flesta branscher är att kunderna blir färre men större. Inte minst märks denna utveckling inom stål- och skogsindustrin. Utveck­ lingen har en direkt påverkan även på sjöfarten, där kon­ solidering och samarbeten är vanliga. Trenden går även mot allt större inslag av kompletta logistiklösningar. Logistikutveckling genom kundanpassning Det finns en fortsatt potential för aktörerna inom sjöfarten där kundanpassning och utveckling av transportarbetet är nyckelord för att uppnå konkurrenskraft.


Sjöfarten

Sjöfartsmarknadens segment Sjöfartsmarknaden kan delas i ett antal segment, beroende på vad som transport­ eras och med vilken frekvens. Transatlantic är verksamt inom de segment där logotypen har markerats. Containersjöfart Huvuddelen av allt gods inom den linjebaserade sjöfar­ ten, tidtabellbunden trafik mellan fasta hamnar, trans­ porteras med fartyg konstruerade för att hantera last som stuvas i containers. Containertrafiken står för en allt större del av den oceanburna linjesjöfarten. Vanligtvis går turerna mellan stora containerhamnar (bashamnar). Härifrån distribueras sedan godset vidare med mindre containerfartyg. Göteborgs Hamn är den enda basham­ nen i Norden. I Transatlantic har Europa­divisionen stort inslag av containersjöfart. ­

Sjöfart för Offshoreindustrin Offshoremarknaden med utvinning av olja och gas rym­ mer en mängd olika specialupp­drag. Fartyg är utveck­ lade för att möta olika och specifika behov. Supplyfartyg används för att transportera material och förnödenheter som behövs på utvinningsplatserna. AHTS-fartyg (Anchor, Handling, Tug & Supply) assisterar riggar vid bogsering och positionering. I Transatlantic bygger Divi­ sion Isbrytning/Offshore på offshorefartyg. Bulksjöfart Med bulkgods avses gods som fraktas i lösvikt. Gods som skeppas i bulk är dels livsmedel som spannmål och socker, dels råvaror till industrin. Järnmalm, kol, spann­ mål, fosfat och bauxit hör till de vanligaste godsslagen. Uttrycket Break Bulk används när varorna har någon form av förpackning eller forslas på särskilda transport­ bärare. Bulksjöfarten rymmer såväl stora fartyg (t. ex s.k Aframax och Capesize) som medelstora (s.k Handysize) och mindre fartyg. Bulkfartyg som kan anpassas till olika laster är av “General Cargo” typ. I Transatlantic drivs bulksjöfart inom såväl Atlantdivisionen som Europadivi­ sionen med fartyg av LoLo-typ (”lift on/lift off”).

RoRo-sjöfart I RoRo-fartyg körs lasterna ombord via en eller flera ramper som möjliggör att godset transporteras rullande “Roll on - Roll off”. RoRo-sjöfarten förekommer idag både i när- och fjärrsjöfart och det finns såväl generella RoRo-färjor som specialdesignade fartyg för t. ex bilar och skogsprodukter. I Transatlantic utgörs en stor del av verksamheten inom Atlantdivisionen av skogsprodukt­ fartyg av RoRo-typ. Olje- och tanksjöfart Med olje- och tanksjöfart avses transporter av råolja, raffinerade oljeprodukter, naturgas, asfalt samt kemika­ lier av olika slag i kust- eller oceansjöfart. Bilsjöfart Transport av fordon via sjöfart sker med stora speciali­ serade fartyg som kan ta upp till 6 000 fordon. Trenden går mot att biltransportrederierna utvecklar hela logistik­ lösningar, från fabrik till kund. Bakom utvecklingen ligger bilfabrikanternas höga krav på just-in-timeleveranser så att lagerhållningen kan hållas nere. Färjetrafik Färjetrafik kombinerar transport av passagerare och fordon. Med frekventa turer utgör det ett viktigt inslag i infrastrukturen mellan och inom länder. Totalt stod färjorna för ca 25 procent av allt gods som lastades och lossades i utrikesfart i svenska hamnar. Kryssningstrafik Den rent nöjesbetonade turisttrafiken med kryssnings­ fartyg har under de senaste åren vuxit med ca 10 procent årligen. Kylsjöfart Transporter av livsmedel från primärt södra till norra halvklotet utgör en egen nisch inom sjöfarten. Fartygen är utrustade med stora kylaggregat som möjliggör de långa resorna med t ex bananer, citrusfrukter, fisk och kött. Under de senaste 10 åren har det dessutom skett en påtaglig expansion med speciella kylcontainers.

Transatlantic Å rsredovisning 2005




Kvalitet i alla led Transatlantics transporter utgörs till stor del av högförädlade och känsliga skogsprodukter. Transportkvalitet, med snabbhet och skade­ frihet som främsta parametrar, utgör det främsta konkurrensmedlet.

Gränsen mellan det gula och blå fältet visar ansvars­ övergångarna för lasten. Transatlantics ansvar ligger inom det blå fältet, dvs från avlämnande transportfordon eller terminal i lastningshamn till upplastning på fordon eller terminal i lossningshamn. Transatlantic samarbetar med varuägare och stuverier för att gemensamt upprätta skadeförebyg-

Genom omfattande arbete med såväl förebyggande åtgärder som noggrann uppföljning har Transatlantic etablerat sig som en av de ledande aktörerna inom trans­ portkvalitet. Bakom positionen ligger ett målmedvetet arbete med att kontinuerligt förbättra och utveckla ruti­ ner kring hantering av papper och andra känsliga varor. Transatlantics ställning inom kvalitetsfrågor har även medfört att företaget regelbundet anlitas av kunder och samarbetspartners för att utveckla transportkvaliteten, t ex i terminaler.

gande program. Målsättningen är att godset ska anlända till slutmottagaren i samma skick som det lämnade producenten. För att kunna upprätthålla hög kvalitet finns ett antal besiktningsstationer vid godsansvarsövergångarna för att identifiera var en skada kan uppstå. Därmed kan förebyggande åtgärder sättas in tillsammans med logistikpartnern.

Transatlantics mjuka värden T R A N S AT L A N T I C S A N S VA R

Kapacitetsutnyttjande i båda riktningarna

• Kundanpassade logistikkoncept • Hög kompetens ombord och på land • Långa kundrelationer • Flexibilitet

Frekvens Marknadens efterfrågan

Effektiv lastning Korta ledtider



Transatlantic Å rsredovisning 2005

Väderokänsligt Låg skadefrekvens Anpassade fartyg

Punktlighet Räckvidd


Kvalitet i alla led

Transatlantics fartyg – konstruerade med omsorg om såväl gods som miljön

De faktorer och egenskaper som tillsammans skapar hög transportkvalitet exemplifieras här med ett fartyg av den så kallade Finn-klassen som används i Atlantdivisionen.

Väderbevakning. Detaljerade väderprognoser gör det möjligt att välja en optimal rutt.

Stabiliseringssystem. Effektiva stabiliserings­ system minskar risken för lastskador även i hårt väder och kraftig sjö.

Säker godshantering. Pappersrullarna säkras genom surrningsanordningar och uppblåsbara airbags.

Miljöhänsyn. Fartygen är konstruerade och utrustade för att kunna trafikera även känsliga havsområden.

Klimatkontroll. Säkerställer att temperaturen och luftfuktigheten ombord är jämn.

Transportband, hissar och anpassad lastverktyg. För effektiv, säker och omsorgsfull lasthantering.

Sidoport. Gör det möjligt att anlöpa mindre hamnar samt innebär skydd mot dåligt väder vid lastning och lossning.

RoRo ramp. Lastning och lossning genom akterramp och sidoport innebär snabbare hantering och kortare tid i hamn.

Finnwood: Byggd 2002 på Stocznia Gdynia varvet i Polen. Förlängd 2006 på Blohm + Voss varvet i Tyskland. Total längd 178,84 m. Bredd 25,6 m. Djupgående 9,0 m. Dödvikt 18 855 ton.

Transatlantic Å rsredovisning 2005




Division Atlanttrafik Transporter av skogsprodukter utgör basen för division Atlanttrafik, som drivs genom dotterbolaget Transatlantic Services. Divisionen opererar 16 fartyg, fördelat på RoRo- och LoLo-trafik mellan Europa och Nordamerika samt RoRo-trafik utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Ett flertal störningar ledde till ett svagt resultat och ett utfall väsentligt under resultatpotentialen. Atlantdivisionens transporter består till huvuddelen av tidningspapper och finare kvaliteter av papper som används för trycksaksproduktion. All trafik sker med RoRo-/sidoportsfartyg. Största delen av transporterna utgörs av de basvolymer som produceras för stora tidningar och trycke­ rier. Därtill kommer ett väsentligt inslag av LoLo-sjöfart med andra skogsindustriprodukter. Samgåendet mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines ger underlag för en effektivt integrerad trafik med ökad konkurrenskraft. Långa kundrelationer skapar stabilitet Transatlantic strävar kontinuerligt efter att öka marknads­ andelarna inom Atlantdivisionen. Under senare år har flera större kunder tillkommit, bl a Norske Skog och Stora Enso. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Kundkontrakten löper normalt på mellan ett och tre år och förnyas kontinuerligt. Även längre kontraktsperioder förekommer.

Resultat (MSEK)

Nettoomsättning Rörelseresultat Operativt resultat före skatt

Transatlantic Pro Forma 2005 2004

B&N Nordsjöfrakt 2004

2003

2002

2001

806

993

391

295

191

65

42

53

32

–1

22

–13

0

25

14

–19

11

–17

Marknadens lägsta skadefrekvens Till Transatlantics främsta konkurrensfördelar hör transportkvalitet. Transporter av högförädlade och känsliga skogsprodukter kräver varsam hantering. Vissa av papperskvaliteterna är utpräglade färskvaror med tryckdatum anpassat till mottagarnas produktion, varför kraven på regelbunden skeppningsservice och varsam hantering genom hela transportkedjan är höga. Ett kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete i hamn och till sjöss har resulterat i marknadens lägsta lastskadefrekvens. Transatlantics engagemang omfattar hela transportkedjan från planeringen av transporten till distribution av godset. Skogs- och pappersindustrin Utvecklingen inom skogs- och pappersindustrin påverkar i hög utsträckning efterfrågan på transporttjänster. Cirka två tredjedelar av världshandeln med skogsprodukter transporteras till sjöss. Av värdet på den globala produktionen av skogsprodukter står papper och kartong för 60 procent. Den totala efterfrågan på papper av högre kvalitet ökar, medan efterfrågan på dagstidningspapper inte har samma positiva trend. För Transatlantics del har detta inneburit ökade volymer av högkvalitativt bestruket papper från Skandinavien till USA, medan volymerna av dagstidningspapper från Kanada till Europa minskat. Detta har dock delvis kompenserats av ökade volymer av pappersmassa. Den generella utvecklingen för transporter av sågade trävaror är positiv. Sedan 2000 har den europeiska trävaruexporten till Nordamerika ökat kraftigt. Sverige är idag världens fjärde största producent av barrträvaror och ligger på andra plats när det gäller export. Förutom hög kvalitet på europeisk skog beror ökningen även på att kanadensiskt virke är försett med strafftull i USA, vilket gynnar europeisk export. Regelbundenhet och frekvens avgörande En avmattad ökning av efterfrågan på papper tillsammans med överkapacitet har resulterat i bristande lönsamhet inom stora delar av skogs- och pappersindustrin. Flera av de ledande aktörerna har tvingats till strukturella förändringar, neddragningar och kraftiga besparingsprogram.

Se definitioner på sidan 73 samt sidan 62 för femårsöversikt.

Finnfighter

10 Transatlantic Årsredovisning 2005

Finnpine

Finnwood


Division Atlanttrafik

Atlantdivisionens främsta konkurrensfördelar utgörs av en hög kund- och branschkännedom, fartyg anpassade för svåra väderoch isförhållanden med lasthanteringssystem av hög kvalitet samt en regelbunden service.

Acacia

Ada Gorthon

Maria Gorthon

Transatlantic Å rsredovisning 2005 11


Division Atlanttrafik Strukturförändringarna påverkar i hög utsträckning även transportindustrin. Som en följd av utvecklingen har lagerhållning blivit en allt mer prioriterad fråga bland kunderna. Kraven på ökad flexibilitet och just-in-time leveranser har ökat kraftigt. Transatlantic möter de nya kraven med anpassat, effektivt tonnage och en kompetent organisation. Resultatet blir transporter med mycket hög kvalitet avseende såväl frekvens som tidsprecision. Genom ett omfattande och långsiktigt logistiksamarbete med kunderna kan Transatlantic även bedriva en unik kund- och godsanpassad transportservice med hög godssäkerhet. Konkurrenter Inom Atlanttrafiken konkurrerar Transatlantic huvudsakligen med ett tiotal aktörer med en flotta om totalt ca 80 RoRo/sidoportsfartyg. Därutöver fraktas även volymer i mindre sofistikerade fartyg. Strängare tull- och införselregler till USA har under senare år ökat segmentets konkurrenskraft jämfört med containerrederierna. Bakom utvecklingen ligger bl a mindre tulladministration och därigenom en snabbare hantering. Atlantdivisionens konkurrensfördelar Atlantdivisionens främsta konkurrensfördelar utgörs av en hög kund- och branschkännedom, fartyg anpassade för svåra väder- och isförhållanden med lasthanteringssystem av hög kvalitet samt en regelbunden service. Till detta kan läggas de långa kundrelationerna, det omfattande kvalitetsarbetet, erfarna besättningar och en effektiv drift. Utvecklingen under 2005 Divisionens utfall före skatt blev 0 (proforma 2004: 25). Svag utveckling inom RoRo-trafiken

Sammantaget blev resultatet 2005 väsentligt sämre än den underliggande resultatpotentialen. Fyra faktorer gav tillsammans en negativ påverkan: - Väderförhållandena i Nordamerika i början av året var ovanligt hårda, vilket ledde till förseningar som påverkade det totala trafiksystemet. Orkanerna Rita och Katrina påverkade också transportsystemet negativt. - Den omfattande arbetsmarknadskonflikten i Finland påverkade verksamheten inte bara under själva konflikt­ perioden under det andra kvartalet, utan ledde till fortsatta störningar också under det andra halvåret. - Produktionsneddragningar i Kanada avseende tidningspapper innebar minskade volymer östgående till Europa vilket påverkade andra halvåret och särskilt det fjärde kvartalet.

Joh. Gorthon

12 Transatlantic Årsredovisning 2005

Alida Gorthon

- Ett antal fartygsstörningar för det äldre tonnaget skapade stora merkostnader i form av reparationer, produktionsbortfall, omdisponeringar av flottan och behov av inhyrning av kompensationstonnage. Sammantaget innebar detta att en förväntad successiv förbättring jämfört med utfallet proforma 2004 istället resulterade i en påtaglig försämring. Förbättrat resultat inom LoLo-verksamheten

Inom LoLo-trafiken var utvecklingen under året god. Under första kvartalet levererades fartyget Sandon vilket möjliggjorde ökade volymer. Trots störningar i samband med konflikten inom den finländska skogindustrin, en negativ påverkan av höga kostnader för bunkerolja och svåra väderförhållanden i Kanada förbättrade enheten sitt resultat. Utvecklingen beror på en attraktiv transport­ service och fortsatt god efterfrågan på sågade trävaror. Positiv utveckling för amerikansk kusttrafik inom RoRo

RoRo-trafiken längs den Nordamerikanska ostkusten och till Karibien utvecklades planenligt sett till helåret och kapacitetsutnyttjandet var högt. Förbättring av lönsamheten inom RoRo-trafiken

Produktionsneddragningarna i Kanada har bedömts vara av temporär karaktär. En återgång till vad som innan 2005 varit normala kvantiteter har stor betydelse för Atlanttrafikens lönsamhet. En successivt förbättrad volymtillgång väntas för 2006. De omfattande fartygsstörningarna för det äldre tonnaget har lett till att omfattande reparationer gjorts vilket i sig skapar förutsättningar för en bättre fungerade trafik. Dessutom kommer de berörda fartygen att säljas under 2006 varefter de under en begränsad tid återhyrs i avvaktan på att de ersätts med nytt och effektivare tonnage. Sammantaget innebär detta att en successiv och tydlig resultatförbättring förutses ske under 2006 för division Atlanttrafik. Mål 2006: Öka marknadsandelarna ytterligare Målet för Transatlantics Atlantdivision är att befästa positionen som en marknadsledande leverantör av skogstransporttjänster över Nordatlanten samt att skapa tillväxt genom ökade marknadsandelar. Detta skall ske genom optimalt utnyttjande av befintliga fartyg samt genom tonnageexpansion när så behövs. Tillväxten skall ske inom såväl befintliga som nya segment.

Ingrid Gorthon

Margit Gorthon


Division Atlanttrafik Under 2006 kommer tre nyare fartyg att förlängas, vilket innebär en kapacitetsökning om ca 20 procent per fartyg. För att ytterligare öka den totala effektiviteten kommer även antalet anlöpshamnar att reduceras. Arbetet

med detta bedrivs i nära samarbete med kunderna. Ett förberedande arbete pågår avseende beställning av nytt tonnage med målet att skapa förbättrad konkurrenskraft och stärkt lönsamhet för trafiksystemen.

Transatlantisk RoRo-trafik med pappersprodukter

Transatlantisk LoLo-trafik med bulkvaror

RoRo-trafiken omfattar sex fartyg som i huvudsak fraktar pappersprodukter över Atlanten. Verksamheten baseras på fleråriga kontrakt med skandinavisk och kanadensisk skogsindustri. Bland kunderna finns bl a Stora Enso, SCA, Norske Skog, Abitibi, Bowater och Kruger. Trafiken går i två slingor; Nordsjö- och Östersjöslingan. Nordsjöslingan löper från Kanada till Europa där lasten, huvudsakligen tidningspapper, lossas i England, Holland, Belgien och Frankrike. Från Europa går fartygen till Philadelphia i USA som enda lossningshamn med huvudsakligen bestruket papper från Kontinentaleuropa och Norge i lasten. Östersjöslingan baseras på laster från Finland och Sverige vilka också lossas i Philadelphia varefter nya laster upptas i Kanada på samma sätt som i Nordsjöslingan.

LoLo-trafiken omfattar totalt sex fartyg och drivs i samarbete det kanadensiska rederiet Kent Line, som även bidrar med två av systemets fartyg. Fartygen går i kontraktsslingor mellan Skandinavien/Nordeuropa och Nordamerika. Från Europa fraktas huvudsakligen sågade trävaror och stål till USA. I östlig riktning transporteras primärt kaolin och pappersmassa. Bland kunderna återfinns bl a Vida Wood, Klausner och J.M. Huber.

Sandon

Nordön

Trafik längs den Nordamerikanska östkusten och Karibien Fyra fartyg trafikerar den Nordamerikanska östkusten och Karibien. I Kanada lastas tidningspapper under fleråriga kontrakt med den kanadensiska skogsindustrin för transport till ett flertal hamnar i USA, Karibien och norra Sydamerika Nordgående laster till Kanada består av returpapper samt kolanoder. Bland kunderna finns bl a Kruger, Katahdin Paper och Alcoa.

Toftön

Transatlantic Å rsredovisning 2005 13


Division Europatrafik av grov- och tunnplåt för SSAB. Efter avrop levereras godset sedan till olika slutdestinationer i Storbritannien. För att klara den i många fall mycket specifika godshanteringen har divisionen utvecklat egna lasthanteringskoncept, bl a för hantering av stål- och pappersvaror. Inte minst den känsliga tunnplåten ställer särskilda krav på varsam hantering, såväl under transport som i land. För att minimera skaderisken transporteras plåtrullarna i specialanpassade 20 fots halvhöga flak, s k coilcarriers. Lagren och terminalerna är även utrustade för att hålla rätt temperatur och fuktighet. Till följd av ökad efterfrågan satte Transatlantic från och med januari 2006 in ytterligare ett fartyg i trafiken på Goole och servicen utökades till att även omfatta Helsingborg. I samband härmed inleddes ett kommer­ siellt samarbete med Schenker AB.

Europadivisionens mål är att erbjuda kompletta logistiklösningar från dörr till dörr. Utöver rena sjötransporter erbjuds därför även logistiktjänster i form av bl a lagerhållning, distributionstjänster och spedition. Verksamheten drivs genom dotterbolaget Transatlantic European Services och totalt innehåller verksamheten 16 fartyg. Utvecklingen var god under 2005. Europadivisionen omfattar tre verksamheter: – Containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England respektive Tyskland. – Kontraktbaserad trafik med mindre bulkfartyg. – Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin med dedikerade fartyg.

Tysklandstrafiken Divisionens feedertrafik till de stora omlastningshamnarna Bremerhaven och Hamburg har under de senaste åren ökat relativt kraftigt. Till de främsta drivkrafterna hör en allmänt ökad import och export. Den kraftiga tillväxten i Kina och Indien har medfört en ökad efterfrågan på sjöburna transporter mellan Europa och Asien vilket gynnar feedertrafiken. Samtidigt pågår en utveckling mot allt större interkontinentalgående fartyg. Fartygens storlek gör att de begränsas till Europas större hamnar, vilket ökar behovet av feedertrafik till och från Norden ytterligare. Volymerna i feedertrafiken ökade stadigt under det gångna året. Ökningen omfattar båda syd- och nordgående laster och har medfört en förbättrad balans i trafiken.

Englandstrafiken Storbritannien har sedan lång tid varit en av Sveriges viktigaste handelspartners. Tjugofem procent av den svenska trävaruexporten går exempelvis till Storbritannien. Merparten av alla transportåtaganden som sker inom divisionen utgörs av helhetslösningar. Europadivisionen erbjuder t ex spedition och lagring av alla typer av gods, både bulk­gods och styckegods. I samtliga hamnar har divisionen moderna lagerlokaler och lagringssystem. Bakom divisionens allt större ansvar för den logistiska kedjan ligger kundernas strävan att i allt högre omfattning flytta sina lager närmare slutkunderna. Trenden har lett till en ökad efterfrågan på lagrings- och distri­bu­tionstjänster. Inom Englandstrafiken omfattar ca 80 procent av uppdragen totala logistiktjänster. Till de större uppdragen hör bl a lagerhållning och distribution

Transatlantic

Resultat (MSEK)

Nettoomsättning

Pro Forma 2005 2004

Bulktrafiken Verksamheten med mindre bulktonnage omfattar främst kontraktstrafik mellan Norden och södra Europa och Nordafrika. Verksamheten, som omfattar cirka sex fartyg, har haft en god utveckling och har gynnats av en god fraktmarknad. Genom en inriktning på mer specialiserade transporter har detta segment goda förutsättningar för fortsatt positiv utveckling.

B&N Nordsjöfrakt 2004

2003

2002

2001

754

699

644

768

744

803

Rörelseresultat

53

52

23

5

5

6

Operativt resultat före skatt

34

39

20

1

-7

–3

Se definitioner på sidan 73 samt sidan 62 för femårsöversikt.

Holmön

14 Transatlantic Årsredovisning 2005

Falcon

Viola


Division Europatrafik

neringen för stora hyreskostnade i den volatila chartermarknaden, förvärvades under året såväl fartyg som fartygsandelar.

Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin Verksamheten drivs för SCA, M-real och StoraEnso och utgör integrerade led i skogskoncernernas logistikkedjor. Under 2006 kommer tre nya fartyg att levereras och drivas inom ramen för ett nytt transportsystem för StoraEnso. De nya fartygen hyrs in av Transatlantic och utgör därigenom ett exempel på hur Transatlantic balanserar egna investeringar med samarbetande externa investorer.

Konkurrenter Konkurrensbilden för Europatrafiken skiljer sig åt mellan de olika segmenten. Linjetrafiken konkurrerar dels med större containeroperatörer, dels med RoRo-tonnage med trailers, där Transatlantics fördel är anpassad service både vad avser tjänster och anlöpshamnar. Bulktrafiken konkurrerar med en rad bulkoperatörer och även här är konkurrensmedlet ett nära samarbete med utvalda kunder.

Flottan Europadivisionen opererar 16 fartyg vilka delvis är inhyrda. I syfte att säkerställa det för divisionen strategiska behovet av tonnage, och därmed minska riskexpo-

Merparten av alla transport­ åtaganden som sker inom divisionen utgörs av helhetslösningar. Europadivisionen erbjuder t ex spedition och lagring av alla typer av gods, både bulkgods och stycke­gods.

Swing

Frej

Odin

Transatlantic Å rsredovisning 2005 15


Division Europatrafik

Inom systemtrafiken för skogsindustrin har Trans­ atlantic ett fåtal reella konkurrenter som har samma kapacitet att genomföra de aktuella åtaganden mot kunderna vilka normalt omfattar fartygsdesign, fartygsbyggnation och att under en längre tid driva fartygen. Utvecklingen under 2005 Divisionens resultat före skatt blev 34 MSEK (39). Kombinationen av effektiva transporter och en utvecklad logistikservice har givit Europadivisionen en stark marknadsposition. Sammantaget präglades 2005 av en god volymutveckling. Högre transportkostnader till följd av ökade hyror för inhyrt tonnage samt en försvagning av kronan gentemot brittiska pundet påverkade dock divisionens resultat negativt.

Mål 2006: Ökad tonnagekapacitet möter ökad efterfrågan Utsikterna för Transatlantics Europatrafik är goda. Terminalinvesteringar och utveckling av olika terminal­ tjänster gör det möjligt att rationellt och kostnadseffek­ tivt hantera större volymer. I början av 2006 har mer tonnage tillförts Englandstrafiken. Inom feedertrafiken till Tyskland är målet att öka kapaciteten ytterligare. För bulktrafiken är målet att öka kontraktsfarten och förstärka flottan med fler anpassade fartyg. Systemtrafiken kommer under det kommande året att utökas med tre nya container-/RoRo-fartyg. I anslutning till detta påbörjas verksamheten i TransLumi Line, ett viktigt utvecklingssteg där en ny linjeservice mellan Bottenviken och Lübeck/Göteborg kommer att startas.

Divisionens verksamhet omfattar även olika typer av projektlaster. Hit hör special­transporter av olika slags gods som ofta kräver extra lyftkapacitet eller samordning från flera håll. Divisionen har bl a transporterat skorstenar till kraftvärmeverk, transformatorer och, som här på bilden, vindkraftverk.

Obbola

16 Transatlantic Årsredovisning 2005

Ortviken

Östrand


Division Europatrafik

Fasta slingor inom Europa Divisionens containertrafik omfattar sex fartyg vilka går i fasta slingor mellan Storstockholmområdet och östra England respektive norra Tyskland. Basvolymerna utgörs av pappers- och stålprodukter, vilka kompletteras av en mängd andra halvfabrikat och slutprodukter. Den engelska verksamheten utgår från Transatlantics terminal i Goole. Terminalen är strategiskt belägen i mellersta England med direkt anslutning till både motorvägar och järnvägsnät. De investeringar som gjorts under de senaste åren har möjliggjort större godsvolymer och en mer rationell och kostnadseffektiv hantering. Förbättringarna har resulterat i bättre service till kunderna och ökad lönsamhet för Transatlantic. Linjetrafiken till de stora bashamnarna Hamburg och Bremerhaven är s k feedertrafik. Härmed avses frakter till och från de hamnar som de oceangående linjerederierna trafikerar. Feedertrafikens tidtabell är anpassad så att den stämmer överens med oceanrederiernas olika slingor.

Systemtransporter för skogsindustrin I Europadivisionen ingår även fyra RoRo-fartyg som transporterar skogsprodukter i fasta slingor, s k systemtrafik, för SCA och M-real. Systemtrafiken kommer under 2006 att utökas med ytterligare tre specialanpassade RoRo-fartyg vilka kommer att gå med papper från Stora Ensos pappersbruk i norra Finland till Göteborg och Lübeck i Tyskland. Transatlantic startar samtidigt TransLumi Line för containers till olika översjödestinationer. Globala projektlaster Divisionens verksamhet omfattar även även olika typer av projekt­ laster. Hit hör specialtransporter av olika slags gods som ofta kräver extra lyftkapacitet eller samordning från flera håll med olika leverantörer men med en beställare och med en och samma slutdestination. Divisionen har bl a transporterat skorstenar till kraftvärmeverk, transformatorer och vindkraftverk. Till projekt­ lasterna under 2005 hörde bl a tåg till Rumänien.

Kontraktsbaserade bulktransporter Divisionens s k break bulktrafik med mindre tonnage baseras på korta och långa kontrakt med främst svensk skogs- och stålindustri. Fartygen trafikerar huvudsakligen norra Europa samt Spanien och Portugal. Verksamheten har under de senaste åren genomgått en omfattande omstrukturering och omfattar för närvarande sex hel- eller delägda fartyg.

Capricorn

Andromeda

Transatlantic Å rsredovisning 2005 17


Division Isbrytning/Offshore 2005 var ett rekordår för Transatlantics division Isbrytning/Offshore. Till följd av ökad prospektering och utvinning av olja i Nord­ sjösektorn ökade efterfrågan inom Offshoremarknaden kraftigt. Verksamheten inom Isbrytning/Offshore bedrivs inom bolaget TransViking, vilket ägs på 50-50 basis av Transatlantic och norska Viking Supply Ships. Transatlantic ansvarar för bemanning, teknisk drift och säkerhet - Viking Supply Ships för marknadsföring och befraktning. Tack vare hög efterfrågan, eftertraktade fartyg och förstklassig fartygsoperation blev resultatet mycket tillfredsställande. Kombination som ger balans och styrka Divisionen består av tre fartyg, utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under perioden januari-mars är fartygen tillgängliga för att vid behov bryta is längs den svenska kusten. Övriga delar av året används fartygen på offshoremarknaden i Nordsjösektorn för att ompositionera oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter. Fartygens dubbla funktioner innebär stora fördelar för såväl kunderna som Transatlantic. Kunder inom isbrytning behöver inte genomföra stora investeringar i fartyg och personal, samtidigt som kunderna inom offshore ges tillgång till specialiserade, säkra fartyg och besättningar med hög kompetens. För Transatlantics del skapar kombinationen stabilitet och lönsamhet genom att fartygen kan vara sysselsatta med uppdrag året runt. Förmågan att bryta is innebär även att verksamheten blir mindre beroende av svängningar inom offshoreindustrin.

Transatlantic

Resultat (MSEK)

Nettoomsättning

Pro Forma 2005 2004

Isbrytning Under årets första kvartal står divisionens fartyg till svenska Sjöfartsverkets förfogande för isbrytning. Uppdraget består av att tillhandahålla öppna och säkra farleder. Kontraktet med Sjöfartsverket innebär att fartygen inom tio dagar och vid behov skall vara tillgängliga för isbrytning. För detta erhåller Transatlantic en årlig grundavgift, oavsett om isbrytning sker eller inte. Vid isbrytning utgår en förhöjd hyra. Avtalet löper fram till 2015 med möjlighet till förlängning på ytterligare 15 år. Avtalets konstruktion innebär att fartygen vid milda vintrar kan användas inom offshore även under årets första kvartal. Beroende på inställningstiden är då användningsområdet geografiskt begränsat till de södra delarna av Nordsjösektorn. Under resten av året används fartygen för offshoreuppdrag i hela Nordsjösektorn. Ökat samarbete kring isbrytning Isfria farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna transportflöden mellan länderna runt Östersjön. Handeln i regionen växer snabbt, inte minst beroende på ökad handel med Ryssland och nya EU-länder som Polen. Inom EU bedrivs dessutom ett omfattande miljöprojekt med målet att flytta transporter från väg till sjöfart och järnväg. För att garantera öppna och säkra farleder har länderna runt Östersjön gått samman i ett projekt, Baltic Icebreaking Meeting. Projektet har som mål att öka samarbetet och informationsutbytet kring isbrytning, samt enas om gemensamma regler för vintersjöfarten för att säkerställa transporter även under svåra isförhållanden. Begränsad isbrytarkapacitet i Östersjöområdet Idag har länderna runt Östersjön olika kapacitet, resurser och rutiner för att hantera isbrytningen. Totalt finns cirka 25 fartyg i regionen tillgängliga för isbrytning. Av dessa är nio svenska och nio finländska. Vid omfattande isläggning riskerar det i flera av de övriga länderna att uppstå brist på kapacitet.

B&N Nordsjöfrakt 2004

2003

2002

2001

162

78

78

70

93

158

Rörelseresultat

96

23

23

17

31

106

Operativt resultat före skatt

89

9

9

2

8

82

Se definitioner på sidan 73 samt sidan 62 för femårsöversikt.

Balder Viking

18 Transatlantic Årsredovisning 2005

Tor Viking

Vidar Viking


Division Isbrytning/Offshore

Transatlantic äger och driver tre s.k. AHTS-fartyg (Anchor, Handling, Tug & Supply Ship). Efterfrågan i Nordsjösektorn förväntas vara hög de kommande åren.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 19


Division Isbrytning/Offshore

För att hålla tillgängligheten för sjöfarten uppe och samtidigt öka sjösäkerheten krävs stora investeringar i isbrytare och andra sjösäkerhetsfartyg. Behovet av fartyg är dock starkt säsongsbaserat. Det är en stor fördel om de även kan användas inom andra områden. Trans­ atlantic är därför engagerat i utvecklingen av ett koncept inom vilket de aktuella myndigheterna ges möjlighet att lägga ut isbrytningen på extern part. Transatlantic tar då ansvaret för investering, drift och operation av fartygen, en för alla parter attraktiv stuktur. Offshore Offshoremarknaden i Nordsjön har sedan hösten 2004 genomgått en stor förändring. Oljeprisets kraftiga uppgång i kombination med världsmarknadens ökade efterfrågan på oljeprodukter och gas har lett till att det idag är både nödvändigt och mer lönsamt än på länge för oljebolagen att dels maximera produktionen i befintliga fält, dels leta efter nya fyndigheter. Bakom den starka utvecklingen ligger en stadig, globalt ökad efterfrågan på olja, inte minst beroende på den kraftiga ekonomiska tillväxten i Kina och Indien. Stora investeringar i offshore-industrin Efterfrågan på olja förväntas fortsätta öka under de kommande åren. Även om den största produktionsökningen framöver förväntas komma från befintliga landbaserade (”on-shore”) fält kommer dessa troligtvis inte att klara av att förse världen med tilläcklig mängd olja. En absolut majoritet av den olja som används idag kommer från fyndigheter som upptäcktes huvudsakligen mellan 1950 till 1970. Många har med största sannolikhet passerat sin topp och är på nedgång. För att kompensera dessa krävs nya fyndigheter.

Dagens höga prisnivåer har stimulerat till ökad prospektering även i mer svårtillgängliga offshore-fält. Till dessa områden hör bl a Barents Hav-området, Alaska och Afrikas västkust. US Geological Survey, den amerikanska myndigheten för geologi- och mineralfrågor, uppskattar att ca 25 procent av världens oupptäckta resurser av olja och gas finns i arktiska farvatten. Offshoreindustrin räknar därför med stora investeringar under den närmaste 10-årsperioden, både i form av oljeproduktionsresurser men även i kringutrustning och fartyg. Febril aktivitet i Nordsjösektorn Borrning efter olja i Nordsjösektorn inleddes under 1960-talet. Under 2005 beräknas den sammanlagda produktionen uppgå till 2,2 miljarder fat olja per dag och cirka 10 miljarder kubikfot naturgas. Aktiviteten i området har under det senaste året ökat kraftigt, vilket bl a inneburit att efterfrågan på riggar varit den högsta sedan mitten av 1990-talet. Utvecklingen under 2005 Divisionens resultat före skatt blev 89 MSEK (9). Utvecklingen under året har inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på fartyg med kapacitet att förflytta och positionera oljeriggar. För Transatlantic har detta inneburit såväl bättre utnyttjandegrad av flottan som väsentligt högre fraktrater jämfört med föregående år. Omsättningen för 2005 ökade med 107 procent till 162 MSEK (78 MEK). Samtliga fartyg sysselsattes under året på spotmarknaden. Bland de största kunderna återfinns bl a Norsk Hydro, Statoil och Shell.

Unika fartyg Divisionens AHTS-fartyg (Anchor, Handling, Tug & Supply Ship) är utvecklade för såväl isbrytning som offshore. Med sina 18.300 BHP tillhör Transatlantics fartyg den största AHTS-klassen, (över 10 000 BHP). Totalt i världen finns drygt 200 AHTS-fartyg. Av dessa är det dock endast ca 10 som klarar uppdrag inom både offshore och isbrytning. Transatlantics fartyg skiljer ut sig just vad gäller den dubbla funktionen – att fungera väl både som isbrytare och som offshorefartyg. På den vädermässigt ofta svåra Nordsjömarknaden är detta en konkurrensfördel.

20 Transatlantic Årsredovisning 2005


Division Isbrytning/Offshore

Konkurrenter Offshoremarknaden är starkt fragmenterad och konkurrensen utgörs av ett fåtal stora aktörer och ett stort antal mindre. Bland de största aktörerna återfinns bl a Farstad, Maersk och Bourbon Offshore. Konkurrensfördelar Utöver de unika kombinationsfartygen utgörs Transatlantics främsta konkurrensfördelar inom Isbrytning/Offshore av en hög kompetens inom utveckling av effektiva kombinationskoncept, ett omfattande marknadskunnande, en hög driftsäkerhet samt kompetenta besättningar. Fortsatt hög efterfrågan på AHTS-fartyg Efterfrågan på AHTS-fartyg (Anchor, Handling, Tug & Supply Ship) i Nordsjön förväntas vara hög även fram­ över. Till de främsta drivkrafterna hör en hög aktivitetsnivå i befintliga fält, samtidigt som prospekteringen efter nya fyndigheter väntas öka. En stor del av den ökade aktiviteten i Nordsjön väntas ske i dess norra del, vilket kommer kräva fartyg som klarar av hårda väderförhållanden. Exempel på projekt är utbyggnaden av Ormen Långe mellan Norge och Storbritannien och Snövit- projektet i Barents Hav.

Antalet AHTS-fartyg verksamma på Nordsjön har under de senaste åren minskat. Huvudsakligen beror detta på att befintligt och nyare tonnage flyttat till andra marknader, bl a utanför Afrikas västkust, Sydamerika, Sydostasien och Medelhavet. I slutet av 2005 var 48 AHTS-fartyg i Transatlantics storleksklass sysselsatta i Nordsjösektorn. Merparten av de fartyg som beställts under de senaste åren och som nu kommer ut på marknaden är mindre supply-fartyg, d v s fartyg för att förse oljeriggar med förnödenheter. Vad gäller ankarhanteringsfartyg väntas efterfrågan väl möta det ökade utbudet. Mål 2006: Nya koncept inom isbrytning/offshore Målet framöver inom Isbrytning/Offshore är att utveckla nya koncept som tar tillvara på divisionens kompetens inom isbrytning och offshore. Hit hör bl a fartyg förknippade med en samordning av isbrytning mellan länderna runt Östersjön. Till målen hör även att öka andelen långa kontrakt på offshoremarknaden och därigenom minska beroendet av den jämförelsevis volatila spotmarknaden.

Isvintrar Isvintrarna delas in i ”lindriga”, ”normala” och ”stränga”. Den grundläggande faktorn vid bedömning av en isvinters totala svårighetsgrad är havsisens utbredning. Även andra förhållanden som inverkat på sjöfarten tas dock också i beaktande. Hit hör bl a isperiodens längd och istäckets framkomlighet under inverkan av vind- och strömförhållanden. Isvintern 2004/05 får betecknas som lindrig för vintersjöfarten trots att isutbredningen var normal. För Transatlantics del innebar detta att divisionens fartyg inte bröt is under säsongen. De kunde därför istället användas för uppdrag inom offshore.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 21


Fartygsutveckling och fartygsdrift För att kunna erbjuda en konkurrenskraftig service och effektiva transportlösningar krävs en hög kunskap om kundernas behov och en konstant utveckling av fartyg och transporttjänster. Till Transatlantics främsta styrkor hör en omfattande kunskap kring såväl utveckling av nya fartygs- och logistikkoncept som kvalificerad bemanning och drift av fartyg. I takt med att kundernas behov förändras, ställs även nya krav på såväl fartyg som tillhörande transport- och logistiklösningar. Att tidigt identifiera nya marknads- och kundbehov och därefter utveckla koncept som svarar upp mot dessa utgör en viktig del av Trans­ atlantics verksamhet. Supportfunktionen Produktion/Affärsutveckling verkar koncernövergripande som komplement och support till divisionerna. Enheten arbetar med utveckling av nya fartygs- och transportkoncept samt bemanning och teknisk drift av fartygsflottan. Utveckling av fartyg För att möta kundernas transportbehov krävs en kontinuerlig utveckling av flottan på både kort och lång sikt. I det kortare perspektivet omfattar verksamheten bl a löpande teknisk utveckling och mindre förändringar av de befintliga fartygen. Det kan t ex röra sig om anpassningar till följd av nya kunder eller som konsekvens av nya krav och rekommendationer. I det längre perspektivet innebär arbetet ett säkerställande av att flottans sammansättning möter de behov som finns på marknaden. Inom enheterna finns en unik kompetens och erfarenhet från utveckling av olika typer av fartyg, allt från enklare

22 Transatlantic Årsredovisning 2005

bulkfartyg till mer avancerade och specialanpassade fartyg. Hit hör bl a Transatlantics kombinerade isbrytare/ offshorefartyg. Nya fartygstyper eller transportlösningar utvecklas i nära samverkan med kunder och de affärs­ drivande divisionerna. Efter att ha utrett olika alternativ beslutades under 2005 att förlänga Finnpine, Finnwood och Finnfighter, med 20 meter vardera. Fartygen används för att transportera skogsprodukter över Nordatlanten och förlängningen görs för att möta kundernas ökade transport­ behov. Ombyggnationen beräknas vara klar under första kvartalet 2006. Ett förberedande arbete pågår också avseende beställning av nytt tonnage för Atlanttrafiken. Transatlantics tonnage­ strategi betonar en god balans mellan ägda och inhyrda fartyg och att uppnå en genomsnittlig ålder av flottan om ca 10 år. Bemanning och teknisk drift En effektiv drift av flottan hör till de mest avgörande framgångsfaktorerna inom sjöfart. Enheten Ship Management ansvarar för teknisk drift, utrustning och bemanning av såväl Transatlantics egna som externa kunders fartyg. Funktionen ansvarar även för att fartygen uppfyller gällande krav vad gäller säkerhet och miljö. Inom segmentet fartygdsdrift av handelsfartyg är Transatlantic störst och ledande i Sverige. Totalt omfattar verksamheten 62 fartyg, varav 25 ägs av Transatlantic. Till de externa uppdragen hör bl a Atlantic Container Lines (ACL) container/RoRo-flotta och 22 av Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar som drivs via det helägda dotterbolag Transatlantic Hornet i Stockholm. Externa kunder får tillgång till Transatlantics samlade kompetens och kunskap inom fartygsdrift. Dessutom uppnås skalfördelar för såväl anställda som genom de inköp som sker till Transatlantics egen fartygsflotta. Besättningarna består av svenska och filippinska sjömän. Rekrytering av filippinska sjömän sker i det delägda dotterbolaget Swedish Crewing Management Ltd i Manilla.


Ständig utveckling inom säkerhets- och miljöområdet Arbetet med säkerhets- och miljöfrågor utgör en viktig och naturlig integrerad del i Transatlantics dagliga verksamhet. Fartygen anpassas löpande för att motsvara gällande lagar och rekommendationer. Kvalificerade besättningar, väl inövade rutiner samt fartyg och utrustning av god kvalitet mini­ merar risken för tillbud och skapar samtidigt förutsättningar för effektiva transporter. Det grundläggande målen med allt miljö- och säkerhetsarbete är att minimera miljöpåverkan och förhindra att olyckor och tillbud inträffar. Det övergripande internationella regelsystemet för miljö- och säkerhetsfrågor inom sjöfarten utgörs i hög utsträckning av de föreskrifter och konventioner som utarbetats inom FN:s sjöfarts­organ IMO (”International Maritime Organization”). Hit hör bl a den s k ISM-koden (IMO:s styrmedel för kvalitet och säkerhet) samt SOLAS och MARPOL (IMO:s konventioner för säkerhet respektive miljö). Därutöver har även EU, de nationella sjöfartsmyndigheterna samt klassningssällskapen ett stort inflytande. ISM-koden – regler för säkerhet och miljöskydd ISM-koden utgör det viktigaste och mest omfattande regelverket kring kvalitetsarbetet inom sjöfarten. Certifiering enligt ISM-koden är obligatorisk för alla fartyg och innebär att alla rutiner för säkerhet och miljöskydd noga gås igenom. Uppföljning och granskning av manualer och dokumentation genomförs årligen av såväl Transatlantic som av berörda myndigheter och klassningssällskap. Nya regler kring fartygsskydd 2004 trädde IMO:s ISPS-kod (”International Ship and Port Facilities Security Code”) i kraft. Koden reglerar hur arbetet för att förhindra yttre hot i form av terrorist-

attacker, kapningar och pirater skall bedrivas. T ex ställs krav på att fartygen har automatiska identifieringssystem, särskilda larmsystem för terroristöverfall samt utoch invändig märkning med särskild identifieringskod. Samtliga fartyg i den flotta Transatlantic driver omfattas av och uppfyller ISPS-kodens krav. Regelbundna kontroller Kontroller av olika slag är en del av vardagen inom sjöfarten. Utöver flaggstaternas årliga besiktningar, hamnstatskontrollerna och klassificeringssällskapens inspektioner, genomför Transatlantic även på regelbunden basis egna interna revisioner. Vid dessa kontrolleras fartygen, dess utrustning, besättningens behörighet samt viktigare rutiner. Målet är att säkerställa och utveckla arbetet kring säkerhets- och miljöfrågor. Skärpta regler kring avgasrening Sett till mängden skeppat gods är fartyg det transportmedel som påverkar miljön minst. Sjöfartens miljöpåverkan består huvudsakligen av emissioner från motorer. Arbetet med att begränsa utsläppen av svavel, kväve och koldioxid är högt prioriterat. Införande av katalysatorer i nytt tonnage är ett effektivt sätt att minska utsläppen. Utöver de tre nya fartyg som kommer att levereras under 2006 är ytterligare tre av Transatlantics fartyg utrustade med katalysatorer. Den utväxling av äldre tonnage mot nytt som kommer att ske framöver kommer att generera positiva effekter även i ett miljöperspektiv. De fartyg som trafikerar känsliga områden, t ex Öster­ sjön, drivs med lågsvavlig olja som ger väsentligt lägre svavelemissioner och därmed mindre miljöpåverkan. Ekonomiska incitament Åtgärder som förbättrar miljön ger ofta även positiva ekonomiska effekter. En minskad åtgång av bränsle ger snabbt positiva effekter på miljön liksom lägre driftskostnader. De i särklass viktigaste miljöinsatserna är att se till att fartygen är fullastade, att minimera antalet positioneringsresor och att minska bränsleförbrukningen. Transatlantic arbetar aktivt med samtliga dessa frågor.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 23


Medarbetare

En organisation under förändring Organisationsmässigt präglades 2005 i hög utsträckning av samgåendet mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines. Att föra samman två organisationer till en tar tid och kräver engagemang. Arbetet har dock gått bra och har medfört att Transatlantic idag står väl rustat att möta de snabba föränd­ringarna på marknaden och bland kunderna. Transatlantics långsiktiga framgång är helt beroende av förmågan av att utveckla transporter, tjänster och logistiklösningar som möter marknadens krav. För detta krävs en organisation med hög kunskap om de faktorer som påverkar kundernas verksamheter. En vilja och förmåga till ständig utveckling är helt avgörande för att nå framgång. Genom samgåendet får kunderna tillgång till ett transportsystem med bredare och bättre tonnage samt ökad frekvens och kapacitet. För medarbetarna har samgåendet inneburit bättre utvecklingsmöjligheter, nya intressanta arbetsuppgifter samt stora möjligheter att vara med och påverka företagets gemensamma framtid. Transatlantic är idag tillräckligt stort för att kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter för den som vill göra karriär, men samtidigt tillräckligt litet för att se värdet av varje persons dagliga insats och prestation. Mot en gemensam företagskultur Att sammanfoga två organisationer till en är ett omfattande arbete. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för den nya organisationen påbörjades under året ett

internt arbete bland ledande befattningshavare med målet att dels lägga grunden för en gemensam företagskultur, dels skapa samsyn kring mål och strategi för den nya koncernen. Arbetet har hög prioritet och kommer att fortsätta i de olika enheterna. Samtliga medarbetare skall vara delaktiga i Transatlantics utveckling och mål och en omfattande internutbildning har påbörjats i syfte att uppfylla denna ambition. En enhetlig organisation Det totala antalet medarbetare uppgick i slutet av 2005 till ca 1200. Organisatoriskt består Transatlantic av en land- och en sjöorganisation. Landorganisationen uppgick 2005 till ca 180 medarbetare, merparten verksamma i Skärhamn, Helsingborg, Stockholm, Västerås, Södertälje och Goole (England). Antalet ombordanställda uppgick under 2005 till ca 1000, fördelat på 700 tillsvidareanställda svenskar och 300 filippiner, kontrakterade för enskilda resor. Av dessa var cirka hälften i tjänst samtidigt. Kraven på medarbetarnas kompetens är densamma oavsett nationalitet eller anställningsform. Personalomsättning Till följd av fusionen var personalomsättningen i landorganisationen under året relativt hög; 18 procent. Bland de ombordanställda uppgick den till 10 procent, vilket är lågt. Totalt sett minskade antalet med­arbetare under året med 6 procent. Kontinuerlig kompetensutveckling Transatlantics verksamhet bygger på kunniga, kompetenta och delaktiga medarbetare som kan erbjuda kunderna effektiva och säkra logistiklösningar. De snabba förändringarna på marknaden och bland kunderna ställer stora krav på medarbetarnas kompetens. Kontinuerlig kompetensutveckling och säkerställande av

Transatlantic arbetar målmedvetet med att skapa en gemensam värdegrund i den egna organisationen. Samsynen hos medarbetarna baseras på fyra kärnvärden.

24 Transatlantic Årsredovisning 2005


Medarbetare

kompetensöverföring är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling. Vid sidan om större utbildningsinsatser genomgår medarbetare inom Transatlantic kontinuerlig utbildning inom bl a säkerhet och miljö. På landsidan kopplas utbildningsinsatserna direkt till såväl företagets som den enskilde medarbetarens behov och önskemål. Utbildningsprogrammen arbetas fram under utvecklingssamtal med närmsta chef. Inom sjöorganisationen bedrevs under året fortsatt utbildning inom system, utrustning och miljöfrågor. Befälen utbildades även i den nya arbetsmiljölag som trätt i kraft. Låg sjukfrånvaro Transatlantic arbetar aktivt med att förebygga ohälsa, förbättra arbetsmiljön och minska skaderiskerna bland såväl land- som ombordpersonal. Korttidssjukfrånvaron i landorganisationen under 2005 uppgick till 2,0 procent, vilket är att betrakta som lågt. Inga allvarligare incidenter ombord rapporterades under året. Samtliga tillsvidareanställda medarbetare ges möjlighet till friskvårdsbidrag. Flertalet fartyg erbjuder motionsmöjligheter ombord.

Kommande rekryteringsbehov Rekryteringen till sjöyrkena blir allt mer internationaliserad och konkurrensen om välutbildad personal är hård. Efterfrågan är särskilt hög på tekniker och vissa typer av befäl. Transatlantics rekryteringsbehov under de närmaste åren är relativt stort. Bl a kommer ett stort antal seniorbefäl att gå i pension. Personalförsörjningen är en fråga av strategisk betydelse och målet är att i första hand rekrytera internt. Transatlantic bedriver även ett aktivt rekryteringsarbete direkt mot sjöbefälsskolorna. Intresset för sjöbefälsutbildningarna har under senare år ökat avsevärt, vilket är positivt för både Transatlantic och sjöfarten i allmänhet. Via Sveriges Redarförening deltar Transatlantic aktivt i tillkomsten av Lighthouse, där Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg samarbetar med näringen avseende utbildning och forskning inom sjöfart. Verksamheten startar under 2006 och väntas få en stor betydelse för utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringen och rekryteringen av kompetens till näringen.

Henrik Karle

Maria Barkman

Superintendent

Befälhavare på M/V Falcon

Anställd sedan år 2000

Anställd sedan år 1992

Vad gör en superintendent? Att sköta ett fartyg är en komp­ licerad operation. Det dagliga underhållet sköts av besättningen ombord. Mitt jobb består av att an­ svara för landsupport, att fartygen uppfyller gällande lagar och krav, kontakter med myndigheter och klassningssällskap samt försäkringsfrågor. Jag planerar och projektleder även större ombyggnationer. Med regelbundna mellanrum skall fartygen ”dockas”, d v s tas in i torrdocka för översyn och underhåll. Då är det mycket som skall göras och jag är ansvarig för att allt fungerar planenligt. Utöver detta löpande arbete är jag dessutom med i vår 24-timmars jour om besättningen ombord behöver assistans.

Hur skulle du beskriva ditt jobb? Som befälhavare på M/V Falcon ansvarar jag för allt ombord; be­ sättningens, fartygets och lastens säkerhet. Jag bestämmer vilken rutt fartyget skall ta för att på ett säkert och snabbt sätt skall nå sin destination. Största delen av arbetet består av administrativa uppgifter, bl a besättningens löner och fartygets redovisning.

Vad gör ditt jobb speciellt? Shippingbranschen! Kraven på kvalitet, service och fartygens tillgänglighet är höga. Min roll är ofta att vara spindel i nätet. Det gäller att kunna hålla många bollar i luften och kunna fatta snabba beslut.

Vad krävs för att bli en bra kapten? Alla kriterier som en bra chef skall ha, inte minst samarbetsför­ måga och ansvarskänsla. Livet ombord är ett lagarbete. Man måste kunna hålla huvudet kallt och kunna fortsätta att ta bra beslut även under stressiga, och ibland farliga, situationer. Det hjälper även till om man är en bra människokännare som lyssnar på sina medarbetare. Självklart är det även en förutsätt­ ning att ha en bra känsla för fartygsmanövrering.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 25


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Förvaltningsberättelse 2005 Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113

Rederi AB Transatlantic bildades i mars 2005 genom en fusion mellan B&N Nordsjöfrakt AB och Gorthon Lines AB. Fusionen innebar ett samgående av moderbolagen till ett enda bolag. Formellt absorberade B&N Nordsjöfrakt därvid Gorthon Lines genom en riktad nyemission till de dåvarande aktieägare i Gorthon Lines. B&N Nordsjöfrakts firma ändrades samtidigt till Rederi AB Transatlantic. Emissionen genomfördes till förhållandet 1:1 varvid en aktie i Gorthon Lines gav rätt till en aktie i Transatlantic. Motivet för fusionen har varit att skapa en starkare och helt integrerad verksamhet inom koncernens Atlanttrafik samtidigt som den större verksamheten ger ett mer attraktivt bolag såväl inom transportmarknaden som för aktie- och finansmarknaden. Organisationen har under året anpassats till den nya koncernstruktur som etablerats efter fusionen. Verksamheten Transatlantics första verksamhetsår har kännetecknats av ett gott mottagande och av ett väsentligt förbättrat koncernresultat. Förbättringen har skett trots att division Atlanttrafik på grund av flera väsentliga störningsmoment gav ett resultat avsevärt under den underliggande potentialen. Koncernens finansiella ställning har stärkts väsentligt tack vare avyttringar, en bra resultatutveckling, ett starkt kassaflöde och genom skuldreducering. Koncernens fokus kommer att inriktas på utveckling och god lönsamhet inom nuvarande divisioner för Atlanttrafik, Europatrafik och Isbrytning/Offshore.

- Kontraktsbaserad trafik med mindre bulkfartyg, - Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin med dedikerade fartyg. Division Isbrytning/Offshore

Verksamheten baseras liksom tidigare på tre fartyg vilka är isbrytande ankarhanterare och supplyfartyg. Rörelsen drivs genom TransViking AS, som ägs på 50-50 basis tillsammans med norska Viking Supply Ships. Ett långt isbrytningskontrakt med svenska Sjöfartsverket ger en garanterad grundintäkt och fartygen är därutöver sysselsatta inom offshoreindustrin. Division Torrlast

Verksamheten med större bulkfartyg av så kallad Panamaxstorlek avyttrades under andra kvartalet 2005. Därigenom har koncernens verksamhet fokuserats på färre områden med god utvecklingspotential. Supportfunktioner Utöver koncernledning och de tre divisionerna är Transatlantic organiserat med två supportfunktioner: Produktion och Administration. Produktion ansvarar för fartygs- och affärsutveckling samt fartygsdrift. Administration omfattar funktionerna finans, ekonomi, controlling, IT och human resources. Koncernens verksamhet har under året successivt renodlats så att den operativa affärsverksamheten liksom fartygsägande och fartygsdrift sker i dotterbolag medan central administration kvarstår i moderbolaget.

Divisioner

Omsättning, resultat och verksamhetsutveckling

Division Atlanttrafik

Koncernen

Genom fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines har Atlanttrafiken kunnat integreras och samordnas i dotterbolaget Transatlantic Services AB. Divisionen består av de samverkande segmenten: - RoRo-trafik mellan Nordeuropa och Nordamerika, - LoLo-trafik inom samma trafikområde samt - RoRo-trafik längs Nordamerikas östkust och till Karibien och norra Sydamerika.

Koncernens nettoomsättning uppgick inklusive avvecklad verksamhet för 2005 till 2 483 MSEK (2004 pro forma för Transatlantic 2 652 MSEK respektive för B&N Nordsjöfrakt 1 995 MSEK). Det operativa resultatet före omstrukturerings- och fusionsposter (inklusive avvecklad verksamhet) samt före skatt uppgick till 123 MSEK (pro forma 103 respektive 73). Division Atlanttrafik

Division Europatrafik

Som en följd av fusionen omfattar division Europatrafik tre verksamheter med Transatlantic European Services AB som huvudbolag: - Containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och Stor- britannien respektive Tyskland,

26 Transatlantic Årsredovisning 2005

Den under året genomförda fusionen har för division Atlanttrafik lett till en starkare och homogen enhet med god konkurrenskraft. Verksamheten stördes dock under året av flera olika faktorer: dels ett onormalt hårt vinterväder, främst i Nordamerika, dels en omfattande arbetsmarknadskonflikt i Finland, dels produktionsre-


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

duceringar och vikande volymer av tidningspapper från Kanada till Europa samt dels kraftiga driftstörningar för det äldre tonnaget. Omsättningen under 2005 uppgick till 806 MSEK (pro forma 993 respektive 391) och det operativa resultatet före skatt blev 0 MSEK (pro forma 25 respektive 14). De omfattande fartygsstörningar för de äldre fartygen har lett till väsentliga reparationer som i sig skapar förutsättningar för en bättre fungerande trafik. Dessutom kommer de berörda fartygen att säljas under 2006 varefter de under en begränsad tid återhyrs för att skapa tillräcklig tonnagekapacitet i trafiksystemet. Försäljningarna innebär en betydligt lägre risknivå för Transatlantic. Produktionsneddragningarna i Kanada har bedömts vara av temporär karaktär. Sammantaget innebär detta, i kombination med en fortsatt god lasttillgång, att en successiv och tydlig förbättring förutses ske under 2006 för division Atlanttrafik. Ett förberedelsearbete pågår avseende beställning av nytt tonnage för Atlanttrafiken med målet att skapa en hög konkurrenskraft och god lönsamhet. Division Europatrafik

Verksamheten inom division Europatrafik kännetecknades av en tillfredsställande volymutveckling och en god fraktmarknad. Kostnaderna för inhyrning av externt tonnage steg samtidigt väsentligt vilket var en huvudfaktor till att resultatet försämrades i linjetrafiken. Divisionens bulktrafik har haft en god utveckling och har gynnats av en god fraktmarknad. Systemtrafiken av skogsprodukter utvecklades verksamhetsmässigt något sämre än plan. Under 2006 kommer tre nya fartyg att levereras för ett nytt transportsystem inom StoraEnso. De nya fartygen hyrs in av Transatlantic och utgör därigenom ett exempel på hur Transatlantic balanserar egna investeringar med investeringar i samarbete med externa investorer. De nya fartygen utgör också tillsammans med inhyrt tonnage basen för den nya linjeservice – TransLumi Line – som startar under 2006 mellan norra Finland och Lübeck/Göteborg. Omsättningen under 2005 uppgick till 754 MSEK (pro forma 699 respektive 644) och det operativa resultatet före skatt blev 34 MSEK (pro forma 39 respektive 20). Genom successivt förbättrade kundpriser, förvärv av tonnage som tidigare hyrts in samt genom etableringen av TransLumi Line har förutsättningar skapats för en positiv resultatutveckling under 2006.

Division Isbrytning/Offshore

Hög efterfrågan inom offshoremarknaden, eftertraktade fartyg och förstklassig fartygsoperation innebar 2005 ett mycket gott resultat för division Isbrytning/Offshore. Omsättningen under 2005 uppgick till 162 MSEK (78) och det operativa resultatet före skatt blev 89 MSEK (9). Den nuvarande strukturen och goda utsikter för offshoremarknaden utgör grunden för en fortsatt positiv utveckling inom divisionen. Division Torrlast

Divisionen avyttrades under året och en betydande realisationsvinst kunde bokföras. Resultat från verksamheten ingår i redovisat rörelseresultat till och med avyttringstidpunkten. Omsättningen under 2005 uppgick till 149 MSEK (459) och det operativa resultatet före skatt blev 23 MSEK (56). Koncerngemensamma kostnader

Koncernledning och supportfunktionerna Produktion och Administration ingår tillsammans med central finansförvaltning i Koncerngemensamma kostnader. Även vissa ship management-/fartygsdriftsuppdrag för utomstående rederier ingår här. Omsättningen består huvudsakligen av driftkostnader som vidarefaktureras till externa kunder. Omsättningen under 2005 uppgick till 612 MSEK (pro forma 423 respektive 423) och det operativa resultatet före skatt blev -23 MSEK (pro forma -26 respektive -26). Effekter av omstruktureringen och fusionen

Omstruktureringsposter omfattar avyttringar av fartyg och verksamheter samt de kostnader som har uppstått i samband med fusionen. Här ingår också kostnader i samband med personal- och organisationsförändringar till följd av koncernens omorganisation. Upplösning av negativ goodwill i samband med fusionen: Vid fusionen har Gorthon Lines tillgångar och skulder i enlighet med gällande redovisningsregler bokförts till bedömda verkliga värden vid fusionstillfället. Värdet av dessa samlade nettotillgångar har bokföringsmässigt avräknats mot den nyemission som B&N Nordsjöfrakt riktade mot de dåvarande ägarna i Gorthon Lines. Nyemissionen har värderats baserat på börskursen för B&N Nordsjöfrakt då fusionen genomfördes. Skillnaden mellan det beräknade värdet för nettotillgångarna i Gorthon Lines och emissionens värde innebar att en så

Transatlantic Å rsredovisning 2005 27


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

kallad negativ goodwill uppstod vilken omedelbart har upplösts över resultaträkningen och därmed tillförts koncernens egna kapital. Den negativa goodwillen reflekterar det mervärde nettotillgångarna i Gorthon Lines hade jämfört med emissionslikviden. Efter slutlig avstämning av värderingsförutsättningarna uppgick upplösningen av negativ goodwill till 54 MSEK. Såväl de ovan beskrivna omstruktureringsposterna som den särskilda posten upplösning av negativ goodwill framgår även av den särskilda noten till bokslutet med segmentsredovisning. De ovanstående effekterna av omstruktureringen samt fusionen påverkade tillsammans resultatet med 214 MSEK (pro forma –6 respektive –6). Investeringar Förutom vad som var en direkt följd av fusionen med Gorthon Lines, uppgick investeringarna under 2005 till 456 MSEK (pro forma 294 respektive 25). Dessa investeringar avsåg främst fartygsinvesteringar. Koncernens egeninsats i dessa investeringar var 127 MSEK och fartygen finansierades i övrigt med lån. Avyttringar Avyttringarna under året uppgick till 875 MSEK (pro forma 36 respektive 29) och omfattade avyttring av fartyg samt avyttring av dotterbolag. I samband med förestående förlängningsarbeten avseende fartyg av s k Finn-klass avyttrades under det fjärde kvartalet fartygen Finnwood, Finnpine och Sandön till bokfört värde. Dessa fartyg har därefter genom en operationell lease inhyrts för en längre kontraktsperiod. Det sammanlagda avyttringsresultatet uppgick till 169 MSEK (pro forma -7 respektive -7). Efter avdrag för slutamorteringar av lån direkt hänförliga till de avyttrade tillgångarna gav avyttringarna ett likviditetstillskott på 397 MSEK. Kassaflöde och finansiell ställning Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 276 MSEK (pro forma 152 respektive 26). Investeringsverksamheten, som omfattar såväl anskaffningar som avyttringar, gav netto 727 MSEK (pro forma -264 respektive 75). Finansieringsverksamheten, som omfattar både nyupplåning, låneamorteringar och utdelning till aktieägarna, redovisade ett netto på -963 MSEK (pro forma 51 respektive -82). Under året genomfördes extra amorteringar med totalt 793 MSEK.

28 Transatlantic Årsredovisning 2005

Totalt innebar detta att koncernens kassaflöde blev 39 MSEK (pro forma -61 respektive 19). Koncernens tillgängliga likvida medel, inklusive ej utnyttjade checkräkningskrediter, uppgick vid utgången av året till 307 MSEK (pro forma 245 respektive 106). Vid utgången av december uppgick koncernens totala tillgångar till 2 871 MSEK och det egna kapitalet till 1 135 MSEK. Soliditeten stärktes väsentligt under 2005 och var vid årets utgång 40 % (26% proforma per 2004-12-31). Detta avspeglas också i att skuldsättningsgraden har förbättrats från 188% vid utgången av 2004 pro forma till 71% vid utgången av 2005. Fartygen redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för planenliga avskrivningar. Oberoende marknadsvärderingar av fartygsflottan liksom genomförda s k impairment tests visar på betryggande övervärden gentemot bokförda fartygsvärden Vid utgången av 2005 uppgick koncernens bokförda egna kapital 36,80 SEK/aktie – en ökning sedan utgången av 2004 pro forma med 371 MSEK eller 12,00 SEK/aktie. Minoritetens andel i eget kapital uppgår till 55 MSEK eller motsvarande 1,80 SEK/aktie. Moderbolaget Genom fusionen med Gorthon Lines införlivades dess moderbolag med B&N Nordsjöfrakt AB, som samtidigt namnändrades till Rederi AB Trans­atlantic. Moderbolagets verksamhet har bestått av både koncernledning, supportfunktioner och delar av den operativa affärsverksamheten. Detta har under året successivt renodlats så att affärsverksamheten minskat. Från och med 2006 ligger all affärsverksamhet samt all fartygsdrift/ship management i dotterbolag. Moderbolaget består därefter av koncernledning och supportfunktionen Administration. Till och med 2005 ingår fartygsdrift för externa kunder delvis i moderbolaget, vars nettoomsättning i hög grad består av vidarefakturering av driftskostnader för sådana kunder. Omsättningen i moderbolaget uppgick till 728 MSEK (401). Nettoresultatet blev -28 MSEK (58). Balansomslutningen vid periodens slut uppgick till 1 315 MSEK (825 MSEK per 2004-12-31). Moderbolagets likvida medel uppgick vid periodens slut till 237 MSEK (53 MSEK per 2004-12-31). Investeringar har under helåret skett med 17 MSEK (12), och avsåg huvudsakligen pågående nybyggnation av ett fartyg. Moderbolagets räkenskaper är upprättade i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 32, Redovisning för juridiska personer.


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Väsentliga händelser efter årets utgång De äldre fartygen Toftön och Margit Gorthon har avyttrats till bokförda värden och har återhyrts för en tid om 2-4 år med möjlighet till förlängning. Även fartygen Joh. Gorthon och Acacia väntas bli sålda under första halvåret 2006. Ytterligare äldre fartyg är planerade att säljas under 2006. Transatlantic har utökat sitt samarbete med skogskoncernen StoraEnso genom att en ny linjeverksamhet kommer att etableras som dels tillvaratar ledig kapacitet i de nya fartyg som levereras 2006, dels utnyttjar kompletterande, inhyrt tonnage. Detta transportsystem kommer att erbjuda transportservice för container- och RoRo-laster mellan primärt Kemi/Oulo i Bottenviken och Lübeck/Göteborg. Denna service kommer också att omfatta översjöiska destinationer genom matarlinje till Hamburg och Bremerhaven. Som ett resultat av det nya samarbetet med StoraEnso har Transatlantic bildat dotterbolaget TransLumi Line AB som redan 2006 väntas ge ett positivt resultatbidrag till Europadivisionen. Europadivisionens linjetrafik på England har utökats med fler fartyg och med anlöp också i Helsingborg. Samtidigt har ett marknadssamarbete inletts med Schenkerkoncernen för primärt Englandsmarknaden. Framtidsutsikter Marknadsläget och efterfrågan på tonnage inom Transatlantics segment bedöms var gott under 2006. Prisutvecklingen inom relevanta segment förväntas bli positiv jämfört med fjolåret. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att öka effektiviteten och marknadspositionen inom de olika divisionerna vilket successivt väntas bidraga till en positiv resultatutveckling. De pågående förlängningarna av de tre s k Finn-fartygen kommer att ge förbättrade resultatbidrag till Atlanttrafiken, dock påverkas divisionsresultatet negativt under byggnationstiden. Koncernens operativa resultat totalt för 2006 väntas för jämförbara enheter att förbättras jämfört med utfallet 2005. Beskrivet i särskilda avsnitt Följande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen: - Bolagsskatt (kommentarer vid resultaträkningen) - Transatlantic-aktien och ägarförhållanden - Bolagsstyrning med beskrivning av styrelse- och ledningsarbetet. En beskrivning av koncernens finansiella riskhantering framgår av sidan 40.

Personal Medelantalet anställda uppgick för koncernen till 1 312 (proforma 1 401 respektive 1 099). Närmare information återfinns i Not 6. Förslag samt motivering till vinstdisposition Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande: - Balanserat resultat 195 776 TSEK - Årets resultat -28 205 TSEK - Totalt 167 571 TSEK Styrelsen och verkställande direktören föreslår att: - Till aktieägarna utdelas - kontant 2:00 SEK/aktie 61 715 TSEK - I ny räkning balanseras 105 856 TSEK - Totalt 167 571 TSEK Styrelsen föreslår en oförändrad utdelning till aktieägarna om 1.00 SEK per aktie. Därutöver föreslås en extra utdelning om 1.00 SEK per aktie. Förslaget till aktieutdelning motiveras av att det operativa koncernresultatet har utvecklats gynnsamt samt av att styrelsen ansett det motiverat att aktieägarna får del av de extraordinära intäkterna under året, vilka främst består av utförsäljningen av Division Torrlast. Förslaget skall också ses mot bakgrunden av att koncernens finansiella ställning under året har stärkts betydligt. Årsstämma Årsstämma hålls i Skärhamn onsdagen den 26 april 2006 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse samt av Transatlantics hemsida, www.rabt.se. Resultat, kassaflöde och balansräkning Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning framgår av de följande resultaträkningarna, kassaflödesanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa. Anpassning tlll IFRS Från och med 2005 tillämpar koncernen IFRS (International Financial Reporting Standards). Jämförelsetalen för 2004, som avser B&N Nordsjöfrakt AB, har omräknats med hänsyn till detta. Effekterna av införandet av IFRS framgår av Not 33.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 29


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Resultaträkning TSEK

Koncernen Not

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004 397 100

Kvarvarande verksamheter Nettoomsättning

2,3

2 334 204

1535 892

725 659

Övriga rörelseintäkter

4,5

91 813

8 126

2 177

4 263

6

–538 542

–466 931

–177 080

–127 978

3,5,7

–1 464 832

–965 719

–580 741

–311 222 –1 942

Personalkostnader Övriga externa rörelsekostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

8

–185 843

–69 378

–32 270

Resultat från andelar i intresseföretag

9

7 543

Resultat från andelar i joint ventures

29

923

913

Rörelseresultat

236 800

49 533

–61 332

–38 866

Resultat från andelar i koncernföretag

10

146 375

7 330

80 897

Resultat från andelar i intresseföretag

9

6 126

6 126

Finansiella intäkter

11

8 615

2 892

15 249

7 454

Finansiella kostnader

12

–77 815

–40 850

–6 476

–5 840

Resultat före skatt

313 975

11 575

–39 103

49 771

Inkomstskatt

13

–23 255

5 213

10 898

8 482

Årets resultat från kvarvarande verksamheter

290 720

16 788

–28 205

58 253

34

23 300

41 666

Årets resultat

314 020

58 454

–28 205

58 253

Moderföretagets aktieägare

307 970

57 581

–28 205

58 253

Minoritetsintresse

6 050

873

314 020

58 454

–28 205

58 253

Avvecklade verksamheter Årets resultat från avvecklade verksamheter

Hänförligt till:

Resultat per aktie, räknat på resultat från kvarvarande

verksamhet hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK

14

9,23

0,84

Resultat per aktie, räknas på resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK

30 Transatlantic Årsredovisning 2005

14

0,76

2,20


Kommentarer till resultaträkningen Allmänt Jämförelsevärden Värdena för 2005 avser Rederi AB Transatlantic och 2004 års jämförelsevärden avser B&N Nordsjöfrakt i dess dåvarande form. B&N Nordsjöfrakt namnändrades under 2005 till Rederi AB Transatlantic i samband med att bolaget fusionerades med Gorthon Lines AB. I årsredovisningens separata flerårsöversikt framgår beräknade värden pro forma 2004 för den fusionerade verksamheten.

Bolagsskatt Liksom för tidigare år är den betalbara skatten marginell. Bolagsskatten består därför till avgörande grad av beräknad uppskjuten skatt. Den låga betalbara skatten beror på att koncernens verksamhet delvis drivs i länder där beskattningen baseras på s k tonnagebeskattning eller liknande skatteregimer samt att avskrivningsregler i Sverige ger möjligheter att skjuta betalbar skatt på framtiden. För närvarande diskuteras ett förslag till svensk tonnagebeskattning vilket av Transatlantic bedöms komma att införas 2006. Tonnagebeskattning skulle innebära

IFRS-anpassning

en anpassning till flertalet övriga EU-länder och att en låg årlig

Från och med 2005 skall noterade bolag inom EU tillämpa IFRS

avgift uttas för aktuellt tonnage istället för en direkt vinstbaserad

– International Financial Reporting Standards. IFRS är det nya

beskattning.

­regelverk som styr redovisning och ekonomisk rapportering. Utöver de internationella reglerna som numera skall tillämpas finns vissa svenska tilläggskrav enligt Årsredovisningslagen vilka framgår av Redovsiningsrådets rekommendation, RR 30 Kompletterande redovisningregler för koncerner. Moderbolaget har som huvudregel att tillämpa samma regler som koncernen, dock med hänsyn tagen till svenska särkrav vilket framgår av RR 32, Redovisning för juridiska personer. I övrigt har IFRS/IAS ersatt de tidigare tillämpade rekommendationer som Redovisningrådet gett ut. 2005 har därför liksom jämförelsevärdena för 2004 anpassats till detta. IFRS och de effekter dessa givit upphov till är närmare beskrivet i årsredovisningens Not 33.

Redovisning av operativt resultat respektive poster av ej normalt återkommande slag I årsredovisningens separata flerårsöversikt har en uppdelning gjorts av resultaträkningen på dels ett operativt resultat – som avser att spegla verksamheten exklusive intäkter och kostnader som inte naturligen återkommer årligen –, dels intäkter och kostnader som av Transatlantic har klassificerats som omstruktureringsposter. Därtill kommer den särskilda post som under 2005 upp­stått i form av upplösning av negativ goodwill. De senare är som princip av antingen engångskaraktär eller har inte sin bak­ grund i den löpande affärsverksamheten. Definitionerna för operativt resultat, omstruktureringsposter

Segmentsredovisning

mm bygger på Transatlantics definitioner av dessa. I den vid-

Regelverket för ekonomisk redovisning innebär att en redovisning

stående IFRS-anpassade rapporteringen förekommer inte dessa

per segment skall ske. Denna återfinns som en not. Segments­

begrepp då IFRS är mycket strikt vad gäller användet av s k ex­­tra­

redovisningen bygger på koncernens operativa organisation i

ordinära poster. Transatlantics uppfattning är att den separata

divisioner vilket också framgår i den separata flerårsöversikten.

flerårsöversikten ger en värdefull, kompletterande information som ger en djupare förståelse för verksamheten.

Koncernen Nettoomsättning

Moderbolaget

Nivån på omsättningen har strukturellt påverkats av att Gorthon

Moderbolagets värden har påverkats av att Gorthon Lines 2005

Lines infusionerats (och inkorporerats främst som en del av divi-

infusionerats. Under 2005 har en gradvis förändring ägt rum som

sion Atlanttrafik) och också av att divisionen Torrlast avyttrades

lett till att moderbolaget från och med 2006 har begränsats till att

under andra kvartalet 2005. Nettoeffekten har inneburit en

omfatta central ledning och administration medan den operativa

ökning av koncernens omsättning vilken även, men mer begrän-

affärsverksamheten sker i dotterbolag.

sat, påverkats av omsättningsökningar för divisionerna Europatrafik och Isbrytning/Offshore.

Resultaträkningen för både 2004 och 2005 baseras därför på en icke renodlad verksamhet.

Övriga rörelseintäkter De större beloppen bland övriga rörelseintäkter utgörs av upp­lös­ ning av negativ goodwill (en fusionseffekt som kommenterats i förvaltningsberättelsen) och avyttringsresultat vid försäljning av fartyg och andra anläggningstillgångar.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 31


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Kassaflödesanalys

Koncernen

TSEK

Not

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

313 975

11 575

–39 103

49 771 1 942

Kassaflöden från den löpande verksamheten Resultat före skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet – Avskrivningar och nedskrivningar

8

185 843

69 378

32 270

– Upplösning av negativ goodwill

–54 544

– Realisationsresultat

–173 326

–6 891

–3 864

– Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag

–1 417

–923

–913

– Ej kassaflödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag

–7 330

–80 897

– Ej kassaflödespåverkande räntor 1)

6 000

1 995

–7 711

–7 293

– Övrigt

788

–13 605

363

237

Betald inkomstskatt

–821

–4 302

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital

277 915

56 733

–22 434

–41 017

–7 829

–2 579

5 102

1 387

Förändring i rörelsekapital Förändring av varulager

Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga rörelsefordringar

–13 590

5 276

–12 653

26 968

Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga rörelseskulder

19 119

–33 822

23 713

–12 587

Kassaflöde från den löpande verksamheten

275 615

25 608

–6 272

–25 249

Investeringsverksamheten 15, 36

–12 940

–1 339

–7 400

–1 230

Försäljning av dotterföretag

Förvärv av dotterföretag

34

141 517

50

72

50

Påverkan från avvecklade verksamheter

34

23 350

70 700

Förvärv av andelar i joint venture

–5

–5

Förvärvad kassa genom apportemission

35, 36

138 951

78 525

Förvärv av fartyg

–127 250

–19 796

–1 179

–9 236

Försäljning av fartyg

722 203

19 430

Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar

–31 664

–3 679

–8 555

– 1 322

Försäljning av andra materiella anläggningstillgångar

10 830

7 132

6 190

7 132

Förändring av långfristiga fordringar

904

2 616

3 709

1 349

Kassaflöde från investeringsverksamheten

865 901

75 109

71 362

–3 262

76 637

Finansieringsverksamheten Förändring av lån från koncernföretag

212 636

Upptagna lån

16 366

30 684

Amortering av lån

–949 049

–112 155

–76 889

–27 929

Utbetald till moderföretagets aktieägare 2)

–30 858

–19 119

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

–963 541

–81 471

116 628

48 708

Förändring av likvida medel

177 975

19 246

181 718

20 197

Likvida medel vid årets början

104 874

88 062

53 487

34 518

Kursdifferens i likvida medel

12 792

–2 434

1 402

–1 228

Likvida medel vid årets slut

295 641

104 874

236 607

53 487

–63 200

–35 963

1 062

–5 679

1)

Betald/erhållen ränta uppgår till

2)

I koncernen ingår utdelning till Gorthon Lines AB’s aktieägare.

För vidare information se Not 19.

32 Transatlantic Årsredovisning 2005


Kommentarer till kassaflödesanalys Allmänt

Koncernen

Jämförelsevärden

För 2005 kan följande noteras:

Värdena för 2005 avser Rederi AB Transatlantic och 2004 års jäm-

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 275 MSEK. Det

förelsevärden avser B&N Nordsjöfrakt i dess dåvarande form. B&N

baseras på resultatet exklusive realisationsresultat samt exklusive

Nordsjöfrakt namnändrades under 2005 till Rederi AB Transatlantic

avskrivningar (som ej berört årets betalningsflöde).

i samband med att bolaget fusionerades med Gorthon Lines AB.

Kassaflödet från investeringsverksamheten gav ett tillskott på

I årsredovisningens separata flerårsöversikt framgår beräknade

866 MSEK. I detta belopp ingår likvid vid avyttring av verksamhet,

värden pro forma 2004 för den fusionerade verksamheten.

fartyg och andra tillgångar – totalt 866 MSEK. Genom fusionen med Gorthon Lines tillfördes Transatlantic kassamedel om 139 MSEK.

Kassaflöde Kassaflödesanalysen bygger på det faktiska betalningsflödet och ett åskådliggörande av detta. Kassaflödesanalysen är uppdelad i tre delar: - Flödet från den löpande verksamheten - Flödet från investeringsverksamheten - Flödet från finansieringsverksamheten Transatlantic använder den s k indirekta metoden som utgår från

Rörelseresultatet från den under året avyttrade Torrlastdivisionen ingår med 23 MSEK. Summan av dessa belopp har reducerats med vad som har betalats för förvärv i bolagsandelar och fartyg, totalt 172 MSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten var totalt – 964 MSEK. Under året har omfattande extraamorteringar gjorts avseende koncernens totala låneportfölj och nettoamorteringar under året uppgick till –933 MSEK. Därtill kom årets utdelning till aktieägarna om –31 MSEK.

resultaträkningens resultat före skatt. Detta resultat justeras med hänsyn till poster i den löpande affärsverksamheten som inte leder

Moderbolaget

till betalningar (avskrivningar, som representerar tidigare års

Såsom framgår av kommentar på f g sida vid resultaträkningen,

investeringar, är en typisk kostnad som inte påverkar årets kassa­

har moderbolaget inte varit en renodlad verksamhet och kassa-

flöde) samtidigt som komplettering görs avseende andra poster

flödesanalysen speglar detta förhållande.

där resultaträkningen inte speglar årets betalningar (som regel beroende på att betalningar resultatmässigt sprids och periodiseras över mer än ett år). Flödet från den löpande verksamheten justeras också alltid för förändringar i rörelsekapitalet som främst består av kundfordringar och leverantörsskulder. Investeringsverksamheten omfattar investeringar och avyttringar och hänför sig till anläggningstillgångar. I Transatlantic avses i första hand fartyg men här återfinns t ex även förändringar i långfristiga fordringar. Finansieringsverksamheten omfattar förändringar i låneportföljen – upptagning av nya lån respektive amorteringar – och aktieägarrelaterade betalningar såsom utdelning.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 33


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Balansräkning Tillgångar per den 31 december TSEK

Koncernen

Moderbolaget

Not

2005

2004

2005

2004

Anläggningstillgångar Fartyg

8

1 979 533

1 205 845

Byggnader och mark

8

13 966

20 746

12 379

16 406

Inventarier

8

31 814

26 336

6 282

3 285

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

8

14 634

44 654

1 833

Goodwill

8

1 342

2 583

Varumärken

8

7 015

8

2 858

3 205

85 436

15

469 444

201 811

Övriga immateriella anläggningstillgångar Innehav i koncernföretag

Fordringar hos koncernföretag

44 654

250 838

204 473

Innehav i intresseföretag

15

803

163 319

155 149

Innehav i joint ventures

15

55

Finanisella tillgångar som kan säljas

170

170

170

170

13, 16

63 105

63 444

43 869

51 711

Summa anläggningstillgångar

Andra långfristiga fordringar

2 115 240

1 530 302

870 251

677 714

Omsättningstillgångar Varulager

17

35 106

18 299

2 862

7 964

Kundfordringar

127 599

82 398

5 431

5 033

Fordringar hos koncernföretag

162 666

63 647

Fordringar hos joint ventures

4 772

5 109

10 144

6 608

Del i partrederiers omsättningstillgångar

3 474

11 232

Derivatinstrument

31

2 848

— 2 176

Övriga fordringar

94 569

49 460

15 591

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

18

61 782

52 320

11 333

8 506

Likvida medel

19

295 641

104 874

236 607

53 487

625 791

323 692

444 634

147 421

Anläggningstillgångar som innehas till försäljning

34

130 345

Summa omsättningstillgångar

756 136

323 692

444 634

147 421

Summa tillgångar

2 871 376

1 853 994

1 314 885

825 135

34 Transatlantic Årsredovisning 2005


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Balansräkning Eget kapital och skulder per den 31 december TSEK

Koncernen

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

Aktiekapital

308 577

191 192

308 577

191 192

Annat tillskjutet från ägarna

167 126

2 787

2 787

Andra reserver

53 583

–6 614

Reservfond

245 782

78 656

Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare

Not 14, 20, 21

Balanserad vinst

550 729

257 255

167 571

201 238

1 080 015

444 620

721 930

473 873

Minoritetsintresse

54 799

879

Summa eget kapital

1 134 814

445 499

721 930

473 873

29 333

43 802

Obeskattade reserver Periodiseringsfond Avsättningar Avsättningar för pensioner

22

43 869

Uppskjutna skatteskulder

13

6 763

Summa avsättningar

50 632

43 802

Fartygslån

886 902

914 176

28 969

Övriga skulder till kreditinstitut

66 560

50 760

29 306

47 619

Skulder till joint venture

26 549

Del i partrederiers långfristiga skulder

24

63 741

36 686

Pensionsförpliktelser

22

56 920

44 209

Skulder till koncernföretag

300 000

74 000 —

Långfristiga skulder

Uppskjutna skatteskulder

23

13

138 137

Övriga skulder

23 257

1 145

18 706

Summa långfristiga skulder

1 262 066

1 046 976

348 012

150 588

Kortfristiga skulder

23

Fartygslån

95 531

96 148

2 010

Övriga skulder till kreditinstitut

10 318

32 105

5 518

20 217

Del i partrederiers kortfristiga skulder

8 843

5 311

Leverantörsskulder

91 553

62 712

12 589

9 704 83 843

68 352

Del i partrederiers kortfristiga skulder

Skulder till koncernföretag 24

4 436

3 915

Derivarinstrument

31

14 168

Övriga skulder

64 105

38 680

12 574

8 163

25

185 542

122 648

65 945

32 935

Summa kortfristiga skulder

474 496

361 519

164 978

156 872

Summa eget kapital och skulder

2 871 376

1 853 994

1 314 885

825 135

26

1 507 384

1 849 210

51 744

417 283

22, 27

7 706

7 706

39 343

40 409

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Ställda säkerheter Eventualförpliktelser

Transatlantic Å rsredovisning 2005 35


Kommentarer till balansräkningen Allmänt Jämförelsevärden Värdena för 2005 avser Rederi AB Transatlantic och 2004 års jämförelsevärden avser B&N Nordsjöfrakt i dess dåvarande form. B&N Nordsjöfrakt namnändrades under 2005 till Rederi AB Transatlantic i samband med att bolaget fusionerades med Gorthon Lines AB.

Uppskjuten skatt Koncernen har under svensk beskattning uppskjutna skatteskulder på 138 MSEK. Om en svensk tonnageskatt skulle införas (se även kommentar på föregående sida vid resultaträkningen) kan denna komma att upplösas.

I årsredovisningens separata flerårsöversikt framgår beräknade värden pro forma 2004 för den fusionerade verksamheten.

Pensionsåtaganden Koncernens pensionsförpliktelser har varit föremål för aktuarie­

Koncernen

beräkningar och en avstämning har skett som innebär att aktuella förpliktelser motsvaras av tillgångar och att i tillämpliga delar en

Fusionens påverkan

redovisning har skett där såväl tillgångar i form av förvaltningstill-

Genom fusionen har balansomslutningen ökat väsentligt jämfört

gångar som åtaganden i form av skulder omfattas av redovis-

med 2004 för dåvarande B&N Nordsjöfrakt. Detta märks främst

ningen. Dock har Transatlantic inte erhållit­ aktuarie­beräkningar

för tillgångsposten Fartyg inom anläggningstillgångarna men har

avseende ITP där Alecta är förvaltande bolag. ITP bygger i hög

också naturligen påverkat andra tillgångar och skulder.

grad på förmånsbestämda pensioner och på grund av ITP-system-

Det egna kapitalet har ökat genom fusionen, som innebar att

ets omfattning och komplexitet har inte Alecta haft kapacitet och

intagandet av tillgångar och skulder från Gorthon Lines finansi-

möjlighet att betjäna de anslutna bo­lagen med aktuarieberäknin-

erades genom en nyemission. Vidare har resultatet 2005 haft en

gar.

betydande, positiv inverkan på det egna kapitalet.

De anslutna bolagen har genom egna bedömningar därför antagit att inbetalda premier också täcker pensionsåtaganden.

Skuldsättningsgrad och soliditet

Detta förhållande ligger utanför de anslutna bolagens egna balans­räkningar.

Under 2005 har en väsentlig reducering av utestående lån skett vilket lett till en klar förbättring av skuldsättningsgrad och soliditet. Lån har amorterats betydligt mer än enligt sedvanliga

Moderbolaget

amorteringsplaner tack vare att en god likviditet uppstått genom

Moderbolaget har påverkats av fusionen med Gorthon Lines

fusionen, genom den förstärkning årets löpande verksamhet har

som inneburit att tillgångar och skulder intagits i moderbolaget.

givit och genom avyttringar av verksamhet och fartyg.

Därefter har en omdisponering skett av tillgångar och skulder så att moderbolagets verksamhet fr o m 2006 begränsats till att omfatta central ledning och administration. Den operativa affärsverksamheten sker i dotterbolag.

36 Transatlantic Årsredovisning 2005


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Eget kapital

Hänförligt till moderföretagets aktieägare

Andra reserver

Koncernens förändringar i eget kapital Eget kapital 2003-12-31 Konsekvens i eget kapital vid anpassning till IFRS Eget kapital 2004-01-01 enligt IFRS Nyemission i samband med bolagsförvärv Återbetalning av aktieägartillskott till minoritetsägare Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter Utdelning Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen Årets resultat Eget kapital 2004-12-31 Konsekvens i eget kapital vid anpassning till IAS 39 - Not 33 Eget kapital 2005-01-01 enligt IFRS

Aktie- Annat tillskjutet Omräknings- kapital från ägarna reserv

186 449 — 186 449

— — —

4 743 — — —

Säkrings- Balanserade Minoritets reserv vinstemedel intresse

Summa eget kapital

151 0011) –151 001 —

— — —

52 1241) 149 030 201 154

— 5 710 5 710

389 574 3 739 393 313

2 787 — — —

— — –6 614 —

— — — —

— –1 480 — —

–5 704 — — —

1 826 –1 480 –6 614 —

4 743

2 787

–6 614

–1 480

–5 704

–6 268

57 581

873

58 454

191 192 — 191 192

2 787 — 2 787

–6 614 — –6 614

— 2 858 2 858

257 255 16 362 273 617

879 — 879

445 499 19 220 464 719

Nyemission i samband med bolagsförvärv - Not 36 117 385 164 339 — — — — 281 724 Effekt förvärv 2) — — — — — 47 870 47 870 Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter — — 68 346 — — — 68 346 Omvärdering derivatinstrument — — — –11 007 — — –11 007 Utdelning — — — — –30 858 — –30 858 Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 117 385 164 339 68 346 –11 007 –30 858 47 870 356 075 Årets resultat Eget kapital 2005-12-31

307 970

6 050

314 020

308 577

167 126

61 732

–8 149

550 729

54 799

1 134 814

1) Beloppen 2)

motsvarar vad som i 2004 års årsredovisning redovisades som bundna respektive fria reserver, omklassificerade enligt Not 1 och Not 33. Förvärv av ytterligare andelar i intresseföretag har medfört att bolagen konsolideras som dotterföretag. Se även Not 36.

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Aktie- kapital

Överkurs- fond

Reserv- fond

Balanserade vinstmedel

Summa eget kapital

Eget kapital 2003-12-31 Nyemission Erhållet koncernbidrag Lämnat koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Utdelning Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen

186 449 4 743 — — — —

— 2 787 — — — —

78 656 — — — — —

96 801 — 66 145 –2 000 –17 961 —

361 906 7 530 66 145 –2 000 –17 961 —

4 743

2 787

46 184

53 714

Årets resultat

58 253

58 253

Eget kapital 2004-12-31

191 192

2 787

78 656

201 238

473 873

Nyemission 117 385 164 339 — — 281 724 Fusionsresultat — — — 13 657 13 657 Utdelning — — — –19 119 –19 119 Överföring till reservfond — –167 126 167 126 — — Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 117 385 –2 787 167 126 –5 462 276 262 Årets resultat

–28 205

–28 205

Eget kapital 2005-12-31

308 577

245 782

167 571

721 930

Under 2005 fusionerades bolagen B&N Nordsjöfrakt AB och Gorthon Lines AB, där B&N Nordsjöfrakt ansågs vara den förvärvande parten. Förvärvet har redovisats genom att samtliga tillgångar och skulder i Gorthon Lines AB har åsatts verkliga värden. Nettotillgångarna har därefter avräknats mot den nyemission som gjordes i B&N Nordsjöfrakt AB. Differensen, negativ goodwill, har i koncernredovisningen lösts upp över resultaträkningen. I moderbolaget redovisas fusionsresultatet i eget kapital. Koncernen, upplösning av negativ goodwill Fusionsresultat i moderbolaget Skillnad Skillnaden i fusionsresultat förklaras av följande faktorer: Lämnad utdelning från Gorthon Lines AB Eget kapitalandel i obeskattade reserver som ej redovisas i moderbolaget Resultat i Gorthon Lines fram till fusionsdagen

54 544 13 657 40 887

17 864 21 110 1 903 40 877 Transatlantic Å rsredovisning 2005 37


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering Allmän information Transatlantic koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Koncernen är organiserad i tre divisioner, Atlanttrafik, Europatrafik och Isbrytning/Offshore. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Skärhamn, organisationsnummer 556161-0113. Adressen till huvudkontoret är Box 21, 471 21 Skärhamn. Moderbolaget är noterat på Stockholms Fondbörs. Denna koncernredovisning har den 21 februari 2006 godkänts av styrelsen för offentlig­görande. Grunden för den finansiella rapporteringens upprättande Koncernredovisningen har upprättats enligt i IFRS så de har antagits av EU samt i enlighet med RR 30 och Årsredovisningslagen. Någon förtida tilllämpning av IRFS eller IFRIC som per bokslutsdagen ännu ej trätt i kraft har ej skett. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med RR 32 ”Redovisning för juridiska personer” samt i enlighet med årsredovisningslagen. De standards som har störst påverkan på koncernens resultat- och balans­ räkning, i jämförelse med föregående års tillämpade principer, är Redovisning av företagsförvärv (IFRS 3), Effekterna av ändrade valutakurser (IAS 21), Nedskrivningar (IAS 36) och Finansiella instrument (IAS 39). Då det är första gången som årsredovisningen har upprättats enligt IFRS, har jämförelsetalen räknats om för 2004 med följande undantag som anges i IFRS 1 ”Första gången IFRS tillämpas”: – Återställer inte förvärvsberäkningen för förvärv som skett innan 2004 (IFRS 3). – Inga jämförelsetal har angetts avseende Finansiella instrument (IAS 39). – Nollställer omräkningsdifferansen i egna kapitalet (IAS 21). De förändringar som dessa principförändringar har inneburit för koncernens resultat- och balansräkningar framgår i Not 33. Vidare har koncernen ändrat sin princip om att nettoredovisa pensionskapitalet som avsatts för att täcka framtida pensionsåtagande samt skulden för dessa pensioner (se Not 22), då det är oklart om kapitalet är kvittningsbart mot pensionsåtagandet enligt gällande regler. Även jämförelseåret har justerats i enlighet med detta. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningar och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresse- och joint venture- företag. Dotterföretag Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestämmande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande inflytande (inklusive SPE-bolag dvs specialbolag bildat med begränsat och väldefinierat syfte). Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital, som uppstått efter förvärv. Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterbolag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i samband med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt mino­ ritetsintresse. Den del av anskaffningskostnaden som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger nettotillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen. Minoritetens andel av dotterbolagets egna kapital, inklusive nettotillgångar till verkligt värde som redovisas för dotterbolaget, redovisas inom koncernens egna kapital på en egen rad. Minoritetens andel av årets netto­ resultat framgår under egen rad i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

38 Transatlantic Årsredovisning 2005

Intresseföretag Företag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men under­ stiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl goodwill, vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten ”Resultat från andelar i intresseföretag”. Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som ”Andelar i intresseföretag”. Orealiserade internresultat elimineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet. Joint venture företag Joint Venture företag är företag där koncernen tillsammans med andra ägare har gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint venture som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt klyvningsmetoden, genom att redovisa koncernens andel av företagets resultat- och balansräkning. Koncernen redovisar den andel av vinster och förluster av koncernens försäljning av tillgångar till joint venture som motsvarar övriga samägares ägarandel, och först efter att tillgången sålts till oberoende part. Partrederier Andel i partrederiers resultat redovisas som rörelseintäkt, rörelsekostnad respektive finansiell intäkt eller kostnad i enlighet med klyvningsmetoden. Koncernens andel i partrederiers tillgångar och skulder ingår som särskilda poster under respektive tillgångs- och skuldkategori. Omräkning av utländska valutor Samtliga transaktioner som ingår i de finansiella rapporterna för respek­ tive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rättvisande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK. Utländska dotterbolags bokslut omräknas enligt dagskursmetoden, vilket innebär att balansräkningar omräknas till balansdagens kurs och resultat­ räkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet. Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kursdifferenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar, då vinster och förluster förs direkt mot eget kapital. Ford­ ringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan. Intäkter För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balansdagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal res­dagar på balansdagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa managementuppdrag, redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta utlägg som har vidarefakturerats till kund, netto­ redovisas i resultaträkningen mot det kostnadsslag som inköpet gjorts i. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. Statliga stöd Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräkning sker månadsvis. Inkomstskatter Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan tillgångars och skulders bokföringsmässiga- och skattemässiga


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag, filialer, intresseföretag, redovisas inte i koncernredovisningen så länge inte beslut om vinsthemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och där det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Rapportering för segment Rörelsegrenar innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och avkastning jämfört med andra rörelsegrenars. Geografiska marknader tillhandahåller tjänster inom ett speciellt geografiskt område som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för andra geografiska områden. I koncernen, och i moderbolaget, klassificeras rörelsegrenar som primära segment och geografiska områden som sekundära. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationaliseringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflaggning av fartyg, aktiveras enligt denna princip. Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anläggningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader som aktiveras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för fartyg under byggande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär plan­enlig avskr­ivning: Fartyg 20–32 år Dockning 2,5 år Maskiner och inventarier: Datorer 3–5 år Övrigt 5–10 år Byggnader 20–50 år Markanläggningar 25 år Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje tillgång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskrivning. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Linjenät 10 år För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkastning under en obegränsad tid, skall ingen avskrivning ske. Däremot skall det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgånges värde har förändrats, fastställa ett återvinningsvärde för tillgången. Koncernen har goowill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifiera ev nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av ev nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafikområden inom divisionerna. Varumärket avser Transatlantic, där återvinningsvärdet för tillgången är väsentligt högre än bokfört värde. Som en följd av fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines är moderbolaget genom finansiella leasingavtal leasetagare av fartyg som inkluderar rätten att förvärva fartygen efter leasingsperiodens utgång. Avtal redovisas på olika sätt i koncernen och moderbolaget med hänsyn till

beskattningsregler. I koncernen redovisas leasingavtalen enligt beskrivningen under stycket Leasingavtal nedan, medan moderbolaget redovisar en immateriell tillgång avseende rätten att förvärva fartygen. Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Rätten att förvärva fartyg 6 år. Nedskrivningar Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig avskrivning bedöms om värdeminskning skall ske för tillgången närhelst det finns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter Anläggningstillgångar eller verksamhetsgrenar som har beslutats att avyttras, klassificeras i balansräkning som anläggningstillgång som innehas för försäljning. Tillgången redovisas då till det lägre av bokfört värde och verkligt värde efter försäljningskostnader. Avskrivning av tillgången sker ej därefter. Försäljningar av fartyg m.m. I resultat vid fartygsförsäljningar ingår skillnaden mellan köpeskillingen och redovisat värde för fartyget samt kvarstående redovisad docknings­ utgift. Finansiella instrument Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen, Lån och kundfordringar, Investeringar som innehas till förfall samt Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning. Finansiella skulder klassificeras i följande kategorier; Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen samt Övriga finansiella skulder. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassificeringen sker årligen. Finansiella tillgångar och skulder värderas vid förvärvstillfället till verkligt värde tillsammans med transaktionskostnaden. Investeringarna avförs ur balansräkningen när rättigheten till kassaflödet för tillgången upphör, eller när större delen av riskerna och möjligheterna för tillgången har överförts till en annan part. Investeringarna omvärderas löpande till verkligt värde för Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen, Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning samt Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen. Verkligt värde bestäms genom vad tillgången kan bytas, säljas eller motsvarande till en extern part som har kunskap att bedöma investeringens värde. För Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkning och Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen, redovisas värdeförändringen i resultaträkningen i den period de uppkommer. För Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning och för Övriga skulder, redovisas de orealiserade värdeförändringar inom det egna kapitalet för att redovisas i resultaträkningen i den period den realiseras. Lån och fordringar samt Investeringar som innehas till förfall upptas till det belopp de förväntas inflyta med. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns uppenbarliga bevis för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp. Nominellt värde minskat med eventuella krediteringar har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder. Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Leasingavtal Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finansiella leasingavtal samt operationella leasingavtal. Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska förmånerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimi­ leaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas framtida leasingavgifter minskat med de finansiella kostnaderna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 39


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultat­ räkningen som Rörelseintäkter vid uthyrning och som Övriga externa rörelsekostnader vid inhyrning.

mier och underhållskostnader. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar.

Varulager Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och netto­ försäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörj­ olja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen. För varulager har erforderliga avdrag för inkurans gjorts.

Valutarisker. Sjöfarten är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast en andel av koncernens kassaflöde kommer från SEK. Detta innebär att valutaförändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassa­flöden, samt dess tillgångar. Valutarisken begränsas först och främst genom att exponeringen för intäkterna och tillgångarna i olika valutor matchas med lån i motsvarande valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument.

Utdelningar till moderbolaget Utdelningar till moderbolaget redovisas hos mottagaren som anteciperad utdelning för det år utdelning avser. Pensioner och liknande förpliktelser Koncernen har både förmånsbaserade som avgiftsbaserade pensionsplaner. Förmånsbaserade pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån motsvarande ett fastställt belopp och där koncernen är skyldig att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbaserad pensionsplaner betalar koncernen in en fastställt avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncern har därefter inte några ytterliggare pensionsåtagande till de anställda. Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltningskapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Aktuariella vinster/förluster som överstiger ett s.k. korridorvärde om 10% skall resultatföras under de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringsperiod. Lånekostnader Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggnings­ tillgång under projektteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa- ­flödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavande och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristig skulder. Finansiell riskhantering I koncernens verksamhet finns det ett antal finansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är: – marknadsrisk – operationell risk – valutarisk – ränterisk Koncernen har identifierat riskerna och arbetat fram en plan hur man kan undvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balans­ räkning genom olika åtgärder. Koncernens övergripande mål är att minimera påverkan på koncernens resultat- och balansräkning för de finansiella och operationella riskerna så mycket som möjligt. Styrelsen har fastställt en Finanspolicy som anger hur riskerna skall hanteras samt hur avrapportering skall ske. Marknadsrisker. Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunktur­ utvecklingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och därmed efterfrågan på sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell marknad. Koncernen eftersträvar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella svängningar. Operationella risker. Driftkostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtag­ligt. Genom att ingå terminskontrakt för bunkerolja minskar koncernen denna risk. Övriga driftkostnader som kan påverka resultatet är försäkringspre-

40 Transatlantic Årsredovisning 2005

Ränterisker. Sjöfart är en kapitalintensiv bransch, där långfristiga lån är den huvudsakliga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument. Se vidare Not 31 för mer information. Derivatinstrument Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar, bunkerprisförändringar samt för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernens policy är att endast inneha instrument som är kvalificerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. Koncernen har säkringar som säkrar verkligt värde för tillgången (verkligt värdesäkring), mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring) samt förändringar av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. När säkringar har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkrings­ instrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livslängd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i verkligt värde eller kassaflödet för säkrade poster. Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde på balansdagen. Orealiserade värdeförändringar för säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen för den säkrade tillgången för den effektiva delen av säkringen . Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säkringar avseende kassaflöden, redovisas i en omvärderingsreserv inom egna kapitalet. När sådana derivat avyttras löses värdeförändringen upp och redovisas i resultaträkningen. För derivat som inte kvalificeras för säkrings­ redovisning, skall både orealiserad som realiserad värdeförändring, inkl den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv marknadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder. Viktiga uppskattningar och bedömningar Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling. Viktiga uppskattningar och antagande för redovisningsändamål Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resultat- och balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan är nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar samt dess restvärde, inkomstskatter där koncernen har verksamhet i olika länder och olika skattesystem (som ex.vis tonnageskatt) samt värdering av finansiella instrument. Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov som för 2005 inte medförde behov av förändring. Avseende inkomstskatter har inga förändringar i skatte­ systemen noterats i de länder som koncernen är verksamma i. Värderingen av finansiella instrument utgår från externa marknadsvärderingar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper De bedömningar som koncernen gör utifrån koncernens redovisningsprinciper består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande av framtida kassaflöde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassaflödena baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete, som med beaktan av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 8%.


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 2 Segmentsredovisning TSEK

Kvarvarande verksamhet

Atlanttrafik

Europatrafik

Isbrytning/Offshore

2005

2004

2005

2004

2005

2004

78 275

Primära segment koncernen Försäljning

806 300

391 059

754 032

644 137

161 561

Intern försäljning

Nettoomsättning

806 300

391 059

754 032

644 137

161 561

78 275

Avskrivningar

–95 801

–25 196

–58 326

–18 407

–22 807

–20 883

7 543

42 187

31 928

52 796

22 799

96 266

22 538

–41 960

–17 683

–19 054

–2 638

–7 640

–13 127

227

14 245

33 742

20 161

88 626

9 411

Inkomstskatt

Årets resultat

Resultatandelar från intresseföretag Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt

Tillgångar

974 003

603 575

998 149

286 277

544 139

468 779

Kapitalandelar i intresseföretag

156 456

803

6 863

Ofördelade tillgångar 2)

Summa tillgångar

974 003

760 031

998 952

293 140

544 139

468 779

Skulder

398 385

536 356

656 980

172 112

380 699

400 709

Summa skulder

398 385

536 356

656 980

172 112

380 699

400 709

Bruttoinvesteringar 3)

742 245

9 236

739 396

3 685

7 184

4 557

Ofördelade skulder 2)

TSEK

Kvarvarande verksamhet Ship Management/Koncerngemensamt 2005

Summa

2004

2005

2004

1 573 200

Primära segment koncernen Försäljning

990 281

459 729

2 712 174

Intern försäljning

–377 970

–37 308

–377 970

–37 308

Nettoomsättning

612 311

422 421

2 334 204

1 535 892

Avskrivningar

–8 909

–4 889

–185 843

–69 375

Resultatandelar från intresseföretag

7 543

Rörelseresultat

–22 543

–21 410

168 706

55 855

Finansnetto

–546

–4 510

–69 200

–37 958

Resultat före skatt

–23 089

–25 920

99 506

17 897

Inkomstskatt

Årets resultat

Tillgångar

351 435

223 615

2 867 725

1 582 246

Kapitalandelar i intresseföretag

803

163 319

Ofördelade tillgångar 2)

2 848

2 980

Summa tillgångar

351 435

223 615

2 871 376

1 748 545

Skulder

286 329

207 862

1 722 394

1 317 039

Ofördelade skulder 2)

14 168

8 801

Summa skulder

286 329

207 862

1 736 562

1 325 840

Bruttoinvesteringar 3)

23 941

2 960

1 512 766

20 438

1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består av upplösning av negativ goodwill med 54 MSEK, rearesultat från avyttringar av materiella anläggningstillgångar med 23 MSEK, fusionskostnader med -3 MSEK och uppsägningslöner i samband med fusionen med -6 MSEK. I Finansnetto ingår omstruktureringsposter bestående av rearesultat från avyttring av dotterbolag med 146 MSEK. 2) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument. 3) Av årets investeringar om totalt 1 513 MSEK har 1 057 MSEK förvärvats genom fusionen med Gorthon Lines-koncernen, resterande består i huvudsak av fartygsinvesteringar.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 41


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 2

fortsättning

TSEK

Kvarvarande verksamhet inklusive omstruktureringsposter Omstruktureringsposter 1) 2005

2004

Summa 2005

2004

1 573 200

Primära segment koncernen Försäljning

2 712 174

Intern försäljning

–377 970

–37 308

Nettoomsättning

2 334 204

1 535 892

Avskrivningar

–185 843

–69 375

Resultatandelar från intresseföretag

7 543

Rörelseresultat

68 094

–6 322

236 800

49 533

Finansnetto

146 375

77 175

–37 958

Resultat före skatt

214 469

–6 322

313 975

11 575

Inkomstskatt

–23 255

5 080

Årets resultat

290 720

16 655

Tillgångar

2 867 725

1 582 246

Kapitalandelar i intresseföretag

803

163 319

Ofördelade tillgångar 2)

2 848

2 980

Summa tillgångar

2 871 376

1 748 545

Skulder

1 722 394

1 317 039

Ofördelade skulder 2)

14 168

8 801

Summa skulder

1 736 562

1 325 840

Bruttoinvesteringar 3)

1 512 766

20 438

TSEK

Kvarvarande och avvecklad verksamhet Avvecklad verksamhet Torrlast

Summa

2005

2004

2005

2004

2 032 559

Primära segment koncernen Försäljning

148 948

459 359

2 861 122

Intern försäljning

–377 970

–37 308

Nettoomsättning

148 948

459 359

2 483 152

1 995 251

Avskrivningar

–50

–14 832

–185 893

–84 207

Resultatandelar från intresseföretag

7 543

Rörelseresultat

20 002

59 808

256 802

109 341

Finansnetto

3 298

–3 940

80 473

–41 898

Resultat före skatt

23 300

55 868

337 275

67 443

Inkomstskatt

–14 202

–23 255

–8 989

Årets resultat

23 300

41 666

314 020

58 454

Tillgångar

105 449

2 867 725

1 687 695

Kapitalandelar i intresseföretag

803

163 319

Ofördelade tillgångar 2)

2 848

2 980

Summa tillgångar

105 449

2 871 376

1 853 994 1 399 694

Skulder

82 655

1 722 394

Ofördelade skulder 2)

14 168

8 801

Summa skulder

82 655

1 736 562

1 408 495

Bruttoinvesteringar 3)

4 337

1 512 766

24 775

1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består av upplösning av negativ goodwill med 54 MSEK, rearesultat från avyttringar av materiella anläggningstillgångar med 23 MSEK, fusionskostnader med -3 MSEK och uppsägningslöner i samband med fusionen med -6 MSEK. I Finansnetto ingår omstruktureringsposter bestående av rearesultat från avyttring av dotterbolag med 146 MSEK. 2) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument. 3) Av årets investeringar om totalt 1 513 MSEK har 1 057 MSEK förvärvats genom fusionen med Gorthon Lines-koncernen, resterande består i huvudsak av fartygsinvesteringar.

42 Transatlantic Årsredovisning 2005


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

TSEK

Atlanttrafik

Europatrafik

2005

2004

2005

2004

Försäljning

114 698

267 271

115 804

Intern försäljning

Nettoomsättning

114 698

267 271

115 804

Avskrivningar

–10 401

–96

Resultatandelar från intresseföretag

Rörelseresultat

10 772

–6 771

251

Finansnetto

–5 073

–21

Resultat före skatt

5 699

–6 771

230

Inkomstskatt

Årets resultat

Tillgångar

243 723

Kapitalandelar i intresseföretag

Primära segment moderbolaget

Ofördelade tillgångar

Summa tillgångar

243 723

Skulder

75 430

Ofördelade skulder

Summa skulder

75 430

Bruttoinvesteringar 1)

480 378

9 236

96 116

Ship Management/ Koncerngemensamt

TSEK

2005

2004

Försäljning

495 157

Intern försäljning

–377 970

Nettoomsättning

Summa 2005

2004

92 521

725 659

359 792

37 308

–377 970

37 308

117 187

129 829

347 689

397 100

Avskrivningar

–21 773

–1 942

–32 270

–1 942

Resultatandelar från intresseföretag

Rörelseresultat

–72 355

–32 095

–61 332

–38 866

Finansnetto

27 323

88 637

22 229

88 637

Resultat före skatt

–45 032

56 542

–39 103

49 771

Inkomstskatt

10 898

8 482

Årets resultat

–28 205

58 253 825 135

Primära segment moderbolaget

Tillgångar

1 314 885

581 412

1 314 885

Kapitalandelar i intresseföretag

Ofördelade tillgångar

Summa tillgångar

1 314 885

581 412

1 314 885

825 135 351 262

Skulder

563 622

275 832

563 622

Ofördelade skulder

Summa skulder

563 622

275 832

563 622

351 262

Bruttoinvesteringar 1)

17 963

2 552

594 457

11 788

1) Av årets investeringar om 594 MSEK , har 584 MSEK förvärvats genom fusion med Gorthon Lines.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 43


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 2

fortsättning

Sekundära segment

Kvarvarande segment Koncernen Moderbolaget

TSEK

2005

2004

2005

2004

1 107 373 702 834

291 431

Fördelning per geografiskt område: Nettoomsättning Norden

1 576 133

Övriga Europa

358 875

264 835

11 819

Nordamerika

398 583

163 080

22 825

93 850

604

Övriga världen Totalt

2 334 204

613

1 535 892 725 659

397 100

2 408 633

1 115 931 1 314 885

825 135

Tillgångar Norden Övriga Europa

398 682

738 063

Nordamerika Övriga världen Totalt

2 871 376

64 061

1 853 994 1 314 885

825 135

1 202 055

14 595 594 457

11 788

Investeringar Norden Övriga Europa

Totalt

Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i tre geografiska områden. I ”Norden”, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom samtliga segment. Även i ”Övriga Europa” bedrivs verksamhet inom samtliga segment. I ”Nordamerika” bedrivs Atlanttrafik. Resterande försäljning har lagts in i “Övriga världen”. Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunderna är verksamma. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgångarna är bokförda. Det är att notera att större delen av koncernens tillgångar finns i fartyg, som kan operera över hela världen. Indelningen av tillgångar och skulder kan därmed förändras snabbt.

Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Moderbolaget I moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncern­ företag med 377 970 TSEK (37 308). I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 335 866 TSEK (60 549).

Not 4 Övriga rörelseintäkter

244 468

5 843

Koncernen

TSEK

2005

2004

2005

2004

66 243

20 438 594 457

11 788

Upplösning negativ goodwill 1) 54 544

28 650

3 639

7 342

Nordamerika Övriga världen

Sekundära segment – geografiska områden

1 512 766

Primära segment Koncernen redovisas fördelat på fyra segment samt dessutom särskilt med uppgifter om dels effekter av omstrukturering, dels under året avyttrade verksamheter, vilket här består av affärsdivisionen Torrlast. De fyra segmenten består av de tre affärsdivisionerna Atlanttrafik, Europatrafik och Isbrytning/Offshore samt Shipmanagement/Koncern­ gemensamt. Denna uppdelning har använts genomgående i årsredovisningen vid beskrivning av verksamheten. Division Atlanttrafik bedriver sjötransporter mellan Europa och Nord­amerika samt längs den nordamerikanska östkusten. Divisionen transporterar huvudsakligen papper och andra skogsprodukter, men även insatsprodukter för skogsindustrin och stålvaror. Fartygen utgörs av såväl s k RoRo-fartyg som s k LoLo-fartyg. Division Europatrafik omfattar linjetrafik mellan Sverige och Stor­britannien respektive Tyskland. Trafiken är containerbaserad och omfattar såväl skogs- och stålprodukter som en rad andra produkter. Divisionen bedriver även trafik med mindre bulkfartyg och med transporter av råvaror och halvfabrikat inom Europa. Dessutom innehåller divisionen en verksamhet där fartyg på time charter basis hyrs ut till större skogskoncerner för dess transportsystem i norra Europa. Fartygen utgörs av mindre container- och bulkfartyg samt av RoRo-fartyg. Division Isbrytning/Offshore utgörs av isbrytande s k ankarhanteringsfartyg vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), dels för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa. Fartygen utför även transporter av förnödenheter för kunder inom offshoreindustrin. Shipmanagement/Koncerngemensamt inkluderar central ledning och administration. Omstruktureringsposter omfattar avyttringar av fartyg och verksamheter samt de kostnader som har uppstått i samband med fusionen. Här ingår kostnader i samband med personal- och organisationsförändringar till följd av koncernens omorganisation. I omstruktureringsposter ingår även den upplösning av negativ goodwill som var en effekt av fusionen och som kommenterats i förvaltningsberättelsen. Transaktioner mellan divisioner och segment har skett prissatta till marknadsmässiga villkor.

44 Transatlantic Årsredovisning 2005

Rearesultat avyttrade materiella anläggningstillgångar Valutakursdifferenser

Moderbolaget

Återvunna tidigare nedskrivna fordringar 683 4 250 Diverse koncern- övergripande poster — — Övrigt

594

237

Totalt

91 813

8 126

683 4 250 1 494

13

2 177 4 263

1) Negativ

goodwill som uppstod i koncernen genom fusionen med Gorthon Lines, har lösts upp och tillförts eget kapital över resultat­räkningen. Den beräkning som gjordes i samband med fusionen och som baserats på beräkning av verkliga värden för tillgångar och skulder vilka infusionerats, har justerats som en följd av slutlig avstämning av värdeförutsättningarna vid fusionen.

Not 5 Valutakursdifferenser I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande: TSEK

Övriga rörelseintäkter Övriga externa rörelsekostnader Totalt

Koncernen

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

7 342

194

— –4 968

— –2 891

7 342 –4 968

194 –2 891

Koncernens valutakursrisker beskrivs under avsnittet “Risker och möjligheter i verksamhet och omvärld”.


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 6 Medelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Löner och ersättningar

Sociala kostnader

TSEK

(varav pensions- kostnader)

Löner och ersättningar

Sociala kostnader

2005

(varav pensionskostnader)

2004

Moderbolaget 1)

143 868

71 564

(24 974)

106 371

58 963

(21 948)

Dotterföretag i Sverige

277 359

143 358

(51 193)

216 307

119 489

(36 466)

21 893

3 668

(2 204)

47 421

6 150

(2 108)

443 120

218 590

(78 371)

370 099

184 602

(60 522)

Dotterföretag utomlands Koncernen totalt 1) Löner

och ersättningar har reducerats med 3 683 TSEK (2 195), vilka aktiverats som arbete för egen räkning på pågående nybyggnadsprojekt.

Antal anställda

Medelantal anställda

Varav kvinnor

Antal Varav anställda kvinnor

2005

2004

Moderbolaget Sverige

– landanst.

– ombordsanst.

Totalt i moderbolaget

51

33%

52

278

3%

252

38% 1%

329

7%

304

7%

40%

Dotterföretag Sverige

– landanst.

80

49%

60

– ombordsanst.

840

6%

606

7%

Norge

– ombordsanst.

5

20%

Nederländerna – landanst.

– ombordsanst.

Storbritannien – landanst. Finland

– landanst.

Totalt i dotterföretag Koncernen totalt

Löner och ersättningar per land

4

0%

4

0%

10

0%

82

1%

46

22%

35

20%

3

0%

3

0%

983

10%

795

10%

1 312

10%

1 099

9%

Styrelse Övriga och VD anställda

TSEK

Styrelse och VD

2005

Övriga anställda 2004

Moderbolaget Sverige

6 077

137 791

6 159

100 212

Totalt i moderbolaget

6 077

137 791

6 159

100 212

Dotterföretag i Sverige

2 377 274 982

3 432

212 875

Dotterföretag i utlandet Norge

1 515

Nederländerna

46

14 616

876

28 833

Storbritannien

712

4 848

566

14 070

1 670

1 561

758

21 134

1 442

45 979

9 212 433 907

11 033

359 066

Finland Totalt dotterföretag i utlandet Koncernen totalt

Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 53 444 TSEK (47 634) och totalt för koncernen med 167 567 TSEK (114 785 ). Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro

Moderbolaget 2005

2004

2,7%

4,2% 2,4%

– långtidssjukfrånvaro

1,6%

– sjukfrånvaro för män

2,8%

4,5%

– sjukfrånvaro för kvinnor

0,8%

2,4%

– anställda > 29 år

1,3%

0,5%

– anställda 30–49 år

1,4%

2,4%

– anställda 50 år <

5,3%

11,0%

Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befatttningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter har, i enlighet med bolagsstämmo­ beslut 2004, utgått ett arvode om totalt 1 050 TSEK (1 050). Därav har ordföranden erhållit 300 TSEK (300). Ytterligare arvoden utgår ej avseende arbete i styrelseanknutna kommittéer. VD och arbetstagarrepresentant erhåller inte något styrelsearvode. Ordföranden erhåller arvodet fördelat över de tolv månaderna från årsstämma till årsstämma och övriga ledamöter erhåller arvodet i efterskott, innan nästföljande årsstämma. Styrelsens ordförande har under 10-års perioden 2004–2013 rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbestämd, livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets åtagande för detta har pensionsförsäkringar tecknats. Bolagets tillgångar i sådana försäkringar respektive bolagets förpliktelser för dessa pensioner ingår i avsättningar enligt Not 22. Enligt upprättat avtal har bolaget även under januari–oktober 2005 anlitat ordföranden för verksamhetsuppdrag av strategisk vikt för koncernen. Särskilt arvode om 521 TSEK (611) har utgått för detta. Styrelsen har utsett VD (tillika koncernchef) samt två vVD. Moderbolagets VD Håkan Larsson har för 2005 haft en kontant lön om 2 963 TSEK (2 717) samt tjänstebil. Bonusavtal finns och utfaller när lönsamhets- och operativa mål uppnås. För verksamhetsåret 2005 har utgått bonus om 800 TSEK (-). Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs för VD av två årslöner. Inga pensionskostnader har betalats för VD. Moderbolagets vVD Hans Carlweitz har för 2005 haft en kontant lön om 1 346 TSEK (1 183) samt tjänstebil. För verksamhetsåret 2005 har särskild bonus utgått om 200 TSEK (-). Inget avtal har i övrigt upprättats avseende bonus. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs av två årslöner. Hans Carlweitz har under en femårsperiod från fyllda 60 år rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår livsvarig pension motsvarande ITP-planen. Moderbolagets vVD Lars Petersson har för 2005 haft en kon­tant­lön om 1­ ­602 TSEK och tjänstebil. Lars Petersson anställdes i moderbolaget 2005 efter att tidigare ha varit VD i Gorthon Lines AB som infusionerades i moder­ bolaget under året. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs av två årslöner. Lars Petersson har under en sjuårsperiod från fyllda 58 år rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår livsvarig pension motsvarande ITP-planen. Under 2005 har överenskommelse slutits som innebär att Lars Petersson, med beaktande av den väsentliga ägarförändring som ägt rum genom fusionen, avslutar sin anställning i september 2006 och att ett avgångsvederlag utbetalas enligt Lars Peterssons anställningsavtal. Vederlaget 5,5 MSEK inklusive sociala kostnader m.m. ingår i effekterna av omstruktureringen vilka beskrivs i förvaltningsberättelsen. Övriga ledande befattningshavare (liksom moderbolagets VD och vVD medlemmar av koncernledningen) har uppgått till tre personer (fg år fem) vilka tillsammans har haft en kontantlön om 2 742 TSEK (4 303) och som var och en har haft tjänstebil. Denna grupp har bestått av en kvinna och två män (föregående år fem män). Avgångsvederlag vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgörs för var och en av en årslön. Dessa befattningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITPplanen. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelse­ ledamöter i dotter- och koncernbolag. Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 45


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 7 Revisionsuppdrag

Koncernen

TSEK

2005

2004

Moderbolaget 2005

2004

och kostnadsersättningar uppgått till

Omklassificering till anl.tillg. som innhas för försäljning

Arvoden avseende

Försäljningar/utrangeringar

–42 559

1 335

1 547

940

968

Svensk Revision Forsäng & Claezon 271

PricewaterhouseCoopers

403

249

221

Övriga revisions företag

953

555

Arvoden avseende övriga uppdrag PricewaterhouseCoopers Svensk Revision Forsäng & Claezon Övriga revisions företag Totalt

Utgående ackumulerade nedskrivningar

Utgående ackumulerade nedskrivningar i enlighet med IFRS

560

790

446

31

44

31

31

Utgående planenliga restvärde Korr anpassning till IFRS 2005-01-01

28

31

3 538

2 010

1 666

Utgående planenligt restvärde i enlighet med IFRS 2)

Not 8 Immateriella och materiella anläggningstillgångar

25 813

5 161

–920

2 381

–17 666

–42 559

2005

–17 666

–42 559

1 979 533

1 205 845

5 366

1 979 533

1 211 211

Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 13 år (15).

Koncernen

TSEK

Moderbolaget

2004

2005

2004

1 553 532 1 658 908

Fartyg

1) I beloppet ingår avskrivningar hänförliga till avvecklade verksamheter — –14 725 ­­ — — Se även Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. 2) I posten ”Fartyg” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella

Anskaffningsvärden

leasingavtal med följande belopp:

Koncernen

Årets anskaffning (inkl förbättringskostnader)

1 454 487

10 560

481 800

Omklassificering till anl.tillg. som innehas för försäljning

Aktiverade finansiell leasing

529 708

–141 219

Ackumulerade avskrivningar

–24 896

Försäljningar/utrangeringar

–821 967

–60 253 –481 800

Utgående bokfört värde

504 812

Årets omräkningsdifferens

314 717

–61 230

2 359 550 1 547 985

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

TSEK

5 547

2 359 550 1 553 532

Ingående uppskrivningar

1 500

Årets omräkningsdifferens

–1 462

Avskrivning på tidigare års uppskrivningar — –38 —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade uppskrivningar

Ackumulerade planenliga avskrivningar

–299 762

–271 698

Omklassificering till anl.tillg.

Moderbolaget 2005

2004

32 041 31 910 25 299 25 299 2 236

167

2 236

–13 849

–8 853

197

–36

20 625 32 041 18 682 25 299

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets omräkningsdifferens Årets planenliga avskrivningar

–11 295 –10 485

–8 893 –8 315

5 353

3 168

–80

14

–637

–824

–578

–578

Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige

139 349

41 176

10 401

Årets omräkningsdifferens

–48 778

6 740

avskrivningar 1)

–175 707

–75 799

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar

–362 351

–299 581

Årets planenliga

– byggnader

– mark Totalt Bokfört värde på fastigheter inom Sverige

46 Transatlantic Årsredovisning 2005

2004

–10 401

Försäljningar/utrangeringar

–299 762

13 966 20 746 12 379 16 406 855 1 651 759 847

–362 351

Utgående planenligt restvärde – varav markvärde

–181

— —

–6 659 –11 295

22 547

Utgående ackumuleradew planenliga avskrivningar i enlighet med IFRS 2)

— —

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar

som innehas för försäljning

Korr anpassning till IFRS 2005-01-01

2004

Koncernen 2005

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader)

Försäljningar/utrangeringar

Moderbolaget 2005

Byggnader och mark Anskaffningsvärden

Försäljningar/utrangeringar

2004

Se även Not 28 Leasing

Ingående anskaffningsvärde

Uppskrivningar

Ingående avskrivningar

2005

TSEK

Korr anpassning till IFRS 2005-01-01 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden i enlighet med IFRS 2)

2004

Korr anpassning till IFRS 2005-01-01

790

3 010

Moderbolaget

2004 2005

–50 101

Årets omräkningsdifferens

revisionsuppdrag

Ingående anskaffningsvärde

2005

Nedskrivningar Ingående nedskrivningar

Under året kostnadsförda arvoden

Koncernen

TSEK

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med

–6 303 –8 893

3 546

5 442

3 263

799

992

562

5 220 875

4 345

6 434

3 825

6 095

12 683 18 517 12 379 16 406 —


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 8

fortsättning

Koncernen

Koncernen TSEK

2005

2004

Moderbolaget 2005

2004

TSEK

2005

2004

Anskaffningsvärden

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde

Årets anskaffning Försäljningar / utrangeringar

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader)

25 805

Omklassificering till anl. tillg. som innehas för försäljning

–4 218

Försäljningar/utrangeringar

4 812 13 126

1 322

–21 488 –12 245 115

9

63 431 63 217 13 621

— 9 395

–36 881 –34 854

–6 110 –8 867

Omklassificering till anl. tillg. som innehas för försäljlning

1 139

Försäljningar/utrangeringar

13 443

5 251

1 104

4 121

–116

11

–9 202

–7 289

–2 333 –1 364

–31 617 –36 881

–7 339 –6 110

Årets omräkningsdifferens Årets planenliga avskrivningar 1) Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2) I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med

31 814 26 336

6 282

3 285

8 278

–1 241

–30

1 342

2 583

8 278

Ackumulerade nedskrivningar

Årets nedskrivningar

–8 278

–8 278

1 342

2 583

Utgående ackumulerade Utgående bokfört värde

I samband med fusionen med Gorthon Lines skedde i moderbolaget nedskrivning av den goodwillpost som uppkom vid minoritetsförvärvet av aktier i Gorthon Lines AB under 2001. Detta goodwillvärde ingick fram till fusionen i posten ”Andelar i intresseföretag”. Goodwillposten representerade övervärden i fartygsflottan som numera ägs av dotterbolag. Koncernen TSEK

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

Varumärken —

1) I

beloppet ingår avskrivningar hänförliga till avvecklade verksamheter –50 –107 ­­ — — Se även Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. 2) I posten ”Inventarier” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella

leasingavtal med följande belopp:

Koncernen TSEK

Ingående nedskrivningar

nedskrivningar

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Ingående avskrivningar

2 613

–8 900 –10 433 —

2 583

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

9 395 18 506

2005

Moderbolaget

Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde

Årets anskaffning

7 015

Utgående planenligt restvärde

7 015

Koncernen TSEK

2005

2004

Moderbolaget 2005

2004

2005

2004

30 892 25 123

Anskaffningsvärden

Ackumulerade avskrivningar

–16 681 –13 669

Ingående anskaffningsvärde

14 211 11 454

Årets anskaffning anskaffningsvärden

TSEK

Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens

2005

44 654

2004

2005

2004

37 998 44 654 37 998

–44 000

9 236

1 179

9 236

— –44 000

— –2 580

— –2 580

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

14 634 44 654

1 833 44 654

Utgående planenligt restvärde

14 634 44 654

1 833 44 654

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med

1 006

3 465 96 116

3 465

3 465 96 116

Ackumulerade planenliga avskrivningar Moderbolaget

Ingående avskrivningar

–260

Årets planenliga avskrivningar

–347

–260 –10 680

–607 –260 –10 680

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde

13 980

3 465

Utgående ackumulerade

Se även - Not 28 Leasing

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Koncernen

2004

Övriga immateriella tillgångar

Aktiverad finansiell leasing Utgående bokfört värde

2004

Goodwill

Inventarier

63 217 70 641

Moderbolaget 2005

2 858

3 205 85 436

Koncernen: Värdet består av upparbetat trafiksystem inom Europatrafiken som innehas av dotterbolaget Transatlantic European Services AB, och tillfördes koncernen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004. Moderbolaget: Beloppet utgörs av värdet av rätten att vid hyresperio­ dens utgång förvärva tre fartyg som går i trafik för SCA. Denna rätt tillfördes koncernen i samband med fusionen med Gorthon Lines.

1 006

Aktiverade räntor utgör faktisk betald ränta på fartygskreditiv.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 47


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 9 Resultat från andelar i intresseföretag

Koncernen

TSEK

Not 11 Finansiella intäkter

Moderbolaget

Koncernen

2005

2004

Gorthon Lines

7 543

Utdelning från Gorthon Lines

6 126

6 126

Ränteintäkter från koncernbolag

Totalt

7 543

6 126

6 126

Valutakursdifferenser

1 391

Totalt

8 615

2005

TSEK

2004

Ränteintäkter

Moderbolaget

2005

2004

2005

7 224

2 003

5 022

424

8 983

4 746

889

1 244

2 284

2 892 15 249

7 454

2004

Not 10 Resultat från andelar i koncernföretag

Koncernen

TSEK

Utdelningar

2005

Not 12 Finansiella kostnader

Moderbolaget

2004

2005

2004

26 728 160 352

Nedskrivning av aktieinnehav

–17 000 –67 899

Nedskrivning av fodringar

–2 398 –11 556

Räntekostnader till koncernföretag

146 375

7 330

2005

2004

77 815 44 790

5 174

5 039

Totalt

Moderbolaget

2004

2005

Räntekostnader

Rearesultat från försäljning av dotterbolag, netto 146 375 — — — Totalt

Koncernen

TSEK

1 302

801

77 815 44 790

6 476

5 840

80 897

Not 13 Skatter

Koncernen

TSEK

2005

2004

–821

1 821

Moderbolaget 2005

2004

Årets skattekostnad – Aktuell skatt

— 17 961

– Uppskjuten skatt

–22 434 –10 810 10 898 –9 479

Totalt

–23 255

–8 989 10 898

8 482

I beloppet ingår skatter hänförliga till avvecklade verksamheter med — –14 202 — —

Koncernen

TSEK

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt 337 275

67 443

–39 103

Skattekostnad enligt svensk skattesats 28% –94 437 –28%

–18 884 –28%

10 949 28%

49 771 –13 936 –28 %

– Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats 8 423

2%

9 284 14%

– Tonnagebeskattad verksamhet 26 842

8%

5 799

9%

– Effekt av till följd av rapportering i funktionell valuta –34 610 –10%

444

0%

– Effekt av ej skattepliktiga intäkter 54 630 16%

2 197

3%

10 920 28%

47 664 96%

–2 329 –3%

–10 501 –27%

–24 499 –49%

– Effekt av ej avdragsgilla kostnader –3 420 –1% – Nedskrivning av goodwill

- Upplösning av negativ goodwill 15 272

5%

- Värdeförändring pensionsåtaganden

0%

588

1%

538

1%

566

1%

–6 683 –10%

1 310

3%

679

- Justering av föregående års skatt 1 310

0%

- Övrigt 2 056

1%

Skattekostnad –23 255 –7%

595

1%

–2 318 –5%

–8 989 –13%

10 898 28%

14 202

–1 313 –3% —

verksamheter med: försäljning och avvecklade verksamheter

48 Transatlantic Årsredovisning 2005

8 482 17%

I beloppen ingår skatter hänförliga till avvecklade Se även Not 34, Anläggningstillgångar som innehas för


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 13

Not 14 Resultat per aktie

fortsättning

Koncernen

TSEK

2005

2004

Moderbolaget 2005

2004

TSEK

Koncernen 2005 2004

Vägt genomsnittligt antal aktier

Uppskjutna skattefordringar

30 857 654

18 967 092

284 670 000

15 915 000

23 300 000

41 666 120

307 970 000

57 581 120

– Pensionsförpliktelser med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt – Underskottsavdrag 1)

14 592 11 673 14 050 11 090 8 999

3 707

3 109

1 546

5 189

3 170

1 063

6 721

– Övriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt Totalt

27 824 27 290 17 159 12 636

Uppskjutna skatteskulder – Immateriella anl tillgångar, temporära skillnader

— 23 922

– Materiella anl tillgångar, 3)

– Från avvecklad verksamhet Totalt

– Finansiella instrument, värdering till marknadsvärde

aktieägare – Från kvarvarande verksamhet

– Materiella anl. tillgångar, temporära skilllnader 3)

Resultat hänförligt till moderbolagets

temporära skillnader

165 961

Totalt

165 961

— 23 922

TSEK

Koncernen 2005 2004

Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare – Från kvarvarande verksamhet

9,23

0,84

– Från avvecklad verksamhet

0,76

2,20

Totalt

9,98

3,04

Det finns inga egetkapitalinstrument utgivna.

Netto uppskjuten skattefordran/ skatteskuld 4)

–138 137 27 290

–6 763 12 636

Konsekvens vid anpassning till IAS 39 per 1/1 2005

–7 474

Netto uppskuten skattefordran/ skatteskuld enl IFRS principer 2)

–138 137 19 816

–6 763 12 636

1) För de svenska enheterna utgör posten nettot av ackumulerade underskottsav- drag och obeskattade reserver. 2) Genom fusionen med Gorthon Lines tillfördes koncernen uppskjutna skatteskul- der om netto 135 279 TSEK och moderbolaget med 29 487 TSEK. 3) Temporära skillnader – till följd av skattemässig behandling av av- och ned- skrivningar.

4) Uppskjuten skatteskuld redovisas netto då kvittningsrätt bedömts föreligga enligt svensk skatterätt.

Underskottsavdragen i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag av obeskattade reserver till 32 139 TSEK (13 239), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo. Under­skotts­avdragen i moderbolaget uppgår till 11 105 TSEK (5 521), för vilka uppskjutna skatteford­ringar beaktats till fullo. Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt ­gällande skattelagsstiftning. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Skatter som redovisats mot eget kapital uppgår i koncernen till – TSEK 2005 (-).

Transatlantic Å rsredovisning 2005 49


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 15 Andelar i koncernföretag, intresseföretag samt Joint Ventures

Innehavens omfattning

Organisations– % av aktie-

2004-12-31

Skärhamn 1 000 100 Skärhamn 2 118 115 100 Västerås 1 000 100 Stockholm 4 000 100 Skärhamn 1 000 100

100 344 263 18 021 3 000 120

100 132 547 18 021 3 000 120

Gorthon - B&N Transatlantic AB 4) 556642-5889 Skärhamn 1 000 100 Transatlantic Services AB 5) 556161-7928 Helsingborg 1 000 100 Transatlantic Fleet Services AB 5) 556275-8846 Skärhamn 200 000 100 Transatlantic Administration AB 556662-6866 Skärhamn 1 000 100 B&N Nordsjöfrakt A/S 977521041 Oslo 50 100 B&N Shipmanagement A/S 980363015 Sarpsborg 50 100 B&N Crewing A/S 981240030 Sarpsborg 50 100 Transatlantic Nederland BV Rotterdam 50 100 Gorton International Shipping Ltd 5) Bermuda 12 000 100 Gorthon Shipping Inc 5) Kanada 100 100 Finnpine Ltd 6) Gibraltar 3 000 100 Finnwood Ltd 6) Gibraltar 3 000 100 Tofton Ltd Gibraltar 3 000 100 Sandon Ltd 6) 7) Gibraltar 3 000 100

100 100 5 622 7 400 126 55 121 47 401 42 836 1 — — 102 —

— — — — 126 55 121 47 401 — — 71 71 102 —

556376-4876 556208-0373 556520-6504 556519-4270 556426-8646

OY B&N Transatlantic Services AB

Säte

Helsingfors

Antal

kapitalet

Bokfört värde TSEK 2005-12-31

Dotterbolag ägda av moderbolaget 1) Transatlantic Holding AB 2) Transatlantic Shipping AB 3) Transatlantic European Services AB Transatlantic Hornet AB Transatlantic Crewing AB

nummer

100

76

76

Totalt

469 444

201 811

Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterbolag uppgår till 670 118 TSEK (385 485). Övriga koncernbolag Transatlantic Specialtonnage AB 556074-5431 B&N Specialtonnage AS 987069295 Hamntrafik i Stockholm AB 556202-6095 ACL Ship Management AB 556550-2159 Stockholms Sjötrafik AB 556486-8760 Mälarstuveri AB 556119-6139 Mälartransport AB 556056-9153 Paltrans Ferrieservices AB 556059-8723 B&N Hornet Spain S.L. Pal Line UK Ltd 3 384 716 Paltrans Cargo Services Ltd 2 547 016 Euroforest Shipping Ltd MS Frej Claus-Markus Speck KG 8) HRA1211 MS Odin Claus-Markus Speck KG 8) HRA1215

Skärhamn 20 000 Oslo 100 Stockholm 1 000 Skärhamn 1 000 Stockholm 5 000 Västerås 1 000 Västerås 1 000 Västerås 1 200 Las Palmas Goole, UK 10 000 Goole, UK 100 Malta 60 Hörsten Hörsten

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 60 72 66

Intresseföretag ägda av moderbolaget Gorthon Lines AB 9)

1)

556112-6953

Helsingborg

6 125 770

34,3

Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic (publ), 556161-0113, med säte i Skärhamn, Tjörns kommun.

2)

Förändringen av bokfört värde på aktierna beror på under 2004 gjord nedskrivning.

3)

Nyemission har genomförts under året.

4)

Bolaget redovisas från och med 2005 som dotterföretag genom att resterande 50% tillfördes vid fusionen med Gorthon Lines.

5)

Bolaget tillfördes vid fusionen med Gorthon LInes.

6)

Bolaget avyttrades under 2005.

7)

Bolaget bildades under 2005.

8)

Ytterligare förvärv av andelar skedde 2005.

9)

Bolaget under året infusionerat i Transatlantic-koncernen.

10)

Transatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedlen i bolagen.

50 Transatlantic Årsredovisning 2005

155 149


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 15

fortsättning Innehavets omfattning Innehavets värde

Intresseföretagens koncernmässiga värde

Organisations- % av aktie Bokfört värde, TSEK Andel i Eget kapital, TSEK nummer Säte Antal kapitalet 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31

MS Frej Claus-Markus Speck KG 8)

HRA1211

Hörsten

10

2 918

5 351

MS Odin Claus-Markus Speck KG 8)

HRA1215

Hörsten

10

3 038

5 389

Gorthon Lines AB 9) 556112-6953 Helsingborg — — — 156 456 — 149 399 Percy Tham i Oxelösund AB 556022-4908 Västerås 500 50 803 907 743 1 176 Totalt 803 163 319 743 161 315 Marknadsvärdet för innehavet i Gorthon Lines AB, som är noterat på Stockholmsbörsens O-lista, uppgick per balansdagen till – TSEK (137 830) Joint Ventureföretag ägda av moderbolaget Gorthon - B&N Transatlantic AB 4)

556642-5889

Skärhamn

50

— —

— —

— —

5 55

550

55

185 348

64 550

185 898

50

50

Gorthon - B&N Transatlantic KB 9) 969697-7231 Helsingborg — — Totalt

— 185 348

5 64 605

— 185 898

1 837 66 987

Gorthon - B&N Transatlantic KB 9) 969697-7231 Helsingborg Totalt Joint Venture bolagens koncernmässiga värde TransViking Icebreaking & Offshore AS 10)

979 437 943

Gorthon - B&N Transatlantic AB 4)

Kristiansand

556642-5889

Skärhamn

Not 16 Andra långfristiga fordringar

Not 17 Varulager

Koncernen

TSEK

2005

Ingående värde Konsekvens vid anpassning till IAS 39 per 1/1 2005. Se Not 33 Nytt IB efter anpassning till IAS 39

2004

Moderbolaget 2005

2004

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter –7 474

55 970 46 544 51 711 29 442 –903

–7 330

–3 709 –3 425

–19 816 –10 943 –12 636 –9 479

Förvärv/fusion samt omklassificeringar

27 854 35 173

Utgående värde

63 105 63 444 43 869 51 711

8 503 35 173

— 27 290

— 12 636

Förvaltningskapital avseende pensioner

40 813 19 509 25 499 19 509

Kapitalförsäkringar

22 214 16 645 18 177 15 664

Övrigt Totalt

Koncernen

TSEK

78

193

2005

Moderbolaget

2004

2005

2004

Förutbetalda personalkostnader

18 468 21 534

6 408

6 050

Upplupna reseintäkter

36 517 27 403

Upplupna ränteintäkter 1) Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Totalt 1) Upplupna

Största enskilda posterna består av: Uppskjutna skattefordringar

Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning. Varulagret har värderats till anskaffningsvärde.

63 444 46 544 51 711 29 442

Årets avyttring Förändring uppskjuten skatt

65 100

661

6 136

3 383

4 925

2 456

61 782 52 320 11 333

8 506

ränteintäkter redovisades föregående år i posten

”Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”.

3 902

63 105 63 444 43 869 51 711

Bokfört värde på andra långfristiga fordringar överensstämmer med verkligt värde.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 51


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 19 Kassaflödesanalys

I de fall då lånefinansiering vid investeringprojekt utbetalas direkt till varvet/leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa, redo­ visas investeringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redovisad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen. Förvärv av aktier i dotterbolag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotterbolagets likvida medel på förvärvs-/avyttringsdagen. Effekter på likviditeten från försäljningen av verksamhetsgrenen ”Torrlast” samt från fusionen med Gorthon Lines åskådliggörs även i Not 34 , 35 och 36.

TSEK

Likvida medel vid årets slut

Koncernen

TSEK

2005

Moderbolaget

2004

2005

104 874 88 062 53 487 34 518

Utnyttjad checkkredit vid årets början

Not 20

Årets förändring av kassa och bank

2004

Moderbolaget 2005

2004

200 059 16 812 183 120 18 969

Årets förändring av utnyttjad checkkredit 1)

–9 292

190 767 16 812 183 120 18 969

Kassa och bank vid årets slut

304 933 104 874 236 607 53 487

Utnyttjad checkkredit vid årets slut

–9 292

295 641 104 874 236 607 53 487

2004

Likvida medel Kassa och bank vid årets början

Koncernen 2005

104 874 88 062 53 487 34 518

Avgår spärrade/pantsatta likvida medel

–6 449 –11 507

Beviljad checkräkningskrediter

17 500 17 500

Utnyttjad checkkredit1) Utgående disponibla likvida medel

–4 985

306 692 105 882 236 607 53 487

1) Från och med 2005 redovisas utnyttjad checkkredit som en avdragspost i Likvida medel. Föregående års utnyttjade checkkredit uppgick till 4 985 TSEK och redovisades i balansräkningen som en skuldpost. Aktiekapital

2005

2004

A-aktier

B-Aktier

Summa

A-aktier

B-Aktier

Summa

12 089 800

179 101 530

191 191 330

12 089 800

174 358 780

186 448 580

6 089 800

111 295 410

117 385 210

4 742 750

4 742 750

18 179 600

290 396 940

308 576 540

12 089 800

179 101 530

191 191 330

Aktiekapital (SEK) Ingående aktiekapital Nyemission Totalt

Antal aktier Ingående antal aktier Nyemission Totalt

1 208 980

17 910 153

19 119 133

1 208 980

17 435 878

608 980

11 129 541

11 738 521

474 275

18 644 858 474 275

1 817 960

29 039 694

30 857 654

1 208 980

17 910 153

19 119 133

Antal röster Ingående antal röster Nyemission Totalt

12 089 800

17 910 153

29 999 953

12 089 800

17 435 878

6 089 800

11 129 541

17 219 341

474 275

29 525 678 474 275

18 179 600

29 039 694

47 219 294

12 089 800

17 910 153

29 999 953

Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen finns inga optioner eller andra eget kapitalinstrument utgivna.

Not 21 Utdelning per aktie De utdelningar som betalades ut under 2005 uppgick till 19 119 TSEK (1 SEK per aktie). Under 2004 skedde ingen utdelning. På bolagsstämman den 26 april 2006 kommer en utdelning avseende 2005 på 2 SEK per aktie, totalt 61 715 TSEK, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats i dessa finansiella rapporter.

Not 22 Avsättningar för pensioner Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårds­förmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbaserade planer. Transatlantic har avgiftsbaserade planer i Sverige, Holland och England. Vidare har ITP planen, finansierad genom Alecta i Sverige, klassificerats som en avgiftsbaserad plan, då koncernen ej har haft tillgång till nödvändig information för att kunna göra en aktuariell beräkning. Resterande del fullgörs genom så kallade förmånsbaserade planer. Den pensionsplan för norska sjömän som finns i koncernen, och som klassificerades som avgiftsbaserad plan, har från och med 2005 klassificerats som en förmånsbaserad plan.

52 Transatlantic Årsredovisning 2005

Förmånsbaserade planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sin förpliktelse tills pensionen har blivit utbetald. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbaserade planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på för­ pliktelsen. Förmånsbaserade planer finns endast i Sverige. I samband med fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines övergick en pensionsstiftelse för tidigare anställda inom Gorthon Lines till Transatlantic. I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbaserade planerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelsen och förvaltningstillgångar.


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 22

Not 23 Skulder

fortsättning

TSEK

Koncernen 2005

2004

Moderbolaget 2005

2004

Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar Sverige Diskonteringsränta

4,00%

4,75%

4,00% 4,75%

Förväntad avkastning på pensionskapital

6,00%

5,50%

6,00% 5,50%

Förväntad löneökning

3,00%

3,00%

3,00% 3,00%

Förmåner intjänade under året

2 563

896

500

896

Räntekostnader

1 996

1 662

1 713

1 662

–3 631

–1 897

143

145

145

1 071

806

688

396

Aktuariella vinster och förluster Årets kostnader avseende förmånsbestämda pensioner

–1 525 –2 307

Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensioner

78 371 59 717 24 974 21 948

Årets kostnad för löneskatt

13 796 10 600

5 806

8 545

Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader

93 238 71 123 31 468 30 889

Faktisk avkastning på pensionstillgångar

5,50%

Koncernen 2005

2004

Moderbolaget 2005

2004

samt pensionskapital för dessa Nuvärde av förpliktelse

48 225 36 070 31 621 35 660

Oredovisade aktuariella vinster/förluster Avsättningar för löneskatt Totalt avsättningar

–1 667 0 3 109 0 10 362 8 139 9 668 8 139 56 920 44 209 44 398 43 799

Totala räntebärande skulders fördelning per valuta USD 182 373 EUR 481 426 Annan utländsk valuta 246 745 SEK 272 108 Totalt

40 813 35 173 25 499 35 173

9 036 18 899

8 626

I balansräkningen har skulderna redovisats som Avsättningar för pensioner och tillgångarna som Andra långfristiga fordringar. Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

Ingående avsättning

9 036

7 821

8 626

7 821

Förvärv av pensionsavsättning (fusionen)

7 643

8 000

1 071

806

688

396

–4 316

–427

Förändring av nettoavsättningen

Utbetalning av förmåner Erlagda avgifter till fonderade planer

34 824 122 815

1 745 854

563 622

Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter TSEK

Periodiserade

Nettokostnad redovisad i resultaträkningen

1 182 652 1 059 065

96 232 — — 26 583

Av Transatlantic-koncernens andel i partrederiers skulder 77 020 TSEK (47 413) utgör 72 584 TSEK (43 498) räntebärande skulder. Bokfört värde på del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder överensstämmer med verkligt värde.

Koncernen

TSEK

— — — 34 824

Not 24 D  el i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder

Netto avsättning pensionskostnader

Koncernen

575 502 79 003 259 895 144 665

Totala skulder, ränte- och ej räntebärande, förfaller till betalning, enligt följande 2006 511 379 164 978 2007–2010 524 667 25 511 Efter 2010 709 808 373 133

Moderbolaget 2005-12-31 2004-12-31

Koncernen Beviljad checkräkningskredit uppgick till 18 MSEK (18). Moderbolaget Beviljad checkräkningskredit uppgick till – MSEK (-).

Avsatt för förmånsbaserade pensioner

16 107

Koncernen 2005-12-31 2004-12-31

5,50% 5,30%

Pensionskapital

TSEK

Totalt 5,30%

Ränta och förväntad avkastning klassificeras som finansiell kostnad. Övriga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbestämda planer utgör 21 892 TSEK (26 116) premier till Alecta.

TSEK

Moderbolaget Moderbolagets totala räntebärande skulder uppgick till 35 MSEK (123) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej ränte­ bärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 528 MSEK (193).

Årets pensionskostnader TSEK

Förväntad avkastning på pensionstillgångarna

Koncernen Transatlantic-koncernens totala räntebärande skulder inklusive utnytt­jad checkkredit uppgick till 1 183 MSEK (1 059) vid omräkning till balans­dagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt upp­gående till 563 MSEK (350).

2 010

1 441

Förändring löneskatt

663

409

571

409

Utgående avsättning

16 107

9 036 18 899

8 626

personalkostnader

Koncernen 2005

2004

Moderbolaget 2005

2004

71 551 68 223 29 527 14 847

Periodiserade räntekostnader 3 155 6 159 449 896 Periodiserade resekostnader 52 571 28 394 9 004 7 060 Periodiserade övriga kostnader 58 265 19 872 26 965 10 132 Totalt

185 542 122 648 65 945 32 935

Transatlantic Å rsredovisning 2005 53


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 26 Ställda säkerheter

Koncernen

TSEK

2005

Moderbolaget

2004

2005

2004

Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång- och kortfristiga skulder – fartyginteckningar

891 435 1 257 433

Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut – nybyggnadskontrakt — 44 000 — 44 000 – fastighetsinteckningar 6 100 13 641 6 100 12 100 – anl. tillgångar som brukas enligt finansiella leasingavtal1) 511 804 44 204 — — – företagsinteckningar 23 485 23 485 1 100 1 100 – aktier i dotterföretag — 250 300 — 179 949 – aktier i intresseföretag — 155 181 — 155 149 – säkerhet i fordran 19 530 23 396 — — – bankmedel 6 449 11 507 — — Avsättningar för pensioner – kapitalförsäkring Totalt

48 581

26 063

44 544 24 985

1 507 384 1 849 210

51 744 417 283

1)

I moderbolaget redovisas, 85 436 TSEK i posten ”Immateriella tillgångar”, vilket utgör värdet av den rätt att förvärva fartygen som ingår i de finansiella leasingavtalen.

MSEK

2005

Koncernen 2006 2007–2010

116

140

322

327 327

Hyreskostnader Operationell leasing Därav: – Bareboat charter

3

65

261

111

73

57

2

2

4

66

69

258

61

– Bareboat charter

61

61

245

61

– T/C

5

8

13

119

118

439

110

– T/C – övrigt Finansiell leasing Därav:

– övrigt Hyresintäkter Operationell leasing Därav: – Bareboat charter – T/C

9

8

110

110

439

110

Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter. I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell leasing per balansdagen: MSEK

Not 27 Eventualförpliktelser TSEK

Borgensförbindelser - varav för dotterbolag

2005

2004

Anläggningstillgångar Koncernen

Moderbolaget

Fartyg

2004

– Anskaffningsvärde

7 706

7 706 39 343 40 409

— 39 343 40 409

– Anskaffning genom fusion Gorthon Lines

490

– Omräkningsdifferens

39

– Ackumulerade avskrivningar

–24

Bokfört värde

505

Anskaffningsvärde

25

25

Anskaffning under året

6

Ackumulerade avskrivningar

–17

–14

Bokfört värde

14

11

Totalt – Bokfört värde

519

11

– Långfristig del

338

4

– Kortfristig del

53

0

Totalt

391

4

Avsättningar skatteskulder

12

1

2005

2004

2005

Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföretaget Transbulks åtaganden. För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp

Not 28 Leasing, långtidsuthyrning och charter Koncernen Koncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal. Operationell leasing Operationell leasing avser i huvudsak inhyrning av fartyg på bareboatoch T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. Det största kontraket avser inhyrning av tre fartyg, tidigare ägda inom Transatlantic-koncernen, på bare-boat basis, där avtalet löper under 10 år. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till marknadsvärdet. Finansiell leasing Finansiell leasing utgörs av hyra av fartyg samt containers som används inom segmentet Europatrafik, där det största åtagandet är de tre fartygen Obbola, Östrand och Ortviken. Dessa fartyg är inhyrda på bare-boat basis och vidareuthyrda under timer-charter kontrakt till SCA Transforest AB. Båda avtalen gäller tom 2011, och är tecknade i EUR. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till restvärdet. Hyresintäkter operationell leasing Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på ­bareboatbasis, samt time-charteravtal från SCA (se ovan). Antalet förhyrda fartyg var 12 st per 2005-12-31, (13 st per 2004-12-31) och antalet uthyrda fartyg var 4 st (5).

54 Transatlantic Årsredovisning 2005

efter 2010

Inventarier

Skulder avseende finansiell lease


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 29 Joint Venture företag – påverkan på ­koncernens resultat- och balansräkningar TransViking bedrivs som ett joint venture mellan Transatlantic­ koncernen och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge. Samarbetsavtalet för detta joint venture innebär att Transatlantic skall ansvara för drift av fartygen, och Viking Supply Ships skall ansvara för fartyg­ens befraktning på offshore marknaden. TransViking har inga egna anställda. Alla ekonomiska konsekvenser av samar­betet delas lika mellan parterna. Gorthon–B&N Transatlantic Services KB bildades under 2004. Bolaget, som bedrevs som ett joint venture, ombesörjde befraktning och operation av ägarbolagens RoLo-fartyg i gemensam ­Atlantrafik. Genom fusion av ägarbolagen redovisas verksamheten för det första kvartalet 2005 i Rederi AB Transatlantic. Verksamheten har därefter överförts till dotterbolaget Transatlantic Services AB. Nedan redovisas effekterna på koncernens resultat- och balans­ räkning vid konsolidering av Joint Venture företagen enligt klyvningsmetoden. TransViking Icebreaking & Offshore AS TSEK

2005

2004

Gorthon – B&N Transatlanic Services KB 1) 2005

2004

Belopp redovisas enligt koncernens andel Resultaträkning 2) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat Finansnetto

165 –68 97 –8

78 –55 23 –14

— — — —

122 –121 1 —

89

9

1

Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar

457 109

433 31

— —

— 16

Summa tillgångar

566

464

16

Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder

186 337 43

65 361 38

— — —

1 6 9

Årets resultat

2)

Summa eget kapital och skulder

566

464

16

Ställda säkerheter

547

550

1) Bolaget 2) Utgår

helägt efter fusionen med Gorthon Lines

från koncernens andel i joint venture bolagen.

Not 30 Närstående transaktioner Ledande befattningshavare Rederi AB Transatlantic har under året, på marknadsanpassade villkor hyrt kontorslokaler i en fastighet i Skärhamn ägd av Blacken Fastigheter AB, i vilket Folke Patriksson, bolagets styrelseord­förande, har intresse. Hyresbeloppet uppgick till 324 TSEK (358). Hyresavtalet upphörde under 2005 och lokalerna frånträddes i slutet av året. Rederi AB Transatlantic avyttrade under året till marknadsmässig köpeskilling (6 190 TSEK), fastställd via oberoende marknadsvärderingar, en konferensfastighet i Skärhamn till Blacken Fastigheter AB. Transatlantic har från 2006 inga särskilda åtaganden avseende de nämnda fastigherna. Dotterbolaget Transatlantic European Services AB hyr kontor av ett bolag i vilket dotterbolagets VD Jan Thunberg har ägar­intressen. Hyran är marknads­anpassad och uppgick till 588 TSEK (588). En lånefordran på 108 TSEK (168) finns på bolagets vVD Hans­ Carl­we­itz. ­Ränta debiteras med statslåneränta +1%. Lånet togs upp innan Hans Carlweitz blev vVD. Under 2005 har Transatlantic i den holländska verksamheten utnyttjat optionsavtal och övertagit andelar i fartyg vilka ägts genom bolag av Fred Moerman, som tidigare varit VD i dotterbolaget Transatlantic Nederland BV (fd B&N Moerman). Se även Not 36. De närståendeför­ hållande som tidigare, på marknadsanpassade villkor gällt, har därmed up­­p­hört.

Den holländska fartygsdriftsverksamheten har bedrivits i särskilt helägt, dotterbolag vari, förutom landanställd personal, all sjöanställd personal har ingått. Detta bolag har under 2005 överlåtits till detta bolags två ledande befattningshavare. Överenskommelsen innebär att Transatlantic inte längre har några förpliktelser för de anställda i driftbolaget. För frånträdet av detta ansvar har Transatlantic betalat ett övernskommit engångsbelopp om 530 TEUR. I den totala överenskommelsen har också ingått att den av Transatlantic i Holland ägda kontorsfastigheten som baserats på oberoende marknadsvärdering 500 TEUR, har överlåtits till förvärvarna av driftbolaget. Genom överenskommelsen har Transatlantic förbundit sig att tom 2007 fortsätta att på marknadsvillkor, anlita driftbolaget för shipmanagment för de kvarstående fartyg som ägs genom holländskt bolag. Transatlantic förvärvade under året, genom köp av bolag, rätten till firman/namnet ”Rederi AB Transatlantic” av VD Håkan Larsson. Köpeskillingen för bolaget, som även innehöll begränsade, idag likviderade, nettotillgångar uppgick till 7 400 TSEK och fastställdes genom särskild och oberoende värdering. Det har under året ej förekommit några transaktioner med Stiftelsen Gorthon-rederiernas pensionsanstalt. Utbetalningar från stiftelsen har skett enligt uppgjorda avtal och till tidigare anställda.

Not 31 Finansiell riskhantering och derivatinstrument Transatlantic-koncernen har i sin verksamhet olika typer av finansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser. Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat- och balansräkning. Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera finansiella risker. Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument. Valutarisker Valutarisker för kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 80% för de närmaste sex månaderna, med 70% för de påföljande sex månaderna, med 50% för år 2 och 25% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valutaexponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2005 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i USD i enlighet med policyn, för att minska kassaflödesriskerna under perioden 2005–2008. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller där osäkerhet råder när betalning skall ske. Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2005. Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett. Ränterisker Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade ränte­kostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de rän­tebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år. Kreditrisker Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är ­huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Varurisker För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bunkersterminskontrakt. Därutöver finns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar. En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantic-koncernen har, finns i Not 1.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 55


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 31

fortsättning

Derivatinstrument

Valutaderivat På balansdagen hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt

Terminskurser (vägt snitt)

Kontraktvärde i MSEK

TSEK

2005

2004

2005

Valturaterminer USD Valutaoptioner USD Totalt

256 103 359

69 29 98

7,32

2004

7,10

Valutaderivat förfaller mellan 1 till 33 månader från balansdagen. Om säkring ej hade skett skulle framtida resultat blivit 31 MSEK högre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.

6 mån eller kortare

7–12 mån eller kortare 1–2 år

2 år eller längre

Totalt

Ränte SWAP

94

157

251

Ränte CAP

140

140

Totalt

234

157

391

Därutöver har koncernen lån om 56 MSEK som har en bunden ränta under en period om 1–3 år. Totalt är 684 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 71% av räntebärande låneportfölj var säkrad per balansdagen. Därutöver har koncernen räntederivat för att säkra räntekomponenten i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra). Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:

Koncernen

Moderbolaget

%

2005

2004

Fartygslån

4,20

3,04

3,75

3,00

Skulder till koncernföretag

2005

2004

Övriga skulder till kreditinstitut

4,63

4,35

4,40

4,12

Totalt

4,22

3,13

4,11

3,62

Om räntesatsen förändras med 1% enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 3 MSEK. Bunkerderivat Koncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer för en bunkerskostnad om 20 MSEK, vilket är 45% av den bedömda osäkrade bunkersförbrukningen. Verkliga värden Verkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:

Koncernen

TSEK

2005

2004

Tillgångar Skulder

Tillgångar Skulder

Valutaoptioner

4 807

7 434

Valutaterminer

8151

3 280

CAP avtal

11

79

Bunkersterminer

1 208

212

Ränte SWAP

2 837

3 804

Totalt

2 848 14 166

10 793

4 016

56 Transatlantic Årsredovisning 2005

2004

Tillgångar Skulder

Tillgångar Skulder

Valutaoptioner

7 434

Valutaterminer

3 280

— —

CAP avtal

79

Bunkersterminer

Ränte SWAP

3 804

Totalt

10 793

3 804

De finansiella instrumenten har redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde) för 2005. För 2004 redovisades endast 3 MSEK i balansräkningen för derivatinstrument avseende CAP-avtal, pga att IAS 39 inte tillämpades förrän 1 januari 2005.

Not 32 Händelser efter balansdagen

Räntederivat Koncernen använder sig av olika typer av räntsäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntederivat. Lånevärde i MSEK

TSEK

Moderbolaget 2005

De äldre fartygen m/s Toftön och m/s Margit Gorthon har avyttrats till bokförda värden och har återhyrts för en tid om 2–4 år med möjlig­het till förlängning. Transatlantic har utökat sitt samarbete med skogskoncernen StoraEnso genom att en ny linjeverksamhet kommer att etableras som dels tillvaratar ledig kapacitet i de nya fartyg som levereras 2006, dels utnyttjar kompletterande, inhyrt tonnage. Detta transportsystem kommer att erbjuda transportservice för containers- och RoRo-laster mellan primärt Kemi/Oulo i Bottenviken och Lübeck/Göteborg. Denna service kommer också att omfatta översjöiska destinationer om matarlinje till Hamburg och Bremerhaven. Som ett resultat av det nya samarbetet med StoraEnso har Transatlantic bildat dotterbolaget TransLumi Line AB. Europadivisionens linjetrafik på England har utökats med fler fartyg och med anlöp också i Helsinborg. Samtidigt har ett marknads­ samarbete inletts med Schenker-koncernen för primärt Englandsmarknaden.


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 33 Konsekvenser av IFRS anpassning Ingående balans 2004-01-01 Fartyg Övriga materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Uppskjuten skatt Innehav i intresseföretag Övriga finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

Minoritets- intresse Goodwill

Funktionell valuta

Omklassi- ficeringar1)

Finansiella instrument

IFRS 2004-01-01

1 344 998

–4 131

1 340 867

95 210

95 210

2 613

2 613

37 334

766

38 100 161 793

161 793

8 614

8 614

1 650 562

–3 365

1 647 197

309 247

309 247

1 959 809

–3 365

1 956 444

Eget kapital

389 574

5 710

–1 971

393 313

Minoritetsintresse

5 710

–5 710

Avsättningar

7 821

–7 821

1 123 931

–1 394

7 821

1 130 358

432 773

432 773

1 959 809

–3 365

1 956 444

Omklassi- ficeringar

Finansiella instrument

IFRS 2004 1 995 251

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 1)

Avsättningar för pensioner omklassificeras till långfristiga skulder.

Resultaträkning 2004 2004 Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Personalkostnader Övriga kostnader

Minoritets- intresse Goodwill

Funktionell valuta

1 995 251

8 126

8 126

–479 357

–479 357

–1 338 012

–1 338 012

–86 907

1 587

1 110

–84 210

3 765

1 275

2 503

7 543

Röreslseresultat

102 866

2 862

1 110

2 503

109 341

Finansnetto

Avskrivningar/nedskrivningar Andelar i intresseföretags resultat

–41 898

–41 898

Resultat före skatt

60 968

2 862

1 110

2 503

67 443

Skatt på årets resultat

–6 619

133

–2 503

–8 989

–873

873

53 476

873

2 862

1 243

58 454

Mionritetens andel i årets resultat Årets resultat

Ovanstående korrigeringar saknar kassaflödespåverkande effekter då de utgörs av transaktioner som redovisas inom resultatet före skatt men som återläggs i form av poster som inte ingår i kassaflödet. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet är därmed oförändrat. Utgående balans 2004-12-31 Fartyg Övriga materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Uppskjuten skatt Innehav i intresseföretag Övriga finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

Minoritets- intresse Goodwill

Funktionell valuta

Omklassi- ficeringar1)

Finansiella instrument

IFRS 2004-12-31

1 210 558

–4 713

1 205 845

91 736

91 736

4 201

1 587

5 788

26 391

899

27 290

162 044

1 275

163 319

36 324

36 324

1 531 254

2 862

–3 814

1 530 302

323 692

323 692

1 854 946

2 862

–3 814

1 853 994

Eget kapital Minoritetsintresse Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 1)

444 071

879

2 862

–2 313

445 499

879

–879

9 036

–9 036

1 039 441

–1 501

9 036

1 046 976

361 519

361 519

1 854 946

2 862

–3 814

1 853 994

Avsättningar för pensioner omklassificeras till långfristiga skulder.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 57


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 33

fortsättning

Korrigering ingående balans Fartyg Övriga materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Uppskjuten skatt Innehav i intresseföretag Övriga finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

IFRS 2004-12-31

Minoritets- intresse Goodwill

Funktionell valuta

Omklassi- ficeringar1)

Finansiella instrument

IFRS 2005-01-01

1 205 845

–42 500

5 366

1 168 711

91 736

91 736

5 788

5 788

27 290

–7 474

19 816

163 319

163 319

36 324

3 969

40 293

1 530 302

–42 500

1 861

1 489 663

323 692

42 500

366 192

1 853 994

1 861

1 855 855

Eget kapital

445 499

19 220

464 719

Minoritetsintresse

Avsättningar

1 046 976

–17 359

1 029 617

361 519

361 519

1 853 994

1 861

1 855 855

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

1) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning omklassificeras till omsättningstillgångar. Omklassificeringen avsåg systerfartygen ”Forte” och ”Largo” vilka levererades till nya ägare i januari 2005.

Minoritetsintresse Enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter redovisas minoritets­ intresset som en del av eget kapital. Nettoresultatet presenteras enligt IFRS före avdrag för minoritetens andel. Utifrån dessa regler har minoritetsintresset omklassificerats till eget kapital. Avskrivning av goodwill Enligt IFRS 3 Företagsförvärv, delas immateriella tillgångar upp på tillgångar som har bestämd livslängd och tillgångar med obestämd livslängd. Goodwill skall enligt IAS 38 redovisas som en tillgång med obestämd livslängd och skall därför inte skrivas av. Årligen skall istället ett så kallat impairmenttest genomföras för att säkerställa värdet. De justeringar som har skett enligt dessa förändringar är att avskrivning av goodwill har upphört. De impairmenttester som genomförts visar att det inte finns något nedskrivningsbehov. Gjorda avskrivningar, sammanlagt 2 682 TSEK, har återlagts för 2004. Koncernen tillämpar undantaget i IFRS 1 ”First time adoption of International Financial Reporting Standard” avseende att inte räkna om förvärv gjorda innan den 1 januari 2004. Funktionell valuta Enligt IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser skall varje företag välja den funktionella valuta som ger bäst information om företags resultatoch balansställning. Rederi AB Transatlantic har omklassificerat ett dotterföretag i enlighet med denna standard, från funktionell valuta SEK till USD, varefter den koncerninterna rapporteringen sker i USD. Konsekvensen har inneburit reducerat fartygsvärde med 4 131 TSEK per 2004-01-01 och med 4 713 TSEK per 2004-12-31. Låneskulden har reducerats med 1 394 TSEK per 2004-01-01 samt med 1 501 TSEK per 2004-12-31. Uppskjuten skatt har beaktats avseende dessa förändringar och har ökat uppskjuten skattefordran per 2004-01-01 med 766 TSEK och med 899 TSEK per 2004-12-31.

58 Transatlantic Årsredovisning 2005

Anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning Anläggningstillgångar för vilka beslut fattats om avyttring, har omklassificering skett, i enlighet med IFRS 5, Anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning. Tillgångarna redovisas på egen rad under omsättningstillgångar. Se vidare Not 34. Finansiella instrument/Säkringsredovisning Enligt IAS 39, Finansiella instrument, skall samtliga finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde. Koncernen har tidigare tillämpat säkringsredovisning för valuta-, ränte- och bunkersterminskontrakt som är upptagna i syfte att säkerställa värdet på tillgångar och prognosticerade kassaflöden. Derivaten har inte marknadsvärderats. Därutöver har finansiering i utländsk valuta som säkerställer värdet på en anläggningstillgång i utländsk valuta, värderats till anskaffnings­ kurs. Kursdifferenser uppkomna vid amorteringar och omläggningar av valutalån har enligt denna princip resultatförts i takt med att tillgången skrivs av eller avyttras. Enligt nya principer har skulderna omvärderas till balansdagens kurs, vilket inneburit minskning av låneskulden med 17 359 TSEK. Kursdifferenser som uppstått vid amortering av lånen kommer inte längre att påverka balansposten Fartyg. Ökning av fartygsvärdena med 5 366 TSEK har skett. Vidare har koncernens finansiella derivat­ instrument värderats till verkligt värde och förändringar i marknadsvärdet redovisats i eget kapital eller i resultaträkningen. Det verkliga värdet för dessa instrument, vilket var positivt 3 969 TSEK, har ökat de finansiella tillgångarna. För samtliga dessa justeringar har uppskjuten skatt beaktats vilket inneburit en reducerad skattefordran med 7 474 TSEK.


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Not 35 Fusionen med Gorthon Lines AB (publ)

Avvecklade verksamheter Affärsområdet ”Torrlast” bestod under 2005 i sin helhet av dotterbolaget Transbulk AB. Bolaget avyttrades i maj 2005. Under 2004 ingick förutom Transbulk även fartygen ”Anna Oden”, ”Forte” och ”Largo”.

tillfället.

Nedan redovisas påverkan för den avvecklade verksamheten ”Torr­last”:

Rörelsens intäkter

109

Rörelsens kostnader

–96

Avskrivningar

–11

MSEK

Resultat och balansräkning för överlåtande dotterbolag vid fusions­

Koncernen 2005

2004

Resultaträkning Nettoomsättning Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt

148 948

459 359

–2 225

–12 426

–126 671

–372 293

–50

–14 832

20 002

59 808

3 298

–3 940

23 300

55 868

–14 202

Summa resultat från avvecklade verksamheter 23 300 41 666 MSEK

Avskrivningar

1/1–24/3 2005

Resultaträkning

Rörelseresultat

2

Finansnetto

1

Årets resultat

3

Balansräkning

2005-03-24

Anläggningstillgångar

512

Omsättningstillgångar exkl likvida medel

108

Likvida medel

79

Summa tillgångar

699

Eget kapital

320

Obeskattade reserver Långfristiga skulder

29 301

Kortfristiga skulder

Koncernen 2005

2004

23 300

55 868

50

14 832

Kassaflöden Resultat före skatt

MSEK

Summa eget kapital och skulder

49 699

Gorthon Lines AB (publ), 556112-6953, fusionerades med Rederi AB Transatlantic, fd B&N Nordsjöfrakt AB, den 24 mars 2005.

Resultat från löpande verksamhet före rörelsekapitalförändringar Rörelsekapitalförändring Kassaflöde från löpande verksamhet

23 350

70 700

–16 156

23 350

54 544

Kassaflöde från investeringsverksamhet

– 4 337

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

– 8 114

Summa kassaflöden från avvecklade verksamheter 23 350 42 093 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Anläggningstillgångar som Innehas för försäljning och omklassificerats till omsättningstillgångar utgörs per 2005-12-31 av de fyra fartygen ”Tofton”, ”Margit Gorthon”, Acacia och ”Joh Gorthon”. Per 2005-01-01 gjordes motsvarande omklassificering för systerfartygen ”Forte” och ”Largo” vilka levererades till nya ägare i januari 2005, till ett redovisat realisationsresultat om 12,7 MSEK. Nedan visas omklassificeringar som skett till posten ”Anläggnings­ tillgångar som innehas för försäljning” genom de beslutade/genomförda fartygsförsäljningarna under 2004 och 2005. Samtliga fartyg var per balansdagen obelånade. De fartyg som per 31 december 2005 redovisas som tillgångar till försäljning, bedöms köpeskillingarna mot­ svara bokförda värden. Dessa fartyg ingår i segmentet Atlanttrafik.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 59


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Not 36 Förvärv av företag och partrederiandelar Gorthon Lines AB (publ) med dotterföretag har förvärvats genom en riktad nyemission till Gorthon Lines aktieägare. Förvärvet baseras på bolagsstämmobeslut per 13 december 2004 i B&N Nordsjöfrakt AB (namnändrat till Rederi AB Transatlantic) och Gorthon Lines AB om fusion av de båda moderbolagen, där B&N Nordsjöfrakt AB bedömdes vara den förvärvande parten. Ersättning har utgått med en nyemitterad aktie i utbyte mot en aktie i Gorthon Lines. Förvärvs­ kalkylen, samt resultatredovisningen, har utgått från 1 januari 2005. Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar jämfört med vad som redovisades föregående år: MSEK Köpeskillingens fördelning: Nyemitterade aktier

282

Direkta kostnader vid förvärvet

0

Total köpeskilling

282

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar

–336

Negativ goodwill1)

–54

Värdet på de emitterade aktierna baserades på noterad aktiekurs. Enligt gällande redovisningsregler löstes negativ goodwill upp över årets resultat.

1 096

Övriga materiella anläggningstillgångar

9

9

Finansiella anläggningstillgångar

7

7

Kortfristiga tillgångar

108

108

Likvida medel

139

139

1 304

1 359

Långfristiga skulder

700

714

Kortfristiga skulder

113

105

Skulder

813

819

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 491 Avgår koncernens andel av nettotillgångar

540

–155

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 336

Ägd andel

Ägd andel

2005-12-31

2004-12-31

Odin

66%

10%

Frej

72%

10%

Andromeda

55%

41%

Capricorn

73%

63%

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar jämfört med vad som redovisades föregående år: MSEK Köpeskillingens fördelning Kontant erlagt

57

Direkta kostnader vid förvärvet

0

Totalt

57

1 041

Tillgångar

Fartyg

Verkligt värde Bokförda värden

Fartygsvärden

idare under 2005 har successivt ytterligare förvärv skett i fartygen V Odin, Frej, Andromeda och Capricorn genom köp av ytterligare partrederiandelar vari dessa fartyg ägs. Fartygen ingår i segmentet Europatrafik.

Verkligt värde Bokförda värden

Fartygsvärden 2)

165

68

Övriga tillgångar

8

9

Likvida medel

4

4

177

81

Tillgångar

Fartygslån

66

Övriga skulder

66

3

3

69

69

Nettotillgångar

108

12

Avgår minoritetens andel i nettotillgångarna

–51

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar

57

Skulder

Påverkan på kassaflöde: Av ovanstående 57 MSEK redovisas 47 MSEK som fartygsförvärv, samt resterande 10 MSEK med avdrag för likvida medel 4 MSEK, totalt 6 MSEK som förvärv av dotterföretag. 1) Se

även Not 4 Övriga rörelseintäkter. mellan verkliga fartygsvärden och bokförda fartygsvärden beror på att i tyska partrederier, vari Odin och Frej ägs, bokförs inte fartygsvärden utan detta sker i ägarbolagen. Föregående år redovisades andelarna i partrederierna Odin och Frej bland “Andelar i intresseföretag”, 6 MSEK.

2) Skillnaden

Skärhamn den 21 februari 2006 Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 26 april 2006 för fastställande.

Folke Patriksson Ordförande

Håkan Larsson Verkställande direktör

Christer Lindgren

60 Transatlantic Årsredovisning 2005

Christer Olsson

Helena Levander

Björn Rosengren

Ulf G Lindén


Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ) Org nr 556161-0113

Vi har granskat årsredovisningen som omfattar sidorna 26-61, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rederi AB Transatlantic (publ) för år 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps­ handlingarna och förvaltningen och för att årsredovis­ ningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncern­ redovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncern­redovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. ­ En revision innefattar att granska ett urval av under­ lagen för belopp och annan information i räkenskapshand­ lingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncern­ redovisningen samt att utvärdera den samlade informa-

tionen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen, som omfattar sidorna 26-61, har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncern­ redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern­ redovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 21 februari 2006 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Wiberg Auktoriserad revisor

Helén Olsson Svärdström Auktoriserad revisor

Transatlantic Å rsredovisning 2005 61


Femårsöversikt Se sidan 73 för definitioner MSEK

Transatlantic 2005 Pro Forma 2004

B&N Nordsjöfrakt 2004

2003

2002

2001

Koncernens omsättning och resultat Nettoomsättning per affärsområde Atlanttrafik

806

993

391

295

191

65

Europatrafik

754

699

644

768

744

803 158

Isbrytning/Offshore

162

78

78

70

93

Torrlast 2)

149

459

459

271

360

652

Koncerngemensamma resurser 3)

612

423

423

442

327

201

2 483

2 652

1 995

1 846

1 715

1 879

Atlanttrafik 1)

0

25

14

–19

11

–17

Europatrafik

34

39

20

1

–7

–3

Isbrytning/Offshore

89

9

9

2

8

82

23

56

56

–6

–28

6

146

129

99

–22

–16

68

Koncernens nettoomsättning Operativt resultat (före skatt) per affärsområde

Torrlast 2) Koncerngemensamma resurser

-23

–26

–26

–30

–18

–22

Koncernens operativa resultat

123

103

73

–52

–34

46

Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster 4)

214

–6

–6

–90

–29

–16

Koncernens resultat före skatt

337

97

67

–142

–63

30

Skatt

–23

1

–9

24

12

–1

Koncernens nettoresultat

314

98

58

–118

–51

29

278

194

57

46

53

156

–2

–42

–31

9

–8

–40

727

–264

75

98

144

–16

–172

–300

–25

–41

–27

–109

899

36

100

139

172

93

–964

51

–82

–129

–392

6

39

–61

19

24

–203

106

244

307

88

70

283

172

13

–2

–2

–6

–10

5

296

244

105

88

70

283

–6

–12

–12

–6

–5

–22

Koncernens kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet Förändring i rörelsekapitalet Kassaflöde från investeringsverksamheten Därav investeringar Därav avyttringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Totalt kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut Avgår spärrade / pantsatta likvida medel

Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter Utgående disponibla likvida medel 1) Talen

18

13

13

18

73

17

307

245

106

100

138

278

för B&N Nordsjöfrakt inkluderar andel i Gorthon Lines.

2) Verksamhetsgren 3) Förutom

som avvecklades i sin helhet 2005.

koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa Ship Managementuppdrag, där en stor del av omsättningen

består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna. 4)

Se även definitioner på sidan 73.

5) För

2005 ingår untyttjad checkräkningskredit i likvida medel.

62 Transatlantic Årsredovisning 2005


Se sidan 73 för definitioner MSEK

Transatlantic 2005 Pro Forma 2004

B&N Nordsjöfrakt 2004

2003

2002

2001

Koncernens balansräkning vid årets utgång Fartyg

1 980

2 269

1 206

1 345

1 917

Finansiella anläggningstillgångar

64

42

226

208

208

286

Övriga anläggningstillgångar

71

102

98

98

110

344

1 204

Omsättningstillgångar exklusive likvida medel

460

300

219

221

215

Likvida medel

296

244

105

88

70

283

Totala tillgångar

2 871

2 957

1 854

1 960

2 520

2 366

Eget kapital

1 135

764

445

396

547

634

Räntebärande skulder

1 183

1 683

1 059

1 196

1 574

1 379

Ej räntebärande skulder

249

553

510

350

368

399

353

2 871

2 957

1 854

1 960

2 520

2 366

Eget kapital vid årets ingång

764

701

396

547

634

584

Byte av redovisningsprincip 1)

27

Utdelning

–31

–12

–19

–19

Årets resultat

314

75

53

–118

–51

29

88

0

–4

–33

–17

13

1 135

764

445

396

547

634

Resultat före kapitalkostnader (EBITDA)

19,3

10,8

9,9

3,1

5,3

10,1

Resultat för räntekostnader (EBIT)

13,4

5,3

5,5

–4,4

0,4

5,4

4,0

3,3

3,5

–2,8

–1,8

2,5

Resultat efter aktuell skatt

10,9

3,2

3,3

–7,8

–3,6

1,5

Resultat efter full skatt

10,2

3,2

2,8

–6,3

–2,7

1,6

Kassaflöde från den löpande verksamheten

9,7

10,7

5,0

2,9

2,4

6,2

Totalt kassaflöde

1,3

–2,0

1,0

1,3

–10,9

5,7

36,8

24,8

23,2

21,2

29,3

34,0

Totalt eget kapital och skulder

Koncernens eget kapital

Valutadifferenser/övrigt 2) Eget kapital vid årets utgång

Data per aktie (SEK)

Operativt resultat (före skatt)

Eget kapital vid årets utgång Utbetald utdelning

1,0

0,4

1,0

1,0

30 858

30 858

19 119

18 645

18 645

18 645

Resultat före kapitalkostn. (EBITDA) MSEK

595

332

186

58

99

188

Resultat före räntekostnad (EBIT)

MSEK

414

163

106

–83

8

100

Eget kapital

MSEK

1 135

764

445

396

547

634

Sysselsatt kapital

MSEK

2 239

2 447

1 505

1 623

2 256

2 123

Utgående nettoskuldsättning

MSEK

878

1 439

954

1 109

1 504

1 096

Operativt kassaflöde

MSEK

300

324

145

55

80

145

Totalt kassaflöde

MSEK

39

–61

19

24

–203

106

Avkastning på eget kapital

%

27,4

12,7

12,5

–25,4

–8,7

4,8

Avkastning på sysselsatt kapital

%

15,6

7,4

6,5

–4,5

0,3

5,3

Soliditet

%

40

26

24

20

22

27

Utgående skuldsättningsgrad

%

77

188

214

280

275

173

Antal aktier vid årets utgång (‘000)

Nyckeltal

Vinstmarginal Räntetäckningsgrad 1) Antal anställda

1) Effekt

11,4

3,7

3,1

–7,6

–3,3

1,6

7,1

5,1

4,3

1,1

1,9

3,1

medeltal

1 312

1 401

1 099

1 194

1 278

1 326

vid införandet av Redovisningsrådets rekommendation RR9, Inkomstskatter.

2) Nyemission 3) I

% ggr

i samband med förvärv av återstående 26 procent av Paltrans har under 2004 tillfört 8 MSEK.

Transatlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 63


Aktien Transatlantics B-aktie är sedan 1991 noterad på Stockholmsbörsens Från halvårsskiftet 2005 finns aktien på Attract 40-listan.

Aktieägarna består i övrigt av ett antal fondanknutna ägare samt ett stort antal privata investerare. Tillsammans med de två största ägarna enligt ovan innehar de större fondanknutna ägarna cirka 35% av kapitalet.

Fusionen i mars 2005 mellan B&N Nordsjöfrakt AB och Gorthon Lines AB innebar att moderbolagen sammanslogs till ett gemensamt moderbolag. Formellt skedde detta genom att B&N emitterade nya aktier till Gorthon Lines aktieägare. Samtidigt namnändrades B&N till Rederi AB Transatlantic. Nyemissionen skedde 1:1 vilket innebar att för en aktie i Gorthon Lines erhölls en aktie i Transatlantic. De aktier som Transatlantic sedan tidigare innehade i Gorthon Lines dödades samtidigt.

Aktieomsättning Aktieomsättningen har från slutet av mars till slutet av december 2005 varit totalt 27,1 miljoner aktier eller i genomsnitt cirka 139 000 aktier per handelsdag. Ägar­skifte, relaterat till ett par större fondinnehav, ledde till en mycket hög omsättning i början av 2005. Omsättningen har därefter och efter fusionen ökat tydligt och flyttningen till Attract 40-listan med det ökande antalet ägare har befäst denna bild.

Aktiestruktur Det totala antalet aktier i Transatlantic ökade därmed från 19,1 miljoner till 30,9 miljoner stycken. Därav är 1,8 miljoner A-aktier med röstetalet 10 och övriga B-aktier med röstetalet 1. Transatlantic har inga teckningsoptioner eller andra aktierelaterade instrument. Aktiekapitalet och det egna kapitalet är närmare beskrivet i årsredovisningens bokslutsdel. Börsnotering Transatlantics B-aktie är noterat på Stockholmsbörsens Attract-40 lista. Tidigare var B&N Nordsjöfrakts B-aktie sedan 1991 noterad på Stockholmsbörsen, huvudsakligen på O-listan. Gorthon Lines B-aktie var från 1997 och till fusionen med B&N också noterad på Stockholms­ börsens O-lista. Antal aktieägare Vid utgången av 2004 var antalet aktieägare i före detta B&N Nordsjöfrakt 3 714 – i Gorthon Lines var då antalet aktieägare 3 136. Därav fanns ett icke oväsentligt antal aktieägare som innehade aktier i båda bolagen. Efter fusionen i mars 2005 var, vid slutet av mars månad, antalet aktieägare i den nya Transatlantic-koncernen cirka 6 000. Detta antal har sedan och efter flyttningen av aktien till Attract 40-listan, ökat och uppgick vid slutet av 2005 till 7 575. Aktieägarstruktur Såsom framgår av vidstående tabell är Blacken Rederi den röstmässigt största aktieägaren (28%) och Ulf G Lindén den kapitalmässigt största aktieägaren (10%).

64 Transatlantic Årsredovisning 2005

Kursutveckling Vid fusionen i mars 2005 var aktiekursen cirka 23 SEK/ aktie. Kursen har sedan, som framgår av vidstående diagram, visat en positiv utveckling och uppgick vid slutet av 2005 till 32,50 SEK/aktie. Kursen var 32,90 vid utgången av januari 2006 vilket motsvarar en ökning med cirka 40% jämfört med kursen vid fusionen. Utdelningspolicy Transatlantics mål är att utdelningen i genomsnitt skall motsvara 33% av den årliga nettovinsten. Detta är primärt inriktat på den operativa vinsten exklusive extraordinära poster och är satt i perspektivet att utdelnings­målet ställs i en balanserad relation till verksamhetens aktuella finansieringsbehov. Förslag till utdelning Styrelsen föreslår en oförändrad utdelning till aktieägarna om 1.00 SEK per aktie. Därutöver föreslås en extra utdelning om 1.00 SEK per aktie. Förslaget till aktieutdelning motiveras av att det opera­ tiva koncernresultatet har utvecklats gynnsamt samt av att styrelsen ansett det motiverat att aktieägarna får del av de extraordinära intäkterna under året, vilka främst består av utförsäljningen av Division Torrlast. Förslaget skall också ses mot bakgrunden av att koncernens finansiella ställning under året har stärkts betydligt.


Följ aktiens utveckling Aktien handlas under beteckningen ”RABT” (en förkortning av Rederi AB Transatlantic). Aktiehandeln kan bland annat följas på Transatlantics hemsida www.rabt.se.

Ägarkontakt Transatlantic har som ambition att ha en god dialog med aktiemarknaden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Detta sker genom hemsidan www.rabt.se, genom pressreleaser och genom informationsmöten. Vi välkomnar kontakter med aktie­ ägarna. Transatlantics huvudkontor har telefonnummer 0304-67 47 00 och e-post adresseras till info@rabt.se.

Aktieägare i Rederi AB Transatlantic per den 30 december 2005 A-Aktier Blacken Rederi AB/Blacken Fastigheter AB

1 240 050

B-Aktier

Andel kapital

Andel röster

715 496

1 955 546

6,3%

27,8%

456 508

2 656 500

3 113 008

10,1%

15,3%

SEB

1 370 185

1 370 185

4,4%

2,9%

Royal Trust Corporation, Canada

884 000

884 000

2,9%

1,9%

249 396

308 002

1,0%

1,8%

1,7%

Ulf G Lindén med bolag

Karlsson Roger

Antal aktier

58 606

CGML Customer Collateral AC

792 500

792 500

2,6%

Citigroup Global Market

509 800

509 800

1,7%

1,1%

Thunberg Jan

488 175

488 175

1,5%

1,0%

Försäkringsbolaget Avanza

395 500

395 500

1,3%

0,8%

F and C Lending Account

358 000

358 000

1,2%

0,8%

1 755 164

8 419 552

10 174 716

33,0%

55,1%

Totalt Övriga aktieägare

62 796

20 620 142

20 682 938

Totalt antal aktier

1 817 960

29 039 694

30 857 654

Kursutveckling och omsättning per månad B-Aktien

SIX Transport

40

44,9% 100,0%

Antal aktieägare i storleksklasser per den 30 december 2005 Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl.efteranm.)

SIX Generalindex

67,0% 100,0%

35

5000

30

Antal Innehav aktieägare

Röster %

3 527

2,85

1,91

501–1 000

1 624

4,94

3,29

1 001–5 000

10,50

1 838

15,73

5 001–10 000

313

8,17

5,70

10 001–15 000

82

3,39

2,22

15 001–20 000 20 001–

4000

Kapital %

1–500

Totalt

45

2,75

2,09

146

62,18

74,29

7 575

100

100

3000

25

2000 1000 20 JAN

FEB

MAR APR

MAJ

JUN

JUL

AUG SEP

OKT

NOV DEC (c) SIX

Transatlantic Å rsredovisning 2005 65


Bolagsstyrning Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas och andra intressenters krav på god corporate governance, ägar- och bolagsstyrning. Genom öppenhet och tillgänglighet strävar bolaget efter att göra det möjligt för intressenter och myndigheter att följa företagets beslutsvägar och förstå var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Årsstämma (ordinarie bolagsstämma) Årsstämman (t o m 2005 ”ordinarie bolagsstämma”) väljer Transatlantics styrelse och godkänner de ersättningar som är förknippade med styrelsearbetet. Den skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Normalt hålls årsstämman i april. En valberedning (tidigare ”nomineringskommitté”) utses av årsstämman och baseras på representanter för de största aktieägarna. Den nuvarande valberedningen består av Folke Patriksson, Ulf G Lindén samt Jan Thunberg. Valberedningens uppgift är att till årsstämman föreslå lämplig sammansättning av bolagets styrelse, styrelsens ersättningar samt val av revisorer. Den verkställande direktören är ledamot av styrelsen. På den ordinarie bolagsstämman i mars 2005 omvaldes Håkan Larsson, Ulf G Lindén, Christer Olsson, Folke Patriksson och Björn Rosengren att ingå i Transatlantics styrelse. Dessutom skedde nyval av Helena Levander. Tony Sandell avgick ur styrelsen och avtackades för ett mångårigt och förtjänstfullt arbete. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstod Christer Lindgren som facklig representant och ledamot av styrelsen. Ytterligare information om styrelsens ledamöter framgår av särskild presentation i årsredovisningen. Målet har varit att skapa en professionell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från såväl sjöfart som näringslivet generellt. Årsstämman godkänner styrelsens arbete, dess ersättningar och koncernens årsredovisning. Stämman ger möjlighet för alla ägare att diskutera aktuella frågor med styrelsen.

66 Transatlantic Årsredovisning 2005

Styrelsearbetet Styrelsens ansvar och uppgifter är fastställda genom en arbetsordning. Till de viktigaste uppgifterna hör att bestämma övergripande mål och strategier, att utse den verkställande direktören, att godkänna större investeringar och att godkänna lån som upptas inom Trans­ atlantic. Finanspolicy, attestregler och informations­ policy utgör viktiga styrinstrument. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har uttryckligen tagit ställning till att inte ha underkommittéer för att förbereda vissa frågor. För den verkställande direktören fastställs särskild arbetsinstruktion som beskriver på vilket sätt den dagliga ledningen och löpande förvaltningen delegerats. Styrelsen går löpande igenom och tar ställning till aktuella ekonomiska utfall, budgetar och prognoser liksom kvartalsrapporter till marknaden och koncer­ nens årsredovisning. Riskhantering och koncernens utveckling är andra exempel på de ansvarsområden som styrelsearbetet täcker. Styrelsen sammanträder normalt sex gånger per år samt därutöver vid behov. De ordinarie mötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategifrågor samt besluta om budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2005 haft totalt tio sammanträden där såväl löpande ärenden som frågor förknippade med verksamhetens struktur och utveckling har behandlats. Finansdirektören och vice verkställande direktören Hans Carlweitz har varit sekreterare vid styrelsemötena. Inför varje styrelsemöte distribueras material som täcker till exempel uppföljning av utestående frågor, analyser, ekonomiska rapporter, utvecklingsärenden och andra beskrivningar. Revisorer PricewaterhouseCoopers med Lennart Wiberg som huvudansvarig revisor är till årsstämman 2008 bolagets revisor och undertecknar revisionsberättelsen tillsammans med Helen Olsson Svärdström, som svarar för ledningen av revisionsarbetet. Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter.


Folke Patriksson är liksom tidigare styrelsens ordförande. Folke Patriksson har löpande följt verksamheten och har kontinuerligt informerat övriga ledamöter om utvecklingen i Transatlantic. Verkställande direktör Verkställande direktören ansvarar för den löpande ledningen av verksamheten baserat på den arbets­ instruktion som utfärdats av styrelsen. Genom konti­ nuerlig muntlig och skriftlig information och genom styrelsemöten hålls styrelseordföranden och styrelsen uppdaterad om koncernens utveckling. I enlighet med fastställd arbetsordning har styrelsen dessutom godkänt frågor av väsentlig betydelse. Håkan Larsson är sedan mars 2003 bolagets verkställande direktör. Koncernledning Den verkställande direktören har utsett en koncernledning bestående av divisionsansvariga samt cheferna för supportfunktionerna Produktion/Affärsutveckling respektive Adminis­tration. De senare, (Lars Petersson respektive Hans Carlweitz,) har även varit vice verkställande direktörer. Koncernledningen, som består av totalt sex personer, har löpande kontakt och har normalt månatliga möten för att diskutera aktuell ekonomisk utveckling samt verksamhet- och strategifrågor. Revisionskommitté Styrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft tre möten med koncernens revisorer. Vid dessa möten har planerad och genomförd revision diskuterats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om aktuell utveckling inom aktuella områden.

Ersättningskommitté En ersättningskommitté bestående av styrelseordföranden och ledamoten Ulf G Lindén, förbereder till styrelsen frågor om ersättning till koncernens/moderbolagets verkställande direktör och vice verkställande direktörer. Ersättningar förknippade med styrelsearbetet godkänns av årsstämman i Transatlantic. Arvoden och ersättningar Arvoden och ersättningar är närmare beskrivna i års­ redovisningens Not 6. Väsentliga policies Till styrelsens ansvar hör såsom även framgått ovan att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och att de efterföljs. Koncernen har policies för bland annat investeringar, finansierings- och valutafrågor, godkännande och attest av ekonomiska åtaganden, kommunikations- och Investor Relations samt etik/uppförandekod. För de anställda finns personal- och jämställdhets­ policies där kärnvärdena delaktighet, förändringsvilja, pålitlighet och målinriktning särskilt betonas. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och för landverksamheten finns en säkerhets- och miljöpolicy. Svensk kod för bolagsstyrning Transatlantic är på grund av aktuellt börsvärde inte ålagt att följa Svensk Kod för Bolagsstyrning, som under 2005 har införts i regelverket för Stockholmsbörsen. Koden omfattar former och agerande avseende årsstämma, tillsättning av styrelse och revisorer, styrel­ sens respektive bolagsledningens arbete samt information om bolagsstyrning och intern kontroll. Transatlantics styrelse och ledning anser att bolaget i allt väsentligt redan uppfyller vad Koden omfattar och syftar till och att det inte avseende verksamhetens förvaltning och i den ekonomiska rapporteringen till marknaden, inklusive årsredovisningen, finns brister som en full anpassning till Koden skulle uppmärksamma.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 67


Styrelse Folke Patriksson f 40, Skärhamn Ledamot sedan 1972. Styrelseordförande. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sjöräddningssällskapet, Västsvenska Industri och Handelskammaren. Vice ordförande i The Swedish Club. Styrelseledamot i Rederi AB Nordship och Swede Ship Marine AB. Aktieinnehav: Genom bolag 1 240 050 A och 715 496 B . Styrelsearvode: 300 000 SEK

Håkan Larsson f 47, Göteborg Ledamot sedan 1993. Koncernchef och VD sedan 1 mars 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i SARF (Sjöfartens Arbetsgivareförbund) och Compagnie d’Affretment & Transport SA (CAT Group). Styrelseledamot i Bure Equity AB, Ernströmsgruppen, Svenska Skepps­ hypotekskassan, Sveriges Redareförening och Wallenius Lines AB. Aktieinnehav: 1 200 A och 204 000 B Styrelsearvode: 0

Helena Levander f 57, Stockholm Ledamot sedan 2005 Övriga styrelseuppdrag: Partner och ordförande i Nordic Investor Services AB. Styrelseledamot i Bure Equity AB, SBAB och Svensk Exportråd AB. Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 150 000 SEK

Ulf G Lindén f 37, Höganäs. Ledamot sedan 1997. Ekon Dr hc. Tekn Dr hc. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Höganäs AB, Lindengruppen AB och AB Wilh. Becker. Aktieinnehav: Genom bolag 456 508 A och 2 656 500 B Styrelsearvode: 150 000 SEK

Christer Lindgren f 65, Stockholm Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Aktieinnehav: 0 Styrelsearvode: 0

Christer Olsson f 45, Stockholm Ledamot sedan 1999 Övriga styrelseuppdrag: Vice ordförande i Wallenius Lines AB. Styrelseordförande i Wallenius Wilhelmsen Lines AS, United Car Carriers AS och The Swedish Club. Styrelseledamot i Atlantic Container AB, Stolt Nielsen SA, Sveriges Redareförening och Compagnie d’Affretment & Transport SA (CAT Group). Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 150 000 SEK

Björn Rosengren f 42, Stockholm Ledamot sedan 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Arbetsmedecin AB och Transvoice AB. Vice ordförande P4 Radio Hele Norge ASA, Styrelseledamot i SAK Moderne Försäkringar, Transcom World Wide S.A, Proceedo Solutions AB, Socie´te´ Européenne de Communcation S.A (SEC). Aktieinnehav: 0 Styrelsearvode: 150 000 SEK

68 Transatlantic Årsredovisning 2005


Koncernledning Håkan Larsson född 47 Koncernchef och VD Anställd sedan 2003 Aktieinnehav: 1 200 A och 204 000 B

Hans Carlweitz född 48 vVD och chef för supportenheten Adminstration Anställd sedan 1989 Aktieinnehav: 2 000 B

Lars Petersson född 51 vVD och chef för supportenheten Produktion/Affärsutveckling Anställd sedan 1982 Aktieinnehav: 1 404 A

Stefan Eliasson född 61 Chef för Division Isbrytning/Offshore Anställd sedan 2000 Aktieinnehav: 40 150 B

Anette Henriksson född 62 Chef för Division Atlanttrafik Anställd sedan 1986 Aktieinnehav: 1 404 A

Jan Thunberg född 44 Chef för Division Europatrafik Anställd sedan 1977 Aktieinnehav: 488 175 B

Transatlantic Å rsredovisning 2005 69


Information om Årsstämman Ordinarie Årsstämma Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den april 2006, kl 16.00 i Akvarellmuseet, Skärhamn. Anmälan Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall: – dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast torsdagen den 20 april 2006 – dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast kl.16.00 torsdagen den 20 april 2006, under adress Rederi AB Transatlantic, Box 32, 471 21 Skärhamn, per tel 030467 47 00 eller via e-mail till catharina.sandberg@rabt.se. Vid anmälan skall namn och personnummer- eller organisationsnummer samt registrerat aktieinnehav uppges. I anmälan bör aktieägare också ange om denne avser att medföra biträde till stämman. I det fall aktie­ ägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan. Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn hos VPC AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregist­ rering måste vara genomförd senast torsdagen den 20 april 2006. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före den 20 april få besked om detta. Förslag till föredragningslista vid årsstämman 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän (att också vara röstkontrollanter). 4. Prövning om stämman blivit behörigen samman­ kallad. 5. Godkännande av föredragningslista. 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberät telsen för moderbolaget och koncernen för år 2005. Verkställande direktörens redogörelse för verksamheten. Redogörelse för styrelsens arbete och styrelsens kommittéer.

70 Transatlantic Årsredovisning 2005

7. Beslut om: – fastställande av resultat- och balans­räkning för moderbolaget och koncernen – dispositioner beträffande årets resultat enligt den fastställda balansräkningen – ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Bestämmande av antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna. 10. Val av styrelseledamöter och ev styrelsesuppleanter. 11. Val av valberedning 12. Förslag till beslut om ändring av bolagsordningen med anledning av ny aktiebolagslag. 13. Förslag till beslut om bemyndigande för styrelsen angående förvärv och överlåtelse av egna aktier. 14. Övriga ärenden. Som avstämningsdag föreslås den 2 maj 2006. Om stämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelningen ske den 5 maj 2006. Handlingar Årsredovisning och revisionsberättelse samt styrelsens förslag till utdelning jämte motiverat yttrande därtill, styrelsen fullständiga förslag till beslut om bolags­ ordningsändring samt styrelsens fullständiga förslag till bemyndigande att förvärva och överlåta aktier kommer att finnas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna två veckor före stämman samt även på Rederi AB Trans­ atlantics hemsida www.rabt.se. Handlingarna skickas också till de aktieägare som begär detta och uppger sin postadress.


Transatlantics flotta Vid årsskiftet 2005-2006 omfattade Trans­atlantics flotta 22 hel eller delägda fartyg. Under året tillfördes sammanlagt ett nytt fartyg, samtidigt som fem avyttrades. Ägarandelen stärktes i fem fartyg. Medelåldern för Transatlantics hel- eller delägda flotta uppgår till 16 år, medan den operativa flottan uppgår till 14 år. Flottan står under de kommande åren inför något av en generationsväxling. Målet är dels att möjliggöra en produktivitetsökning, dels att ha en flotta och en service som är anpassat efter marknadens transport- och logistikbehov. Arbetet utgår från en kontinuerlig analys i vilken omvärldens behov, den befintliga flottan och den totala

tillgången på tonnage ständigt utvärderas. Under 2006 levereras tre nya RoRo-fartyg om 15 000 dwt från varv i Finland. Fartygen byggs under Transatlantics ledning och kommer att gå med papperslaster från Stora Ensos bruk i norra Finland till Göteborg, där omlastning sker för vidare transport till kontinenten. Förändringar i flottan under 2005 Under det gångna året har två tidigare delägda fartyg förvärvats samtidigt som ägarandelen i ytterligare två fartyg ökat. Ett nytt fartyg har levererats och ett tidigare delägt fartyg har förvärvats i sin helhet. Ägandet har ökat i ytterligare fyra fartyg under året. Fem fartyg såldes, varav tre stycken har långtidsinhyrts tillbaka.

Fartygsförteckning 2005-12-30 Ägt och långtidsinhyrt tonnage Fartyg inom Atlantdivisionen

Typ

Dwt

Acacia

RoRo/Sidolastare

9 400

Byggnadsår

1974

Ägarandel 100%

Finnpine

RoLo/Sidolastare

15 100

2002

Långtidsinhyrd

Finnwood

RoLo/Sidolastare

15 100

2002

Långtidsinhyrd

Finnfighter

RoLo/Sidolastare

15 100

2001

100%

Nordön

General Cargo

16 600

2002

100%

Sandon

General Cargo

16 600

2005

Långtidsinhyrd

Tofton

General Cargo

14 900

1980

100%

Ada Gorthon

RoRo/Sidolastare

11 500

1984

100%

Maria Gorthon

RoRo/Sidolastare

11 500

1984

100%

Alida Gorthon

Sidolastare

14 240

1977

100%

Ingrid Gorthon

Sidolastare

14 240

1977

100%

Margit Gorthon

Sidolastare

14 240

1977

100%

Joh. Gorthon

RoRo/Sidolastare

8 350

1977

100%

Viola Gorthon

RoRo

11 400

1987

100%

Obbola

RoRo

11 450

1996

Långtidsinhyrd

Ortviken

RoRo

11 520

1996

Långtidsinhyrd

Östrand

RoRo

11 560

1996

Långtidsinhyrd

Carmen B

RoRo

12 700

NB 448

Container/RoRo

NB 449 NB 450

Fartyg inom Europadivisionen

1978

100%

15 000

2006

Långtidsinhyrd

Container/RoRo

15 000

2006

Långtidsinhyrd

Container/RoRo

15 000

2006

Långtidsinhyrd

Holmön

Bulkfartyg

10 900

1978

50%

Falcon

General Cargo

5 700

1993

100%

Andromeda

General Cargo

6 700

1999

54%

Capricorn

General Cargo

6 700

2000

73%

Swing

General Cargo

4 100

1999

100%

Odin

Container

4 500

1994

76%

Frej

Container

4 500

1994

76%

Division Isbrytning/Offshore Balder Viking

AHTS/Isbrytare

2 600

2000

50%

Tor Viking

AHTS/Isbrytare

2 600

2000

50%

Vidar Viking

AHTS/Isbrytare

2 600

2001

50%

Transatlantic Å rsredovisning 2005 71


Adresser Huvudkontor och moderbolag Rederi AB Transatlantic (publ) Box 32 471 21 Skärhamn Tel 0304 - 67 47 00 Fax 0304 - 67 47 70 Besöksadress: Södra Hamnen 27 Division Atlanttrafik Transatlantic Services AB Box 1163 251 10 Helsingborg Tel 042 - 17 27 00 Fax 042 - 14 63 43 Besöksadress: Gamla Tullhuset, Hamntorget Division Europatrafik Transatlantic European Services AB Box 12027 720 12 Västerås Tel 021 - 10 52 00 Fax 021 - 41 51 80 Besöksadress: Seglargatan 1 Division Isbrytning/Offshore Transatlantic Specialtonnage AB Box 32 471 21 Skärhamn Tel 0304 - 67 47 00 Fax 0304 - 67 47 70 Besöksadress: Södra Hamnen 27

För mer information se hemsidan: www.rabt.se

72 Transatlantic Årsredovisning 2005


Division Atlanttrafik Division Europatrafik

Transatlantic översikt

Division Isbrytning & Offshore

Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom­ slutningen.

Transatlantic bedriver kontraktbaserad industriell sjöfart

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Vision

CAP: Ett finansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder. Affärsidé Transatlantic erbjuder kundnära och kostnadseffektiva sjötransporter genom hög kompetens, effektiva system och anpassat tonnage. Transatlantic i korthet Transatlantic bildades 2005 genom en fusion av B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines. Huvudkontoret är beläget i Skärhamn och antalet anställda Transatlantics aktie är noterad på Stockholmsbörsens Attract 40-lista.

Division Atlanttrafik

Kunder

Atlantdivisionen opererar 16 fartyg vilka går i trafik mellan Europa och Nordamerika samt utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av finare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion. Därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög kvalitet.

Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pappersindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. De största kunderna är StoraEnso, SCA, Norske Skog och Vida i traden till Nordamerika samt Bowater, Abitibi, Kruger och Huber i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafiken.

Division Europatrafik

Kunderna inom Europadivisionen utgörs huvudsakligen av företag inom skogs- och stålindustrin. Till de största hör bl a SCA, M-real och SSAB.

Andel av omsättning per affärsomåde Division Isbrytning/ Offshore, 9%

Division Atlanttrafik, 47%

Division Europatrafik, 44%

Division Isbrytning/ Offshore

Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital.

EBIT “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

Operativt resultat per affärsenhet: Resultat efter finansiella poster och före koncern­ gemensamma kostnader och centralt/koncern­ gemensamt finansnetto.

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med rörelseintäkter.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

Jämförelsetal för 2001-2004: För 2004 redovisas i presentationen av respektive division, i femårsöversikten samt i årsredovisningens inledande sidor, koncernen pro forma som om fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines redan då hade ägt rum. Dessutom redovisas för det ovanstående även de historiska talen 2001-2004 för enbart den dåvarande B&N Nordsjöfraktkoncernen.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter. Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs. utan pall eller annan lastbärare.

Andel av operativt resultat per affärsområde

Årets första tre månader är fartygen kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. Under resten av året används fartygen för offshoreuppdrag i hela Nordsjösektorn. Bland kunderna märks flera av de större oljebolagen.

Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie. Rörelseresultat per affärsehet: Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.

Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Ordlista

Division Isbrytning/ Offshore, 72%

Division Isbrytning/Offshore består av tre fartyg, utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under perioden januari-mars är fartygen tillgängliga för att vid behov bryta is längs den svenska kusten. Övriga delar av året används fartygen på offshoremarknaden i Nordsjösektorn för att ompositionera oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter.

Omstruktureringskostnader: Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. In­klu­derar resultat av fartygsförsäljningar, ned­skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.

Europadivisionen omfattar 16 fartyg. Verksamheten bedrivs inom tre områden; dels containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och Storbritannien respektive Tyskland, dels kontraktbaserad trafik med mindre bulkfartyg, dels Östersjöbaserad specialanpassad systemtrafik för skogsindustrin. En väsentlig del av alla transportåtaganden utgörs av helhetslösningar som även inkluderar t ex spedition och lagring.

Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Verksamhet

Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel.

Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrvningar

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

Division

Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat­ räkning.

Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.

EBITDA ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.

uppgick i slutet av 2005 till cirka 1 300.

IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.

Division Atlanttrafik, 0%

Division Europatrafik, 28%

Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri. Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära. Feedertrafik Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartygg. FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container. IMO: International Maritime Organisation, FNs internationella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket. Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande. LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar. Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje­ utvinning till havs. Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster. Rater: Frakt- och transportpriser. RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och /eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter. Trad: Trafikområde.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 73


Innehåll B&N Nordsjöfrakt

flik Transatlantic översikt

Transatlantic

Operativt resultat, MSEK

123 103*

Transatlantic Årsredovisning 2005

1 2005 i korthet

2 VD har ordet

4 Vision, affärside, mål och strategier

6 Sjöfarten – en viktig kugge i världsekonomin

8 Kvalitet i alla led

66 46 –34

–52

02

03

* Pro forma

10 Division Atlanttrafik 14 Division Europatrafik 18 Division Isbrytning/Offshore

01

04

05

22 Fartygsutveckling och fartygsdrift 23 Säkerhet och miljö 24 Medarbetare 26

Förvaltningsberättelse

30

Resultaträkning

32

Kassaflödesanalys

34

Balansräkning

37

Eget kapital

38

Noter

61

Revisionsberättelse

62 Femårsöversikt

Nettoresultat efter skatt, MSEK

314

98* 29

01

53 –51

–118

02

03

* Pro forma

04

05

64 Aktien 66 Bolagsstyrning 68 Styrelse

Likviditet MSEK och soliditet, % 305

283

69 Koncernledning

244*

70 Bolagsstämmoinformation 71 Transatlantics flotta 40%

72 Adresser 73 Definitioner och Ordlista

Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet

Kalendarium 2006

Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: info@rabt.se Internet: www.rabt.se

Årsredovisning 2005

26 april

Kvartalsrapport januari - mars

26 april

Årsstämma

17 augusti

Kvartalsrapport april - juni

26 oktober

Kvartalsrapport juli - september

70 27%

01

22%

02

88

20%

03

105 26%* 24 %

* Pro forma

04

05

Se definitioner sidan 73 för ytterligare kommentarer samt sidan 62 för femårsöversikt.


Division Atlanttrafik Division Europatrafik

Transatlantic översikt

Division Isbrytning & Offshore

Definitioner Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom­ slutningen.

Transatlantic bedriver kontraktbaserad industriell sjöfart

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Vision

CAP: Ett finansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder. Affärsidé Transatlantic erbjuder kundnära och kostnadseffektiva sjötransporter genom hög kompetens, effektiva system och anpassat tonnage. Transatlantic i korthet Transatlantic bildades 2005 genom en fusion av B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines. Huvudkontoret är beläget i Skärhamn och antalet anställda Transatlantics aktie är noterad på Stockholmsbörsens Attract 40-lista.

Division Atlanttrafik

Kunder

Atlantdivisionen opererar 16 fartyg vilka går i trafik mellan Europa och Nordamerika samt utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av finare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion. Därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög kvalitet.

Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pappersindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. De största kunderna är StoraEnso, SCA, Norske Skog och Vida i traden till Nordamerika samt Bowater, Abitibi, Kruger och Huber i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafiken.

Division Europatrafik

Kunderna inom Europadivisionen utgörs huvudsakligen av företag inom skogs- och stålindustrin. Till de största hör bl a SCA, M-real och SSAB.

Andel av omsättning per affärsomåde Division Isbrytning/ Offshore, 9%

Division Atlanttrafik, 47%

Division Europatrafik, 44%

Division Isbrytning/ Offshore

Soliditet: Eget kapital dividerat med total balansomslutning. Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital.

EBIT “Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

Operativt resultat per affärsenhet: Resultat efter finansiella poster och före koncern­ gemensamma kostnader och centralt/koncern­ gemensamt finansnetto.

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster dividerat med rörelseintäkter.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

Jämförelsetal för 2001-2004: För 2004 redovisas i presentationen av respektive division, i femårsöversikten samt i årsredovisningens inledande sidor, koncernen pro forma som om fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines redan då hade ägt rum. Dessutom redovisas för det ovanstående även de historiska talen 2001-2004 för enbart den dåvarande B&N Nordsjöfraktkoncernen.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter. Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs. utan pall eller annan lastbärare.

Andel av operativt resultat per affärsområde

Årets första tre månader är fartygen kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. Under resten av året används fartygen för offshoreuppdrag i hela Nordsjösektorn. Bland kunderna märks flera av de större oljebolagen.

Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal: Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie. Rörelseresultat per affärsehet: Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.

Totalt kassaflöde: Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

Ordlista

Division Isbrytning/ Offshore, 72%

Division Isbrytning/Offshore består av tre fartyg, utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under perioden januari-mars är fartygen tillgängliga för att vid behov bryta is längs den svenska kusten. Övriga delar av året används fartygen på offshoremarknaden i Nordsjösektorn för att ompositionera oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter.

Omstruktureringskostnader: Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. In­klu­derar resultat av fartygsförsäljningar, ned­skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

Befraktare: En lastägare eller den som hyr fartyget.

Europadivisionen omfattar 16 fartyg. Verksamheten bedrivs inom tre områden; dels containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och Storbritannien respektive Tyskland, dels kontraktbaserad trafik med mindre bulkfartyg, dels Östersjöbaserad specialanpassad systemtrafik för skogsindustrin. En väsentlig del av alla transportåtaganden utgörs av helhetslösningar som även inkluderar t ex spedition och lagring.

Räntetäckningsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Verksamhet

Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel.

Operativt kassaflöde: Resultat efter finansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrvningar

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

Division

Resultat per aktie: Resultat efter finansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat­ räkning.

Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.

EBITDA ”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.

uppgick i slutet av 2005 till cirka 1 300.

IFRS: International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.

Division Atlanttrafik, 0%

Division Europatrafik, 28%

Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri. Bulkfartyg: Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål. Dödviktston (DWT): Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära. Feedertrafik Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartygg. FEU: Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container. IMO: International Maritime Organisation, FNs internationella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management): De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket. Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande. LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar. Marpol: International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön. Offshore: Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje­ utvinning till havs. Paper carrier: Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster. Rater: Frakt- och transportpriser. RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off): Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och /eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck. Ship Management: Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning. Spotmarknad: Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt. Solas: International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs konvention för säkerhet. Supplyfartyg: Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön. TAP-avtal: Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal. Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter. Trad: Trafikområde.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Transatlantic Å rsredovisning 2005 73


TransAtlantic Årsredovisning 2005  

TransAtlantic Årsredovisning 2005

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you