Destination: högskolan by Torkel Holmström

Allt om högskolestudier på studera.nu

HÖGSKOLEVERKETS STUDIEINFORMATION

Högskoleverket informerar om högskolestudier genom den här och flera andra broschyrer samt genom webbplatsen studera.nu. Fråga efter vårt material hos din studieoch yrkesvägledare eller beställ det gratis på webben. På studera.nu finns allt om hur högskolan funkar och det är också här du enklast gör din anmälan till högskolornas kurser och program. Dessutom får du veta mer om

DESTINATION: HÖGSKOLAN

högskoleprovet, olika utbildningar, utlandsstudier, studentekonomi och arbetsmarknadsprognoser.

Allt om högskolestudier på studera.nu

Det handlar om högskolestudier I den här broschyren berättar åtta personer om vad som fick dem att börja plugga och om deras olika val av utbildningar och inriktningar. Du får deras bästa tips och kan läsa mer om vart du kan vända dig för att få vägledning och stöd. I broschyren finns också fakta och information om hur universiteten och högskolorna fungerar, om vad som krävs för att komma in och mycket mer. Vi har samlat det viktigaste – besök gärna vår webbplats studera.nu om du vill veta mer.

Innehåll

Linnea Bolter Redaktör

Varför ska man plugga vidare? 2

Jonas Georgsson

Vad finns det att välja på? 3

– Teaterproducentprogrammet är krävande, men utvecklande.

Hur fungerar högskolestudier? 4 Utbildningssystemet 5

FOTO Alexander Florencio

Trevlig läsning och hoppas att du blir inspirerad till att plugga vidare!

Pia Welander

– Distansstudier handlar om att kunna ta eget ansvar.

Tobias Berglund

Kommer du in? 6

– Slaktare och akademiker är en kombination jag är ganska ensam om.

Ekonomi 8

Madeleine Stenslind

Bostad 8 Andras erfarenheter 10 Viktiga adresser 30 Viktiga datum 31 Vem gör vad? 32

– Se din utbildning som en investering.

Mikael Ericsson

– Jag trodde jag skulle konstruera bilar. Men det blev robotforskning. Marie Sahlén

– Nyfikenheten har lett in mig på olika spår.

José Pacheo

– Utbildning ger dig en bra grund oavsett vad du vill göra i framtiden. Sarah Jawdat

– Hela tiden hade jag ett mål: att ta reda på vad jag ville göra.

Studievägledare

– Förr var en student ganska ensam. Nu satsar vi mycket på coachning. samordnare för Studenter med funktionshinder

– Allt fler studenter med funktionshinder söker till högskolan.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Utgiven av Högskoleverket 2008

ISBN 978-91-85027-69-9

text Informationsavdelningen och Martin Preis foto Per Gustafson illustration Björn Norberg form Alexander Florencio tryck Danagård Grafiska, Ödeshög, oktober 2008

Varför ska man plugga vidare? Det finns många anledningar till varför det är bra att studera. Men ibland kanske man känner sig skoltrött direkt efter gymnasiet. Många väljer därför att arbeta eller kanske resa ett tag efter studenten. Faktum är att en tredjedel av nybörjarna på universiteten och högskolorna är 26 år eller äldre. Ungefär hälften är dock 21 år eller yngre.

2. Löneutvecklingen. Det finns visserligen

ingen garanti för att högskolestudier leder till hög lön, men generellt sett är inkomsten högre för den som har högskoleutbildning. 3. Möjligheten att utveckla sina talanger och intressen. Man lär sig också att söka upp

och analysera ny kunskap. Det är viktigt i de flesta arbeten. Tre skäl till högskolestudier

1. Arbetsmarknaden. Det är lättare att skaf-

fa arbete om man har en högskoleutbildning. Arbetslösheten bland akademiker är lägre än bland dem som bara har gymnasieutbildning.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Ó Nästan 45 procent av alla ungdomar börjar på högskola eller universitet innan de fyllt 25 år.

Snabba fakta om högskolorna, universiteten och studenterna

• Det finns 320 000 studenter vid universiteten och högskolorna. • 60 procent av studenterna är kvinnor. • Ca 80 000 personer börjar plugga varje år. • En fjärdedel av dessa har föräldrar som aldrig har pluggat på högskolan. • Över 13 procent av nybörjarna har utländsk bakgrund. • Många väljer att åka på studentutbyte. Storbritannien och USA är de populäraste länderna.

Vad finns det att välja på? Det finns många olika ämnen, kurser och utbildningar att välja mellan, så ta dig tid att undersöka utbudet innan du bestämmer dig. Det är bra att jämföra innehållet i de kurser och program du tycker verkar intressanta. Tänk på att: • ibland kan utbildningar som heter ungefär samma sak ha olika innehåll. • ibland kan utbildningar som har olika namn ha samma innehåll. På studera.nu finns en bra översikt över olika ämnen, men närmare information om kurs- och programinnehållet för olika utbildningar hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser.

Hel- eller deltid?

Om du inte vill studera på heltid finns det många utbildningar som ges på deltid. På universitetens och högskolornas webbplatser finns mer information om kurser och utbildningar på hel- respektive deltid.

Studera utomlands?

Vill du veta mer om …

Du kan antingen läsa hela eller delar av din utbildning i ett annat land. Antingen ordnar du dina utlandsstudier på egen hand eller så åker du utomlands som del av din svenska utbildning genom det universitet eller den högskola du pluggar vid. På studera.nu finns mer information om studier i olika länder och om hur du kan gå till väga om du vill läsa i ett annat land.

… högskolan? Högskoleverket har information om högskolestudier, utbildningar och arbetsmarknadsprognoser. Högskoleverket ansvarar också för högskoleprovet. På studera.nu hittar du information om det mesta i högskolevärlden.

Studier på campus eller distans?

Du kan antingen läsa en utbildning på campus eller distans. Läser du på campus är lektionerna schemalagda, och ges på högskolan eller universitetet som anordnar utbildningen. Distansstudier innebär i stället att du läser utbildningen hemifrån eller från annan ort, ofta med inspelade föreläsningar på högskolans webbplats. För att gå en distansutbildning behöver du tillgång till dator, Internetuppkoppling och e-postkonto.

Ó Prata med en studieoch yrkesvägledare. De finns på gymnasieskolor, komvux, universitet och högskolor. Vägledarna kan du tala med både före, under och efter din utbildning.

… antagningen? VHS (Verket för högskoleservice) sköter antagningen till de flesta utbildningar tillsammans med universiteten och högskolorna. Information om behörighet, urval och antagningspoäng finns tillsammans med webbanmälan på studera.nu. … distansutbildning? Information om distansutbildning finns på studera.nu.

Broschyren Studera utomlands finns att ladda ner från studera.nu.

… studiemedel? Studiemedel söker du hos CSN (Centrala studiestödsnämnden). Läs mer på www. csn.se.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Hur fungerar högskolestudier? All universitets- och högskoleutbildning bygger på kurser och till skillnad från gymnasiet, där man läser flera ämnen samtidigt, läser man oftast en kurs i taget. När du anmäler dig till en utbildning kan du välja att läsa en fristående kurs eller ett program. Väljer du att läsa fristående kurser innebär det att du själv sätter ihop din utbildning. Går du ett program är det i stället universitetet eller högskolan som bestämmer vilka kurser som ingår i utbildningen.

Högskolepoäng

Ett studieår är 40 veckor långt och uppdelat i två terminer med 20 veckor vardera. En termins heltidsstudier ger 30 högskolepoäng. Kursernas längd varierar från en vecka till två terminer. Hur många poäng en kurs ger beror på den arbetsinsats som normalt krävs för att klara kursens mål.

Utbildning på tre nivåer

All universitets- och högskoleutbildning är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Du börjar på grundnivån. Efter grundnivån kan du fortsätta till avancerad nivå för att sedan – om du vill – gå vidare till forskarnivå.

Olika examina

Olika utbildningar leder till olika examina. Det finns tre typer av examina: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Generella examina Generella examina ger en bred kunskap och förbereder för arbete inom olika yrken. Exempel på ämnen som leder till generella examina är biologi, filmvetenskap, matematik, språk och statsvetenskap. En generell examen kan du uppnå genom att gå ett program eller läsa fristående kurser.

Konstnärliga examina Konstnärliga examina kan man få genom att gå en konstnärlig universitets- eller högskoleutbildning. Konstnärliga examina på grundnivå heter konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen. På avancerad nivå finns konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen. Yrkesexamina En yrkesexamen leder ofta till ett specifikt yrke, till exempel lärare, ingenjör och sjuksköterska. I många fall måste du ha gått en viss yrkesutbildning för att få arbeta inom yrket. En sådan utbildning går inte att sätta ihop själv genom fristående kurser, utan måste läsas som program. Utbildningar som leder till yrkesexamina är olika långa. Civilingenjörsutbildningen är till exempel fem år och leder till en examen på avancerad nivå. Sjuksköterskeutbildningen däremot är tre år lång med en examen på grundnivå.

Skillnad mot gymnasiet

Universitets- och högskolestudier är mer specialiserade och fördjupande än på gymnasiet. Ofta är det också färre lektioner, men du kommer ändå att behöva lägga ner mycket tid på dina studier. Ungefär 40 timmar i veckan brukar man få räkna med. Den tid som inte är schemalagd läggs på övningar, grupparbeten, inlämningsuppgifter och på att läsa in kurslitteraturen.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

På grundnivå finns det två olika generella examina: • högskoleexamen (2 år) • kandidatexamen (3 år) På avancerad nivå finns också två olika generella examina: • magisterexamen (1 år) • masterexamen (2 år)

Ó För studenter med funktionshinder finns det särskilda kontaktpersoner och samordnare vid de flesta universitet och högskolor. De kan hjälpa till med olika former av stöd under studierna. Läs mer om detta på sidan 22.

Utbildningssystemet UTBILDNINGSSYSTEMET Forskarnivå 4

Doktorsexamen

3 2

Licentiatexamen

Avancerad nivå 2 1

Magisterexamen

Konstnärlig magisterexamen

Masterexamen

Konstnärlig masterexamen

Kandidatexamen

Konstnärlig kandidatexamen

Grundnivå 3 2

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen

Yrkesexamina

3 2

Gymnasieutbildning eller motsvarande

1 SVENSKA GRAFIKBYRÅN

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Kommer du in? Hur anmäler man sig?

Vilka förkunskaper krävs?

Läs in behörighet

De flesta utbildningar anmäler du dig till på studera.nu. På studera.nu hittar du kurser och program samt information om hur man anmäler sig. Du kan också anmäla dig genom att fylla i en blankett som du skickar till VHS. Anmälningsblanketten kan beställas på studera.nu eller genom att ringa till VHS på telefon 08-613 99 00. VHS har också en tryckt katalog med alla utbildningsprogram. En kurskatalog får du från respektive högskola eller universitet. Universitetens och högskolornas kontaktuppgifter hittar du på studera.nu. Ett fåtal utbildningar, till exempel konstnärliga utbildningar, kan du inte söka via studera.nu. Dessa utbildningar anmäler du dig i stället till direkt via universitetet eller högskolan som anordnar dem.

Förkunskaperna som krävs för att bli antagen till en utbildning kallas behörighetskrav. Det finns två typer av behörighet: grundläggande behörighet och särskild behörighet. Vilka behörighetskraven är för en viss utbildning hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser samt i deras utbildningskataloger.

Om du saknar slutbetyg från gymnasieskolan kan du läsa in på komvux eller gå en basårsutbildning. Basåret ges på komvux, högskolorna och universiteten. Mer information får du av komvux i din kommun, universiteten, högskolorna och VHS.

När söker man?

För nästan alla utbildningar är sista anmälningsdag den 15 april för utbildningar som börjar på höstterminen och den 15 oktober för de utbildningar som börjar på vårterminen. Var ute i god tid. Anmälan öppnar en månad före sista anmälningsdag. Du hittar alla viktiga datum för antagningen på sidan 31. Om du inte kommer in kan du alltid söka igen vid nästa tillfälle. Skulle du missa sista anmälningsdag kan du hitta lediga utbildningsplatser på www.studieplatser.nu.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet får du genom alla nationella gymnasieprogram och genom att läsa in gymnasiet på komvux. Motsvarande utbildning på folkhögskola ger också grundläggande behörighet. Särskild behörighet Många utbildningar kräver ytterligare förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten. Det kan till exempel vara att du har läst upp till en viss nivå i ett ämne i gymnasieskolan. Reell kompetens Om du saknar formella betyg från gymnasiet eller liknande kan din så kallade reella kompetens ge dig behörighet till en utbildning. Reell kompetens är din samlade kunskap och erfarenhet. Det kan exempelvis handla om språkkunskaper som du skaffat dig genom att bo utomlands. Om du vill söka med hjälp av din reella kompetens måste du ange det i din anmälan.

Hur höga betyg måste man ha?

På många kurser och program är antalet platser fler än antalet behöriga sökande. Då kommer alla behöriga in. Men ibland är det tvärtom – antalet sökande är fler än platserna. VHS gör då ett urval bland de behöriga. I urvalet delar VHS in sökande i olika urvalsgrupper och rangordnar dem utifrån deras meritpoäng. Som meritpoäng räknas jämförelsetalet från gymnasiet, komvux, folkhögskola och resultat från högskoleprovet. Platserna fördelas i turordning efter meritpoäng tills alla platser är fyllda. Ibland görs urvalet på ett annat sätt. De konstnärliga utbildningarna använder till exempel arbetsprover och till vissa utbildningar används intervjuer.

Ó På studera.nu kan du få hjälp att räkna ut ditt jämförelsetal.

Statistik över antagningspoäng Man kan inte säga på förhand vad lägsta antagningspoäng blir för en viss utbildning. Det visar sig först efter antagningen och beror på antalet sökande, deras meritpoäng och på antalet utbildningsplatser. Däremot kan man undersöka vad tidigare lägsta antagningspoäng har varit för olika utbildningar. Statistik över antagningspoäng hittar du på VHS webbplats med adressen www.vhs.se.

Många höjer sitt resultat när de gör provet en andra gång.

Datumen då högskoleprovet skrivs varierar lite år från år.

Anmäl dig på Studera.nu

Högskoleprov för dyslektiker och synskadade

Högskoleprovet ges två gånger per år. Sista anmälningsdatum är alltid 15 februari för vårprovet och 15 september för höstprovet. Enklast är att anmäla sig på studera.nu.

Det finns anpassade högskoleprov för dig som är synskadad eller har dyslexi. Mer information finns på studera.nu.

Öka dina chanser med högskoleprovet

Högskoleprovet mäter förmågor som är viktiga för högskolestudier. Du blir inte behörig genom att göra högskoleprovet, men ett högskoleprovsresultat ökar chanserna att komma in, eftersom du då placeras i ytterligare en urvalsgrupp vid antagningen. Det finns ingen åldersgräns och du behöver inte vara svensk medborgare för att få skriva provet. Provet kan du göra hur många gånger du vill, och resultatet är giltigt i fem år. Om du gör provet flera gånger är det alltid ditt bästa resultat som räknas.

! O LE PROV ET G Ö R H Ö G SK r obe okt 25 den är älningsdag | Provdag 15 september är sista

anm

Högskoleprovet ökar dina chanser att komma in på en utbildning. ANMÄLAN Det enklast

e sättet att anmäla sig är

provet samt på vilka orter

. Du kan betala antingen via internet på studera.nu

också mer information man kan göra det. Där finns

med betalkort (VISA eller

Anmäl dig på studera.nu.

om högskoleprovet.

Ó Öva på interaktiva och tidigare högskoleprov på studera.nu.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Ekonomi Vad kostar det att studera?

Universitets- och högskolestudier i Sverige kostar ingenting. Däremot behöver du bland annat pengar till bostad, mat och kurslitteratur.

Vad är studiemedel?

Studiemedlet består av ett lån och ett bidrag som du söker hos CSN. Alla som studerar kan söka studiemedel. Ungefär nio av tio heltidsstudenter har studiemedel. Du ansöker om studiemedel på CSN:s webbplats, www.csn.se, eller genom en ansökningsblankett som kan beställas av CSN:s talsvarstjänst på telefon 0771-27 68 00. Hur mycket pengar blir det? Du kan få studiemedel under högst 12 terminer, det vill säga 240 veckor. År 2008 är maxbeloppet du kan låna 1 230 kronor

per vecka (49 200 kronor per år). Du kan förstås låna mindre eller bara ansöka om studiebidraget (643 kronor per vecka eller 25 720 för ett års heltidsstudier).

När får man inte studiemedel?

Om du inte klarar studierna Din första termin får du studiemedel utan att visa upp tidigare studieresultat. Efter det måste du klara ett visst antal poäng per termin för att få fortsatta studiemedel.

Får jag jobb när jag är klar?

Om du tjänar för mycket Om du tjänar över ett visst belopp per halvår minskas dina studiemedel. Gränsen för vad man tillåts tjäna utan att få minskade studiemedel kallas för fribelopp. Det varierar beroende på hur många veckor du har studiemedel för och om du studerar på heltid eller inte. Har du studiemedel för en termins heltidsstudier är fribeloppet drygt 50 000 kronor (2008). Tjänar du mer än fribeloppet minskas ditt studiemedel med hälften av det som överstiger fribeloppet.

Arbetsmarknaden förändras över tid och ser olika ut för olika utbildningsgrupper. På studera.nu, under rubriken ”Yrke och framtid”, hittar du arbetsmarknadsprognoser för olika utbildningar. Men även om prognoserna är noga framarbetade för att ge en så bra framtidsbild som möjligt kan arbetsmarknaden och efterfrågan på olika kompetenser växla snabbt. Det kan vara bra att känna till prognoserna, men ta dem med en nypa salt och välj i första hand utbildning efter dina intressen.

Vissa studieorter erbjuder bostadsgaranti, men rutinerna och reglerna varierar. Ett tips är att kontakta den kommun där högskolan eller universitetet ligger. Studentkårerna har också information om studentboende.

Bostadsbidrag

Bostad Som student kan du bo i studentbostad när du pluggar. Information finns hos alla universitet och högskolor. På Svenska studentbostadsföreningens (SSBF) webbplats hittar du alla studentbostadsförmedlare i Sverige: www.sokstudentbostad.se.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Du som är 18–28 år eller har barn kan ha rätt till bostadsbidrag. På Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se, finns information, blanketter och en kalkyl för att se om du kan få bostadsbidrag.

Jonas Georgsson

– Teaterproducentprogrammet är krävande, men utvecklande.

örsta året på Dramatiska institutets teaterproducentutbildning i Stockholm är snart avklarat för Jonas Georgsson. Bara fyra studenter går i hans klass och konkurrensen om platserna är stor. De flesta har någon form av yrkeserfarenhet innan de antas till utbildningen, ofta inom scenkonstområdet. Själv gick Jonas ett gymnasieprogram med teaterinriktning och fick sedan jobb på Riksteatern i Umeå. Där arbetade han som producent och senare scenmästare där han hade det tekniska ansvaret för en teater. Efter Umeå blev det Stockholm där Jonas fortsatte att arbeta på Riksteatern, men då med projekt som bland annat rörde opinionsbildning, organisationsutveckling och studentinflytande i teaterföreningar. När Jonas hade arbetat några år började han fundera på hur han skulle kunna utveckla sin roll vidare inom teatern. Han sökte då till DI:s ljusdesignutbildning och gick ända till sista provet i antagningen men kom inte in. I stället fick han rådet av högskolan att söka till teaterproducentprogrammet. Som producent ansvarar man för produktionen kring en uppsättning. Arbetet är inte bara konstnärligt utan handlar

också om marknadsföring, projektledning och personalansvar. – När jag kom in på teaterproducentutbildningen gjorde jag noggrann research innan jag tackade ja till platsen. Jag ringde bland annat ett tjugotal studenter, och tidigare studenter och verksamma i branschen för att få en bild av skolan och utbildningen utifrån olika perspektiv, säger Jonas. I programmet som Jonas läser ingår mycket undervisning, ungefär sex timmar om dagen. Studenterna arbetar samtidigt med självständiga projekt och kontakterna med yrkesverksamma på teatrarna i landet är både många och täta. Det blir också en hel del resor under utbildningen. – DI:s utbildningar är krävande, men väldigt utvecklande. Många har kanske en föreställning om att man ska ha en viss bakgrund för att gå en konstnärlig utbildning. Men jag tycker snarare att man ska se sina tidigare erfarenheter som en tillgång, oavsett vilka de är. Själv är jag uppvuxen på en lantgård i Västerbottens inland och för mig är den bakgrunden en enorm tillgång i mina studier och mitt kommande yrkesliv inom scenkonst och kultur, säger Jonas.

för att gå en konstnärlig n ska ha en viss bakgrund ma att ker tyc ske kan nga – Må llet , oavsett vilka de är. renheter som en tillgång istä erfa a din se att sök För . ing utbildn

10 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Jonas studievägledning Var modig och lyssna till dig själv när du väljer utbildning. Tips: Åk ut till en högskola som verkar intressant. Ring studenter eller tidigare studenter på skolan och ”intervjua” dem om deras studier. Fundera på vad du vill och kan få ut av din utbildning. Väg för- och nackdelar mot varandra. Överraskning: Att man som student har så mycket att säga till om och att man kan påverka sin egen studiegång så pass mycket. Jonas bästa råd:

Jonas studiefakta Jonas Georgsson,

23 år

Pluggar: Teaterproducentprogrammet på

Dramatiska institutet. Studiepoäng: 60 högskolepoäng. Favoritkurs: Marknadskommunikation för scenkonst som vi läste tillsammans med yrkesverksamma marknadsförare. Ångrar: Att jag inte sparade mer pengar då jag jobbade. Familj: Singel. Så bor jag: Tvåa i Hammarbyhöjden. Studielån: 46 000 kronor. Gör om fem år: Bor i New York och arbetar med någon form av gränsöverskridande interkulturellt scenkonstutbyte. Dessförinnan vill jag arbeta med internationella samarbeten med Sverige. Gärna med dans, ett uttryck som inte är bundet till ett språk.

Pia Welander

– Distansstudier handlar om att kunna ta eget ansvar.

fter att ha arbetat som undersköterska i nästan tjugo år bestämde sig Pia Welander för att bli sjuksköterska. Sjuksköterskeutbildningen är tre år lång och en av landets största högskoleutbildningar. Pia, som har man och tre barn, kände inget behov av campuslivet och började därför undersöka möjligheterna att läsa utbildningen på distans. Något halvår senare hade Pia börjat på sjuksköterskeprogrammet vid Umeå universitet där studenterna träffas under en vecka varje termin, medan resten av undervisningen är webbaserad. – Distansstudier handlar mycket om självstudier och eget ansvar. Seminarierna och föreläsningarna deltar man i via webben. Men den kliniska praktiken fungerar som vanligt – distansutbildningen har faktiskt något mer praktik. Skillnaden är att man som distansstudent måste ordna sina praktikplatser själv om man vill praktisera på annan ort än där utbildningen ges. Det är lite tuffare än att bli tilldelad en plats av skolan. Samtidigt får man ett stort kon-

taktnät och lär sig marknadsföra sina kunskaper och sin utbildning, säger Pia. Under utbildningen har man flera olika praktikplatser. Pia praktiserade bland annat på Södertälje sjukhus, Löwenströmska sjukhuset och Djurö vårdcentral. Praktiken på Djurö var i riktig skärgårdsdoktorsmiljö och gav insikt i hur vården fungerar i glesbygd. Resurserna kan vara begränsade och det gäller att använda dem på bästa sätt. I dag arbetar Pia på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge där hon är sjuksköterska på en avdelning med patienter som behandlas och opereras för medicinska åkommor i tarmarna. För Pia var det lite av en överraskning att rollerna som undersköterska och sjuksköterska var så pass olika. – Som sjuksköterska har man ett större ansvar och det är tydligt att det krävs en treårig akademisk utbildning för att klara arbetet. Men både sjuksköterskor och undersköterskor behövs. Vi sysslar med olika områden och kompletterar varandra i arbetet, säger Pia.

mesta är självstudier. kännas tufft eftersom det Att plugga på distans kan skestudent fick jag lära taktnät och som sjuksköter Samtidigt får du ett stort kon a praktikplatser. nad per när jag själv ord e min ska kun a min a för ads rkn mig att ma

12 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Pias studievägledning Fortsätt att studera efter gymnasiet – det är så roligt! Välj också ett yrke du trivs med, det viktigaste är inte vad som ger mest i plånboken. Skulle du välja fel kan du alltid omskola dig senare i livet. Om distansutbildning: Distansutbildning passar ofta bättre när man är lite äldre och har hunnit arbeta några år. Kommer man direkt från gymnasiet passar nog campuslivet bättre – det kan kännas lite ensamt att plugga på distans. bästa råd:

Pias studiefakta Pia Welander,

47 år

Pluggade: Sjuksköterskeprogrammet med

inriktning mot glesbygd och IT, Umeå universitet. Studiepoäng: 180 högskolepoäng. Ångrar: Absolut ingenting! Familj: Gift, tre barn. Så bor jag: Villa i Huddinge. Studielån: Har inte räknat ihop, men lånen från CSN är för tre års heltidsstudier. Inkomst idag: 20 000 kronor i månaden som grundlön. Gör om fem år: Skulle gärna fortsätta att vidareutbilda mig.

Tobias Berglund

– Slaktare och akademiker är en kombination jag är ganska ensam om.

är Tobias Berglund gick ut grundskolan i Helsingborg hade han inga planer att fortsätta på gymnasiet. Och definitivt inte på högskolan. Istället tog han en lärlingsplats på ett slakteri, och innan han fyllt tjugo var han en utbildad och skicklig slaktare. Tio år senare arbetar Tobias som personalchef på Swedish Meats i Uppsala och har en magisterexamen i personalvetenskap. Men vad hände egentligen däremellan? Han ville ju inte ens läsa på gymnasiet. – Det började med att jag gjorde lumpen i flottan och kom på att det där med sjön var väldigt roligt. Så jag lade kniven på hyllan ett halvår och gick till sjöss som matros, och körde marinbiologer fram och tillbaka över sundet när de byggde Öresundsbron. I det fria morgondiset på fördäck föddes nu tanken om en karriär till sjöss. Styrman, skeppare eller kanske sjökapten. Allt som behövdes för att börja resan var formell behörighet, och den krävde gymnasiekompetens. Tillbaka i slakterijobbet började nu Tobias ägna sina kvällar åt att läsa in naturvetenskapliga programmet på komvux. Men

på dagarna hade samtidigt en annan insikt börjat slå rot. – Jag hade varit förman ett tag på slakteriet och tyckte att det var rätt så svårt. Av en slump bläddrade jag i en utbildningskatalog från Uppsala universitet och slog upp något som hette personalvetarutbildning. Där hittade jag de bitar jag kände att jag saknade, framför allt vad gällde ledarskap. Som 27-åring började Tobias på universitetet. Efter fyra år var han klar. Under studierna hade han extrajobbat på slakteriet i Uppsala och just när han gick ut, sökte de ny personalchef. – Det var lite spännande för dem med mina dubbla kompetenser: En nyutbildad personalvetare som samtidigt är slaktare. Givetvis har det betydelse i jobbet som personalchef. – Jag vet precis hur jobbigt det är att slakta 150 kor på en dag. Jag vet vilka arbetsskador en slaktare råkar ut för. Jag förstår ganska bra vad mina slaktare pratar om när vi diskuterar arbetsmiljöproblem, rehabilitering och annat som är vardag på slakterigolvet. Så i slutänden tror jag att det handlar om ett större förtroende. Det hoppas jag i alla fall.

t hade varit oerhör t misslyckas på högskolan. De att för d räd var jag att rt – Det är kla teriet och ställa mig på nsen mellan benen till slak sva d me aka tillb ma kom jobbigt att inte klarade av det . golvet igen och känna att jag

14 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Tobias studievägledning Mitt bästa råd: Släpp all rädsla för universi-

tetet och bara göra det. Tiden i Uppsala är utan tvekan de bästa åren hittills. Varning! Skjut inte upp grejer under studierna. Då blir det inte gjort. Det här säger ju alla, men det stämmer faktiskt väldigt bra. Överraskning: Jag hade ingen föreställning om hur studierna fungerade. Första chocken var att se litteraturlistan till första kursen: 27 böcker. Min erfarenhet var ju från gymnasiet, så jag trodde att jag måste lära mig allting som stod på 3 000 sidor. Men riktigt så fungerade det inte, märkte jag.

Tobias studiefakta Tobias Berglund,

33 år PA-programmet. Examen: Personalvetare. Favoritkurs: Organisationssociologi, vilket också var huvudämnet. Studiepoäng: 160 (gamla poängsystemet). En kurs jag vill läsa: Om jag fick välja, så skulle jag läsa tre år med bara A-kurser i olika ämnen. De kurserna är helt fantastiska på att ge en bra inblick i nya områden. Familj: Sambo. Så bodde jag: Först lånad lägenhet. Sedan bostadsrätt. Studielån: Ca 150 000 kronor. Gör i framtiden: Att fortsätta utbilda mig om 10–20 år är inget som känns främmande. Om jag får möjligheten vill jag kanske forska eller doktorera. Pluggade:

Madeleine Stenslind

– Se din utbildning som en investering.

nnan Madeleine Stenslind började plugga hade hon hunnit prova på flera olika jobb, bland annat i London på ett hem för utsatta barn. Själv fick Madeleine en son när hon var 21 år och det var då hon började fundera på att plugga vidare. Elias var tre månader när hon gick till arbetsförmedlingen på en högskoledag. – Jag såg nog inte ut som den typiska högskolestudenten med min son på armen. Men jag gav mig sjutton på att det inte borde spela någon roll så jag tog med mig en katalog där jag hittade en utbildning jag ville läsa, säger Madeleine. Nu läser Madeleine informations- och PR-programmet på Mittuniversitetet i Sundsvall. – Det är otroligt roligt och jag är verkligen nöjd med mitt val. Jag trivs med utbildningen, studiekompisarna och lärarna. Efter ett par terminer blev hon tipsad av en lärare att söka jobb som studentinformatör för Mittuniversitetet. – Jag åker runt på olika utbildningsmässor för att svara på frågor och berätta om hur det är att studera på högskolan. Många jag talar med är rädda för att skuldsätta sig, men jag tycker att man ska se utbildning som en investering. Har du en utbildning är chanserna större att du hittar ett arbete du trivs med, där du har möjlighet att

påverka din arbetssituation. Dessutom utvecklas du av att studera. Madeleine får också ofta frågor om hur det går att studera med barn. – Faktum är att det går jättebra. När min son är på dagis pluggar jag och på kvällarna ser jag till att vara ledig. Men visst krävs det självdisciplin, mycket tid är ju avsedd för självstudier. Det är inte ovanligt att de ungdomar Madeleine möter tvivlar på att de ska klara studierna. – Många undrar vad som händer om man inte klarar en tenta. Men det är inte så farligt, man får alltid fler försök. Själv har jag aldrig misslyckats på en tenta, men skulle det hända vet jag att det inte är kört. Man ska heller inte vara rädd att ta hjälp av lärarna – de hjälper dig om du tycker något är krångligt. – Jag vill inte övertala någon att börja plugga, men jag vill uppmuntra alla som drömmer om att utbilda sig att våga ta språnget. Själv kommer jag från en familj där det inte är självklart att läsa på högskolan, men jag stortrivs med mitt val. I höst åker jag och min son till Thailand i åtta veckor. Jag ska skriva C-uppsats om arbetet kring kriskommunikationen som en följd av tsunamikatastrofen. För några år sedan hade jag inte kunnat drömma om att det skulle vara så roligt att plugga.

Madeleines studievägledning Våga ta steget! Vill du plugga ska du göra det. Själv bor jag ensam med min son. Det funkar jättebra även om många inte trodde det när jag började på min utbildning. Tips: Plugga gärna på en mindre högskola eller universitet. Då är man inte så anonym och får en mer personlig kontakt med lärarna. Var inte heller rädd för att be lärarna om hjälp eller stöd. Överraskning: Jag upplever att det är enklare på universitetet än gymnasiet eftersom man bara läser en kurs i taget. Det är lättare att fokusera då. Madeleines bästa råd:

Madeleines studiefakta 25 år Information och PR. Studiepoäng: 125 högskolepoäng. Ångrar: Impulsköp. Familj: Elias 4 år, pojkvän som pluggar till polis. Så bor jag: Etagelägenhet i Hudiksvall. Studielån: Ja. Skyldig idag: Vet inte riktigt, lägger inte fokus på det då jag vet att jag gör en grymt bra investering som betalar sig. Gör om fem år: Arbetar som projektledare på en PR-byrå i Stockholm och reser en hel del i jobbet. Madeleine Stenslind, Pluggar:

jag d min son på armen. Men iska högskolestudenten me typ den som jag ut an inte inn nog mig – Jag såg jag kunde föreställa gt att plugga. Det var inget tycker att det är otroligt roli började på högskolan. 16 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Mikael Ericsson

– Jag trodde jag skulle konstruera bilar. Men det blev robotforskning.

ikael Eriksson ska snart ta sin doktorsexamen i robotik. Men det var inte vad han tänkt sig när han först sökte till högskolan. Ända sedan mellanstadiet hade Mikael velat bli maskiningenjör och arbeta som konstruktör på Saab i Trollhättan. Ansökningsblanketten till högskolan kom, Mikael fyllde i och skickade in den. Allt gick som planerat. Vad han inte anade, var att slumpen blandade sig i hans planer. – Man skriver in en kod för vilken utbildning man vill gå. Och jag skrev sista siffran fel. Därför kom jag in på utbildningen till elektroingenjör istället för maskiningenjör. Det var första puffen i riktning mot robotarna och doktorshatten. Men det visste han inte då. Den andra puffen kom av det faktum att Mikael inte var nöjd med sin engelska. – Jag märkte att engelska används nästan överallt i tekniksammanhang. Så när jag var färdig med examen bestämde jag mig för att åka till England och träna upp språket. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla* hade ett samarbete med De Montford University som ligger i staden Leicester nära Birmingham. De erbjöd ett påbyggnadsår för elektroingenjörer och maskiningenjörer inom

området mekatronik. Mikael och två andra från Trollhättan nappade på erbjudandet. – Jag trivdes väldigt bra och ville stanna kvar och jobba i Leicester. Men när vi höll på med examensarbetet så insåg jag att det enda jobbet som fanns på orten var att forska på heltid, det vill säga att bli doktorand. På den vägen föddes tanken att doktorera. Han var nyfiken på mekatronik, ett ämnesområde han börjat nosa på under tiden vid De Montford. Det är en blandning av elektronik och hans gamla hjärteämne maskinteknik. Det är också ett av de viktigaste ämnena inom robotik, alltså forskningen kring robotutveckling. Allt kändes rätt. Enda problemet var doktorandlönen i England. Mikael räknade snabbt ut att skulle behöva klara sig på mindre än 50 kronor om dagen när hyran var betald. – Jag hade ju kontakt med högskolan i Trollhättan/Uddevalla*, och de erbjöd mig att börja som doktorand hos dem istället med betydligt bättre villkor. Jag sa ja och åkte hem igen. Så på den vägen – via lite ”språkträning” i England – blev jag doktorand inom robotik här i Trollhättan. * Högskolan i Trollhättan/Uddevalla heter numera Högskolan Väst.

e lite av maskin från bakgrund, eftersom jag had min d me t fek per sar pas – Det jag gör nu v bra, även om det inte högskolan. Så resultatet ble n frå el m ino per ska kun gymnasiet och från början. var det som jag tänkte mig 18 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Mikaels studievägledning Man ska nog inte välja studieväg bara för att passa in med jobben som är i ropet just nu. När man är klar kommer ändå konjunkturen och branscherna att ha förändrats. Det enda raka är att försöka välja något man tycker verkar roligt att hålla på med. Överraskning: Jag blev överraskad över att det fanns så många ämnen inom ingenjörsvetenskap som jag var intresserad av. Tack vare att jag gjorde ett misstag, så har jag nu hittat någonting som är mycket roligare. Mitt bästa råd:

Mikaels studiefakta Mikael Ericsson,

30 år

Pluggade: Elektroingenjörsutbildning

med inriktning mot informationsteknologi. Ett års påbyggnad med Master of Science, MSc, i mekatronik vid De Montford University i Leicester. Doktorandstudier inom robotteknik. Examen: Kandidatexamen 1998. Master of Science 1999. Teknisk Licentiat 2003, Doktorandstudier 1999–2005. Favoritkurs: Examensarbetet i England. Mobilt kommunikationssystem för bussar. Studiepoäng: 160 (gamla poängsystemet). En kurs jag vill läsa: Psykologi eller ekonomi, för att få lite större bredd som ingenjör. Familj: Fru och barn. Så bodde jag: Hos föräldrarna i Trollhättan. Studentkorridor i England. Studielån: Ca 120 000 kronor. Inkomst idag: Ca 25 000 kronor i månaden. Ingångslönen som doktorand var 17 500 kronor i månaden. Gör om fem år: Jag hoppas att jag jobbar med något roligt. Troligtvis är det något inom robotik och automatisering.

Marie Sahlén

– Nyfikenheten har lett in mig på olika spår.

är Marie Sahlén var liten ville hon bli journalist. Men när hon skulle söka till högskolan kändes det inte lika självklart längre. Nyfikenheten har lett in Marie på andra spår och inriktningar i studierna. Men samtidigt finns det en röd tråd mellan de olika kurserna hon läst och den tidiga drömmen om att bli journalist, menar Marie. – Jag har läst språk och olika samhällsämnen. Dessutom har jag rest och arbetat i Irland, Island och Norge. Min upptäckarlust och mitt intresse att samla information skulle egentligen passa för ett yrke som journalist. Men allt eftersom jag provat nya saker har jag fått upp ögonen för andra yrken som jag inte kände till när jag var yngre. Till att börja med läste Marie litteraturvetenskap vid Örebro universitet. Hon hade tankar på att bli författare, men upptäckte att litteraturvetenskap var mer teoretiskt än hon trott. Marie började läsa psykologi istället och fortsatte sedan med statsvetenskap och sociologi. – När jag hade pluggat i två och ett halvt år ville jag göra någonting annat. Jag har alltid velat åka till Irland. Därför åkte jag dit och jobbade – först som städerska sedan som bartender.

Marie jobbade i Irland ett halvår. Därefter var hon redo att återvända till studierna. Den här gången blev det Mittuniversitetet i Sundsvall; juridisk översiktskurs och fortsättning på sociologin. – Sedan blev jag sugen igen på att resa och uppleva andra länder, så efter ett år i Sundsvall åkte jag Island där jag också arbetade på ett hotell. Ett halvår senare åkte jag till Norge för att jobba på en fjällstation. När Marie hade arbetat ett år på Island och i Norge ville hon flytta tillbaka till Sundsvall, avsluta studierna och hitta ett jobb. – Jag skrev en kandidatuppsats i socio logi och började söka jobb. Men det var svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, så jag bestämde mig för att läsa magisterkursen också. Det är vad jag gör i dag, samtidigt som jag fortsätter att söka jobb. – En del kanske upplever mig som hattig, men för mig har det varit viktigt att prova olika ämnen för att känna mig för. Visst har jag känt mig stressad över att jag inte vetat vad jag vill bli. Men nu har det äntligen vuxit fram: jag vill bli utredare. Då kommer jag att få fortsätta använda min nyfikenhet och upptäckarlust!

vetat mig stressad över att jag inte – Visst har jag ibland känt it fram. Men nu har det äntligen vux

20 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

vad jag vill bli.

Maries studievägledning Maries bästa råd :

Försök få in en fot inom ditt framtida yrkesområde genom extrajobb och sommarjobb. Tips: Ordna en studiegrupp med dina kursare. Det är mycket roligare än att sitta ensam hemma och plugga. Överraskning: I början är allting nytt och förvirrande men man kommer snabbt in i hur högskolevärlden fungerar.

Maries studiefakta 29 år Magisterkursen i sociologi. Studiepoäng: 230 (gamla poängsystemet). Ångrar: Att jag i början köpte så mycket av min studielitteratur. Låna på biblioteket eller av vänner, eller köp begagnat. Familj: Singel. Så bor jag: Bostadsrätt i Sundsvall. Studielån: Ja. Skyldig idag: Ca 320 000. Gör om fem år: Ingen aning, men med en magisterexamen finns många möjligheter. Marie Sahlén, Pluggar:

José Pacheo

– Utbildning ger dig en bra grund oavsett vad du vill göra i framtiden.

ågra vanliga jobb skulle José Pacheo och medlemmarna i hans band inte ha. Så enkelt var det. De skulle bli popstjärnor och satsade stenhårt på att ta sig hela den långa vägen fram till målet. Glamouren var länge väldigt långt borta, men det började lossna. – Det gick ganska bra för oss ett tag. Vi spelade på TV ett par gånger och började jobba med en del kända producenter. Idag jobbar José som expert på ljudteknik. Hans arbete går ut på att leta upp, prova och marknadsföra det allra senaste inom ljud, till exempel för studios och konferensanläggningar. – Vi kom ut med en singel men den gick bara så där, säger José. Musiken vi gjorde då kunde egentligen inte stå för, den speglade mest skivbolagets krav. Efter mötet med skivbolagsbranschen var det helt enkelt inte lika roligt längre.

Och är det något man måste ha för att lyckas, så är det en glad energi. José bestämde sig för att byta strategi. – Jag tänkte så här; bättre att jag skaffar mig en bra utbildning som grund, så att jag inte står där en dag och bara kan musik. Svaret blev ljudingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Det är en utbildning där José på många sätt var den student som högskolan ville nå; en musiker som var intresserad av teknik. Josés mamma var också nöjd. Nu skulle han ju bli ingenjör, och inte härja runt och spela gitarr. – Om några år driver jag antingen eget företag eller så arbetar jag i ett större företag med helt andra arbetsuppgifter. Kanske inom akustik, som är väldigt intressant. Men vi får se. Hur som helst så ligger ganska många vägar öppna nu.

blandning av det , teknik . Så då valde jag en om ker tyc och , sik mu la – Jag gillar att spe leutbildning som grund – den t känns bra att ha en högsko och det blev ljudingenjör. De öppnar möjligheter.

22 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Josés studievägledning Fundera ut vad du tycker om. Ska man utvecklas inom någonting, så måste man gilla det. Man måste gilla det för att kunna ge hundra procent, eller kanske mer om det behövs. Varning! Många väljer en utbildning bara för att namnet låter bra eller för att göra föräldrarna lugna, trots att de har noll intresse för det. Det ska man akta sig för. Mitt bästa råd:

Josés studiefakta José Pacheo ,

31 år Ljudingenjörsutbildning. Favoritkurs: Akustik. Examen: Ljudingenjör. Studiepoäng: 80 (gamla poängsystemet). En kurs jag vill läsa: Jag vill fördjupa mig ännu mer inom akustik. Ångrar: Ingenting. Så bodde jag: Studentrum. Studielån: Ca 160 000 kronor. Inkomst idag: Ca 25 000 kronor i månaden. Pluggade:

Sarah Jawdat

– Hela tiden hade jag ett mål: att ta reda på vad jag ville göra.

arah Jawdat gick ut gymnasiet som tandsköterska. Men det blev inga rotfyllningar och bryggor för Sarah. Hon sadlade om och klev rakt in på lärarutbildningen i Malmö. – Jag tyckte att det var jätteroligt med engelska och hade väldigt lätt för det, eftersom vi pratade mycket engelska hemma. Så jag tänkte: Jag gör någonting av det och pluggar till engelsklärare. Men redan under första terminen blev hon osäker på om valet verkligen var så klokt. Osäkerheten blev sedan glasklar när Sarah gjorde studieuppehåll och åkte till Saudiarabien för att jobba som lärare. – Jag upptäckte att jag inte trivdes med att undervisa barn. Det var engelskan som intressade mig. Men hur skulle jag ha kunnat veta det innan jag provade läraryrket? Sarah återvände till Sverige, avbröt lärarstudierna och började på ett helt annat program; communication in English. Ganska långt ifrån lärarutbildningen. Men

som Sarah ser det, har hon bara jagat det som passar hennes egentliga intresse. – Jag visste ju det att det var språk jag skulle syssla med. Men på vilket sätt, det visste jag inte. Idag finns det ingen självklar yrkesroll där framme. Men fler dörrar är öppna när man inte är bunden till en yrkesexamen, tycker Sarah som är redan ute och marknadsför sig till olika företag för att se vad hon kan arbeta med. – Jag valde att fokusera på Public Relations under mina studier och nu läser jag projektledning. Så det är marknadsföring, PR och projektledning i någon kombination som jag vill syssla med. Men hur ser företagen på hennes väg fram hit – verkar man inte velig i deras ögon? Får man verkligen byta sådär? – Definitivt. Man måste prova för att komma rätt. Jag tror att företag uppskattar kvaliteter som självkännedom och erfarenhet.

år och sedan inte gå en utbildning på 3–4 vill Jag t. rät är det om r efte rätt, än att man – Man måste känna olika saker och sedan hitta va pro att tre bät är t De känna att jag valt fel. en nytta. tid och energi har gått till ing är kvar och lägger pengar,

24 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Sarahs studievägledning Om du är osäker på vad du vill läsa, ta en kurs på en termin. Prova hur det känns. Du får in en fot, ser hur det fungerar och får en känsla för atmosfären. Du kommer alltid ha med dig de poäng och de kunskaper du redan skaffat dig. Det kan bara vara en fördel, vad du än väljer sedan. Tips: Det är viktigt att marknadsföra sig redan under studierna. Ut och ta plats bara! Det upplevs enbart som positivt och det är viktigt att visa framtida arbetsgivare att man är motiverad. Överraskning: Det som överraskade mig var att man börjar från noll även på universitet och högskola. Det förväntas inte att man kommer dit och redan kan det som man ska studera. Varning! Känn inte att du måste vara säker på vad du ska plugga innan du har provat att studera överhuvudtaget. Bestäm dig inte för fort. Man har tid på sig för att ändra, forma, anpassa och ”välja fel”. Mitt bästa råd:

Sarahs studiefakta Sarah Jawdat,

23 år Lärarutbildningen, Communication and English inom ämnesområdet IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer), projektledning. Nästa termin: Historia med kulturanalys. Examen: Magisterexamen i communication in English. Studiepoäng: 160 (gamla poängsystemet). En kurs jag vill läsa: Marknadsföring. Ångrar: Nej, faktiskt inget. Familj: Singel. Så bodde jag: Hemma hos mina föräldrar. Studielån: Inga lån. Sista tiden försörjde jag mig med lärarvikariat och diverse konsultuppdrag. Gör om fem år: Konsultuppdrag inom marknadsföring och PR. Pluggade:

Studievägledare

– Förr var en student ganska ensam. Nu satsar vi mycket på coachning.

et är vanligt att känna sig vilsen första gången man sätter sin fot på ett universitet eller en högskola. Det är vanligt att undra om man valt rätt. Det är vanligt att tvivla på om man ska klara av det. De flesta kommer någon gång under studierna till en punkt då man skulle behöva prata med någon om hur man ska göra. Någon som har överblick över högskolorna, universiteten och alla utbildningar. Som kan alla regler och möjligheter. Som kan ge dig ett bra beslutsunderlag, så att du kan göra medvetna val inför det framtida arbetslivet. På universitetet heter dessa personer studievägledare. På de flesta ämnesinstitutionerna finns dessutom en eller flera studievägledare som är experter på ett enskilt ämne eller program. Studievägledarnas jobb är att hjälpa dig hitta rätt riktning i studierna, och att hjälpa dig hitta lösningar på de problem som dyker upp under vägen så att du kommer fram till något som känns bra. Studievägle-

darna arbetar bara för dig och dina intressen. Dessutom har de tystnadsplikt. Du kan prata med vägledarna när du funderar på vilken utbildning som kan passa dig. Du kan också besöka studievägledarna när du börjat läsa, men känner att du hamnat fel eller om du inte lyckas med studierna. Eller om du undrar hur du ska komplettera din utbildning för att lättare få jobb. Om du vill ta ett studieuppehåll och är osäker på vad det har för konsekvenser. När du kommer tillbaka från ett uppehåll, och vill vara säker på att hamna på det spår som är rätt för dig. Vägledarna har en rik bank av erfarenheter och lösningar att ösa ur, mycket på grund av att de mött så många frågor tidigare från andra studenter. Tveka inte att göra uttag från den banken. Det är gratis och du kan ta kontakt när som helst i livet. Ulrica Ståhl

Studievägledare, Uppsala universitet Ola Ljunggren

Programstudievägledare, Uppsala universitet

jliga ta av dem. Vi möter alla mö och visioner, och gör det bäs Allt . rna che Coa . rna – Vi möter alla slags viljor dja rna. Stö söker ta bor t dem. Vi är fixa problem och hinder, och för över oss till. beror på vad studenten beh

26 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Ulrica: – Utbildningsmässigt behöver det inte vara några problem att byta spår, säger Ulrica. Problemet är att du numera bara får fullt studielån i sex år. Det krävs därför att du tänker till, innan du hinner gå för långt på något som egentligen känns fel. – Vi jobbar med hela livspusslet. Det var till exempel en student som ringde och frågade om distanskurser. Hon ville ha examen vid Uppsala universitet och flytta över sina kurser hit och läsa på distans. Var bor du förresten, sa jag. Hawaii sa hon. Där var det många pusselbitar som skulle hamna rätt, inte minst eftersom hon dessutom var barnledig, plus att hennes amerikanska utbildning skulle föras ihop med en svensk variant.

Ola: – Yrkeslivet är så annorlunda jämfört med bara 25 år sedan, säger Ola. Programmen är mycket mer flexibla idag, men samtidigt är det mycket mer upp till studenten att hitta rätt väg, ofta i ett ganska tidigt skede. – Vi är också karriärvägledare. Förr var bilden av karriären en rak stege där man skulle klättra uppåt. Idag liknar det mera en klättervägg. Det är fortfarande lika brant. Men det finns en mängd olika alternativa vägar att gå, och där kan vi ge råd när det gäller studierna. – Jag tycker det är väldigt intressant att hjälpa studenter att hitta det de är intresserade av. Från det att de kommer in till mig och sitter och hänger med huvudet, tills vi har ritat upp möjligheter tillsammans och de ser framåt igen.

samordnare för Studenter med funktionshinder

– Allt fler studenter med funktions hinder söker till högskolan.

m du har funktionshinder, så har du rätt lika stor rätt att läsa på högskolan som andra. Likabehandlingslagen som gäller studenter på högskolan är ett skydd mot att bli diskriminerad på grund av funktionshindret. Målet är att högskolestudier ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. Varje universitet och nästan alla högskolor har en samordnare för studenter med funktionshinder. Jobbet går ut på att samordna studentens behov, lärarnas arbetssätt och det pedagogiska stöd som finns. Målet är att hitta en lösning som gör att studierna går att genomföra. – Om du har funktionshinder är du inte ensam om att söka till högskolan, säger Helena Petrini. Det är många som gör det idag. Du är heller inte ensam i dina kontakter med den institution som du valt att läsa vid. Du har alltid samordnarna som bollplank, medlare och kunskapskälla. Ju tidigare du tar kontakt med samordnarna, desto större möjligheter har de att förbereda lärare på att du kommer och kan prata igenom hur undervisningen kan anpassas.

– Ju längre tid jag har på mig, desto mer kreativ kan jag vara, säger Helena Petrini. Det hänger på att du själv tar initiativet. Via ansökningarna kan vi ju inte se om du har ett funktionshinder. – Det finns ingen färdig modell, eftersom alla lägen är speciella, säger Birgitta Hydén. Ett exempel: För första gången har vi teckenspråkiga studenter på sjuksköterskeutbildningen. Hur ska vi lotsa de här studenterna genom en utbildning som har praktik inom bland annat akutsjukvård och operationssjukvård? Studenterna har rätt att söka och bli antagna, och vi är skyldiga att ge ett stöd. Men hur det stödet ser ut för just det här fallet, vet vi inte ännu. Vi jobbar på det. Givetvis finns det teckenspråkstolkar och anteckningshjälp, men det kanske kommer att behövas annat stöd också. Helena Petrini

Samordnare för studenter med funktionshinder, Högskolan på Gotland Birgitta Hydén

Samordnare för studenter med funktionshinder, Uppsala universitet

få funktionshindrad ska man pa någon lättare genväg. Som . nas ter den stu iga övr Det är inte fråga om att ska de r samma krav som efte s öm bed a ern tion sta en utbildning där pre

28 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Helenas och birgittas studiefakta Hur kommer jag vidare?

På webbplatsen www.studeramedfunktionshinder.nu finns en lista med namn, telefon och e-postadresser till alla samordnare i landet. Vad är Särkilt pedagogiskt stöd?

Här är exempel på de vanligaste stöden: • Alternativ examination, till exempel muntliga i stället för skriftliga prov eller förlängd provtid • Individuellt anpassad kursplan • Individuellt anpassad tidsplan, till exempel deltidsstudier istället för heltidsstudier • Anteckningshjälp • Mentor • Kurslitteratur som talbok, e-textbok eller i punktskrift • Teckenspråkstolkning vid föreläsningar

Birgitta: Jag kan förse studenterna med verktyg för att hantera sin situation. Jag förmedlar kunskap om hur man får en bra dialog med lärarna på institutionerna för att till exempel få anpassningar av examinationen. Jag ger också konkret stöd som till exempel anteckningshjälp och talböcker. –

Helena: Allting går inte. Men jag och studenten kan tillsammans utforska vilka möjligheter som finns, och jag kan driva på organisationen på högskolan att hitta lösningar. Min roll är att vara en kreativ fixare som jämkar, övertygar och förbereder. Och behövs det, så tar jag till lagen. –

Viktiga adresser Myndigheter CSN (studiemedel)

www.csn.se Högskoleverket

www.hsv.se www.studera.nu VHS (antagning)

www.vhs.se www.studera.nu

Gymnastik- och idrottshögskolan

Karlstads universitet

Röda korsets högskola

www.gih.se

www.kau.se

www.rkh.se

Göteborgs universitet

Karolinska institutet

www.gu.se

www.ki.se

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Handelshögskolan i Stockholm

Konstfack

www.hhs.se

www.konstfack.se

Högskolan i Borås

Kungl. Konsthögskolan

www.hb.se

www.kkh.se

Stockholms Musikpedagogiska Institut

Högskolan Dalarna

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

www.smi.se

www.kmh.se

Stockholms universitet

www.du.se Universiteten och högskolorna Beckmans designhögskola

www.beckmans.se Blekinge tekniska högskola

www.bth.se Chalmers tekniska högskola

www.chalmers.se Danshögskolan

www.danshogskolan.se Dramatiska institutet

www.dramatiskainstitutet.se Ersta Sköndal högskola

www.esh.se Försvarshögskolan

www.fhs.se Gammelkroppa skogsskola

www.gammelkroppa.se

Högskolan på Gotland

www.hgo.se Högskolan i Gävle

www.hig.se Högskolan i Halmstad

www.hh.se Högskolan i Jönköping

www.hj.se Högskolan i Kalmar

www.hik.se Högskolan Kristianstad

www.hkr.se Högskolan i Skövde

www.his.se Högskolan Väst

www.hv.se Johannelunds teologiska högskola

www.johannelund.nu

30 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Kungl. Tekniska högskolan

www.kth.se Linköpings universitet

www.liu.se Luleå tekniska universitet

www.ltu.se Lunds universitet

www.lu.se Lärarhögskolan i Stockholm

www.lhs.se Malmö högskola

www.mah.se Mittuniversitetet

www.miun.se Mälardalens högskola

www.mdh.se Operahögskolan i Stockholm

www.operahogskolan.se

www.slu.se Sophiahemmet Högskola

www.sophiahemmethogskola.se

www.su.se Södertörns högskola

www.sh.se Teaterhögskolan i Stockholm

www.teaterhogskolan.se Teologiska högskolan Stockholm

www.ths.se Umeå universitet

www.umu.se Uppsala universitet

www.uu.se Växjö universitet

www.vxu.se Örebro Teologiska Högskola

www.orebromissionsskola.se Örebro universitet

www.oru.se

Viktiga datum

DATUM FÖR ANTAGNING KOM IHÅG

17 mars Webbanmälan för kurser och program

som startar hösten 2009 öppnar på studera.nu.

15 april Sista anmälningsdag.

BESKED

Mars 2009 Ma

Antagningen till hösterminen 2009

April A

Maj

2 maj–24 juni Kontrollbesked*.

19 juni Sista kompletteringsdag för slutbetyg

från svensk gymnasieskola och betygsdokument från komvux och avgångsbetyg från EU/EES-länder med terminsslut till och med 19 juni.

Juni

5 juli Sista komplettering för avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och examen från IB och EB som avslutas efter 19 juni.

Juli

28 juli Sista dag att svara på antagningsbeskedet. Augusti

15 September Webbanmälan för

kurser och program som startar våren 2010 öppnar på studera.nu.

15 oktober Sista anmälningsdag.

September Sep

Oktober Ok

10–15 juli Antagningsbesked 1*.

6–8 augusti Antagningsbesked 2*.

Antagningen till vårterminen 2010

27 oktober–21 november Kontrollbesked*.

November

1 december Sista kompletteringsdag.

9–12 december Antagningsbesked 1*. Decemberr

30 december Sista svarsdag.

8–9 januari Antagningsbesked 2*. Januari 2010 0

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

* Om du använt webbanmälan så får du e-post om när det är dags att gå in på Dina sidor för att granska dina besked. Annars får du beskeden skickade till din folkbokföringsadress.

DESTINATION: HÖGSKOL AN

| 31

Vem gör vad?

UNIVERSITET & HÖGSKOLOR

• Information om de egna utbildningarna • Studievägledning

studera.nu

Pengar

Antagning

Studieinformation SVENSKA GRAFIKBYRÅN

32 |

DESTINATION: HÖGSKOL AN

Allt om högskolestudier på studera.nu

HÖGSKOLEVERKETS STUDIEINFORMATION

DESTINATION: HÖGSKOLAN

högskoleprovet, olika utbildningar, utlandsstudier, studentekonomi och arbetsmarknadsprognoser.

Allt om högskolestudier på studera.nu