Vapenrock, dolma, attila och kollet I ett kompaktskåp av plåt i magasinet förvaras större delen av museets livplagg som kan räknas i tusental. Här finns 1800-talets uniformer som ännu kan hänga på galgar utan att skadas i axelpartierna. Dessutom finns här vapenrockar, västar, jackor, frackar, tröjor, dolmor, attilor, kolletter, fältjackor m/90, skyddsvästar och till och med en skottsäker barnväst. 1845 gjordes genomgripande uniformsförändringar inom den svenska armén. Den gamla uniformsfracken var inte speciellt fältmässig. Den preussiska vapenrocken blev förebild för den nya svenska livklädnaden. Den är enkelknäppt med ståndkrage och figursydd med ett skört. 1860 blir vapenrocken dubbelknäppt och år 1886 åter enkelknäppt. Under tidigt 1900-tal kom nya modeller av vapenrocken men m/1886 användes fortfarande i viss utsträckning ända fram till och med 1939 under benämningen ”modell äldre”. Skörten var i början långa men kortades efterhand och skulle enligt svenska arméns rulla år 1911 inte vara ”kortare än till skrefvet och icke längre än till 10 cm nedanför densamma”. Husaruniformen är elegant, rikligt utsmyckad och har alltid skilt sig från övriga truppslags uniformer. Dolman är den ursprungliga husarjackan och liksom den tillhörande pälsen karakteriseras den av de många snörena som förbinder knapparna på bröstet. Inspirationen till utsmyckningen kom främst från den ungerska folkdräkten. Bland museets 110 exemplar finns både svenska och utländska dolmor. Det finns 120 attilor i samlingarna. Namnet attila härstammar från hunnerkonungen Attila. Det är egentligen en beteckning för en sorts dolma. Det är en kort rock som började användas i Europa från slutet av 1700-talet. Den hade snörmakerier eller band över bröstet, vanligen i fem rader. I Sverige dyker den upp först på 1850-talet och används då av både artilleri och kavalleri. Kolletten är ett livplagg som användes vid artilleriet, fortifikationen, kavalleriet och trängen. Kolletten var egentligen en tröja eller en enklare och tunnare variant av jacka. Med korta skört och ståndkrage var den betydligt mer fältmässig än dolman och attilan. Den togs i bruk i slutet av 1700-talet och bars särskilt sommartid och vid exercis. 150 kolletter finns i samlingarna.
Kollett m/1871 för löjtnant vid Svea trängkår. Tillverkad av blå yllediagonal med en 45 mm hög ståndkrage. AM 70805
19