Klimatomställningen –en nordisk möjlighet

De nordiska länderna har alltid haft ett speciellt band till varandra. Nu har vi chansen att gemensamt vara hela världens förebild i en grön energiomställning där alla fossilfria energislag behövs.

Det menar Energiföretagens vd Åsa Pettersson, men poängterar att det förutsätter utökad samverkan och att vi samtidigt drar lärdomar av varandras olika styrkeområden.

Hennes utgångspunkt är det kraftigt växande behovet av energi som vi nu ser framför oss i hela samhället. Inte minst inom tung industri och transportsektorn som båda gått före i omställningen mot ett fossilfritt Sverige.

– Världsledande företag ställer nu om både tillverkningsprocesser och produkter med hjälp av el och vätgas. Samtidigt ser vi att det ökade elbehovet även gäller en rad andra branscher, konstaterar Åsa Pettersson och nämner de nya batterifabrikerna men också behoven och möjligheterna inom massa-, kemi- och pappersindustrin.

Elbehovet mer än dubbleras Ska alla nu pågående industrisatsningar kunna genomföras krävs stora volymer av el. Beräkningar som Energiföretagen gjort visar att Sveriges elbehov kommer att mer än dubbleras under de närmaste 20 åren.

En så omfattande utbyggnad av elsystemet förutsätter både lagändringar och kortade tillståndsprocesser, både för elproduktion och elnät. Åsa Pettersson pekar också på behovet av samarbete.

– Politik, näringsliv och lokalsamhälle behöver arbeta tillsammans för att öka acceptansen för etablering av en gemensam elinfrastruktur i Sverige och Norden. Här behövs samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna.

Satsa fossilfritt ra konkreta exempel på vad vi kan lära av varandra och göra gemensamt i Norden.

Åsa Petterson betonar vikten av att satsa på alla fossilfria kraftslag. Att effektivisera vattenkraften och samtidigt investera i både befintlig som ny kärnkraft. Dessutom bygga ut vindkraft på land och till havs. I fråga om havsbaserad vindkraft har Sverige mycket att lära av främst Danmark.

• En framtida vätgasinfrastruktur behöver planeras tillsammans med våra grannländer för att göra största möjliga nytta. Här har vi den nordiska elmarknaden som en god förebild på gemensam nytta genom samarbete.

• Vi behöver utöka samarbetet kring stamnäten. Just elnätet är en nyckelinfrastruktur.

För att klara den snabba elektrifieringen måste vi själva i Sverige bygga hundratals mil transmissionsnät under de kommande 20 åren. Här krävs att tillståndsprocessen snabbas på, precis som inom de olika energislagen.

Att Norden har potential att som en fossilfri zon bli ett exportnav och en ledstjärna för andra länders omställning råder det ingen tvekan om, menar Åsa Pettersson.

– Ska vi lyckas krävs inte bara stora insatser inom vart och ett av de nordiska länderna. Här krävs dessutom ett kraftigt utökat samarbete länderna emellan. Det handlar om att gå före och visa resten av världen att ett grönt energisystem skapar konkurrenskraft, avslutar Åsa Pettersson.

Text: Per-Åke Hultberg

Foto: Sigurður Ólafsson/norden.org och Eric Cronberg

Det nordiska energisamarbetet är unikt

– Vi måste också främja storskaliga lösningar för solenergi. Många stora solparker befinner sig just nu i tillståndsprocessen, en energivolym som om samtliga projekt nådde kommersialisering skulle bidra till att ta den gröna industriomställningen närmare målet.

Vi måste självklart också satsa på nya energilösningar som vi kanske ännu inte sett.

”Vi kan lära av varandra”

– Vi måste framför allt sluta diskutera vilka kraftslag som ska byggas och i stället börja diskutera var, och inte minst när de ska byggas, poängterar Åsa Pettersson och ger någ-

Det nordiska energisamarbetet är unikt i världen och har en lång historia. Det första steget mot ett samarbete togs redan 1915 då en undervattenselkabel lades ut mellan Danmark och Sverige.

I dag är det nordiska energisamarbetet det mest integrerade regionala samarbetet i världen och nämns ofta som ett föredöme internationellt.

Samtliga nordiska länder har ambitiösa nationella mål för övergången till hållbar energi och länderna ligger i framkant i internationell jämförelse inom gröna energilösningar.

Energisamarbetet är en viktig del av Nordiska ministerrådets arbete med att nå målen i Vision 2030, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.

De nordiska energiministrarna möts vanligtvis en gång varje år.

I det nordiska energipolitiska samarbetsprogrammet för 2022-2024 sägs att samarbetet ska fokusera på aktiviteter som understödjer den gröna omställningen och övergången till en ekonomi baserad på hållbar och klimatneutral energi.

Nordiska ministerrådet har också en institution för energiforskning, Nordisk energiforskning (Nordic Energy Research) i Oslo.