Hon jobbar för ökad fri

Rätten till fri rörlighet över landsgränserna är sedan decennier en hjärtefråga i det nordiska samarbetet. Men trots idogt arbete att bygga bort hinder som begränsar den friheten återstår ännu mycket att göra, vilket inte minst covid-19 visade.

Vi är vana att kunna resa fritt och handla med både tjänster och varor över gränserna här i Norden. Redan på 50-talet infördes till exempel passfrihet. Men här finns fortfarande stora utmaningar med juridiska och administrativa hinder som hämmar mobiliteten i Norden. Inte minst under pandemin visade det sig att den fria rörligheten inte var så självklar när länderna tog beslut om inreserestriktioner och stängda gränser.

Det säger Sandra Forsén, seniorrådgivare på Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn som har just gränshinder och fri rörlighet som sitt specialområde.

– Det är, betonar hon, en av de viktigaste frågorna för det nordiska samarbetet och helt avgörande för att Nordens vision ska uppnås om att vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.

Visionen antogs av de nordiska statsministrarna 2019 och uppdraget ligger nu på de nordiska samarbetsministrarna och Nordiska ministerrådet att genom en rad initiativ och inom flera olika politikområden arbeta för att visionen ska bli verklighet. För att förverkliga visionen prioriteras tre strategiområden inom Nordiska ministerrådets arbete: Ett grönt Norden, Ett konkurrenskraftigt Norden och Ett socialt hållbart Norden.

– Målet är att bygga bort allt som hindrar mobilitet inom Norden. Fokus ligger på viktiga livshändelser, att vi ska kunna arbeta, studera, flytta och starta företag över gränserna utan problem, säger Sandra Forsén, senior rådgivare.

– I mitt arbete är målet att bygga bort allt som hindrar mobilitet i Norden. Fokus ligger på viktiga livshändelser, att vi ska kunna arbeta, studera, flytta och starta företag över gränserna utan problem. Så är det inte i dag. Vi har genom åren identifierat över hundra gränshinder som vi lagt upp i en gränshinderdatabas på vår hemsida. Det är hinder av alla slag, både stora och små.

Människor kommer i kläm

Sandra Forsén poängterar å andra sidan det faktum att samhörigheten mellan de nordiska länderna är väl etablerad och stark sedan lång tid tillbaka. Numera är det många som arbetspendlar, studerar, flyttar eller gör affärer över gränserna och ett liv i mer än ett land är vardag för många – Många svårigheter kan tyckas orimliga och kan i ett större perspektiv utan tvekan hindra den ekonomiska tillväxten, inte minst i gränsregioner. Människor som arbetspendlar kommer i kläm och arbetsgivare måste hantera administration i mer än ett land. Det finns många exempel, säger Sandra Forsén, som själv bor i Malmö och pendlar till sitt arbete i Köpenhamn.

– Jag åker tåg. Om de går som de ska så funkar det jättebra, säger hon och skrattar. Dörr till dörr cirka 55 minuter. Men här finns mycket att önska, järnvägen är eftersatt, tågen är gamla och det råder personalbrist. Allt detta skapar inte sällan inställda avgångar och stora förseningar. Det är faktiskt en av de största vardagsutmaningarna med att arbetspendla till Köpenhamn.

Sandra beskriver en ständig oro och frustration på grund av tågkrångel. Ska jag hinna i tid till det planerade morgonmötet, eller hinner jag hem till familj och barn? Det är en stress som många pendlare har.

– Min man och familj får ta ett stort ansvar, annars skulle det inte fungera. Men bortsett från det har jag ett fantastiskt roligt jobb på en mycket spännande arbetsplats. Man lär sig så mycket och växer som människa genom att ha arbetskamrater från hela Norden.

Hämmar tillväxten

Pandemin visade sig som sagt utmana det nordiska samarbetet, men vi lärde oss ändå något riktigt bra. Att det faktiskt går alldeles utmärkt att jobba hemifrån, vilket många också till en del fortsätter göra. Så också Sandra.

– Men för dem som jobbar inom till exempel service- eller vårdsektorn, vilket också många gör, så är det naturligtvis omöjligt. Och det gäller att hålla koll på både skatteregler och regler som styr socialförsäkringen när man arbetar hemifrån, det kan få konsekvenser för både arbetstagare och arbetsgivare, betonar Sandra Forsén.

Gränshinderarbetet måste drivas mot våra egna regeringar, menar hon. Att vara aktiv när det gäller pendlares problem som indirekt även är arbetsgivarnas problem.

– Den fria rörligheten riskerar att hämmas och därmed utvecklingen av hela Norden som region. Hinder i mobiliteten hämmar tillväxten.

Med anledning av uppenbara gränshinder tillsatte Nordiska ministerrådets samarbetsministrar 2014 ett Gränshinderråd. Uppdraget är att främja den fria rörligheten i Norden och verka som ombudsman för invånarna gentemot de nationella regeringarna. Har det då blivit bättre sedan 2014?

– Många problem har blivit lösta, men sedan kom pandemin med våra olika strategier och nationella inreserestriktioner. Inte bara arbetspendlarna drabbades. Tänk också på de över 20 000 nordbor som har fritidshus i Sverige. Ingen hänsyn togs till alla dessa människor.