Issuu on Google+

Experimentera Bygga nytt Renovera

2006 Pris 45 Skr inkl moms Norge 52 Nkr, € 5,80

Jaktstuga i fjällen Bergsmansgård 40-tal blev 1700-tal

Experimentbygge limstock i ny design

Nybyggd

Dalagård Norsk Hytte

Tema

Uppvärmning Ytbehandling teknik för ditt hus


����������������� ����������������������������� ������������������������������ ����������������������

Föreningen Svenska Timmerhus är ett nationellt nätverk för timmerhustillverkare, vi är ca 70 företag spridda i Sverige. Vi garanterar högsta kvalité på våra produkter. Köper du ett timmerhus av oss får du ett livscykeldokument som garanti på att timmerstommen är producerad efter våra kvalitetsnormer. För mer information tag kontakt med vårt kontor på tel: 0243–79 74 65 eller info@svenskatimmerhus.se På vår hemsida kan du hitta adresser och länkar till oss tillverkare. Där finns även annan viktig information om timmerhus.

Föreningen Svenska Timmerhus

������������������������


Nu är den här En omvälvande känsla av stolthet och tillfredställelse smyger sig på när jag sitter och bläddrar igenom materialet en sista gång innan tryckeriet ska göra sitt. Tänker tillbaka på arbetet som ligger bakom och teamets farhågor om bristande material för att fylla 68 sidor, nu vet vi alla bättre. Timmerhusen runt omkring oss döljer vart och ett en historia väl värd att berätta. Tidningssidorna blev snabbt fyllda och planeringsarbetet inför nästa utgåva i mars 2007 är i full gång. Vad är det då som gör denna typ av hus så speciella?... Jag personligen tror att timmerhuset mer än andra hus ger oss en identitet och förmedlar en stabilitet som ger oss stressade individer en bra magkänsla. Själv älskar jag att på fredagskvällen efter en hektisk vecka tända en brasa i den öppna spisen, ta ett glas rött och krypa upp i soffhörnet och bara ta in känslan av mitt 1800-tals timmerhus. Konstigt nog så känns det inte fel att se en Tv-såpa á la 2006 i samma rum som skolbarn tragglat alfabetet i för sådär 100 år sedan då huset var småskola... Häftigt är ju också utvecklingen av timringstekniken och de moderna hustyper som dyker upp runt omkring oss. I detta nummer får du möta Sari och hälsa på i ett mycket speciellt timmerhus. Timmerhus & interiör har denna gång värme som tema. Vi försöker ge en översikt av de uppvärmningstekniker som finns att tillgå idag. Det skulle vara trevligt med en nära dialog med er läsare. Du kanske har frågor om timmerhus som vi kan klargöra i kommande nummer, eller bara vill säga oss din åsikt om tidningen? Skicka ett mail till helene@gagnef.st. Jag hoppas att du gillar Timmerhus & interiör och som jag sa, nästa nummer kommer i mars 2007. Ha en riktigt skön vinter med alla mysiga helger så hörs vi när våren börjar kännas och dagarna blir lite längre.

Helene Bringsell, chefredaktör

Timmerhus & interiör utkommer med 2 nr per år. Detta är premiärnummer 2006. Årgång 1 Timmerhus & Interiör utges i samarbete med Svetim AB Chefredaktör: Helene Bringsell e-post: helene@gagnef.st

4

Ansvarig utgivare: Stina Lundhgren Ny Dimension Lisskavägen 5 793 41 Insjön Tel: 0247-413 15 e-post: ny.dimension@telia.com Ekonomi och Prenumerationer: Svetim AB Box 231, 795 23 Rättvik

Annonser: Helene Bringsell e-post: helene@gagnef.st OBS! Eftertryck, helt eller delvis, tillåts icke utan utgivarens godkännande. För insänt ej beställt material ansvaras ej.

2006

Nr 1 2007: Mars Annonsstopp nr 1: v.9 Tryckt hos Printall Repro av Ny Dimension, & Printall


Innehåll 2006

8 12 20 22 32 40

6

44 50

Vi hälsar på i en äkta norsk hytte

En översikt av vad marknaden erbjuder

Det Klingwallska huset

56 62

Kakelugnen

Jaktstugan i Ljungdalen

64

Återbruk

Ett genialt byggsystem Läsvärt om timmerbyggnation nu och då

Saris experiment

Ett husbygge som lyckades förena tradition och ny design

Timmerhus Fakta om…

Ett återtåg till ursprunget

Bygge i harmoni med naturen

Gränsövergång Nytt mitt i byn

Man kan bygga nytt så det får känslan av det gamla

Uppvärmning av timmerhus

I Rättvik kan du på bara 6 veckor lära dig helrenovera Hur renoverar man en vedspis?

Måla eller inte?

Tips och råd om hur du kan ytbehandla ditt timmerhus

2006


���������������������������������

����������������

MILJÖMÄRKT 329 005 MILJÖMÄRKT

����������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ���������������� � ������������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������� � ��������������������������������������������������������������������������

����������������������� ���������������


Kunskap för generationer... Ett levande hus Det är flyttbart, har god inomhusmiljö, kostar ofta mindre än en ordinär villa och blir bara vackrare med tiden - dessutom håller det i flera hundra år. Timmerhuset håller på att återerövra sina gamla domäner. Text: Maria Backman Foto: Forséns Timmerhus AB

K

onsten att bygga i timmer kommer från öst. Skandinaviska invandrare tog i sin tur med sig hantverket till Kanada och Nordamerika, där timmerhus sedan länge innebär hög status. Och än idag är timmerhus vanliga i Finland, västra Ryssland och de baltiska länderna, där man har hållit traditionen vid liv i högre grad än i Sverige. Detsamma gäller Norge, där hytterna traditionenligt byggs i timmer. Timmerhusbyggandet har dock aldrig helt glömts bort i Sverige utan har funnits kvar hela tiden, om än lokalt. Den svenska traditionen att

8

2006

bygga i timmer är åtminstone 800 år gammal. Men i och med sågverkens intåg för hundra år sedan började nya hus istället byggas med billigare regelstommar. Det är först under de senaste åren som timmerbyggandet tagit ordentlig fart och sedan år 2000 har det formligen exploderat - de senaste fyra åren har försäljningen ökat med 150 procent. Det har allt mer kommit fram vilket bra boende det här materialet ger, samtidigt som 70-talens problemhus börjar bli mer allmänt kända. Marknaden har blivit mycket mer uppmärksam på det hälsosamma boendet och börjat gå


över till naturmaterial och massiva trähus. MASSIVA TRÄKONSTRUKTIONER KAN ta upp fukt ur inomhusluften när den relativa fuktigheten är hög, för att senare avge denna när luften har en lägre relativ fuktighet. Detta ger en utjämning av den relativa fuktigheten. Samma förhållande gäller timrets värmebuffrande egenskaper - den värme som lagras i timmerstommen blir en buffert vid tillfälligt fallande utetemperatur. Och ett timmerhus utan invändig isolering är svalare på sommaren. Enligt branschen har timmerhuset därför bättre energihushållning och bättre balans i luftfuktighet än ett standardhus, vilket ger en bra inomhusmiljö. PRISLAPPEN KAN VERKA hög för ett timmerhus, men så behöver det inte alls vara. Det behöver inte bli dyrare än ett vanligt regelhus. Väljer du ett grövre timmer minimerar du hantverkskostnaden då ingen regling och isolering behövs på väggarna. Även kostnaden för skivmaterial och tapeter på väggarna kan uteslutas. Men ofta blir det dyrare i slutändan ändå, för har du ett timmerhus väljer du gärna en mer påkostad inredning som ett lite dyrare

kök och riktiga trägolv. Det kan alltså bli ett dyrare hus i slutändan, men det behöver inte vara så. TIMMERHUSET ÄR EN enkel men genial konstruktion. Hela huset är självbärande. Furu är det vanligaste träslaget vid timmerhusbygge. Eftersom det är förhållandevis billigt utgör kostnaden för materialet i timmerstommen en mindre del av husets totalkostnad. Ju äldre träd, desto mer kärnved. Och ju mer kärnved, desto gedignare timmer. Timret avverkas under vintern för lägsta fukthalt och minskad risk för större sprickor. Sedan ska timret torka. Om naturen får ha sin gång tar processen ett par år, med torkning i kammare räcker det med några veckor. Vanligaste timmertjockleken är cirka 15 cm, men grövre timmer från 20 cm (8 tum) och uppåt blir allt populärare. En sådan stock väger flera hundra kilo. STOMMEN TILLVERKAS VANLIGTVIS på plats hos tillverkaren, varpå alla stockar märks innan de plockas ner för transport till slutdestination. Väl framme går det snabbt att bygga upp stommen på nytt. Det räcker med yxa och handsåg 2006

TIMMERHUSfakta Kvalitetsnorm:

Från och med januari 2006 börjar gemensamma kvalitetsnormer för timmerhus att gälla, med syfte att garantera kunderna fullgoda produkter. Normerna har tagits fram av det nationella nätverket Föreningen Svenska Timmerhus, med cirka 70 tillverkare som medlemmar. Till kvalitetsnormerna medföljer ett livscykeldokument som garanterar att timmerstommen tillverkats efter normerna. Här får kunden bland annat information om råvarans ursprung, fuktkvot och vilken teknik som använts vid produktionen. En sådan här norm är bra för marknaden. Här kommer vi exempelvis att kunna garantera att stockar under produktionen inte får ha en fuktkvot på över 25 procent. Fuktigare stockar innebär att huset behöver tid på sig att sjunka ihop sedan man byggt upp det. Ska du köpa ett timmerhus; efterfråga livscykeldokument för att försäkra dig om att timmerstommen är tillverkad efter gällande normer.

9


för att bygga en timmerstomme men det tar tid. Därför sågas oftast stockarnas in- och utsidor plana i sågbänk. För ett gammaldags utseende kan väggarna blockas i efterhand. Här kan man använda bredbladig yxa eller elhyvel. Den horisontella kontaktytan mellan stockarna i en vägg kallas draget. Här ska finnas plats för tätningsmaterial - gärna i traditionella material som mossa eller lindrev. För att väggen ska bli tät måste samtidigt undersidan på den övre stocken formas så att den passar exakt mot ovansidan på den undre. Vid traditionell timring vänds stockarna växelvis topp mot rot. Här gäller det alltså att använda stockar som tillsammans höjer väggen lika mycket i båda ändarna. Är ovan- och undersidorna rakfrästa blir passningen mellan dem enklare. Knutarna håller samman stockarna i hörnen. Stockändarna huggs så att den övre passar med den undre, vilket låser dem tillsammans. Knutarna bildar knutkedjor i stommens hörn och eventuella timrade mellanväggar. Det lär finnas över 200 sorters knutar, varav rännknut, dalknut, dubbelskärig knut och laxknut hör till de vanligare. Handgjorda pluggar av trä, dymlingar, förstärker timmerstommen och låser stockarna ytterligare. Dymlingarna syns inte utanpå väggen. Med tiden pressas knutkedjorna alltmer samman av tak och väggar, vilket stabiliserar konstruktionen.

du samma resultat. Obehandlat timmer klarar regn och snö om det får få torka mellan varven. Taket bör dock vara tillräckligt utdraget och grunden hög. Invändigt kan man låta väggarna vara oisolerade helt eller delvis. Välj färger som inte stänger till träet. Den vanligaste skadan i ett timmerhus är röta i syllen. Därför är det viktigt att timret inte har markeller växtkontakt. Marken under huset ska vara dränerad och ytvattnet ska lätt rinna bort. Eftersom syllstockarna är kraftiga och håller byggnaden samman, duger det bra med plintar eller en rejäl sten i vardera hörnet när det gäller mindre timmerstugor. Till större hus väljer man oftast betongplatta eller en väl ventilerad torpargrund. Ju mer luft under huset desto bättre. Förr i tiden var det inte ovanligt att timmerhus flyttades och även delades efter behov. Därför kan en äldre timmerbyggnad innehålla återanvända stockar från flera hus. Gammalt timmer i gott skick kan även återanvändas i en ny byggnad. Små byggnader kan flyttas hela på en trailer. Även stora hus klarar att flyttas kortare sträckor genom att dras på en bädd av stockar, detta tack vare timmerstommens kraftiga, självlåsande konstruktion. Källor: Föreningen Svenska Timmerhus, Information om byggnadsvård (Riksantikvarieämbetet)

ETT TIMMERHUS KAN se ut hur som helst: varför inte ett åttkantigt torn? Enda begränsningen är stockens längd. Man bör även undvika mycket långa väggar utan mellanvägg. Åstak är en äldre variant av takkonstruktion, takstolar en modernare. Båda går lika bra. Ett tungt tak med betongpannor eller torv som pressar samman stockarna är att föredra. TIMMERSTOMMENS UTSIDA HAR traditionellt inte behandlats utan har fått gråna med tiden. Med hjälp av järnvitriol eller förtunnad tjära får

10

2006


��������� �����������������������������

Vi bygger nytt, vi bygger om och vi bygger kring. Stort som smått, från stora hallar och byggnader till villor, fritidshus - en specialitet är stugområden - och jaktstugor.

TANDERUDSHÖJDENS TIMMERSTUGOR Timmerlunden, Ottebol • SE 671 91 ARVIKA tel 0570 - 200 81 • Fax 0570 - 201 18 • E-post info@tht.nu www.tht.se

TIMMERHUS I TRADITIONELL ELLER MODERN STIL

Vår specialitet är timring och inredning av timrade hus.

Vi jobbar framförallt med 6” eller 8” bilad stomme men även andra dimensioner och såväl halvrunt som rundtimmer förekommer.

Vi har kompetens och kapacitet att leverera nyckelfärdigt och driver ofta totalentreprenader. Med hjälp av 3D-ritningar får kunden kontroll över att husets funktion och design överensstämmer med önskemålen.


TIMMERVILLAN som trotsar u-v채rdeskalkylen

12

2006


Limstock – timmer på nytt sätt!

Det blev till slut ett maskintillverkat hus i limstock –utan tilläggsisolering i väggarna - som Sari och Harry Huczkowski lät bygga på den natursköna tomten vid Florsjön i Söderhamn. Med delvis 5, 40 meter i takhöjd, höga fönster, och relativt låg energiförbrukning, har det blivit ett drömhem i alla bemärkelser – ett lyckat experiment!

I

Att det fungerat att bygga i limstock från Ljungan Trä är huset ett bevis för. Men istället för att göra hantverksmässigt utförda laxknutar som var idén från början, har knutarna gerats ihop, vilket blev ett billigare alternativ. Hörnen ska sedan täckas med vinkeljärn i plåt för att skyddas mot väta. Fönstren har målats röda liksom ytterdörren som kommer från Ekstrands.

Text: Eva Sjöblom Foto: Christer Vallstrand

det natursköna Florsjö utanför Söderhamn har under det senaste året ett nytt och spännande hus tagit form! Gömt bland asparna på stranden, glimtar det fram i grönskan för den som passerar förbi på vägen. Och det är värt ett extra ögonkast, annorlunda och innovativt som det är, helt och hållet byggt i maskintillverkad 20 (?) cm limstock. Jag får veta att alltihop började med att Sari Huczkowski gick utbildningen Design och Träteknik i Gävle och hur hon det

tredje året sökte ett lämpligt ämne för sitt examensarbete. I samma veva kom hon i kontakt med Föreningen Svenska Timmerhusföreningen och fick där veta att det fanns behov av en undersökning. I den skulle alla de typiska påståendena om timmerhusens goda egenskaper testas och ställas mot vetenskapen. Så som att de är mer värmemagasinerande och har bättre inomhusklimat genom att fukten tillåts vandra genom träet. Sari som alltid gillat trähus bestämde sig för

Huset sprutmålades med järnvitriol efter att ha stått obehandlat ett år, för att virkets naturliga åldrande skulle komma igång. Därmed undveks att träet i början drar mot grönt och fasaden fick genast en ljust grå nyans som kommer att mörkna med åren.

De började med garaget och så var experimentet igång! Med examensarbetet i ryggen lyckades Sari få bygglov för ett hus byggt i limstock för permanent boende.

2006

13


att ta sig an uppgiften. — Jag skulle kolla upp om det är påståenden som verkligen håller, eller om de är påhittade bara för att folk tycker att det är så trevligt med timmerhus, säger hon. Sari berättar vidare hur hon började med att läsa Svenska Timmerhusföreningens tidning och hur hon redan där fann material nog att utgå ifrån. Därefter följde arbetet med att väga uttalandena mot olika forskningsresultat. De flesta av undersökningarna visade sig vara gjorda i Finland och skrivna på finska, vilket lyckligtvis inte var något problem för Sari som är född och uppväxt i grannlandet. När examensarbetet var klart framstod faktum: Timmerhusen är så bra som man påstått. Därför var det inte långt till beslutet att bygga i trä, när Sari och hennes man Harry fann den natursköna tomten vid Florsjön våren 2004. Nu gällde det för Sari att snabbt göra ritningar, som skulle presenteras på Svenska Timmerhusföreningens årsstämma två veckor senare! — Jag fick panik, för jag ville ha ritningarna med mig och bästa stället att få offerter måste väl vara där det sitter 20-30 timmerhustillverkare, säger hon och skrattar. Men ekonomin medgav inte att de byggde ett handtimrat hus i homogent timmer. Istället kunde Ljungan Trä i Medelpad erbjuda ett maskinellt tillverkat hus i limstock och ett samarbete med dem inleddes. — Vi började med garaget och så var experimentet igång, säger hon. Med examensarbetet i ryggen lyckades Sari få bygglov för ett hus byggt i limstock för permanent boende byggt i 20 cm tjock limstock utan tilläggsisolering på väggarna. — Det klarade inte U-värdekraven, men vi sa att om huset skulle visa sig sluka så mycket el att vi varken har lust eller ork att ha det på det viset, så får vi regla upp på utsidan och isolera. Men för att kunna testa och komma fram med lite nya grejor, så måste man ju få vara först, säger hon. Och visst har det gått bra. Huset på 236 kvm som värms upp av en jordvärmepump förbrukar 18 000 kilowattimmar per år. Något som får sägas vara en

”För att kunna komma fram med nya grejor måste man ju vara först”

Matplatsen badar i ljus från de många fönstren som också ger vackra skuggbildnin gar på golvet. Rampen i hörnet som är tillverkad av stråmattor från Ikea och som har belysning bakom, döljer även elkablar. Ekbord och stolar är från Hemmabutiken, de stora lampbollarna som Sari klätt om köptes begagnade på Florsjögården.

14

2006


Limstock – timmer på nytt sätt!

Väggarna har målats med vit kaseinemulsionsfärg från Färgbygge i Järna,. Dörrarna har faner av amerikansk alm.

Trappan med steg i amerikansk alm är som en bro mellan rummen och inuti ryms centraldammsugaren.

Takhöjden och de många fönstren mot söder ger ljus och rymd åt kök och matplats. I den lilla loungedelen med fåtöljer från Ikea, kan man koppla av med tidningen eller ta fördrinken före maten!

Genom att huset har kompositfönster av aluminium med plastkarmar som både är fasta och öppningsbara från Fönstergruppen och fasaden har behandlats med järnvitriol kommer byggnaden i framtiden att vara helt underhållsfri!

2006 2006

Framför de höga fönstren mot sjön hänger smala vita paneler i linne från Växbo Lin. Vänner och bekanta till familjen trivs så fort de stiger in i huset som har ett särskilt bra inomhusklimat, genom de så kallade diffusionsöppna väggarna som tillåter fukten att vandra.

15 15


Det södervända köket med utsikt mot sjön rymmer många och har därför blivit en naturlig samlingspunkt i huset. Sari får sällskap medan hon lagar mat av sonen Jesse och hunden Baloo som funnit sin plats för dagen vid murstocken. Den mörka klinkern i hård granitkeramik som lagts efter gångriktningarna och som även täcker väggen under bardisken är från Kakelhuset.

Porslinsskåpen till höger som beställdes extra till köksinredningen, är inte bara praktiska genom placeringen nära matbordet, utan skymmer även disken medan man sitter och äter.

”Hade vi haft ljust trägolv, hade vi svävat hela bunten”

Diskbänken utan kant kommer från Marbodal och blandaren från FM Mattson. Karaffen som var en julklapp inköptes på Orrefors och glasen kommer från Kosta Boda.

Köket som Sari ritade till en mässa 2003 och som tillverkats av Alfta Skogstekniska Maskinskola, hade så många kvaliteter att paret valde att köpa det och sedan komplettera med vissa delar. Spisen från Husqvarna har både keramisk häll och gasol. Den vita skålen med citroner är från Florsjögården och handduken med små röda stjärnor kommer från Lantliv. Inredningen har stommar och bänkar i amerikansk alm och sprutlackerade luckor och lådor i mdf-board. Speciellt är att överskåpen är 40 cm djupa istället för 30-33 cm som annars är vanligt och att arbetsbänkarna har 70 cm:s djup istället för 60 cm som är standard. Luckorna som är kvadratiska har frostat glas och i vissa skåp finns belysning. Den inbyggda dubbelugnen är från Ilve och kyl och frys kommer från LG Electronics.

16

2006


Limstock – timmer på nytt sätt!

relativt blygsam siffra med tanke på de stora fönstren mot sjön, från vilken det ofta blåser samt takhöjden på 5, 40 meter i matrummet. Familjen intygar att de minst har 22 grader varmt inomhus vintertid. Och det är just inomhusklimatet som blivit husets absoluta styrka. Särskilt sedan Sari använt sig av emulsionsfärger på väggarna, eller med ett annat ord temperafärger, som tillåter fukten att vandra. Enligt en studie hon tagit del av kan luftfuktigheten i ett vanligt sovrum med tapet eller målarfärg uppgå till 80 procent nattetid, för att sedan drastiskt falla. Luftfuktigheten i ett sovrum med så kallade diffusionsöppna väggar reglerades däremot till att aldrig överstiga 60 procent och blev därför mera jämn.

Från övervåningen ser man ner på matplatsen som badar i ljus från de många fönstren som också ger vackra skuggbildningar på golvet.

— ag har utgått ifrån vår familj och hur vi lever. För oss var det viktigt att ha sovrummen avskiljda. Man ska inte behöva gå förbi dem i onödan, säger hon. För övrigt skulle ytor för umgänge prioriteras, utan att för den skull tonvikten lades vid vardagsrummet. Det fungerar idag som ett mindre tv- och kombinerat gästrum beläget mot norr. Istället skulle det södervända köket med utsikt mot sjön rymma många och bli en naturlig samlingspunkt. Här skulle man kunna sitta och umgås med den som lagade maten. Köket som Sari ritade till en mässa 2003 och som tillverkats av Alfta Skogstekniska Maskinskola, hade så många kvaliteter att paret valde att köpa det och sedan komplettera med vissa delar. Inredningen har stommar och bänkar i amerikansk alm och sprutlackerade luckor i mdf-board. Speciellt är att överskåpen är 40 cm djupa istället för 3033 cm som annars är vanligt och att arbetsbänkarna har 70 cm:s djup istället för 60 cm som är standard. Luckorna som är kvadratiska har frostat glas och i vissa skåp finns belysning.

DEN 17 JANUARI 2005 startade bygget med två timmermän tillsammans med Harry och en kranförare, som arbetade i tre veckor fram tills takpappen var på plats och den 20 maj flyttade familjen in. Det var en intensiv tid som ofta innebar att problem måste lösas på plats. Som elen, vilken många gånger gav huvudbry. I den så kallade överbetongen som göts ovanpå bottenplattan för att hålla borta radon, fick till exempel en 5 cm bred ränna lämnas utmed stocken runtom, för att dra elkablar i. Och för att i ett senare skede få ström till väggen mot sjösidan fick man tillverka ramper i hörnen från golv till tak, att dölja kablar under. Dessutom gjorde det massiva bjälklaget det omöjligt att ha traditionell takbelysning på bottenvåningen. Lösningen fick istället bli olika typer av väggbelysningar samt vajrar med spotlights. — Man fick ju tänka till när det gällde elen redan innan de ens började göra stockarna på fabriken, så att man skulle veta i vilken stock den skulle gå. Fundera hur rummen skulle användas, börja möblera i tanken och det var ångestladdat, berättar hon. För att underlätta fick därför eluttagen genomgående hamna på samma höjd.

När Sari ritade huset utgick hon ifrån bakugnen. I Finland är de fortfarande vanliga i nybyggda hus eftersom de ses som reservvärmesystem, genom att de likt kakelugnen kan magasinera värme. Murstocken med sin rena enkla form är central i huset.

Sari njuter av sitt personliga hem som helt formats efter familjens behov.

BAKUGNEN I KÖKET var annars det som Sari utgick ifrån när hon ritade huset. — Det har alltid varit min dröm att få en egen bakugn, både att kunna baka i, men även för värmens skull. Det är väl ett finskt tankesätt, att man har den som reservvärmesystem, för den fungerar ju som en stor kakelugn, säger hon. En annan idé var att få till en öppen spis på övervåningen som svävade. — Den skulle kännas väldigt luftig och det lyckades! Det var den enda svävande spis muraren gjort på sina 25 yrkesverksamma år, berättar hon. För att få den att hålla göts en kaka med massor av armeringsjärn i, som sedan förankrades i skorstensmuren. ATT HUSET SKULLE ha många fönster mot sjön, var med i planerna redan från början.

HUSET HAR EN entré, en offentligoch en privat del. 2006

17


Det är inomhusklimatet som blivit husets styrka

Eftersom bjälklaget är massivt, var det omöjligt att ha traditionell takbelysning på bottenvåningen. Lösningen fick istället bli vajrar med spotlights samt olika typer av väggbelysningar och de vita på väggen är från Ikea.

Den öppna spisen på övervåningen tycks sväva i rummet, något som lyckades genom att en kaka med massor av armeringsjärn göts och förankrades i skorstensmuren, för att sedan bygga vidare på. Räcket i trä är provisoriskt i väntan på att stålräcket ska komma på plats. Den gamla öronlappsfåtöljen har Sari klätt om i fuskfårskinn, liksom golvkudden.

Det generösa badrummet ligger i den privata delen av huset. Badkar, handfat och blandare har inhandlats på Werners Interiör, bänken under handfaten är i amerikansk alm. Kakel och klinker kommer från Kakelhuset. Sovrummet i den lägre privata delen känns ombonat att krypa in i. Genom det nedre av de båda fönstren till höger har man sjöutsikt när man halvligger i sängen. Väggarna har en ljust grå emulsionsfärg som Sari blandat själv, vilken tillåter fukten att vandra så att luftfuktigheten blir jämn och behaglig. Dörren har faner av amerikansk alm. Sänglinnet och de runda stenarna i tovat tyg kommer från Florsjögården.

18 18

2006 2006


Limstock – timmer på nytt sätt!

Det dekorativa gräs-strået som Sari målat på väggen i den lilla gästtoaletten, skymtar i spegeln.

De Bourdeuröda panelerna vajar för vinden i gången som leder till badrum och sovrum. Här i den privata delen är takhöjden 2, 40 meter.

Sari, Harry och sönerna Jerry och Jesse samt hunden Baloo sittande vid det kommande projektet, stenarna som i framtiden ska kanta den stenlagda gårdsplanen utanför huset.

— Jag tänkte att det ska vara brist på väggar, men inte på fönster, när man har den här utsikten, säger Sari. Men för att kompensera det luftiga intrycket de ger tillsammans med den höga takhöjden i matrummet, valdes en mörk klinker i hård granitkeramik på hela nedervåningen, vilken lades efter gångriktningarna. — Hade vi haft ljust trägolv, hade vi svävat hela bunten. Jag ville verkligen få ner energierna, säger hon. Kompositfönstren av aluminium med plastkarmar har invändigt samma färg som väggarna i övrigt, för att inte konkurrera med naturen utanför. — Fönstren är som tavlor när man tittar ut, utsikten är aldrig den samma, dessutom ger de så vackra skuggbildningar inomhus, säger hon. Att de dessutom är underhållsfria är ett stort plus tycker Sari, som inte velat bygga sig jobb. Något det annars blev mycket av under byggnationen, eftersom paret gjort det mesta av arbetet själva utom elinstallation, VVS och murning av spisar. Istället har hon

varit inriktad på att skapa ett boende de i framtiden bara ska kunna njuta av. I linje med den tanken låg därför att utvändigt behandla huset med järnvitriol, som lätt och enkelt sprutades på fasaden. — Det tog 10 timmar, gick åt 7 burkar som kostade 70 kr styck. Så järnvitriol är billigt och effektivt och man behöver aldrig göra om det, säger hon. För att virkets naturliga åldrande skulle komma igång, väntade de ett år innan behandlingen. Därmed slapp de tendensen att träet i början drar mot grönt och fick istället en grå fasad med en gång som genom åren kommer att mörkna. När jag frågar om hon kan rekommendera att bygga i limstock, svarar hon: Ja, absolut! Och att hon hoppas att myndigheterna i framtiden ska tillåta byggnation för permanentboende och inte bara som det är nu, ge bygglov till fritidshus. Kanske kan familjen Huczkowskis djärva satsning vara ett steg på vägen mot nya hälsosamma hus – i limstock.

Kontakter

På övervåningen gjordes en kontorsdel mot norr, där det finns plats för familjens datorer, här sonen Jerry vid ett av databorden från Jysk, konsoller, väggsystem och förvaringslådor i trä från Ikea. Soffan är ett loppisfynd.

2006

Alfta Skogstekniska Maskinskola, 0271-122 22 Ekstrands, 0479-100 40, www.ekstrands.nu Florsjögården, 0270-42 31 52 FM Mattson, 0250-278 00 Färgbygge i Järna, 08-551 747 50, www.fargbygge.se Fönstergruppen, 0340-66 04 00, www.fonstergruppen.se Hemmabutiken, 0270-42 75 95, www.kakelhuset.se Husqvarna, 0171-47 92 00, www.vitvaror.net Ikea, 020-43 90 50, www.ikea.se Ilve, 0346-975 15, www.vitvarumaklarna.se Jysk, 0270-131 50, www.jysk.se Kakelhuset, 0270-42 75 95, www.kakelhuset.se Kosta Boda, 042-34 03 43, www.kostaboda.se Lantliv, 0247-343 20 LG Electronics, 0171-47 92 00, www.vitvaror.net Ljungan Trä, 0691-359 50, www.ljungantra.se Marbodal, 031-727 71 50, www.marbodal.se Orrefors, 0481-340 00, www.glasboden.se Werners Interiör, 0270-121 93, www.werners.nu Växbo Lin, 0278-66 62 00, www.vaxbolin.se

19


Det speciella med

TIMMERHUS

Det speciella med timmerhus är väggkonstruktionen av massivt trä. Den bygger på en tusenårig tradition samtidigt som den uppfyller moderna krav på boendekomfort och säkerhet. En ökad efterfrågan på timmerhus - i förening med ny träindustriell teknik och en mångfald av regionala traditioner - medför att utbudet av timmerhus idag är stort och varierande. Text: Bengt Ager

D

et som gör den massiva träväggen intressant, i jämförelse med främst “lätta” regelverkskonstruktioner, är bl a följande: Man kan utnyttja träets förmåga att lagra värme (höst, senvinter, vår) och kyla (sommartid) till gagn för energihushållningen och inomhusklimatet. Inomhusklimatet och träkänslan bidrar till hög komfort och trivsel. Mycket lång hållbarhet, bevarade timmerbyggnader från 1200talet finns i Älvdalen och Rättvik Går i linje med kretsloppstänkande och användning avinhemsk, förnyelsebar råvara, med låg andel av material som kräver särskild miljöhantering S.K. HANDTIMRADE HUS tillverkas idag alltmera med motordrivna handverktyg. Därigenom sänks produktionskostnaden samtidigt som det tunga arbetet underlättas. Det går fortfarande att få timmerhus som i alla moment tillverkas med gamla tiders handverktyg, men det blir naturligtvis dyrare. I Skandinavien blockas timret genom att det rakskärs p�� två motsatta sidor, vilket vanligtvis sker i såg eller bänkfräs. På över- och undersidan behålls stockens avsmalning och man timrar enligt topp-rotmodellen d v s varannan stock vänds så att toppände vilar på rotände och tvärtom. Man kan få väggar där

20

timmerstockarna har kvar sin naturliga böj eller har rakfrästs (med bibehållen avsmalning), det senare för att snabba upp produktionen. DEN TRADITIONELLA VÄGGTJOCKLEKEN i handtimrade hus har varit kring 1415 cm, vilket också är en mycket vanlig väggtjocklek i moderna handtimrade fritidshus. I bostadshus var det tidigare vanligt att använda denna traditionella tjocklek på timmerväggen och sedan tillläggsisolera, normalt invändigt. Men då missar man det mesta av den rena massivträväggens fördelar med värme/kylalagring, “träkänslan” och upplevt inomhusklimat. Därför satsar allt flera timmerhusköpare på ca 20 cm tjocka timmerväggar, med kompensationsisolering i tak, golv, fönster etc för att klara byggnormernas krav på energihushållning. Vid handtimring timrar man normalt upp stommen hos tillverkaren, plockar ned den och monterar åter upp den på husköparens tomt. INDUSTRIELL, MASKINELL TILLVERKNING av timmerhus innebär att man ur rektangulärt sågade eller frästa block fräser och hyvlar fram profilerade och enhetligt dimensionerade stockar färdiga att timras upp direkt hos kunden. “Maskintimrade” hus har hittills främst använts för fritidsboende , med väggtjocklekar på 10-15 cm. Ju tjockare väggen

är ju mera fördel har man av den massiva träväggens värme/kylalagrande egenskaper. Intresset för maskintimrade bostadshus ökar idag och då gäller betr. isolering och väggtjocklekar samma som angavs för handtimrade hus. På det maskintimrade husets pluskonto kan man främst skriva snabb leverans, lägre kostnad och större chans till perfekt täthet. Eftersom virket är torkat vid vid profil- och knutfräsningen är risken för vridning av stocken i väggen ytterst liten. Väggstockar i laminerad form – s k limstock, som profileras fram från stockämnen av hoplimmade plankor - finns också på marknaden. Extra hög formstabilitet och mindre sprickbildning är huvudsyftet.

TIMMERHUS I HELRUNT timmer (ej blockat) – vanliga i Nordamerika och Ryssland – tillverkas i liten omfattning i vårt land. Jämfört med blockat timmer får man större massa för värme/kylalagring men riskerar mer sprickbildning och rötrisk. BEGREPPET “VÄRMETIMMER” ANVÄNDS för regelväggar med timmerhusliknande panel och knutar, där väggens funktionella egenskaper är som en konventionell regelvägg. Den väggtypen kan vara intressant som komplement till ett massivt timmerhus. I DE NYA byggnormerna (se www. boverket.se) ställer man krav på att energiförbrukningen i bostadshus inte får överstiga ett angivet värde i kilowattimmar per kvm golvyta, på årsbasis. Det gäller då att finna en lämplig kombination av uppvärmningssystem och u-värden i väggar, golv, tak, fönster m m. På FST:s hemsida (www.svenskatimmerhus.com) finns exempel på sådana kombinationer för bostadshus. Där redovisas även lösningar för fri2006

tidshus som anpassats till de nya normerna. Boverkets beräkningsnormer för husens energiförbrukning tar tyvärr inte hänsyn till massiva träväggars förmåga att lagra värme och kyla. Men den egenskapen har chans att visa upp sig när man gör den obligatoriska deklarationen av den verkliga årliga energiförbrukningen i nybyggda hus. Timmerhusets fördel gentemot lätta regelväggskonstruktioner är störst på starkt solexponerade platser, t ex i sydvästlägen. FÖRENINGEN SVENSKA TIMMERHUS har arbetat fram kvalitetsnormer för timmerstommar och ett Livscykeldokument där hustillverkaren redovisar råvarans ursprung och behandling samt viktiga kvalitetsmoment under produktionen av stommen. Husköparen kan alltså begära ett sådant dokument, som sedan också blir en tillgång vid framtida försäljning av huset. FST har satt 10 cm (ca 95 mm hyvlat) väggtjocklek som nedre gräns för att husen ska betecknas som timmerhus. Vid klenare väggtjocklekar använder vi begreppet “planktimmerhus”.

Mer Information

På www.svenskatimmerhus.com finns ytterligare handledning och information för timmerhusintresserade t ex: “Bygguide för timmerhusköpare” “Forskning pågår” “Är timmerhus dyra?” “Fritidshus i oisolerat timmer” Badrum o kök mot norr Utsatta lägen, t ex Västkusten Brandegenskaper Stormfasthet Jordbävningsområden USA:s sydstater, timmerhus i subtropiskt klimat Torrhet/blånad)


Tillbaka till

1700-talet

Huset som först verkade vara en 50-talsvilla, visade sig vara en bergsmansgård från 1700-talets början. I Åsa och Åke Aronsons varsamma händer har nu det gamla timmerhuset mejslats fram bakom likformigt sågad panel. Likt en jättelik skulptur – som satt fart på lusten att renovera! Text: Eva Sjöblom Foto: Cecilia Nordstrand

22

2006


Renovering 채r en b책de mental och handgriplig syssels채ttning

2006

23


Gården bestod från början av en parstuga med två fristående flyglar, varav den ena vid något tillfälle försvunnit. 1854 plockades den kvarvarande flygeln ner och byggdes ihop med det andra huset som står på sin ursprungliga plats. Målningen till vänster föreställer gården på 1830-talet. Fotografiet i mitten är taget 1918 och visar att taket lyfts med tre stockvarv. 1848 fick huset ny brokvist, likformigt sågad panel och perspektivfönster.

24

2006


Klingwallska Korsgården

N

”I en skrift såg vi att det skulle vara en bergsmansgård från 1700-talets början.”

När man besöker byn Korsgården på Gamla berget strax väster om Falun, känner man att man beträder historisk mark. Här har generationer av bergsmän satt sina spår i form av märkliga dammar och vattenleder, ålderdomliga odlingslandskap och vägsträckningar. Men även många av byggnaderna minner om den tusenåriga verksamheten vid Falu gruva. Kanske var det därför inte så underligt att det hus som var till salu i området år 2001 och som Åsa och Åke Aronson åkt för att titta på, visade sig bli en riktig överraskning! Paret berättar hur de fyra år tidigare flyttat till Falun, efter att ha bott i Gällivare och där renoverat ett gammalt hus. Att de då bestämt sig för att aldrig mer ta sig an ett renoveringsobjekt. Därför hade de köpt ett nyare hus mitt i stan, men trivseln ville aldrig riktigt infinna sig. — Vi började ganska snart sakna det där med renovering, för det är ändå en både mental och handgriplig sysselsättning. Därför kom vi att titta på äldre hus igen, berättar Åke. Trots att det gula huset i Korsgården som renoverats 1948 egentligen inte föll paret i smaken, åkte de ändå och tittade.

— När jag kröp upp på vinden såg jag genast att det var ett timmerhus och att det hade potential. Det var tillräckligt stort för att göra någonting av, men framför allt hade det ett fantastiskt läge, det här ville vi ha, säger han. I BÖRJAN TRODDE de att huset var från 1800-talets slut, men i en skrift råkade de se att det skulle vara en bergsmansgård från 1700-talets början. — Det var den första signalen och man tänkte: oj, är det så gammalt, säger han. Nu startade ett flitigt letande i olika arkiv och i takt med att bilden klarnade, växte också lusten att få ta hand om den gamla gården. — Det kändes roligt och den ork som jag inte trodde att jag hade längre för sådant här, den bara kom, säger Åke. Han berättar vidare hur de började med taket som var i akut behov av att läggas om, något som tog hela första sommaren. De gamla tvåkupiga tegelpannorna togs bort och spardes för kommande behov och istället köptes ett parti gammalt enkupigt tegel. — Jag tycker det är snyggt, för de enkupiga takpannorna har lite 2006

25


”Den ork jag inte trodde att jag hade längre för sådant här, den bara kom.”

KORSGÅRDEN kraftigare relief som ger taket mer karaktär, säger han. Men de kunde heller inte motstå lusten att försiktigt kika under den likformigt sågade panelen från 1940-talet. — Jag är en ivrig förespråkare för att riva, för jag tycker att det är så roligt att se vad som finns under, säger Åsa. Men det visade sig vara en isoleringsmatta ivägen som gjorde det omöjligt att se väggen bakom. Eftersom panelen dessutom var i så gott skick, fanns tveksamheter om de över huvudtaget skulle ta bort den. Med förnuftet försökte de diskutera sig fram till ett beslut, hur arbetsamt det skulle bli att skrapa bort den gamla oljefärgen och hur mycket dyrare den nya färgen skulle bli jämfört med röd slamfärg. Dessutom ville Åsa ha ett rött hus. — Till slut bestämde vi att ska vi göra i ordning det här, då ska allt stämma och då måste panelen bort, säger Åke. Ändå var det en vild chansning, eftersom ingen kunde veta hur timret såg ut under. Det visade sig att den del där köket är idag, hade fått mest skador. Det var röta i syllstocken och i ett av hörnen. Åke tror att isoleringsmattan under panelen gjort väggen för tät och i kombination med den betonggrund som göts vid förra reno-

26

2006

veringen skapades förutsättningar för rötskador. Han berättar hur de stockar som låg tätt emot grunden helt pulvriserats, eftersom betong konstant suger fukt. Så det blev till att byta syllstockarna runtom, samt laga delar av väggen och för det hade Åke hjälp av en timmerman. Men även fönstren hade flyttats isär när huset fick perspektivfönster 1948. Något som gett fula märken i den ursprungliga fasaden som nu var framme. Därför valde de att åter igen spika locklistpanel på den delen av huset. Den här gången med endast vindpapp emellan och med bräder av olika bredd som ger liv åt väggen. Dessutom byggdes knutlådor att sätta ovanpå de avsågade knutarna. — Det är arkitektoniskt viktigt med knutrader. Sedan om det är knutar eller om de är insatta i lådor, de bryter ändå fasaden och stadgar upp hörnen på något sätt. Det är betydelsefullt för proportionerna, säger han. De nya fönstren som beställts har samma bredd som de förra med spröjs, men är något lägre. Efter att den öppna verandan som kom till på 1940-talet tagits bort, har byggnaden åter fått tillbaka mycket av sitt forna utseende. Och den pampiga ytterdörren med två lejonhuvuden som nu framträ-


Klingwallska Korsgården

der extra tydligt, sedan den målats i guldockra, gör förstås sitt till. Familjen tror att dörren som tidigare var blå och vit, är en kopia gjord vid 1900-talets början. Gamla foton visar att den äldre dörren såg exakt likadan ut och enligt gamla dokument var den från 1830-talet. PÅ DEN YTA som idag utgör köket samsades tidigare både hall, kontor, badrum och kök. Nu togs alla senare ditsatta mellanväggar bort. Istället för att platsbygga en köksinredning tog paret en genväg genom att köpa stommar från Ikea. Åke byggde sedan själv luckor av pärlspont. Dessutom hittades i källaren, som utgör en fjärdedel av huset, en köpmansdisk med mängder av förvaringsmöjligheter. Den togs tillvara och även om den ännu inte gjorts i ordning, fyller den redan sin funktion i köket. – Man förenklar när man återanvänder och det gäller även färgsättningen som blir så mycket lättare när man håller sig till gamla beprövade pigment, säger Åke. Han berättar att de köpt färdig linoljefärg som de sedan själva brutit i de kulörer de ville ha. Som bröstpanelen och skåpen i köket som målades i kromoxidgrön blandad med guldockra. Eller fodren utvändigt, där

basen är vit linoljefärg som brutits med 25 procent grön umbra, vilken ger en varm grå ton som passar gamla byggnader. HUSET PÅ 188 KVM i ett plan har aldrig byggts på med en övervåning. Istället bestod gården från början av en parstuga med två fristående flyglar. Den ena flygeln har dock vid något tillfälle försvunnit och endast en stengrund finns kvar. 1854 plockades den nu kvarvarande flygeln, som också var en parstuga, ner och byggdes ihop med det andra huset som står på sin ursprungliga plats. I dag kan man se hur alla dåliga stockar vid det tillfället togs bort och ersattes med nya. Hur knutarna från 1700-talet tydligt skiljer sig från dem som är gjorda vid 1800-talets mitt. För att vara säkra på att hålla huset friskt i framtiden har paret låtit isoleringen av sågspån på vind och i golv vara kvar och bara fyllt på med mera, eftersom spån fungerar som en buffert för fukt. De har också varit noga med att täta mot drag genom att sätta vindpapp i golv och på väggar, som för övrigt inte har någon annan isolering än de tretex-skivor som sattes upp på 1940-talet. – Isolerar man för mycket finns risk att man ändrar på hela balan2006

I köket samsades tidigare både hall, kontor, badrum och kök

27


28

Man förenklar när man återanvänder

Fram till 1960-talet trycktes de flesta tapeter enligt traditionella metoder med manuellt blandad limfärg som ger små nyansvariationer vid olika tryckningar. Den här limfärgstryckta tapeten med ett äldre mönster finns att köpa på Centrum för Byggnadsvård i Gysinge.

Logen som köptes på annons, blev tredje sommarens projekt att plocka ner och sedan sätta upp igen. Numera fungerar den som fårstall.

sen, därför blir det konflikt mellan värmeekonomi och sund luft. Allting kostar och det är frågan vad man lägger pengarna på. Att huset inte ruttnar och att vi mår bra får väl kosta en slant, säger Åke. Eller en extra tröja, tilläger Åsa. Annars intygar båda att huset som har ett vattenburet värmesystem inte är kallt vintertid och att de dessutom eldar flitigt i vedspisen. En så kallad Faluspis, tillverkad i Mora, som köptes på annons. Eftersom den har murade rökgångar inuti, blir den mer värmemagasinerande än en vanlig spis av gjutjärn.

sar. Det är ingen uppoffring, utan bara kul, säger Åke. Åsa berättar vidare att många skakar på huvudet åt deras projekt, men att hon aldrig någonsin tyckt att det har varit jobbigt, utan att det istället handlar om vilken inställning man har. Att man måste lära sig skruva ner på kraven när man bor i ett renoveringsobjekt. Särskilt som man har fyra barn i tonåren, två stora hundar, tre katter och får som går och betar på den 7000 kvm stora tomten. Hur viktigt det är att arbetet får ta tid så att man inte förhastar sig och tar beslut som man sedan ångrar. Och eftersom det är ett timmerhus, var hon aldrig orolig när de tog över det. — Det här huset har ju stått här i 300 år och det står säkert i 300 år till om man sköter om det, säger hon och får medhåll av Åke: Ett gammalt timmerhus tål nästan vad som helst – det går alltid att reparera!

FAMILJEN ARONSON ÄR glada att de fått chansen att ta hand om den Klingwallska Korsgården, som gården heter. — Det är som en skulptur, där man får jobba med både färg och form, praktiskt och estetiskt. Man tänker och funderar, ritar och skis2006


Klingwallska Korsg책rden

2006

29


…för dig som letar efter ett kök

�������������������������������� utöver det vanliga! �������������������

Fönster med kvalitet och hantverkskänsla

Planerar Du att bygga nytt, bygga till eller renovera, och söker fönster i gammaldags stil? Då är Du välkommen att kontakta oss på Alviks Snickerifabrik, ett familjeföretag som grundades 1922. Smidighet och flexibilitet i kombination med maskinell tillverkning och gammaldags hantverk, möjliggör skräddarsydda lösningar för Ditt hus. Välkommen med en förfrågan!

�������������������������������������

���������������������

Alvik Hedgärdsvägen 10, 793 97 SILJANSNÄS Tel: 0247-220 75 • Fax: 0247-220 75 info@alvikssnickerifabrik.se www.alvikssnickerifabrik.se se även www.dalainredningsgrupp.com

Hej och välkommen till Rättviks Trappfabrik Vi tillverkar dörrar i gammal traditionell stil men med en del inslag av avancerad teknik. Vi använder vårt hantverks kunnande och mycket mänsklig kraft läggs på din dörr vid tillverkningen. Vi tar tillvara just dina önskemål och omsätter dom i handling. Vi specialtillverkar trätrappor med gammal kunskap och modern teknologi. På det sättet blir det bäst, det vet vi. Ingen storskalig fabriksproduktion, utan mänsklig hantering av varje trappa som en unik produkt. Det säkerställer att just du blir nöjd och känner att din trappa är nåt utöver det vanliga.

Tel:???

info@???

Björkberg 5, 793 90 Leksand Telefon: 0247-144 11 • Fax: 0247-144 11 Per Erik Mats 070-540 28 02 info@bjorkbergsdorren.net


��������� ����������������������������������������������������� �������������������������������������������������� ������������������������������������������������������ ��������

���������

Vi ritar och konstruerar timmerhus efter era önskemål!

�������� ��������

���������������

Stor erfarenhet av 3D-visualisering! Läs mer på www.insideoutside.se eller ring 0248-205 20

������ ��������

���������������

���������������������� �������������������������� ���������������������� �������� ��������������������������� �������������������������� ����������������������� ������������������������ ��������������������� ��������������������������� ������������������������ ������������������������

����������������� ��������������� �������������� �������������� ������������������ ��

�������� ��������

���������������

������������� ����������������� ������������� ������

�������������� ����������� �����������������

���������������� ����� ����������������

������������������������


Vesas drรถm:

Jaktstugan

32

2006


Vildmarksnära Jaktstuga i rundtimmer

Vesas dröm om en jaktstuga i rundtimmer med fjällutsikt gick i uppfyllelse när den perfekta tomten i Ljungdalen dök upp. Belägen i närheten av Helgas, Sveriges sydligaste glaciär – känns vildmarken nära. Text: Eva Sjöblom Foto: Cecilia Nordstrand

V

i blir väl emottagna redan vid bilen av de båda jakthundarna Alex och Xanthe, när vi anländer till Vesa och Annika Kalenius jaktstuga i Ljungdalen. När vi lyfter blicken och tar in huset, helt byggt i rundtimmer, är det inte utan att vi blir häpna. Med stockar upp till 50 centimeters

tjocklek, är det en imponerande syn. Vi stiger in genom entrén på kortsidan, som är under uppbyggnad och efter att ha passerat en hall med sovrum och badrum på sidorna, kommer vi till ett magnifikt rum. Öppet upp i nock som det är, med rundtimret synligt på väggarna. När jag frågar hur det kom-

2006

mer sig att det blev ett sådant här fritidshus, berättar Vesa historien om när han var tolv år gammal och hade träslöjd i skolan. Eleverna hade fått i uppgift att karva ur ett motiv på en masonitskiva och sedan trycka det på papper. — När jag kom hem visade jag tavlan för mina föräldrar och sa: Så här vill jag bo någon gång i mitt liv, berättar han. Bilden föreställde ett rundtimrat hus med grästak och fjäll i bakgrunden. På himlen lyste en stor sol och på gården låg en hög med ved. Jag får veta att han alltid varit intresserad av naturen och hur han redan som mycket ung studerade flyttfåglarna vid en sjö där han växte upp i Värmland. Vid tretton

års ålder kom han sedan för första gången till fjällen och blev så betagen att han alltid kom att längta dit. — Jag är en naturmänniska i grund och botten och jag trivs bäst i fjällvärlden, så jag ska nog vara här, säger han och låter blicken vandra ut genom fönstret, där Dunsjöfjället och Torkelstöten skymtar längre bort. HUR TÄNKTE DE då när de planerade huset? Paret berättar att det skulle vara stora gemensamma utrymmen med ett öppet kök i vardagsrummet. Det skulle finnas ett föräldrasovrum och ett sovrum till de båda barnen som är i övre tonåren. Dessutom var toalett, dusch och bastu viktigt. Eftersom familjen ofta har

33


Köksinredningen i björk från Taseruds Möbler har luckor med sniderier i lind, inspirerade av ett norskt mönster från 1700-talet.

gäster på besök, håller de just nu på och inreder det generösa loftet till gästrum. — Vi har många vänner och ett stort socialt umgänge och då ska det finnas plats för alla att komma, säger Vesa. REDAN FRÅN BÖRJAN var det klart att det skulle vara rundtimmer i huset

34

och för själva timringen kontaktades Tanderudshöjdens Timmerstugor. Paret hade en idé om att de själva skulle leverera timmer från egen skog i Värmland och satte med friska tag igång att hugga. När de hållit på ett tag blev de dock fundersamma, tänk om timret inte skulle godkännas? Därför ringde de hustillverkaren och bad honom

komma och inspektera virket. — När han kom började han skratta, han ville inte ha stockarna och vi fattade ingenting. Vi trodde vi hade gjort ett jättebra jobb, vi hade huggit ner 50 träd, säger Vesa. Felet visade sig vara att de fällda stockarna inte bara var krokiga, utan hade dessutom var alltför kvistiga. kvistar nästan hela

2006

vägen ner och i timringssammanhang eftersträvas alltid så kvistfritt virke som möjligt. Så det blev till att finna en annan lösning. Hustillverkaren föreslog då att de kunde ta de stockar han hade på lager, vilka enbart var tänkta att användas till takåsar. Nu skulle de utgöra timret i ett helt hus! Ingen av dem mindre än 9 tum och obarkade på tork, var


Vildmarksnära Jaktstuga i rundtimmer

den grövsta över en meter i diameter. Inte konstigt att Annikas förvåning blev stor när hon kom till fabriken och upptäckte att det skulle bli 130 kvm i bottenvåningen med ett loft på ca 60 kvm. Paret hade innan bygget startade gjort en ungefärlig skiss över hur huset skulle se ut och enligt den skulle det bli avsevärt mindre.

— Det var bara det att jag inte hade hjärta att kapa av stockarna, så de fick avgöra husets mått. Och det visste inte Annika om, det hade jag bestämt själv, så när hon fick se hur stort det var fick hon en chock, berättar Vesa. Han säger vidare att han aldrig förstått varför man sågar i timret när man bygger hus. Förutom att det skapar merarbete,

anser han att det är att förstöra materialet. — Ett timmerhus ska vara ett timmerhus och det ska ha runda stockar, säger han bestämt. Att timmerstockarna i hans hus dessutom har olika längd vid knutarna, gör det extra intressant och är något man ofta ser i Kanada. — Eftersom det är en jaktstuga

behöver inte väggar och knutar vara raka, utan det ska vara grovt och enkelt och inte för perfekt. Lite vildmarksstil med modern touch, säger han. Vidare är tanken att huset invändigt ska förmedla en känsla av att man är ute i naturen fast man är inne. Och det faktum att timret är så tjockt, gör också klimatet extra trögt i huset. När

Annikas förvåning blev stor när hon kom till fabriken

2006

35


Så gjorde Vesa sitt torvtak

”Jag hade inte hjärta att kapa av stockarna” väggarna väl värmts upp magasinerar de värmen länge och eftersom golvvärmen aldrig stängs av på vintern, utan bara sänks till 13 grader, går det sedan fort att värma upp stugan när de kommer. Motsatt gäller förstås under sommarhalvåret, då byggnaden istället isolerar mot värme. Annika berättar att när temperaturen utomhus uppgick till nästan plus 30 grader den senaste sommaren, gick den aldrig över plus 18 grader inomhus! — Det var så kallt här inne att

36 36

vi fick lov att elda, så huset lever verkligen sitt eget liv, säger hon och skattar åt tanken. DET TJOCKA TORVTAKET som Vesa gjort i ordnig själv, bidrar förstås också till det stabila inomhusklimatet. Istället för att beställa färdiga torvblock, köpte han 37 ton jord i lösvikt. Det var viktigt att få rätt sorts jordblandning, så att inte gräset växte för mycket och la sig. En kranbil användes för att få upp 1000-literssäckarna och efter sådd,

* För att få rätt mängd gödsel i jorden, så att inte gräset skulle växa för mycket och lägga sig, kontaktades Hasselfors Garden som sedan levererade jorden i 1000-literssäckar. * En kranbil lyfte upp säckarna på taket, där de enkelt kunde snittas och tömmas på en Platonmatta som enligt standard bildade underlag. * När jorden planats ut såddes gräsfrö från Bröderna Nelsons Frö. Fröet ska täckas tre gånger sin tjocklek och för detta tillverkade Vesa ett 2,5 meter långt plank som han drog efter sig i ett rep. * För att gräsfröna ska gro måste jorden ha en minimitemperatur på plus 4 grader, annars ruttnar fröna. * Beroende på vilken taklutningen är, finns alltid risk att jorden kanar ner innan rötter bildats. Därför spikades tryckimpregnerade 6 tums plank upp runt om som stopp. * Eftersom jorden var lite fuktig i sig självt när den levererades tog det bara 10 dagar för fröna att gro. * Det här tillvägagångssättet kostar något mer än att köpa färdiga torvblock, men ger å andra sidan ett torvtak av hög kvalitet.

tog det bara tio dagar innan gräsfröet hade grott. I dag utgör taket en tätvuxen gräsmatta, från vilken man har den härligaste utsikt. Därför händer det ibland att paret försiktigt går upp med termosen i hand för att på taknocken njuta sitt kaffe. Men att torvtaket är tungt råder inget tvivel om och vätskefyllt ökar tyngden med 40-50 procent. Från hustillverkarens håll garanteras emellertid att stommen ska hålla för ett tryck på 60 ton. Och det var enligt Vesa först när jorden

2006 2006

kom på, som huset på allvar började sjunka och då skedde allt på en gång. I dag har det satt sig ca 5 cm. För att det ska fungera tekniskt är alla fönster- och dörrkarmar fästade i en så kallad gåt, det vill säga en planka infräst i stockarna som sitter ca 10 cm lägre än maxhöjd och som lever sitt eget liv och därmed ger huset en sjunkmån. I JULI 2004 restes timmerstommen under två dagar. Med på plats var hustillverkaren som alltid har som


Vildmarksnära Jaktstuga i rundtimmer

krav att medverka, för att kunna garantera kvaliteten. I oktober sedan kunde familjen flytta in och de är mer än nöjda med resultatet. Mest av allt älskar de det stora rummet, där det nästan alltid brinner en eld i spisen. För att matcha den rustika känslan, har det inretts med möbler från Colorado, tänkta för bergshus i norra USA. Utanför råder det stora lugnet. De berättar hur de letade tomt i flera år, utan att hitta någon som passade. Ett av kraven var ostördhet, ett annat att

man skulle kunna se fjäll. Och det var när Vesa hade varit och tittat på tomter i ett stugområde i närheten som mäklaren i förbigående nämnde om en bit mark som var till salu. — Backa tillbaka, sa jag och så gick vi upp på kullen och när jag såg att det var fjällutsikt tänkte jag: jag måste ta hit Annika, berättar han. Men innan köpet gjordes klart, åkte Vesa upp för att se hur stället såg ut vintertid. — Jag pulsade i snö ända upp

till bröstet och fast det var under den mörkaste perioden, så var det sol här, säger Vesa. Annars är det jaktintresset som genom åren lett honom ut i vildmarken och till Ljungdalen, vilken han anser vara en fascinerande plats. Lite av återvändsgränd, ändå är byn med Helagsmassivet ovanför Sveriges äldsta turistort. Här vilar ett behagligt lugn och för den som inte kräver håll i gång, utan tycker att naturen är viktigare – är Ljungdalen ett paradis!

Kontakter

Bröderna Nelsons Frö, 0477-552 00 Dala-Floda Golv, 0241-79 34 40 www.dalaflodagolv.se Hasselfors Garden, 019-761 42 00 www.hasselforsgarden.se Tanderudshöjdens Timmerstugor, 0570-200 81 www.tht.nu Taseruds Möbler, 0570-310 93 www.taserudsmobler.se

2006

37


�����������������������������������������

������������������

����������� ������������ ���������� ��������� ��������

� �������������������� ����������������� ��������� ������������������� ������������������ ������������� ��������������������� ����������������������������������� �������������������� �����������������

��������������

�����������������������������������������

Nittedals Torvtak Säljes av:

G&S Handel AB 019-22 55 69 www.goshandel.se

Mångårig erfarenhet. Priser på taktorv, krokar, läggning, frakter offereras. I förekommande fall underlagsarbeten.


��������������

Funderar du på att skaffa dig ett riktigt timmerhus?

Då ska du vända dig till oss på Ensillrestugan så ska vi förklara vad det innebär. Vi tillverkar huset helt enligt dina önskemål, och hjälper naturligtvis till med ritningar.

www.ensillrestugan.com 0690-233 50

Hedehus AB

Vi ritar och konstruerar timmerhus efter era önskemål! Stor erfarenhet av 3D-visualisering! Läs mer på www.insideoutside.se Vi bygger allt enligt eller ring 0248-205 20 önskemål i 4 – 8 tums timmer. Både maskin- och handgjorda timmerhus.

���������������������� �������������������������� ���������������������� �������� ��������������������������� �������������������������� ����������������������� ������������������������ ��������������������� ��������������������������� ������������������������ ������������������������

Behöver Ni renovera Era befintliga timmerbyggnader? Vi är godkända för byggnadsvård.

Gedigna timmerhus i senvuxen norrlandsfura www.hedehus.se 0684-10300

ALFTA SKOGSTEKNISKA AB ����������������� ������������� ����������������� Tele 0271-122 22, ����������������� fax 122 70 �������������� ������������� e-post: info@skogstekniska.se �������������� ������ www.skogstekniska.se ������������������ ��


En snygg

Fasad

Färg skyddar fasaden och ger huset ett lyft. Men var försiktig - fel färg på fel fasad kan ställa till stora problem... Text: Maria Backman Foto: Forséns Timmerhus AB

40

2006


V

ilken färg eller ytbehandling passar bäst på ett timmerhus? Behöver det egentligen målas alls? Och hur göra med ett äldre timmerhus som behöver målas om? Historiskt sett har timmerhus inte behandlats överhuvudtaget, berättar Anna Björkman, byggnadsantikvarie på Dalarnas museum. — Dels hade man inte råd - möjligen målade man husets framsida. Dels användes oftare högre virkeskvalitet där timret hade högre tjärhalt vid husbyggen förr. Detta timmer behövde inte behandlas. Man kan förstås hitta det även idag, det beror bland annat på var timret tas. BRA VIRKE BEHÖVER egentligen inte målas alls, instämmer Björn Ohlén, byggnadsantikvarie på Byggnadsvård Nääs utanför Göteborg. — Avsaknad av färg är egentligen ett estetiskt problem. Alger och mögel kan inte äta upp ett hus och är fasaden rätt byggd angrips den inte heller av röta. Däremot är det UV-skydd som finns i färgen viktigt för att undvika sprickbildning, påpekar han. - Var huset ligger spelar också in. I västsverige, där klimatet är fuktigare, uppstår ofta problem tidigare. ETT OMÅLAT, GRÅNAT timmerhus har sin speciella charm. Den som nu ändå vill ha en annan kulör- och samtidigt skydda fasaden - bör välja en färg som skadar träet så lite som möjligt, råder Björn Ohlén. — Det viktigaste vid valet av färg är att den inte är för tät, utan istället låter träet andas. Detta gäller både vid in- och utvändig målning, säger Anna Björkman. Moderna akrylatfärger avråder hon däremot helt ifrån: — Det är som att sätta en plast på huset. ATT TIMRET ÄR nedtorkat innan målning är också A och O. I de nya kvalitetsnormerna för timmerhus får stockar under produktionen inte ha en fuktkvot över 25 procent.

DE SOM FÖRR trots allt målade sina hus använde slamfärger som Falu rödfärg, som förutom röd finns i kulörer som svart, gul och grön. — Slamfärger är väldigt bra, eftersom de både tränger in i träet och låter det andas. Samtidigt åldras färgen vackert och är lätt att borsta av när huset behöver målas om. En annan traditionell färg eller ytbehandling på timmerhus är ren trätjära eller Roslagsmahogny, det vill säga en blandning av tjära, linolja och terpentin. Enligt Byggnadsvård Nääs har trätjära använts mycket länge som träskyddsmedel och var redan under vikingatiden en stor exportprodukt. Hartsen i tjäran tränger in i träet och ger det en vattenavvisande yta, samtidigt som träet ändå kan andas. Förr användes tjäran främst för att skydda särskilt utsatta byggnadsdelar som portar, spåntak och knutskallar. Vid 1900-talets början fick tjäran ett uppsving och användes då även för att måla hela fasader. Trätjära kan dock bli lite klibbig när solen ligger på. Här fungerar Roslagsmahogny som ett klibbfritt alternativ, bra på exempelvis trappor. Roslagsmahognyn skyddar träet, kan släppa igenom fukt och går att pigmentera i olika kulörer, precis som trätjäran. — Roslagsmahogny användes egentligen förr mer på tak än på fasader. Men blandningen fungerar även på fasader och används också så idag, berättar Anna Björkman. Var dock noga med att välja en trätjära av god kvalitet, råder hon. - Gärna äkta dalbränd tjära, även om denna är lite dyrare. DET HAR VARIT osäkert om trätjära skulle komma att förbjudas på grund av EU:s biociddirektiv, eftersom den där varit upptagen på en förteckning över bekämpningsmedel. Men enligt Kemikalieinspektionen omfattas inte färger och lacker som utgör en rent fysikalisk barriär - vilken hindrar fukt från att tränga in i träet - av direktivet. I Sverige har trätjära traditionellt jämställts med färger och lacker. Slutsatsen är därför att tjäran inte får marknadsföras som träskydds2006

Så målar du huset Steg 1: Ta reda på vilken färg huset målats med tidigare

Plastfärger kan lösas upp med organiska lösningsmedel, som T-sprit. Oljefärger löses upp med alkaliska medel, exempelvis kaustiksoda. Ta lösning på en tops och gnugga mot fasaden. Den lösning som löser färgen ger en fingervisning på vilken färg som används. Men då du vet fortfarande inte om det är en linoljefärg eller oljefärg. Skulle färgen vara en blandning av olja och akrylatfärg går det inte att testa enligt tumreglerna. Ta hellre loss en färgflaga och ta med till färgaffären.

Steg 2: Förarbetet

Tvätta först fasaden. För detta finns speciella tvättmedel - antingen vanlig fasadtvätt eller alg- och mögeltvätt om fasaden blivit angripen. Tvätta bort rengöringsmedlet före målning. Med färger som Falu rödfärg och linolja räcker det sedan att borsta av fasaden. Har fasaden däremot målats med linoljefärg i många skikt kan det bli blåsbildning om den inte tas bort. Skrapa annars bort gammal lös färg. Glöm inte skarvar och ändträ! Var försiktig med varmluftspistol. Använd hellre Speedheater, som är en kvadratmeterstor värmare med infrarött ljus vilken värmer upp och lösgör färgen, därefter skrapas färgytan ren. Kan hyras i färghandeln.

Steg 3: Måla!

Måla när det är torrt, varken kallt och fuktigt eller för varmt och starkt solljus. Lägsta dygnstemperatur minst 7 grader. Ta hjälp av fackhandeln i valet av rullar och penslar. Förbehandla med grundfärg om träet är omålat. Läs på förpackningen! Var extra noga med utsatta ställen som ändträ, skarvar och spikställen. Tidigare målade ytor i bra skick grundmålas där eventuellt bart trä syns efter skrapning. Börja med fasaden. Stryk på två lager med täckfärg för att få ett bra skydd (med Falu rödfärg endast ett lager). Vänta inte med att måla nytt virke om det rör sig om fönster eller en panel.

Steg 4: Underhåll!

Tvätta fasaden då och då, så minskar risken för mögel. Detta gäller särskilt om husets placering innebär risk för mögelpåväxt (exempelvis mycket träd omkring så att fukten hålls kvar). Ta bort uppkommet mögel och alger så snart som möjligt.

41


Fakta Färgguide

Falu rödfärg:

Är en öppen färg där fukten kan vandra. Finns i många kulörer, ger en matt yta. + Ger ett UV-skydd. Lätt att stryka på, en strykning räcker. Lätt att underhålla (du slipper skrapa vid ommålning), håller länge och är billig. Torktid cirka en timme. - Hindrar inte vattnet. Det är bara den röda kulören som håller riktigt bra - de övriga får målas om oftare. Risk för sprickor i träet med tiden.Vid ommålning med annan typ av färg måste all gammal Falu rödfärg tas bort.

Järnvitriol (järnsulfat): + Ger trä ett grånat, åldrat utseende. Snabbar på åldringsprocessen. - Ingen nämnvärd konserverande verkan. Är snarast ett sätt att få färg, fungerar som ett bets. Skyddar inte virket mot solstrålning och nedbrytning av UV-ljus. Träet blir på sikt torrt och spricker.

Trätjära: Ett träskyddsmedel med anor från vikingatiden. Kan användas som den är eller med rödfärgspigment eller pigment i annan kulör, exempelvis kimrök för svart kulör eller grönt.Viktigt att välja en bra kvalitet: ju ljusare tjära desto bättre (bärnstensfärgad är riktigt fin). + Hartsen i tjäran ger en vattenavvisande yta som stöter bort fukt. Tränger djupt in i träet men låter ändå träet andas. Förhållandevis billig. Du slipper skrapa huset vid ommålning. Ett bättre alternativ än båda järnvitriol och Falu rödfärg om huset har ett utsatt läge. - Kan bli lite klibbig när solen ligger på. Undvikes därför på trappor. Har du en gång målat med trätjära kan du aldrig använda någon annan färg.

42

Roslagsmahogny

(trätjära blandad med linolja och terpentin): Den underliggande träytan lyser igenom som vid lasering. Ger en gyllebrun kulör. Kan blandas med rödfärgspigment för en rödare färg, alternativt svart eller grönt.Viktigt att välja en bra kvalitet: ju ljusare tjära desto bättre (bärnstensfärgad är riktigt fin). Passar bra på trappor eller om man inte vill ha en yta som kan klibba när solen ligger på. + Tränger djupt in i träet, stöter ifrån fukt men låter ändå träet andas. Förhållandevis billig. Du slipper skrapa huset vid ommålning. Ett bättre alternativ än båda järnvitriol och Falu rödfärg om huset har ett utsatt läge. - Har du en gång målat med trätjära kan du aldrig använda någon annan färg.

Ren olja: - Rekommenderas ej. Kokt linolja fungerar som en lack. Någon form av pigment behövs för att det ska bli något UV-skydd. Rå linolja (som ej är kokt) har svårt att härda.

Linoljefärg: Används främst på hyvlat virke. Ingen traditionell färg för timmerfasader med nakna stockar. Passar bättre till fönster och fönsterfoder, liksom på insidan av huset, om träet är hyvlat och blockat. För ett hållbart resultat ska grund- och mellanstrykningsfärg mätta träet med olja och slutstrykningen bilda ett offerskikt. + Miljövänlig. Lätt att stryka på, ger ett fylligt utseende. Lätt att underhålla, det räcker ofta med att borsta av fasaden. - Gör rätt (stryk tunt), annars mycket lång torktid och skinnbildning. Torktid 1-2 dagar. Kritar då den åldras. Skiftande kvalitet, problem har förekommit med vissa fabrikat på senare tid.

Akrylatfärg: En tät färg som inte låter träet andas. Bindemedlet består av mikroskopiskt små klibbande plastkulor som svävar i vatten. När vattnet avdunstar klibbas kulorna samman - färgen torkar. + Varken kritar eller krackelerar. Lätt att stryka på, torkar snabbt (2-4 timmar). Fyllig, håller kulören bra. Ger motståndskraftiga och väderbeständiga ytskikt. - Har du väl börjat använda akrylatfärg måste du fortsätta med detta. Är estetiskt enligt byggnadsantikvarie Björn Ohlén en katastrof på gamla hus och ful även på nya.

Oljefärg/Alkydoljefärg: + Mångsidig: passar såväl på träfasader, foder och vindskivor som snickerier och rostskyddat järn. Får en fyllig och vattenavvisande yta. Kan målas på gammal linoljefärg efter skrapning och tvätt. - Kritar efter några år, därav en matt och lite blekare yta. Torktid cirka ett dygn.

Lasyr och täcklasyr: Lasyr är genomskinlig, träets naturliga ådring framhävs. Täcklasyr är ett mellanting mellan lasyr och täckande färg men är tunnare än täckfärg, träets yta framhävs även här. De flesta bindemedel går att få i alla varianter. + Lätt att stryka på, lätt att underhålla. - Håller inte lika länge som andra färgtyper då färgskiktet är tunnare. Lasyr kan inte byta från mörk till ljus kulör utan att byta färgtyp. Torktid cirka ett dygn. (Källor: Byggnadsvård Nääs och Sveriges Färgfabrikanters Förening).

2006


medel, däremot får den säljas och användas som ytskyddsmedel. Därmed är det alltså inget som hindrar dess användning på timmerhus. LINOLJA, DÅ? DET är ingen traditionell färg för timmerfasader med nakna stockar utan används snarare på hyvlat virke, säger Anna Björkman som gärna rekommenderar linolja till fönster och fönsterfoder. Liksom på insidan av huset, om träet är hyvlat och blockat. Största problemet med linolja på en timmervägg är sprickbildning, enligt målarbranschen. Den som snabbt vill få ett grånat, åldrat utseende exteriört behandlar fasaden med järnvitriol (järnsulfat), vilket bildas som en biprodukt vid framställning av alun. Redan på 1700-talet upptäckte man vid Falu koppargruva att järnvitriol har träkonserverande egenskaper. Järnvitriol förekommer även i Falu rödfärg. — Det är omtvistat om det hjälper eller bryter ner träet. Järnvitriolens fördel är snarare estetisk, säger Anna Björkman. Björn Ohlén tycker järnvitriol har blivit för upphaussat på senare tid. — Folk tror att det är en färg som skyddar virket och håller i flera hundra år. Men järnvitriol är snarare ett sätt att få färg. Det ger visserligen visst skydd då det innehåller fungicider (mögelhämmande medel), men virket skyddas inte mot solstrålning och nedbrytning av UV-ljus. På sikt blir träet torrt som fnöske och spricker sönder, varnar han.

INVÄNDIGT FÖREKOM FÖRR nakna timmerväggar mycket sällan. Istället satte man upp innerpanel och här fungerar linoljefärger bra (glöm bara inte att stryka tunt!). På en naken timmerinnervägg avråds däremot från linolja, istället rekommenderar Anna Björkman äggoljetempera eller limfärg för den som vill måla med traditionella färger. Det finns dock de som råkat ut för att äggoljetemperan möglat efter en tid. Ett modernare alternativ kan vara en vattenbaserad lasyr om man nu alls vill ha någon färg på innerväggarna. PÅ SENARE ÅR har både traditionella och moderna färgtyper drabbats av mögel. Dessutom spricker många färger upp och flagnar. Försäkringsbolaget Folksam har vid flera tillfällen testat de mest sålda utomhusfärgerna. Samtliga 40 prövade färger var mer eller mindre angripna av mögel. Men förmågan att motstå mögelangrepp varierar stort mellan färgerna, och det finns en handfull färger som har fungerat bra, sammanfattar Folksam. De flesta forskare är överens om att det allt varmare och fuktigare klimatet är en bidragande faktor till att färgerna möglar. En annan orsak tros vara att man förbjudit de giftiga ämnen som förr fanns i färgerna. Andra påpekar dock att man får gå tillbaka minst 20 år i tiden för de senaste förbuden. Och någon tydlig koppling till förbuden finns inte eftersom de stora mögelproblemen började efter år 2000.

Läs mer: • På Internet finns information om köpställen, som exempelvis Claessons Trätjära AB (www.claessons.com), Kulturhantverkarna (www.kulturhantverkarna.se) och www.fargfranforr.nu eller Uula Naturfärger, www.uula.fi/svenska/roslagsmahogny.html • Se Riksantikvarieämbetets hemsida: www.raa.se/materialguiden • Se www.byggnadsvard.se och sök på ordet färg. • Läs om Folksams färgtester på www.folksam.se

2006

Färgrecept Rödtjära:

8 delar trätjära 1 del rödfärgspigment eller pigment i annan kulör om du vill ha färg, exempelvis kimrök för svart kulör. Annars kan tjäran också användas som den är. Trätjära stryks helst på när det är varmt. Underlaget måste vara ordentligt torrt.Värm tjäran till 30–50∞C så blir den lättare att stryka på och tränger bättre in i träet. Blanda i rödfärgspigmentet sedan tjäran värmts. Ska pigmentet blandas i kall tjära, tillsätt lite såpa. För att lättare blanda ut pigmentet i tjäran löses pigmentet först i lite T-sprit alternativt lite linolja.

Roslagsmahogny:

1 del rå linolja 1 del terpentin 1 del trätjära (rödfärgspigment kan tillsättas för en rödare färg, alternativt svart eller grönt)

Järnvitriol (järnsulfathydrat):

0,5-1 kg järnvitriol löses i 10 liter varmt vatten. Eftersom järnvitriolen till en början är helt färglös kan vattenlöslig bets i en svagt ljusgrå nyans tillsättas för att se var man har målat. 1/2 påse silverbets räcker till 10 liter järnvitriollösning. 10 liter järnvitriollösning räcker till cirka 20 kvadratmeter på ohyvlat trä. (Källa: Byggnadsvård Nääs)

Rödfärgsrecept anno 1725

(ur Byggnadskultur nr 2/1991) Regel nummer ett: måla aldrig vid stormig eller regnig väderlek, ej heller vid köld för då kan färgen falla utaf. 1 lispund = 8,5 kg 1 tunna = 125,6 liter I kanna = 2,62 liter Av vitriolen smältes först halvtannat lispund i 20 kannor vatten i ett träkärl. Detta vatten värmes med heta stenar och öses sedan så mycket därav i ett ämbar som bekvämligen kan uppfärgas innan det blir kallt, var uti röres så mycket väl stött och sållad färg att det blir lagom tjockt att färga med, och anstrykes sedan med en färgkvast så varmt som görligt är; ty ju varmare därmed färgas ju bättre drar det sig in i trävirket och konserverar detsamma. När detta vitriolvatten är förbrukat smältes åter halvtannat lispund vitriol även så i 20 kannor vatten och förfares på lika sätt därmed samt med den övriga vitriolen och färgar så länge man behöver färga. Till att vinna tid kan vitriolen smältas i två kärl samtidigt. Skulle vattnet bli kallt innan det hinner förbrukas kan det ånyo värmas. Vill man sedan färgen är väl intorkad kosta på att överstryka byggnaden med tran så ser det väl ut men det är inte oundgängligen nödvändigt. Ingen byggnad bör färgas samma sommar den är upptimrad utan sommaren efter då timret är väl torrt, eljest fastnar inte färgen väl, ej heller drar vitriolvattnet sig så väl in i timret som likväl är nödvändigt för dess konservering. Varandes bästa tiden att färga i maj, juni och juli månader och de dagar då solen skiner.

43


Lugn och ro i norsk hytte 44

2006


Trolskt Hytte av lamellstock

När Arnt Ove och Jeanette skulle bygga fritidshus på skidorten Bjørgan i Norge, valde de att bygga i lamellstock. Tryggt kan de idag njuta av ett hus av hög hantverkskvalitet – inbäddat på fjällsluttningen med utsikt över ett storslaget landskap. Text: Eva Sjöblom Foto: Cecilia Nordstrand

V

i slingrar oss fram på smala vägar mellan höga berg som bitvis stupar ner i fjordar och vattendrag. Det är ett landskap där hus och bondgårdar tycks klamra sig ängsligt fast vid de branta sluttningarna. Stundtals är det som att färdas i en sagovärld, men så är vi också i Norge, på väg mot skidorten Bjørgan 20 mil norr om Trondheim. Här har Arnt Ove Amdal och Jeanette Aakervik byggt ett fritidshus som känns mycket välkomnande. Med tätvuxet torvtak och brunbetsade timmerväggar, ser stugan vid första anblicken ut som en typisk norsk hytte. Men vid en närmare titt ser man att den ändå är annorlunda. Stockarna i 8 x 11 tum är grövre än normalt för fritidshus i Norge och allt verkar genomfört in i minsta detalj. JAG FÅR VETA att de planerade bygget i två år innan de satte igång. Att de

reste runt och tittade på andra fritidshus och tog hundratals bilder. — NÄR DET nu var ett sådant stort projekt som det här, så ville vi göra det ordentligt. Vi har aldrig byggt en hytte förut och då tyckte vi att det kändes bra att fråga om råd, säger Arnt Ove. Paret hyrde vid den här tiden en stuga längre ner i området och när de fick höra att det skulle bli tomter till salu på höjden, var de inte sena att ställa sig i kö. År 2004 blev drömtomten deras. Nu gällde bara att hitta ett lämpligt hus. Eftersom de var säkra på att de ville bygga i timmer tog de kontakt med øverbygg, Norges största producent av timmerhus, med kontor även i Sverige. Där blev de rekommenderade att bygga i lamellstock som har träets alla fördelar, men som inte spricker eller rör sig som mindre än en vanlig timmerstock. Dessutom är lamellen starkare för tryck och får en tåligare yta, ef2006

Man kan komma till stugan och bara slappna av

45


En skicklig dekorm책lare blandade f채rger till v채ggar och snickerier 46

2006


Trolskt Hytte av lamellstock

tersom delarna limmas ihop med kärnvirket utåt. — FÖR OSS var det viktigt att köpa extra kvalitet, vi ville satsa på säkerhet och det ska ju vara timmer på fjället! Att det sedan blev lamellstock har vi aldrig ångrat, säger han. Att timmerväggen är så kallat diffusionsöppen, det vill säga att fukten tillåts vandra genom träet, är förstås också ett plus. — DU FÅR ett annat klimat i ett sådant här hus, säger han och tillägger: Vi sover väldigt gott här! ARNT OVE OCH Jeanette har ritat och gjort en egen variant av ett av øverbyggs fritidshus. Till exempel har entrén som enligt grundritningarna var på kortsidan av huset, istället fått en central placering på långsidan. Här kliver man in i hallen, från vilken man direkt når gästtoaletten

med praktiskt värmeskåp för blöta kläder som genast kan hängas in efter skidåkningen. Rakt fram ligger matrummet med milsvid utsikt över landskapet och i anslutning till det, ett litet välplanerat kök, måttbeställt från ett snickeri. Vid sidan av kök och matrum har ett generöst vardagsrum med öppen spis av norskt skiffer inrymts och innanför det, ett mindre tv-rum. Familjens mer ”offentliga” rum har därmed koncentrerats till ett ställe i huset, medan de privata utrymmena samlats i en annan del i två plan. Där, på den övre våningen, ryms föräldrasovrummet och ett barnrum och på det nedre planet som delvis sprängts fram, ligger gästrum, badrum, bastu och tvättstuga. REDAN FRÅN BÖRJAN hade paret bilden klar över hur stugan skulle

2006 2006

inredas. — Hemma har vi omålad träpanel och det var vi lite trötta på, så när vi skulle bygga en hytte ville vi ha det lite mer målat och jag är väldigt glad i jordfärger, säger Jeanette. Hon berättar vidare hur de hade turen att få kontakt med en skicklig dekormålare som kunde blanda till de färger de ville ha på väggar och snickerier, vilka laserades respektive ådringsmålades. Målet var att skapa en gammaldags stil genom att ge möbler och inredning patina redan från början, så att de såg använda ut. Det skulle vara milda dova kulörer utifrån och in. Därför mjukades även den grå skiffern från Snåsa och Lierne upp med 20 procent brun skiffer från Otta, i murar och plattsättningar, för att ge ett varmare intryck. Genom att extra kraftiga spegeldörrar

47 47


sedan valdes inomhus, förstärktes den rustika känslan. Men även de sår som blivit i naturen efter bygget, håller undan för undan på att repareras. Hittills har 15 pallar torvblock lagts ut på marken runt stugan för att få den närmaste omgivningen att se så naturlig ut som möjligt. HUSET BÖRJADE BYGGAS våren 2005 och till julen samma år kunde familjen flytta in. Hantverkare har anlitats, men paret har också själva gjort mycket arbetet så som grundmålning, slipning och behandling av golv. — Vi hade ju hållit på i 8 månader och byggt och när julkvällen kom och vi var färdiga fick vi influensa. Men nissen kom i alla fall och vi träffade grannarna i skidstugan och sjöng julen in, det blev kjempekoseligt, säger Jeanette på klingande norska. Hon berättar vidare att de i stort sett varit i stugan varje helg under den gångna vintern och att de tre barnen Finn Christian 12

Kontakter

år, Katrine 10 år och Odd André 7 år är förtjusta. Tillsammans med grannarna i området har föräldrarna låtit fälla träd och gjort i ordning en utförslöpa där de unga säkert kan ta sig ner till backen och tillbaka igen via en lift. HUSET HAR BLIVIT som ett andra hem och när jag frågar vad som är bäst svarar Jeanette att det är att man kan komma till stugan och bara slappna av, något även Arnt Ove håller med om. Han tror också att valet av lugna färger gör sitt till. Och det är sant, byggnaden med dess inredning gör någonting med en. Man försätts i en speciell stämning, man kommer att tänka på tomtar och troll, vilka Jeanette också placerat ut lite varstans. På den stora öppna spisen i vardagsrummet verkar de trivas extra bra, där de står tätt ihop i grupper. Jag får veta att hon började köpa troll redan innan bygget startade, för som hon säger: Det ska vara lite trolskt!

Bård Snekkerverksted, 00-47-72420320 www.baards-snekkeri.com Gorenje, 0200-22 33 88 www.gorenje.se Interiørbutikken, 00-47-72424241 Marins Malerservice, 00-47-97760854, 00-47-99742474 www.martinsmaleservice.no Rennebu Dør & Vindu AS, 00-47-72425466 www.rdv.as Tylldalen Snekkerverksted, 00-47-62486028 www.storgardsmobler.no

48

2006


Trolskt Hytte av lamellstock

Det skulle vara milda, dova kulĂśrer utifrĂĽn och in 2006 2006

49 49


Parstuga med trivseln i v채ggarna

50

2006


På höjden i byn Tällberg i Dalarna, ligger en nytimrad delvis kringbyggd gård, lika självklart placerad i de natursköna omgivningarna, som om den alltid stått på platsen. Men så vilar den också på en tusenårig timringstradition, vilken väl beprövad skapar trivsel – och en känsla av att ha kommit hem. Text: Eva Sjöblom Foto: Cecilia Nordstrand

N

är man färdas upp på höjden i Tällberg i Dalarna, passerar man en nytimrad delvis kringbyggd gård som så väl smälter in i sin miljö att man knappt lägger märke till den. Bland den övriga äldre bebyggelsen verkar den alltid har stått på sin plats med sjön Siljan nedanför. Och det var just det som var målet när Elisabet och Erik Wilander skulle bygga fritidshus på den idylliska platsen. Något de lyckats så väl med att vännerna i början hade svårt att hitta dit, trots noggranna vägbeskrivningar. — De körde runt här i byn och såg det här huset och tänkte, nej, det är omöjligt, det ser för gammalt ut, säger Elisabet. Hon berättar vidare hur hon och hennes man vände sig till en lokal arkitekt, Benny Agnas, med känsla för bygden. — Vi gav honom fria händer att rita ett hus och så när ritningen kom så var den först lite främmande för oss, vi hade nog tänkt oss en långsträckt låg byggnad med blyinfattade fönster, säger hon. Men för att ta vara på den fantastiska utsikten hade arkitekten istället ritat en traditionell parstuga i två plan, vilket är den vanligaste typen av bostadshus i Siljansbygden. — Nu älskar vi det här huset och jag tror de byggde förr i världen på ett sätt som man inte värderar tillräckligt idag. För det är praktiskt och ändå hemtrevligt, säger hon.

Det skulle vara gammaldags, bara rakt upp och ner

MATSPERS TIMMERSTUGOR I Rättvik har byggt huset i 6 tums timmer och det var viktigt för paret att stockarna skulle sågas och inte bilas.

2006

51


Den gamla vedspisen fullbordar känslan av lantkök.

— Jag förstår inte vitsen med att bila timmer numera och att vårt hus har sågade stockar kanske bidrar till att det ser äldre ut, säger hon. Endast hantverkare från trakten har anlitats och eftersom Elisabet och Erik bodde i Uppsala, kunde de bara komma till bygget på helgerna. — Hantverkarna ringde och frågade olika saker och jag sa: Bestäm ni! För de visste hur vi ville ha det, att det skulle vara gammaldags, bara rakt upp och ner, säger hon. Det som också var betydelsefullt för Elisabet var att få ett stort lantkök med fönster åt tre håll och vedspis. Hon berättar hur hon numera alltid eldar i den gamla spisen under vinterhalvåret och att mycket av maten lagas på den. Hur den sprider sin värme när kylan tagit strupgrepp om naturen utanför. Annars värms parstugan upp av bergvärme och har invändigt isolerats med eko-fiber. HUSET SOM BEHANDLATS med järnvitriol som inte kräver något framtida underhåll har fått nytt lertegel på taket, tillsammans med gäststugan. De två mindre bodarna däremot har gammalt tvåkupigt- respektive enkupigt taktegel. — Hantverkarna

52

2006

tyckte att bygger man ett nytt hus, så ska man lägga nytt tegel som får åldras enhetligt. Jag hade velat ha gamla pannor överallt och visar det sig att det nya taket inte får tillräcklig patina, så kryper jag själv upp och lägger mossa på det, säger hon och skrattar.. Vid taknocken på en av bodarna sitter en gammal tupp i gjutjärn och vakar över gården. Den är ett minne från ett hus i en by i närheten som Elisabets föräldrar köpte och hade som lantställe när hon var barn. — Jag var där alla somrar och helger och gick tillsammans med pappa och hälsade på i bondgårdarna. Det gjorde ett så strakt intryck på mig, så jag växte fast i den här miljön, säger hon och fortsätter: När vi sedan inte hade den där gården kvar, så längtade jag upp till Dalarna så att jag höll på att gå sönder. Elisabet kom därför att ofta återvända som vuxen på semestrar och ledigheter till sin barndoms bygd och då många gånger till Tällberg. När sedan tomten med den vackra utsikten blev till salu, slog paret till direkt. HUSET SOM STOD klart 2003 är 75 kvm i varje plan med hel källare under. Elisabet berättar hur hon, när själva bygget hade kommit igång, började fundera på om de inte skulle göra det lite större i alla fall. — Men då var redan måtten bestämda, det skulle vara så här och det var nog klokt, säger hon. Så här efteråt är båda mycket nöjda med sin parstuga och att


Till gården når ingen stress

De ärvda möblerna ger en hemtrevlig känsla i köket. Bordlöparen med ett gammalt mönster är ett minne från lantstället i närheten, där Elisabet vistades som barn.

Köpställen

Köksmagasinet, 0243-23 33 43 Lantliv, 0247-343 20 Matspers Timmerstugor, 0248-302 66 Vansbro snickerifabrik, 0281-102 21 Vittinge Tegel, grossist Takcentrum, 08-89 01 09

Köksinredningen i björk från Vansbro snickerifabrik har ritats och anpassats för huset av Köksmagasinet.

2006

53


Den traditionella parstugan i två plan är byggd i 6 tums timmer som sågats. Väggarna har behandlats med järnvitriol och taket har fått nytt lertegel från Vittinge.

Elisabet ”kommit hem” råder inget tvivel om. Mer och mer tid tillbringar hon i huset och ser sig själv som Tällbergsbo numera. Besöken i Uppsala, där Erik som är läkare fortfarande bor i veckorna, tillsammans med de tre sönerna, blir allt mer sällsynta. — När jag är där så vill jag åka tillbaka på en gång och här blir det ju aldrig långsamt, för det är så mycket liv och rörelse. Det är både landet och stan på samma gång, säger hon. Elisabet tycker också att det finns en fin sammanhållning i byn, att man träffas och hjälper varandra, pratar och umgås. Dessutom har hon allt mer börjat arbeta med turismen på orten genom att guida

på de olika attraktionerna. Och i de natursköna omgivningarna kan hon sedan koppla av genom att ta långa promenader med hundarna. INNANFÖR GRINDARNA TILL gården når ingen stress. Den är som en värld för sig, en oas mitt i byn. På frågan vad som är bäst med huset svarar hon att det både är planlösningen och atmosfären. Att parstugan känns ”omhändertagande” på något sätt, genom att skydda mot både sommarvärme, höststormar och vinterkyla och tillägger hon: Vi har bara gjort som de gjorde förr och fått enkelhet, funktion och trivsel – ett hus att leva i!

Sängen är ombonad med påslakan, pläd och teddyfilt från Lantliv. De svarta och röda gavelkuddarna i ull har Elisabet själv broderat.

Timringskonsten

– en tusenårig tradition

Timringskonsten i Sverige är tusen år gammal och det var vikingarna som först lärde sig hantverket. De äldsta idag kända bevarade timmerhusen finns i Dalarna, i trakten av Mora och är från 1200-talets slut. Man har daterat dem genom årsringsanalys, s k dendrokronologisk metod. Men åldern på ett timmerhus kan även bestämmas utifrån knutens konstruktion, där det finns mer än 300 olika varianter.

Eldhuset Den äldsta formen av bostad som vi känner till är eldhuset. Det var en enrumsstuga med öppning i taket för ljusinsläpp och röken att komma ut igenom.

Enkelstugan Enkelstugan avlöste eldhuset. I sin vanligaste form upptar ”stugan”, d v s det egentliga bostadsrummet ca 2/3 av husets längd, medan kammaren och förstugan inryms i den övriga tredjedelen. Kammaren utnyttjades dock nästan aldrig som bostadsrum, trots att den i allmänhet hade egen eldstad, utan bara vid besök av finare gäster. ”Stugan” däremot fungerade som kök, sovrum och arbetsrum, eftersom det var det enda uppvärmda rummet på gården.Vid 1700-talets slut byggdes enkelstugorna på med en vindsvåning för förvaring.

Parstugan Den typiskt svenska parstugan uppstod genom att enkelstugan byggdes på spegelvänt med en festsal som hade egen eldstad, men saknade bakugn och fasta sovplatser. Då rummet inte användes till fest, stod det mestadels oeldat för förvaring av kläder. När man sedan började bygga i två våningar omkring år 1800 flyttades ofta festsalen upp på andra våningen.

54

2006


-teknik och Det blir allt dyrare att värma upp bostäder med olja eller direktel. Men vilka uppvärmningssystem fungerar bäst i timmerhus? Vi delar med oss av energirådgivarnas bästa råd och hittar bidragen som minskar installationskostnaderna.

A

Text: Maria Backman Foto: Nibe

Att ge allmänna råd om uppvärmningssystem för timmerhus är svårt, säger Marie Claesson, rådgivare på Energimyndigheten. — Det varierar från hus till hus, hur mycket arbete du tänkt lägga ner och så vidare. Många aspekter spelar in, instämmer Ingemar Nygren, civilingenjör och adjunkt i byggteknik samt konsult för Föreningen Svenska timmerhus. — Att det råkar vara ett timmerhus spelar egentligen mindre roll.

kommenderar han istället ett enklare uppvärmningssystem med ved eller pellets, beroende på hur mycket arbete man vill lägga ner. I fritidshuset däremot är det ingen katastrof om du har elvärme, tycker han. - Denna kombineras med någon form av biobränsle när du är på plats, gärna en vedkamin, kakelugn eller täljstenskamin som ackumulerar värme. Eller en pelletskamin om du inte orkar elda så mycket. Elvärmen kan svara för att huset håller en lägre uppvärmning övrig tid.

MEN NÅGRA HANDFASTA allmänna råd delar de ändå gärna med sig av. — Olja och el går bistrare tider till mötes och är inget att satsa på för den som bygger nytt, säger Ingemar Nygren. Till ett litet hus med en öppen planlösning re-

I DET STÖRRE huset krävs en mer avancerad lösning för att distribuera värmen. Här behövs en central uppvärmning, varav huvudalternativen är biobränsle med ackumulatortank eller någon form av värmepump. Att välja enbart vedeldning där du eldar i en

56

panna och måste lägga in ved hela tiden är arbetsamt, tidskrävande och dåligt för miljön. Det krävs en ackumulatortank för att vedeldningen ska fungera bra, gärna med en solfångare kopplad till, tycker Marie Claesson. — Ackumulatortanken är själva hjärtat i systemet och ger stor flexibilitet genom att den kan kopplas till solfångare, ved eller pellets eller alla tre på samma gång. Hur stor tank som behövs beror bland annat på hur många personer som finns i hushållet, hur ofta man vill elda och på storleken på pannan. FÖRDELEN MED EN pelletskamin är att du fyller på pellets en till två gånger i veckan, jämfört med en vedkamin som måste matas kontinuerligt med ved. Idag finns dessutom åtminstone två pelletskaminer på marknaden som är mindre 2006


Teknik - Värmesystem elberoende. Ett alternativt för den som bor i ett område med mycket strömavbrott är annars att investera i ett par bilbatterier som kopplas till solceller på taket. Det medför stor säkerhet avseende driften, komforten och beroendet av elnätet. Solceller producerar elektricitet och ska inte förväxlas med solfångare, som skapar värme. Solfångarnas prestanda i förhållandet till priset har förbättrats tiofalt under de tjugo år som solfångarna funnits på marknaden, enligt Energimyndigheten. Solfångare är oberoende av utomhustemperatur och bara solen skiner kan de ge varmvatten och värme även under höst, vinter och vår - förutsatt att de inte är täckta med snö. Det finns solfångare för olika behov. Dels så kallade tappvarmvattensystem som endast värmer varmvattnet - här integreras solfångaren med varmvattenberedaren. Dels så kallade kombisystem som både ger värme och varmvatten - här kombineras solfångaren med en ackumulatortank och någon form av vattenburet värmesystem. Ved eller pellets är att föredra ur miljösynpunkt, olja fungerar annars lika bra. VATTENBUREN VÄRME FUNGERAR bra i ett timmerhus. Här väljer du mellan vattenburen golvvärme, som blivit alltmer populärt, elller radiatorer (element). Ingemar Nygren ser valet mellan de båda mest som en komfortfråga. — Förr sattes elementen under fönstren för att hindra kallras, men med dagens energisnåla fönster är detta inte längre något problem. För att slippa kallras i ett äldre hus med gamla fönster blir det dock betydligt billigare att isolera de befintliga fönstren än att byta ut dem mot nya. Vattenburen golvvärme är annars ett alternativ, förutsatt att träet i golvet är av bra kvalitet och ordentligt torrt från början - annars uppstår sprickor. Den som väljer golvvärme bör också tänka på att mycket av vär-

men går neråt om du valt ett massivt trägolv som innergolv, varnar Marie Claesson: — Golvvärme fungerar med trägolv, men det går åt mer energi. Välj här hellre ett stengolv eller något annat som släpper igenom värmen bättre. Tänk också på att det behövs mer isolering under bjälklaget om man väljer golvvärme. VÄRMEPUMPAR AV OLIKA slag har aldrig varit så efterfrågade som idag. Försäljningsrekorden slås på löpande band. Här föredrar Ingemar Nygren de varianter som tar tillvara sjö-, jord- och bergvärme. — Dessa tror jag håller bättre på sikt. Temperaturen i berg, jord och sjö sjunker aldrig så mycket som i uteluft. Här är därför årsvärmefaktorn jämnare än hos luftvärmepumpen, som ju fungerar som sämst när det är som kallast. — Idag finns dessutom en tendens att folk använder luftvärmepumpar att kyla med varma sommardagar. Men man kanske inte tänker på att det kostar mer att kyla än att värma. Elräkningen efter en varm sommar kan då bli en tråkig överraskning. Många timmerhus har självdrag som ventilation. Här fungerar murstocken som hjälp: när du eldar och den blir varm får du ett drag i huset. Men med en värmepump får du inget sådant drag. Ser man inte upp kan det leda till fukt och mögelproblem, påpekar Marie Claesson. — Dessutom är ju även placeringen av värmepumpens utedel viktig. Den ska inte störa grannarna eller läggas invid ett sovrum - samtidigt kan det estetiskt se tråkigt ut på en timmerhusvägg. TIMMERHUSET HAR FÖRMÅGA att kunna lagra värme, förutsatt att stommen inte är isolerad. Denna förmåga är dock inte unik för just timmerhus. Samma egenskap har hus byggda av andra massiva material som betong eller lättbetong, berättar Ingemar Nygren. — För att uppnå resultat får man tillåta inomhustemperaturen att svänga några grader. Genom att ett 2006

Fakta Bidrag: För solfångare finns två olika bidrag att söka, dock ej båda till samma åtgärd. Solvärmebidraget, som uppgår till max 7 500 kronor, bestäms efter solfångarens beräknade årsproduktion. Bidragsberättigade är permanenthus och lo kaler som inte används för kommeriell och industriell verksamhet (särskilda stöd finns att söka för kommersiella och offentliga lokaler), samt de solfångare som klarat kvalitetstester hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP (eller motsvarande ackrediterat provningsinstitut). Det andra bidraget är det statliga konverteringsstödet, se nedan. Småhus som värms med olja eller direktverkande elvärme kan söka statligt konverteringsstöd med syfte att stimulera användningen av förnybara energikällor. Stöden omfattar fjärrvärme, värmepump (endast berg-, jord- eller sjövärmepump), biobränsle (ej vedpannor) och komplettering med solvärme. Omvandlingen ska ha påbörjats och slutförts under perioden 1 januari 2006 till och med den 31 december 2010. Stöd ges med högst 30 procent av kostnaden, dock max 30 000 kronor per småhus vid direktverkande el och max 14 000 kronor när det gäller oljeuppvärmningssystem. Extra stöd ges vid installation av solvärme, dock max 7 500 kronor. Länsstyrelsen (www.lst.se) och Boverket (www.boverket.se) har information och anmälningsblanketter.

57


Fakta

Olika värmesystem

1. Värmepumpar:

Tar tillvara värmen i berg, jord, luft eller sjövatten och omvandlar den till varmt vatten för element och varmvattenberedare. Markvärme är ett samlingsnamn för både berg och jord. Kontakta kommunen och ansök om borrtillstånd innan du påbörjar installationen. Hos en del kommuner krävs bygglov för bergvärme-

Värmepumpar berättigade till konverteringsstöd: Bergvärmepump:

sådant hus lagrar värme i stommen kan man plocka hem en del av energin som läcker ut genom väggen.

inte stommen. Detta kan dock avhjälpas med bra styr- och reglersystem och solavskärmning med olika tekniker.

HAN SER TVÅ fördelar hos hus byggda av tunga material. Den ena är att det krävs lite mindre energiåtgång. Den andra är att klimatet invändigt utjämnas, det vill säga du får inte så stora temperatursvängningar. — När solen värmer ute sticker inte inomhustemperaturen upp lika snabbt som i ett vanligt hus. Det är ett plus med tunga konstruktioner.

STOMMEN I SIG är dock inte avgörande, fokusera istället på isoleringstjockleken och utförandet, menar Arne Andersson. — Fönstrens totala yta och kvalitet i energihänseende betyder avgjort mest på klimatskalet (stommen). Äldre fönster bidrar till cirka 35 procent av energiförlusterna i huset, en siffra som kan mer än halveras med moderna energieffektiva fönster. Även isoleringen i golv och tak har stor betydelse, framför allt vindbjälklaget. — Ingen del blir bättre än den svagaste länken. Det är en stor fördel om man har kunskap om var energin läcker ut ur ett hus, konstaterar Arne Andersson och sammanfattar: För det första avgörs energiförlusterna av klimatskalet. För det andra av installationerna - uppvärmingssystemet, fönstren, ventilationen. För det tredje av de boendes vanor - här är varmvattenförbrukningen tillsammans med kravet på inomhustemperatur under uppvärm-

ARNE ANDERSSON, RÅDGIVARE på Energimyndigheten, instämmer: - Ett timmerhus ger komfortvinster, särskilt på sommaren. De boende upplever sannolikt en bättre inomhuskomfort i ett timmerhus än i ett hus med en lätt stomme, beroende på hur denna är isolerad. Men en trög stomme innebär även nackdelar, påpekar han. — Om det blir väderomslag kan det bli övertemperatur inomhus - uppvärmningsystemet hänger med, men det gör

58

+ Kräver inte stor tomt. Effekten är hög året om. Slangarna är skyddade i borrhålet. Vanligaste typen av värmepumpinstallation i Sverige vilket ger ett brett utbud. Driftsäker, bra livslängd. - Kräver vattenburen värme. Stora kostnader för borrning. Borrhålet kan dock användas igen när pumpen är utsliten och kostnaden vid byte blir därför mindre.

Ytjordvärmepump: + Passar bäst i södra Sverige. Samma typ av värmepump som för bergvärme, vilket ger ett stort utbud. Driftsäker, bra livslängd. - Trädgården måste grävas upp. Slangen kan dock användas igen när pumpen är utsliten, kostnaden vid byte blir därför mindre.

Sjövärmepump: + Billigt att lägga slang i vatten. En sjö har alltid 4°C på botten vilket ger en bra energikälla. Enda ingrepp et på tomten är att gräva från vattnet till huset. Samma typ av värmepump som för bergvärme, vilket ger ett stort utbud. Driftsäker, bra livslängd. - Huset måste ligga nära vatten. Relativt jämn sjöbotten är en fördel. Beräkna kapaciteten så att sjöns energiinnehåll räcker. Se till att slangen inte kan flyta upp.

2006


Värmepumpar som ej är berättigade till konverteringsstöd: Luft/vatten-värmepump: + Det finns alltid tillräckligt med luft. Oftast billigare än bergvärme och ytjordvärmepump. Kan kopplas till befintligt vattenburet system tillsammans med befintlig panna för el, olja, ved eller pellets, fungerar alternativt som komplett lösning för både värme och varmvatten. Fungerar även med med direktverkande el. - Årsvärmefaktorn blir lägre än berg- och ytjordvärme. Ofta körs radiatorvatten ut ur huset till värmepumpen vilket kan vara ett problem vid låga temperaturer. Det finns värmepumpar på marknaden som inte klarar svenskt klimat.

Frånluftsvärmepump: + Komplett: ger värme, varmvatten, ventilation och återvinning. Jämförelsevis kort återbetalningstid.Vanlig i nybyggnation. Enkel installation under förutsättning att kanalsystem finns eller skall monteras. Billigare än bergeller ytjordvärmepump. - Tillgängligheten av värmekällan begränsas till husets ventilationsflöde. I hus med en hög energiförbrukning blir energibesparingen lägre än med exempelvis berg- eller jordvärme. I äldre hus som saknar kanalsystem för frånluft måste sådana byggas. (Källa: Svenska Värmepumpföreningen)

2. Solfångare:

Berättigade till konverteringsstöd eller solvärmebidrag. + Värmer huset och ger varmvatten även höst och vinter, bara solen skiner. Alltmer lönsam investering med stigande elpriser. Ersätter köpt energi och gör dig mer oberoende. Brukar klara hela tappvarmvattenbehovet sommartid. Under hela året kan varmvattennotan halveras. Flexibelt: systemet kan kopplas via värmeväxlaren till en ackumulatortank eller en varmvattenberedare - eller en utomhuspool. - Ett komplement vad gäller bostadens uppvärmning - kan dock inte klara uppvärmningen på egen hand.

3. Pelletsbrännare:

Luftvärmepump: + Minskar husets uppvärmningskostnader. Är relativt billig i inköp. Förhållandevis lätt att installera - du behöver varken gräva ner rör, som vid jordvärme, eller borra djupa hål i trädgården som vid bergvärme. Fungerar som luftrenare, kan även kyla huset varma dagar. - Blir det riktigt kallt behövs tillskottsvärme. Årsvärmefaktorn blir lägre än vid exempelvis bergvärme. Kan inte värma varmvatten. Passar inte överallt. Ett hus i Sydsverige sparar mer energi med en luft-luftvärmepump än ett hus beläget längre norrut. Bäst i hus med direktel, det vill säga d är vattenburet värmesystem saknas. Huset bör ha en öppen planlösning så att den uppvärmda luften kan cirkulera och värmen släpps fram i rummen. Bullrar i varierande grad. 2006

som har tillgång till egen ved. Näst billigast om du köper färdigkluven ved. - Plats krävs för lagring av veden. I äldre pannor kan det vara svårt att komma upp i tillräckligt hög förbränningstemperatur. Men installeras en ackumulatortank minskar utsläppen av rökgaser med upp till 70 procent, du får bättre verkningsgrad och det blir bekvämare att elda. Är pannan äldre än 20 år rekommenderas byte till en miljögodkänd, modern panna med ackumulatortank. Eller en pelletsbrännare istället.

Följande eldstäder är ej berättigade till konverteringsbidrag 6. Braskamin:

Grundvattenvärmepump: + Hög och jämn temperatur på värmekällan, vilket ger bra värmefaktor. Kan användas till stora effekter. Driftsäker, bra livslängd. - Om öppet system används kan föroreningar i grundvattnet sätta igen värmeväxlaren. Grundvattnets kvalitet är viktig. Dyrt, då två borhål krävs. Innan borrning vet man inte om vattentillgången är tillräcklig.

Teknik - Värmesystem

Berättigade till konverteringsbidrag. + Billigare än olja och el och enklare att hantera än ved. Därtill ett bättre tätortsbränsle - ger mycket små utsläpp. - Förutsätter vattenburen värme. Kräver tillräckligt med plats för lagring.

4. Pelletskamin:

Berättigade till konverteringsbidrag. + Ett bra alternativ till kakelugnen. Klarar att värma hela huset. Enkel och bekväm att hantera.

5. Kombinations eller vedpanna:

Ej berättigade till konverteringsbidrag. + Den billigaste uppvärmningsformen för den

+ Lätt att snabbt komma upp i hög temperatur så att de farliga utsläppen minimeras. Passar bra om du har direktel och vill ha en eldstad som ger trivsel och värmer även vid strömavbrott. - Mycket av värmen försvinner genom skorstenen eftersom värmen inte kan ackumuleras.

7. Öppen spis:

+ Mysigt - Du eldar för kråkorna. Suger ut lika mycket luft som den kan värma - det blir kallt i angränsande rum. Skapar mer trivsel än värme och kallas därför ”trivseleldstad”, det vill säga är undantagen krav på miljögodkännande då mängden ved är liten och utsläppen likaså. Genom att sätta in en pelletskorg och elda med pellets får du mindre aska och utsläpp.

8. Vedspis:

+ Värmer kokplatta för matlagning vid exempelvis strömavbrott.Värmer rummet indirekt. - Klassas som trivseleldstad då den skapar mer trivsel än värme.

9. Kakelugn:

+ Minskar elräkningen. Ger god värme länge tack vare rökgaskanalerna. Det räcker att elda morgon och kväll. - Elda inte hårt i en kall kakelugn utan starta lite försiktigare än i övriga eldstäder. Låg förbränningstemperatur i början vilket ger utsläpp av rökgaser.

59


Ett annorlunda men intressant alternativ till att elda med ved, pellets, olja och el är - hästgödsel! AB Swebo Flis & Energi har i samarbete med Luleå Tekniska Universitet utvecklat en förbränningsmodul, Swebo Biotherm, som tar tillvara på detta hittills försummade bränsle. Spån och hästspillning från boxar och spiltor blandas och eldas som vilket vanligt biobränsle som helst. Detta är det mest miljövänliga och effektiva uppvärmningsalternativet i sitt slag, både driftmässigt och ekonomiskt, berättar Swebo, som tagit fram ett komplett system för hästspillseldning där både värmepanna och storförråd ingår. Hittills lämpar sig förbränningsmodulen bäst för stall med flera hästar. Skulle man sluta med hästar går anläggningen lätt att konvertera till att bränna valfritt bioenergibränsle som exempelvis flis utan extra kostnader. Slutprodukten, då? Ett högoktanigt gödselmedel som innehåller höga halter av fosfor och kalium, försäkrar Swebo. Askan kan därför återföras som gödselmedel till den naturliga cirkulationen.

ningssäsongen avgörande. Sänkning av inomhustemperaturen från 21 till 20 grader innebär cirka fem procents besparing. — Ett hus kan inte bli energieffektivt om du exempelvis alltid sköljer disken i varmvatten. Mellan 10-15 procent av den totala uppvärmningen går att spara in på genom att förbättra sina vanor. MÅNGA VILL BEHÅLLA timmerväggen invändigt, det vill säga inte isolera huset. Är timret tillräckligt grovt, åtminstone sju tum, är detta inget problem. Huset värms både av solenergi utifrån och av aktiviteterna inne i huset, där framför allt hushållsapparater avger värme. Denna värme lagras i väggarna. - Börjar du isolera insidan tappar du den buffrande effekten, å andra sidan får du lite mindre värmeförluster ut genom väggen. Jag brukar rekommendera att den som vill isolera väljer väggar i kök och badrum, där timret ändå kanske döljs av skåp och kakel, säger Ingemar Nygren.

60

EN NY BYGGNORM träder i kraft om ett år (fritidshus är undantagna). Här ska husets energibehov under ett år beräknas. Normkravet bygger på antal kilowattimmar per kvadratmeter och år. I den nya normen, liksom även i Boverkets nuvarande byggregler, räknas inte det oisolerade timmerhusets värmelagrande egenskaper - det är helt e nkelt för komplicerat, menar Ingemar Nygren. — Då måste man ta hänsyn till solinstrålning, soldata på den geografiska plats där huset står samt byggnadsdata, det vill säga du måste beräkna vad som händer i huset ur energisynunkt. Vill du utnyttja värmelagringen i timret i stor utsträckning är det svårt att göra dessa beräkningar. Det blir istället en bonus. För att inte få förluster av ofrivillig ventilation ska hus vara lufttäta. — Man ska ha kontroll över ventilationen i ett hus. Blir det springor och det blåser rätt igenom rusar en-

erginotan iväg. Därför är det viktigt att dreva ordentligt. Och att byta ut rätt mängd luft med ett väl avvägt ventilationssystem. KOMMER DEN NYA normen att försvåra för de som vill ha en oisolerad timmervägg? — Den nya normen skärper kraven, men det gäller generellt för all byggnation och påverkar inte timmerhus mer än andra. Fokus sätts mer på uppvärmningssystemen och värmeåtervinning i ventilationen. Vi håller på att ta fram typhus och konsekvenser för timmerhus, berättar Ingemar Nygren. I NYBYGGDA HUS gäller värmeväxlare framöver, berättar Marie Claesson. — Det är jättebra att återvinna värmen ur ventilationsluften, men en värmeväxlare kan inte utgöra den enda uppvärmningskällan om man inte satsar på ett högisolerat hus. Tillsatsvärme krävs alltid. För att uppfylla kraven i den nya byggnormen kan det i framtiden bli svårt att inte återanvända energin i 2006

den gamla luften med hjälp av en värmeväxlare eller frånluftspump, siar Ingemar Nygren. — Den som vill ha det lite gammaldags, det vill säga värma genom att elda och ventilera med självdrag, kan här få lite problem.

Fakta/Läs mer: - Ta hjälp av Energikalkylen på Konsumentverkets hemsida (www. konsumentverket.se, välj Energi). - Läs mer om värmepumpar på www.svepinfo.se (Svenska Värmepumpföreningen), se rubrikerna Typ av värmepump samt Teknisk information. - Läs Konsumentverkets tester av pelletskaminer, pelletsbrännare och värmepumpar på www. radron.se - På www.sp.se kan du också läsa om tester av solfångare. - Se även www.solenergiforeningen.se, www.stem.se (Energimyndigheten) och www.konsumentverket.se


Brinn för något

-med tålamod

Få människor i vår snabba tid vet vad verkligt tålamod innebär. Ett sätt att pröva sitt tålamod och samtidigt lära sig en gammal konst är att gå en kurs och bli kakelugnsrenoverare.

J

Av: Stina Lundhgren

Anders Berglund, silversmed och nu även kakelugnsrenoverare, justerar dragluckan på kakelugnen eleverna murat upp i Boda.

62

Jag matar min gamla drake till kökspanna med ännu en omgång vedpinnar som den glatt nafsar åt sig samtidigt som den vräker iväg varm luft till kajorna två våningar upp. Jag funderar förstrött över varför kökspannan inte kan nöja sig med fem små vedpinnar per dag så som kakelugnen i vardagsrummet gör. Tankarna börjar slingra sig kring rökgångar och jag inser att jag inte har någon riktig kläm på det där med hur en kakelugn egentligen fungerar. Ett par telefonsamtal senare har jag bokat in mig för en faktaspäckad privatlektion i kakelugnsvetande hos Mikael Nystrand på Rättviks gymnasieskola. Skolans bygghall är stor och ljus. I ett hörn av hallen, lite övergiven och malplacerad står något som ser ut som en medeltida fantasyvariant på kakelugn. Jag stirrar nyfiket och Mikael förklarar att det är en rörspis som en elev gjort. Rörspisar är en sorts fattigmansvariant på kakelugnar, de fungerar likadant men är inte klädda med kakel. 2006

Han berättar att det från början var tyska krukmakare som kom på att ta tillvara lerans förmåga att lagra värme, sen har ugnarna utvecklats succesivt. Dagens konstruktion med utvändiga sotluckor kom till i början av 1800-talet och det var bristen på ved i städerna som tvingade fram lösningen. Vi går vidare till en annan hall där det står flera kakelugnar utmed väggarna. Mikael berättar att kursen som är på sex veckor finns som en del av byggutbildningen på skolan, men även som vuxenkurs. Den kräver inga förkunskaper och målet är inte att alla som går kursen ska bli yrkesverksamma utan att kunskapen ska föras vidare in i framtiden. Under kursen arbetar eleverna två och två, de får riva och bygga upp ugnar. De dokumenterar arbetet och efter avslutad kurs gör de en bok. Sen får de i hemläxa att snarast möjligt mura upp en kakelugn för att inte glömma det de lärt. Den senaste kursen har precis avslutats. Eleverna har murat


Mikael visar en ersättningsdel gjord i gips. Skolans undervisningsspis är något nött och trött efter att ha blivit riven och uppmurad av elever i 20 års tid.

Fakta om Kakelugnar

Verkningsgrad: 67-75% Rökgastemperatur: 225-275° (ut i skorstenen) Effekt: 2-6,5 kw Vikt: 500-2 500 kg Normalhöjd: 2,4 m

Bilden visar principen för en kakelugns kanalsystem. Det är de långa kanalerna som gör att värmen från rökgaserna tas tillvara och lagras i stenarna.

Ugnens effekt har att göra med vikten — ju större massa som värms upp desto större effekt. upp en kakelugn i ett gammalt hus i Boda som skolan har som byggnadsvårdsprojekt i samarbete med lokala företag. Vi åker upp till Boda för att titta och finner en elev som dröjt sig kvar för att avsluta det sista på ugnen. I rummet ligger fullt av uppmärkta delar och Mikael berättar att de i nästa rum arbetar med att mura upp en ugn av ihopsamlade udda delar. Det är ett mycket tålamodsprövande arbete; alla delar måste slipas in för att passa perfekt och i på vissa ställen måste de gjuta ersättningsbitar i gips som patineras av en konservator och ytbehandlas för att likna ugnens övriga delar. Att köpa en gammal kakelugn är inte särskilt dyrt, att riva den tar sällan mer än en dag men att bygga upp den på nytt tar en vecka - minst! Mikael poängterar att tålamod är det man behöver mest av allt i yrket.. Jag minns då vad det var som stod textat med stora bokstäver på skolans svarta tavla — ordet ”tålamod”.

En minusform används för att göra gipsgjutningar av gamla delar. Här är det ängeln Gabriel som ska pryda kronan på kakelugnen eleverna murat i Boda.

Rörspisen i skolans arbetshall.

Så eldar du:

1. Rensa ur gammal aska för den hindrar förbränningen. 2. Ha spjället full öppet när du börjar elda. 3. När veden börjat brinna ordentligt stänger du innerluckorna och öppnar deras draghål. Skjut in spjället så att brasan brinner tyst, men inte så mycket att rökgaser kommer ut i rummet. 4. När veden brunnit ner till hälften öppnar du spjället och rör om i elden. Stäng sen luckorna och skjut in spjället igen. 5. När brasan brunnit ut rör du om i glöden och skjuter in spjället så mycket som går utan att rökgaser kommer ut ovanför luckorna 6. Efter några minuter, när det inte längre syns någon blå låga, stänger du spjället helt. Det går nu bra att öppna luckorna helt så att värme kommer ut i rummet.

Mikael pekar och berättar om gamla kursdeltagare: en busschaufför, en läkare, en kakelugnsmakare, en sjuksköterska…

Mikaels litteraturtips: Byggnadsvård i praktiken: Värmen i gamla hus Gysinge byggnadsvård Den verkliga kakelugnen Margareta Cramér Svenska kakelugnar Tunander Kakelugnar, spisar och kaminer Britt och Ingemar Tunander Husets hjärta -spisar i gamla hus Hans Mårtensson Hantverket i gamla hus Byggförlaget Kakelugnsmurareboken Stiernhööksgymnasiet

2006

63


Renovera själv Att renovera vedspisen själv behöver inte vara svårt. Det viktigaste är att du har ett bra ämne att jobba med. Text: Nacka byggnadsvård Foto: Stina Lundhgren

B

örja med att kontrollera hela spisen noga efter sprickor och defekter. Kontrollera att alla delar finns eller att dom finns att köpa. Ibland kan en sotlucka vara dyrare än spisen..... FÖR ATT FÅ bästa resultat bör du sandblästra spisen men det går

64 64

VEDSPIS

även med stålborste. (Ring din lokala blästerfirma om pris). Kontrollera åter efter sprickor! NÄSTA STEG ÄR att täta mellan alla delar (t ex. bottenplatta-front, sidostycke-front) med pannkitt, detta för att i största möjliga mån undvika tjuvdrag. Applicera pannkittet med ett finger och tryck in pannkittet i springorna, jämna till och ta bort överflöd med fuktig trasa. NU ÄR DET dax att lägga lerbruk på ugnstaket. Färdiga satser lerbruk och järnfilspån finns att köpa. Blanda lerbruk och 50%av järnfilspånet med vatten till en tjock massa, lägg ett ca 1,5-3 cm tjockt lager över hela ugnstaket. Jämna till efter bästa förmåga. Strö sedan ut resterande järnfilspån över ler-

bruket och klappa fast försiktigt. Ställ sedan dit brännjärnet så att leran formas rätt. Låt torka några dagar, elda mycket försiktigt de första gångerna. Observera att brännjärnen ska sitta ganska löst, det skall absolut inte muras fast! NU ÄR DET bara det roliga kvar..... Finishen! Pensla på spissvärtan (vi föredrar lättflytande spissvärta) över hela spisen, svärtan fungerar även som rostskydd. Låt svärtan torka ca ett dygn, polera sedan med borste eller trasa. BYT UT BRÄNNJÄRN, roster, knoppar osv vid behov. Grattis! Du är klar!

2006 2006

FÖR ATT SPISEN ska få maximal livslängd bör du underhålla spisen/kaminen regelbundet. Svärta 1 gång per år eller vid behov. Byt brännjärn och lerbruk när det behövs. Observera att detta är vår åsikt om hur man renoverar och alls ingen vetenskaplig avhandling! Det här tipset har vi fått från Nacka Byggnadsvård. Om man istället väljer att lämna spisen till en proffesionell renoverare så kommer han även att plocka ner hela spisen i sina beståndsdelar, för alla delar på en vedspis går att ta isär. www.nackabyggnadsvård.se


���������������� ��������������� ��������������������� ����������������

Vår kunskap och helhetstänkande skapar byggnader i massivträ i samspel med beställarens önskemål. Allt från formgivning till inredning.

www.mirushome.se info@mirushome.se Sari 070-623 78 86

������������������������� ��������������������������������������

Rättviks gymnasium anordnar i samarbete med Föreningen Svenska Timmerhus en 1-årig praktisk KY-utbildning i tillverkning av timmerhus

������������������������ ������������������������������������������

Utbildningen vänder sig till Dig som har intresse och handlag för yrkesmässig timmerhustillverkning av traditionell svensk typ.

Du får en praktisk och teoretisk utbildning i timmerhustillverkning där de viktigaste kurserna behandlar utrustning för timring, byggteknik och inredning av timmerstomme. Dessutom får Du kunskaper i skogsskötsel, virkeslära och virkesförädling. Dessutom ingår IT, databokföring samt utbildning i eget företagande inriktat på småskalig verksamhet. Delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd hos etablerade timmerhusföretag.

Efter avslutad utbildning är Du väl förtrogen med alla väsentliga delar av timmerhusnäringen så att Du kan utföra timringsarbete på ett yrkesmässigt tillfredsställande sätt som anställd eller i ett eget företag. Information Studie- och yrkesvägledare Christina Gustafsson Telefon: 0248-70278 E-mail: christina.gustafsson@edu.rattvik.se

��������������������������� ������������������������������������� ������������������������������

��������������������������� ������������������������������������������������ �������������������������������������������� ���������������������������

����������������������������������������������������������� ��������������������������

���������������������


Nästa nummer ute i Mars 2007 Vem längtar inte efter våren och att alla projekt ska töa loss?Vi har besökt några som verkligen lyckats med sina byggprojekt och presenterar resultatet av deras arbete i våra reportage. Om du är färdig med ditt hus har du kanske börjat snegla på resten av tomten och undrat vad i all världen du ska fylla den med? Vi har hetaste tipset just nu: timra ett rejält stall och låt avfallet från kusarna värma även bostadshuset. Timmerhus & interiör har snokat reda på tekniken, måtten, bestämmelserna, förusättningarna... och kollat in resultatet hos dem som redan kastat sig ut i hästdyngans värmande värld. Är du en person som inte gillar äventyrligheter utan föredrar att stå stadigt med båda fötterna på jorden så har vi sammanställt något för dig: ett golvtema. Missa inte nästa nummer!

Experime ntera By gga nytt

Renovera

Pris 45 Sk

r inkl mo ms Norge

Götebor

Fritidshu i Sälen s Norskt t immerhu s

med förl

i modern

aga i histo

2006

52 Nkr, €

gshus

rien

design

Stallspec

låt häst värma daigrna

Tema

ial

Golv

Vi bygger Ert timmerhus med känsla! Hantverksmässigt skräddarsydda timmerhus. Slott, drömhuset vid havet, fjällbastu, koja...

FORSÉNS TIMMERHUS AB

+46 (0)8-20 36 34 info@skifferspecialisten.se

5,80

Tel 0647 61 11 00 www.forsenstimmerhus.se jan.forsen@forsenstimmerhus.se


www.dalafloda.com

Svensk inredning i trä, vackert & äkta.

MaxFura Naturell

Dala Floda Golv™ • Forneby List™ • Boo Panel™

MaxFura Vit

  

  


Världsunik varvtalsstyrd värmerevolution!

På utsidan må den vara lik andra bergvärmepumpar, men innanför skalet finns desto fler nyheter. Det handlar om den nya generationen värmepumpsteknik! NIBE FIGHTER 1250 är nämligen den första kompletta, varvtalsstyrda bergvärmepumpen någonsin. Med sin inverterstyrda kompressor, integrerade varmvattenberedare och intelligenta reglerdator är den inget mindre än en världsunik värmerevolution. I klartext betyder det

68Sveriges största leverantör av villavärmeprodukter NIBE AB Villavärme, Box 14, 285 21 Markaryd, www.nibe.se

att värmepumpen alltid och automatiskt anpassar sig till det effektbehov huset har. När det krävs mer värme eller varmvatten ökar den effekten, när det krävs mindre går den ner på lågvarv. Resultatet är optimal besparing eftersom pumpen alltid har rätt prestanda året om – utan tillsats av extra elspets. Vill du veta mer om NIBEs värmelösningar eller närmaste installatör gå in på nibe.se eller ring 020-210 410.

2006


Timmerhus & interiör 1-06