Page 1

Experimentera Bygga nytt Renovera

1-07 Pris 45 Skr inkl moms Norge 52 Nkr, € 5,80

Fritidshus i Sälen Norskt timmerhus

Göteborgshus

i modern design

Skärgårdsloge

ett havsnära åretruntboende

Stallspecial låt hästarna värma dig INTERPRESS 2080-02

Tema RETURVECKA 28

Golv

med förlaga i historien


I generationer... ...har vi timmermän bidragit till att hålla Sveriges unika byggtradition levande.

Föreningen Svenska Timmerhus är ett nationellt nätverk för timmerhustillverkare, vi är ca 70 företag spridda i Sverige. Vi garanterar högsta kvalité på våra produkter. Köper du ett timmerhus av oss får du ett livscykeldokument som garanti på att timmerstommen är producerad efter våra kvalitetsnormer. För mer information tag kontakt med vårt kontor på tel: 0247–79 74 65 eller info@svenskatimmerhus.se På vår hemsida kan du hitta adresser och länkar till oss tillverkare. Där finns även annan viktig information om timmerhus.

Föreningen Svenska Timmerhus

www.svenskatimmerhus.com


����������� ������������������������������

��������

���������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������� ������������������������ �������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������

��������������������


Ett stort tack

till er alla timmerhusfrälsta läsare där ute för alla brev som rosat vår tidning! Nu känns det verkligen att våren är på väg, takdropp och små vårtecken dyker dagligen upp och planeringen för semesterveckorna har i varje fall hemma hos mig börjat ta form. Med hus och fritidshus är det egentligen inga problem att hitta sysselsättning, det blir väl en sommarmix med rödmålning, sol och bad. En sommaraktivitet som är både kul och givande för oss timmerhusfantaster är de introduktionskurser i timring som hålls runt om i vårt avlånga land. I detta nummer av Timmerhus & interiör kan du läsa om några av de kurser som erbjuds, men ta kontakt med Vuxenstudieförbunden på din hemort för information om utbudet nära dig. Utan en sådan kurs hade jag och min familj aldrig klarat av att timra upp stallet som du kan läsa om längre fram i tidningen. Naturligtvis blir man ingen timmerman, men kunskapen är bra att ha med sig om man planerar att i framtiden bygga ett timmerhus. Kommunikationen med timmerhusleverantören förändras dramatiskt till det bättre och man slipper missförstånd. Ett måste i sommar: trämässan i Orsa den 31 augusti till 2 september, ett evenemang som passar utmärkt för hela familjen. Där finns allt från dalahästar till trähus och levande björnar i björnparken. Jag ska i alla fall avsluta min semester där uppe, vi kanske syns? I detta nummer får du även titta in hos fyra familjer som bor och lever i timmerhus. Jag slutar aldrig att fascineras av idérikedomen och kreativiteten som präglar husen och människorna. Jag hoppas att artiklarna ger dig inspiration och glädje. Ha nu en riktigt skön vår och sommar så hörs vi till hösten i ett nytt nummer av Timmerhus & interiör.

Helene Bringsell, chefredaktör

Timmerhus & interiör utkommer med 2 nr per år. Detta är nummer 1 2007. Årgång 2 Timmerhus & Interiör utges i samarbete med Svetim AB Chefredaktör: Helene Bringsell e-post: helene@gagnef.st

4

Ansvarig utgivare: Stina Lundhgren Ny Dimension Lisskavägen 5 793 41 Insjön Tel: 0247-413 15 e-post: timmerhus@telia.com Ekonomi och Prenumerationer: Svetim AB Box 231, 795 23 Rättvik

Annonser: Helene Bringsell e-post: helene@gagnef.st Faktagranskare: Bengt Ager

Nr 2 2007: Oktober Annonsstopp nr 2: v. 39 Tryckt hos Printall Repro av Ny Dimension, & Printall ISSN 1653-9664

OBS! Eftertryck, helt eller delvis, tillåts icke utan utgivarens godkännande. För insänt ej beställt material ansvaras ej.

1/2007


www.benders.se


Innehåll 1-2007

10 18 22 24 34

6

I Roslagens famn

Ett vackert skärgårdshus … från Värmland

42

Trä eller sten?

46

Timmerhus

54

Vår expert har tagit fram fakta om golv Fakta om de nya normerna

Karolinerhus

En lättsam återknytning till historien

I de danska fjällen

Familjeidyll att pusta ut i

60

Den klassiska skolan Ståtliga hästar i naturlig rymd

Plats för ögonstenar

Uppfyll din dröm om ett stall hemma på tomten

En ny generation

Ny teknik öppnar möjligheten för annorlunda former och lösningar

Lär dig timra

Vi prersenterar några utbildningar

1/2007


Timmerhus är till glädje i generationer

Vi bygger nytt, vi bygger om och vi bygger kring. Stort som smått, från stora hallar och byggnader till villor, fritidshus - en specialitet är stugområden - och jaktstugor.

TANDERUDSHÖJDENS TIMMERSTUGOR Timmerlunden, Ottebol • SE 671 91 ARVIKA tel 0570 - 200 81 • Fax 0570 - 201 18 • E-post info@tht.nu www.tht.se


Fönster och dörrar i gammal stil

Hantverksprodukter från Dalarna

Allmogesnickerier i Leksand AB Tel: 0247-645 80 • Fax: 0247-144 50 info@allmoge.se

www.allmoge.se Vi säljer ämnen till timmerhus i olika längder och dimensioner, även takåsar. I våra torkar kan vi torka virke upp till 11 m. Även tillverkning av timmermöbler t. ex timmerbord. Vi har även ramsågat virke i olika dimensioner, och vildmarkspanel lämplig för kulturbyggnader.

Breda golvtiljor Beställ provbit www.defactobredast.se Tel. 0613-109 19

Hästfallsvägen 22 680 50 Ekshärad 0563 - 401 58 070 577 68 23 www.indianwood.se

Kontakta oss gärna för offert på timmerhusämnen.


Kölnäs kök Gammelsvenska kök hantverksmässigt återskapade! Vi tillverkar kök efter Dina önskemål! Allt för att skapa en härlig hemkänsla för just Dig och Ditt kök. Tillverkningen sker helt och hållet i egen verkstad och måleri. Kuskgatan 6 777 51 Smedjebacken Tfn: 0240-147 89 E-post: svendsen@svendsensfarg.se www.svendsensfarg.se


Nära havet

vill jag bo

Otto Segerros far räddade de gamla stockarna från att hamna under vattnet vid vattenkraftsutbyggnaden i Värmland på 1950-talet. Otto byggde själv upp huset 30 år senare. I dag kan han och Lotta njuta av ett trivsamt och personligt hem i Roslagens vackra skärgård. Text: Eva Sjöblom Foto: Cecilia Nordstrand

10

1/2007


Nygammalt hus med logkänsla

P

å himlen ovanför horisonten ligger en tunn strimma av lätt morgonrodnad, innan blygrå moln tar vid. Det är vinter i skärgården. På stranden har isblocken lagt sig till rätta bland tång som flutit in och från bryggan hänger täta fransar av istappar. Vinden friskar

på och Lotta Segerros fäller upp huvan på jackan, när hon tar sin morgonpromenad. Jag får veta att det är hennes man, Otto Segerros, som tillbringat somrarna här sedan han var barn och att det var hans far som på 1950-talet köpte några tomter som nu ägs av Otto och hans tre 1/2007

syskon. Tillsammans går vi de tre hundra metrarna upp till timmerhuset, som Otto byggt själv. VI STIGER IN i den del som byggdes i slutet på 1980-talet och blir stående förundrade innanför dörren. Det är ett stort öppet rum som be-

står av hall, kök och matrum, vilka avgränsas av en murstock i mitten. Vid sidan om ligger sovrum och badrum och ovanför dessa ett loft, vilket nås via en stege. Fast huset av rundtimmer är modernt inrett, har det fortfarande kvar känslan av gammal lada. Det som dessutom

11


I Lottas ”lugna hörna” i köket står ett 1700tals bord från hennes morfar i Finland. Ljusstakarna i zink är design Hans Edblad/ Edblad & Co. Skylten på väggen kommer från en gammal fiskebåt i Finland, medan behållaren i plåt är ett kärl som man samlade växter i förr. Stockarna som är obehandlade invändigt har tätats med hampdrev.

12

Matrummet som är en del av köket har blivit husets hjärta och naturliga samlingspunkt. Det rustika bordet från 1800-talet kommer från Lottas morfar i Finland och passar bra ihop med stolarna från Ikea. Ljuskronan i gjutjärn har en smed i Österby bruk tillverkat.

Från loftet kan man blicka ner i det rymliga, ljusa köket. Till vänster syns den emaljerade vedspisen som används flitigt, särskilt under de ofta förkommande strömavbrotten i Roslagen. Furugolvet som köptes lutat och oljat kommer från Rappgo. Det gamla brudskåpet i ek är arvegods från Ottos sida, medan ljusstaken i gjutjärn med två ljushållare kommer från Åland.

1/2007


Nygammalt hus med logkänsla

Köket är enkelt och rustikt med en inredning i ek från Ikea, med bänkskivor också i ek. På väggen bakom sitter samma ljusgråa klinker som på hallgolvet, inköpt på Hyreshuset. Inbyggnadsugn, keramisk häll, diskmaskin, kyl och frys kommer från Electrolux, medan vattenkranen är från Mora Armatur. De höjoch sänkbara lamporna Krokus av svensk design har inhandlats på Lampmagasinet i Uppsala.

Man kan tillbringa en lång middag, eftersnack och hela biten i köket

1/2007

På stockväggen i rundtimmer från tidigt 1800-tal hänger ett gammalt såll.

Stugan som byggts ut med en till huskropp har hel källare under. Det tätvuxna rundtimret från tidigt 1800-tal, räddades från att hamna under vatten vid vattenkraftsutbyggnaden i Värmland på 1950-talet. Trettio år senare byggde Otto ett hus av det, som idag fungerar utmärkt som permanentbostad för en familj.

Fiffig golvvärme som kyler huset sommartid Sommartid får huset en behaglig temperatur inomhus genom att slingorna i golvvärmen ställs om.Vattnet cirkulerar då i hela huset utan att någon värme från vedpannan tillförs, från de övre planen ner till källarplattan och tillbaka upp igen. Därmed värms källaren upp och fukt och kondens kan där undvikas, medan övriga huset kyls ner. Kommer sedan en kall sommardag, blir effekten den motsatta, eftersom källarplattan då är varm och kan hjälpa till att jämna ut temperaturen i övriga huset.

13


I det nuvarande gästrummet, som så småningom ska bli Isacs rum, finns en praktisk klädhängare med en griffeltavla att skriva på.

förstärker intrycket är taket, vilket går ända upp i nock och består av enkla ohyvlade bräder. Och kanske är det inte så konstigt, eftersom huskroppen vi befinner oss i, ursprungligen just var en loge. Otto berättar hur hans far, som arbetade som landskapsarkitekt, blev engagerad i de naturvårdande åtgärderna vid vattenkraftsutbyggnaden på 1950-talet. Hur området vid Höljesmagasinet i norra Värmland skulle dämmas och husen sättas under vatten. — Han fick timmerstockarna gratis nerplockade och betalade bara en liten slant för frakten. Han hade tänkt använda dem till en sommarstuga åt sig själv, för de stod ju i färd med att bygga här, men sedan blev det ett lösvirkeshus istället, säger Otto. Han berättar vidare hur timret därefter kom att ligga under tak på sommarstället i trettio år, innan han bestämde sig 1987, 21 år gammal, för att göra någonting av det. — Jag hade väl snickrat förut, men inte timrat och då fick jag hjälp av en herre ifrån Närke som lärde mig, säger han. Men stommen som skulle sättas upp var inte komplett. Det fattades stockar och en del av timret som legat i botten av traven var skadat. Dessutom hade mycket

14

Gästrummets panel i granspont har målats i en matt grågrön färg. Sängen har bäddats med ett påslakan i grov bomull från Lexington. Filten i ull är design Bengt Lindberg/Klippan. Gunghästen som Lottas pappa hade som liten har sedan gått i arv genom generationerna. Den bruna fällen var en dopgåva till Elin från släktingar på Åland.

av märkningen gått förlorad. — Så vi högg om alla stockar, gjorde nya knutar och drag, säger han och fortsätter: Det är riktigt kärnvirke och hårt som sten! Det är två centimeter ytvirke och så är resten rödkärna. OM STOCKARNA KOM från Värmland, så kom virket till bjälklag och taksparrar på havet, efter att ett fartyg utanför fått slagsida och blev tvungen att vräka lasten över bord. — Ingen kom till skada, men det blev mycket virke som flöt in här längs kusten, det var kaos. Roslagsborna stod och drog i var sin ände av de fina grova planken, så materialet i den här delen har inte kostat många kronor, säger han och tillägger: Och innertaket och takåsarna är från träd som vi fällt på tomten. Men att bygga hus av det gamla tätvuxna timret, där en av stockarna daterats 1834, krävde krafttag. — Vi var flera man som kånkade upp de längsta timmerstockarna på ställningen, det var enormt tungt, säger han. När takåsarna var uppe, spikades innertaket med ohyvlade bräder på utifrån. Sedan lades takstolarna ovanpå med mineralull som isolering emellan, innan råspont och enkupigt takte1/2007

Timmerstommen i härbret som Otto satt upp på gården var komplett med märkningen i behåll.


Nygammalt hus med logkänsla

Dörren till härbret på gården är en gammal innerdörr som Otto klätt med panel, formad till en sol.

Den öppna spisen i vardagsrummet har Otto själv ritat och murat upp med hjälp av en murare. En finess är att askan rakas ner genom ett galler inne i eldstaden till en behållare i källaren. En annan detalj är att de avlånga öppningarna på sidorna släpper ut varmluften i rummet. Framför spisen ligger indiskt skiffer från Stenfirma Valter Eklund. Hundarna i rosenträ är design Hans Edblad/ Edblad & Co.

Väggarna invändigt i utbyggnaden har bandsågad råspont som är torrkluven, för att inte böja sig lika mycket som en råkluven bräda. Råsponten har sedan strukits med egenhändigt gjord limfärg, här bruten med guldockra. Skåpet samt den gamla kasthyllan som användes till förvaring av tryckbokstäver på ett tidningstryckeri i Finland, är arvegods.

Egen avloppsanläggning i samklang med naturen Förutom att familjen har egen brunn, har de också en egen avloppsanläggning. Där går disk-, dusch- och tvättvatten ut i en infiltration via slamavskiljare. WC-avfallet från de snålspolande toaletterna går däremot till en trekammarbrunn, där slammet tas till vara och komposteras. Något familjen har tillstånd att göra, varför ingen slamtömning behövs.Vattnet som blir över vid komposteringen går därefter vidare till en underjordisk bassäng, vilken är helt isolerad från omgivande grundvatten genom en armerad duk, som hindrar läckage. En växtbädd finns ansluten till det stora vattenmagasinet som rymmer 14 kubikmeter vätska, blandat med lecakulor och torv. Den består av snabbväxande träd så som pil, poppel och al, vilka kräver mycket vatten. Men genom att ha en tillräckligt stor behållare, räcker den även till vintertid, då träden inte dricker.Växterna avverkas sedan med jämna mellanrum och blir till bränsle i vedpannan som värmer upp huset, vilket gör anläggningen till en form av kretslopp.

I Elins rum i den utbyggda delen, har snedtaket utnyttjats att placera sängen under. Den har byggts av en 28 mm tjock mdf-skiva, tillkapad med hål i. Stommen, liksom lådorna på hjul under, är gjord i en s k limfogsskiva av furu. Vid sidan av sängen står en gammal amerikakoffert samt en hattask, vilka utgör bra förvaring för en femårings alla små och stora saker.

1/2007

15


De gamla stockarna från 1800talets början, som består av 2 cm ytved och resten kärnvirke, har tätats med hampdrev.

gel tillkom. När byggnaden sedan väl stod på plats behövde huset tid att sätta sig. Otto har räknat ut att det sjönk knappt en centimeter per meter under de tre-fyra första åren. — Men nu kan man säga att det står ganska stilla, några riktiga snölaster på taket så satte det sig som det skulle, säger han. 1991 VAR DET dags att bygga ut stugan som från början var tänkt att vara fritidshus, men efterhand kom att fungera som permanentbostad. Den här gången reglades väggarna upp och isolerades och kläddes utvändigt med panel av samma timmer som i den ursprungliga delen. I utbyggnaden finns vardagsrum, ett sovrum och badrum på nedervåningen, samt tre sovrum på övre plan. Utrymmet där trappan går upp har hög takhöjd med ett sluttande snedtak på ena sidan, som ger en spännande form åt rummet. Här har också ett rejält takfönster satts in. Det släpper in ljus, inte bara över trappan, utan ljuset förs vidare in i ett av rummen på övervåningen, genom ett inomhusfönster. När det står öppet kan man för ett ögonblick få känslan av att vara förflyttad till en liten gränd i Sydeuropa. Överhuvudtaget är det ett hus med mycket rymd. I köket

16

Urholkade tätvuxna granar fungerar bra som hängrännor och är efter tjugo år i lika bra skick som när de sattes upp. Dock krävs att de impregneras med jämna mellanrum med koncentrerad tjära som kokas för att bli flytande.

Timmerväggen i hallen har klätts med råspont som målats vit. På golvet innanför dörren ligger en ljusgrå italiensk klinker inköpt på Hyreshuset. Stegen leder upp till ett litet loft som fungerar som hemmakontor.

uppgår takhöjden till 4,5 meter. — Jag tycker om höjd över huvudet, jag vill inte gå och trängas under tak. Sedan gör det ingenting om det är lite lägre takhöjd i vissa sovrum, men det är skönt att kunna ta djupa andetag någonstans, säger han. HUSET ÄR 160 kvadratmeter stort plus hel källare under. Där finns tvättstuga, matkällare, gillestuga, bastu, dusch, pannrum och garage. — Det är bra att ha sådana utrymmen där man kan gömma saker. Då kan man leva med lite mindre prylar i övriga huset, säger han och tillägger: För trots allt samlar alla människor på sig saker och vi är ju sex personer här. Otto och Lotta har två barn tillsammans, Elin 5 år och Isac 11 månader. Dessutom har Otto dottern Elsa 14 år och sonen Simon 10 år från ett tidigare äktenskap. NÄR JAG FRÅGAR hur det känns att bo i huset, svarar Lotta att hon tycker om planlösningen som är ljus och öppen. Dessutom gillar hon att den genuina allmogekänslan gått att förena med den mer moderna stil som hon är svag för. Något som även gäller Otto. — Tack och lov tänker vi lika! Det har aldrig varit något problem 1/2007


Nygammalt hus med logkänsla

det är skönt att kunna ta djupa andetag någonstans Stranden nedanför familjen Segerros hus är bedövande vacker en vinterdag som denna.

Utrymmet där trappan går upp har hög takhöjd med ett sluttande snedtak på ena sidan, som ger en spännande form åt rummet. Här har också ett rejält takfönster satts in. Det släpper in ljus, inte bara över trappan, utan ljuset förs vidare in i ett av rummen på övervåningen genom ett inomhusfönster. När det står öppet kan man för ett ögonblick få känslan av att vara förflyttad till en liten gränd i Sydeuropa.

Köpställen Klippan Yllefabrik 031-68 48 99 www.klippansyllefabrik.se Edblad & Co 0175-30 000 www.edbladco.com Electrolux Home Köksmakarna 0771-11 44 77 www.electrolux.se Hyreshuset 0176-153 40 www.hyreshuset.com Ikea 020-43 90 50 www.ikea.se Lampmagasinet 018-13 51 50 www.lampmagasinet.se Mora Armatur 0250-940 00 www.moraarmatur.se Rappgo 0474-553 00 www.rappgo.se Stenfirma Valter Eklund 08-38 03 30 www.stenfirma-eklund.se

Där utbyggnaden tar vid, uppstår en kontrast mellan de gamla tjärade timmerstockarna som tidigare utgjorde yttervägg och den nya bandsågade råsponten. Den har strukits med egenhändigt gjord limfärg, här enbart med limfärgsbasen, vilken har en matt ljusgrå nyans på grund av att den innehåller krita.

när vi ska inreda, för vi brukar ofta falla för samma saker, säger hon. Andra kvaliteter huset har är det goda inomhusklimatet. — Det beror framför allt på volymen, den stora luftmängden. För det blir aldrig stillastående här och genom att vi har vattenburen golvvärme och eldar med ved, omsätts mycket luft så att man får en naturlig cirkulation, säger Otto. DET RYMLIGA KÖKET har blivit husets hjärta och naturliga samlingspunkt. — Har vi gäster, så sitter vi alltid här. Man kan tillbringa en lång middag, eftersnack och hela biten i köket, så det har verkligen en dubbelfunktion, säger han och får medhåll av Lotta. Samtidigt tycker hon att vardagsrummet med sitt glasade hörn i syd-väst, fyller sin funktion på ett annat sätt. Här kan man koppla av i en bekväm fåtölj framför en brasa i den öppna spisen och känna att man nästan sitter ute, fast man är inne. Dessutom fungerar sittplatsen som ett meditativt blickfång från köket som ger lugn och ro bara att se på och vise versa. — Det är väldigt vackert att sitta

i fåtöljen och titta mot köket, för då ser man den vita spartanska väggen mot de tjärade timmerstockarna som tidigare var yttervägg. Gammalt möter nytt och det är fint, säger hon. Väggarna invändigt i utbyggnaden har bandsågad råspont som är torrkluven, för att inte böja sig lika mycket som en råkluven bräda. Råsponten har sedan strukits med egenhändigt gjord limfärg. På vissa väggar bruten med guldockra medan andra enbart har limfärgsbasen, vilken har en matt ljusgrå nyans eftersom den består av krita. — Limfärgen blir väldigt spännande på sommaren, för då kan det bli olika färgtoner beroende på väggarnas vinklar och hur ljuset faller, berättar Otto. Tillsammans har han och Lotta skapat ett trivsamt hem, där gamla beprövade metoder ofta använts vid sidan av den moderna tidens teknik. Här kan familjen leva i harmoni med naturen och Otto kan numera kalla sig rospigg. Och Lotta som är född i Finland och uppväxt på Åland, kan sägas ha landat mjukt på den här sidan havet – i Roslagens famn.

Familjen Segerros har funnit sig väl till rätta i det trivsamma och personliga timmerhuset.

1/2007

17


Stengolv F

ördelarna med keramiska golv är många: Det är vackert, tidlöst och livslängden är mycket lång. Golvet kräver inget underhåll, förutom vanlig städning. Det klarar fukt, UV-ljus och andra påverkningar. Du slipper repor eller märken efter tunga möbler. Det fungerar bra ihop med golvvärme. Och dess motståndsförmåga mot avnötning är bättre än hos många typer av natursten. Till dess nackdelar hör att det är hårt och känns kallt utan golvvärme.

IDAG ÄR KLINKER standard inte bara i våtutrymmen utan även i entrén hos många tillverkare av trähus. Många kunder väljer också klinker till kök och vardagsrum. Inspirationen kommer från kontinenten och marknaden har idag ett brett utbud av färger, former och material. KERAMISKA PLATTOR TILLVERKAS av lera som formas, torkas och bränns. Det finns både glaserade och oglaserade plattor. På den glaserade plattan har en glasmassa smält ut över ytan vid bränningen, vilken ger ett tätt skikt. Detta kan i sin tur vara färgat, blankt eller matt. Hos golvplattor skapas ofta en struktur i glasyren för att få ett halkskydd.

Läs mer:

Kakelkunskap, www.kakelkunskap.se Byggkeramikrådet, www.bkr.se Sveriges Stenindustriförbund, www.sten.se

18

VANLIGT FÖREKOMMANDE BENÄMNINGAR på olika typer av keramiska plattor är kakel, klinker, mosaik, granitkeramik och cottoplattor/terracottaplattor. Kakelplattor är avsedda för väggbeklädnad och undviks till golv. Välj istället de robustare klinkerplattorna. Keramiken klassificeras genom svensk och europeisk standard efter formningsmetod och plattornas

Klinkers istället för ekparkett i vardagsrummet? Allt fler väljer keramik till fler rum än badrum och hall. Det är snyggt, slitstarkt och fungerar bra tillsammans med golvvärme. Text: Maria Backman

vattenabsorption, vilket i sin tur är ett mått på keramikens porositet. Den allt mer populära granitkeramiken är plattor av porslin som är mycket tåliga. Enligt Byggkeramikrådet utgör granitkeramik idag hela 65 procent av Italiens totala produktion av keramiska plattor. Granitkeramik har låg porositet. De kan fås i stora format och i många olika färger och strukturer. Terracottaplattor är ett exempel på keramik där porositeten ofta är hög. GOLV AV NATURSTEN fungerar i princip likadant som keramik. Men olika sorters sten har olika förutsättningar - en del, som marmor, kan exempelvis missfärgas av vissa fästmassor. Exempel på natursten är grå eller röd bohusgranit, svart diabas, kalksten i grått, brunt, rött, svart eller gulgrått - råhuggen, sågad, hyvlad, slipad eller polerad. Eller skiffer i svart eller grått, ibland med röda inslag. NÄR DU VÄLJER golv, fundera på vad det kommer att utsättas för. I hallen där golvet lätt blir smutsigt passar klinkerplattor med låg vattenabsorption bäst. Tänk på att glaserade plattor kan bli hala i ett sådant rum. Den internationella standarden EN ISO 10545-7 hjälper dig hitta rätt platta till rätt rum. Standarden delar in golvplattor i klasser, vilka anger slitstyrkan hos glasyren. Men golvet ska inte bara fungera praktiskt utan också vara snyggt att se på. Och passa tillsammans med väggar, tak och övrig inredning. Idag är det mycket litet eller mycket stort som gäller. Mosaik mellan en och tio centimeter, mon1/2007

terad på nät eller med papper på framsidan, finns i en uppsjö av former, format och färger. Samtidigt blir stora plattor i format som 60 x 60 eller 60 x 120 centimeter allt vanligare på golv i hall, kök och vardagsrum. Mönster och plattor i orientalisk stil kommer alltmer. Liksom granitkeramikplattor med färg och ytstruktur som liknar andra material: kalksten, marmor eller rentav trä, plåt och textil. Ett råd är att välja mindre vågade mönster och färger i de r um som man vistas i länge och ofta , annars tröttnar du lätt. Såvida du inte tänkt dig att byta ut golvet efter bara några år. Trendiga färger och mönster blir snabbt omoderna, milda naturfärger är mer tidlösa. FÖRR VAR TRÄHUS och kakel-/klinkerplattor ingen bra kombination. Keramik är ett stelt och styvt material som inte tål några rörelser. Men idag finns metoder att installera keramiska plattor i trähus utan risk, berättar Stig Lodén på Byggkeramikrådet. — Det gäller att skapa ett formstabilt skikt så att inga spänningar kan överföras från träunderlaget till det keramiska skiktet. TRÄBJÄLKLAG ÄR NORMALT upplagda på reglar med centrumavstånd 600 millimeter. — För en golvbeläggning med klinkerplattor är detta för glest och förstärkning av bjälklaget måste göras. Det finns flera beprövade metoder för sådan förstärkning, den vanligaste är med hjälp av ett skikt armerad golvavjämningsmassa.


Fakta golv och golvvärme

Golvvärme är ett lockande alternativ - aldrig mer kalla fötter! Men systemet har också nackdelar. Text: Maria Backman

T

ill golvvärmens fördelar hör förstås de varma, sköna golven. Golv i badrum och hall torkar snabbt. Och du slipper skrymmande element. Golvvärme i kombination med värmepump anses vanligtvis vara en bra kombination. Golvvärme medger låga framledningstemperaturer, vilket ger bra driftsförhållanden för värmepumpen. I marknadsföringen för golvvärme framhålls också att systemet sparar energi eftersom du kan sänka inomhustemperaturen. Detta förutsätter dock att ditt hus är konstruerat så att det lämpar sig för golvvärme, påpekar Konsumentverket. I annat fall ökar istället energianvändningen och byggnadsdelar kan rentav fuktskadas.

ÄVEN ENERGIMYNDIGHETEN VARNAR för att energiförbrukningen kan skjuta i höjden med golvvärme. Valet av golvmaterial och hur mycket isolering du har under värmeslingorna är det mest avgörande för om lösningen blir effektiv. Parkettgolv och golvvärme är exempelvis ingen bra kombination. Eftersom parketten håller tillbaka värmen från golvet, ökar värmeförlusterna till marken. Klinker, sten, betonggolv och plastmattor är däremot bra material då de släpper igenom värmen från golvslingorna till inomhusluften. Å andra sidan: Har du klinker väljer du kanske att ha golvvärmen påslagen även sommartid klinker upplevs som kalla om de inte värms. Och då ökar ju energiförbrukningen.

Golvvärme Om du har trägolv säger regeln att man inte ska överskrida 27 grader på golvets yta. Det innebär att du även under alla typer av lösa mattor måste försäkra dig om att temperaturen inte överskrider 27 grader. En golvmatta höjer temperaturen under mattan med några grader. Exakt hur mycket hänger på m attans tjocklek, täthet och så vidare. En persisk matta, exempelvis, har en isolerande effekt vilket gör att området under mattan värms upp mer än hos en tunn bomullsmatta. — Trägolv och golvvärme hör egentligen inte ihop, menar Ragnar Wedin, energirådgivare på KKonsult i Stockholm.

undvikas helt - när golvvärmen stängs av under sommaren kan fuktskador uppstå.

MED GOLVVÄRME I bottenbjälklaget försvinner mer värme till marken än om du haft radiatorer (element). Läckaget kan minskas genom att isolera ordentligt under slingorna, tipsar Energimyndigheten. — Golvvärme kräver väldigt mycket isolering, instämmer Ragnar Wedin. Vid nybyggnation med betongplatta med ingjuten golvvärme krävs ordentlig isolering, tre decimeter frigolit eller liknande. Men här är det svårt att få kanten väl isolerad. Ofta blir isoleringen bara 8-10 cm tjock, vilket inte är riktigt bra.

RÖREN TILL VATTENBUREN golvvärme håller cirka 40-50 år, elslingor håller cirka 20-25 år. Tänk på att golvet måste tas bort om du behöver laga eller byta ut systemet. Är golvvärmeslingorna ingjutna i grunden måste grunden och golvet brytas upp.

DET FINNS FALL där golvvärme helst bör undvikas. I äldre hus, som ofta har dålig isolering mot mark, blir värmeläckaget stort från ett golvvärmesystem. Och installation av golvvärme i hus med betongplatta på mark eller i källare med betonggolv bör

1/2007

EN ANNAN NACKDEL är att systemet kan vara trögt att reglera vid snabba väderomslag. Därmed blir rumstemperaturen onödigt hög. — Om solen tittar in blir det snabbt för varmt, och vice versa när det blir kallt ute. Systemet hinner inte ställa om sig så snabbt, säger Ragnar Wedin. OM DU TIDIGARE haft element under fönstren kan det bli kallras. Se därför till att du har bra fönster med ett U-värde på 1,2 om du ska installera golvvärme.

Läs mer:

Konsumentverkets broschyr Grundtips för golvvärme, kan hämtas som PDF-fil. Se www.konsumentverket.se, välj Energi under rubriken Ämnesområden, därefter Golvvärme. Golvbranschens broschyr Trägolv på golvvärme, se www.golvbranschen.se Energimyndigheten: www.stem.se

19


Trägolv J

Så kalkar och såpar du trägolvet Receptet för ett gammaldags skurgolv är enkelt. Börja med att blanda kalkpasta med vatten enligt anvisningar på förpackningen. Pensla jämnt över golvet och låt torka minst fem timmar. Borsta sedan bort överflödig kalk. Använd andningsskydd - det dammar! Borsta noga med en hård rotborste för att få bort all överflödig kalk. Sopa upp träfiber och kalkdamm. Nu är det dags att raka ut såpan. Häll ut såpan på golvet, raka ut den jämnt. Observera att rakan bör vara av vitt eller grått gummi, svart gummi kan ge ränder. Torka bort överbliven såpa med en trasa. När såpan reagerar med kalken bildas en hård och hållfast yta. När såpan efter ett par timmar har trängt ner en bit i golvet kan du börja skura. Så snart det börjar löddra, byt vatten. Vänta ett dygn med att ställa tillbaka möblerna, annars kan det uppstå märken. Nu tar det ett par månader innan golvet har torkat och l jusnat. Såpa in det på nytt om det blir smutsigt, men låt det gå något år emellan.

20

onas Lanner på Almedalsgolv tycker att känslan är viktigast vid valet av golv. - När du går in ett timmerhus får du ett gediget intryck. Lägger du här in ett flytande tunt lamellgolv eller ett laminatgolv förtar du den känslan - det ekar och blir klapprigt. Det blir en helt annan sak med ett massivt trägolv, som ju istället sväljer ljud.

EK, ASK OCH bok är de hårdaste svenska träslagen. Ett sådant golv står sig bäst mot repor och annan åverkan. Därutöver finns alm, gran, lönn, björk, furu, merbau, pangapanga...Valet av trägolv handlar i slutändan mest om utseende, menar Jonas Lanner. Man ser sällan gran hos golvleverantörerna. Vad beror det på? - Gran är ett underskattat golvmaterial. Det är väldigt vackert med sin gråvita färg - här slår inte rödtonen igenom som hos furun. För 200 år sedan var det gran som användes i herrgårdarna. Men träslaget finns inte hos så många leverantörer idag eftersom det är ett mer bångstyrigt material att bearbeta - kvistarna spricker lätt. VANLIGTVIS MONTERAS MASSIVA trägolv fast mot underlaget genom spikning, skruvning eller nedlimning. Branschen rekommenderar vanligtvis inte att lägga dessa golv flytande. Har du betongplatta, utan möjlighet att skruva eller spika, kan ett lamellgolv vara en lösning. Glöm bara inte att någon form av fukt-

Det massiva trägolvet är levande, mjukt och skönt att gå på. Det är ett rent naturmaterial som inte innehåller några kemikalier. Det har lång livslängd, håller sig vackert länge och är omslipningsbart flera gånger. Text: Maria Backman

spärr behövs mellan lamellgolvet och undergolvet. Lamellkonstruerade golv kräver också en absolut jämnhet hos underlaget. DET ÄR MYCKET viktigt att ett massivt trägolv är tillräckligt torrt, för att det ska röra sig så lite som möjligt efter inläggning. Vid tillverkningen torkas därför träet till en understigande fuktighalt på tio procent, eller vad man i branschen kallar “möbeltorrt”. VAD ÄR SNYGGAST och mest lättskött? Ett oljat, målat, lutat eller lackat golv? Eller kanske ett skurgolv? Oljade golv ger bra skydd mot smuts, samtidigt som ytan fortfarande kan andas. Välj en trägolvsolja av känt fabrikat. Oljan kan vara antingen klar (ofärgad) eller pigmenterad med vitt. Kombineras ofta med en lutbehandling. Använd trägolvsåpa för eftervård. ETT MÅLAT TRÄGOLV håller bättre än ett omålat och klarar spill utan att få fläckar. Dessutom kan det alltid målas om när det behövs. GOLV LUTBEHANDLAS OFTA i samband med att de oljas och såpas. Luten stannar upp träets åldrande och hindrar det från att gulna. LACKADE GOLV ÄR lätta att hålla rena när ytan är ny. De är tåliga och klarar spill. Men lacken har även en del nackdelar. Träkänslan förtas - golvytan känns kall och hård. Då all lack har en limmande effekt hindras träets naturliga rörelser ef1/2007

ter luftfuktighet och årstid. Därför spricker golvet ofta upp vintertid då träet krymper. Eftersom träet under lacken är mjukt uppstår också lätt hål efer klackar och annan åverkan. När ett lackat golv tvättas kan sådana skador i träet inte resa sig och försvinna. Istället kommer smuts ner i träet och ger fula märken. Snart börjar också lacken flagna kring dessa område n. FÖR ATT FÅ ett traditionellt silverskimrande skurgolv mättas först ytan med såpa, därefter skuras med vatten tills allt lödder försvunnit. Ett skurgolv får på sikt en mycket tålig yta. DEN SOM HAR ett gammalt trägolv kan renovera detta med fint resultat. Har golvet legat många år under en matta är det antagligen mycket torrt. Stryk en blandning av kokt linolja, terpentin och sickativ (torkmedel) över golvet. Var försiktig - blandningen kan självantända och det är brandrisk även när golvet torkar. Stryk på tunt! Är golvet mycket torrt, stryk på två tunna lager. Vill du måla schabloner på golvet? Mät upp och maskera rutor över golvet med tejp som kan målas över. Stryk över med blandningen ovan, med lite tillsats av färgpigment för att få en brytning. Gör en schablon av utskuret mjölkpapper (finns i färgbutikerna). Gör två olika färgblandningar enligt receptet ovan. Svampa och låt torka. Nu har golvet fått en fin patina och ser riktigt gammalt ut!


Golvtyper olvtyper Laminat

- imiterar ett trägolv men ser inte lika levande ut. Fotopapper som klistrats på spånskiva eller board, överst läggs ett slitskikt. Ofta mycket tunna golv, omkring 7 millimeter.

Fanér

- golvet lamineras i tre skikt med träet (fanéren) överst. Fanérskiktet är endast cirka 0,7 millimeter. Totalt är golvet 7-9 millimeter. Du kan inte maskinslipa ett fanérgolv, däremot kan det renoveras med försiktig handslipning. Därefter lackas eller oljas golvet på nytt.

Vi bygger allt enligt önskemål i 4 – 8 tums timmer. Både maskin- och handgjorda timmerhus.

Tunn lamellparkett

- här bildar trälameller ett ytskikt på cirka 2,5 millimeter. Total tjocklek på golvet cirka 10 millimeter. Kan maskinslipas en till tre gånger. Lamellparkett - tjocklek mellan 14 till 21 millimeter. Kan slipas flera gånger. En vanlig golvtyp i vardagsrum.

Massiva trägolv

- kan vara dels olika typer av parkett (kortstavs-, långstavs, storstavsparkett och så vidare), dels brädor av barr- och lövträ. Vanliga tjocklekar på plankorna är 14-15, 20-21, 25-26 och 30-31 millimeter. Levereras ofta färdigbehandlade. Finns även som obehandlad metervara i byggbutiker, måste då behandlas efter montage.

Stavparkett

- massiva stavar som monteras mot golvbjälklaget. Du kan lägga ett personligt golv med mönster och olika träslag.

Ädelträtiljor

- massiva plankor i träslag som väljs efter utseendet. Läggs oftast i fallande längder med fasta eller varierande bredder. Genom att blanda tiljorna i olika bredder får golvet liv och individuell prägel. Snittbredder finns på upp till på 500 millimeter. Tiljorna kan mönsterläggas. Eller så väljer du ett koniskt golv, tillverkat efter trädets längd och form.Varje tilja sågas i en avsmalnande form i varierande bredd och läggs med rot- och toppända växelvis bredvid varandra.

Behöver Ni renovera Era befintliga timmerbyggnader? Vi är godkända för byggnadsvård.

ALFTA SKOGSTEKNISKA AB Tele 0271-122 22, fax 122 70 e-post: info@skogstekniska.se www.skogstekniska.se


Teknik byggnormer

Timmerhusen För att utnyttja timmerhusets fördelar i form av värmelagring, behagligt rumsklimat och träkänsla vill de flesta husköpare ha ett minimum av väggytan klädd med extra isolering. Text: Ingemar Nygren, Henrik Janols, Bengt Ager Foto: Logosol

N

är det gäller permanentbostäder krävs då ett nappatag med byggnormerna, som just nu befinner sig i ett övergångsskede där de nya normerna gällt sedan 1 juli 2006 men de tidigare samtidigt fortsätter att gälla fram till halvårsskiftet (2007). Du kan alltså före 30 juni i år välja det mest lämpliga alternativet när du söker bygglov. I de gamla normerna är u-värdet för det s k klimatskalet den kritiska faktorn när det gäller värmeisolering. För att uppnå kraven för timmerhus, i vilka man vill ha ett minimum av invändigt isolerad väggyta, behövs ofta en s k omfördelningsberäkning. Det har då varit relativt lätt att räkna hem ett enplanshus i 20 cm timmer om

22

och Boverkets nya byggnormer merna. Bra att känna till är också kravet på att den verkliga energiåtgången på årsbasis i nybyggda permanenthus måste deklareras inom två år.

Tvåvåningshuset på bilden antas ligga i den norra klimatzonen med en boyta på 186 kvm, en fönsteryta på 23 kvm, 400 mm isolering i taket och 300 mm isolering mot grunden. Väggstockarnas tjocklek är 200 mm. Om huset värms med biobränsle, t ex med träpellets, och man använder självdrag som ventilation behöver man isolera minst 30 % av väggytan invändigt för att klara kravet på 130 kW/kvm/år som krävs i den norra klimatzonen. Med tillsats av en frånluftsvärmepump klarar man kravet med god marginal utan att behöva någon invändig isolering alls.

man haft extra väl isolerat i fönster, tak och golv samt använt någon typ av värmepump eller solfångare. För tvåplanshus har man däremot i regel tvingats till extra isolering av en stor del av väggytan. I DE NYA byggnormernas avsnitt om energihushållning har fokus flyttats från byggnadens isolervärde till energianvändning per kvadratmeter golvarea, kWh/kvm/år. U-värdet finns fortfarande med i kravbilden, men hänsyn tas även till val av uppvärmningssystem och till det lokala klimatet, med uppdelning av landet i två klimatzoner. Kravet gäller köpt energi för

uppvärmning och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel medräknas inte. Förändringen öppnar nya möjligheter för timmerhus med invändigt frilagda timmerytor. Det blir nu t.ex. möjligt att kompensera ett otillräckligt isolervärde med val av ett effektivare uppvärmningssystem. Ett räkneexempel följer. DE SOM SATSAR på berg-, jord- eller sjövärme i sina timmerhus bör i regel ha lätt att komma ifrån invändig isolering oavsett i vilken klimatzon huset ligger. Direktel och vattenburen el är uppvärmningsformer som straffas ut i de nya byggnor1/2007

DET HITTILLS NÄMNDA gäller hus för permanentboende. Fritidshus omfattas inte av de nya byggnormerna, men det finns ändå anledning att tänka framåt vad gäller huskonstruktion och uppvärmningssystem även när man bygger ett fritidshus. I läsmeratipsen kan du hitta exempel på sådana beräkningar.

Läs mer

På www.boverket.se (regler/ författningar, BBR 12, 2006-06-21) finner du de nya byggnormerna där kap. 9 handlar om energihushållning. På www.svenskatimmerhus. com (fliken dokument) beskrivs konsekvenserna av normändringarna för timmerhusens utformning och uppvärmningssystem. Beräkningsexempel redovisas för olika typer av timmerhus enligt de nya byggnormerna. På www.traguiden.se kan man läsa om massiva träkonstruktioners egenskaper.


Med kvalitet utöver det vanliga!

Ensillrestugan

LGB Golv Furugolv

Då ska du vända dig till oss på Ensillrestugan så ska vi förklara vad det innebär. Vi tillverkar huset helt enligt dina önskemål, och hjälper naturligtvis till med ritningar.

“Ett LGB trägolv vinner i längden. Det är slitstarkt, miljövänligt och blir bara vackrare med åren.”

Funderar du på att skaffa dig ett riktigt timmerhus?

www.ensillrestugan.com 0690-233 50

Ring eller skriv för referenser samt profilprover eller besök vår hemsida www.lgbtimmerhus.se KVALITET: Furugolv av centrumbräda uttagen från rotstock, ger stående årsring och gör golvet upp till 40% hårdare och med mindre rörelseförmåga. Även massiva ek-och björkgolv av högsta kvalité och sortering produceras. BEHANDLING: Vi använder traditionella metoder, t.ex. lut, såpa och golvolja. BRETT SORTIMENT: Vi erbjuder golv i alla prisklasser och materialval.

- Funktion, tradition och design, vi sköter allt åt dig! - Nyskapande arkitektur och traditionellt hantverk - Arkitektritat för både fjäll och skärgård - Individuella lösningar med hög kvalitet och trygghet genom hela projektet

Överbygg Sverige AB - Husexpo, Bogårdsvägen 17, 128 62 Sköndal Telefon: 08-6830990 - Telefax: 086830991 - info@overbygg.se - www.overbygg.se

TJOCKLEKAR: 15-60mm. Bredder 90-178 mm spontad standard, från 200mm och uppåt på koniska och parallella golvtiljor. MATERIAL: LBG Furugolv levereras i norrlandsfuru. Andra träslag efter beställning, t.ex. bok, lärk, lönn och ask. LISTERVERK: Vi lagerför även lister och foder i gamla allmogeprofiler. Adress: Illersjövägen 1, 591 52 Motala Tel: 0141-23 57 40 Fax: 0141-20 88 02 Mobil: 0707-61 71 32/31 E-post: info@lgbtimmerhus.se


Sörbyhuset

– som på Karl XII:s tid När Martin Wirén och hans familj skulle bygga nytt, blev det till att blicka 300 år bakåt i tiden, till Karl XII:s soldatgårdar. Med yttermåtten 12,20 x 7,70 meter, mansardtak och symmetri, förs det nationalromantiska arvet vidare – i en planlösning lämpad även för vår tid. Text: Eva Sjöblom Foto: Christer Vallstrand

Martin utanför huset han och hans familj blivit mycket nöjda med.

24

V

i färdas på den gamla slingrande vägen mot Marstrand, nordväst om Göteborg. I varje krök känns historiens vingslag av, från den tid då vägsträckningen var del av den ”kungsväg” som gick mellan Oslo och Köpenhamn. Det är därför inte konstigt att det så kallade Sörbyhuset, när det dyker upp, inte känns ett dugg främmande för sin miljö, trots att det stod färdigbyggt 2001. Som en liten herrgård med mansardtak och sträng symmetri, står det

1/2007


Sörbyhuset – ny soldatgård

Det ursprungliga s k förmaket, blev mindre när det delades av med en vägg för att huset skulle få fler sovrum. Väggarna har lerklinats och eftersom leran ger en jämn luftfuktighet genom att avge fukt när det är torrt och vise versa, blir inomhusklimat behagligt. Andra fördelar är att temperaturen jämnas ut. Lerkliningen har utförts av GA spis & skorstensmureri. Stolarna är nygjorda kopior av en 1700-talsmodell.

självklart på sin plats. Precis som det var tänkt, när Martin Wirén och hans familj började planera bygget 1995. — Jag studerade konstvetenskap och kom då i kontakt med den nationalromantiska kulturen i Sverige och kände att det var viktigt att ta vara på det arvet, säger Martin. Han berättar vidare hur han vid samma tidpunkt fick höra talas om Sörbyhuset med de speciella måttten, 12,20 x 7,70 meter, symmetri och femdelad planlösning. Hur det hade fått sitt namn från ett gammalt

boningshus i Sörby utanför Örebro och sedan blivit ett begrepp inom ett mer traditionellt byggande. SÖRBYHUSET HÄRSTAMMAR FRÅN Karl XII:s soldatgårdar, utformade av arkitekten, konstnären och militären Erik Dahlberg, som levde åren 1625-1703. När nu Martin tänkte sig bygga ett sådant hus, kändes det därför extra viktigt att välja kvalitet, varför en svensk timmerhustillverkare, Ollas Timmerstugor, anlitades. —Vi tog fram ritningar efter de 1/2007

Den s k salsspisen som var vanligt förekommande på 1700-talet, påminner om en kakelugn, men har murats, slammats och sedan målats, istället för att kaklas. Ett hantverk som utförts av GA spis & skorstensmureri.

här gamla yttermåtten och så fick vi anpassa oss invändigt och det har gått bra. Det blev en planlösning som funkar även för den moderna människan, säger han. Förutom att en innervägg sattes upp i det som på Karl XII:s tid kallades förmaket, ett rum som enligt originalritningarna sträckte sig utefter hela den ena kortsidan, har endast få förändringar tillkommit. Genom att den extra väggen kom upp fick nedervåningen ytterligare ett rum, vilket var önskvärt och gjorde planen sexdelad. För att dessutom få

in mer ljus, byttes de båda fönstren i nedervåningens sal ut mot två glasade altandörrar och en av övervåningens takkupor gjordes dubbel. HUSET HAR ALLA moderniteter, vilka smugits in på ett smidigt sätt. För att slippa element på väggarna, har vattenburen golvvärme dragits in i två plan. Dessutom används de båda skorstenarna flitigt, både som kanaler för köksfläkt och kakelugnar, men även som ventilation för de båda badrummen. Eftersom det är ett hus för permanent boende,

25


Trappan ner till källaren som finns under en del av huset, har klätts in med enkla bräder som strukits med grön umbra. Golvtiljorna från Föllinge Golv, vilka är 28 mm tjocka och 180 mm breda, har lutats och sedan behandlats med vitpigmenterad olja.

räckte inte stockarnas 15 centimeter som isolering. För att ytterligare förstärka timmerhusets goda inomhusklimat, lerklinades därför alla väggar på nedervåningen på gammaldags sätt. Det gjordes genom att hönsnät först spikades på timmerväggen för att fungera som armering för leran, som blandades med linhalm. En blandning som bygger cirka 30-40 millimeter ut ifrån väggen och som motsvarar en normal isolering med 10 centimeters mineralull. Förutom att leran är lätt att arbeta med, ger den även

26

en jämn luftfuktighet i bostaden, genom att avge fukt när det är torrt och vise versa. Andra fördelar är att temperaturen jämnas ut. Övervåningens väggar å andra sidan isolerades med mineralull och gips som täcktes med plywood ytterst, för att få en bra yta att spika i. Eftersom vinden anses vara det ställe i ett i hus där det största värmeläckaget är, lades ett 50 centimeter tjockt skikt med mineralull där. Det är viktigt att hålla sitt hus uppvärmt hela tiden, menar Martin. —Man ska inte låta kylan kom-

Kammarlåset till gästtoaletten har inhandlats på Gysinge Centrum för Byggnadsvård. Samtliga foder kring fönster och dörrar har framtagna profiler av J. O Frids Snickerifirma, vilka stämmer överens med vad som var brukligt vid 1600-talets slut. Dessa har sedan målats med linoljefärg i grön umbra som ger en varm grå ton. Den lerklinade ytterväggen samt det synliga timret har strukits med limfärg, färgsatt med guldockra som blandats med vitt.

Lerklining Lera har traditionellt använts som billig och effektiv tätning och ytbehandling av timmerväggar inomhus. Förutom att leran var lätt att arbeta med, gav den också en jämn luftfuktighet i bostaden, genom att avge fukt när det var torrt och vise versa. Dessutom jämnades temperaturen ut i huset samt att ohyra som ofta förekom i äldre tider, hölls på avstånd. I lerkliningen ingår enligt tradition: blålera, finkornig sand, hackad halm från lin eller hampa, människo- eller djurhår, gödsel samt kutterspån. Eftersom blandningen ska knådas lagom mycket används ofta stora bakmaskiner istället för cementblandare som lätt bearbetar leran för mycket. Förr gjordes täta hack med yxan i timmerstockarna, som sedan grovputsades och därefter fick en finputs som målades. I senare tid har man börjat använda hönsnät som armeringsjärn, som spikas fast på stockarna. Lerkliningstekniken har blivit aktuell igen genom det ökade intresset för ekologiskt byggande. 1/2007


Sörbyhuset – ny soldatgård

Köket har en inredning från Electrolux Home Köksmakarna. Spisen och inbyggnadsugnen ansluter till murstocken, vars tegelstenar lämnats obehandlade. Köksfläkten har anslutits till en av rökkanalerna i skorstenen. Vattenkranen i köket har inhandlats på Leroy Brooks i England. Det handslagna kaklet med 1700-talsmönster har tagits fram av Fired Earth.

1/2007

27


Stenen runt badkarskanten är en svensk marmor från göteborgstrakten, Brännlyckan, som liknar kolgårdsmarmorn, men är något ljusare. Golvet är en italiensk enklare typ av natursten som polerats. Badkaret har kaklats in liksom delar av väggarna, med vitt kakel. Den gröna färgen på väggen är en kulör, vilken var vanligt förekommande under 1920-talet.

ma in för mycket, varken i nya eller gamla timmerhus. Bor man i dem hela tiden är det ju inga problem, men står husen tomma och oeldade, kan det bli bekymmer. För det är värmen som pressar ut fukten, därför är det bra att ha timmer hela vägen ut och inte klä med panel utvändigt, säger han. FÖNSTREN SOM ÄR symmetriskt placerade utefter fasaden, har invändigt rundade mittstolpar, vilket Erik Dahlbergs 1700-talshus hade och som är en viktig detalj i samman-

28

hanget. Den rundade ytan fungerar nämligen som en ljusreflektor. När ljuset kommer in genom rutan, studsar det mot mittposten och sedan vidare in i rummet, vilket ger ökat ljusinflöde. Andra detaljer att lägga märke till är att samtliga foder kring fönster och dörrar har framtagna profiler, vilka stämmer överens med vad som var brukligt vid 1600-talets slut. NÄR DET KOMMER till val av färger, så har linoljefärg genomgående använts till de invändiga snickeri-

Det ligger mycket arbete bakom den vackert utformade takkupan på övervåningen, där träet blötts och successivt böjts till den runda formen. Utvändigt är kupan klädd med koppar från Hjerns Plåt & Isolering. Eftersom kopparn nu förtiden inte blir grön på samma sätt som förr, finns medel att måla på för att påskynda processen.

erna, medan nedervåningens lerklinade väggar samt taken strukits med limfärg. Utförs hantverket rätt, menar Martin att färger av det här slaget kan hålla i 15-20 år, innan målningen behöver göras om. Utvändigt däremot har den italienröda slamfärgen behövt bättras på redan ett par gånger på grund av luftföroreningar. Italienröd är föregångaren till Falu rödfärg. —Falu ljusröd är väldigt nära, men det blir lite roligare med italienröd. Det blir mer tryck i den, säger han. På ytterdörren har 100 1/2007

procent guldockra använts i linoljefärgen. Ett pigment som fick en framträdande roll under 1700-talet, eftersom den symboliserade eken som träslag. Särskilt flitigt användes guldockran på ytterdörrarna, för att på håll ge intryck av att vara gjorda i ek. Men även inomhus symboliserade olika färger olika material. —Våra trösklar har karolinergrå färg, för den ska ju föreställa kalksten egentligen. Så var det i slotten och hade man inte råd, så byggde man i trä och målade så att det såg


Sörbyhuset – ny soldatgård

Den stora möblerbara hallen på övervåningen har en fantastisk rymd tack vare takets konstruktion, med tre åsar som håller ihop mellanväggarna. De två nedersta takåsarna lyfter en takstol, som i sin tur bär den översta takåsen. Därmed undviks ett fackverk av takstolar. Men rummet har också blivit extra ljust tack vare den dubbla takkupan som sattes in på ena långsidan. De synliga stockarna har strukits med guldockra uppblandad med vitt. Kristallkronan är en typisk s k Stockholmskrona.

Utrymmet under snedtaket i sovrummet har utnyttjats till garderober. De har platsbyggts av J. O Frids Snickerifabrik, som även tillverkat alla dörrar i huset.

Gästtoaletten ger ett fräscht intryck, färgsatt i koboltblått och vitt. Runt spegeln sitter en ram av antika kakelplattor från Mallorca.

Lumppapp Lumppapp var Sveriges första tapet. Den skars i kvadratiska ark som var lätta att arbeta med. Arken kunde sedan sättas i olika mönster, men det vanligaste var att de limmades fast i regelbundna rader. Tillsammans med limfärg som kan målas i olika kulörer, ger lumppappen ett mjukt och vackert intryck. Pappen kan köpas på rulle i vilken byggvaruhandel som helst. Arken rivs med fördel ut, eftersom en ojämn kant eftersträvas. 1/2007

29


För att få in mer ljus, byttes de båda fönstren i nedervåningens sal ut mot två glasade altandörrar. Dessutom gjordes den ena av övervåningens två takkupor dubbel, med två fönster bredvid varandra. Skorstenarna har murats av Skorstensfolket.

När familjen Wirén bestämt sig för att låta bygga det lite speciella Sörbyhuset, kändes det extra viktigt att välja kvalitet på både timmer och hantverksutförande, varför en svensk hustillverkare, Ollas Timmerstugor, anlitades.

På den ena gaveln finns en grovingång som leder in till en liten tvättstuga bredvid köket. Dörren är bredare än en vanlig dörr, d v s 100 cm mot normalt 90 cm, för att ha samma bredd som fönstren. Dörrar och fönster från Strand & Hjelms snickeri.

Köpställen & kontakter Byggnadsfirma Alehus 070-781 97 33 Electrolux Home Köksmakarna 0771-11 44 77 Fired Earth 08-611 81 17 Föllinge Golv 0645-102 07 GA spis & skorstensmureri 070-970 07 20 Gysinge Centrum för Byggnadsvård 0291-211 00

ut som sten, säger Martin. Han berättar vidare att dörrar och dörrfoder invändigt strukits med grön umbra som ger en varmare grå ton. HUSET HAR BYGGTS på en granitgrund från Bohuslän. —Många gamla timmerhus ligger ju väldigt nära marken och syllen är den nedersta kraftiga stocken som får ta stryk. Kan man lägga den på en liten stengrund, så mår den mycket bättre, säger han. När jag frågar om det här sättet att byg-

30

1/2007

Hjerns Plåt & Isolering 0303-968 57 J. O Frids Snickerifabrik 0696-100 60 Ollas Timmerstugor 070-759 06 24 Sigvard Ahlgren Natursten 070-731 62 01 Skorstensfolket 031-23 45 65 Strand & Hjelms snickeri 0240-762 32

ga blivit extra dyrt, svarar Martin att det har det inte. Tvärt om kan ett Sörbyhus kosta mindre än ett vanligt hus. Nackdelen är att det tar längre tid att få klart eftersom huset måste sätta sig innan man kan börja med de invändiga arbetena. Annars riskeras sprickbildning. I familjen Wiréns fall tog det 1,5 år från det att stommen stod rest och klar till dess huset var inflyttningsklart. Och när man flyttat in får man räkna med att huset fortsätter att sjunka, något som måste tas med i beräkningen


Sörbyhuset – ny soldatgård

För att få ett till rum på nedervåningen, sattes en vägg upp i det som enligt originalritningarna från 1600-talet var ett förmak och som sträckte sig utefter hela ena kortsidan. Genom luckan kommer man ner till en källare som grävts fram under en del av huset.

Fönster- och dörrfoder hade under 1700-talet en stenimiterande grå färg, som här ljusats upp något för att inte verka för dyster. Bohuslänsk granitgrund från Sigvard Ahlgren Natursten.

Eftersom Martin har ett stort intresse för gamla veteranbilar har två separat liggande garage timrats upp på tomten. Det här är det lite mindre av de båda.

Sörbyhuset som härstammar från Karl XII:s soldatbostäder ser ut som en liten herrgård med brutet tak och total symmetri. Huset krävde sin omgivning. Lösningen blev en tomt utefter den gamla Marstrandsvägen, långt ifrån modern arkitektur, där huset kan leva sitt eget liv. Fasaden har strukits med italienröd slamfärg, medan ytterdörren målats i guldockra, för att som på 1700-talet ge intryck av att vara gjord i ek. Fodren har fått en stengrå nyans. På taket ligger enkupigt lertegel från Vittinge. Alla koppararbeten har utförts av Hjerns Plåt & Isolering.

Bredvid boningshuset finns ett rejält garage med plats för två bilar samt förråd.

när det gäller dörrar och fönster, så att det finns en sjunkmån. Men det går också att skynda på processen, genom att så fort som möjligt lägga på taket, som i det här fallet var enkupigt lertegel. KANSKE KAN SÖRBYHUSET sägas symbolisera det riktigt svenska. —Kan man placera ett sådant här hus i kombination med lite gärdesgårdar i närheten, får man ett fantastiskt samspel, säger Martin. Och det var just det som var den

stora frågan, när de bestämde sig för att bygga, att hitta ett bra läge. För huset som ser ut att vara en typisk faluröd träbyggnad från 1730talet, krävde sin omgivning. —När vi hade fått fram det här materialet, förstod jag att vi behövde en tomt som var passande. Då hittade vi den här fastigheten, där huset kunde ligga långt ifrån modern arkitektur och leva sitt eget liv, säger han. DET

ÄR EN

1/2007

byggnad som ger stor

frihet på många sätt och inte minst när det gäller möblemanget. —Det trollas bort i helheten. Vad du än gör, så blir det ett behagligt boende, eftersom grundförutsättningen är unik. Även om det skulle vara helt omöblerat så skulle du kunna gå här och må bra, eftersom huset i sig självt är som en stor möbel, säger Martin. Han berättar vidare att livet på gården också fört med sig en ökad kontakt med naturen. Hur man tydligare upplever årstiderna här, vare sig man är ute

eller inne. Att miljön och själva huset verkar avstressande. —Det får en att lägga ner mer tid i köket och äta en annan typ av mat och det är väldigt lätt att leva upp till traditionerna här, säger han och fortsätter: Sillen och julskinkan är helt rätt på bordet, medan det brinner en brasa i kakelugnen. Man får kraft att njuta av det som vi har i Sverige – och inte minst det nationalromantiska arvet.

31


Fönster med kvalitet och hantverkskänsla

…för dig som letar efter ett kök För digutöver som letar efter ett kök det vanliga!

utöver det vanliga!

Planerar Du att bygga nytt, bygga till eller renovera, och söker fönster i gammaldags stil? Då är Du välkommen att kontakta oss på Alviks Snickerifabrik, ett familjeföretag som grundades 1922. Smidighet och flexibilitet i kombination med maskinell tillverkning och gammaldags hantverk, möjliggör skräddarsydda lösningar för Ditt hus. Välkommen med en förfrågan! Alvik Hedgärdsvägen 10, 793 97 SILJANSNÄS Tel: 0247-220 75 • Fax: 0247-220 75 info@alvikssnickerifabrik.se www.alvikssnickerifabrik.se se även www.dalainredningsgrupp.com

…för dig som letar efter ett kök

För digutöver som letar efter ett kök det vanliga! Tel 0243-23 33 43 eller 070-565 24 90 utöver det vanliga!

www.koksmagasinet.com

Hej och välkommen till Rättviks Trappfabrik Vi tillverkar dörrar i gammal traditionell stil men med en del inslag av avancerad teknik. Vi använder vårt hantverks kunnande och mycket mänsklig www.koksmagasinet.com kraft läggs på din dörr vid tillverkningen. Tel 0243-23 33 43 eller 070-565 24 90

Vi tar tillvara just dina önskemål och omsätter dom i handling. Vi specialtillverkar trätrappor med gammal kunskap och modern teknologi. På det sättet blir det bäst, det vet vi. Ingen storskalig fabriksproduktion, utan mänsklig hantering av varje trappa som en unik produkt. Det säkerställer att just du blir nöjd och känner att din trappa är nåt utöver det vanliga.

Tel:0248-79 79 79

info@trappfabriken.se

Björkberg 5, 793 90 Leksand Telefon: 0247-144 11 • Fax: 0247-144 11 Per Erik Mats 070-540 28 02 info@bjorkbergsdorren.net


Vi säljer ämnen till timmerhus i olika längder och dimensioner, även takåsar. I våra torkar kan vi torka virke upp till 11 m. Även tillverkning av timmermöbler t. ex timmerbord. Vi har även ramsågat virke i olika dimensioner, och vildmarkspanel lämplig för kulturbyggnader.

+46 (0)8-20 36 34 info@skifferspecialisten.se

Äkta hantverk

Danielssons timmerstugor

Knutade timmerhus i dalastil efter kundens önskemål Ett billigare alternativ:

Timrade hus med stolpar i hörnen, t.ex. härbre, bastu, carport, garage, stall slogbodm.m.

Välkommen med förfrågningar och beställningar 023-531 14 kvällstid, 070-654 56 86 dagtid

Hästfallsvägen 22 680 50 Ekshärad 0563 - 401 58 070 577 68 23 www.indianwood.se

Kontakta oss gärna för offert på timmerhusämnen.


Stockar med tradition och känsla

När Karl och Yt Hansen från Danmark skulle bygga en fjällstuga blev det ett Lima timmerhus de valde. Mycket för hantverket och traditionen – men mest av allt för känslan! Av Eva Sjöblom Foto: Cecilia Nordstrand

Stockarna som maskinsågats på insidan och handbilats på utsidan, har behandlats med en olja med 30 procent vitt pigment i. Den tillåter den diffusionsöppna timmerväggen att andas, vilket ger ett bra inomhusklimat med en jämn luftfuktighet.


Under torven på taket som köptes i fyrkantiga block med ett finmaskigt nät runt omkring, ligger först tjärpapp och sedan en plastmatta. En snedställd bräda med ett vinkeljärn i smide håller sedan torvblocken på plats. Stuprör, hängrännor och andra plåtarbeten är av koppar.

F

örsta gången Karl och Yt Hansen fick kontakt med den svenska fjällvärlden sa det ”klick”. Boende i Danmark, blev de vintern 1975 bjudna att följa med Karls kusin på en vintersemester till Transtrand i Dalarna. – Vi åkte upp en hel vecka, det var 50 centimeter snö och månsken varje natt och helt enkelt så trevligt att vi aldrig glömmer det, säger Karl och fortsätter: Vi fick låna en sparkstötting att åka på och vi badade bastu hela nätterna och drack öl och spiste pölse, det var så dejligt, säger han på klingande danska. Hemkomna från den lyckade turen, tyckte kusinen att de båda familjerna borde åka till fjällen fler gånger och 1981 bar det iväg igen. Denna gång bodde de på Högfjällshotellet i Sälen. Och så har det sedan fortsatt, bara med den skillnaden att de 1986 började vara i Stöten som ligger 38 km nordväst om Sälens by, strax intill norska gränsen och som då var nybyggt område. Där

Yt tar en kopp kaffe på bänken vid entrén som har förmiddagssol medan Karl funderar på att göra likadant.

hyrde de tillsammans med kusinen en fjällstuga under flera år, fram till 1993, då de fortsatte att hyra stugan själva. Men vintern 1998, när paret var och handlade på ICA i Stöten, råkade Yt se en lapp på dess anslagstavla, om att det var ett hus till salu. De frågade ICA-handlaren och det visade sig då vara hans egen stuga, som de åkte och tittade på och sedan köpte. Nu startade en ny fas för familjen Hansen, som började vara i fjällvärlden även andra tider på året. – Vi gick med ryggsäck på vandringsturer i Norge och var väldigt glada i att vara i fjällen både sommar och vinter, berättar Yt. Men under åren som följde, kom de ändå allt oftare att snegla på ett särskilt timmerhus, som de sett byggas i området – nämligen ett Lima Timmerhus. – Vi har ju hela tiden drömt om På en knutrad inomhus i stugan hänger en ko- respektive getskälla, som dekorerats med målade blommor och vackra band.

1/2007

35


Storstugan som går ända upp i nock ger ett pampigt intryck med sina grova takåsar som håller ihop ytterväggarna. Den öppna spisen i storstugan är murad av en sten från Älvdalen/Wasasten of Sweden. Soffor och fåtöljer kommer från Ellos Möbler o. Mattor i Malung, medan Basis Snickeri i Leksand tillverkat soffbordet.

På en invändig timmerknut sitter en smidesdekoration från Heljes Smedja i Lima, som även smitt ledstång och dörrhandtag.

ett sådant och 2004 pratade vi med tillverkaren om att vi ville bygga. Sedan gick det gick lugnt och stilla till och i september 2005 skrev vi kontrakt, för då hade vi hittat tomten, säger Karl. Men när det gällde den blev de istället tvungna att bestämma sig snabbt. – Vi hade ju frågat om det fanns lediga tomter här, men det fanns det inte. Sedan blev vi uppringda, för han som skulle ha den här hade hoppat av. Så vi ombads titta och ge besked inom en timme och när vi varit här var vi eniga om att vi skulle köpa den, säger han. DEN 1 OKTOBER började huset byggas på fabriken i Lima, belägen cirka 30 km från Sälen. När stommen med handbilat fulltimmer på utsidan och med den så kallade Dalaknuten var rest, numrerades stockarna, innan de monterades ner igen. Sedan fraktades de till tomten, för att åter sättas upp. Stockarna i hu-

36

1/2007


Alla tre barnbarnen har fått varsin vackert målad dalakista från Basis Snickeri i Leksand.

På övervåningen har två av barnbarnen ett sovrum med två lika sängar tillverkade av Västra Ärnäs Bygg, vilka har praktiska förvaringslådor under. Påslakan, kuddar och fårskinn kommer från Ikea.

set har en tjocklek på 7 tum, men upp till 9, 10 tum är möjligt att få. Väggarna behöver därmed ingen isolering, förutom det tätningsmaterial som ligger i draget, det vill säga den horisontella kontaktytan mellan stockarna. Jag får veta att timringsarbetet på plats i Stöten startade den 15 december och att huset blev inflyttningsklart till påsken 2006. När jag frågar varför de valde Lima Timmerhus, svarar Karl att det är för att byggandet vilar på gamla beprövade tekniker och traditioner, något som tilltalar dem. Särskilt med tanke på att det finns timmerhus i trakterna runt Siljan, som är sju hundra år gamla och fortfarande står stadigt. INOM RAMEN FÖR grundplanen, har flexibilitet funnits i planeringen av huset. Till exempel valde paret bort ett sovrum på nedervåningen, för att istället ha köket där. Genom det blev hela ytan i storstugan tillgäng-

lig. Dessutom flyttades den öppna spisen till ytterväggen, för att mer hamna i blickfånget. DET 130 KVADRATMETER stora huset har vattenburen golvvärme på bottenvåningen som är kopplad till en ackumulatortank, vilken värms upp med elektricitet. Alla golv på nedre plan, utom i de båda sovrummen, har klinker som fördelar värmen bättre än trä och dessutom är lättskött. Övervåningens två sovrum har trägolv och el-element. VÄGGARNA UTVÄNDIGT HAR behandlats med olja, tillsatt med brunt pigment. Invändigt har timret på samma vis strukits med olja, innehållande 30 procent vitt pigment, för att man ska kunna se timret Matbordet med stolar som står i storstugan i anslutning till köket har tillverkats på Basis Snickeri i Leksand, liksom skåpet och tv-bänken. Bordlöparen i vitt med röda ränder har inhandlats på Lantliv i Leksand.

1/2007

37


Köket som ligger i anslutning till storstugan har placerats i det som enligt originalritningen var sovrum. Köksinredningen har tillverkats av Västra Ärnäs Bygg. Induktionshäll, köksfläkt, inbyggnadsugn och mikrovågsugn kommer från Bosch. Yt gillar verkligen att arbeta i köket som har utsikt över de norska fjälltopparna. Induktionshällen som är lika snabb som en gasspis är infälld i en skiva av polerad sten från Älvdalen/ Wasasten of Sweden.

igenom och ändå få mera ljus och rymd. – Jag ville så gärna ha det så, för jag tycker det är synd att ha täckmålade väggar och inte kunna se spelet i träet, säger Yt. Ett färgval som också gett ett bra inomhusklimat med en jämn luftfuktighet, genom att oljan tillåter den naturligt diffusionsöppna timmerväggen att andas. Något som familjen rent konkret kommit att märka av, eftersom ett av de tre barnbarnen har astmaallergi och blir så mycket bättre under fjällvistelserna. – Han är fjorton år gammal och kom ner här en morgon och sa: Jag har sovit så gott i natt! Han känner ingenting när han är här och vi andra vi märker det också, att det är ett sunt hus rakt igenom, säger hon. HUSET HAR GRÄS på taket, något Malungs kommun bestämt att alla byggnader i området ska ha. Under torven, som köptes i fyrkantiga block med ett finmas-

38

1/2007

kigt nät runt omkring, ligger först tjärpapp och sedan en plastmatta. För att få ytterligare bättre växt kan man strö på ett tunt lager mull med gräsfrö i. Beroende på i vilken mosse torvblocken tagits, kan olika typer av växter sedan visa sig komma upp. – Jag har sett ett tak som hade fullt med blommor och jag hoppas ju att det kommer lite sådana här också, säger Yt och tittar hoppfullt upp mot det nyanlagda torvtaket. Låter man sedan blicken vandra längre ner, ser man fönstren som följde med huset och som målats engelskt röda. På gammaldags vis är de kopplade och har spröjsade rutor som kittats. NÅGOT ANNAT DE är glada för, är bastun. – Det är så skönt på vintern när man har varit ute hela dagen och åkt skidor och är riktigt kall, att få komma in och bli genomvarm igen, säger hon. Jag får veta att hela familjen åker slalom och har kom-


I anslutning till badrummet ligger bastun som är skön att krypa in i efter en hel dag i backen.

Huset som byggts i 7 tums timmer som handbilats utvändigt har så kallade Dalaknutar. Terrassen går längs hela framsidan på huset, vilket gett en solig uteplats mot sydväst. Utemöbeln kommer från Jysk.

mit att älska allt vad fjällivet har att erbjuda. – Sommar som vinter, alla vill följa med och gå på tur eller plocka bär, det är ingen som inte vill vara med. Men så har ju vår dotter också gått med oss och vandrat i alla år, så hon tycker ju om det. Sedan är det fint att hon har hittat en man som också gillar friluftslivet, tilllägger hon. Från huset ser man backen, vilken man kan ta sig till med skidorna på. Yt berättar hur hon brukar stå med kikaren och se barnbarnen komma susande ner för branterna. Det är onekligen ett fantastiskt läge och tittar man mot väster syns de norska fjälltopparna. Det är ett landskap annorlunda det som de är vana hemifrån. – Hemma i Danmark bor vi vid havet, så vi har ju båda delarna. Och vi tycker om att bara sitta och titta på fjällen och låta tankarna vandra, säger hon. Det är ingen tvekan om att de funnit sig till rätta i Stöten och eftersom Karl och Yt numera är pensionärer tänker de

sig i framtiden kunna vara halva tiden i stugan och halva hemma i Danmark. Detta genom att vara två månader i taget på varje ställe, för det nybyggda huset är alldeles för härligt för att inte vara i. – Det är så fint att bara gå och titta på timret, vilket hantverk det är, säger Yt och får medhåll av sin man: Om man tänker på att det är handbilat och att en timmerman gått runt och anpassat stockarna till varandra, så ger det en sådan känsla. Det är människor som har arbetat med tingen och inte bara maskiner och det betyder mycket för oss. Och så kan vi höra hur stugan lever, att det knakar och knäpper lite här och där, säger han och Yt fortsätter: Det här huset passar vår familj, det har blivit vårt andra hem – så det är klart att det skulle vara timmer! Vid husknuten står vandringsstavarna och bara väntar. Familjen har kommit att älska allt vad fjällivet har att erbjuda, vinter som sommar.

1/2007

39


  

  

ÅSTRANDSSTUGAN TIMMERHUS Bostads- o fritidshus, garage o gäststugor

Vi bygger Ert timmerhus med känsla! Hantverksmässigt skräddarsydda timmerhus. Slott, drömhuset vid havet, fjällbastu, koja...

F OR SÉNS TIMMERHUS AB

Tel 0647 61 11 00 www.forsenstimmerhus.se jan.forsen@forsenstimmerhus.se

Välkommen att kontakta oss. Vi hjälper Dig gärna att förverkliga drömmen om ett eget timmerhus.

Åstrandsstugan Timmerhus AB Fastnäs 51, 68051 Stöllet, Tel. 0563-86111, Fax 0563-86017. astrandsstugan@telia.com

www.astrandsstugan.se


Leveranstid:

150 år Vi ritar och konstruerar timmerhus efter era önskemål! Stor erfarenhet av 3D-visualisering! Läs mer på www.insideoutside.se eller ring 0248-205 20

Så lång tid tar det att få fram unika golv av gammaldags breda konade furuplank – från planta till golv. Men våra kloka förfäder har sett till att vi kan avverka tallar, såga plank, torka, hyvla och lägga in exklusiva furugolv redan idag. Gediget hantverk i varje led ger exklusiva, unika golv i hus och hem där bara det bästa duger. Golv skapade för att bevara kultur och tradition – för generationer framöver.

www.skedevigard.se • info@skedevigard.se Tel 0157-310 17 eller 070-873 13 97 Schedewij Gård • 642 93 Flen

Sälens vackraste fjällby blir två Soltorgsbyn i Stöten får en granne. Granfjällsbyn ligger något högre på Granfjällets västsluttning och i samma storslagna natur. Samma gedigna hus med torvtak. I övrigt bestämmer Du själv (utgående från detaljplanen) hur just Ditt hus ska se ut och vem som ska bygga det. Ski in – ski out i Sälens bästa backar med Sälens kortaste liftköer gör skidåkningen till en höjdare. Låt bilen stå. Det är gångavstånd till alla aktiviteter i Stöten som restauranger, bad, bowling och affärer. Snart börjar vi bygga en golfbana direkt nedanför Granfjällsbyn, på gångavstånd såklart.

Nu börjar vi sälja tomter i Granfjällsbyn. Visning sker 24-25-27 februari samt 1-3-4 mars (kl 12-14) Kontakta gärna Liljefjäll för mer information: Tel: 023-312 40 Mobil: 070-513 12 49 Mail: info@liljefall.se Hemsida: www.liljefjall.se


Naturlig rymd

När Ulla Haygood såg den åttkantiga timmerstommen insåg hon genast att detta kunde bli hennes drömstall.

S

Av: Henrik Fitinghoff

måland ter sig för en norrlänning som ganska märkligt. Det bor nämligen folk överallt ute i skogen. Kör du av från vilken större väg som helst kommer du till by efter by och samhälle efter samhälle. Men jag blev ändå förvånad när jag dök på en stor herrgård mitt ute i ingenstans. Nobynäs säteri består av en gigantisk mangårdsbyggnad i sten, omsluten av sedvanliga byggnader i samma stil. Går du sedan runt på baksidan öppnar sig en vacker park, numera delvis indelad i några hästhagar, och längst ner ligger ett väl kamouflerat timmerstall som lätt smälter in i omgivningen. Den åttkantiga byggnaden väcker egentligen ingen större uppmärksamhet med sina dova färger, inte förrän du stannar upp och tittar efter. När du sedan går in i stallet dras din blick automatiskt mot det höga taket och rymden där inne.

LÖSNINGAR NÄR DET gäller timringsteknik och annat är förutom det fina hantverket egentligen inget anmärkningsvärt. Men åttkantiga byggnader i den här storleken är inte så vanliga, i synnerhet inte i timmer. För Ullas del var det just rymden och luftigheten som var det mest attraktiva, men eftersom det inte fanns någon planritning på ett åttkantigt stall fick hon försöka rita ihop det själv. Tillsammans med Aneby Timber, som levererar de åttkantiga stommarna började man skissa

42

1/2007


Natrulig rymd 8-kantigt stall

när du går in i stallet dras din blick mot det höga taket 1/2007

43


Från utsidan ter sig stallet nästan lågt, takets koniska form gör att det trots sin stora yta och höjd inte särskilt dominerande. Laxknutarna är mycket täta.

44

på hur det skulle kunna se ut. Sex boxar, foderkammare och sadelkammare skulle stallet rymma, och eftersom konstruktionen är självbärande kunde man ställa väggarna efter eget huvud. Ett problem som krävde lite tankearbete var själva boxen. Enligt svensk lag ska en box vara minst nio kvadratmeter och den kortaste väggen måste vara minst 2,5 meter. Antalet kvadratmeter var egentligen inga bekymmer, även om uppställningen blir lite mer komplicerad, men väggen in emot stallet blev snarare två meter. Nu löstes det genom att det faktiskt inte var någon vägg, utan en dörr. Och eftersom alla vinklar är större än 90 grader så blir boxen väldigt rymlig och trevlig för hästen. All inredning har Ulla ritat tillsammans med sin man Steve, men de övre gjutjärnsgallren från 1700talet är arvegods. Taket är isolerat med skivor av träull från Träullit, så stallet fungerar som varmbonat. Det finns dock ingen annan vär-

mekälla än de sex hästarna, men det räcker gott och väl för att hålla plusgrader och se till att inte vattnet fryser. Ventilationen sköts med hjälp av självdrag via ventiler och de öppningsbara fönstren i boxarna. Utluften passerar sedan genom lanterninen mitt på taket. Där har man experimenterat med hur stora öppningar som behövs, varför plexiglasskivorna inte kommit på plats. Resultatet visar att det bara krävs en öppning på någon decimeter för att få bra luftcirkulation och ändå kunna behålla värmen. ALLA SOM KOMMIT i kontakt med de byggnormer som gäller idag för stallbyggnader vet att man lägger stor vikt vid ventilation, vilket också är tydligt här. Det finns ett likadant stall längre norrut i Sverige som dock fungerar som kallstall, varför man helt enkelt lämnat öppet vid takfoten runt om. Stallgången, som egentligen bara sträcker sig mellan sadelkammaren 1/2007


Natrulig rymd 8-kantigt stall

och foderkammaren används också som undersökningsspilta för ston, då Nobynäs säteri också är hingststation. Och vi hittar flera smarta lösningar på olika vardagsproblem med stall och hästhållning och inser att Ulla och Steve lagt ner en hel del tankearbete på sitt åttkantiga stall. OM DET ÄR mer praktiskt eller smartare med ett åttkantigt stall? Nej, men allt handlar inte om praktik. Stall och alla andra byggnader som vi tycker om är också uttryck för kreativitet, kultur och historia. Timmerstall är något vi haft i Sverige i 1000 år, och kanske ännu längre. Det är praktiskt eftersom det är enkelt att bygga och ger både stabila väggar och isolering. Men

att gå in i ett flera hundra år gammalt timmerstall gör att du genast förflyttas till en annan tidsålder och återknyter till den historia vi har. Ett modernt timmerstall återknyter till samma historia, men ur ett annat perspektiv. De maskinhyvlade stockarna ser visserligen moderna ut men bär på ett tusenårigt arv. Utseendet innehåller kanske ett modernare formspråk men funktionen i timret är den samma. Ulla och Steve är mycket nöjda med sitt stall, och det verkar deras Frieserhästar vara också. Man använder Nobynäs säteri till bland annat kurser för tränare i klassisk dressyr, och nu letar man en lämplig konstruktion för ett ridhus, dock inte i timmer.

Ulla och Steve har själva ritat och byggt inredningen till stallet. Den stora cirkelformade golvytan i mitten lämnar gott om plats för alla som rör sig i stallet även om en häst ställts upp för skötsel.

Stallfakta

Stall för 6 hästar med sadelkammare och foderrum. Boxstorlek c:a 12,5 m2, fölbox c:a 16m2 . Takhöjd 5,80m. Finns i två timmertjocklekar: 120 mm och 195 mm. Levereras som materialsats med fönster och tak. Pris inkl moms, exkl inredning och frakt: 212 000:-. För mer info: www. anebytimber.com www.nobynas.com

1/2007

45


46

1/2007


Stallspecial Många drömmer om att ha ett stall hemma. Man vill slippa resor till- och från stallet och höga stallhyror för att kunna lägga mer tid på hästarna och ha dem i sin närhet. Men vad är praktiskt möjligt och vad kostar det? Har man egentligen någon nytta av hästarna? Vi visar här ett par lösningar för dig som funderar på att komplettera ditt boende med ett stall.

Timmerladan

som blev ett sunt stall

Alla som någon gång spelat plocke-pinn förstår vad jag har gått igenom… Text: Helene Bringsell Foto: Adam Martell

J

ag och min familj som består av maken Pelle, sonen Adam och dottern Sabina, katter och islandshästar flyttade till vårt gamla skruttiga timmerhus år 2000. Huset köpte vi egentligen för marken och möjligheten att i framtiden kunna bygga eget stall. Visserligen var huset gulligt, men det visade sig snart att det behövde en helrenovering och i stort sett

1/2007

var det bara timmerstommen som kunde sparas. Vi arbetade ett halvår med att först riva och sedan bygga upp allt på nytt, konsekvensen blev ebb i kassan. Jag såg stalltanken flyga all världens väg.

EN ANNONS I lokaltidningen om en timmerlada på 7 x 13 meter till salu gav mig ny inspiration och envis som jag är tjatade jag mig till en

biltur för att titta på ladan. Efter 5 mil på bedrövliga vägar hittade vi ladan som stod mitt i en kurva och hade fått rätt bra slagsida. Den såg inte ut att palla för ännu en vinter. Jag såg möjligheter, den äkta hälften problem, men efter att vi pratat med ägaren kom vi fram till en, vad jag tyckte, bra affär. Han skulle ta sig an märkning och nedmontering samt frakt och efter lite prutande,

47


Box

Box

Box

7000

Foder

Bastu

Redskap

Sadel/tvätt

Dusch/ WC

13000

muttrande och hummande kände jag mig relativt nöjd. Priset för hela kalaset skulle bli 25 000:-. Efter några månaders föreberdeslser som bestod av byggnadslovsansökan, planering och gjutning av grundplattan för stallet, tog vi återigen kontakt med ägaren av timmerladan för att få den levererad hem till oss. Vi påminde om vikten av att stockarna skulle märkas och numreras före nedmontering så att vi snabbt skulle kunna timra upp ladan på nytt.

Loftet nås med hjälp av en stege, släkt och vänner hjälps åt att langa upp höet som levereras packat i balar. När man hanterar hästar är det en fördel med en stor och rejäl port, men stora dörrar har en tendens att hänga snett och de är dessutom en säkerhetsrisk vid kraftig blåst. Här har vi själva byggt en enkel men effektiv skjutport av gamla golvplankor. Konstruktionen hålls ihop av de dekorativa krysstagen. Hela porten hänger på en stålskena med rullager som en smed hjälp till att tillverka. Man låser den enkelt med en vanlig hasp.

48

EN DAG NÄR vi kom hem möttes vi av glada grannar som tyckte att vi köpt rätt mycket ved och undrade om vi förväntade oss en kall vinter? Mitt framför husets entré låg en helt enorm hög timmer avstjälpt. De flesta dymlingar var avbrutna och det visade sig snart att märkningen inte stämde. Som tur var fanns en annan äldre märkning som hjälpligt gick att använda. Vi fick verkligen kämpa för att räkna I sadelkammaren finns plats för en rejäl grovtvättmaskin för täcken, schabrak och hästkläder. På väggen ett dekormålat medicinskåp.

1/2007

ut vilken stock som passade mot vad, men med stort tålamod blev vårt stall färdigt före vintern. Ingen kunde ha varit lyckligare än jag. STALLET VI BYGGDE är ett oisolerat kallstall som utnyttjar egenskapen av fuktvandring i timret. Sadelkammaren och våtutrymmet har placerats i ena änden av byggnaden och isolerats. På detta sätt har vi fått vi ett hälsosamt stall för hästarna och bekväma utrymmen för oss som arbetar i stallet. Eftersom stallet är rätt högt beslöt vi att behålla höjden för att kunna lagra hö ovanför boxarna, vilket har visat sig fungera förträffligt. Vi använde fuktavvisande betong till plattan och ett varv av lekasten murades upp för att hindra markfukten att komma åt timret. Eftersom allt arbete utfördes av oss själva så blev stallbygget helt som vi ville ha det och priset hamnade strax under 100 000:-. Innanför sadelkammaren ligger ett litet våtutrymme med toalett, dusch och bastu. Till höger innanför dörren finns en värmande bastu.


Zucchini kikar ut från sin box

Stallet är lätt att ta för en gäststuga med sina stora fönster och låga höjd insmuget bland träden på tomten.

Zucchini på duschplatsen, th sadelkammaren med diskho och varmvatten. Nedan redskapsvrån.

nu bor som en prinsessa. Hovstallarna torde ligga snäppet efter det Marie har åstadkommit. Eftersom det 13-åriga varmblodet är en kräsen dam som enligt Marie vill ha minst 15 graders värme för att komma till ro och sova efter kvällens varma dusch, har stallet tillläggsisolering invändigt täckt med slagtålig vit plåt, uppvärming från ett oljefyllt element som står fritt på golvet, en rejäl varmvattenberedare och duschplats med golvbrunn. Golvet i boxen är täckt med (håll i er nu) en röd heltäckningsmatta av gummi. Zucchini anser nämligen att kissa är något en dam gör utomhus så något strö behövs inte i boxen. Stallinredningen köpte Marie separat. Alftas prislapp

för stommern var 121 000:- men slutkostnaden blev runt en halv miljon. Från början hade Marie tänkt sig ett stall med två kammare och två boxar, men sedan tyckte hon att stallet behövde ljuset från fönstret och avstod från en kammare. Platsen som blev över används nu för upplägg av hö och annat foder. Det gör det också möjligt att öka ut den ena boxen till en fölbox, om det skulle bli aktuellt. Det timrade stallet smälter in i villamiljön så väl att grannarna under byggnadstiden undrade om det var en gäststuga paret byggde? Svaret blev: — Ingen gäststuga, en häststuga!

Häststuga, inte gäststuga

sent så att du inte klarar att släcka den själv bör du istället inrikta dig på att rädda hästarna. Liv är viktigare än egendom.

… brandsäkerhet.

Den vanligaste orsaken till brand är brister i elinstallationer och underhåll. Bränder startar ofta i maskinell utrustning som har med foderhantering att göra, t.ex. hökanoner och halmhackar, men även lokaluppvärmning eller motordrivna fordon kan ge upphov till brand. Åsknedslag är en vanlig orsak till överspänningar i ledningsnät av olika slag. Det kan ge skador på elledningarna som kanske inte visar sig förrän långt senare.

Foder/ strö

Box Duschplats

Redskap

Sadel

Box

Tänk efter före!

Om det börjar brinna… 1. Om du upptäcker en brand för

6900

9400

M

arie och hennes man bestämde att de ville förverkliga sig själva. Marie valde en häst och hennes man en hoj. Såhär efteråt erkänner Marie att hon nog inte tänkte alls innan hon skaffade häst. Det första hon upptäckte var att hon nog måste ha en stallplats och den plats hon fann var inte riktigt trivsam för hästen, sen upptäckte hon att resorna till och från stallet tog för lång tid, då började hon fundera på att bygga stall hemma och insåg att tomten var för liten för hästhållning. Efter att ha köpt till mark började hon så rita sitt drömstall och kontaktade sedan Alfta skogstekniska som hjälpte henne förverkliga idéerna. Resultatet har blivit att Zucchini

2. Larma 112 och tala om hur många hästar som är i fara.Var beredd på att uppge korrekt adress, t.ex. kartkoordinater. Kontakta grannar och veterinär.

3. Begränsa branden genom att stänga dörrar och luckor mellan stall och övriga utrymmen det brinner i.

5. Släck med vatten eller pulversläckare.

4. Lossa hästarna och för ut dem till en hage.

Installera jordfelsbrytare och överspänningsskydd (åskskydd). Det finns brandvarningsanläggningar som gör det möjligt att snabbt upptäcka en brand. Det bästa är att dela in byggnaden i brandceller så att man isolerar stallet från foderdel, verkstad, maskinhall etc. Man bör bygga med skyddsavstånd mellan olika byggnader om 15 meter. Det är röken som dödar. Hästarna måste kunna föras ut vid brand. Bygg

1/2007

stallet med minst två utrymningsvägar i två olika väderstreck. Kontrollera att boxlåsen är lätta att öppna i en paniksituation. Brandventilation nära taknocken av material som tidigt öppnar sig vid brand (aluminium, fibercementplattor och lättsmält plast) begränsar spridningen av rök och brand. Det är viktigt att hålla ordning! Håll rent från damm och skräp, speciellt i stallgången. Håll råttorna borta och kontrollera all el regelbundet.

Se till att ha nödvändig släckutrustning i form av en vattenslang på centrumrulle i stallet och minst en sexkilos pulversläckare i övriga brandfarliga utrymmen. Källa: Räddningsverket

49


Låt hästarna

värma ditt hem

Ett timrat turridningsstall med bostad på övervåningen väckte vår nyfikenhet, och vi gjorde en snabb utryckning till fjällvärlden. Text: Stina Lundhgren Foto: Adam Martell

V

äl på plats insåg vi snabbt att vår fantasi skenat iväg en aning. Eftersom vi till förra numret arbetade med uppvärmning av hus så hade vi glatt dragit slutsatsen att det här husets övervåning värmdes av hästarna i våningen under. Nu visade det sig att stallet var ett s.k. sadlingsstall, vilket bara används när man sköter hästarna, resten av tiden går de tolv nordsvenskarna ute på lösdrift i en enorm hage med ett ordinärt friluftsstall av plank som skydd mot väder och vind. Bostaden på övervåningen var vid tillfället uthyrd till tio glada semsterfirare, så vi ville inte störa dem genom att klampa in och fotografera i lägenheten. Kvar blev alltså ett timrat stall som visade sig vara bara nästan timrat... Med nästan menar jag att man bara hade timrat upp till hästarnas mankhöjd. Resten av byggnaden var en regelkonstruktion. Stallets ägare förklarade att de haft problem i sitt gamla stall med att hästarna sparkade och gnagde sönder väggarna och därför hade

50

de valt att timra den nedre delen. Det gav dessutom god stabilitet till resten av huset. Det här är ju en utmärkt lösning om man av ekonomiska eller praktiska skäl inte kan timra en hel byggnad. Far i huset hade själv byggt en charmig spiltinredning av grovt virke och råa granstammar. På golvet låg ett bastant trägolv som ut mot långsidorna övergick i betonggolv. I ena änden av stallgången fanns en port ut mot friluftsstallet och hagen. TANKEN PÅ ATT värma en bostad med hjälp av hästar hade slagit rot och efter lite forskning fann vi en annan lösning: en ny typ av förbränningspanna för hästspillning. Alla som har stall hemma på gården vet vilka enorma mängder nedlortat spån och dynga en enda häst kan lämna efter sig på en vinter, och har man inte åkermark och maskiner att sprida ut dyngan med kan det bli ett drygt och kostsamt arbete att transportera bort avfallet för deponi. I dessa energisparartider kan det ju vara intressant att ta tillvara avfal-

let för egen räkning och nu verkar det som om en lösning närmar sig. Luleå Tekniska Universitet (LTU) håller i samarbete med AB Swebo Flis och Energi på att utveckla en förbränningsmodul som gör det möjligt att låta hästarna till stor del stå för energin och uppvärmningen av bostad, stall och ridhus. Hästspillningen och spån från boxarna blandas och eldas som vilket biobränsle som helst. Den nya brännaren klarar ända upp till 50% fukthalt, tack vare en unik förbränningskonstruktion. Kvar efter förbränningen blir en aska med höga halter av fosfor och kalium vilket kan användas direkt som gödningsmedel och bidrar till ett natruligt krestlopp. Utsläppshalterna av kväve blir något högre än vid förbränning av råflis på grund av kväven i urinen som följer med spånet. Men det kan kompenseras av de minskade utsläppen från transport av avfallet. Nu har Swebo byggt ett modernt laboratorium på sin mark i Boden bestående av en 90 x 30 meter stor byggnad där två stycken förbrännningsanläggningar för hästspillning ska installeras. Man har även installerat en anläggning på Falu Riklubb. Vi ser med spänning fram emot att få följa upp det här arbetet. Läs mer på www.swebo.se. 1/2007

Ska man bygga stall behöver man fundera och planera, här har vi sammanställt tips som kan vara till hjälp.

Mått Boxstorlekför en kvadratisk box räknar man ut genom att ta mankhöjden för hästen x 2, d.v.s. har du en häst med mankhöjd 1,50 måste boxen vara minst 3 x 3 meter. Takhöjden ska vara 1,5 x mankhöjd, dock lägst 2,2 m. Mellanväggar skall vara täta, använder du plank måste de ha en minimitjocklek på 38 mm och höjden skall vara 0,8 – 0,9 x mankhöjd. Om man kompletterar med stående galler upp till tak ska mellanrummen i gallret vara 65 – 86 mm, för ponny och föl 50 mm. Boxväggar och spiltskiljeväggar Avståndet mellan vägg och tak: < 150 mm eller > 450 mm. Avstånd mellan vägg och golv mindre än 35 mm. Boxdörren skall ha en bredd av minst 120–130 cm. Utrymningsdörr bör vara 1,5 x 2,2 m Stallgångar bör vara 2,5 - 3m breda.

Ventilation Stallet kan ha naturlig eller mekanisk ventilation. Luftutbytet samt luftfuktigheten måste kontrolleras på bästa sätt. Det får inte vara för tätt. I ett värmeisolerat stall får den relativa luftfuktigheten under vintern inte överstiga 80 % såvida inte stalltemperaturen understiger 10 °C. I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och relativa fuktigheten inte överstiga 90. (Exempel: Om stalltemperaturen är 5 °C får fuktigheten inte överstiga 85 %, 5 + 85 = 90). I ett oisolerat stall får den relativa fuktigheten inte överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 %. Stall med mekanisk vetialtion ska ha en anläggning för nödventilation.


Kalla stallfakta Vad säger myndigheterna?

En ny-, om- eller tillbyggnad av ett stall för fler än 5 hästar ska på förhand godkännas från djurskydds- och djurhälsosynpunkt av länsstyrelsen, s.k. förprövning. Kravet på förprövning gäller även när en byggnad som tidigare inte har använts som djurstall ska inredas och användas som djurstall. Ansökan om förprövning görs hos länsstyrelsen. Ansökan ska göras på en särskild blankett som tillsammans med byggnadsritningar lämnas till länsstyrelsen. Observera att några byggnadsåtgärder inte får påbörjas innan länsstyrelsen har beslutat om förhandsgodkännande. Innan byggnaden får tas i bruk - eller om det är mer lämpligt, snarast möjligt därefter - ska länsstyrelsen göra en besiktning. Vid besiktningen kontrolleras att byggnaden är uppförd och utrustad enligt de tidigare godkända handlingarna. Har du näringsverksamhet, t.ex. turridning eller hyr ut stallplatser mm behöver du även ha tillstånd från kommunens miljö/hälsoskyddsnämnd. Ansökan om bygglov och bygganmälan gör du hos kommunens miljö- och stadsbyggnadskontor. Även om du bygger ett stall för mindre än 5 hästar behöver du kontakta kommunen för att få information om vilken ”byggrätt” detaljplanen anger för din fastighet. Eftersom man från den 1 januari 2007 även måste anlägga en gödselplatta i betong för att lagra spillning innan återvinning är det bra att ha med den vid sökandet av bygglov.

Enligt djurskyddsmyndigheten ska ett stall ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Stallar ska vara försedda med artificiell belysning. inredning som är utformad så att den inte skadar hästarna eller medför risk för deras hälsa. Utöver skiljeväggar mellan spiltor eller boxar ska det om det inte är uppenbart onödigt finnas en avskiljningsanordning som hindrar hästar att skada varandra. utfodrings- och vattningssystem som ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att djuren kan äta och dricka lugnt och naturligt. golv och liggytor med en jämn och halkfri yta. en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott.

Dessutom... Planera även lagring och beredning av foder samt sadelkammare och andra trivselutrymmen, glöm inte toalett. Bra att veta är att sadlar och träns trivs bäst i en temperatur på 12 – 16 grader.

1/2007

51


Tillverkning och försäljning av knuttimrade sportstugor och villor efter kundens önskemål!

Stora Industriområdet 795 32 Rättvik

Tel/fax 0248-120 33

Mobil 070-759 06 24 E-mail: ollastimmerstugor@beta.telenordia.se www.ollas.se

Vi har naturmaterial för nybyggnad och reparationer:

LINDREV LINSNÖRE TJÄRDREV SIKON HB

Telefon/Fax: 0583-510 80 Mobil: 070-516 63 91

www.lindrev.com E-post: sikon@telia.com


Besök vår där kan du beställa vå katalog.

www.hals

ing

Timmerhus i alla storlekar. Massivt timmer 120 eller 195 mm.

Industrivägen 2, 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21

ANEBY TIMBER Tel. 0140-230 05 anebytimber@aneby.com • www.anebytimber.com

Industrivägen 2 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21

05-0337_Allt om Villor och hus 1 06-02-06, 15.38.25 Cyanblå (processfärg) Magentaröd (processfärg) Gul (processfärg) Svart (processfärg)

Hedehus AB

Gedigna timmerhus i senvuxen norrlandsfura www.hedehus.se 0684-10300


Timmer för en ny generation Ett timmerhus behöver inte vara en låg stuga med små fönster och torvtak. Tvärt om, ny teknik öppnar möjlighet för annorlunda former och lösningar, i ett miljövänligt boende för framtiden. Av Eva Sjöblom Foto: Cecilia Nordstrand

54

1/2007


N

är Ellen och Håvard Belbo bestämde sig för att bygga nytt hus i den lilla mysiga staden Steinkjer ca 10 mil norr om Trondheim i Norge, blev det naturligt att välja timmer. Men drömtomten i ett villaområde högt uppe på ett berg med utsikt över Trondheimsfjorden gjorde projektet till en utmaning. Med branta sluttande kanter som stupade dramatiskt nedför, måste byggnaden anpassas till terrängen och bli extra hög på ena sidan. Att paret dessutom ville bygga ett hus med ett modernt formspråk, som skiljer sig från traditionella timmerhus, gjorde inte saken lättare. — Vi hade lust på ett lite modernare timmerhus och inte en typisk hyttestil med små fönster och torvtak, utan en byggnad som passade in i ett bostadsområde, säger Ellen. Andra önskningar som fanns var att huset skulle ha en öppen planlösning på övre plan. Kök, vardagsrum och hall skulle därmed gå ihop och fungera tillsammans med ett öppet loft, vilket kunde användas som lekrum för de båda barnen, Wilhelm 7 år och Henrik 4 år. För att få in maximalt med ljus ritade arkitekterna som anlitades, Arnstein Gilberg och Dina Lie från Trondheim, ett fem meter högt glasat trapphus på mitten av långsidan mot söder. —Det var ju en utmaning, för glaset står still, medan timret sjun-

ker på sidorna och det må man ha i tankarna hela tiden när man bygger på det här sättet, men det finns ju tekniska lösningar, säger Håvard lugnande. Det samma gällde de båda burspråken. Det ena 40 cm djupt i vardagsrummet, fästat på väggen och det andra, en glasad vägg mot söder i köket, vilken vilar på pelare under. —Burspråken ska ju sitta fast, men timret runt om ska kunna röra sig och det är lite av orsaken till att man inte som regel ser det på timmerhus, för det är tekniskt vanskligt, säger han på klingande norska och fortsätter: Samtidigt finns det ingen tradition av att bygga så här, glas var dyrt förr och därför gjordes fönstren små, liksom rummen som hade låg takhöjd för att underlätta uppvärmningen. Men nu har ju världen gått vidare och utvecklingen framåt, säger han.

Huset har anpassats efter den branta sluttande terrängen. I den timrade delen till vänster ligger köket på övervåningen, medan sovrum, tvättstuga och hall placerats på nedre plan. De båda fönstren på gaveln, strax under takfoten, ger ljus åt loftet.

HUSET SOM BÖRJADE byggas sommaren 2002 och som stod inflyttningsklart ett år senare, är byggt av lamelltimmer som har träets alla fördelar, men som inte spricker eller rör sig som vanligt timmer. Stockarnas dimension i det här fallet är 8 x 11 tum (195 x 260 mm). När jag frågar Håvard som arbetar som chef på Øverbygg, Norges största producent av timmerhus, om den tjockleken räcker för att hålla u-värdet, svarar han nej. 1/2007

55


ett modernt, funktionellt och vackert hem

Vardagsrummet har rymd och ljus tack vare den 5 meter höga takhöjden samt fönstren som löper runtom under takfoten. På väggen rakt fram syns det 40 cm djupa glasade burspråket som fästs på timmerväggen. Alla tak invändigt liksom vissa snickerier har täckmålats med en miljövänlig färg från Livos, som också levererat det bivaxbalsam med vitt pigment i som timmerväggarna laserats med.

Fakta om husbygget

Det tog 14 dagar att resa huset som är byggt av lamelltimmer från Øverbygg, Norges största producent av timmerhus, med kontor även i Sverige. Stockarna vilka har riktiga knutar, var då färdigsågade redan på fabriken. För att kunna lämna garantier på det utförda arbetet, är det alltid Øverbyggs egen personal som sätter upp husen. Dessutom kräver företaget att kunden anlitar en arkitekt som är med i förprojekteringen när det gäller bostadshus. Detta för att få så bra ljusförhållanden som möjligt genom rätt placering på tomten, något som i förlängningen kan ge energibesparingar.

Trappan leder upp till det öppna loftet och bakom glasdörren finns ett arbetsrum, där man kommer direkt ut på terrassen.

Från loftet ser man ner i vardagsrummet med den vridbara kaminen från Rais, som gör att elden kan ses från olika håll. På golvet ligger en lackad amerikansk körsbärsparkett från Haro Parkett. Sofforna, mattan, skåpet och byrån har inhandlats på Berge InteriØr, medan bordet kommer från en inredningsaffär i Steinkjer.

56

1/2007


Det ligger ett trädäck mellan huset och plattsättningen av s k herrgårdssten, som leder fram till trappan upp till garageinfarten.

— Timmerväggen har ett sämre u-värde än en uppreglad standardvägg, men då får man istället anledning att räkna på den totala värmeförlusten i byggnaden. Kan man kompensera med bättre isolering i tak, golv samt satsa på god kvalitet på fönster, då håller det, säger han. Andra uträkningar han gjort visar att det många gånger är bättre att sätta in stora fönster mot söder och väster, istället för att ha timmervägg, eftersom glaset fångar upp solljuset och ger en slags växthuseffekt. En linje han och Ellen gått på när det gällt sitt eget hus, som är så kallat ”solvänt” med små fönster mot norr och stora glaspartier mot söder och väster. VAD SOM INTE tas med i U-värdesberäkningarna, är att både vanligt timmer och lamellstock, magasinerar värme bättre än en uppreglad vägg. Något som förstås hjälper till att hålla nere elförbrukningen. Jag får veta att bergvärmen brukar kunna sänkas redan i mars, när solen börjar ligga på. Den totala elåtgången i huset som har vattenburen golvvärme, blir då mindre än 19 000 kilowattimmar per år. Inkluderat all teknisk utrustning samt uppvärmning av vatten. En siffra som blivit lägre än den beräkning som gjordes före bygget, då värmeanläggningen inte ansågs dimensionerad för att klara de kallaste vinterdagarna. Därför sattes en kamin in på en central plats i huset, men trots tidvis bistert klimat, har den

ännu inte behövt användas annat än i trivselsyfte. —Vi tänkte att vi verkligen måste prova de här idéerna, för det blir ju lite teoretiskt att bara räkna på uvärden och för oss har det fungerat, säger han. Och visst, det är inte något litet hus att värma upp med sina 235 kvadratmeter och som dessutom har fem meter i takhöjd på vissa ställen. PÅ TAKET LIGGER norskt skiffer, vilket med sin tyngd bidrar till att huset snabbare sätter sig. Men det finns också andra lösningar när det gäller att ersätta ett tungt tak. Håvard berättar hur de i en av väggarna på övre planet, använt två stålfjädrar som står emot pressen från sidorna, eftersom väggen slutar under övervåningens golv och därigenom inte får det naturliga trycket från taket. Under normala förhållanden hade väggen kommit upp i en stor båge. Men genom att använda ett gängat stål som går igenom stockarna och sedan ansluta det till en stålfjäder som spänns till en kraft motsvarande tyngden från taket, gavs friare spelrum när huset planerades. Därigenom behövde inte alla timmerväggar gå från golv till tak. Han säger vidare att det var första gången den här tekniken testades och tillägger: Vi har fortfarande ett plant golv på loftet, vilket betyder att det fungerar! OBEHANDLADE TIMMERVÄGGAR ÄR så kallat diffusionsöppna, det vill säga 1/2007

Det första man ser när man stiger in genom dörren är det fem meter höga, glasade trapphuset som släpper in mängder med ljus och möjliggör en fantastisk utsikt över landskapet. För att få maximal utsikt skarvades glaset i höjd med trappavsatsen. Men utrymmet under fungerar även som ett litet växthus för gurka och tomatplantor. På golvet ligger en klinker som heter Granito av märket Todagres Pulado från Flissentret i Trondheim. Den blir mycket stark eftersom den först smälts ner och sedan poleras.

Kallmuren framför huset, som paret själva byggt, är en lokal sten som kallas Brandsägg-sten och som genom att den har brunt i sig passar bra till det brunbetsade huset.

57


Väggarna har utvändigt strukits med en bets som tillåter fukten att vandra genom timret. Huset som är s k ”solvänt”, har små fönster mot norr och öster och större glaspartier mot söder och väster. På taket ligger skiffer från Lierne.

Lamelltimmer

Lamelltimmer har träets alla fördelar, men spricker inte eller rör sig som en vanlig timmerstock. Dessutom får lamellen en tåligare yta, eftersom de sex delarna limmas ihop med kärnvirket utåt. Detta till skillnad från limstocken som har många små bitar limmade ovanpå varandra, i syfte att få extra bärighet. Men eftersom lamellen är så massiv, tål även den stor tyngd. Limmet är av typen Melamin som är ett utprovat och säkert lim, vilket används i mycket tunna skikt för att bevara timrets andningsegenskaper. Kostnaden för lamellstockar i 8 x 11 tum är den samma som för vanliga timmerstockar i samma grovlek, men vid lägre dimensioner blir lamellen dyrare än timmer.

58

Under takfoten löper fönster från Gilje runtom, som ger vackert ljus och utblickar åt alla väderstreck från loftet.

på Håvards lott stod att sätta totalt 130 kvm klinker och kakel

Badrummet ger ett rent och fräscht intryck med vitt kakel på väggarna som bryts av med en bård i beige. På golvet ligger en ljust grå klinker och på trappsteget och runt badkaret mindre plattor i en mörkare grå ton, allt från Flissentret i Trondheim. Duschen avgränsas av en vägg i glasbetong. Pojkarnas rum går i grönt med en tapet av Designers Guild. Sängen, den runda kudden, spegeln, mattan, stolen och bordet har köpts på Ikea.

1/2007

Sovrummet har en tapet från Designers Guild, inköpt på Berge InteriØr. Säng, nattduksbord och lampa kommer från Ikea, medan påslakanet är köpt på Skeidar/Mio.


Köksinredningen som skräddarsytts till huset är från Folkvang i Snåsa. Ovanpå köksön ligger svarta klinkerplattor runt den nedfällda keramiska hällen från Husqvarna som även har fläktkåpan och diskmaskinen.

de kan andas. För att inte hämma den processen, har paret strukit väggarna invändigt med bivaxbalsam blandad med vitt pigment, som tillåter fuktvandring och därför ger ett behagligt inomhusklimat. Något som även gäller utsidan. – Felet som många gör, är att de målar timmerhusen med en allt för tät målarfärg utvändigt. Då är det bättre att använda bets eller tjära som tillåter väggen att andas, säger Ellen och får medhåll av sin man: På den kalla sidan bör man aldrig ha för tätt, för där ska ju den varma fuktiga luften kunna tränga igenom timret och möta den kalla luften. Är det då något i vägen, bildas kondens och kondens kan ge röta, säger han och tillägger: Men på den varma sidan kan man ha tätare ytskikt om man vill. Håvard berättar vidare att de förutom att de betsat timmerväggarna utvändigt, även har diffusionsöppet i taken, genom att använda eko-fiber som isolering. Att de brukat vindpapp som släpper igenom lite fukt gör därför ingenting, eftersom cellulosan, på samma sätt som träet, både kan ta upp och ge ifrån sig väta. PARET HAR VARIT med och gjort mycket själva när det gäller in-

redningen av huset. Som till exempel målningen invändigt, som till största delen utförts av Ellen, förutom taken som lejdes bort. Och på Håvards lott stod att sätta totalt 130 kvm klinker och kakel i badrum, kök och hallar. Men så har det också blivit precis som de ville ha det. Ett modernt, funktionellt och vackert hem, där man har kontakt med varandra mellan rummen. Bara en nackdel finns med de stora ljusa ytorna med mycket rymd. Man måste hålla ordning. – Annars blir det kaos och då är det inte trevligt. Så på det här planet är vi noga med att det ska vara undanplockat. För blir det rörigt på en plats, så påverkar det helheten och man vet ju aldrig när man får gäster, säger Ellen och skrattar. När jag frågar Håvard vad han tycker är bäst svarar han: – Det är ett hus som det är väldigt skönt att komma hem till. Och då tänker jag både på inomhusklimatet, men också på den ljusa behagliga miljön. Att det är äkta material som inte innehåller några konstigheter. Man ser var det är glas och var det är timmer, det är helt ofarligt virke man omger sig med – och det känns tryggt och gott!

Den svarta diskbänken av silgranit som är en blandning av sten och plast, vilken blir mycket slittålig, kommer från Blanco i Tyskland, medan vattenkranen är från Gustavsberg. Bänkskivor i körsbär.

Köpställen och kontakter

Berge InteriØr 00-47-735 185 00 Blanco www.blanco.com Designers Guild 0733-83 88 60 www.designdirekt.se Flessentret i Trondheim www.flissentret.no Folkvang Snekkerverksted 00-47-741 513 11 www.folkvang.no Gilje Tre www.gilje.no Grohe 0771-14 13 14 www.grohe.se Gustavsberg 08-570 391 00 www.gustavsberg.se Haro Parkett www.haro.com/parkett Husqvarna 0171-47 92 00 www.husqvarna.se Ikea 020-43 90 50 www.ikea.se Rais 035-12 48 48 www.energisparbutiken.se Skeidar/Mio 08-586 336 00 Skiffer från Snåsa och Lierne www.nornaturstein.no Villeroy & Boch 00-49 68 64-81-0 www.villeroy-boch.com Øverbygg AS 00-47-741 381 00 www.overbygg.no Överbygg Sverige AB 08-683 09 90 www.overbygg.se

Köket är rymligt och ljust med det glasade burspråket som även fungerar som en soffa att krypa upp i. Golvet är en amerikansk körsbärsparkett från Haro Parkett. Köksbordet i körsbär är från Berge Interiør, medan tyget i hissgardinen och kuddarna kommer från Designers Guild. De svarta stolarna och mattan har inhandlats på Ikea.

1/2007

59


Det fanns en tid när timmerhusbyggare ogärna såg att nya företag startades och att nytt folk kom in i branschen. Den tiden är nu ett minne blott, alla har insett att företag kan stötta och hjälpa varandra och att kvalificerad arbetskraft är ett måste.

Framtidens proffs Av: Stina Lundhgren

D

Krister kylver en stock som ska bli bordsskiva i minisågverket Bamsesågen som byggs av Conpro AB i Skellefteå.

60

en stora skolhallen vid Rättviks Gymnasium ser vid första anblicken lite rörig ut, som om någon glämt en massa timmerstumpar och kanske roat sig med att såga sönder friggebodar. Vid närmare granskning ser man att det är olika typer av timmerknutar som provtillverkats. Lärare Hans Eriksson visar hur allt går till: först får eleverna lära sig att hantera en yxa. För att göra det får de tillsammans bygga en 5-6 slogbodar och måste då handbila alla stockar. Sedan bygger de större saker och gör praktik hos värdföretag. Det låter kanske enkelt men att livnära sig på att bygga timmerhus kräver många färdigheter. Det är inte många företag som har tid och resurser att lära upp sina anställda, och att anställa människor som bara har ett hum om vad det är som ska göras kan vara ordentligt frustrerande. För att råda bot på problemet startade Föreningen Svenska Timmerhus ett samarbete med Rättviks Gymnasium. Man ställde upp kravspecifikationer och 2005 ändrades utbildningen i timmerhustillverkning från att ha varit en påbyggnadskurs på gymnasiet till att bli en KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) på 40 poäng. Den är nu sveriges enda KY utbildning i timmerhustillverkning. Ett av kraven som branschen hade på

1/2007


Krister putsar med yxan.

Det här är de verktyg som används mest underw utbildningen.

utbildningen var att eleverna när de lämnar skolan ska kunna arbeta helt självständigt. Därför får elverna inte bara lära sig timringsteknik utan även ritningslära, ergonomi, entreprenörsskap och bokföring i dator. De kan i princip starta eget när de avslutat utbildningen. Företagen som är anslutna till Föreningen Svenska Timmerhus ställer upp med praktikplatser för eleverna. Att timra hus framstår för de flesta som ett tungt och krävande arbete för stora starka karlar, men Hans Eriksson framhåller att det numera är ett smidigt arbete som även kvinnor klarar. Förr fanns inga lyfthjälpmedel, men nu timras många hus upp i stora hallar med kranar och telfrar i taket, sedan plockas huset ner och monteras upp på plats med hjälp av bil och kran. Arbetet med att montera upp Att handbila stockar är det första eleverna får lära sig, här är det Rickard som hugger.

ett hus som förr tog en vecka kan nu göras på en dag. Utbildningen har hittills inte haft någon kvinnlig elev men man hoppas att det i framtiden ska komma kvinnliga sökande. Hans Eriksson lovar allvarlig att den tjej som söker kommer att få en plats. Medelålder på eleverna ligger runt 35 och de flesta kommer från mellersta och norra sverige samt Småland. Vad händer då med alla hus som eleverna producerar under sin studietid? Det visar sig att de flesta husen är beställningsjobb, men det är bara föreningar som kan beställa eftersom skolan inte vill konkurrera med näringslivet. Vi åker upp till Rättviks travbana där eleverna timrat upp ett flertal hus. Årets elever håller på med att sätta upp andra halvan av en stomme som ska bli cafeteria och servering.

Det var inte möjligt för klassen att hinna göra hela huset under de 40 veckor som kursen varar, så man delade helt enkelt upp huset i två halvor. Bredvid ligger en vacker tvåvånings byggnad som i nedre plan innehåller en kiosk och i övre plan en läktare för journalister. Hans Eriksson berättar att de som driver travbanan tycker att timrade hus passar bättre in i området och efter en blick på den gamla inglasade stålkonstruktionen som är publikläktare kan jag inte annat än ge honom rätt. De små timrade bygganderna som ligger på rad utmed banan bidrar till en gemytlig miljö.

Hans Eriksson visar att eleverna får lära sig timra stommar med den äldsta tekniken i rundtimmer.

Läs mer på http://gymnasiet.rattvik.se/KY.asp kan du läsa mer fakta om utbildningen och även ladda ner en ansökningsblankett.

Den blivande serveringen vid Rättviks travbana, till höger syns den del som årets elever håller på att timra upp.

1/2007

Ronny barkar en stock med barkkniv

Slogbodar är det första eleverna får timra.

61


Timra

för framtiden

För Maria Westrin Wernström blev timringskursen på en vecka att minnas. Hon hade med sig sina tre vuxna barn, och tillsammans lade de grunden för ”barnbarnshuset”.

Maria Westrin Wernström på timringskurs tillsammans med barnen Anna Sifvert, Johan Nilsson Westrin och Peter Nilsson Westrin. Anna Sifvert kämpar för att få knutarna täta.

Johan Nilsson Westrin ska använda sina nyfunna kunskaper under en renovering av en sekelskiftesladugård på en alptopp i Schweiz..

62

V

i har varit ute och rest en hel del, men det här – att få vara tillsammans med sina barn en hel vecka och bygga ett hus av träd för kommande generationer — Det är i allra högsta grad en äventyrsresa. Kanske den största, säger Maria Westrin Wernström. Det ligger mycket planering bakom den här juniveckan. Maria, 57, har fått fyra barnbarn på 3 år. Hennes vuxna barn Anna Sifvert, 34, och Peter Nilsson Westrin, 35, är småbarnsföräldrar, och 30-årige Johan Nilsson Westrin är bosatt i Schweiz. Innan de kunde samlas på Logosol i Härnösand har det alltså pusslats en hel del. Timmerhuset som växer fram ska på sikt flyttas till familjens torp i Judeby, Ramvik. — Här har vi ett Per Albin-torp som vi renoverat. Timmerhuset bygger vi till barnbarnen. Vi kallar det barnbarnshuset, säger Maria, som annars är född i Trehörningssjö. När Maria ärvde skog i Sidensjö förändrades hennes liv. Hon upptäckte sina rötter i Ångermanland och fick en stark känsla för skogsbruk. Intresset väcktes för släkten i Trehörningssjö, Nätra och Sidensjö. Förfädernas kunskap och möda fanns nedlagd i den skog hon fått, nu var den hennes tur att förvalta för att sedan lämna vidare. — Jag gick alla skogsvårdsstyrelsens kurser och läste dessutom hållbart familjeskogsbruk på Växsjö universitet. Kombinationen teori och praktik gjorde att jag fick på fötterna, berättar Maria, som bland annat engagerat sig för kvinnliga skogsägare. 1/2007

Den här kursen knyter ihop allt som är viktigt för mig. Familjen och skogen. Att komma tillbaka till rötterna. I sin släktforskning fascinerades Maria av förfädernas stora skogsengagemang. — Det känns som att de finns med oss på resan. Farfar Anton Sundström, morfar Arvid Westrin. Min pappa Jonas. De ser huset växa fram. Och allt tack vare skogen.

Tycho Loo leder Logosols timringskurser i Härnösand. Tmringskursen i juni samlade 13 deltagare.

Växande kursprogram med visioner

För företaget som växte fram kring produkter inom småskalig träförädling har kurser och utbildningar blivit en allt större del av verksamheten. En Logosolkurs kan vara allt från en dag till en vecka lång. De flesta kurser hålls på huvudkontoret i Härnösand, men även på andra orter i Sverige. Kurserna kan delas in i produkt- och fackutbildningar. Fördjupningskurserna kring Logosols egna sågverk och hyvlar vänder sig framför allt till kunder som vill komma igång. Fackutbildningar, där timringskurserna är störst, har växt fram allt eftersom.


Kurser

sommaren 2007

Gränsfors bruk

har timringskurser som leds av Olaf Jung, en duktig timmerman som förutom svenska talar tyska och engelska. 2007 Erbjuds 5 tillfällen med kurs på svenska och 3 tillfällen med undervisning på tyska och engelska.

Knuttimring 8 dagar, med undervisning på svenska: 19 - 26 maj 2-9 juni 30juni - 7 juli 4 - 11 augusti 8-15 september

Knuttimring 8 dagar,

Logosols kurser För dig som drömmer om att bygga ditt eget hus Under 2007 hålls timringskurser under veckorna 12, 19, 24, 34 och 39 på huvudkontoret i Härnösand.

Övriga kurser: Bygga Badtunna

erbjuder kurs i timring med undervisning av Per Norgren och Janne Frisk. Kurstid 2/7 - 6/7 i Alfta För mer information surfa in på

www.skogstekniska.se

Bygg ett vildmarksbad – och ta med dig det hem

Spåntakläggning Vi går igenom tekniker och påbörjar ett takbygge.

Torvtakläggning Praktiska övningar. Gamla och moderna tekniker

med undervisning på tyska och engelska 17 - 25 juli 21 - 29 augusti 18 - 26 september

Grundkurs – Träteknik

Mer information på

www.logosol.se

www.gransfors.com

Alfta Skogstekniska

Knuttimring

För dig som är intresserad nybörjare Läs mer om Logosols kurser på nätet, där du även kan anmäla dig direkt.

���������������������� ����������������� ������������� ������������������������������� ���������������������

Jan-Erik Lundkvist gick badtunnekurs hos Logosol.

�����������

�����������

��������������������������������������������������������������� ������������������� ����������������������������� ����������������������������������������� ��������������������� ���������������� ������������������������� ����������������������� �������������������������������������������


En dag utan timring är en förlorad dag Snön faller lätt på den handhuggna härbrestocken. Solstrimmor läggs ut på den snötäckta dalälvsisen.

P

Foto: Cecilia Wåhlin-Öster Text: Björn Frost

å timringplatsen vid Sjöviks folkhögskola uppförs sexton olika timmerhus, ett för varje elev. De har själva bestämt karaktären på sitt hus och valt mellan en mångfald av olika sätt att bearbeta knutar och stockar på. Här finns runda stockar, bilade, ovala och fasetterade timmerbehandlingar och flera olika knuttyper, såsom siljansknut, hälsingeknut, sexkantsknut, oval knut, åttakantsknut och laxknut. Eleverna jobbar på för att färdigställa sina ”nyckelklara” stugor, som de sedan kan ta med sig hem efter avslutad kurs.

JIMMY GÅR ANDRA året på Timringsutbildningen och byggde i fjol en mjölkbod som sattes upp hos en fäbodbrukare i Bjursås. I år gör han en liten stuga som han ska bo i. Inspirationen till den stugan fick han på en studieresa till Rots-skans

64

i Älvdalen. Jimmy tänker, som flera andra elever, jobba med timring efter utbildningen. — Att gå på Sjöviks Timringsutbildning och lära mig timra stugor, är det bästa jag har gjort i livet! säger han. EDITH GUSTAFSSON ÄR 19 år och kommer direkt från gymnasiet i Lidköping. Hon är mycket intresserad av hantverk och har tidigare sytt, stickat och gjort en del träsnideriarbeten. Idag står hon på ställningen inne i sin blivande lilla sommarstuga och hugger halsningar i knuthaken. I framtiden tänker hon sig att arbeta med timring som deltidsjobb. EN NY TIMMERVÄLTA har levererats under natten. Det går åt några kilometer timmerstock per årskurs. Lasse Johansson och Kia Englund Eriks-

son, som arbetar på kursen, hugger i för att dra fram stockar till ett stolpunderrede. Det är Sven Bjurström från Älvdalen som ska göra en kopia av kyrkhärbret från sin hemby i fin stil och skick från 1287. Sven går andra året på utbildningen och har jobbat omsorgsfullt och energiskt med sitt projekt. LÄRAREN LENNART MAGNUSSON monterar upp en skult på lektionshuset med devisen ”en dag utan timring är en förlorad dag”. Detta speglar entusiasmen inför det hantverk som lärs ut på utbildningen. Det centrala i kursen är att man ska trivas och få eleverna att känna skaparglädjen i ett genuint hantverk genom kunskap på ett djupare och vidare plan. De teoretiska studierna omfattar bebyggelsehistoria, hållfastlära, arkitektur, byggfysik och att starta och driva eget företag. I kursen ingår även byggnadsvård, främst renovering av timmerstommar med lyftteknik och lagningsmetodik. Men mesta tiden i utbildningen ägnas åt praktik, egna husprojekt och praktiska genomgångar.

1/2007

BJÖRN FROST, SOM är kursansvarig, har varit med från starten för sju år sedan. Han värnar mycket om att bibehålla hantverksuttrycket i timmerhusen och ser till att timmerfräsar håller sig borta från utbildningen. Eleverna måste upptäcka att timmerstockens naturliga och unika form är den värdefullaste faktorn i skapandet av ett vackert och spännande timmerhus med väggar som har individuella linjespel. ETT HUNDRATAL ELEVER har hitintills gått utbildningen och jobbar idag som timmerhantverkare, antingen som egen företagare eller som anställd. De flesta av dessa har fortsatt kontakt med utbildningen på Sjövik. Utbildningen fungerar även som ett utvecklingscentra genom sina studier av äldre timringstekniker och ett praktiskt experimenterande. Att hitta bättre metoder, som till exempel att göra bättre och snyggare knutar, är utbildningens strävan.


SG Timber uppfyller er dröm om ett vackert och hälsosamt boende. Vi har kunskapen och erfarenheten, ni har visionen.

Tillsammans skapar vi ert drömhus.

Stefan Granlund Timber/SG Skogstjänst AB, Storgatan 13 A, 794 31 ORSA

Tel: 070/652 0550 sg.timber@telia.com

Med kvalitet som ledstjärna i vårt dagliga arbete har vi kommit en bra bit på väg. Nu går vi vidare…

DalaFrakt och Logistik AB Limhagens industriområde Box 116 793 23 Leksand

Tel 0247-647 00 Fax 0247-647 99 E-post info@dalafrakt.se www.dalafrakt.se


Läsarbrev Maria Krainskij skrev in till redaktionen om ytbehandlig med järnvitriol och hur man blandar. I förra numret av Timmerhus & interiör fanns ett färgrecept från Byggnadsvård i Nääs. Här bjuder vi på en Dalavariant. 7,0 liter vatten 0,5 kg Järnvitriol 30 gram kopparvitriol 1 dl såpa silverbets Räcker till 15 – 20 kvm

Kopparvitriolen och silverbetsen dämpar gröntonen som kan uppstå, silverbetsen hjälper även till att se var man behandlat då blandningen i stort sett är färglös. Såpan gör att blandningen lättare tränger in timret. EN ANNAN FUNDERING runt Järnvitrol har Lars-Åke Kjellman, han tycker att vi i förra numret snurrade till begreppen om Järnvitriolens konserverade verkan och vill ha klart svar. Tyvärr går meningarna isär. En behandling med Järnvitriol ger ett

skydd då behandlingen är lätt mögelavvisande, behandlingen skyddar inte mot solstrålning och nedbrytning av UV-ljus. Behandlingen lämpar sig bäst i norra och mellersta Sveriges inland, vid kusten är inte denna typ av behandling att rekommendera. I Ovansiljan finns gamla timmerbyggnader, en byggnad är uppförd på 1400-talet och inte alls ytbehandlad, byggnaden uppvisar inga skador kanske vittnar det om att kvalitén på råvaran i timmerstommen har större betydelse än

Nästa nummer ute i Mars 2007 Har du någonsin funderat på att ha båten inne i sommarstugan? Eller varför inte ditt eget flygplan? Allt är ju möjligt om man bara vill, och för att inspirera dig har vi besökt ett av sveriges vackraste båthus som också är en bostad. Vi kommer även att presentera timmerhus vid Siljan Airpark där byggandet av 20 fritidsbostäder med tillhörande hangarer just nu påbörjas. För den som inte vill ge sig på de vildaste planerna har vi botaniserat i kökens värld och tittat lite närmare på lösningar som passar just timmerhus, vi har även bett vår köksexpert berätta hur man bäst planerar sitt nya kök. Gillar du byggmaterial så kommer du att kunna läsa dig mätt på isoleringsmaterial, det lovar vi. Missa inte nästa nummer!

ytbehandling. Sammanfattningsvis, Behandla med Jänvitriol om du snabbt vill få en grånad timmervägg, att behandlingen är lätt mögelavvisande får bli en bonus. HANS LUNDH I Karlskoga undrar hur man kan bestämma ålder på ett timmerhus, tyvärr finns ingen enkel lösning. Vid inventering och åldersbestämning av äldre byggnader används dendrokronologi men även stil och timringsteknik kan vara vägledning.

Experim

entera

Båthus

integre

rat boe

nde

Bygga n ytt Re novera Pris 45

Hu folks&för fna fäbod i Dalar ä Airpar Välja kö k drömb k oend fl KÖKS

D E S IG

ygentu

Timme

e siastenför

rhus i

S P E C IA

NERN

Skr inkl

moms

Norge

2-07

52 Nkr , € 5,80

L

S BÄS TA

T IP S

Huddin

ge

Tema

Isolerin

markn

adsöve

rsikt

g ✂

Prenumerera! Fyll i, frimärk och skicka in talongen här bredvid eller eposta ditt namn och adress till info@svenskatimmerhus.com

66

Ja tack! Jag vill ha nästa nummer av tidningen Timmerhus & interiör samt premiärnumret för endast 80:- inkl porto. Bättre sent än aldrig, jag vill bli prenumerant och får sista numret för 2007 hem i brevlådan för endast 40 riksdaler.

Namn: Företag: Adress: Postnr:

Plats för porto

Svetim AB Box 231 795 23 Rättvik Ort: 1/2007


LEADERSHIP FOR THE TRADES: AN INTERNATIONAL PRIORITY ISSUE

IPTW-ITES i Dalarna 2007 I Pingst öppnar portarna till det första internationella hantverkskonventet i Europa! Genom samverkan med det nordamerikanska nätverket Preservation Trades Network (PTN, www.ptn.org) kommer Dalarna att arrangera det första IPTW-ITES (International Preservation Trades Workshop - International Trades Education Seminar) utanför USAs gränser. Konferensen ”Leadership for the Trades: An International Priority Issue” äger rum den 21 - 25 maj i Tällberg, Dalarna. Deltagare är personer verksamma inom bygghantverk, byggnadsvård och utbildning i Sverige, USA, samt ett antal länder i Europa. Symposiet (ITES) kommer att fokusera på utbildnings-frågor av både nationell och internationell karaktär och hantverkets framtida roll, i relation till ex. byggnadsvård, hållbar nyproduktion, kar-

riär samt de traditionella hantverksyrkenas bevarande. Parallellt med Symposiet kommer en rad workshops med praktiska demonstrationer av diverse bygghantverk att hållas (IPTW). Arrangör, förutom PTN, är Stiftelsen Byggutveckling STAR med stöd av Region Dalarna, Sveriges Byggindustrier, Dalarna (BI), och Byggutbildning STAR AB, som har en enad bild av att det utifrån ett internationellt perspektiv finns stora behov av en förbättrad dialog och samordning inom området. Flera hundra deltagare väntas, både yrkesarbetare, lärare och akademiker. För information kontakta Hans Grandin, +4623-58161 eller hans.grandin@bygg.org För mer information och anmälan: http://www.iptw.org


Sveriges största trä-evenemang 31 aug - 2 sept 2007 “Det var en otroligt motiverad målgrupp som kom, vi gjorde vår bästa mässa någonsin”. Tarmo Kortteinen på Härjedalskök, 2006.

Orsa Woodfair 31 aug-2 sept -07

Sveriges största trä-evenemang växer. Från över 100 medverkande företag i fjol till mer än 200 i år. I Orsa Grönklitt den 31 augusti - 2 september blir det en omfattande exponering av det bästa trä-Sverige har att erbjuda. Mycket handlar om hus, allt ifrån demohus till visningshus på området. Därtill inredning, möbler, utsmyckning, byggteknik, design och mycket mera.

Allt sker i heta Orsa Grönklitt, där åtskilliga tomter är sålda och nya tomter är till försäljning. Därtill öppnas en rad visningshus och inte minst, Limbygården, ett av Sveriges elegantaste trähus och med en egen helikopterplatta. Det mycket spektakulära Designtorg Trä på 1 600 kvm slår upp portarna lagom till Orsa Woodfair. Så, häng med!

Maria Spring 070 818 28 98

Hasse Johansson 070 522 27 20

Thomas Ejderhov 070 56 47 374

Leif Öskog 070 592 23 08

I Regisserar group ingår:

www.prmedia.se

www.regisserar.se

Timmerhus & interiör 1-07  

Swedish interior design magazine for log house lovers.

Advertisement