Föreliggande undersökning studerade sysselsättnings- och inkomstutvecklingen bland invandrarmän och -kvinnor som under åren 2006–2017 bott i huvudstadsregionen, och jämförde med läget bland män och kvinnor med finländsk bakgrund i regionen. Dessutom klarlade den vilken betydelse arbetsplatserna och rörligheten mellan dem har för dessa invandrares relativa inkomstutveckling. Sysselsättnings- och inkomstutveckling kan ske både internt vid arbetsplatserna och genom byte av arbetsplats. Den empiriska analysen byggde på ett longitudinellt material på individnivå från Statistikcentralen där samma individer och deras avancemang på arbetsmarknaden kan iakttas från år till år. De invandrare som ingick i urvalet var utlandsfödda invandrare som bott i huvudstadsregionen, flyttat till Finland mellan 2006 och 2016 i ålder mellan 18 och 60 år. I urvalet ingick inte de invandrare som inledde examensinriktade studier då de kommit till Finland. Av de invandrarmän som ingick i urvalet hittade omkring två tredjedelar sin första anställning samma år de invandrat eller året därpå. Bland invandrarkvinnorna var denna andel klart mindre, drygt två femtedelar. Att få jobb först senare under de analyserade åren var likaledes vanligare bland männen än kvinnorna. Drygt fem sjättedelar av invandrarmännen och knappt två tredjedelar av invandrarkvinnorna hade fått jobb åtminstone en gång innan utgången av det femte året i Finland. Sysselsättnings- och arbetsinkomstutvecklingen i huvudstadsregionen bland invandrare jämfört med invånare med finländsk bakgrund analyserades för 25–60-åringarnas del. Arbetsinkomsternas utveckling analyserades bara för de sysselsattas del. Den genomsnittliga sysselsättningen och arbetsinkomsten var bland både män och kvinnor lägre bland dem med utländsk än dem med finländsk bakgrund under alla de analyserade 12 åren. Men för både män och kvinnor blev sysselsättningen och arbetsinkomsten bland invandrare med åren allt mer lika personernas med finländsk bakgrund. Denna relativa ökning i sysselsättning och arbetsinkomst var dock icke oavbruten, och skillnader i trenden kunde skönjas mellan män och kvinnor. För männens del var det under de första åren i Finland som invandrarnas sysselsättning och inkomster allra mest närmade sig personernas med finländsk bakgrund. Då det gällde sysselsättningen fortgick denna utveckling ända till slutet av det sjätte hela året i Finland. Då det gällde den relativa skillnaden i arbetsinkomst mellan sysselsatta invandrarmän och män med finländsk bakgrund fortgick denna utveckling till slutet av det femte hela året i Finland. Men efter det fortsatte skillnaden i både sysselsättning och arbetsinkomst mellan invandrarmän och män med finländsk bakgrund inte att minska nämnvärt. För kvinnornas del minskade skillnaden i sysselsättningsgrad mellan invandrare och personer med finländsk bakgrund under alla de analyserade åren i Finland. Den relativa skillnaden i arbetsinkomst mellan sysselsatta invandrarkvinnor respektive kvinnor med finländsk bakgrund minskade däremot inte oavbrutet: efter en betydande minskning i skillnaden från invandringsåret till första hela året i Finland började den relativa skillnaden i arbetsinkomst mellan invandrarkvinnor och kvinnor med finländsk bakgrund minska först efter det fjärde hela året i Finland. Den ovan beskrivna inkomstutvecklingen av sysselsatta invandrarmän och -kvinnor relativt till sysselsatta män och kvinnor med finländsk bakgrund handlade främst om relativ inkomstutveckling inom arbetsplatser. Byte av arbetsplats hade ingen väsentlig betydelse för invandrarnas relativa inkomstutveckling. Byte av jobb mellan arbets-
Maahanmuuttajien työllisyys- ja tulokehitys pääkaupunkiseudulla
Sammandrag
51
