OPUS 108 by tidskriftenopus

M AGA S I N E T O M K L A S S I S K M U S I K O CH O P E R A #108 FEB 2022

KUNGL. MUSIKALISKA AKADEMIEN

250 ÅR

STORT

O P U S 1 0 8

TONSÄTTARWEEKEND MED

PIANISTKRYSS

Benjamin Staern SKRJABIN

150 ÅR

PORTRÄTT

Luthando Qave

HANNA HUSÁHR

Musiken I HITLERS EUROPA

EN HÄNGIVEN

OPERAHJÄLTINNA

Njut av vårens klassiska guldkorn Titta när du vill på gsoplay.se

HUVUDSPONSORER VOLVO OCH GÖTEBORGS -POSTEN

Göteborgs Symfoniker – en del av

ÅRGÅNG 17 OPUS 108

Innehåll 36

» Jag har spelat så många roller där man ska komma in och vara söt och det är helt enkelt skittråkigt.« att spela förintelseöverlevaren ava innebär en välkommen kursändring för hanna husáhr . möt vinterns stora soprangenombrott i en lång intervju signerad bo löfvendahl . 18

NOTERAT

De viktigaste musiknyheterna.

Hannah Husáhr är just nu aktuell med både Löftet samt Syster Angelica och Gianni Schicchi på Kungliga Operan. Läs om resan från Borlänge till Stockholm och världsscenerna.

14 NEDSLAG

Mellons skönsjungande tenorduo. 16 NEDSLAG

INTERVJU SOPRAN MED SORGKANTER

OPUS NR 108 2021

46 28

PORTRÄTT RESAN TILL RÖTTERNA Luthando Qave är barytonstjärnan som gjorde en klassresa från Sydafrikas townships, via Sverige, till de internationella operascenerna. Opus hälsade på under semestern hemma i Östra Kapprovinsen.

INTERVJU EN HELG FÖR BENJAMIN Tretton verk, varav två uruppföranden, reflekterar mer än två decenniers verksamhet i musikens tjänst. Möt Benjamin Staern inför tonsättarweekenden i Stockholm.

DOKUMENT SONATMÄSTAREN

55 SKIVNYTT

DOKUMENT TEMPELKAMPEN Stockholms konserthus lade grunden för den symfoniska musikens spridning i Sverige. Men hur gick det till när huset skulle byggas?

150 år efter sin födelse fortsätter Alexander Skrjabin att fascinera. Inte minst piano sonaterna vittnar om en verklig pionjär.

Malva – en blomstrande stråkkvartett. Matthew Peterson förenar barock- och discodans.

BOKNYTT MUSIKEN I HITLERS EUROPA Sofia Nyblom har läst nyutkomna Toner och terror – en faktaspäckad skildring om hur musiken skulle överrösta det som ansågs som mindervärdigt i Tredje riket.

Att ge känslan ton Vadstena Sång och Pianoakademi är en unik heltidsutbildning där du får fördjupa dina kunskaper inom den västerländska konstmusiken. Utbildningen är tvåårig och berättigar till studiemedel. Sista ansökningsdag 15 april. Mer information och ansökan: vadstenasangochpianoakademi.se

VÄLKOMMEN!

OPUS MAGASINET OM

KLASSISK MUSIK & OPERA #108 CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Olof Esbjörnsson

olof.esbjornsson@opuspress.se REPORTER & KORREKTUR

Bo Löfvendahl

bo.lofvendahl@opuspress.se ART DIRECTOR

Sophie Graalheim

sgraalheim@gmail.com LAYOUT

Lotta Ahlandsberg Cecilia Hagerling Larsson KORREKTUR

Victoria Söderberg ANNONSER

Sonia Tilly 090-71 15 23 sonia.tilly@vkmedia.se OPUS GES UT AV

Nebel & Söderström Förlag AB Stora Södergatan 8A 222 23 Lund opusmagasin.se TRYCK

V-TAB, Vimmerby

ISSN-NUMMER 1653–2619 PÅ OMSLAGET:

På omslaget: Hanna Husáhr Foto:Peter Knutson

OPUS ges ut med stöd från Kjell & Märta Beijers Stiftelse och Kulturrådet.

KUND- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN

OPUS NR 108 2022

ÖRST SUCCÉ I TV-SÄNDA hyllningskonserten för Christina Nilsson, därefter Trettondagskonsert i Berwaldhallen och så rollen som förintelseöverlevaren Ava i Löftet på Kungliga Operan – även om Hanna Husáhr har varit flitigt förekommande på de svenska operascenerna har den här säsongen inneburit lite av ett genombrott. Den senaste rolltolkningen har verkligen stått ut – det var längesedan så unisona hyllningar gick att läsa svensk press. Senare i vår blir det ytterligare två stora roller på nationalscenen. Hög tid med andra ord för ett porträtt i Opus av supersopranen från Borlänge. En annan operasångare som just nu slår igenom brett är barytonen Luthando Qave. Född och uppvuxen i Sydafrika har han tillbringat det senaste decenniet på norra halvklotet, med Skandinavien som bas. I somras kunde vi se honom i en laddad roll i Zebran på Vadstena-Akademien, en av många svenska scener som han gästat under sin karriär. Och nog har Sverige en särskild plats i Luthando Qaves hjärta. Det var här han gick på Operahögskolan och det var här han fick Anders Walls Girestastipendium som ledde honom till Metropolitanoperans program för unga artister. Opus har följt med på en resa hem till Östra Kapprovinsen – ett unikt porträtt som visar på de hisnande avstånden inom operavärlden, men också på potentialen för genren att nå både nya utövare och ny publik.

OCH SÅ UPPMÄRKSAMMAR vi tonsättaren Benjamin Staern som

är aktuell med två stora konserthelger i Stockholm. Läs om hur musiken har präglat hans liv och hur han upptäckte tonernas olika färger i Madeleine Jostedt Ulricis intervju på sidan 42. Vi kastar även ett öga på den pågående melodifestivalcirkusen. Tretton år efter att Malena Ernman stormade in och vann med La Voix har det blivit dags för popoperaduon Tenori att försöka återupprepa bedriften. ”Crossover” har inte alltid setts med blida ögon av branschen, men Kalle Leander och Alexander Grove berättar om ett varmt mottagande från både kollegor och chefer. Och vem vet, kanske kan deras medverkan i melodifestivalen bidra till att en ny generation hittar till operans värld? På den musikhistoriska fronten kan du se fram emot en text om arkitekturtävlingen som föregick byggandet av Stockholms konserthus, ett porträtt av 150-årsjubilerande Alexander Skrjabin och en lång recension av Anders Carlbergs nya tegelsten om musiken under Tredje riket. Recensioner av 18 nya inspelningar blir det också samt en intervju med albumaktuella Malvakvartetten. Sist men inte minst ett riktigt klurigt musikkryss. Lyckas du identifiera pianisterna som vi söker? Välkommen till ett nytt år med Opus!

Olof Esbjörnsson chefredaktör opus olof.esbjornsson@opuspress.se

HELÉNE LINSJÖ

Gäller prenumerationer, adressändringar och reklamationer. Självservice order.flowy.se/nebel Mail opus@flowyinfo.se Telefon 08 – 52 21 83 55 Telefontid må–fre 8.30–16 Prenumerationspris 3 nr 299 kr, 7 nr 599 kr

Stjärnor som gör skillnad

Det finns mycket kvar att kämpa för. Tillsammans kan vi se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka några goda blåbär. Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en

Bilden är tagen i Padjelanta som hotades av vattenkraftsutbyggnad men som blev nationalpark 1962, ett förslag som Naturskyddsföreningen la fram 1957.

förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja varor i butiken som är bra både för dig och naturen. Vill du vara med? Sms:a medlem till 72 900 eller gå in på naturskyddsföreningen.se/medlem Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.

Noterat

NOTERAT

HÄNT & NYTT INOM OPERA & KLASSISK MUSIK

”Jag är så exalterad, glad och nyfiken på att börja detta nya kapitel i mitt liv och karriär”, säger Marie Rosenmir i en kommentar i samband med offentliggörandet.

ROSENMIR UTTAGEN TILL PRESTIGEFULLT MENTORSPROGRAM

SOFIA LEWANDROWSKI

ÅR 2003 GRUNDADE Marin Alsop mentorsprogrammet The Taki Alsop Conducting Fellowship till stöd och uppmuntran för kvinnliga dirigenter. Nyligen har deltagarna för 2022–2024 presenterats och bland de fem som valts ut återfinns för första gången en svenska: Marie Rosenmir. Hittills har The Taki Alsop Conducting Fellowship stöttat 24 dirigenter, varav 18 idag verkar som chefsdirigenter runt om i världen. Ruth Reinhardt och Karina Canellakis, Alondra de La Parra, Mei-Ann Chen är några av de som genomgått programmet. Bland orkestrarna i nätverket återfinns BBC Philharmonic, Chicago Symphony, London Symphony och Los Angeles Philharmonic.

OPUS NR 108 2022

NOTERAT

VIOLINISTEN ALVA HOLM vann finalen i Kungl. Musikaliska Akademiens tävling Solistpriset. Finalen avgjordes i Göteborgs konserthus under rafflande konkurrens lördagen 5 februari. Alva Holm framförde Felix Mendelssohns fiolkonsert. I finalen tävlade hon mot Klara Andersson, piano och Daniel Thorell, cello. Alva Holm debuterade som 16-åring med Göteborgs Symfoniker i Carl Nielsens krävande violinkonsert och vann i samband med detta förstapris i musiktävlingen Polstjärnepriset. Alva påbörjade sin utbildning vid Kungliga danska musikkonservatoriet i Köpenhamn hos den ukrainska violinisten Alexandre Zapolski och studerar nu för Peter Herresthal och Asbjørn Nørgaard.

”Genom en helgjuten tolkning dras vi in i en musikalisk andning som får oss att glömma tid och rum.” Juryns motivering motiverar säkerligen Alva Holm att fortsätta sin solistiska karriär.

OPUS NR 108 2022

JULIA SEVERINSEN

ALVA HOLM VANN SOLISTPRISET

Han får Danmarks finaste musikpris FRANSKE PIANISTEN Pierre-Laurent Aimard får Danmarks mest framstående musikpris, Léonie Sonning Music Prize. Utdelningen kommer att ske under en konsert med Det Kgl. Kapel den 7 oktober i Danska Radions konserthus som en del av en större festival med pristagaren.

DAVID FALCK

Stort grattis till Matilda Sterby som just nu sjunger Grevinnan i Figaros bröllop på Hamburger Staatsoper.

… OCH MATILDA STERBY VANN SCHYMBERG AWARD EN SÅNGTÄVLING, SOM egentligen skulle ha genomförts 2021, gick av stapeln

Att fritt kunna använda sin röst och sjunga sånger som uttrycker din identitet och historia är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle, säger Charlotta Huldt, ordförande för SUS, i en kommentar.

MARCO BORGGREVE

den 5 februari i Sundsvall – Schymberg Award. Vinnaren blev sopranen Matilda Sterby, född 1991. Övriga finalister var Elisabet Einarsdóttir, Jessica Elevant, Zaza Gagua, Theodor Uggla, samt Emilia Utter.

6 000 000 … KRONOR. Så mycket har föreningen Adolf

UNIK SÅNGSAMLING PÅ G SVERIGE SJUNGER är namnet på en ny sångsamling som skall spegla den

svenska vis- och sångrepertoaren. Samlingen kommer att ge röst åt traditionella och moderna svenska sånger samt sånger som representerar minoritetsspråken i Sverige, liksom invandrade nysvenskars sångskatter. Det är ett samarbete mellan Samfundet för Unison sång och Musiklärarnas Riksförening, som skall bidra till ett bredare nationellt intresse för sång och musik. Tanken är att bjuda in allmänheten att ge förslag på sånger de vill skall vara med i en enkät via föreningarnas hemsidor. OPUS NR 108 2022

Fredriks musikklasser i Stockholm beviljats från Allmänna Arvsfonden. Detta för ett 3-årigt projekt där körsång och demokrati kombineras. I projektet kommer förskolor och BVC i Farsta att få besök av unga sångare. Dessutom kommer elever från årskurs 4 på Askebyskolan i Rinkeby och elever från årskurs 6 i Adolf Fredriks musikklasser att mötas. Tanken är att pröva hur barn med olika bakgrunder och från olika skolor kan mötas i sång på lika villkor. Det kommer även utvecklas ett körlabb där unga bjuder in konstnärer för att tillsammans skapa nya arrangemang och konsertformat. Projektet startar i januari 2022 och avslutas i januari 2025. Målet är att utveckla Körcentrum UNG, en plattform och tankesmedja för ungas sång där barn och unga är medbestämmande i alla led. Elever vid Adolf Fredriks musikklasser har varit med och utformat projektet.

NOTERAT

EVERETT LEE 1916–2022

Den första afroamerikanen som dirigerade en Broadwaymusikal har avlidit i sitt hem i Limhamn, 105 år gammal. 1916 i Wheeling, West Virginia, USA. Han började spela violin som åttaåring och några år senare flyttade familjen till Cleveland, Ohio, där han hade turen att möta dirigenten Artur Rodzinski, som blev hans mentor. Everett studerade vid Cleveland Institute of Music för Clevelandorkesterns konsertmästare, Joseph Fuchs. År 1943, tjugosju år gammal, flyttade Everett till New York, och började jobba som violinist och konsertmästare på Broadway och så småningom även som dirigent, bland annat i Leonard Bernsteins musikal On the Town. Ett uppdrag som väckte uppmärksamhet, då detta var första gången en afroamerikansk dirigent fick i uppdrag att leda en Broadwaymusikal. Lee fortsatte att arbeta tillsammans med Bernstein och 1946 fick han ett stipendium för att studera för dirigenten Sergej Kusevitskij vid hans berömda dirigent-seminarier i Tanglewood. Men Everett Lee stötte fortfarande på många hinder för sin fortsatta karriär i USA. Flera amerikanska orkestrar tillät inte ens honom att provspela för dem på grund av hans afroamerikanska bakgrund. Så 1957 gick flyttlasset till Europa, närmare bestämt till München, där han bland annat startade en egen orkester och arbetade som dirigent för ett turnerande operasällskap.

Everett Lee avslutade sina många dagar i Skåne där han bodde tillsammans med sin fru Christin.

EVERETT LEE FÖDDES

Fem år senare tillträdde han sitt första uppdrag i Sverige, då han 1962 efterträdde Herbert Blomstedt som chefdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. I Norrköping stannade han i tio år och tog bland annat med sig orkestern på dess första utlandsresa. Under följande decennier följde olika engagemang i Skåne, bland annat för Malmö Symfoniorkester, och mellan 1979 och 1989 var han chefdirigent för Bogotás filharmoniska orkester i Colombia.

» Tjugosju år gammal började han jobba som violinist och konsertmästare på Broadway.«

AXEL LINDHE

OPUS NR 108 2022

en unik upplevelse

SYSTRARNA

DE FICK KUNGLIGA MEDALJER

en kväll — två operor

BLAND DE 47 som i slutet på januari

fick kungliga medaljförläningar fanns tre från musikområdet: Göran Gademan, dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan, Perry Göransson, musikledaren för Blåslandslaget/RUM:s Blåsarsymfoniker, samt hovsångaren, tenoren Michael Weinius. Medaljförläningsceremonin kommer att genomföras senare i år.

Lukas Flink fick priset ”för sitt uttrycksfulla och berörande konstnärskap samt sin suveräna behärskning av instrumentet.”

Suor Angelica

PUCCINI På andra sidan havet

BACKMAN regi & scenografi

STAFFAN VALDEMAR HOLM BENTE LYKKE MØLLER

LUKAS FLINK VANN POLSTJÄRNEPRISET

– ATT SÄTTA FINGRET på hur det känns är svårt. Jag blir rörd.

Kanske lite chockad. Det säger trombonisten Lukas Flink från Malmö strax efter att han korats till årets vinnare av Polstjärnepriset, Sveriges främsta musiktävling för unga klassiska musiker. Finalen avgjordes som vanligt i Göteborgs Konserthus. Alla de fyra finalisterna fick spela sina tävlingsstycken med Göteborgs Symfoniker. Det var andra gången som Lukas Flink ställde upp i Polstjärnepriset. Förra året nådde han delfinalen.

»Men hon visste ju att någonstans i världen hade hon en syster – det var ett hopp. Och en dag bröt hon alltså upp från sina uppgifter i byn och från sitt liv som det hade blivit – hon bröt upp och gav sig ut för att leta efter sin syster.« ur Birgitta Trotzigs novell På andra sidan havet

DE FICK JOEL BERGLUND-STIPENDIET

ÅRETS JOEL BERGLUND -stipendiater är sopranen Marta Cecilia Saelöen och mezzosopranen Rebecka Wallroth. Prissumman är på 60 000 kr vardera och stipendierna blev offentliga på hovsångaren Joel Berglunds minnesdag den 21 januari.

26 mars — 8 maj OPUS NR 108 2022

MALMOOPERA.SE

NOTERAT

NY FORSKNING 1 Musik i väntrum ger ro för själen att lugn och behaglig musik bidrar till att sänka kortisolutsöndringen i våra kroppar, så att stressen minskar. Stress påverkar oss negativt både på kort och lång sikt. På en akutmottagning kan både patienter och anhöriga vara utsatta för svår stress. Konsertprogrammet Musik i väntrum – Ro för själen, som under våren ska visas på tv-skärmar på SUS akut- och röntgenmottagningar, är ett försök att genom musik skapa en miljö som upplevs som mindre stressframkallande. Programmet har tagits fram av Musik i Syd och Malmö Opera och musiken framförs av sångare och musiker från Malmö Opera. Alla medverkande har bidragit med musik de själva lyssnar till i stressade och svåra situationer. Programmet består av 20 verk och innehåller musik av kompositörer som W.A Mozart och Claude Debussy men även mer samtida kompositörer som Tobias Broström och Benny Andersson. Som en länk genom föreställningen medverkar Marianne Mörck med citat om musikens kraft.

FORSKNING VISAR

Framtida syn på Skånes universitetssjukhus?

Ny forskning visar att musikupplevelser kan stimulera kroppen rent fysiskt och därmed bidra till hälsa och ökad livskvalitet. (Fast det visste vi väl redan?)

NY FORSKNING 2 Musikupplevelser viktigt i äldreomsorgen MUSIK ÖKAR VÄLBEFINNANDET både kroppsligt och själsligt, väcker känslor och skapar ”livsgnista”. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som gjorts i samverkan med bland annat Musik i Syd och Göteborgs Symfoniker. I studien framhålls vikten av att inom hälso- och sjukvårdsutbildningar ge plats för kunskap om hur kultur kan användas i det dagliga arbetet inom vård och omsorg. Genom intervjuer vid vård- och omsorgsboenden som fått uppleva kultur i form av fysiska och förinspelade konserter, kunde forskarna identifiera positiva utfall av att delta i musikupplevelserna, både för de äldre hyresgästerna, deras närstående och vårdpersonalen. Studien pekar på att antalet äldre i världen kommer att fördubblas fram till 2050. Det samband mellan konsertupplevelser och livskvalitet som studien visar ger en förnyad syn på hur tillgänglighetsarbete hos våra kulturscener i samarbete med vård och omsorg kan se ut. Studien visar också att deltagarna ”aktiverades” fysiskt när de lyssnade på musiken vilket tyder på att musiken skulle kunna vara en viktig faktor för främjandet av fysisk aktivitet bland vårdtagare och personal. 12

OPUS NR 108 2022

LUC HOSSEPIED / POLAR MUSIC PRIZE

KOMMENTAR

ERKÄNNANDE AV EN HOTAD ART ”Hur hamnade vi här?” frågar sig Johanna Paulsson efter att ha tagit del av de mediala reaktionerna på årets Polarpris.

Ensemble intercontemporain består av 31 solister och har en repertoar på över tretusen verk.

E ÄR JU LITE nutida konstmusikensemblepunk”, försökte Polarprisjuryns ordförande Alfons Karabuda när han kommenterade valet av Ensemble intercontemporain i SVT:s Kulturnyheterna. Citatet säger någonting om hur den klassiska musiken förpassats till birollen bakom populärkulturen. Så pass att det i flera större medier hette att utmärkelsen i år gått till ”Iggy Pop och fransk solistensemble” eller kort och gott till Iggy Pop. Man kan fundera på om kulturvärlden vågat reagera med samma okunniga ignorans om det hade rört sig om en Nobelprisförfattare eller Oscarsvinnare. ATT HA NOLL KOLL på litteratur, film och färska tvserier skulle garanterat betraktas som obildat, men att kokettera med total okunskap om nutida konstmusik är snarare kutym. Hur hamnade vi här? Själv hade jag uppriktigt svårt att tygla min entusiasm över att Ensemble intercontemporain tilldelas årets Polarpris i den klassiska kategorin. Inte för att det är ett självändamål att prisa smalt i termer av obskyra Nobelpristagare. Utan för att viljan att lyfta fram den nya konstmusiken för en gångs skull fått vara det primära. ATT INSTÄLLDA och framflyttade uruppföranden samlats på hög under pandemin är allvarligt. Det här valet skickar signaler om att samtidens musik är viktig i det klassiska musiklivets ekosystem. Utan

OPUS NR 108 2022

dagens tonsättare – ingen morgondagens Beethoven. Om man nu ska uppehålla sig vid enskilda genier. Man kan förvisso invända att Ensemble intercontemporain är fast förankrade i 1900-talet och den tekniskt utforskande modernism som omhuldades av grundaren Pierre Boulez och andra tidigare Polarpristagare som György Ligeti och Kaija Saariaho. Men ensemblen är också en produkt av 70-talets kulturpolitiska projekt, där klanger framforskade i laboratoriemiljö skulle göras tillgängliga för alla. Det var då den nutida klassiska musiken sågs som ett viktigt område att utveckla. Sedan dess har detta Parisbaserade solistgäng erbjudit spetskompetens och blivit en plattform för nya konstnärskap. Inte enbart i partituren, utan även på pulten. Ensemble intercontemporain var utan tvekan en språngbräda för finländska dirigenten Susanna Mälkkis internationella karriär och leds i dag av tyska Matthias Pintscher.

» Att kokettera med total okunskap om nutida konstmusik är snarare kutym.«

ÄNDÅ ÄR DEN HÄR sortens heltidsanställda specialistensembler en utrotningshotad art. Motiveringen talade om ”den samtida musikens egen Stradivarius” och även om avantgarde kanske främst blivit en stilriktning bland andra fortsätter Ensemble intercontemporain att utveckla repertoaren i samarbete med nutidens tonsättare, däribland svenska Anders Hillborg. JOHANNA PAULSSON

NEDSLAG Blir La Stella en hit eller flopp? Den 26 februari vet vi.

”GALNA FANS? BRING IT ON!” Det är mycket som händer nu för duon Tenori. Nysignade med både Universal Music och United Stage och redo att möta en bredare publik än någonsin. Opus fick ett samtal inför melodifestivaldebuten i februari. TEXT MADELEINE JOSTEDT ULRICI

PETER KNUTSSON

OPUS NR X X 2022

» Folk har hejat på och varit väldigt uppmuntrande, hela vägen upp i operans toppskikt.«

Teneriffa med sin son för att vila upp sig efter några tuffa omgångar i coronaträsket. Kalle Leander möter upp från Stockholm i somrigt kritvit t-shirt och klädsam idolbränna. Det är två av Sveriges mest mångfacetterade operatenorer vi möter, som gärna blandar språk och fyller i varandras meningar. Som crossover-duon Tenori sjunger de La Stella i årets upplaga av Melodifestivalen. – Det är en fantastisk låt, berättar Kalle. Klassisk mello-operacrossover-extra allt! Låtskrivarna skickade en demo av låten till oss. Det lät bra, så vi jobbade vidare i teamet för att anpassa den till just våra röster och uttryck. – Ja, den är up-tempo, optimistisk, pampig med massor av energi, fortsätter Alex. Den handlar om en stjärna, men det kan också tolkas som en kärlek eller en vänskap. We were lucky to get it! LEX GROVE ÄR PÅ

LONDON-FÖDDE ALEX har hittills gjort över 60 operaroller världen över och jobbat med såväl Sir Georg Solti som Kent Nagano och Daniel Harding. Kalle Leander har sjungit alltifrån Monteverdi till nyskrivet via Donizetti och Wagner och har hyllats av recensenterna för sin ”häpnadsväckande Jussi-stämma”. I sommar tolkar han huvudrollen Anatolij i Chess på Helsingborg Arena mot bland andra Loa Falkman, Gunilla Backman och Anders Ekborg. Det är med andra ord tunga meriter som Tenori har i bagaget. Men för Alex och Kalle känns det är viktigt att lyfta fram möjligheterna med crossover som genre. Att det faktiskt inte är något nytt, även om det länge sågs med oblida ögon av delar av den klassiska världen: – Jussi Björling sjöng ju folkmusik under pseudonym! säger Alex. För det ansågs inte ok för en operasångare att göra det under sitt riktiga namn på den tiden. – Men saker har förändrats sen dess, fyller Kalle i. Personer som Loa (Falkman), Rickard (Söderberg) och Malena (Ernman) har ju krattat manegen lite där. Någon negativitet från mer traditionellt inriktade kollegor är alltså ingenting som Tenori känner igen: – Folk har hejat på och varit väldigt uppmuntrande, hela vägen upp i operans toppskikt, intygar Alex. Jag tror många ser det som att vi gör det här för deras skull också. Crossover är ju ett sätt att föra ut operan till nya grupper. OPUS NR 108 2022

De lärde känna varandra 2015 på Jyske opera. Och fastän Tenori redan existerade som koncept var det i Kalle Leander som Alex fann sin definitiva parhäst. Nyligen har de skrivit kontrakt med både skivbolaget Universal och med turnéproducenten United Stage, två av de största underhållningsbolagen i Skandinavien. Den närmsta tiden ser med andra ord hektisk ut: – I och med Mello har vi världens möjlighet, säger Kalle. Vi satsar hårt och ska göra det bästa vi kan av det. MEN HUR DRILLADE är de egentligen inför popstjärnelivet? Vem är ”Agneta” och vem är ”Frida”? – Ja… Jag är ju den svenske och han är den engelske i alla fall, konstaterar Kalle. – Han är den blonde, grubblande typen – lite Stockholm noir. Men vi är nog mer som Helan och Halvan än Agnetha och Frida! skrattar Alex. – Skämt åsido: vi gör det vi gör och hoppas att folk kommer gilla det. Sen blir jag glad om min son tycker att jag är någon form av idol. Det räcker! Lockar tanken på en Tenori-mania, ifall La Stella gör braksuccé? – Ja… funderar Kalle. Vad tror du Alex? Är vi redo för galna fans? – Bring it on. Can’t wait for it to happen!

TENORI NAMN Alexander Grove och Kalle Leander ÅLDER 43 och 40 BOR I Göteborg och i Stockholm AKTUELLA Tävlar i Melodifestivalens deltävling 28/2 i Lidköping med La Stella av Dan Sundquist, Kristian Lagerström, Marcos Ubeda, Bobby Ljunggren, Sarah Börjesson Wassberg.

Alexander Grove och Kalle Leander under föreställningen Från West End till Göteborg 2020.

NEDSLAG

Malvakvartetten, fr v: Linnea Hällqvist – violin, Knapp Brita Pettersson – violin, Maria Jonsson – viola och Maja Molander – cello.

En blomstrande STRÅKKVARTETT 16

OPUS NR X X 2022

Malvakvartetten testar gärna nya sound. Nu ska de synliggöra samtida svensk kammarmusik tillsammans med FST. Opus hälsade på i replokalen. TEXT JOHANNA PAULSSON FOTO PETER LLOYD

AR NÅGON ETT A TILL MIG? undrar cellis-

ten Maja Molander och får önskad stämton till svar. Malvakvartettens medlemmar bor på olika håll i landet: Stockholm, Falun och Göteborg. Men den här januaridagen har de samlats i en replokal i huvudstaden för att välja och vraka bland ett 70-tal nyskrivna verk som skickats in. I samarbete med Föreningen svenska tonsättare har de efterlyst samtida kammarmusik som ska dokumenteras för FST:s Youtube-kanal. – Om man inte spelar nutida musik kanske man missar vår tids Bach, som en professor sa en gång, påpekar Molander och får medhåll.

skaper. Valet föll på malva, en lindrande läkeväxt med fem kronblad – alltså fyra musiker plus musiken eller möjligen publiken. Bland förebilderna finns Kronoskvartetten med alla sina gränsöverskridande samarbeten. Även Artemiskvartetten har betytt mycket. I synnerhet bortgångna violasten Friedemann Weigle som de studerade för i Berlin. – Det är ett sådant hantverk som de behärskar. Framför allt Friedemann visste också hur man skulle få ut musiken med kroppsspråket. Han ville verkligen kommunicera och inte bara spela för egen del, förklarar Pettersson. crossovergruppen Midnattsorkestern spelar Malvakvartetten även kammarmusik på gränsen till visa och chanson. Var och en av medlemmarna är dessutom inblandade i andra projekt med anknytning till såväl pop och folkmusik som improvisation och tidig musik eller orkesterspel i exempelvis Dalasinfoniettan. ”Att ha alla genrer i sig” är viktigt för förståelsen när man spelar nya kompositioner, menar de. – Vi har ju varit i Tyskland och lärt oss hur man ska spela Beethoven. Men det roligaste är att bryta sig loss klangligt och testa nya sound, säger Maria Jonsson.

SOM EN DEL AV

som de spelar: i samförstånd genom att lämna plats och fylla i varandras stämmor och tankegångar till kollektiva formuleringar. De fyra fann varandra 2008 när samtliga studerade kammarmusik i Göteborg. Att synliggöra samtidens musik är en uppgift som passar en modern och nyfiken ensemble som Malvakvartetten. När Opus tittar förbi håller de som bäst på att bekanta sig med partituren till Jonas Valfridssons tredje stråkkvartett och Linnea Landströms kärnfulla miniatyrer Disken och Drömmen. Tanken är att det ska bli en timslång inspelning och hittills i urvalsprocessen har ensemblen även hunnit plocka ut bidrag av tonsättarna Molly Kien och Erik Valdemar Sköld. Malvakvartetten utforskar gärna stråkkvartettens möjligheter, men är samtidigt mån om att välja verk med en viss kommunicerande potential. – Man vill att stycket ska ha en hook, någonting som fastnar och får det att tändas en liten gnista av inspiration, säger Molander. – Ja, annars är det svårt att tro att publiken ska känna något, inflikar Knapp Brita Pettersson. MALVAKVARTETTEN PRATAR GÄRNA

kom musikerna på hastigt inför en sommarturné. De ”bläddrade i en blombok” och letade efter något med lämpliga egen-

NAMNET MALVAKVARTETTEN

OPUS NR 108 2022

alltifrån Tebogo Monnakgotla till klassiker av Mozart. Linnea Viklund konstaterar att det ”blivit ganska mycket moll genom åren”. – Ibland när man jobbat med många moderna tekniker och sådant kan det vara väldigt skönt att gå tillbaka och spela traditionella kvartetter, att bara få släppa loss i någon romantisk grej. Det är mycket kärlek, men vi vill framåt också, fortsätter Molander. På fjolårets debutalbum Wooden bodies fanns bland annat Karin Rehnqvists folktonade The riddle från Kronoskvartettens 50 For The Future-projekt. Kanske blir FST-samarbetet småningom en ny skiva, där Malvakvartetten på sitt sätt både säkrar och osäkrar stråkmusik för framtiden.

I REPERTOAREN FINNS

MALVAKVARTETTEN … släppte i fjol debutalbumet Wooden bodies som hyllades unisont av kritikerkåren. … har tidigare bland annat medverkat på Per Störby Jutbrings postklassiska skiva The thief bunny society. … spelar i slutet av februari in ett antal nyskrivna verk i samarbete med Föreningen Svenska Tonsättare för publicering på FST:s YouTube-kanal.

PORTRÄTT

I GLÄDJE OCH SORG

På Förintelsens minnesdag den 27 januari skrev Mats Larsson Gothes Löftet operahistoria. Då hade premiären på Kungliga Operan varit uppskjuten ett helt år på grund av pandemin. Allra mest samstämmiga var kritikerna i berömmet av Hanna Husáhr i huvudrollen Ava: ”ett riktigt genombrott”, ”en enastående insats”, ”den absoluta stjärnan”. Opus har träffat sångerskan bakom den smärtsamma och sorgtyngda rolltolkningen. TEXT BO LÖFVENDAHL FOTO PETER KNUTSON (PORTRÄTT), SÖREN VILKS (SCEN)

» I andra akten berättar de döda så hemska saker, jag är helt knäckt i den scenen. Men det känns också fint – jag tror jag lär mig mycket empati av den här rollen.«

som en drömroll redan från början? frågar jag när vi talas vid strax efter premiären och Hanna Husáhr fortfarande är rätt omtumlad. – Ja, nu inser jag att Ava är den typen av roll jag alltid har velat göra. Allt jag har velat uttrycka sedan jag var liten finns där. Med råge! Men den är också mycket krävande, det är sådana ytterligheter som ska uttryckas. Så det har varit fantastiskt och jobbigt på samma gång. I denna starka berättelse om en ung kvinna som har kommit bort från sin man i Auschwitz och sedan söker honom över hela Europa är Hanna Husáhr på scenen nästan hela tiden. Så det gäller att utnyttja alla möjligheter till vila. – Jag har några vilopauser när bara kören sjunger och jag ligger med ryggen mot publiken. Då kan jag återhämta mig lite, det blir som en power nap! Tonsättaren Mats Larsson Gothe har också lagt in ovanligt många takters kör i Löftet och där finns också flera arior och duetter. Och en tersett: ÅG DU AVA

– Hans musik är väldigt melodisk men det är noga med tajmingen. En del av mig måste vara 100 procent fokuserad på det sceniska uttrycket, samtidigt som en annan del av hjärnan måste bli iskall med ett öga på dirigenten. Det har varit en lättnad att kunna diskutera musiken och noterna med tonsättaren under hela processen, säger hon. – Musiken är tekniskt svår men inte extrem. Den växlar mellan dramatiska delar och väldigt finstämda. Mats bygger upp en klangvärld som jag kan förstå mig på. Den bygger på att intonationen måste vara väldigt exakt för att harmoniken ska stämma. det musikaliska utan det psykologiska som har varit jobbigt, säger Hanna Husáhr, som tycker att rollen har påverkat henne mycket på ett personligt plan. – Att gå in i de här mörka känslorna under så lång tid … Ava slits hela tiden mellan hopp och förtvivlan. I andra akten berättar de döda så hemska saker, jag är

MEN DET ÄR INTE

OPUS NR 108 2022

VINJETT

Efter Ava väntar fler roller på Kungliga Operan för Hanna Husáhr. Närmast Lauretta och Syster Genovieffa i Puccini-diptyken Gianni Schicchi/Syster Angelica.

OPUS NR X X 2022

VINJETT

HANNA HUSÁHR FÖDD 3 november 1983 i Borlänge. UTBILDAD vid Guildhall School of Music and Drama i London, Stockholms Operastudio samt Operahögskolan i Göteborg. BOR vid Hornstull i Stockholm. FAMILJ sonen Hilding, 6 år, pojkvän. AKTUELL med Löftet samt Syster Angelica och Gianni Schicchi på Kungliga Operan. Löftet spelas t o m 5 mars. Den filmades och går att se kostnadsfritt både på operanplay. se (med svensk och engelsk text) t o m 24/2 samt operavision.eu (med engelsk text) t o m 27/7. Syster Angelica och Gianni Schicchi har premiär 19/3, spelas t o m 20/5.

Hanna Husáhr i den aktuella rollen som Ava på Kungliga Operan. OPUS NR X X 2022

PORTRÄTT

helt knäckt i den scenen. Men det känns också fint – jag tror jag lär mig mycket empati av den här rollen. Stefan Larsson har varit en trygg regissör, som har låtit processen ha sin gång, samtidigt som han har givit mycket frihet, säger Hanna Husáhr. Och inte minst viktigt för henne har varit kontakten med librettisten Susanne Marko. – Vi hade fina samtal ganska tidigt. Jag åkte hem till henne och drack kaffe och fick höra när hon berättade sin familjs historia, allt det som berättelsen är inspirerad av. När det var som mest jobbigt lyfte Susanne hela tiden fram kärlekens kraft. Ja, att rollen skulle vara svår, det var Hanna Husáhr beredd på. Redan när operachefen Birgitta Svendén ringde upp för att fråga om hon var intresserad – långt före pandemin – framhöll hon att det var en utmaning. – Jag var superglad över att få chansen, väldigt förväntansfull. Annars har jag faktiskt inte haft någon önskeroll. För mig är det ofta så att jag inte riktigt vet vad jag vill göra, jag är hela tiden öppen för nya idéer. FÖRSTA STÖRRE ROLLEN på Kungliga Operan var i

alla fall helt annorlunda. Då spelade Hanna Husáhr Pat Nixon i John Adams Nixon in China, i regi av Michael Cavanagh, numera operachef i Stockholm. – Det var superkul men vilken kontrast – där skulle jag vara en 60-årig dam. Men jag gillar att arbeta med modern musik om den är välskriven. Mats har skapat ett verk med dramatisk nerv som samtidigt är mycket vackert. En fantastisk kombination! Hans melodier är väldigt sångbara, men rytmiskt kan det vara svårt. Arbetet med musikchefen Alan Gilbert har varit tryggt, tycker Hanna Husáhr som inte gillar när sångare stirrar alltför mycket på dirigenten. – Dirigenten och regissören drar ju i sångaren från varsitt håll, mellan musikalisk tajming och sceniskt uttryck. Då gäller det att sträcka ut det där gummibandet så långt man kan. Det är viktigt att känna hur alla vi på scenen är hoplänkade och inte alltid behöver titta på varandra. HANNA HUSÁHR BÖRJADE ta ton väldigt tidigt när hon växte upp i Borlänge, berättar hon. – Jag har alltid älskat att sjunga och det är härligt när man vet det redan som liten! Hon kommer inte från en musikerfamilj men musiken var ständigt närvarande. Hannas farfar OPUS NR 108 2022

författaren Owe Husáhr dog ung, och hos farmor satt det mycket kultur i väggarna. – Hon sjöng alltid och lekte med rösten. Det har påverkat mig mycket. Farmor och jag sjöng i stämmor och pappa spelade piano, gitarr och trummor. Mycket svängig musik – jazz, storband! I nionde klass föreslog en sångpedagog i kulturskolan att Hanna skulle ta sången på allvar och söka musikkonservatoriet i Falun, något som inte var helt givet. – Jag hade både sökt Rytmus i Stockholm och naturvetenskapligt gymnasium med inriktning på räddningstjänst och vacklade i mitt beslut. Men pappa tyckte att jag skulle satsa på Falun och det visade sig vara en riktig toppskola med engagerade lärare. Där insåg Hanna Husáhr att hon har en mycket värdefull egenskap för en sångare, nämligen att hon tycker om att öva. – Det har jag sysselsatt mig med de senaste 25 åren och jag har alltid tyckt att det är ett kul och

» Det handlar ju om en sorts problemlösning: hur ska jag göra så det låter som jag vill?« HANNA HUSÁHR HAR ALLTID TYCKT ATT DET ÄR ETT KUL OCH INTRESSANT ARBETE ATT ÖVA.

PORTRÄTT

» Jag har spelat så många roller där man ska komma in och vara söt och det är helt enkelt skittråkigt.«

intressant arbete. Det handlar ju om en sorts problemlösning: hur ska jag göra så det låter som jag vill? Jag har tränat annat, som piano och oboe, men det har aldrig varit lika kul att öva på som med min egen röst. Jag var liksom alltid sångfågeln. NÄR DET VAR DAGS att satsa på svenska musikhögskolor kom dock inte ansökan iväg i tid så det blev studier i London i stället. – När jag gick på Guildhall School och tog min kandidatexamen var jag bara 22, och då var det inte alls självklart att jag skulle hålla på med just opera. Men den idén fick lite ny kraft när jag började på Operastudion i Stockholm och fick leka med det sceniska uttrycket. Sedan kom en period som trainee i Helsingfors 2010–11 och där studerade Hanna Husáhr in syster Genovieffa i Syster Angelica och Lauretta i Gianni Schicchi. Så praktiskt! Det är just de två rollerna hon arbetar med nu på Kungliga Operan. Där blir det premiär den 19 mars på dessa två enaktare av Puccini. – Fast jag har jättekort minne så vet inte om det sitter kvar. Men Laurettas aria O mio babbino caro sjöng jag nog redan på högstadiet. JA, O MIO BABBINO CARO är nog ett av de allra van-

ligaste extranumren för en sopran. Denna knappt två minuter långa sång, där Lauretta försöker beveka sin pappa att hon ska få gifta sig med sin älskade Rinuccio, är också det mest kända avsnittet i Gianni Schicchi, som handlar om släktingar som grälar om ett arv. – Lauretta är också en drömroll, Puccini när han är som mest smäktande. Det är en komisk opera där alla är i luven på varandra, men Rinuccio och jag står 22

för kärleken i en omgivning med mycket girighet och gräl. Fast O mio babbino caro får inte vara för sockersöt och fjäskande. Hon menar verkligen att hon är beredd på att kasta sig i floden och ta livet av sig om inte hennes pappa låter henne få den hon älskar. Det är mycket folk på scenen, både i Gianni Schicchi och Syster Angelica, som utspelar sig i ett nunnekloster. Jag följer en repetition där regissören Wilhelm Carlsson minutiöst lägger scenerier för ett tjugotal kvinnor som rör sig på klostrets gård. – När man spelar i ett kollektiv måste man ändå se till att man har individuella relationer till de andra. Jag har frågat Wille om det är ok att jag har lite mer kontakt med en viss nunnekompis eller så? Det blir mer levande på scenen, när man kan möta varandras blickar och ge varandra energi i det. Man måste se till att man är en egen person i ett kollektivt sammanhang. Vi har alla samma klädsel, men ska vi ha samma rörelsemönster också eller eget kroppsspråk? HANNA HUSÁHR TYCKER hon har fått självförtroende

av att sjunga i Löftet. Oavsett vad hon gör på scenen vill hon ha klart för sig vad hon tänker i varje given stund. Då blir det fler frågor till regissören. Efter Löftet är det nästan renande för Hanna Husáhr att inte behöva gå in i så svåra känslor hela tiden, säger hon: – Min karaktär Genovieffa i Syster Angelica är som ett yrväder. Hon bara bubblar och kommer med nya idéer hela tiden. Hon sjunger om solens strålar och är som en solstråle hela hon. Löftet har fått Hanna Husáhr att fundera mycket över operans kvinnoroller och risken med att vara en kvittersopran, som hon säger. – Jag har spelat så många roller där man ska komma in och vara söt och det är helt enkelt skittråkigt. Som Ava har jag fått vara ful och gränslös. Hon har helt andra känslor i sig och det finns inte en tanke på hur hon ser ut. Jag känner att jag bara vill göra intressanta kvinnoporträtt. – Då kan jag göra kvalitet. OPUS NR 108 2022

HELSINGBORG GUITAR FESTIVAL 18 – 20 MARS

GÖRAN SÖLLSCHER & MATS BERGSTRÖM PETRA AHLMARK BOSSA NOVA QUARTET KURT ROSENWINKEL TRIO AFRA RUBINO JANNE SCHAFFER Festivalen sker i samarbete med

o g n Ta

R II R L L E D D E

U II U

M M

Reuben Sallmander MINNA WEURLANDER DESEO STRING QUARTET

TANIA naranjo 30/3 v a r a k o n s e r t h u s 31/3 K r i s t i a n s t a d V a l l e M W p r o d u c t i o n .c o m www.ticster.com

UPPLEV

LIVE PÅ BIO FRÅN BOLSJOJ OCH METROPOLITAN

Uppsala Kammarorkester Konserter i Uppsala Konsert & Kongress

3 mars 19.00

Vasks violinkonsert Rebecca Miller, dirigent Klara Hellgren, violin Eric Schüldt, presentatör Musik av Vasks, Mozart och Elgar.

6 ma N Ö J S

N S VA B o l s j o j

24 mars 19.00

Alfvénjubileum Hyllningskonsert Alfvén 150 år! Paul Mägi, dirigent, Sofie Asplund, sopran Konsertintroduktion: Tobias Lund, som samma dag lanserar sin bok om Hugo Alfvén ”Speltoken”. Elegi ur Gustav II Adolf, Symfoni nr 1 och ett urval sånger.

26 mars 13.00

Familjekonsert — Ludde B Andreas Hanson, dirigent Ayla Kabaca, värd Följ med dockan Ludde B in i Beethovens fantastiska musikvärld.

7 april 19.00

26 m S O L

ars

CA Ro p o l i t a n N O D Metr

Strauss oboekonsert Ilyich Rivas, dirigent, Jesper Harryson, oboe Musik av Strauss, Mahler och Schumann.

Konserter i Uppsala Konsert & Kongress Biljetter UKK 018-727 90 00, tickster.se

LIVEPABIO.SE

Arrangör Musik i Uppland, musikiuppland.se

DOKUMENT

SONATMÄSTAREN

150 år efter sin födelse fortsätter Alexander Skrjabin att fascinera. Inte minst pianosonaterna vittnar om en verklig pionjär. TEXT JÖRGEN LUNDMARK

föddes i slutet av den romantiska eran. Tydligt inspirerad av Chopin och med en exceptionell melodisk begåvning skapade han tidigt storartade miniatyrer. Första etyden opus 2 nr 1 har blivit synonymt med det ryska LEXANDER SKRJABIN

OPUS NR 108 2022

vemodet, nästan som ett nationens eget pianostycke. Efterhand avlägsnar sig Skrjabin alltmer från ett romantiskt ideal. Harmoniken spränger gränserna för det traditionella dur och moll och han börjar experimentera med musik byggt kring ett ”mystiskt ackord”. De

allt mer korthuggna, hyperladdade gesterna tjänar även att beskriva filosofiska idéer inspirerade av både Nietzsche och senare teosofin. Den radikala förändringen kan särskilt höras i sonaterna – en musikform Skrjabin ägnade sig åt från studietiden till de sista åren av sitt korta liv. 25

DOKUMENT

SNABBGUIDE till sonaterna TVÅ TIDIGA OCH OPUS 6

Det är förbluffande hur moget sonatfantasin i giss-moll (1886) klingar – tonsättaren var då bara 14 år! Komplext flerstämmig i en sats pekar den fram mot de senare verken, men det lyriska tonspråket är tydligt inspirerat av Chopin. Ess-mollsonaten (1887–1889) i tre satser är mer dramatisk och intensiv. Till opus 6 har tonspråket blivit än mer förtätat. I en avslutande effektfull sorgmarsch uttrycker Skrjabin sin förtvivlan över sin då obrukbara högerhand (han försökte konkurrera med sin studiekamrat Joseph Lhévinnes pianobriljans men överansträngde både hand och arm).

NR 2 OCH 3, SAMT FANTASIN OPUS 28 Andra sonatens ljusa och luftlätta tonspråk fullbordades 1897 under Skrjabins många resor i Europa. Den inledande långsamma satsen hör till hans mest intagande lyriska skapelser, medan den kvicksilversnabba finalen är ett riktigt briljansnummer. Ett år senare fullbordar Skrjabin sin tredje sonat, hans mest orkestralt storslagna. Den magnifika fantasin (1900) är i strikt mening en sonatsats, där han kombinerar sin mest krävande virtuositet med ett ljuvligt lyriskt andra tema.

FJÄRDE OCH FEMTE SONATEN Under början av 1900-talet inspireras Skrjabin allt tydligare av mystiska visioner. Fjärde sonaten (1903) bär spår av den genomlysta klarheten från opus 19, men här ger den färgsprakande flerstämmigheten musiken än mer intensitet. Fyra år senare, i den femte sonaten, är tonspråket fortfarande i grunden tonalt. De stora kontrasterna, utbrotten och det faktum att musiken kretsar kring hans ”mystiska ackord” visar att verket pekar fram mot de sista sonaterna. 26

Skrjabin omkring år 1900.

SONAT 6 TILL 10 I sjätte sonaten (1911), ”skrämmande … mörk och mystisk” (tonsättarens egen beskrivning), utvecklar Skrjabin sin musik än längre bort från traditionell harmonik. Verket har sin direkta motpol i den episka sjunde sonaten, Den vita mässan, från samma år. Det är en av Skrjabins mest storslagna tonsättningar och med dess böljande drama fångar verket lyssnaren. Skrjabin komponerade sina tre sista sonater under 1912 och 1913. Där den åttonde sonaten är överraskande nedtonad och introspektiv, fylls den nionde – med den passande titeln Svart mässa – av ytterst hotfulla, mot slutet förskräckande diaboliska, stämningar. Den tionde sonatens märkliga kombination av nervös energi och gåtfull poesi gör den till en av 1900-talets märkligaste pianokompositioner.

Skrjabins mystiska ackord är ett ”syntetiskt ackord” som inte baseras på dur- och molltonarterna. Kallas även Prometheusackordet.

ETT LITET SÅR 1914 FÅR SKRJABIN EN infektion på läppen. Ett år senare utvecklas en svårartad blodförgiftning och tonsättaren dör efter svåra plågor i april 1915. Första världskriget hade brutit ut, men det ryska samhället hade ännu inte märkbart påverkats. Revolutionen var flera år bort. Skrjabins tidiga bortgång gör att hans verk naturligt sammanfattar en era. Han fick många efterföljare som tog intryck både av den avancerade harmoniken och fria stämföringen, men även av musikens mystiska innehåll.

OPUS NR 108 2022

JOSEFINE MINDUS SOPRAN Josefine Mindus från Stockholm avslutade 2021 sina studier vid Hochschule für Musik, Theater und Medien i Hannover och är sedan 2020 en del av operastudion vid Komische Oper i Berlin. Josefine har även studerat komposition och 2016 uruppfördes hennes och Richard Lindströms barnopera När värdshuset Lyckosten fick annorlunda besök vid Gamla Teatern i Vadstena. 2019 vann hon tävlingen Paula Salomon: Das Lied. Under 2022 sjunger Josefine bl.a. rollen som Amore i Glucks Orfeo ed Euridice och Zerlina i Mozarts Don Giovanni på Komische Oper i Berlin.

Foto: Yulia Mustaeva

ANDERS WALLS GIRESTASTIPENDIUM 2 x 125 000 KRONOR JOHAN DALENE VIOLIN 21-årige Johan Dalene från Norrköping har redan gjort avtryck på de internationella scenera och vunnit ett flertal internationella tävlingar, bl.a. prestigefyllda Nielsen International Violin Competition. Under säsongen 2020/21 utsågs Johan till ”Klassiska artisten” i Sveriges Radio P2 och säsongen 2021/22 till Rising Star-artist av European Concert Hall Organisation med framträdanden på flera av Europas mest kända konsertscener. 2019 skivdebuterade han med Tjajkovskijs och Barbers violinkonserter tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester (BIS).

Foto: Mats Bäcker

MATHILDA BRYNGELSSON MEZZOSOPRAN Mathilda Bryngelsson från Göteborg har studerat vid Operahögskolan i Stockholm och är nu masterstudent på Malmö Opera Academy. 2019 debuterade hon som Mercédès i Carmen med Lyriska Sällskapet i Gävleborg och sjöng även Medoro i Kungliga Operans urpremiär av Ramström/Händel/Vivaldis Orlando. Hon är våren 2022 aktuell i Suor Angelica och Det stora oväsendet på Malmö Opera. Mathilda har tilldelats ett stort antal stipendier, bl.a. Nationellt stipendium från Kungliga Musikaliska Akademien, och 2021 vann hon första pris i OVIS-rösten. Foto: Rickard Söderberg

RESESTIPENDIUM 2 x 75 000 KRONOR JESSICA ELEVANT SOPRAN

DAVID RISBERG BARYTON

Foto: Helgi Reynisson

STIFT

Anders Walls musikstipendiater 2022

ANDERS WALLS CONFIDENCENSTIPENDIUM 125 000 KRONOR

Foto: Helgi Reynisson

Barytonsångaren Luthando Qave gör ett gästspel i staden Gqeberha under sin semester i hemlandet Sydafrika.

OPUS NR X X 2022

PORTRÄTT

RESAN TILL RÖTTERNA Luthando Qave är barytonstjärnan som gjort en klassresa från Sydafrikas fattiga townships, via Sverige, till de internationella operascenerna. När Opus träffar honom under semestern i Östra Kapprovinsen berättar han om varför askungesagan bara blev möjlig i Europa: ”Jag hade inte varit en operasångare om jag inte hade lämnat.” TEXT & FOTO ERIK ESBJÖRNSSON

sett att du betalar med kort i stället för kontanter hade jag aldrig tagit körningen. Rånrisken är för hög. Den zimbabwiske Uberchauffören Tawanda gör rätt i att behandla New Brighton med den respekt det förtjänar. Townshipet utanför hamnstaden Gqeberha, tidigare Port Elizabeth, är ett av de mest socialt utsatta områdena i Sydafrika. Det ligger på vad som förr ansågs vara ”behörigt avstånd” från den traditionellt vita stadskärnan. Vi kör en stund längs motorleden, svänger in på en mindre väg över ett igenvuxet godsspår och förbi en improviserad soptipp innan vi når New Brighton. Området består av låg bebyggelse med gott om ytor mellan husen och breda huvudgator på diagonalen. En stadsplanering som gjorde det lätt för den tidigare förtryckarmakten att patrullera och hålla uppsikt under decennier av politisk oro. ADE JAG INTE

OPUS NR 108 2022

En bit upp längs en sådan tvärgata, Mendi road, låg under många år en övergiven ölhall som brandhärjats på 1970-talet. Efter flera förseningar öppnade den i fjol i ny skepnad som Mendi Arts Center. Detta lokala kulturhus är byggt i modernare stil men arkitekturen visar hänsyn till den gamla ölhallen som fortfarande är centrets hjärta. Kontrasten till omgivningen kunde inte vara större. Sammankomsten för tankarna till ett bröllop, när det i själva verket handlar om en sångtävling. Röda mattan ligger utrullad (den är lånad från en begravningsbyrå) och på den ska de tävlande snart paradera, om möjligt ännu mer uppklädda än publiken. De har dessutom med sig ombyten för sina respektive framföranden under eftermiddagen. Totalt är de åtta till antalet. En nionde sångare kommer också att stå på scen, men utom tävlan. Han är tveklöst den största stjärnan i sammanhanget och

» Jag trodde att det var rugbyn som skulle vara vägen ut. Men så gick jag med i en lokal kör.«

PORTRÄTT Kulturcentret Mendi Arts Centre öppnade i fjol efter många års förseningar. I decennier stod den tidigare ölhallen övergiven efter en eldsvåda på 1970-talet. Qave, till vänster, önskar att man skulle öppna fler större scener för riktig opera.

» Man visste ju inte vad man sjöng. Ibland kunde man i cd-skivornas inlagor se översättningar och få ett hum om vilken sinnesstämmning som gällde.«

framför sina två arior utan krav på ersättning, för arrangörerna skulle inte ha råd att betala hans gage – barytonen Luthando Qave, hemmahörande i Sverige men denna novemberdag på semester i hemlandet Sydafrika. UNDER TVÅ MÅNADER i vår ska Luthando Qave sjunga rollen som Marcello i La Bohème på Köpenhamnsoperan. Men nu coachar han sin adept Sibabalwe Yoko som öppnar med Che gelida manina ur samma opera. Juryn är hård men rättvis. Och har i princip samma feedback till alla sångarna. – Få fram känslorna. Och jobba mer med språket. Över hela Afrika brukar det sägas att man äter språk till frukost. Sydafrika har elva officiella språk. Det är bara en ren otur att Storbritannien och Nederländerna, de två europeiska länder som satt sin lingvistiska prägel på landet under 400 års kolonisering, inte var

några stora länder inom operan. För den svarta majoritet som anammat konstformen är språken inte rena rama grekiskan, men nära nog. Italienska, tyska och franska är språk som i princip aldrig talas i landet. Inte undra på att de måste jobba med språk som de aldrig hört. Och utan språklig förståelse är det svårt att veta vilka känslor man ska förmedla. Luthando Qave hade samma problem under början av karriären. – Man visste ju inte vad man sjöng. Ibland kunde man i cd-skivornas inlagor se översättningar av texter och få ett hum om vilken sinnesstämning som gällde, berättar han. Sibubulwe Yoko når till finalrundan men hans tolkning av Celeste Aida räcker inte för att slå Khayakazi Madlalas dramatiska framförande av Strauss-arian Mein Herr Marquis ur Läderlappen. Hon torkar tårarna som blandas upp med mascaran OPUS NR 108 2022

RICHARD BLINKOFF

LUTHANDO QAVE

Publiken sjunger lika mycket som sångarna på scen under tävlingen i Gqeberha. Qave inleder sångtävlingen utom tävlan, utan krav på ersättning. Arrangörerna skulle inte ha råd att betala hans gage.

De tävlande gör entré på en röd matta som lånats från en begravningsbyrå.

Bildtext

när hon kramar segerpokalen. Efteråt kör deltagarna och publiken till sina bed and breakfasts för att byta om ännu en gång och sedan mötas upp på en bar i New Brighton där en spontanfest pågår in på småtimmarna. NÄSTA DAG HÄMTAS jag upp av Luthando Qave i hans Volvo C30. Vi tankar bilen och plockar upp hans 13-åriga dotter Amyoli som varit hos sin mamma i Gqeberha över helgen. Sedan kör vi mot hemstaden East London och Mdantsane som är det township där han växte upp. Amyoli parkerar sig i baksätet och tar på sig sina hörlurar. Under större delen av bilresan (förutom under ett glass-stopp) lyssnar hon på amapiano, sydafrikansk house-pop, medan de vuxna pratar musik och politik i framsätet. Luthando Qave – Q:et i hans efternamn uttalas inte som K utan är ett klickljud som skapas med baOPUS NR 108 2022

Bildtext

kre tungan mot mjuka gommen – är född 1986. Han var bara fyra år gammal när Nelson Mandela släpptes ur fängelset. När han var åtta år gammal hölls landets första demokratiska val och apartheidsystemet begravdes en gång för alla. De som är födda efter 1994 kallas för ”Born Free”-generationen, de som fötts i frihet och inte riktigt kan relatera till det som var och därför har börjat ställa nya krav som utgår från den egna generationens utmaningar. Qave är äldre, men kommer bara ihåg fragment från apartheidtidens mest brutala era, när en förhatlig regims dödsryckningar skapade konvulsioner av våld i landets kåkstäder. – Mellow Yellows, de gula bepansrade polisbilarna, patrullerade i Mdantsane. Varje gång du såg en sådan blev du rädd. Det är sådana minnesbilder jag har. Jag associerade alltid polisen med ilska och rädsla. Hans formativa år var i stället under de brustna

FÖDD 1986 FAMILJ Mamma, två syskon och dotter i Sydafrika. UTBILDAD på Operahögskolan i Stockholm och på Metropolitanoperans Lindemann Young Artist Development Program. MERITER Tilldelades stipendium från Anders Walls Giresta-stiftelse 2010. Semifinalist i 2009 års upplaga av Neue Stimmen International Singing Competition och finalist i 2010 års Hans Gabor Belvedere Competition. Gjorde som 19-åring europeisk debut med Kapstadenoperans gästspel på Norrlandsoperan, i rollen som Jake i Porgy & Bess. AKTUELL I rollen som Marcello i Köpenhamnsoperans uppsättning av La Bohème under februari–april. Sjunger Das Lied von der Erde med Jönköpings sinfonietta den 6 mars.

PORTRÄTT

Tävlingen är på fullaste allvar, men deltagarnas största motståndare är de själva. Bakom scenen är stämningen hjärtlig och de stöttar varandra i varje runda. Zolina Ngejane, Ada Ndudula och Luvo Maranti är tre av deltagarna.

» Vi var väldigt fattiga. Där stod han och sa att ’mamma, jag behöver en kostym och fluga’. Var skulle jag få det ifrån? «

illusionernas tid, när 1990-talets optimism lagt sig och övergått i insikten om att det skulle dröja generationer innan alla lyfts ur fattigdom, trots demokratiseringen. SOM BARN HADE Luthando och hans syskon fått stiga

upp klockan sex på morgonen för att gå från dörr till dörr i grannskapet och be om mat. Som tonåring försökte han undvika den gängse karriären för pojkar som fått samma förutsättningar i livets lotteri: – Det började med att någon stal äpplen och apelsiner från den lokala fruktträdgården. Sedan stal de större prylar och började röka gräs. Från det gick de över till nyaope (en lokal drogcocktail som bland annat består av heroin, cannabis och smulade bromsmediciner) och sedan tik (metamfetamin). Tack och lov lyckades jag tidigt se de där stegen som människor gick igenom. En resa som alltid slutade på samma sätt för alla – de hittades döda. Vägen ut blev sporten. Boxning, tyngdlyftning, rugby. Efter skolan hämtade han strumporna hemma och drog direkt till träningen. Han blev en hyfsad rugbyspelare. – Jag trodde att det var rugbyn som skulle vara vägen ut. Men så gick jag med i en lokal kör. Musiken hade varit där innan. I tioårsåldern sjöng han stämsång med familjen. Mamman var

Bildtext

djupt troende och tog Luthando till frikyrkans kör. Vilket beredde väg för mötet som förändrade allt. Det med Mkhululi Milisi. ”Mister Milisi” var ledare både för kyrkokören och skolkören. Hemma hade han VHS- och kassettband med operainspelningar. De tre tenorerna. Inspelningar av Così fan tutte. Musiken strömmade ur Mister Milisis högtalare och Luthando lyssnade. Han var en naturbegåvning och stack ut även i den sydafrikanska konkurrensen. Modern, Sindiswa, berättar senare under dagen att hon trodde Luthando var galen när han sjöng på nya europeiska språk. Sedan fick hon panik när han en dag skulle vara med i en skoltävling. – Vi var väldigt fattiga. Där stod han och sa att ”mamma, jag behöver en kostym och fluga”. Var skulle jag få det ifrån? Kostymen lyckades de låna, och ett skärp för att hålla byxorna på plats. Att han hade vunnit tävlingen förstod mamman när hon såg hur han bars av sina kompisar nere vid bensinstationen och höll en trofé i handen. KARRIÄREN HADE STARTAT. Hos Milisi lärde han sig Funiculí Funiculá och andra napolitanska sånger, medan han gick igenom musiksamlingen. Med åren insåg Mister Milisi att den unge adepten skulle nå ett OPUS NR 108 2022

Bildtext asd asd asd asd asd asd asd asd asd a

Khayakazi Madlala vinner tävlingen med sin tolkning av Mein Herr Marquis ur Strauss Läderlappen.

tak i sin inlärning om han stannade i Mdantsane. Qave skulle därför komma att göra samma resa som hundratusentals xhosas i Östra Kapprovinsen gjort före honom: Han begav sig till Kapstaden. Där fick han anställning i Kapstadens operakör, som skulle bli en språngbräda som snabbt gav fjädring. 2006 var de på turné i Umeå där de gästspelade med Porgy & Bess på Norrlandsoperan. Besöket var en publiksuccé och de sydafrikanska sångarna återvände under flera år. Det var så Luthando upptäcktes av Magnus Aspegren (som i en P1-dokumentär beskrivit mötet med Qave som att ”man vet inte vad en talang är förrän man hör den”) och andra medlemmar i Norrlandsoperan. Därifrån kom han till Stockholm och Operahögskolan. VI PAUSAR FÖR att ta ett par bilder i det böljande gröna landskapet. Klockan är strax efter lunch när en välbekant röst, Bulelani Koyo som arrangerat gårdagens musiktävling, pratar på språket xhosa på lokalradion och spelar klassisk musik som via radiovågorna ringer ut över Östra Kapprovinsens kullar. Vi pratar om Sverige och Sydafrika. Qave återger en episod som illustrerar de sociala skillnaderna mellan hans hemland och det land som nu är hans hem. Den gästfrihet som han upplevt i Norrland under de första besöken i Sverige visade sig vara en illusion när OPUS NR 108 2022

Luthando Qave gör entré i en bil från en av sponsorerna.

han kommit till Stockholm. Ett par dagar innan jul, det första året på Operahögskolan, frågade de andra på skolan om han hade tänkt resa hem till Sydafrika över högtiderna. Han svarade att han inte hade råd och att han bara skulle vara hemma. – ”Okej, ha det så kul” blev svaret. Så där satt jag ensam, 23 år gammal, i ett kyffe i Sverige. Lagade lite mat till mig själv och var allmänt miserabel. Det var fruktansvärt. I Sydafrika hade det varit otänkbart att inte bjuda över mig, säger han och skrattar idag åt insikten om svenskars sociala fobier. Men tillägger, diplomatiskt: – Å andra sidan är svenskar lojala. När man väl lärt känna någon har man en vän för livet. Han fick vänner, och mecenater som backade den lovande talangen. Finansmannen Anders Walls stiftelse gav honom ett stipendium. – Det förändrade verkligen mitt liv. Från stiftelsen ringde Cari Hildebrand som skulle skriva en bit om mig och hon introducerade mig sedan för sina föräldrar. De blev en extra familj för mig. Och Anders och Charlotte Wall fortsatte att vara där för mig när jag behövde dem som mest. Han fick provsjunga för Metropolitan-operans särskilda utvecklingsprogram för unga artister. Och plötsligt stod han där. På världens mest prestigefyllda

» Så där satt jag ensam, 23 år gammal, i ett kyffe i Sverige. Lagade lite mat till mig själv och var allmänt miserabel. Det var fruktansvärt.«

PORTRÄTT

På hemmaplan är familjens försörjare den förstfödda sonen. Luthando Qave lyssnar, med sin dotter Amyoli i famnen, på sin mamma Sindiswe.

» Det finns operascener som kunde renoveras. Tänk vilket jobbskapande det skulle innebära.«

operascen: The Met i New York. Han var den förste svarte sydafrikan som gjort det. Placido Domingo, som han sett på VHS-kassetterna hos Mister Milisi, höll i taktpinnen nere i diket. Luthando Qave är fullt medveten om sin egen askungesaga. Men när vi kör genom hans hemprovins vill han vända på steken. – Varför skulle det krävas att jag lämnade Sydafrika för att lyckas? Jag hade inte varit en operasångare om jag inte hade lämnat. HAN SÄGER ATT han inte är en politisk person. Nyheter följer han vare sig han vill det eller ej, via sociala medier. Och det han ser gör honom förbannad. – Det är frustrerande att se hur vårt land ser ut. Skattemyndigheten kan få någon i fängelse för att de inte betalat 5 000 rand medan politikerna bara ”blir av” med 30 miljoner. Han tar en siffra ur luften. I själva verket har betydligt större belopp än så försvunnit under de senaste årens skenande korruption. Systemet är så ruttet att regeringspartiet ANC i lokalvalen i oktober för första gången blev av med sin majoritet. – När ska vi se den förändring som Mandela hade hoppats på? Vi begär inte mycket. Men visa respekt. Stjäl inte av skattebetalarnas pengar. Pengar som hade kunnat gå till kultursatsningar.

Att kulturarbetare är missnöjda med sitt kulturdepartement är förmodligen universellt. Men i Sydafrika, menar Luthando Qave, kunde musiken verkligen göra skillnad. – Det finns operascener som kunde renoveras. Tänk vilket jobbskapande det skulle innebära. Och det handlar inte om mycket pengar. Vi kunde bygga alla dessa arenor för fotbolls-VM och de tillför ingenting längre. Men människor behöver alltid underhållning. Ett problem, menar Qave, är att ANC som har sina rötter i revolutionen mot apartheid fortfarande ser opera som en ”vit” kulturyttring och inte något för den svarta massan. Trots att hela den sydafrikanska operascenen är på väg att tas över av svarta sångare. Vi har kommit fram till Mdantsane. På en gata träffar vi Mister Milisi, läraren som hade en så avgörande roll i Qaves livsbana. När han öppnar bakluckan till bilen faller titelsidan till Nabucco ut. – Vi ska sätta upp den, men första sidan saknades så jag var tvungen att ta en bild med mobilkameran och få den utskriven, förklarar han. resonemang om en musikkultur som satts på undantag. Svenskar må vara ett körsjungande folk men sydafrikaner är det sjung-

MILISI DELAR QAVES

OPUS NR 108 2022

VINJETT

Luthando Qave är hemma där allt började. Tack vare sin röst har han gjort en osannolik klassresa från det fattiga Mdantsane till världens operascener.

Resan från Gqeberha till Luthando Qaves township Mdantsane tar fyra timmar. Hans dotter Amyoli lyssnar på amapiano-pop under större delen av resan.

ande folket, vare sig det är som kollektiv eller som individer. Varje politiskt möte inleds med allsång. Kassörskor sjunger medan de skannar in varor. Vi ska inte ens tala om kyrkorna och skolorna, som är fundamenten för all vokalmusik i landet. Om guldet börjat sina i landets gruvor så är rösterna Sydafrikas nya exportsektor. Hemma på mamma Sindiswes gata väntar familjen som Qave nu blivit försörjare åt. Sindiswe är först lite chockad över sonens oväntade sällskap. – Du får ursäkta min blyghet, men jag har aldrig haft en vit människa i mitt hem någonsin, säger hon med ett skratt. Sindiswe berättar om sonen Luthandos tidiga karriär och upprepar flera gånger hur hon togs på sängen av hans oväntade musikval. – Jag trodde verkligen att han var galen när han kom hem och sjöng på dessa språk. Sedan vill hon att det ska föras till protokollet var talangen kommer ifrån. Hon tar ton, rösten är gammal och skör, men håller väl för en fantastiskt rörande tolkning av hymnen Without God I could do nothing. Lillasyster Zolani fyller i med en altstämma, brodern Odwa sjunger tenor och snart hörs Luthandos baryton som en hummande bas. Han är tillbaka där allting började. OPUS NR 108 2022

Luthando Qave blickar ut över en dalgång bakom huset, med sin bror Odwa.

VINJETT

Entré mot Sveavägen? Att Lallerstedts förslag Vingarna ratades till förmån för Tengboms berodde till viss del på detta.

TEMPELKAMPEN SÅ GICK DET TILL NÄR SVERIGE FICK SITT FÖRSTA KONSERTHUS

OPUS NR 108 2022

DOKUMENT

Uppförandet av Stockholms konserthus 1926 lade grunden för den symfoniska musikens spridning. Ivar Tengboms blåa byggnad vid Hötorget har sedan dess blivit ett av stadens mest igenkända landmärken. Men uppdraget var bara en hårsmån från att tilldelas arkitekten Erik Lallerstedt – och byggnaden var från början tänkt att vara vänd åt andra hållet. TEXT THOMAS WEDÉRUS

ÄR STOCKHOLMS KONSERTHUS för första gången öppnade sina kopparportar mot Hötorget den 7 april 1926 var det en historisk händelse. Byggnaden kom till under en expansiv tid i stadens historia och är en av tjugotalsklassicismens arkitektoniska höjdpunkter. Men den innebar inte bara invigningen av en monumental byggnad utan också en viktig del i demokratiseringen av den symfoniska musiken. Under andra halvan av 1800-talet var klassisk musik fortfarande en borgerlig angelägenhet i Sverige. I Stockholm dominerades musiklivet av kungliga institutioner – Kungliga Operan, Hovkapellet, Kungliga Musikaliska Akademien – och uppförandet av musik handlade framför allt om OPUS NR 108 2022

representation. Även i andra delar av världen var konstmusiken synonym med exklusivitet och livnärdes av att förmögna mecenater genom donationer kunde finansiera orkestrar och konserthusbyggen. I sin avhandling från 2017 beskriver Mia Kuritzén Löwengart utvecklingen av den symfoniska musiken och hur den tog sitt uttryck i Stockholm. I stort speglade den utvecklingen i Nordeuropa och Nordamerika. När den symfoniska musiken renodlats, upphöjts till ett klassiskt ideal och blivit internationellt erkänd som finkultur mot slutet av 1800-talet skulle varje stad av betydelse ha en egen konsertverksamhet där de nu kanoniserade symfoniska verken kunde uppföras – som i Boston, Leipzig, London och Paris.

» Istället för att gå mot exklusivitet skedde en demokratiseringsprocess där den symfoniska musiken blev till ett folkbildningsprojekt.« 37

VINJETT

”Tomten intill Hötorget fick Konsertföreningen från Stockholms stad för det blygsamma priset tio kronor per år under en hundraårsperiod.”

OPUS NR 108 2022

DOKUMENT

Grünewaldsalen i sin nuvarande utformning.

EN NY PUBLIK

sig utvecklingen dock på ett viktigt plan. Istället för att gå mot exklusivitet skedde en demokratiseringsprocess där den symfoniska musiken blev till ett folkbildningsprojekt mer än en borgerlig högtidsstund. Borgerlighetens intressen och resurser räckte inte för att få till ett konserthus i Stockholm och Hovkapellets symfonikonserter lockade bara en fåtalig skara. Konsertföreningen, i dag Kungliga filharmoniska orkestern, som grundades 1902, växte fram ur ambitionen att locka ny publik. Idén var att ge folkkonserter med ett konstnärligt seriöst program för arbetarklassen och därmed kunna bredda lyssnarskaran rejält. Även om verksamheten började ta sig 1914 var Konsertföreningen en hemlös orkester. Den kunde hyra in sig på framför allt nybyggda Auditorium vid Norra bantorget. Men hyran var hög och orkestern hade bara tillgång till lokalerna i anslutning till konserter, vilket är opraktiskt för en fast ensemble på 65 musiker – ibland uppåt 90 – som gärna vill kunna repetera i rymliga lokaler utan tidspress. Dessutom fanns det stora problem med Auditorium som konsertsal – det var dragigt och ohemtrevligt, akustiken var dålig och garderoberna för få. Idén om att samla ihop medel till ett eget konserthus började vinna alltmer inflytande. Man ville skapa, som Holger Nyblom uttrycker det i Stockholms konserthus: minnesskrift vid invigningen, ett tempel ”där musikens heliga eld ostörd skulle få brinna”. I STOCKHOLM SKILDE

OPUS NR 108 2022

Stora salen enligt Lallerstedts förslag.

I slutet av 1917 bildades för ändamålet Stockholms konserthuskommitté, med bland andra prins Eugen som medlem, som började engagera sig för att få ihop de fyra miljoner kronor som ett bygge beräknades kosta. Man lyckades få in ungefär hälften från privata donationer. Därefter vände sig kommittén till regeringen med en ansökan om ett statligt penninglotteri, vars överskott gick till att finansiera särskilda kulturella ändamål. I ansökan syns tydligt vilka ambitioner som var drivande. Det noteras hur jämlikhetsprincipen – till skillnad från fallet på operan och teatern – så långt möjligt skulle gälla i det nya konserthuset. Ingen åtskillnad skulle göras mellan samhällsklasserna och minst en kväll i veckan var vikta för så kallade arbetarekonserter till reducerat pris. Orkestermusikens uppfostrande och förädlande verkan på folket betonades och hävdades vara tillräckligt viktig för att förtjäna statsmakternas stöd och uppmuntran. Ansökan avslutades med en uppmaning om att ”öppna framtiden för den symfoniska musikens välsignelsebringande verkningar”. Ansökan bifölls och finansieringen av konserthusbygget var därmed säkrad. Tomten intill Hötorget fick Konsertföreningen från Stockholms stad för det blygsamma priset tio kronor per år under en hundraårsperiod. Staten och kommunen var därmed engagerade i projektet. Musiken, som nu betraktades som folkbildande och karaktärsdanande, skulle vara till för alla och hade blivit en samhällelig angelägenhet.

20-TALSKLASSICISMEN I SVERIGE

En ny våg av klassicism präglade mycket av arkitekturen under 1920-talet, ofta med inspiration från antikens grekiska tempel. Ivar Tengbom bidrog starkt till denna stil i Stockholm. Utöver Konserthuset (1926) ritade han även Handelshögskolan (1925) och Tändstickspalatset (1928). Arkitekturstilen gick sedan mer mot funktionalismen, vilket börjar synas i det annars tjugotalsklassicistiska Stockholms stadsbibliotek (1928) av Gunnar Asplund.

DOKUMENT ARKITEKTTÄVLINGEN FÖR STOCKHOLMS KONSERTHUS Tävlingen utlystes i tidskriften Arkitektur den 4 april 1920. Ivar Tengbom inkom med förslaget ”Det röda hjärtat”. Erik Lallerstedt inkom med tre separata förslag: Vingarna, Piazza delle Erbe samt Pan. PRISVINNARE BLEV: Delad första plats: Ivar Tengboms Det röda hjärtat och Erik Lallerstedts Vingarna. Andra plats: Erik Lallerstedts Piazza delle Erbe. Tredje plats: Torben Gruts Eroico. Fjärde plats: Ture Rybergs förslag märkt med en lyra.

» 34 ritningsförslag inkom och tävlingen slutade i dött lopp mellan Ivar Tengbom och Erik Lallerstedt.« 40

Lallerstedt och Tengbom flankerar 1900-talets arkitekturgigant Le Corbusier under en middag på Operakällaren 1933.

ARKITEKTTÄVLINGEN

NÄR DET KOM till själva utförandet av konserthuset

ordnade Konserthuskommittén år 1920 en arkitekttävling öppen för allmänheten, som Ivar Tengbom, Erik Lallerstedt och Torben Grut var särskilt inbjudna till. Bland tävlingsinstruktionerna går att läsa att byggnaden skulle ha en stor sal med minst 2 200 platser och en liten sal med minst 600 platser. Byggnaden skulle bära en monumental prägel. I ett anmärkningsvärt stycke gällande huvudentréns placering står att den ”under inga förhållanden får förläggas till Hötorget”. Torghandeln skulle fredas, och dessutom planerades en breddning av Sveavägen (som vid den tiden tog slut i höjd med konserthuset) vilket skulle skapa en passande fond till entrén. Paradgatan Sveavägen var tänkt att leda ända fram till portarna till Stockholms nya musikcentrum. 34 ritningsförslag inkom och tävlingen slutade i dött lopp mellan Ivar Tengboms Det röda hjärtat och Erik Lallerstedts Vingarna. Juryn, bestående av arkitekterna Axel Anderberg, Carl Westman samt advokaten Erik Lidforss, ansåg att båda förslagen uppfyllde tävlingskriterierna väl och visade prov på tillräcklig konstnärlig förmåga för att dela förstaplatsen. Tengboms förslag berömdes för det ”synnerligen vackra podiet” och en huvudfasad av ”högeligen monumental och god karaktär”. Lallerstedts ansågs utmärka sig för ”planernas enkelhet och överskådlighet” samt ”en konsertsal av ståtlig och förnäm karaktär”. Vid slutet av 1920 var frågan om vems konserthus som skulle uppföras fortfarande oavgjord och allmänheten fick säga sitt efter att förslagen ställts ut till allmän beskådan. Konsthistoriker, arkitekter och andra sakkunniga uttalade sig i dagspressen och vi-

sade sitt stöd för antingen Tengbom eller Lallerstedt. Flera riktade kritik mot huvudentréns placering. Lallerstedt själv kallade det för estetiskt motbjudande att ha en monumentalbyggnad liggande mellan två nästan likvärdigt öppna platser. Gunnar Asplund intog samma ställning och sade sig tala för den allmänna opinionen bland fackkretsar när han deklarerade ”front mot Hötorget!”

TENGBOMS SMARTA LÖSNING

NÄR KONSERTHUSKOMMITTÉN åter samlades i februari 1921 bestämde man sig för att låta uppdraget gå till Tengbom. Till stor del var det för att han hade placerat lilla och stora salen på ett sådant sätt att ljudläckage mellan de två kunde undvikas. Därmed möjliggjordes konserter i båda samtidigt. Priset för detta var ett något reducerat antal sittplatser, men det bedömdes som en godtagbar kompromiss. Samtidigt tog man till sig av kritiken och valde att vända huset mot Hötorget. Lallerstedt fick visserligen inte se sitt musikens tempel förverkligat. I stället fick han uppdraget att rita det han kallade vetenskapens tempel – Studentpalatset nedanför Observatorielunden, invigt 1927. Ivar Tengbom inkom så med sitt reviderade förslag i november 1921 och Stockholm fick till slut sitt konserthus. Hundra år senare är den symfoniska musiken i allra högsta grad en samhällelig angelägenhet. Konserthus och symfoniorkestrar återfinns i hela landet – från Luleå till Malmö skapar konserthusen samlingspunkter för folket och erbjuder andrum och musikalisk andakt. Det är inte för intet som konserthusen har kommit att kallas för vår tids katedraler. OPUS NR 108 2022

musik Tommie Haglund

Making Something Out of Nothing – ett unikt samarbete text Per Gessle

över gränserna

OPERASTUDION KAPELLSBERG

S MAiRtala 1 1 E EAS la dig

RELnns på arl!

SISTA ANSÖKNINGSDAG: 25 APRIL ANSÖKAN: HFS.SE

– fi tforma plat

Emmie Christensson Kungliga Filharmonikerna Joachim Gustafsson

Operastudion Kapellsberg vid Härnösands folkhögskola är en av Sveriges största och mest välrenommerade förberedande operautbildningar. Längd: 2-3 år.

I samarbete med Tommie Haglund Festival 2022

www.gehrmans.se

www.nilento.se

Foto: Fredrik Boström

Molière 400 år

2–23 april Tonsättare & libretto: Kirke Mechem Svensk översättning: Harald Leander Dirigent: Fredrik Burstedt Regissör: Anne Barslev Scenograf: Stine Martinsen Kostymdesigner: Annsofi Nyberg Ljusdesigner: Max Mitle Maskdesigner: Angelica Ekeberg Norrlandsoperans symfoniorkester

Skandinavienpremiär för Molières komedi – nu som opera! Huvudsponsorer

norrlandsoperan.se

INTERVJU

”JAG HOPPAS ATT

GRETA THUNBERG KOMMER

PÅ PREMIÄREN”

Hans andra symfoni möter dagens ljus. En rad storstjärnor tolkar hans färgrika produktion under fyra fullspäckade dagar i Stockholms konserthus – tretton verk, varav två uruppföranden, reflekterar mer än två decenniers verksamhet i musikens tjänst. Men först ut: Pippi lyfter hästen tillägnat Greta Thunberg. Opus möter betraktaren Benjamin Staern. TEXT MADELEINE JOSTEDT ULRICI FOTO MATS BÄCKER

BENJAMIN STAERN ÅLDER 43 BOR i Malmö GÖR Kompositör AKTUELL MED Pippi lyfter hästen på Berwald-hallen 23 & 24 februari, Tonsättarweekend 7–10 april på Konserthuset i Stockholm.

för vissa. För andra, sinnebilden av ett geni. Den tystlåtne pojken, uppfödd på teatern, tidigt dragen till tonernas språk. Den försynte musikbibliotekarien som skrev i smyg. Som slog operavärlden med häpnad med en familjeopera. Som ser i färger och brister ut i smittande skratt lite då och då. Som leker med klanger som andra trummar med fingrarna. – Jag vill vara en person som reflekterar samhället, förklarar Benjamin Staern. Ändå när jag ständigt ett slags eskapism. Det är så mycket som är hemskt i världen. Terrorism, miljöförstörelse, naturkatastrofer. Jag gör betraktelser över allt det men jag vill inte styra vad lyssnaren ska tycka. Observatörens hållning till trots: Benjamin Staerns nästa premiär på Berwaldhallen bjuder en mycket direkt hyllning till Greta Thunberg. Han sprudlar av förväntan när vi talar om Pippi lyfter EN OTIPPAD HJÄLTE

hästen, en beställning till 75-årsjubileet av Astrid Lindgrens bok med samma namn. Elva minuter lång men action packed, som han själv beskriver den: – Alla mina stycken är som musikdramer, jag kan inte komma ifrån det – jag kommer från teatern, skrattar han. – Det är en genklang till vår egen tid. Pippi får plötsligt nys om Greta Thunberg, förvandlas till henne och håller How dare you-talet, gestaltat av ett violasolo. Och lyssna! Tremolot i brasset! Benjamin spelar en finurlig liten skala och tittar upp med Amadeus-entusiasm i blicken: – Grrrrreeeta Thun-berg! Han skrattar och berättar om SVT-dokumentären han såg om Gretas resa över Atlanten 2019. Hur hennes drivkraft, umbäranden och pirat-bandana väckte Pippi-tanken i honom. Det är dansant musik med tydlig dramaturgi i varje scen. Ett format anpasOPUS NR 108 2022

VINJETT

”Jag hoppas att Greta Thunberg kommer på

PREMIÄREN”

Två intensiva konserthelger i Stockholm väntar för Benjamin Staern.

OPUS NR X X 2022

VINJETT

fonisk dikt av ”tyngdlös, meditativ musik. En själavandring till paradiset, om man så vill” med Benjamins egna ord. Den ursprungliga tematiken om ljus i slutet av en tunnel eller en djup brunn att kämpa sig upp ur, fick ny mening i och med pandemin. – Jag tog en paus från komponerandet, berättar han. Isoleringen fick mig att tänka på Decamerone av Boccaccio, på ungdomarna som sitter i karantän ifrån pesten och läser för varandra utanför Florens. Hur tomheten föder kreativ fantasi men även sorg och ovisshet. Och plötsligt hade jag det: Through Purgatory to Paradise. Så fick den heta! BENJAMIN STAERN HAR ETABLERAT sig som en av de

» Jag tog en paus från komponerandet. Isoleringen fick mig att tänka på Decamerone av Boccaccio, på ungdomarna som sitter i karantän ifrån pesten och läser för varandra utanför Florens.«

sat till familjer, som han så gärna skriver för. Greta har gett stycket sin välsignelse och nu är det bara att hålla tummarna för att hon kommer på premiären. MEDAN PIPPI LYFTER HÄSTEN är en del i en triptyk

av klassiska berättelser bjuder den pandemiuppskjutna tonsättarweekenden på Konserthuset i stället på en kavalkad av format, arrangemang, instrument och kontrasterande teman. De fem tonsatta dikterna Sånger om bländvit kärlek är komponerade för Anna Larsson, efter Karin Boye. Klarinettisten Magnus Holmander är solist i lekfulla Scherzo assurdo. Jacob Kellerman, en av våra mest framstående unga gitarrister idag tolkar Air – Spiral – Light, en konsert för gitarr, sju instrument och elektronik. Och andra symfonin – Through Purgatory to Paradise dirigeras av Benjamin Staerns mångåriga samarbetspartner Cathrine Winnes. – Jag såg ett program om Boulanger-systrarna, berättar han. Särskilt ett stycke av Lili Boulanger, D’un soir triste, grep mig. ”Vad händer om jag samplar och loopar två takter”, tänkte jag, två slingor ur det stillsammare partiet – en uppåtgående skala som sträcker sig upp till himlen? Snart kom beställningen, som blev till en sym-

ledande skandinaviska kompositörerna i den yngre generationen. Recensenten Erik Wallrup illustrerade i Svenska Dagbladet 2016 hur han ”skriver fullkomligt hämningslöst, samtidigt som han faktiskt lyckas göra musikalisk humor verkligt kul”. Och kanske är det därför som alla åldrar kan ta honom till sig. Att Benjamin Staern gärna skriver för barn vittnar inte minst succén med familjeoperan Snödrottningen om, skapad tillsammans med Anelia Kadieva Jonsson. Och visst bör hans egen scenpräglade uppväxt ha spelat in, med dirigenten Gunnar Staern till far och mamma Harriet Cronström som var mezzo på Malmöoperan. Men om teater och tonspråk har lockat många barn före honom kan den i Benjamins fall närmast sägas ha varit livräddande. Mellan två och sex års ålder talade han inte alls. Efter att ha diagnosticerats med craniostenos, ett tillstånd där de för tidigt sammanväxta suturerna i skallen inte tillåter normal expansion, opererades han, fyra månader gammal på Sahlgrenska i Göteborg. De få minnen Benjamin har av sin tidiga barndom handlar om musik: – Jag har fått berättat för mig om en inspelning av Barberaren i Sevilla som jag gillade. När någon råkade spela fel inspelning, blev jag vansinnig! Musiken blev terapeutisk och fick länge agera ställföreträdande kommunikationsväg för den unge Benjamin, som förutom talstörningen befanns ha en mildare form av autism. Han tog tidigt lektioner i olika instrument och komposition med Hans Gefors och Rolf Martinsson som två av sina första lärare. Första orkesterstycket stod klart när han var sju. Vid 14 framfördes hans musik för första gången OPUS NR 108 2022

INTERVJU VINJETT

» Jag sjöng i kör. Det var helt fruktansvärt med alla illa intonerade toner.«

offentligt: en tre minuter lång ouvertyr till en nallekonsert som fadern Gunnar Staern dirigerade för Malmö Symfoniorkester. Att Benjamin Staern är synestet – ett kognitivt fenomen där toner och klanger gestaltas med olika färger för hans inre – är någonting han ofta berör när han talar om sin musik. Men den kopplingen kom först senare, i nödvärn mot det absoluta gehörets alldeles särskilda prövningar: – Jag sjöng i kör. Det var helt fruktansvärt med alla illa intonerade toner. ”Ska jag hålla på med musik måste jag komma över den här tröskeln”, tänkte jag. Jag kom över en artikel om Kandinsky. När han hade hört Lohengrin för första gången på Bolsjojteatern såg han gult. Och jag kände genast igen mig! skrattar Benjamin och tillägger: Skrjabin såg också i färg, men hans färgschema stämmer inte alls med mitt! Inspirationen till hornkonserten Pont de la Mer OPUS NR 108 2022

(Havets bro) fick han under en promenad vid Öresundsbron, där tankarna gick till en målning av Turner. – Då hörde jag tonen B direkt! har bott hela sitt liv i Malmö talar han inte ett uns skånska. Han har kvar sin fasta halvtidstjänst som musikbibliotekarie vid Malmö Opera trots magnifika personliga framgångar som kompositör. Den timide betraktaren som läser psykologi och älskar film. Som ser Stanley Kubrick, Tim Burton eller Bröderna Cohen och gillar svart humor, precis som i musiken han skriver. Jag frågar om hans autistiska drag. Har de påverkat hans musik? Skulle han skriva annorlunda utan dem? Benjamin funderar ett slag. – På något sätt tror jag att det skulle kunna gå. Men det skulle ta längre tid. Och det skulle inte bli samma sak. FASTÄN BENJAMIN STAERN

Benjamin Staern har en förmåga att associera toner och klanger med olika färger. Det är en variant av ett fenomen som kallas synestesi och återspeglas i verktitlar som Yellow Skies och Colour Wandering.

GOEBBELS HEMLIGA VAPEN Häromåret kom Anders Carlbergs bok Hitlers lojala musiker, en rigorös granskning av artisterna som tjänade regimen både i och utanför Nazityskland. Nyutkomna uppföljaren Toner och terror skildrar på ett mer övergripande sätt hur musiken ackompanjerade kriget, terrorn och folkmordet på Europas judar. Sofia Nyblom har läst den. TEXT SOFIA NYBLOM

BJÖRN ÖBERG

Toner och terror Anders Carlberg Santerus förlag 592 sidor.

OPUS NR 108 2022

Nazister under en ceremoni i Köln som firar remilitariseringen av Rhenlandet år 1936.

knivarna på gatstenen, så att de glider lättare in i den judiska magen.” En åldrig mansröst sjunger de taktfasta raderna ur en av de sånger som ingick i HitlerJugends repertoar, medan kameran panorerar över en tysk småstad. ”Som unga pojkar sjöng vi de här sångerna utan förbehåll. Är det inte hemskt?” säger mannen som stred för Wehrmacht. Bakom de tjocka glasögonen är blicken naken, förundrad. Scenen inleder dokumentären Final account (2020) där filmaren Luke Holland, som själv mist sina morföräldrar i Auschwitz, intervjuat några av de sista, överlevande förövarna från Nazityskland. Intervjuerna korsklipps med tyska propagandafilmer där unga flickor dansar i ring, marscherande soldater bär på guldblänkande standar med svastikan och stolta pojkar i uniform sjunger Horst Wessel-lied, nazisternas kampsång. ”Vi tyckte om uniformerna, marscherna, musiken”, säger en kvinna. ”Es war so schön! Men vi ville förstås inte att judarna skulle dö.” LIPA DE LÅNGA

i att dölja terrorn bakom kulturens fernissa är allmänt känd, inte minst med nazifieringen av Bayreuth och Salzburg. Men skrapar man på ytan tränger den vulgära, våldsförhärligande estetiken fram som giftet i botten av bägaren: dirigenter som Hans Knap-

TREDJE RIKETS FÖRTJUSNING

OPUS NR 108 2022

pertsbusch och Herbert von Karajan drog sig aldrig för att höja taktpinnen för Horst Wessel-lied, innan det var dags för Beethoven eller Wagner. Den tyska konstmusiken har även efter kriget kommit att förknippas med populärkulturell nazikitsch som Ken Russells Lisztomania och Luciana Cavanis Nattportieren. I Cavanis erotiska 70-talsthriller, om relationen mellan en tidigare SS-officer och en judisk flicka, flätas groteska kabaréscener från koncentrationslägret samman med Mozarts Trollflöjten. Tredje rikets obscena dubbelmoral förvandlar musiken till bedövningsmedel och konstens andliga värden går upp i rök tillsammans med miljontals människoliv.

Närmare 1000 sidor om musiken under Tredje riket har det blivit för Anders Carlberg vid det här laget.

I SIN ANDRA BOK kring ämnet fortsätter Anders Carlberg undersöka musikens och underhållningens roll i Tredje riket. Medan första boken, Hitlers lojala musiker, fokuserade på enskilda musiker, så ger sig Carlberg rätt in i getingboet med Toner och terror. Den ambitiösa föresatsen är att ge en heltäckande historik av de propagandamekanismer som bidrog till att korrumpera musiklivet i Tredje riket, samtidigt som omvärlden bländades och förhindrades att se skräckkammaren bakom den glittrande ridån. I sin kronologiskt upplagda framställning visar författaren att musiken är smörjmedel vid varje truppförflyttning, ockupation och massaker. Den 47

BOKNYTT Konsert i Berlins gamla filharmoni. På podiet det främsta musikaliska propagandaorganet: Berliner Philharmoniker.

» I sitt tal om ›det totala kriget‹ förklarar Joseph Goebbels att det arbete som Kraft durch Freude utför måste fortsätta, för att folket ska orka strida och kämpa.«

kulturella invasionen utspelar sig på flera fronter: mot den egna befolkningen såväl som i ockuperade territorier; mot lägerfångarna och mot bödlarna som verkställer deras dödsdomar. Målet är att nita fast den tyska kulturens överlägsenhet i det kollektiva medvetandet, rensa bort ”degenererade” kulturyttringar och skrubba bort alla spår av judiskt inflytande. Ariseringen innebär, utöver exkluderingen av judiska tonsättares musik, stora dramaturgiska och semantiska ingrepp i klassiska verk. Ord som refererar till ”Sion” och ”det judiska folket” byts ut för att sakrala verk ska kunna framföras. Mozarts da Ponte-operor omarbetas så radikalt att den judiske librettistens namn kan rationaliseras bort. KÄRNAN I NAZISTERNAS arbete med musiken är Riks-

musikkammaren, som redan före kriget arrangerar speciella Riksmusikdagar – där utställningen Degenererad musik ingår 1938. Snart byggs propagandaapparaten ut med en snårskog av byråkratiska instanser med anonymiserande akronymer. Kraft durch Freude (KdF), som ska upprätthålla moralen med ”arisk” teater och musik; Judiska kulturförbundet (KuBu), som håller skenet uppe genom att sysselsätta judiska konstnärer när de förbjuds delta i övriga kulturlivet; Sonderstab Musik, med uppgift att konfiskera musikinstrument, noter, grammofonskivor och böcker.

Musikens politisering är mest uppenbar i den internationella propagandan. Så byggs axeln Rom-Berlin upp med en serie operautbyten efter Olympiska spelen 1936. La Scala tar med sig Verdis Aida till Berlin 1937, innan Il Duce kommer på officiellt statsbesök. Pakten förseglas 1938 när Adolf Hitler reser till i Rom, där 6000 ungfascister leder ett fackeltåg på idrottsarenan Foro Italico och formerar sig till ett jättelikt vitt hakkors innan framförandet av Wagners Lohengrin. Samma höst inför Italien raslagar efter tysk modell. NÄR UNGERNS STATSCHEF amiral Horthy bjuds in till Berlin 1937 kombineras den tyska militärparaden med Wagner-operor, som förspel till ländernas samarbete. Sex år senare kallas Horthy från Budapest mitt under en operaföreställning för att förhandla med Hitler i Salzburg om att hämta hem ungerska trupper. Under tiden passar tyskarna på att invadera Ungern. Bara fem dagar innan invasionen har Furtwängler gästat Budapest tillsammans med Wienerfilharmonikerna. I den internationella kulturpropagandan är stjärndirigenten Wilhelm Furtwängler och Berlinerfilharmonikerna det i särklass viktigaste verktyget. Orkestern befinner sig nästan konstant på resande fot, utskickade som musikens soldater till världsutställningen i Paris 1937; till Francos Spanien; till det OPUS NR 108 2022

VINJETT

Winifred Wagner hälsar Hitler välkommen till Bayreuth. Bilder från de famösa utställningarna Entartete Musik och Entartete kunst 1938.

ockuperade Norge och Danmark och till protektoraten i Centraleuropa. Och till Sverige. Därutöver placeras konstnärliga marionetter i varje ockuperat land med rollen att trycka ner inhemsk kultur, avskeda judar och säkra den tyska kulturens dominans. Stalingrid 1943 finns förväntningar om att åtminstone pausa konsert- och teaterverksamheten i Tredje riket. Men i sitt tal om ”det totala kriget” förklarar Joseph Goebbels att det arbete som Kraft durch Freude utför måste fortsätta, för att folket ska orka strida och kämpa. I dödslägren integreras musiken i kulissbygget, som charaden med barnoperan Brundibár inför Röda Korsets visit i Theresienstadt, och dödsmarscherna mot gasugnarna i Auschwitz till Alma Rosés kvinnoorkester. Först 1944, när tyskarna är på väg att förlora kriget och slutar sminka över massmorden, slutar musiken att klinga. Berättelsen är inte svartvit. Alla är inte kollaboratörer; några balanserar på gränsen eller utövar civilt motstånd på olika nivåer. Så återvänder Kirsten Flagstad till Norge 1941, övertalar sin man att lämna Nasjonal Samling och avstår från att sjunga i hemlandet så länge det är ockuperat. Under kriget uppträder den berömda Wagner-sångerskan enbart i neutrala länder som Sverige och Schweiz. Dirigen-

EFTER SLAGET VID

OPUS NR 108 2022

ten Arturo Toscanini tackar nej till att leda La Scalas orkester i fascisthymnen Giovinezza och flyr till USA efter att ha fått stryk av italienska svartskjortor. På resan tar han med sig Friedelinde Wagner, den enda i Wagner-klanen som vänder sig emot nazisternas annekterande av hennes farfars operor. Och i det ockuperade Frankrike går en liten grupp musiker samman i Le Front National des Musiciens. De protesterar genom att framföra ”musikaliskt smuggelgods”, och överraska tyska officerare på nattklubbsrunda med Marseljäsen. Som i den berömda scenen ur Casablanca, där Humphrey Bogart beordrar sina musiker till musikalisk korseld när tyskarna skrålar Die Fahne hoch. I MÅNGA LÄNDER inklusive Sverige tas de påkostade tyska gästspelen emot med öppna armar. När Berlinerfilharmonikerna och Furtwängler kommer till Stockholm 1944 med Beethovens 9:a, så vill studentkåren vid Stockholms högskola för första gången mana till bojkott. Men trots den sena timman så får de ingen uppbackning av media. DN:s kritiker Curt Berg är den enda som markerar sitt missnöje med hyckleriet. Friedrich Schillers ord om brödraskap och harmoni verkar, skriver Berg, ”i detta ögonblick och detta sammanhang förljugna”. 49

BOKNYTT

Furtwängler under ett framträdande med Berlinerfilharmonikerna.

» Boken fyller sin främsta funktion som historisk referens. Läsning att debattera och ta avstamp i.«

Det är omöjligt att inte smittas av Anders Carlbergs brinnande intresse för ämnet och hans moraliska indignation. Men styrkan i Toner och terror, överblicken som spänner från 1933 till 1945, är samtidigt bokens svaghet. Önskan att redovisa den tyska nomenklaturens besatthet med institutioner, förordningar och ett eufemistiskt nyspråk manifesterar sig i en störtflod av information som ibland skymmer den större berättelsen om moralens sammanbrott. Land efter land betas av i tur och ordning, och ett smattrande kulregn av namn – partifunktionärer, tonsättare, musiker och musikälskande befäl – tenderar att reducera individuella människoöden till ”name-dropping”. En del resonemang hade behövt ramas in och byggas ut för att inte framstå som spekulativa. GIVET ATT LISTORNA av namn är tänkta att illustrera den genomgripande politiseringen av musiklivet, så kunde skildringen ha vunnit på att ge nyckelaktörerna större plats i ett essäistiskt fördjupat narrativ. Det blir svårt att förstå drivkrafterna bakom varje individs val att samarbeta eller fly, när bara ett fåtal får en fördjupad presentation. I bokens slutkapitel väljer Carlberg exempelvis att citera hela det förhör med pianisten Walter Gieseking som amerikanska försvarsmakten gör efter krigsslutet. Det är visser-

ligen häpnadsväckande läsning: Gieseking kal�lar Hitler för en begåvad politiker och benämner massmord och övergrepp som ”obekräftade rykten”. Men i rättvisans namn hade det varit intressant att läsa protokollen från förhör med andra svartlistade konstnärer. I THE REST is

Noise. Listening to the Twentieth Century (2007), argumenterar amerikanske författaren Alex Ross för att ”Mefisto-valsen” i Tredje Riket tog knäcken på den klassiska musiken. Det går nästan inte att prata om tyska musiker och tyskspråkiga tonsättare i dag utan att syna deras positionering i nazisternas propaganda. Samtidigt dominerar den tyska musiken fortfarande konserthusens repertoar runtom i världen, trots kampanjer för att föra in samtida musik och återintroducera tonsättarnamn som brännmärkts. Åttio år efter krigsslutet är det som om propagandan lyckats i sitt mörka uppsåt att placera den tyska kulturen högst i hierarkin. Det finns alltså flera skäl att läsa Toner och terror, men jag tror att boken fyller sin främsta funktion som historisk referens. Läsning att debattera och ta avstamp i, innan man fördjupar sig i vidare läsning kring instrumentaliseringen av kulturen och den förgiftade symbiosen mellan makt och konst i Tredje riket. OPUS NR 108 2022

TOMMIE HAGLUND

FESTIVAL

22–24 APRIL HALMSTAD 28 APRIL FALKENBERG

MER INFO PÅ TOMMIEHAGLUND.SE BIL JET TER VIA TICKETMASTER.SE

Klassisk musik - Folkmusik - Jazz Songwriting Production

birka.fhsk.se

Benjamin Staern Festivaltonsättare Stockholms Konserthus 7–10 april

Svenska marinen 500 år

Foto: Mats Bäcker

2022 firar den svenska marinen 500 år. Detta uppmärksammas av Marinens Musikkår och dirigent Alexander Hanson genom »En hyllning till marinen 500 år«. Ett album som på ett eller annat sätt har kopplingar till den svenska marinen, havet och Marinens Musikkår.

Release 4 mars Musiken hittar du på gehrmans.se

Finns på naxosdirect.se samt alla digitala plattformar www.nilento.se

MUSIKKRYSS

OPUS STORA PIANISTKRYSS

FÖRST I VALSTAKT

SPRID

SKA DRA LIKSOM PIANOKONSERT REGISSÖRSHUSTRU FRÅN ESTLAND

ROMANEN ”OND MUSIK”!

FYKER ARGENTINSK STJÄRNA

VOLYMENHET 15

SVÄRSON TILL TOSCANINI

PÅ STOL NR 14 KINESISK CITTRA

GER MANIU

SÅ SKA DET LÅTAPIANIST

Xxxxxx xxxxx



STRAUSS

STYR N

 8 Ö I LILLA BÄLT 1

VILKA ÄR VIRTUOSERNA VI SÖKER?

Lös korsordet och identifiera pianisterna på bilderna. Skicka in svaren och håll tummarna att du blir en av fem vinnare av Fredrik Österlings spänningsroman Ond musik.

RYSK-AMERIKANSKT SVENS UNDERBARN, VINNARE ACKOM AV INTERNATIONELLA ANJATÖ PIANOTÄVLINGAR DIRIGEN



VINN SPÄNNINGS-

AV MATS FAGERBERG



LENA SO HAR ON

DALAOR

BASSET OCH SPÖKE

 UNIVERSITET I L.A. HÅLLPLATS

 14 EYRE PIANIST FRÅN KINA

SÅ HÄR GÖR DU Lös korsordet. Identifiera pianisterna på bilderna i de gula fälten och skicka in svaret till tavling@opuspress.se.

OPUS NR 108 2022

KANSKT SVENSK VINNARE ACKOMPONELLA ANJATÖR o NGAR DIRIGENT

DROG I VAR ELEV TILL SIDNEY JOSEPH HAYDN

YKER

HADE EN SPARSMAKAD PIANOSTIL TOLLARPARN

GENTINSK TJÄRNA

SPASM

ASSET OCH PÖKE

ANGELICA F.D. PROGRAMLEDARE LÄGGER PIANIST I VIKING FÖR SIKTA MOT SKYTT SÅ SKA  STJÄRNORNA SALLY DET LÅTA

KLÄDSAM Ö I

STAT I KÄND ATOLL  STAT HALVLEDARÄMNE



ANGE TON

ÄTTELÄGG

VANN PATRIK JABLONSKI MÅNGA TREV- JAG LIGT EFTER KRYP-IN BLIXT

VAR DUKE ELLINGTON

1 2 AS

ARBETSOMRÅDE I GRUVDRIFT ISFARA

STYR KRETS NYANS

GLAD FIGUR I OPERETT

HÖRS MYGG

LEKER ENGELSKA BARN MED SPARKAR I BROMMA



E T A G E

RYMDNÖT



HÖRDES I VILDMARKEN

HAR HÄL TRÄNINGSFORM

FLÖT PÅ PAPYRUS

UNIKUM

SMYGA

DUBBELT GÖR FLUGA

HEMMASEGER

KAXIG I VISA

NÄSTA



VÅLDETS GUD

HELIG SES OFTA MED LACK HOPPA PÅ LOPPA

SVEAKUNG

ELIOT

 DANSADE LENA PH I DRÖMFLICKA

PÅ BIL I SEVILLA

ÄGIR

BARON FÖRE CD

BIFALL I MADRID

15 VIRTOUS JAZZPIANIST FRÅN USA

KÄND FÖR SIN ÖVERDÅDIGA KLÄDSEL

GÅR TIDEN FÖR DEN SENE

STAD I NORMANDIE

PUND

JAZZ- UNGRARE FUSION- SOM ÄR PIANIST KÄND SOM FRÅN USA DEN SNABBASTE PIANISTEN I VÄRLDEN

DYLAN

T O N SYDKOREANSK PIANIST

DALAORT

TUSENBRODER

 EN BOK OCH MED EN BOOK

FREDRICSON PÅ RYGGEN SPELAR I SÅNA KAN SKOGEN HA SETT

LENA SOM HAR ONT

PRESS

LJUDSYSTEM



OM DESSA PÅ SÖDER SJÖNG BÖRJE RING

JAZZPIANIST ELEV TILL LARS-ERIK LARSSON

KINGROMAN

GERMANIUM

FÖRR UPPTÄCKTES AV OLE BULL  SA MAN FORDHÅ FLOPP

KAPELLMÄSTARE I HYLANDS HÖRNA



MATS FAGERBERG

1. Svensk boogie-woogie-pianist, 2. Skrev ett stycke som får oss att tänka på nederbörd, 3. Hans stora kärlek sägs ha varit Clara Schumann, 4. Brödraduo där den ene ingick i Team Mats Wilander, 5. Professor vid Mozarteum, 6. Dansk humorist som flydde till USA under den tyska ockupationen, 7. Virtuos som talade tyska, franska, italienska, latin och lite engelska, 8. Flydde till Schweiz under ryska revolutionen, 9. Professor som grundade Gotland Chamber Music Festival, 10. Höna mitt i Bagdad, 11. Den spelas av Kjell Bergqvist, 12. Han hade en begåvad syster som kallades Nannerl, 13. Kanadensisk jazzpianist, 14. Vann Rompriset med Den förlorade sonen, 15. Polsk-amerikan med fotografiskt minne som talade åtta språk, 16. I slutet på slutet. DE VANN I OPUS 107 Rätt svar i förra numrets dirigentkryss skickades in från bland andra Birgitta Jonsson, Per Holmstrand, Johan Haglund, Erik Juhlin och Jan-Olof Arvidsson. En bokpremie kommer med posten. Några påpekade också korrekt att den svenska motsvarigheten till YMCA heter KFUM och inget annat. Tryckfel finns även i korsordens värld!

OPUS NR 108 2022

Färgernas musik En helt nyskriven symfoni uruppförs Kungliga Filharmonikerna under ledning av Cathrine Winnes vid en festivalhelg som bågnar av Benjamin Staerns färgstarka och fantasifulla musik. Vid sidan av orkester- och soloverk blir det också kammarmusik med Norrbotten NEO och gäster. Bland övriga medverkande finns Gävle Symfoniorkester med Emil Eliasson samt alten Anna Larsson och klarinettisten Karin Dornbusch.

Xxxxxx xxxxx

BENJAMIN STAERN Tonsättarweekend 7–10 april

Foto: Mats Bäcker

AVLYSSNAT C D – S T R Ö M M AT – D V D

Opus recensenter har valt ut 18 inspelningar från den senaste tidens utgivning.

TRANSMISSION

EDGAR MOREAU, CELLO LUZERNER SINFONIEORCHESTER MICHAEL SANDERLING (ERATO)

JACKY AZOULAI

FRANSKE CELLISTEN

Edgar Moreau kommer från en riktig musikerfamilj. Av hans tre syskon är två violinister och en pianist. Moreaus mor är av polsk-judisk härkomst och flertalet av verken på den här skivan kan på ett eller annat sätt förknippas med judisk kultur, som bland annat Korngolds cellokonsert och Ernests Blochs hebreiska rapsodi. För älskare av cellomusik känns den här skivan som rena gudagåvan och Moreau spelar med en oerhörd inlevelse, med lyhört ackompanjemang från Michael Sanderling och Luzerns Symfoniorkester. Edgar Moreau är en av Europas hetaste cellister just nu.

OPUS NR 108 2022

AXEL LINDHE

RECENSIONER

LITE SÅNG, LITE OBOE, LITE NAKET En tonsättare – tre verk – tre decennier. Det är ramen för en ny porträttskiva av Bo Holten.

BO HOLTEN, en av Danmarks nu mest uppmärksammade kompositörer, är aktuell med en ny cd. Som dirigent leder han där samarbetet med Odense symfoniorkester genom ett verk från 1987, Tusmørkets viser, en oboekonsert daterad 1995 och ”konsertoperan” Kejserens nye klæder från 2004. Det finns bredd i Holtens verklista. Svensk publik har kunnat notera att hans mästerstycke, operan Livlægens besøg bygger på P O Enquists roman och att Malmö Opera uruppförde en opera om Luther, Schlagt sie tot, 2019. Den äldsta kompositionen har texter av en frisinnad dansk poet, Sophus Claussen (1865–1931) Christine Nonbo Andersen sjunger den lyriska sviten med hög, slank sopran, i sällskap med fagottsolisten Morten Østergaard som står för kontrasterna på djupet när verket bjuder på snabba melodislingor och rytmer. En originell klangbild – kanske en spegling av Holtens egen bakgrund som just fagottist. Konsertoperan utgår förstås från H C Andersens ”eventyr” och myllrar friskt med berättare, två sångsolister, orkester och kören Musica ficta. Efter 23 minuter är sagan all. Oboekonserten blev min favorit. Solisten Max Artved är lysande, lyhörd för styckets växlingar mellan gamla former – passacaglia, tarantella, cadenza, samt en romanza – och ett avrundande tranquillo, där man plötsligt försätts till en alternativ musikhistorisk ekokammare. Man kan gnola med i Schumanns Träumerei, om man vill. Det rör sig om ärlig, lödig, känslig och uppfinningsrik musik, dessutom attraktiv i vida lyssnarkretsar. CARLHÅKAN LARSÉN

» Plötsligt försätts man till en alternativ musikhistorisk ekokammare.« BO HOLTEN – THE EMPEROR´S NEW CLOTHES, OBOE CONCERTO. SONGS OF DUSK. (Da Capo) 56

KLART OCH BEHÄRSKAT Jakob Lindbergs detaljrika och direkta Bachspel kunde ha fått vara mer varierat.

VI VET ATT Johann Sebastian

Bach vid åtminstone ett tillfälle träffade den tidens store lutenist, Silvius Leopold Weiss. Inga originalverk för luta av Bach har dock bevarats; han tycks istället ha valt att skriva för en så kallad lutcembalo (ett instrument med sensträngar för att åstadkomma en lutliknande klang). Flera av kompositionerna kräver viss omarbetning för att kunna spelas på barocklutan. Musikforskare brukar även peka på det faktum att Bach ibland använder sig av klavermusiknotation med två system och att verkens tonarter knappast är lämpade för lutan. Att instrumentets omfång är bättre avpassat för vissa tonarter har Jakob Lindberg tagit fasta på i sina bearbetningar av den första cellosviten (här C-dur) och E-durpartitan (här F-dur). Liksom på sina senaste skivor för BIS spelar han här på världens antagligen äldsta spelbara luta! Instrumentet är visserligen ombyggt på 1700-talet för elva istället för originalets sju eller åtta strängar, men den väsentliga resonansbottnen är ursprunglig. Jag kan återigen konstatera att drygt fyra sekel inte märks det minsta; det klingar mycket vackert. Till det en verkligt fin inspelning: detaljerad och balanserad. Jakob Lindberg är inte de stora gesternas man; det här är behärskade och linjeklara tolkningar, ett spelsätt som är särskilt effektivt i en sats som den episka C-durfugan från den tredje soloviolinsonaten. Det raka framförandet passar även i till exempel preludiet till den första cellosviten. I mer dansant musik, som den tredje violinpartitan, föredrar jag Lindbergs tidigare BIS-tolkning som är mer rytmiskt pregnant. Även den mörkt storslagna chaconnen (violinpartita nr 2) mår bra av ett mer extrovert och varierat spel. JÖRGEN LUNDMARK

BACH ON THE RAUWOLF LUTE Jakob Lindberg (BIS) OPUS NR 108 2022

MATTIAS LINDBÄCK

RECENSIONER

KONSERTER SOM PRATAR MED VARANDRA

Cecilia Zilliacus smältande skira spel spänner en båge över ett helt människoliv. DET ÄR ONEKLIGEN snopet att inse att den sprudlande första satsen ur Amanda Maiers violinkonsert saknar fortsättning. Varje gång det flotta slutackordet klingar ut sitter lyssnaren på helspänn, nyfiken på en fortsättning som aldrig följer. Glädjande därför med en ny inspelning med toppviolinisten Cecilia Zilliacus, som gör Maier-Röntgen till den felande länken i ett pärlband av romantiska violinkonserter som tycks ”prata” med varandra över tid och rum. För visst måste hon ha varit en sensation, den nykläckta musikdirektören från Landskrona som landade i Leipzig 1873 med sin musikalitet, virtuositet och sociala begåvning. 1876 spelar hon den uppkäftiga d-mollkonserten med dess studsigt punkterade rytm à la fransk uvertyr och svindlande tongirlanger i Leipzig Gewandhaus, under läraren och blivande svärfadern Engelbert Röntgens taktpinne. Ett par år senare uruppförs vännen Johannes Brahms konsert i samma sal och Amanda skyndar sig att studera in den för egen del. 1880 gifter sig Amanda med tonsättaren Julius Röntgen, Engelberts son. Paret flyttar till Amsterdam och hon lägger violinen på hyllan. Cecilia Zilliacus och dirigenten Kristiina OPUS NR 108 2022

» Visst måste hon ha varit en sensation, den nykläckta musikdirektören från Landskrona som landade i Leipzig 1873.«

Poska knyter ihop Maier-Röntgen, Brahms och Engelbert Röntgen i en underbar båge som spänner över ett halvt sekel och ett helt människoliv. Poska lockar fram den tyngre mognaden i Brahms D-dur konsert med Malmö Symfoniorkester. Mats Larsson Gothes modernistiskt romantiska kadens i första satsen löser upp musikaliska idéer som spindelvävar i solsken och stakar ut riktningen mot Engelbert Röntgens sista violinkonsert från 1931. Konserten i fiss-moll skrevs när Röntgen var 76 år gammal. Trots att Amanda varit borta sedan länge så är det som om hon – och deras gemensamma dotter, som även hon dog alldeles för tidigt – lever i det senromantiskt formade verket. Kromatiska tonslingor inramade av vinande piccola kryper långsamt uppåt och dalar som höstlöv; dramatiska slagverksaccenter och ödesmättade hornsignaler i kombination med överraskande modulationer – alltihop får mig att associera lika mycket till Brahms som till Korngolds Violinkonsert från 1945. Cecilia Zilliacus smältande skira spel tecknar slutet av ett konstnärsliv, och slutet av en epok, i Julius Röntgens smärtsamma och märkligt drabbande konsert.

SOFIA NYBLOM

VIOLINKONSERTER AV AMANDA MAIER, JOHANNES BRAHMS OCH JULIUS RÖNTGEN Solist: Cecilia Zilliacus Dirigent: Kristiina Poska Västerås Sinfonietta, Malmö Symfoniorkester (dB Productions) 57

RECENSIONER

Dima Slobodeniouk imponerar på nya skivan med musik till det finska nationaleposet.

MARCO BORGGREVE

ATT TONSÄTTA ETT LAND

Lahtis symfoniorkester och dirigenten Dima Slobodeniouk visar att inte bara Sibelius har skrivit Kalevala-musik. NÄR DEN FINLÄNDSKE

folklivs- och språkforskaren Elias Lönnrot vid mitten av 1800-talet publicerade nationaleposet Kalevala kom det att få stora följder i vårt östra grannland. I takt med att Finlands självständighetsiver senare under seklet väckte sig stark kom konst, litteratur och musik att i hög grad influeras av Lönnrots hjälteepos. Inom musikområdet är naturligtvis Sibelius den mest kända företrädaren, med körsymfonin Kullervo och Lemminkäinen-sviten, men som kan höras på det här albumet så var han långt ifrån den ende finländske tonsättare som inspirerades av Kalevala. Även exempelvis Leevi Madetoja tog intryck av Kalevala i sin symfoniska dikt Kullervo från 1913. Madetoja studerade faktiskt ett par år 58

för Sibelius, men här hörs inte bara influenser från honom, utan även från Tjajkovskij, Wagner och César Franck. Men både Sibelius och Madetoja får ursäkta: höjdpunkten på det här albumet är Uuno Klamis mångfacetterade Kalevala-svit, huvudsakligen komponerad under början av 1930-talet. Det är musik som inte bara rymmer nordisk romantik, utan också bär på tydlig inspiration från Ravel och Stravinsky, där inte minst tongångar från Våroffer flimrar förbi. Sammantaget en intelligent och genomtänkt produktion, med genomgående fint orkesterspel från Lahti-orkestern under den rysk-finske dirigenten Dima Slobodeniouk. En skiva som stimulerar till vidare upptäcktsfärder av finländska tonsättare som är väl värda att studera närmare.

SCENES FROM THE KALEVALA Lahti Symphony Orchestra, Dima Slobodeniouk (BIS)

AXEL LINDHE OPUS NR 108 2022

RECENSIONER

Nya Netzelskivan är en del av Christin Högnabbas projektplan för att lyfta fram kvinnliga tonsättare.

GUBB-LIGAN FÅR URSÄKTA

Laura Netzels musik är djärv – och den är här för att stanna. FÖRRA SEKELSKIFTETS gubb-

liga i den svenska kritikerkåren och på Musikaliska Akademien hade helt enkelt fel. Kompositören Laura Netzel behövde bara bida sin tid för att få det erkännande hennes musik förtjänade, också i Sverige. Sedan Netzels bortglömda pianokonsert uruppfördes häromåret börjar nu inspelningarna med hennes kammarmusik dyka upp. Songs and chamber music med sångerskan Christin Högnabba, violinisten Victoria Stjerna, cellisten Andreas Lavotha och pianisten Stefan Lindgren är en av de senaste. Kompositören som fick en stor karriär på kontinenten trots det svala bemötandet i hemlandet – hon var ju ”fransosgalen” som en manlig kritiker skrev, och dessutom kvinna – hade bara fötts i fel tid. Så hur låter det om musiken och tolkningarna på den här Nosag-skivan? Inte helt bekvämt om man lyssnar till i d-molltrions fiolstämma. Kanske är det Netzel som skriver svårspelat i sin kammarmusikaliska favoritgenre. Harmoniskt har vi här i alla fall det omtalade ”djärva” hos Netzel som för moderna öron gör musiken gäckande och spännande. Hypen har hon förtjänat. Likaså Christin Högnabbas interpretation i sångerna till piano. Högnabba brinner för kvinnliga bortglömda tonsättarskap som Netzels och den där glöden märks i sången. Här har vi texter som – åtminstone på ytan – ofta stannar vid det puttenuttiga:

»Högnabba brinner för kvinnliga bortglömda tonsättarskap som Netzels och den där glöden märks i sången.«

OPUS NR 108 2022

gulliga fåglar, knoppande vårblommor och ljuva soluppgångar. Det skulle i fel händer lätt kunna avfärdas som salongsmusik av det dammigare slaget, men i den här sättningen blir det något mer. Sista sången på skivan, Om min tanke långt från gruset, tonar ut i djup introspektion. Stiligt och med en tyngd som gör att jag vill utforska ännu fler bortglömda hörn av Netzels musikaliska universum.

LAURA NETZEL – SONGS AND CHAMBER MUSIC Christin Högnabba, Victoria Stjerna, Andreas Lavotha, Stefan Lindgren (Nosag Records)

HANNA HÖGLUND 59

RECENSIONER

FULLFJÄDRADE SKRIVÖVNINGAR Svenska kammarorkestern övertygar i första utgåvan med Mendelssohns symfonier.

FELIX MENDELSSOHN brukar

beskrivas som den måttfullaste bland tyska romantiker. Med alldeles lagom excesser i form, harmonik eller instrumentation. Vilket inte hindrar att det musikaliska uttrycket bågnar inom klassicismens ramar när Felix får feeling. Som i första symfonin – en femtonårings (!) känsla för Sturm & Drang. Eller den tredje ”skotska” symfonin med dess lugubert gotiska ärkeromantik. Nu är dessa symfonier i c-moll respektive a-moll inte hans nr 1 och nr 3. Den första är i själva verket krönet på den unge kompositörens symfoniska skrivövningar. Mellan 12 och 14 års ålder komponerade han 12 stråksymfonier att spelas vid familjens söndagskonserter hemma i Berlin … Det var således en fullfjädrad kompositör som 1829 skickades till England för att vidga vyer och knyta kontakter. Här etablerade han sig snabbt i Philharmonic Society med att dirigera sin c-mollsymfoni. London blev ändå lite för mycket för den omtumlade tjugoåringen: ”det största och mest komplicerade monstret på jorden”, som han skrev hem till pappa. Bort till den vilda naturen, för vandringar i det mytiska Skottland med sina gamla barder – så omhuldat bland tyska romantiker. När Felix ser Holyroods gamla igenvuxna kyrkoruin och begrundar Maria Stuarts öde får han ingivelsen till a-mollsymfonis högtidligt dystra öppning. Men det stannar vid skisser. I stället är det intrycket av den vilda Fingalsgrottan som alstrar ett orkesterverk: Hebriderna. Symfonin får pausas – i mer än tio år, och rent kronologiskt utgöra Mendelssohns femte och sista symfoni. Hit har nu Svenska Kammarorkestern och Thomas Dausgaard kommit i sin tänkta utgivning av Mendelssohns kompletta orkesterverk. Kombon av de bägge symfonierna är idealisk och passar verkligen dessa musiker. Dausgaard, alltid på tårna i sina ivriga tempi, accentuerar det ”punkiga” i tonåringens c-mollsymfoni. Skarpa dissonanser, markerade accenter, suckande fraseringar på gränsen till flåsiga. Örebromusikerna svarar honom i samma anda. Skotska symfonin, som kan kännas tradig i sin a-molliga kolorit, blir här levande och omväxlande. BIS levererar dessa fina inspelningar (gjorda 2019) i härligt krispig klangförpackning.

MED INNERLIG EFTERTANKE Kjell Bygdén presenterar introspektiva och vackra Scarlatti-tolkningar. NÅGON SOM MINNS Scarlat-

tikvarten? Under senare hälften av 1985 kunde man i Sveriges Radios P2 höra Scott Ross spela Domenico Scarlattis 555 sonater. Allt för att då fira 300-årsminnet av tonsättarens födelse. Idag räknar man till ytterligare åtminstone 13 sonater, den speciella form av ensatsiga verk i två delar som Scarlatti gjort sig känd för. Han skrev även annat – för scenen, för kyrkan och konserter – men mycket har tyvärr gått förlorat. Scarlattis tonsättningar har inspirerat många andra. Bland annat Brahms tycks ha använt sig av den krävande K.299 som förebild i vissa passager i den andra pianokonserten. K-numret har sitt ursprung i musikforskaren och cembalisten Ralph Kirkpatricks kronologiska katalog av verken. Både cembalister och pianister har sedan länge gärna framfört Scarlattis sonater. Men även de som spelar ackordeon tar sig inte sällan an de här mycket varierade satserna. Till skillnad från flera av kollegorna väljer Kjell Bygdén över lag ett mer tankfullt och återhållet spelsätt. Det dansant sprudlande får stå tillbaka för stämtydlighet och klanglig variation. De ger särskilt K.491 och K.132 en långsträckt expressivitet. De gäller även K.87 som här närmast klingar övertygande orgellikt. En god inspelning ger extra skärpa åt framförandena. Andra mer briljanta satser, som den ofta spelade K.430, saknar dock den rytmiska vitaliteten, särskilt som Kjell Bygdén ibland har en tendens att stanna upp i slutet av frasen.

JÖRGEN LUNDMARK

CAMILLA LUNDBERG

MENDELSSOHN – SYMFONIER NR 1 & 3 Svenska kammarorkestern, Thomas Dausgaard (BIS) 60

SCARLATTI – 15 SONATER Kjell Bygdén, ackordeon (Nosag) OPUS NR 108 2022

CHRIS-TOMAS KONIECZNY

RECENSIONER

SNITSIGT SVÄNG FÖR SAXOFONKVARTETT

Matthew Petersons nya porträttskiva kombinerar barocka dansformer med moderna discotakter. DANSMUSIK SOM dansmusik är konceptet bakom amerikansksvenska tonsättaren Matthew Petersons Dance party playlist. Den femsatsiga sviten beställdes av Stockholms Saxofonkvartett till 50-årsjubileet 2019 och kombinerar snillrikt barockens dansformer med popkonventioner från vart och ett av ensemblens aktiva decennier. Allemande möter 1970-talets disco och funk medan livlig gigue hämtar ny energi från 2010-talets hiphop och elektronisk dansmusik (EDM). Lika fett och fräckt är groovet på titelspåret – skräddarsytt för Linn Perssons barytonsaxofon i kontrapunktisk dialog med sig själv. Smooth fat nasty är således en lika talande som otypisk rubrik på en skiva med nutida klassisk musik som både bjuder upp och bryter sig loss från alla möjliga konventioner. Att vända det kitschigt banala till sin fördel är ett lustfyllt grepp Peterson torde ha fått med sig som tidigare elev till Sven-David Sandström. I likhet med tonsättarnestorn, som gick bort häromåret, struntar han i uppdelningen högt och lågt OPUS NR 108 2022

» Att vända det kitschigt banala till sin fördel är ett lustfyllt grepp Peterson torde ha fått med sig som tidigare elev till Sven-David Sandström.«

för att helt enkelt skriva sådant som han själv verkar gilla. I just Lament for Sven-David Sandström blir det både högtidlig och vacker musik som förvandlar saxofonkvartetten till en ny ljudorganism någonstans mittemellan stråkkvartett och kyrkorgel. Vingar, virvlar är i sin tur en mer allvarsam lek, där Linn Perssons och Kristin Uglars sopranrespektive tenorsaxofoner tar rygg på varandra likt svanars synkroniserade luftformationer. Stockholms Saxofonkvartett är en institution i svenskt musikliv och har alltid haft en ovanligt rörlig vilja att kommunicera över både genre- och generationsgränser. Men sällan har det låtit lika snitsigt och svängigt som på Petersons porträttskiva med dagens föryngrade laguppställning Mathias Karlsen Björnstad, Jörgen Pettersson, Theo Hillborg och Linn Persson. Den sistnämnda är ensam tuffing kvar på täppan i solostycket The baddest girl on the mountain. Här har rusiga folkfiolrytmer omsatts till den maskulina solodansen halling med altsaxofonen likt en ”mungiga på steroider” för att tala med tonsättaren själv.

JOHANNA PAULSSON

MATTHEW PETERSON Smooth fat nasty Stockholms Saxofonkvartett (European Gramophone) 61

RECENSIONER FOTO XXXXXXX

EN RESA GENOM ALLVAR OCH SKÖNHET

Den konstruktive tonsättaren Anders Eliasson lyfte fram en egen värld av toner i sin produktion. ORDET ”SYMFONI” bety-

der samklang. Men hur skall begreppet tolkas? Vad är en symfoni? Frågan som ställs är diffus – många skiftande försök till definitioner har avgivits. Gustav Mahlers kärnfulla svar handlade om det övergripande, kanske onåbara: ”En symfoni måste omfatta allt”. En annan, mera överkomlig tankegång stod 1800-talsskriftställaren Eduard Hanslick för: ”Former som sätts i rörelse i toner”. Så ville han beskriva musikens innehåll. Anders Eliasson (1947–2013) följer knappast i Mahlers fotspår – ingen världsåskådning, alltså – men musiskt klingande, rörliga former, absolut. Eliassons symfoniska värld var autonom, den styrdes av sin skapare. Han byggde ett eget system, ett regelverk för sina symfonier. Han hann med fyra, hans klingande former hade kunnat ge stoff åt fortsättningar, men kompositören dog vid 66 års ålder. Två av verken förevigas på en cd, där vidare en trombonkonsert ryms. Inget har tidigare funnits inspelat. En rik, ny klangvärld öppnar sig. Och prestationerna av deltagande orkestrar (Göteborgssymfonikerna under Johannes Gustavsson, Kungliga filharmonin under Sakari Oramo) är verkligen beundransvärda. Varje minut innebär ansträngande bergsbestigningar och riskabla utförslöpor, ibland bäggedera. 62

Tredje symfonin (1989/2010) är formad i en lång, variationsladdad sats med solostämma för en sopransaxofon – den lysande specialisten Anders Paulsson, som väl förvaltar de lyriska ansatserna men också kan fördjupa klangfärgen. I Trombonkonserten (2000) hörs som solist det bästa som kan fås: Christian Lindberg. Ett lekverk för honom att skapa former som sätts i rörelse. Det bjuds virtuos förtätning, elegisk känsla, rytmisk spänning. Och Anders Eliasson svarar för luftdraget. I ”Fyran” (2005) bildas en puls som driver tempo och rytm med sig i ett luftigt flytande. Joakim Agnas färglägger med välplacerade accenter på flygelhorn. Meditation som övergår i ny energi, oväntade tonföljder. Ja, Eliasson bidrar med klingande överraskningar, oupphörligt. Det är mästerligt, det är originellt, överrumplande och medryckande. Slutsatsen blir: helgjuten turbulens, omväxlande enhetlighet. Allra sist ljuder en enslig mild signal, ett tapto. Men allt är inte slut. Även här gäller vad som sägs om jazzmusiker som gått hädan: de dör aldrig, de bara tonar bort.

ANDERS ELIASSSON – SYMFONI NR 3 OCH 4; TROMBONKONSERT. Göteborgs Symfoniker, Kungliga Filharmonikerna, Anders Paulsson, Christian Lindberg, Sakari Oramo, Johannes Gustavsson (BIS)

CARLHÅKAN LARSÉN

» Det är mästerligt, det är originellt, överrumplande och medryckande.« OPUS NR 108 2022

RECENSIONER Behärskat och djupt engagerat när Daniil Trifonov tolkar Bach.

IMPONERANDE BACHSATSNING

Trifonov slår ett slag för hela Bachklanen – ett unikt album som förtjänar all uppmärksamhet.

OPUS NR 108 2022

DARIO ACOSTA

PANDEMIÅRET HAR uppenbarligen fått flera artister att ta ett steg åt sidan och fundera på vad som verkligen betyder något musikaliskt. Yuja Wangs framförande av Rachmaninovs andra pianokonsert – finns på SVT Play – har en eftertänksamhet som jag nog aldrig hört hos henne förut, och så detta mycket anmärkningsvärda dubbelalbum från Daniil Trifonov. Mig veterligen har ingen pianist tidigare samlat alla fyra komponerande Bachsöner i en och samma utgåva. Jag kan bara hoppas att Trifonov och andra följer upp detta och spelar musik av Carl Philipp Emanuel, Johann Christian, Wilhelm Friedemann och Johann Christoph Friedrich. Den sistnämnde framförs knappt alls, och det är synd för han har skrivit mycket egensinnigt spirituell musik. Första skivan ägnas nästan helt åt verk av ovanstående söner, några satser ur Anna Magdalena Bachs notbok och Brahms vänsterhandsbearbetning av soloviolinchaconnen. Trifonov är utomordentlig i det mesta; pianistiskt mycket imponerande och personligt uttrycksfull. Variationerna över Blinka lilla stjärna-temat, mer briljant musik än Mozarts ofta spelade verk, av Johann Christoph Friedrich är fantastiskt artikulerat och virtuost. Ett rondo av Carl Philipp Emanuel innerligt och allvarligt utan att det överdrivs, ett antal menuetter, polonäser, koraler ur ovanstående notbok spelas med största raffinemang. Jag gillar den fria klarheten i sonaten av Johann Christian. En rakryggad och väl samlad hållning i Brahms vänsterhandsbearbetning övertygar också. Trifonov överdriver dock det romantiska i den djupt vemodiga polonäsen av Wilhelm Friedemann.

»Mig veterligen har ingen pianist tidigare samlat alla fyra komponerande Bachsöner i en och samma utgåva«

Allt detta är egentligen nog för ett välfylld cd, men huvudnumret – Die Kunst der Fuge – återstår. Det är svårt att se koppling till ovanstående musik, men det gör så klart inget då Trifonov är så djupt engagerad i all denna musik. Bachs sista, oavslutade storverk tycks ha blivit ett nytt mål för pianister och andra musiker. Och det förtjänar denna mästerliga komposition som är allt annat än musik enbart för ögonen. Trifonov behärskar flerstämmigheten bättre än de allra flesta. Det finns också mycket att tycka om i hans spel: det klara tonflödet, förmågan att behärska riktigt långsamma tempon och briljans där så behövs. Det jag saknar är dock större variation i dynamik och artikulation inom varje fuga. Pianisten bestämmer sig för en karaktär och den behålls till slutet. Trifonov avslutar den ofullbordade fugan, men hans version blir väl strömlinjeformad. JÖRGEN LUNDMARK

BACH – THE ART OF LIFE Daniil Trifonov (DG) 63

RECENSIONER

KORT KORT med Axel Lindhe

J S BACH – GOLDBERG VARIATIONS David Fray, piano (Erato)

När det kommer till Bachs berömda Goldbergvariationer kan den hugade lyssnaren hitta mängder av tolkningar. Trots många moderna inspelningsalternativ är det många som håller Glenn Goulds berömda inspelningar högst. Den franske pianisten David Fray tillhör i alla fall inte de pianister som verkar hysa överdrivet stor respekt för den här musiken. Redan i inledningsspåret i den första variationen blir det tydligt att han närmar sig Bach med en djupt personlig infallsvinkel. Ibland tenderar musiken bli farligt stillastående, men som helhet är det här ett fascinerande album med ett musicerande som i alla fall får undertecknad att dras in i Bachs magiska universum.

den franska sopranen med eftertryck återigen att hon är en av världens främsta uttolkare av hans musik. Det här är fjärde skivan där Piau samarbetar med ensemblen Les Paladins och dirigenten Jérôme Correas, och det är tydligt att det finns kemi mellan sångerska, dirigent och orkester. En utgåva som inte får missas av alla älskare av barockmusik.

WOLFGANG AMADEUS MOZART

Symphonies 38 & 39 NDR Radiophilharmonie, Andrew Manze (Pentatone) Mozarts sena symfonier har naturligtvis spelats in oräkneliga gånger, men det här är musik som tål att tolkas om och om igen. Och det är något visst med Andrew Manze och hans tyska orkester i den här repertoaren. Allt känns oerhört genomarbetat och Nordtyska Radions Filharmoniker spelar fantastiskt under sin chefdirigent. Inte minst träblåset klingar underbart färgrikt och levande. För den som söker en mer ”traditionell” Mozart i en modern inspelning som motvikt mot de många ”tidstroget inspirerade” som numera är så vanliga i Mozart träffar detta album mitt i prick. Andrew Manze

Linus Roth

MIECZYSŁAW WEINBERG

Light in Darkness Linus Roth, violin; Danjulo Ishizaka, CelloJosé Gallardo, Piano (Evil Penguin)

Sandrine Piau

G. F HÄNDEL – ENCHANTRESSES

Sandrine Piau, Les Paladins, Jérôme Correas (Alpha) Sandrine Piau är en minst sagt rutinerad Händel-sångerska med åtskilliga inspelningar med tonsättarens musik i bagaget. På denna recital-skiva visar

Mieczysław Weinbergs musik har de senaste två decennierna fått allt mer uppmärksamhet. Med sina tjugotvå symfonier, sjutton stråkkvartetter, nio konserter och sju operor var han en makalöst produktiv tonsättare. Få musiker har gjort mer för att för att lyfta fram Weinbergs musik i ljuset än den tyske violinisten Linus Roth. Förutom att vara en av medgrundarna till The International Weinberg Society är han också en oförtröttlig och skicklig uttolkare av Weinberg på skiva. I detta album, Roths senaste utgåva med tonsättarens musik, hörs bland annat den fascinerande sonaten för två violiner.

OPUS NR 108 2022

KOMPLETTERA DIGITALT! Du som prenumererar på OPUS är viktig för oss, och vi vill gärna bjuda dig på något extra. Därför får du tillgång till vår app för smartphones och surfplattor, som ger dig möjlighet att läsa tidningen digitalt, när och hur du vill. Du får inte bara de nummer som ingår i din prenumeration, du får dessutom tillgång till ett arkiv med samtliga utgåvor som har publicerats digitalt. Som prenu merant betalar du inget extra för denna förmån. På opusmagasin.se/prenumerera kan du läsa mer och få information om hur du gör för att enkelt låsa upp din digitala prenumeration. Du kan även ladda ned OPUS app direkt via App Store och Google Play, sök på “opus magasin”. Trevlig läsning – när, var och hur du vill!

paul c. barter violinateljé Prästgatan 78, 111 29 Stockholm tel. 08 673 19 90

www.violinbarter.se Member of: Entente Internationale des Maitres Luthiers et Archetiers D’Art Sveriges Violinbyggarmästare

ETT LIV MED MUSIKEN Spetsutbildning • Riksintag

I över 50 år har vi varit Sveriges viktigaste musikhögskoleförberedande utbildning. Välkommen att söka!

k l as s i s k t | j az z | fo l k | ko m pos ition

E N AV

I N D U S T R I B A R O C K O P E R A H A N S

E K

L I N U S

F E L L B O M

U R P R E M I Ä R 10 MARS WERMLAND

OPERAS

STORA SCEN

Musik i Engelbrekt

Mystik, opera och Landgren

Hotel l – och kulturp aket från 1 385 kr/person Läs mer på w e r m l a n d o p e r a . c o m

Möt våren i musikkyrkorna på Östermalm. svenskakyrkan.se/engelbrekt/musikokultur

musikkonservatoriet.com

ÄR DU PRENUMERANT HAR DU VISSA FÖRMÅNER:

NÄSTA NUMMER

OPUS 109

KOMMER UT I BÖRJAN AV APRIL

HURRA FÖR HUGO!

I nästa nummer kan du se fram emot en stor special om Sveriges svar på Richard Strauss.

ÄR HUGO ALFVÉN SVERIGES främsta tonsättare genom tiderna? Motkandidater saknas inte, men att melodimästaren med det folkloristiska anslaget är en av de mest spelade är oomtvistat. I april är det 150 år sedan han föddes och det firar vi förstås ordentligt. Räkna med ett tvåsiffrigt antal sidor i nästa nummer. I Opus 109 möter du även tonsättaren Missy Mazzoli, första kvinna att få en beställning från The Met. Martin Gelin har hållit i pennan och Mats Bäcker har tagit de urhäftiga bilderna. Danska elektronmusikpionjären Else Marie Pade kan du också se fram emot att läsa om, liksom Joachim Gustafsson som vi porträtterat under arbetet med Bogotás filharmoniska orkester som han blev chefsdirigent för i somras.

LUNDS UNIVERSITETS MUSIKCENTRUM

ODEUM PRESENTERAR GÄSTSPEL

NATURSKILDRINGAR

MELLANÖSTERN! Sada Trio & Mazguf Ensemble Ensemblerna Sada Trio (Ahmad Al Khatib, Pedram Shahlai, Feras Sharestan) och Mazguf Ensemble (Baghdad Sessions) gästar Odeum för en konsert med musik från Mellanöstern. 3/2 | Kl. 19.00 | Universitetsaulan | Entré: 160/80 KR

TILL OLLE OCH LISA Lunds akademiska kör LAK uruppför tillsammans med Kirsebergs sångensemble och S:t Petri ungdomskör körsviten Till Olle och Lisa. 10/2 | Kl. 19.00 | Universitetsaulan | Fri entré

LANDGREN & LUNDGREN: Kristallen Nils Landgren och Jan Lundgren, två giganter inom svensk jazzmusik, tar oss denna kväll med på en fantastisk resa mellan de svängigaste beaten och de mjukaste tongångarna. 3/3 | Kl. 19.00 | Universitetsaulan | Entré: 160/80 KR TANGO, TANGO! Trio Azul & Grand Tango Upplev äkta argentinsk tango med såväl Trio Azul som Grand Tango som var för sig och tillsammans lovar musik av Horacio Salgán och Astor Piazzolla. 7/4 | Kl. 19.00 | Universitetsaulan | Entré: 160/80 KR

I ORD OCH TON. NATURSKILDRINGAR I MUSIK OCH LITTERATUR Thursday Talks med samtal om ordets och tonens förutsättningar. Med författaren S. Combüchen och tonsättaren prof. S. Storm. 24/2 | Kl. 19.00 | Kapellsalen, Odeum | Fri entré MESSIAEN OCH FÅGLARNA – CATALOGUE D’OISEAUX Ett framförande av och samtal kring Messiaens sällan spelade ”fågelkatalog” – Catalogue d’oiseaux. 17/3 | Kl. 19.00 | Kapellsalen, Odeum | Fri entré CLOUDBURST – VÅRKONSERT Lunds akademiska kör LAK gör nedslag i den romantiska repertoaren för kör a cappella, men bjuder också på smattrande skyfall. 2/4 | Kl. 17.00 | Universitetsaulan | Fri entré HELIOS Akademiska kapellet Symfonisk musik av R. Vaughn Williams, C. Nielsen, J. Haydn samt nyskriven musik av tonsättaren S. Klaverdal. 7/5 | Kl. 19.30 | Lunds domkyrka | Fri entré LE QUATTRO STAGIONI Akademiska kapellet AK framför tillsammans med Malmö Symfoniorkesters konsertmästare Marika Fältskog Antonio Vivaldis mest kända verk. 29/5 | Kl. 17.00 | Universitetsaulan | Fri entré

Grand Tango. Foto: Leif Johansson

Mer info och fler konserter på odeum.lu.se/evenemang

OdeumLundsUniversitet

@odeum_lunduniversity

Sibelius Festival 31 mar–9 apr

Upplev mästarens samtliga symfonier med Malmö SymfoniOrkester under ledning av Robert Trevino på Malmö Live Konserthus. Boka ett festivalpaket och få 20% rabatt! malmolive.se/mso

ang fes t S Rikskonserter UppsalaInternational Uppsala 2 0 4 7 3 0 0 0

POSTTIDNING BB POSTTIDNING OPUS ONLINE AB SKIFFERVÄGEN 10 22478 LUND SVERIGE PORTOBETALT. BETALT.RETURADRESS: RETURADRESS: TITELDATA 112167I86LUND SVERIGE PORTO FLOWY AB,C/O BOXAB, 15010, 15 STOCKHOLM BROMMA.

221 Fogra39 TAC300 Coated

BMW 320d EfficientDynamics Edition Touring

STJÄRNSPÄCKADE FESTIVALDAGAR Uppsala Konsert & Kongress 3–6 november 2011 25 oktober – 4 november 2012 MED

PERS ANNA LARSSON

När du älskar

att köra 7-14 juli 2013

www.bmw.se

Sveriges nationella (och internationella) plattform för levande musik!

LARS CLEVEMAN

Sacred Music Festival International

KARL-MAGNUS FREDRIKSSON

hundra å r av g l ö d o ch pa ssi o n

MICHAEL WEINIUS

Arrangerar turnéer över hela landet Sacred Music Samarbetar med musiklivets organisationer Mavis Staples (USA) / The Kronos Quartet (USA) / Mari Boine (Norge) / Festival på unga musiker och kompositörer Giora Feidman & Matthias Eisenberg (IsraelSatsar / Tyskland) / Abderrahman

Festivalen, som tar fasta på andlig musik och musikens andlighet utan att begränsa sig till GÖRAN ELIASSON några särskilda genrer, har vuxit och etablerat sig som en av Europas viktigaste i sitt slag.

FREDRIK ZETTERSTRÖM INGRID TOBIASSON MARCUS JUPITHER

FÖLJ MED OSS OCH Gävle Konserthus

ANDERS J.för DAHLIN Festivalen andlig musik och musikens andlighet Fredag 11 mars Konserter, seminarier, CHARLOTTA LARSSON workshops, film DIRIGENT

Gävle Konserthus

Lördag 19 mars

svenska/ artister DIRIGENT utomlands Kazzoul (Marocko) / Kazue Sawai (Japan) / Trio X &Lanserar Jojje Wadenius PIANO NÄRMARE MUSIKEN. ANNELI LINDFORS Brahms Requiem / Sacred Konserter: The CampbellKOM Brothers, Trio Pearls Mediaeval, Rustavi, JESSICAi Sverige COTTIS Presenterar utländska ensembler

CHRISTIAN Samordnar festivaler och andra större evenemang ZACHARIAS ANDREY GUGNIN

Vox Archangeli, Anouar Brahem Quartet, Alireza Ghorbani MAGNUS KARLBERG Även workshops, seminarier och filmer.Requiem – Uppsala & Dorsaf Hamdani – Ivresses, Mozarts MARIA KEOHANE Domkyrkokör, Schola Cantorum, Svenska Barockorkestern, The Gloryfires, Sacred Pearls – Uppsala Akademiska KammarHÅKAN EKENÄS kör, Gävle Symfoniorkester, Allmänna Sången

RICHARD LABY

ANTON LJUNGQVIST störs tid, Vemodet och Seminarium: Medeltidsmusik i modern s e g i r rs e av här ochanu Svår glädjen, och MALINTusen NILSSON r vgö– Omar Khayyam KT ett

PIANO

Söndag 4 december 16.00

Il Giardino Armonico Medverkar till utveckling och debatt spelar Händels Concerti Grossi

Producerar CD och DVD på Caprice Records

WAGNER Ann-Sophie Mutter och TrondheimVERDI solisterne BRITTEN TYSK KRAFT. Performancekonst. a E gdom 09 lin vSETTERBERG aj 20 ä t m k i CATHRINE 3 s mu 21–2 ala SCHULMAN s p HENNING VON p iU IR 19.30 Tisdag 23D oktober

OHLSSON Kortfilm: USIK Tema: för un MEVA-LOTTA g Text

BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 7,6-9,5 L/100 KM. CO2 UTSL. 199-219 G/KM. MILJÖKL. 2005. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. STENSTRÖM RED CELL

Xxxxxx xxxxx

Barockmusiken får plötsligt Driver musikhuset Nybrokajen 11en iheltStockholm ny lyster och en intensitet som känns både sann och riktig.

Stöder elektroakustisk musik genom EMS

TOBIAS WESTMAN

Den tyska klassiska superstjärnan bjuder den här gången på Vivaldis Årstiderna och en nyskriven violinkonsert tillsammans med Gävle Konserthus Trondheimsolisterne. Torsdag 24 mars

SMÅLÄNDSK FÖRBRUKNING.

Audi A8. Torsdag 14 april Brodsky Quartet JAIME MARTÍN ”…och då den redan efter så kort öfning kan åstadkomma så mycket, hvad kan icke då väntas, sedan den hunnit spela sig riktigt samman NICOLAS ALTSTAEDT KIRILL GERSTEIN och blifvit riktigt varm i kläderna!” Fredag 13 april – söndag 15 april

Gävle Konserthus

CHEFDIRIGENT

DIRIGENT Den världsberömda kvartetten Brodsky Quartet Audi A8 -den kraftfulla formen skapar förväntningar. Något som köregenskaperna mer än väl CELLO PIANO firar sitt 20-årsjubileum med att spela samtliga Med hjälp av lättviktsmaterial, aerodynamik och ständigt ny teknik har våra ingenjörer lyckats sänka både förbrukning och utsläpp lever upp till. Invändigt finns en rad tekniska och användarvänliga innovationer. Till exempel är Sjostakovitjs 15 stråkkvartetter. Tre dagar fem – rejält – utan att göra avkall på motorkraft eller kördynamik. Ett resultat av ingenjörskonsten är nya BMW 320d EfficientDynamics Audis multimedia gränssnitt (MMI) utformad medi touch control vilket att föraren intuitivt konserter, en unik konserthändelse bara i Uppsala. Edition Touring. Den ger dig karaktäristisk BMW-körkänsla, förpackad en rymlig Touring medgör enastående låg bränsleförbrukning kan styra många av funktionerna. Tack vare effektiva motorer och en kaross helt i aluminium som gör att du kommer längre på varje tank. (Audi Space Frame-tekniken) är den låga bränsleförbrukningen denonsdagen ett bra exempel på 1912, Gefleäven Dagblad den 17 januari performancekonst. Läs gärna mer om den moderna konstformen Audi på audi.se. premiärkonsert. Bilen dagen efter Gefleborgs länsrA8 orkesterförenings

NYA BMW 320d EFFICIENT DYNAMICS EDITIONläTOURING. ge finns hos utvalda Audiåterförsäljare. Välkommen. usik m n k l /km. 163 hk.Se, Från 0,43 l/mil och 114 g CO o om 2 nde f Se,lyssna lyssnaoch ochläs läsmer mer om världe a a l r e e h l i kommande konserter www.ukk.se, höstens konserter på på www.ukk.se, årsjub usiker från 0 2 i iUKK-appen, UKK-appen,på påfacebook facebook m PARI S LO ND O N AM STERDA M KÖPEN HA M B E Biljetter: RLIN NE W via YO R K TH PNROAG r uW ngIaEN 9 eller twitter. ellervia twitter.E a l m a i 200 l s u www.rikskonserter.se j m www.konsertladan.com o 0 s018-7279090k00002–1 Biljetter: Biljetter:ukk.se ukk.se018-727 i v t O P US M US I K RE S O R t ä Siljan Turism ticnet.se w ww.gav lesy mfo nio r kest er .se i70R7070 ticnet.se077-170 077-17070

VÄLK

MMEN

till en annan värld!

Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. BMW 320d EfficientDynamics Edition Touring. Pris från 327.500 kr. Effekt 163 hk. Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 4,3 l/100 km. Koldioxidvärde från 114 g/km. Billån från 2.795 kr/mån. Baseras på ränta 5,90% (ränteläge mars 2011), 30% kontantinsats, 50% restskuld efter 36 mån. Uppläggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Effektiv ränta 6,53%. Finansiering via BMW Financial Services.

tel 0248-79 72 00, www.siljan.se

GAVLESYMFONIORKESTER.SE

A N M Ä L D I G TI LL VÅRT NYH ETS BRE V FÖ R IN FOR MATION OM KOMMA N DE R ESOR : OPU SMAGASIN . SE/N Y HETSB REV