Page 1

tidskriften

Nr 1 | 2012

inspiration, kunskap & design i utemiljöer

t utomr ä h us

Utsat avgör thet val Jenny B Osuldsen planerade landskapet runt Max IV:

”Två set med vågor och en spiral skapar mönstret”


F

ör öratt attge gedin dinentré entréett ett stilfullt stilfulltut utseende seende

Uthyrning Uthyrningoch ochunderhåll underhållav avfärdiga färdigarikligt rikligtblommande blommande sommarväxter sommarväxteroch ochvintergröna vintergrönaväxter växteri iolika olikadekorativa dekorativa krukor krukoroch ochhängkrukor. hängkrukor. På Pågrund grundav avmångårig mångårigerfarenhet erfarenhetmed medväxter växteroch och blommor blommorkan kanvi vibjuda bjudakommuner kommuneroch ochföretag företagen enstilfull stilfulloch och dekorativ dekorativutstrålning. utstrålning.

Beställ Beställ vår vår broschyr broschyr för för mer mer information. information.

Fördelarna: Fördelarna: · ·Tidsvinst: Tidsvinst:arbetsbesparing arbetsbesparingpå påunderhåll underhålloch ochvattning vattning · ·Flexibel: Flexibel:lätt lättatt attflflytta, ytta,mångsidig mångsidiganvändning användning · ·Alltid: Alltid:kombinationer kombinationerför försommar sommaroch ochvinter, vinter,hela helaåret året · ·Överallt: Överallt:på påde demest mestskilda skildaplatser platseroch ochstabil stabil(även (äveni iblåst) blåst) · ·Praktisk: Praktisk:stora storablomlådor blomlådormed medstor storvattenbehållare vattenbehållare · ·Skräddarsydd: Skräddarsydd:fifixxoch ochfärdig färdigvid vidleverans, leverans,ingen ingenextra extra drivning drivningeller ellerväxttid växttidbehövs behövs · ·Mångsidig: Mångsidig:formuler formulerför förförsäljning, försäljning,uthyrning uthyrningoch/eller och/ellerunderhåll. underhåll.

www.village-sensation.com www.village-sensation.com

Village VillageSensation Sensation Poldermolen Poldermolen35 35 2211 2211PV PVNoordwijkerhout Noordwijkerhout Netherlands Netherlands T: T:+31 +31/ /(0)252 (0)252534455 534455 F: F:+31 +31/ /(0)252 (0)252529504 529504 info@village-sensation.com info@village-sensation.com www.village-sensation.com www.village-sensation.com

Create Createyour yourown ownstylish stylishEntrance! Entrance!


innehåll nr 1 2012 TIDSKRIFTEN

NR 1 | 2012

INSPIRATION, KUNSKAP & DESIGN I UTEMILJÖER

10 16 17 19 20 22 25

Vågat landskap

Landskapslabyrint i skyddat rum

Utsatthet avgör bästa val

T UTOMR Ä H US

Utsa avgörtthet val Jenny B Osuldsen planerade landskapet runt Max IV:

”TVÅ SET MED VÅGOR OCH EN SPIRAL SKAPAR MÖNSTRET”

Svenskt skogsbruk ger bra virke Är kisel lösningen?

Växtkännarens val

Minutiös planering betvingade torka och skyfall

Redaktion Tejarps Förlag AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup Telefon 040–40 86 80 Ansvarig utgivare Lennart Wikström lennart.wikstrom@cultimedia.se Ekonomi & marknad Agneta Lilliehöök agneta@lime.nu Redaktör Berit Haggren berit@viola.se Redaktionella medarbetare Cecilia Holm Anna-Karin Johansson Henrik Sjöman Eva Sundin Erika Wallin Annonser Cathrine Lindqvist, Eva Raihle och Binh Tan Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 Annonsoriginal skickas till: annons@lime.nu

Grafisk form Emma Nilsson, emma@lime.nu Tryck Norra Skåne Offset, www.nso.se, Hässleholm Omslagsbild Vågat landskap runt planerade Max IV i Lund. Illustration: Fojab arkitekter och Snøhetta Prenumeration Filippa Böckman Fribing Tejarps Förlag AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup

27

Gröna besiktningar kan höja utemiljöns status

30

Rätt start a­ vgörande för stadsträd

31

På jakt ­efter ­värme­­tåliga ­stadsträd

Telefon 040–40 86 80 prenumeration@lime.nu Gäller även adressändringar och reklamationer. Glöm inte att meddela oss vid flytt. Prenumerationspris helår 493 kr inkl moms. Utlandsprenumerationer helår 743 kr.

35 36

Praktik viktig för landskapsingenjör

Bankgiro 5922–0855. Plusgiro 122 18 55–8

Integrerat ­ växtskydd kräver nya strategier

39

Här möts ute och inne

tidskriften

landskap | nr 1 2012

3


ledare av Lennart wikström

Kompetensen sätter spår.

D

et gäller att se helheten. När dagarna går åt till att driva upp, plantera om, beskära, frostskydda eller serva och besiktiga maskiner, se över o ­ rderläget, beställa kantsten eller träna på nya CAD-programmet är det lätt att glömma att landskap, anläggning och design handlar om att leverera värden som någon i slutändan är beredd att betala för. Och alla som är delar av den v­ ärdekedjan måste vara med och bidra till att skapa de värdena. När vi i reportage presenterar vackra bilder och ord om skapande från olika spännande stora och små projekt runt om i landet kan det kanske verka handla mest om yta och långt ifrån den verklighet som de flesta av er arbetar med. Men faktum är att fram till det färdiga anlagda projektet finns en lång kedja där alla ni, kära läsare av Landskap, på något sätt är delaktiga. Det kan handla om utbildning, mark­beredning, anläggning, utveckling av nytt växtmaterial, teknikutveckling, formgivning, bearbetning av sten eller skötsel av mark och park. Drivkraften i allt detta är vår mänskliga skönhetslängtan och vår förmåga att förverkliga våra idéer. Det som börjar som en skiss som väcker vår lust och våra känslor slutar i andra ändan med verkligt handarbete med att göra verklighet av idé, inspiration och planering. Och då handlar det konkret om teknik, material, kunskap och kompetens.

Det är den värdekedjan med alla dess olika delar som vi vill synliggöra i Landskap, och med alla de människor som är med och handgripligen skapar. Resultatet är inte statiskt, utan utvecklas med skötsel och brukande, växter utvecklar sina former och material förändras. Så skriver vi vår historia i landskapet. Och för detta behövs kunskap och insikt om vad de olika delarna i ­värdekedjan betyder för ­slutresultatet. ­Kompetensen sätter spår, vare sig det h ­ andlar om en lönn som står och stampar för att den varje år ringbarkas med trimmer, eller en blodbok som för varje år växer i karaktär och ­skönhet. Lennart­ ­Wikström

Prenumerera på tidskriften landskap! För alla frågor som rör prenumerationer, kontakta Filippa Böckman eller Inger Larsson. De finns på telefon 040–40 86 80 alternativt fax 040–40 86 86 eller skriv en rad till prenumeration@lime.nu Det går också bra att skicka in talongen på sidan 42.

4

nr 1 2012 | tidskriften landskap

TIDSKRIFT EN

INSPIRATI ON , KUNSKA

En helårsprenumeration inom Sverige kostar 493 kr inklusive moms. En helårsprenumeration till utlandet kostar 743 kr inklusive moms. Bankgiro 5922–0855 eller plusgiro 122 18 55–8. Tejarps Förlag AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup

P & DESIG

NR 1 | 2012 N I UT EM ILJ

ÖER

UTOTR Ä M

Jenny B Osu

ldsen planer

H US Ut avgsöatthet r va l

”T VÅ SE T ade landskapet runt Max IV: MED VÅG SPIRAL SK O APAR MÖ R OCH EN NSTRE T”


BVK

BEVATTNINGSKONSULT AB

Automatisk Bevattning.

Resecentrum i Uppsala är ett exempel på projekt där vi tillsammans med landskapsarkitekter skapat en inbjudande stadsmiljö. Vi projekterade bevattningsanläggningen för grönytorna samt de 3 fontänerna. Med vatten skapar man nya förutsättningar och fler upplevelser.

Spara vatten, få vackrare Grönytor!

Intresserad av utemiljön - kontakta oss så hjälper vi dig hela vägen från idé till fullt färdig anläggning.

Försäljning

Utbildning

Design

BVK Bevattningskonsult AB

Box 740, 182 17 Danderyd 08-522 778 79, info@bvkab.se, www.bvkab.se

Rain Bird Sverige AB • Fleningevägen 315 • 254 77 Fleninge växel 042 25 04 80 • www.rainbird.se • rbs@rainbird.eu

Till parker, golfbanor samt större och mindre offentliga projekt

Allt för vattenanläggningar • Flytande fontäner i många storlekar, med eller utan ljus • Energisnåla pumpar för alla sorters vattenarrangemang • Vattenväxter och näckrosor från egen odling, även specialbeställningar där vi odlar fram vad ni behöver

Allt för vattenprojektet. Pondteam har Sveriges största sortiment för vatten i trädgården www.pondteam.com • info@pondteam.se • Tel 040-462112 • Fax 040-462114


NOTISER Vildpelargoner på Bergianska Pelargon 2012 – mer vild än tam heter april månads utställning på Gamla Orangeriet i Bergianska trädgården. Utställningen fokuserar på de vilda pelargonarterna, deras rikedom när det gäller växtmiljö, växtsätt, doft och blomning. Det hela är ett samarbete mellan Bergianska trädgården och ERA Garden, en plantskola på Ekerö specialiserad på vilda pelargoner. Cirka 150 olika arter, underarter och hybrider kommer att visas upp. Av de cirka 300 vilda pelargonarterna kommer de flesta från Sydafrika men det finns även åtta arter i Australien, två på Madagaskar, en vardera på öarna S:t Helena och Tristan de Cunha, en i Turkiet och en i Irak. Ytterligare några arter finns i andra länder i östra Afrika. Fortfarande upptäcks och beskrivs nya arter av pelargoner och flera har ännu inte fått något namn. De vilda arterna utgör råvara för alla odlade former av ­pelargon. Många av de vackraste artnära hybriderna k­ orsades fram under 1800-talets pelargonfeber men även idag tas nya hybrider fram. I utställningen visas nyheter som gula zonartic-pelargoner från förädlare i Australien och några av Eva ­Tingströms egna korsningar från Ekerö. Historien om hur de vilda pelargonerna kom till Europa är starkt sammankopplad med de ostindiska kompanierna. På resan från Europa till Indien ankrade fartygen i Sydafrika för att bunkra mat och vatten. Skeppsläkare och kaptener ­samlade in växter och frön som togs med hem till Europa. En del hamnade via Michael Grubb i Peter Jonas ­Bergius samlingar. Han beskrev arterna Pelargonium crispum och P. hermannifolium i sin Descriptiones ­plantarum ex Capitae Bonae Spei från 1767. Senast en svensk beskrev en ny ­pelargonart var 1987, då professor Bertil Nordenstam vid Natur­ historiska riksmuseet namngav P. ­caroli-henrici. Förhoppningsvis får vi se även dessa tre arter i utställningen. Pelargon 2012 – mer vild än tam är öppen 31 mars–29 april, klockan 11–16 alla dagar. Källa: Bergianska trädgården

I blandningen Tram Robuste Big Bang ingår en rudbeckia, exakt vilken är inte officiellt, samt Crocus 'Zwanenburg Bronze', Narcissus cyclamineus 'Tête à Tête', Narcissus cyclamineus 'Jetfire' och Allium ‘Mount Everest’. Blandningen blir 50–70 cm hög.

Färdiga blomsterblandningar V

erver Export lanserar ett koncept kallat Tram Robuste med fem olika färdiga blandningar av utvalda sorters perenner och blomsterlök. Blandningarna är främst avsedda för offentliga rum och parker. De ger enligt företaget tät vegetation och riklig blomning i många år, under förutsättning att planteringen görs på riktigt sätt. Skötselbehovet uppges vara begränsat och underhållskostnaden i allmänhet lägre än för en busk- eller gräsyta. De utvalda perennerna ska efter flera år av tester ha visat sig vara speciellt lämpliga för platser som utsätts för särskilda påfrest-

- växter med prakt och livskraft www.splendorplant.se info@splendorplant.se tel. 042-36 61 05

6

nr 1 2012 | tidskriften landskap

ningar. Det kan vara exempelvis utmed vägar, vid busshållplatser och skolor. Blandningarna kan också växa längs vägar som saltas. De valda sorterna av blomsterlök blommar i genomsnitt tre till fem år. Lökväxterna kompletterar perennerna genom att ge tidig vårfägring. Under första året efter plantering måste ogräset hållas efter regelbundet. Men perennerna utvecklar sig fort och efter andra året har ogräset inte en chans, enligt vad Verver Export skriver i ett pressmeddelande. Källa: Verver Export


NOTISER

Att röra sig i naturen skyddar mot psykisk ohälsa B etydelsen av natur, skog och trädgård för vårt välbefinnande har påvisats i flera undersökningar. Nu finns även medicinska bevis för att naturen läker. Läkaren Matilda Annerstedt har i sitt doktorsarbete vid SLU fokuserat på att ge en medicinsk vinkling av sambanden mellan vistelse i naturen och hälsa. Hon har bland annat samman­ ställt de bevis som finns för natur­understödd terapi vid olika sjukdomstillstånd. Slutsatsen blev att detta kan vara en effektiv behandling vid flera olika sjukdomar, till exempel fetma, schizofreni och depression. Matilda Annerstedt undersökte betydelsen av närhet till och vistelse i olika skogar för personers stressnivå i ett par befolkningsstudier. Tillgång till lövskog verkar vara viktigt för stressade individer, möjligen ännu mer än barrskog. I en större studie följde hon även upp individernas hälso­ tillstånd fem år senare. Då fann hon att kombinationen av fysisk aktivitet och lugn och fridfull natur utgjorde en skyddande faktor mot mental ohälsa. De individer som hade tillgång till

denna typ av natur och dessutom var fysiskt aktiva löpte en ­signifikant mindre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Återhämtning från stress undersöktes i ett virtuellt ­laboratorium vid Lunds ­Tekniska Högskola. Med hjälp av a­ vancerad datorsimulerings­ teknik framställde man en virtuell skogsmiljö där stressade personer fick återhämta sig. Samtidigt mätte man halterna av stresshormon, hjärtrytm

Projekt inom hållbart ­bostads­byggande

och andra stressmarkörer. Det visade sig att kombinationen av naturljud och virtuell skogsmiljö ledde till en aktivering av det parasympatiska nervsystemet (kroppens lugn-och-ro-system). Återhämtningen från stress blev mer effektiv än för kontroll­ gruppen som vistades i en vanlig lugn inomhusmiljö, utan virtuell skogsomgivning eller naturljud. Källa: SLU

Återhämtning från stress blev mer effektiv i en virtuell skogsmiljö med fågelkvitter än i en lugn inomhusmiljö utan naturljud. Foto: Mattias Wallergård

Vi söker en ingenjör med inriktning på markprojektering!

Att skapa ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med män­ niskan i centrum är syftet bakom Positive Footprint Housing, ett samarbetsprojekt i Göteborg mellan Chalmers, Riksbyggen, Göteborgs universitet och Johanneberg Science Park. Det presenteras som ett forskningsprojekt och ett bostadsprojekt som genomförs parallellt och blir början på ett långsiktigt samarbete där forskare och studenter kan utvärdera de senaste resultaten i ett ­fullskalelaboratorium. – Vi vill etablera en kunskaps­miljö där vi kan lära oss ännu mer om hållbart ­bostadsbyggande i fram­ tiden, inte bara i teorin, utan även i praktiken, säger Michael ­Ekberg, regionchef ­Riksbyggen. – Det handlar om att ta ­till­vara den senaste ­kunskapen om utformning, energi­ förbrukning, materialval samt byggmetoder och samtidigt finna smidiga, flexibla lösningar över tid som underlättar en hållbar livsstil. Enligt Mats Bergh, vd för ­Johanneberg Science Park, innefattar projektet ­utemiljön i lika hög grad som ­byggnaderna. Källa: Johanneberg Science Park AB

kerstin@landskap.nu www.landskap.nu

tidskriften

landskap | nr 1 2012

7


NOTISER

Miljoner till naturvårdsprojekt R

tidskriften ­landskap finns nu på nätet För dig som vill kommentera, prenumerera, annonsera eller bara se ett smakprov på vår tidning finns nu vår nya hemsida på plats. Välkommen! www.tidskriftenlandskap.se

estaurering av gamla ­skånska trädgårdar som är rika på växter och biologisk mångfald finns bland de ny­skapande naturvårdsprojekt som får dela på 2,6 miljoner kronor från Världsnatur­ fonden WWF. Ett annat projekt handlar om att titta närmare på kopplingen mellan hävdade stubbskottsängar och resistens mot almsjuka. Detta kommer att genomföras av Naturskyddsföreningen i Skåne i samarbete med andra aktörer. Totalt är det 17 projekt som får stöd för 2012. Sveriges Ornitologiska förening med

säte på Öland får pengar för att göra så kallade lärkrutor på böndernas åkrar. Genom att avstå från att så på 20 kvadratmeter i en åker kan den hotade sånglärkan åter lockas att häcka i jordbruks­ landskapet. Mellanfjärdens teaterförening i Hälsingland ska bygga en drake i skogen och öka intresset för vind- och solkraft. Älvräddarnas sam­ organisation får stöd för att titta på vatten­kraftens roll i ett hållbart energisystem. Projekten som stöds ligger i Kristianstad, Kalix, Västra Götaland, Göteborg, Nyköping,

Studenter tolkar trädgårdstrender B esökare på mässan Skånsk Trädgård i Malmö den 1–4 mars kommer att få ta del av tre trädgårdsförslag ut­formade av Alnarpsstudenter. Just nu

pågår en tävling där de tre förslag som ska visas upp på mässan så ­småningom kommer att utses. Grupper av två till fem ­­ studenter tävlar mot varandra

och det handlar om att gestalta en radhusträdgård. Uppgiften kan dock inte lösas helt fritt. Det ska göras utifrån någon av de trädgårds­trender för 2012

Så här såg det ut i Svenska Moderådets inspirationsmonter på Skånsk ­Trädgård 2011. Foto: Numera Mässor

8

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Västerbotten, Skåne, Öland, Västergötland, Hudiksvall, Mälarregionen, Höga kusten och svenska fjällen. Det finns också projekt som omfattar hela landet. WWF:s projekt för ny­skapande naturvård vill bidra till ny­tänkande, allt från ­tekniska lösningar, förvaltnings­ former och ­forskning till kunskapsuppbyggnad och fältprojekt. Tanken är att projekt och idéer ska testas och vidareutvecklas för att sedan kunna spridas i större skala. Källa: Världsnaturfonden WWF

som Blomsterfrämjandet tagit fram tillsammans med Elmia Garden. Dessutom finns krav på att förslaget ska innehålla en plats för socialt umgänge och en annan för vila. Tävlingsbidragen ska innehålla en skriftlig beskrivning av hur gruppen tolkat trenden och tankarna bakom förslaget. Det ska även åskådliggöras i form av en modell. Växterna ska vara härdiga i minst zon 1–3. De tre förslag som vinner kommer att presenteras från scen på Skånsk Trädgård i form av en pitch, som studenterna också ska ta fram, och i dialog med en trädgårds­­personlighet. Den som inte ska på den skånska mässan kan se samtliga modellförslag i Alnarpsgården på Alnarpsdagen i slutet av maj. Bakom tävlingen står SLU Alnarp, Alnarp Innovation ­Studentsupport, Skånsk ­Trädgård och Blomster­ främjandet. Berit Haggren


bokrecension

Landscapes in landscapes P iet Oudolf framstår som en av de få landskaps­ arkitekter som har stjärnstatus i Sverige, det vill säga någon man kallar in för att ge extra glans och prestige åt ett projekt. Därför är det spännande att läsa ­Landscapes in landscapes som visar ett tjugotal av hans ­anläggningar, sorterade i storleks­ordning från 350 till 25 000 kvadratmeter. Boken är skriven av Piet Oudolf och Noël Kingsbury i samarbete. Varje trädgård eller park har fått en text som är saklig och instruktiv, även om jag småler åt beskrivningen av det extrema klimatet i Enköping. Texten snuddar ibland vid frågor som gäller skötsel. Där skulle jag önskat mig mycket mer, eftersom Piet Oudolf säkert har samlat på sig oerhört mycket ­erfarenhet när han jobbat så många år med samma typ av ­planteringar. Med all respekt för

Tillverkning och återförsäljare över hela landet

Oudolfs skicklighet när det gäller växtkomposition, så är det ändå den långsiktiga skötseln som avgör om ett projekt lyckas. Bilderna är tagna av många olika fotografer men ger ändå ett ganska enhetlig intryck. Kanske beroende på att Piet Oudolf nästan alltid gör stora perennplanteringar med en drömsk och lite disig karaktär. Det är mycket prydnadsgräs och mycket rosalila på de vackra bilderna i stort format. Vid sträckläsning blir det en aning enformigt. Foton och planritningar står för sig själva, utan riktigt samman­hang med texten. Jag saknar förklarande bildtexter som kunde ha lyft boken över nivån trevlig coffee table book. Boken väcker lust att besöka de platser som beskrivs, särskilt The High Line i New York, parken som går på pelare genom staden, uppe på en gammal järnväg. Oudolf, Piet. Landscapes in landscapes. The Monacelli Press, 2010. Engelsk text. Eva Sundin

SÄKER ETABLERING MED RÄTT JORD. Trädgårdsjord E

Trädplanteringsjord

Dressjord

En mullrik, lucker och rotogräsfri jord för plantering av perenner, buskar och träd. Finns i flera varianter med olika gödsling. För växtbäddar enligt AMA’s riktlinjer.

Till plantering av träd längs gator, på parkeringsytor och i andra utsatta miljöer. Finns i flera varianter för olika jorddjup, i skelettjordar och för extrema miljöer.

Lättarbetade dressprodukter som ger ny växtkraft till slitageutsatta gräsmattor som sportplaner och parkytor. Finns i flera varianter med olika mullinnehåll och gödsling.

Svenskodlat så klart! hasselforsgarden.se/mark Park&Mark 020 -50 50 70 • mark@hasselforgarden.se

tidskriften

landskap | nr 1 2012

9 Annons_90x260_VIOLA.indd 1

2011-05-24 16.47


Max IV-laboratoriet av Cecilia Holm Så här ser den planerade stadsdelen Lund NE/Brunnshög ut. Illustration: Atkins Max IV-laboratoriet ligger intill väg E22.

Vindarna sveper över de bördiga fält där Lunds nya stadsdel växer fram. Här, i stadens nordligaste och högsta del, möts spetsforskare från hela världen för att skapa framtidens forskningsanläggningar. Elektroner, neutroner och våglängder – allt är forskning och processer. Acceleratorkonstruktioner möter hus-, stads- och landskapsbyggen.

Vågat landskap 10

nr 1 2012 | tidskriften landskap


Max IV-laboratoriet av Cecilia Holm Här byggs tunneln för linjäracceleratorn.

Karin Lilja är kommunikationsansvarig på Max IV-laboratoriet.

F

rån stadskärnans medeltida gytter och Lundagård, genom Botaniska trädgården och uppvuxna villakvarter i Professorsstaden, förbi studentbostäder, Universitetssjukhuset, Lunds tekniska högskola och forskningsbyn Ideon. En trekvart timmes vandring i svag uppförsbacke genom tid och rum till utkanten av staden som idag är jordbruksmark: här skapas framtidens stadsdel Lund NE/Brunnshög, där NE står för NorthEast.

innovationsmiljö Navet i utvecklingen är det faktum att världens främsta forskningsanläggningar Max IV-laboratoriet och ESS, European Spallation Center, ska byggas här. Kring dessa anläggningar kommer en helt ny stadsdel att skapas, med höga ambitioner att ligga i framkant för hållbar stads­utveckling. Visionen är en dynamisk innovationsmiljö som geografiskt utgör den nordliga noden för ett kunskapsstråk som utgår från Universitetsplatsen i Lund. Först på plats att fysiskt förvandla åkrarna mot f­ramtidsvisionen är Max IV. Invigningen av denna ­synkrotronljusanläggning är planerad till 2015 och bygget är i full gång. Den milda vintern tillåter att arbetet fort­ skrider och tidsplanen ser ljus ut.

”Riktigt landskapsprojekt” Sommaren 2010 gavs uppdraget att utforma Max IV-

laboratoriet parallellt till fyra arkitektkontor. ­Resultatet blev att det norska kontoret Snøhetta tillsammans med Malmöbaserade Fojab bjöds in till en workshop i januari 2011. Workshopen mynnade ut i att Snøhetta fick upp­draget att skapa landskapet runt anläggningen medan Fojab, som har tidigare erfarenhet av att rita forskningshus i Lund, gavs i uppdrag att rita forsknings­ anläggningens byggnader. – Detta är ett riktigt landskapsprojekt! Det är väldigt roligt, säger norska Jenny B Osuldsen som är ­projekt­ansvarig landskapsarkitekt och delägare i Snøhetta. Både Snøhetta och Fojab hade planerat landskapet i sina ursprungliga förslag. Men i det nyuppkomna läget svarade Jenny B Osuldsen att ”Okej, vi gör det, men då utgår vi från carte blanche. Vi skapar ett helt nytt landskap och bortser från tidigare förslag.”

Öppen forskning Öppenhet är ett signum för Max IV. Visionen är öppen forskning i ett öppet landskap. – Max IV-laboratoriet är en nationell forsknings­ anläggning, där forskare från hela världen kan skicka in sina ansökningar till prövning för att få utföra sina experiment gratis, berättar Karin Lilja, kommunikationsansvarig på Max IV. Parkområdet kommer att vara öppet för alla.

tidskriften

landskap | nr 1 2012 11


Max IV-laboratoriet av Cecilia Holm

1 3D-modell i gips från printern.

2 Ett närliggande stenbrott och den väl t­ rafikerade motorvägen E22 medför, liksom den sämre underbyggda Odarslövsvägen som leder fram till anläggningen, vibrationer i marken. Marken består av i huvudsak två olika lager av styv moränlera. Den ligger på skiffer alternativt sandsten som börjar vid 15–17 meters djup. Att bygga en känslig forskningsanläggning på den här platsen är ett sedan länge fattat beslut, men hur bygger man för att minimera ­vibrationerna?

Funktionellt vågmönster

Max IV Max IV-laboratoriet, eller bara Max IV, är ett verktyg att se den osynliga världen. Spetsforskare från hela världen väntas hit för att forska med hjälp av ljus i en forskningsanläggning av världsklass. Just nu byggs en 400 meter lång tunnel där en cirka 300 meter lång linjäraccelerator kommer att accelerera elektroner till nära ljusets hastighet. Elektronerna böjs sedan av i en cirkel, en så kallad lagringsring (den stora cirkelformade byggnaden). Där elektronerna böjs av, med hjälp av magneter, omvandlas en del av deras rörelseenergi till ljus. Detta kallas synkrotonljus. Det är intensivt och ger en liten och väldefinierad stråle, som gör att forskarna kan undersöka materiens beståndsdelar på molekyl- och atomnivå. I experimentstationerna, som går ut som tangenter från lagringsringen, kan experiment göras inom alla naturvetenskapliga discipliner. Dagens forskningsarbete för att skapa Max IV-laboratoriet ­lägger grunden för morgondagens forskarupptäckter. Kanske leder ­forskarnas undersökningar här till djupare kunskap om fotosyntesen, eller till nya mediciner och bättre material att bygga bilar med? Ännu kan vi bara spekulera i vad som kommer att falla ut ur forskningen.

12

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Max IV tog fram en dynamikgrupp med expert­ kompetens från olika håll. Denna har gjort en mängd mätningar i området. Mätningarna visade att vibrationerna rör sig neråt i marken. De uppför sig dock som vågor med en längd av från 10 till över 40 meter, beroende på frekvens och våghastighet. Tanken är nu att ju mer ”oro” man kan skapa i ytan desto större spridning av vibrationerna i marken, som då får en lägre intensitet. Ett vågmönster i landskapet ger diffraktion och sprider därmed vibra­tionerna. På så sätt skyddar de forskningsanläggningen. – Då sa vi, att det här är en otroligt spännande ­para­meter att jobba med, säger Jenny B Osuldsen ­engagerat. Vi har arbetat parametriskt med den, vilket betyder att vi har arbetat matematiskt med ­gestaltningen i en modell.

3D-modellering Tre landskapsarkitekter och en arkitekt har arbetat i ett team med projektet på Snøhetta. – Vi har använt något som heter Grasshopper, som är en plug-in till Rhino. Detta är ett väldigt tekniskt program som gör 3D-modellering. Så det vi gjorde först var att dra ett set med vågor från E22 och från Odarslövsvägen in mot den cirkelrunda forskningsstationen. Sedan tog vi ett nytt set med vågor från cirkeln och ut över landskapet, från 10 till 40 meter långa. – Det var första testet. Sedan kunde vi printa


Max IV-laboratoriet av Cecilia Holm

3

4

r­ esultatet rätt ut i en 3D-modell på printern för att se hur det såg ut, säger Jenny och visar en gipsmodell. Arbetet är en process och Snøhetta har tagit fram minst tio 3D-modeller där vågorna modellerats olika för att komma fram till hur forskningsstationen bäst ska skyddas. I det forskningsintensiva landskapet möts alltså redan nu landskapsarkitekter och fysiker i ett forskningsprojekt som böljar ut över landskapet. Böljorna, eller vågorna, är kullar i ett matematiskt mönster som genom att skapa en ”orolig” yta sprider vibrationerna, så att de inte ska störa de känsliga experimenten i forsknings­ anläggningen. Form, funktion och visualisering – allt är forskning! Kommer det att fungera? Det vet ingen säkert förrän ­kullarna är på plats och det går att mäta i v­ erkligheten.

5

Reversibel planering Lunds kommun har tagit fram högt ställda hållbarhetsmål för hela Lund NE/Brunnshög. All jord man gräver ur på tomten ska också användas på tomten. Att jorden stannar på platsen är en del av tanken med reversibel planering: jorden ska kunna återställas för odling i en framtid. – Det var en parameter redan i första uppdraget. Vi ­började fundera över hur hög amplituden skulle vara, alltså: hur hög ska en våg vara? Vi testade lite mera ­estetiskt och var uppe i sju meter, samtidigt som Tyréns som är vår markprojektör också testade i förhållande till hur mycket jordmassa vi egentligen har att tillgå. Det ­slutade med att våghöjden blev max fyra och en halv meter, säger Jenny B Osuldsen. Efter att ha provat olika utformningar kom Snøhetta fram till att de skulle låta vågrörelserna utgå från ­tangenterna, forskningsstationerna som går ut från lagringsringen. – Och så valde vi rätt och slätt att vara lite konstnärliga och lägga en spiral den andra vägen, som är naturens parametriska design i sig själv. Så det är två set med vågor från tangenterna och en spiral som skapar det mönster vi bygger nu.

6 7

Arbetet med gestaltningen är en process. 1. Utgångsläget, den del av åkermarken som ska användas. 2. Lokaliseringen av lagringsringen. 3. Från tangenterna, forsknings­stationerna, går ett set av vågor. 4. Spiralen är Snøhettas ­estetiska grepp. 5. Kullarna höjs upp i landskapet. 6. Infrastrukturen syns. 7. Modellen som den ser ut idag. Dagvattendammarna har ännu inte fått sin slutgiltiga gestaltning.

tidskriften

landskap | nr 1 2012 13


Max IV-laboratoriet av Cecilia Holm all den information vi har puttar vi rätt in i bulldozerns gps som formar modellen direkt”

det fungerar. Bulldozerns GPS programmeras att själv bygga kullarna efter det mönster som 3D-modellen visar. – Det kommer upp på en skärm, ”fyll 1,89 meter mer där och 1,73 meter där” och så är den programmerad att göra det själv. Med överstyrning så att det blir fina övergångar. Rasmus Jönsson som är bulldozerförare tillverkar tre kullar om dagen och 50 procent av kullarna är redan byggda. Den uppgrävda jorden läggs direkt där den ska ligga och bulldozern formar den till kullar, utan mellan­ stationer. Vågorna i landskapet skapar en park. Det är den första parken i området och den är tänkt att vara helt öppen för allmänheten. Bland betande får på ängstäckta kullar kommer vi alla att kunna vandra, jogga, duka upp p ­ icknick och fundera över vilka upptäckter ljus­ vågorna i Max IV-laboratoriet ska ge. Ljusvågorna inne i ­laboratoriet fortsätter ut i landskapsgestaltningen. Vågorna blir Max IV- laboratoriets varumärke som kommer att synas på Google map.

Böljande ängar Leran är så styv att man kan gräva ut så här utan avstyvning.

Informerar bulldozern – Det som är helt fantastiskt är att från 3D-modellen, med all den information vi har utifrån allt vi har testat: vi har testat våglängden, vi har testat dynamiken, vi har testat vibrationer, vi har testat schakt och fyll, puttar vi sedan informationen rätt in i bulldozerns GPS som formar modellen direkt! – Det är så fräckt! Otroligt coolt! Jennys entusiasm lyser igenom när hon berättar att hon själv har provat att köra bulldozern för att känna hur

Samarbete & förvaltning Projektet är en totalentreprenad där Peab och Wihlborgs är byggherrar i det gemensamma bolaget Fastighets AB ML4. Bolaget kommer att genomföra, äga och förvalta projektet i 25 år. Det nära samarbetet med utförande byggherrar har varit helt avgörande för arbetsprocessen. Samarbetet har också varit avgörande för gestaltningen. Att komma med ett förslag med kullar är inte självklart uppskattat av en ­entreprenör, berättar Jenny B Osuldsen. Men här sitter ­utförarna vid bordet och säger ”visst, vi kör in det i GPS:en bara”. Att bygg­ herrarna har ett så långt underhållskontrakt gör dem mycket ­intresserade av att det här verkligen ska fungera.

14

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Den rika jorden har burit grödor under lång tid, innan den nu forslas runt på platsen till nya ändamål. När den inte brukas skapar den snabbt en egen vegetation av maskrosor av monsterdimensioner och ståtliga tistlar. Hur ska denna stora landskapspark underhållas? – Vi har tänkt använda äng, svarar Jenny. Professor Mårten Hammer vid SLU Alnarp är expert på äng- och vegetationsetablering. Han är Snøhettas konsult och diskussionspartner i det här projektet. Mårten Hammer har jobbat mycket med naturreservatet i Kungsmarken som ligger i närheten. Där finns gammal ängsmark som hävdats med slåtter sedan medeltiden och fortfarande slås varje sommar. Det har skapat en unik flora med flera röd- och gullistade arter. Tanken är att kunna ta slåtter från ängen i Kungs­ marken och lägga på kullarna att fröa av sig. Men det behövs enormt mycket slåtter till detta stora område, så de har föreslagit att ett delområde på cirka 15 000 kvadrat­meter kan testas som en riktig forskningspark. Då får man över tiden möjlighet att testa flera olika ängsfrö­ blandningar. Det återstår nästan fyra växtsäsonger innan parken ska stå färdig och det tar som regel mellan tre och fem år för en äng att etablera sig.

Magrare jord kan krävas Just nu diskuterar Snøhetta och Mårten Hammer ­huruvida de behöver blanda in magrare jord för att ängen ska kunna etablera sig. Hur ska ogräsbekämpningen gå till? Om de behöver komplettera med andra ängsfrö­ blandningar är kontakten med ängsfröleverantören Pratensis redan etablerad. Kanske behövs en blandning till de torrare vindutsatta topparna medan dalarna, där regnvattnet tillåts bilda vattenblänk, kräver en annan


Max IV-laboratoriet av Cecilia Holm Vågorna i landskapet skapar en park som blir öppen för allmänheten. Illustration: Fojab arkitekter

vegetation som tål att växa i vätan. En äng bör slås en till två gånger om året men Max IV-parken är tänkt att också betas av får. Deras mat­ preferenser är en del av kriterierna för växtvalet i ängsblandningen. Såsom marken nu är planerad kommer en mångfald av grödor och vatten att skapa en större biologisk mångfald än det monokulturella jordbruket, tankar som också är en del av framtidsvisionen för ett hållbart Lund NE/­Brunnshög.

Vem är det?

Estetik för dagvatten Varje byggherre som bygger i området har ansvar för att ta hand om dagvattnet på marken och bygga för att det sakta kan sippra ner i omgivande vattendrag utan att trycket blir för stort. Den styva leran kan inte ta emot hur mycket vatten som helst. I vågdalarna är det tänkt att vattnet kan svämma över, som en del av landskapet. Snøhetta arbetar också med större dagvatten­dammar i området, som utformas mer estetiskt. I de många processer och förändringar som genomsyrar arbetet har dammarna ännu inte funnit sin slutgiltiga ­placering. I samarbete med Vegtech tar landskaps­ arkitekterna fram våtmarksvegetation till dagvatten­ dammarna. Att ta in specialkompetens tidigt i ­projekteringen är viktigt och gestaltningen påverkas av de val detta leder fram till. •

Jenny B. Osuldsen, ­landskapsarkitekt och ­partner i Snøhetta: Snøhetta är en arkitektstudio med kontor i Oslo och New York. Här arbetar ­landskaps­arkitekter, inrednings­arkitekter och ­arkitekter gräns­överskridande. Jenny jobbar just nu med Max IV i Lund, ­Kunsthøgskolen i ­Bergen, Kultur­center i Dhahran i Saudiarabien, ­Times Square i New York och ljusdesign av M ­ jøndalen bro.

tidskriften

landskap | nr 1 2012 15


Max IV-laboratoriet av Cecilia Holm Den cirkelformade forskningsbyggnaden är 600 meter i omkrets och helt sluten. I gårdsrummet ska Linnés labyrint växa upp, omgiven av tolv meter höga väggar som bidrar till ett eget mikroklimat.

Landskapslabyrint i skyddat rum

A

llmänheten har inte tillgång till gårds­rummet. För att se det ovanifrån får man åka upp i kontorsbyggnaden som sträcker sig över ­forskningsstationens ena sida och ner i trädgårdsrummet. Är detta ett ingenting – ett mellanrum? – Det är begränsat vilka som kan använda det, det är bara forskarna som har tillgång till det. Men likväl är det inte ett ”ingenting” för det är faktiskt 16 000 kvadratmeter stort. Det är jättestort, säger Jenny B Osuldsen. – Här kommer att bedrivas forskning i tre dagar eller tre veckor och du får kanske vänta tre timmar på resultaten. Varför inte gå ut här, sitta i detta väldigt skyddade rum? Det blåser så hämningslöst här nere i Skåne.

Längs den långa husväggen anläggs en löparbana. Där går det att springa 337 meter, om man inte hellre vill vandra i labyrinten eller kanske gå upp på kullarna, känna vinden bita i kinderna och blicka ut över landskapet. Utsikten är milsvid över det gamla jordbrukslandskapet åt norr och öster, staden Lund i sydost och Malmö med Öresundsbron i söder. • Den nyplanterade labyrinten.

Länkar till stadskärnan Inspirerad av att ha läst att Skåne är den del i hela världen som har flest landskapslabyrinter, har Jenny ritat Linnés labyrint i trädgårdsrummet. Den store vetenskaps­mannen Carl von Linné som en gång var student i Lund, får nu utgöra en länk mellan Lunds stadskärnas labyrintlika gatunät, Botaniska trädgårdens systematik och Max IVlaboratoriets innergård. – Landskapslabyrinter är otroligt vackra. Det är som att jordbrukslandskapet finns här fortfarande, som ett minne. Samtidigt blir det som ett grafiskt fotavtryck sett uppifrån. Olika träd i olika storlekar planteras med inspiration från Linnés systematik för att skapa olika rum i det stora rummet, som en lund i Lund. När du befinner dig bland träden är du i en annan atmosfär än det du ser ovanifrån.

Goda förutsättningar Snøhetta har format marken svagt lutande från mitten neråt sidorna, som en kulle. I mitten ligger en pergola. Fria siktlinjer från de tjugo dörrarna som leder in till trädgården når in i mitten. – Vi kommer antagligen att plantera ganska små träd men här kan de få så mycket matjord de bara orkar. För det har vi mycket av. Vi har ännu inte kommit till planteringsplaner men vi får se till att rätt träd hamnar på rätt plats. Växer de sig för stora får de beskäras för att hålla siktlinjerna fria.

16

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Tio år senare.

Om 25 år kan trädtopparna sticka upp ovanför lagringsringen.


Trä tema: utomhus vinjett av Berit Haggren av Eva berit@viola.se Sundin För träkonstruktioner utomhus gäller det att hitta material som är både miljö­vänliga och ­hållbara. Lärk och värme­behandlat trä har seglat upp som a­ lternativ till det tryck-­ impregnerade virket, som kan göras mer hållbart med linolje­behandling. Men hur bra är de olika produkterna?

Sibirisk lärk från Moelven använt i Aker Brygge.

Utsatthet

avgör bästa val tidskriften tidskriften

landskap | nr 1 2012 17


Trä utomhus av Eva Sundin Stora trädäck och bryggor har det senaste decenniet blivit allt vanligare i offentlig miljö. Ett exempel är Kastrup havsbad, ritat av Fredrik Pettersson, White arkitekter.

P

eter Johnson, Moelven Wood, menar att det första vi ska tänka på vid val av trä är hur utsatt träkonstruktionen kommer att bli. Om den är i kontakt med mark eller vatten ställs mycket höga krav på rötskydd. Ovan mark och med ­möjlighet att torka ut mellan regnen räcker det att virket har måttlig beständighet, som till exempel kärnvirke av lärk. På lärk är det lätt att se skillnad mellan kärna och ­splintved. Tack vare att lärk har så stor andel kärna finns det trallvirke som består av enbart kärnvirke, i alla fall på ovansidan. Moelven använder långsamvuxen lärk från ­Sibirien. Den har en del nackdelar, bland annat vrider sig ofta. Den är också ungefär dubbelt så dyr som ­tryck­impregnerat virke.

Det tryckimpregnerade virke som används i grönområden och trädgårdar är oftast behandlat med medel ­baserade enbart på koppar” Rose-Marie Handberg, Bergs Timber Bitus

Kvistig fråga

Rose-Marie Handberg på Bergs Timber Bitus.

18

Peter tycker också att vi ska fundera på vilket uttryck vi vill åstadkomma. Ett kvistfritt virke ser alltid renare och mer exklusivt ut men det kostar också ungefär dubbelt så mycket som ett virke som innehåller kvist. Bangkirai, ceder och värmebehandlad ask, så kallad termoask, är tre vackra och kvistfria träslag som också är röt­beständiga. Men om kvaliteten är hög, så är priset det också. Dessa träslag kan kosta 700 kr per kvadratmeter och mer i k ­ onsumentledet. Bangkirai och termoask är mer l­ämpliga som trall än ceder, då de är hårdare. Peter Johnson är särskilt förtjust i ceder med dess färgvariationer. Liksom allt annat trä grånar ceder med tiden,

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Thermowood av ask ser ut som ett tropiskt träslag när det är nytt men liksom alla andra träslag grånar det med tiden.

fast ceder grånar särskilt vackert. Den som inte vill att det ska bli grått får olja in träet, med risk för att oljan gör att det lättare fastnar smuts. Oavsett behandling bör alla träytor tvättas vid behov.

Koppar skyddar Tryckimpregnerat virke har blivit betydligt mer skonsamt mot miljön de senaste åren. Det virke som används i grönområden och trädgårdar är oftast behandlat med medel baserade enbart på koppar. Det berättar ­Rose-Marie Handberg på Bergs Timber Bitus, ett av de företag som är anslutna till NTR, Nordiska Träskydds­rådet, och till Svenska Träskyddsföreningen. Anslutningen innebär noggrann kontroll och att företagen lämnar en rötskyddsgaranti på tryckimpregnerat virke i 20 år. Tryckimpregnering görs i olika klasser. Klass AB ska användas ovan mark. Klass A impregneras med dubbelt så stark koncentration av den verksamma substansen och ger ett virke som kan användas i mark och sötvatten. Även den starkaste koncentrationen är bara några få procent. Transportören av träskyddsmedlet är vatten, vilket gör att virket måste torka ordentligt innan man målar det. Vid målning av exempelvis ett staket som inte är till­räckligt torrt riskerar man att stänga in fukten. Staketet kan då ruttna sönder på några få år.

Tall tryckimpregneras Det är bara tall som kan tryckimpregneras. Det beror på att det, till skillnad från vad som gäller för gran, går att impregnera tallens hela splintved, alltså den ved som finns utanför kärnan. Impregneringen tränger bara in en liten bit i kärnan. Kärnvirke av tall håller max tio år i marken. Hur kan då leverantörerna garantera att tryckimpregnerat virke håller tjugo år? Rose-Marie Handberg förklarar att kärnan blir inkapslad av impregnering runt om. På klyvsidan, där kärnan ligger i ytterkant, går impregneringen in några


Trä utomhus av Eva Sundin Hammarbyterrassen med murar gjorda av Linax Brun. Foto: Rose-Marie Handberg

Att långsamvuxet virke är sämre än virke från träd som vuxit med normal ­hastighet är ett överraskande faktum. För smala årsringar minskar virkets formstabilitet och styrka, ­berättar Harald Säll, forskare och lektor i virkeslära på Linné­universitetet.

Svenskt millimeter. I ändträet får de också en bra inträngning av impregnering även i kärnan. Till impregnerat virke används trä med mycket kvist. Ju bredare trall desto större blir kvisten, generellt sett. Tryckimpregnerat trä behandlas som miljöfarligt avfall när det rivs, även om IVL Svenska Miljöinstitutet i två forskningsrapporter hävdar att spillvirke i de nya miljö­ vänliga träskyddsklasserna inte ska klassificeras som farligt avfall. Det är kommunerna själva som avgör hur spillvirke ska hanteras.

Linoljebehandling En viktig produkt för Bergs Timber Bitus kallas Linax. Den består av trä som först tryckimpregnerats och sedan behandlats med uppvärmd linolja. Fukten i träet har genom detta drivits ut och linoljan trängt in några ­millimeter i ytan. Produkten finns som naturfärgad och i tre olika färgställningar. Tryckimpregnerat virke ger en viss urlakning av koppar. Rose-Marie berättar att DTI, Danish Technological ­Institute, gjort studier på Linaxbehandlat virke. Studierna visar att det från detta virke endast lakas ur en tiondel så mycket koppar som från enbart tryckimpregnerat virke. Linaxvirket suger heller inte upp lika mycket vatten, något som gör det mer hållbart. Men det är också 100–150 procent dyrare än virke som är enbart tryckimpregnerat.

Sprött av värme Bitus har gjort försök med värmebehandlat virke men har inte fått ekonomi på den produkten. Värmebehandlingen gör träet mer hållbart mot röta men samtidigt blir det sprött. Vid byggnation av trädäck måste man sätta reglarna tätare för att det ska hålla och vid hårt slitage har ytan en tendens att bli flisig och stickig. Som så många andra varianter av trä är det vackert brunt i starten men grånar snabbt. Priset på värmebehandlat trä är ungefär 100–150 procent högre än på tryckimpregnerat. •

skogsbruk ger

bra virke H

arald Säll exemplifierar genom att berätta om ett fall där byggarna använt riktigt senvuxen lärk från naturskogar i Sibirien till fasader och plank. Detta, som för många framstår som det mest hållbara träval man kan tänka sig, ledde till att panelerna vred sig och blev så fula att de måste bytas ut. Det här är bara ett exempel på hur viktigt det är att de som projekterar och beställer virke har goda kunskaper. Det normala svenska skogsbruket får fram virke som har en optimal årsringsbredd. Det skulle också vara möjligt att få fram träprodukter av kärnved med ­tämligen lång livslängd. Kärnved av de vanligaste t­ räslagen gran, tall och lärk anses ganska likvärdiga. Harald har dock sett försök där lärk har klarat sig mycket längre i mark­kontakt än tall.

krav på Livslängd styr Lärk och gran har stor andel kärna men på granen är det svårare att se skillnad på kärna och splint. Om ett stort företag lanserade kärnvirke som en produkt på ­marknaden skulle det också bli möjligt att föreskriva och köpa. Men tryckimpregnerat virke är ofta en lockvara med lågt pris som det är svårt att konkurrera med. Vilket virke man ska välja beror bland annat på önskad livslängd på konstruktionen och på hur utsatt den är. För ett trädäck är det kanske tillräckligt att det håller 10–15 år, med tanke på att trädgårdsägare ofta tröttnar och bygger om efter relativt kort tid. Men Harald berättar också om en kommun som byggt en brygga av obehandlad gran, eftersom de ville ha en miljövänlig produkt. En brygga i en sjö lever emellertid i en jättetuff miljö. Bryggans trä bryts ner så snabbt att ansvarig personal får ägna flera dagar per år åt att byta ut trasiga brädor. •

tidskriften

landskap | nr 1 2012 19


Trä utomhus av Eva Sundin Ljust och fräscht ser det ut på uteplatsen som är behandlad med Sioo impregnering.

Är kisel lösningen? Problemet med allt trä utomhus är ytbeständigheten. Herje Boström har utvecklat det giftfria impregneringsmedlet Sioo som skyddar nya och gamla träytor mot nedbrytning.

Ä

ven tryckimpregnerat trä utsätts för solens UV-strålar som bryter ner limämnen, regnet eroderar ytan och mikroorganismer får fäste. Den verksamma substansen i Sioo är kisel som för­seglar ytan. Träytan håller sig slät och hård och då får smuts och alger inte så lätt fäste. Utan alger blir träet heller inte så halt, vilket annars ofta är ett stort problem. Träet får också en jämn, ljus färgton visar provytor som varit exponerade i 13 år. Även ek och lärk som hunnit svartna kan behandlas på det här sättet och blir då ljust och fint.

Prisvärt Herje Boström säljer sin produkt genom det egna ­företaget Sioo Wood Protection. Impregneringsmedlet är dyrare än träolja men behandlingen står sig i fler år, så i längden blir den billigare. Enligt Herje förlänger produkten livslängden på

20

nr 1 2012 | tidskriften landskap

i princip alla sorters trä, även värmebehandlat och ­tryck­impregnerat. Vid användning på i övrigt obehandlat trä blir detta i princip lika hållbart som om det varit ­tryck­impregnerat i klass AB. Det ska alltså användas ovan mark. • Spa Vann i Bohuslän har fått ett helt nytt utseende designat av Gert Wingårdh. Senvuxen norrlandsfur har använts till fasader och trädäck. Allt är behandlat med Sioo impregnering.

Herje Boström, Sioo Wood ­Protection. Foto: Isabelle ­Hedander


Anläggare ÅTERFÖRSÄLJARE Vi söker dig anläggare som vill sälja

Vi söker dig anläggare som vill sälja och installera bevattning. och installera bevattning. Vi erbjuder bra produkter erbjuder bra produkter och ochViutbildning! utbildning!

Etabl 1981

Stubbar och miljön Stubbar och miljön Vad säger lagen? Etabl 1981

Vad sägerger lagen? Ny faktaskrift svaren, Ny den faktaskrift ger svaren, beställ kostnadsfritt från oss! beställ den kostnadsfritt från oss!

t topp

ndardutrustning:

ydrauliskt redskapslås ubbelverkande uttag på redskapsfästet ÖSTORPS BEVATTNING AB omplett färdbelysning ÖSTORPS BEVATTNING AB betsbelysning: 5 st fram och 1-2 bakåtTelefon 0430-123 85 ndrutetorkare bak och fram egrerad hyttvärme kvämt fjädrande förarsäte ora sidospeglar

HasselHolm AB Box 263 Tel. 0322-502 90 Fax HasselHolm AB Box 263 Tel. 0322-502 90 Fax

441 25 Alingsås www.hasselholm.se 0322-551 80 info@hasselholm.se 441 25 Alingsås www.hasselholm.se 0322-551 80 info@hasselholm.se

Förarkomfort på absolut topp Standardutrustning: Hydrauliskt redskapslås i Schäffers nya hytt! LASTARE! Dubbelverkande uttag på F redskapsfästet Å P S F O En investering som ökar PR Komplett färdbelysning Arbetsbelysning: 5 st fram och 1-2 bakåt din kapacitet rejält! å p Förarkomfort på absolut s f f Vindrutetorkare bak och fram o r Överlägsen teknik och kvalitet P Integrerad hyttvärme ! e r Maximal prestanda på små ytor topp i Schäffers nya asta hytt! Bekvämt fjädrande förarsäte Tystgående miljövänlig dieselmotor l Stora sidospeglar

rån 20 till 180 Hk

Högsta komfort och bästa ergonomi Modern design Rikstäckande servicenät

En investering som ökar din kapacitet rejält!

Överlägsen teknik och kvalitet Maximal prestanda på små ytor Tystgående miljövänlig dieselmotor Högsta komfort och bästa ergonomi 40 modeller! Maskiner Modern design 40 modeller! Maskiner från 20 till 180 Hk Rikstäckande från 20 till 180 servicenät Hk

omta 0155-20 52 00, Skrukeby Maskiner Mjölby 0142-809 60, nköping 036-37 41 10, Enander Maskinaffär AB Borås 033-29 03 30, 0346-71 54 00, MaskinGruppen AB Färjestaden 0485-50 35 00, nnarslövs Traktorservice AB Everöd 044-33 10 87, Kalmar Lantmän Kalmar 0480-611 00, B Värnamo 0370-207 60, LHS Maskiner AB, Sundsvall 060-57 72 20

S +45 99 28 29 30 / WWW.SCHAEFFER.DK Återförsäljare: Imenta AB Köping 0221-76 00 55, Bil & Traktorservice AB Stigtomta 0155-20 52 00, Skrukeby Maskiner Mjölby 0142-809 60, K-A Backlunds Maskinaffär AB Sollebrunn 0322-837 50, Enander Maskinaffär AB Borås 033-29 03 30 MaskinGruppen AB Ängelholm 0431-41 56 00, MaskinGruppen AB Falkenberg 0346-71 54 00, MaskinGruppen AB Färjestaden 0485-50 35 00, MaskinGruppen AB Staffanstorp 046-20 52 70, Knickarps Bil & Traktor AB Blentarp 0411-711 50, Ö Sönnarslövs Traktorservice AB Everöd 044-33 10 87, Kalmar Lantmän Kalmar 0480-611 00, Maskin AB Värm-Dal Karlstad 054-13 77 00, Maskin AB Anders Anderssons Maskin AB Värnamo 0370-207 60, LHS Maskiner AB, Sundsvall 060-57 72 20

Importör i Skandinavien: HELMS TMT-CENTRET A/S +45 99 28 29 30 / WWW.SCHAEFFER.DK


Växtkännarens val av Henrik Sjöman Intresset för barrväxter svalnade efter 1960- och 70-talens ­överanvändning, vilket förstås är en stor förlust. En bibehållen grön volym vintertid betyder mycket för funktionen och upplevelsen av grönmiljöer.

Tallar som pallar

I

två växtporträtt ska jag presentera två grupper av tallar med syfte att påvisa deras skillnader samt potentialer i exempelvis stadsmiljöer. De tallarter vi framgångsrikt kan använda i Sverige kan delas in i två grupper beroende på antalet barr. De så kallade hårdtallarna, Hard Pines, har barr i knippen om två eller tre. De vi kallar mjuktallar, Soft Pines, har barr i knippen om fem. Detta växtporträtt behandlar hårdtallarna.

Pionjärarter Det är förstås inte enbart antalet barr hos arterna som är avgörande men de två grupperna påträffas i helt olika växtmiljöer. Detta har betydelse för hur de kan användas. Hårdtallarna är vanligen pionjärarter i sina naturliga ­växtmiljöer. Som regel är det torra, karga miljöer eller platser som periodvis är blöta. Vår inhemska tall, Pinus sylvestris, är ett bra exempel på en hårdtall som naturligt, utan skogsskötsel, inte har någon chans att konkurrera på rika marker. Därför har tallen utvecklat en tolerans för betydligt tuffare ­förhållanden där den framgångsrikt kan konkurrera om livsutrymme. Dessa miljöer är exempelvis karga ­bergs­miljöer och blöta myrar.

Tolererar stadsmiljö Även flera andra hårdtallar har utvecklat en tolerans för

tuffa förhållanden. Svarttallen, Pinus nigra, gultallen, Pinus ponderosa, och ormskinnstallen, Pinus heldreichii, är alla exempel på sådana. Denna utveckling är av betydelse när vi letar efter arter som kan tolerera relativt extrema ståndortsförhållanden i exempelvis gatumiljöer. Det finns bland annat flera planteringar i hårdgjord stadsmiljö där man framgångsrikt använt svarttall. Som pionjärarter är hårdtallarna känsliga för ­beskuggning vilken kan få betydelse för deras utveckling. Självklart går det att använda hårdtallar i generösa parkmiljöer där de relativt snabbt utvecklas till stora och vackra träd. I så kallade naturlika planteringar måste man däremot vara medveten om deras känslighet för beskuggning.

Lång produktionstid En aspekt vid inköp av exempelvis svarttallar som gatuträd är att de är väldigt dyra. Detta beror på att de har krävt en mer omfattande behandling och därmed längre tid i plantskolan än andra, mer snabbvuxna arter. En strategi som dessa tallar har för att tolerera torka är att investera i en pålrot som kan få tag på vatten på djupet. Något som medför att de på plantskolan är tvungna att kontinuerligt beskära roten för att få ett mer omfattande rotsystem. Väljer du ett billigare träd riskerar du att få ett som inte fått denna behandling och som därmed har sämre etableringsmöjligheter. •

I Växtkännarens val presenterar Henrik Sjöman växter som han skulle vilja se mer av i vårt land. Henrik Sjöman är universitetsadjunkt och doktorand på Landskapsutveckling vid SLU i Alnarp. I sin forskning fokuserar han på nya växter och växtanvändning i stadsmiljö.

22

nr 1 2012 | tidskriften

landskap

del 1


Ormskinnstall, Pinus heldreichii.

Svarttall, Pinus nigra.

Tall, Pinus sylvestris.

tidskriften

landskap | nr 1 2012 23


Parque de la Ereta av Eva Sundin Parken excellerar i vackra utblickar över staden och havet.

En stig mot himlen i ängelns trädgård.

24

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Den exklusiva restaurangen erbjuder avsmakningsmenyer på vita dukar och en magnifik utsikt. Huset är byggt av trä för att få låg vikt eftersom marken här är instabil. Det solblekta träet smälter in i omgivningarna.


Parque de laav Ereta Eva Sundin Parque de la Ereta svävar likt hängande trädgårdar på en bergssida i spanska Alicante. Även grönskan trotsar synbarligen fysiska lagar i detta solstekta och utsatta läge. Men så är parken också resultatet av en synnerligen omsorgsfull planering.

Minutiös planering betvingade torka och skyfall

M

itt i centrala Alicante reser sig berget Monacantil och högst upp ligger den gamla moriska borgen Santa Barbara. Sett från havet ter sig borgen helt ointaglig. Men det finns en tunnel från stranden och in i berget, i den kan man åka hiss upp till toppen. Vare sig nerifrån stranden eller uppifrån borgens utkikspunkter syns den stora Eretaparken som klänger sig fast på bergets utsatta och tvärbranta sydsluttning. Uppifrån borgen ser vi ut över den tättbebyggda staden. Det syns ytterst lite grönska eller parker. Som i en labyrint letar vi oss fram genom borgen och runt murar innan ett hål öppnar sig i en mur och Eretaparken breder ut sig nedanför våra fötter. Även den ingång som finns längst ner i parken är svår att hitta inne bland gränder med bostadshus. Kanske är detta anledningen till att vi ser så få människor i denna vackra och påkostade park, trots att behovet av grönska borde vara stort i stenstaden Alicante.

Vinnande koncept Parque de la Ereta började som en tävling som vanns av de två franska arkitekterna Marc Bigarnet och Frédéric Bonnet. De driver arkitektfirmorna Obras och Obras Studio tillsammans. Platsen där parken skulle byggas verkade helt omöjlig. Även om den låg mitt i stadens historiska centrum så var den tvärbrant och otillgänglig.

Önskemålet var att det här området skulle fogas in i stadens väv och knyta ihop borgen med staden. Efter sin tävlingsvinst 1994 påbörjade arkitekterna arbetet med ett program för parken. Programarbetet pågick i tre år och det gjordes tillsammans med representanter för politiker, stadens tjänstemän och boende. De började med att lägga fast en allmän filosofi och principer för parken. Sedan arbetade de med en lager på lager-princip, där de med hjälp av temakartor diskuterade sig fram till ramar för budget, infrastruktur, material, vegetation, belysning, skötsel och annat. Först när allt detta var beslutat vidtog själva projekteringen. Både platsen och programmet var så komplexa att arkitekterna behövde göra mer än 120 ritningar.

Svåra förhållanden Precis som allt annat på platsen var växtförhållandena mycket svåra och det tog arkitekterna 18 månader att komma fram till vilka arter, 300 olika, och vilka ­etableringstekniker som skulle användas. Alicante har bara 340 millimeter nederbörd per år och det regnar huvudsakligen från oktober till maj. Regnet kommer ofta i form av skyfall. Innan parken kom till stånd hotades staden nedanför varje höst när våldsamma regn sköljde ner jord från branterna. Rekordet är 270 millimeter regn på sex

tidskriften

landskap | nr 1 2012 25


Parque de la Ereta av Eva Sundin

Trapporna är utsökt skulpturala och ger en stram kontrast mot alla fluffiga och dansande blad.

Borgen Santa Barbara övervakar skuggornas och vattnets trädgård. Kanske har parken sin viktigaste funktion en het dag, då den erbjuder vila på den svala marmorn i skuggan av det flätade taket.

timmar. Parkbygget måste lösa problemet med att ta hand om mycket regnvatten på kort tid. Solen lyser i genomsnitt åtta timmar per dag över hela året och denna sol står obarmhärtig in mot det sydvända berget. Bevattnings­frågan är förstås helt avgörande för projektet. Efter mycket ­planerande blev det en sofistikerad, datastyrd bevattningsanläggning med bland annat droppbevattning, något som för övrigt tycks finnas i alla vägplanteringar i dessa trakter.

som gör starkast intryck är de stora homogena partierna av prydnadsgräs, som glittrar och skimrar i solen.

Ändrar karaktär

Rimlig kostnad

I den nedre delen av parken, närmast staden, är skötsel och bevattning mer intensiv. Där är tanken en frisk och skuggande trädgård med odlade växter som palmer, citronträd och Bougainvillea. Allt eftersom besökaren rör sig uppåt ska växtligheten ändra karaktär och bli vildare och vildare. I mellanpartiet finns olivträd, stenek, ­aleppotall och johannesbröd. Jorden i branta slänter binds med hjälp av täta snår av Genista, Coronilla, ­Euphorbia, Rosmarinus och Cistus. Där det är allra tuffast förhållanden högst upp i parken har de experimenterat med sådd, vilket är vanligt när man försöker återställa vegetation i bergen i dessa trakter. Men de stora, kala partier som finns här ger intryck av att de inte riktigt lyckats. En av projektets huvudtankar är den om natur mitt i stadens hjärta men känslan av park tar överhanden. Murar och trappor dominerar utseendet och den mesta växtligheten har en hortikulturell prägel. Det växtelement

Parken byggdes under åren 2000–2004 och ytan är 70 000 kvadratmeter. Kostnaden var elva miljoner euro, byggnader och skatt inräknat. Med tanke på hur svårt det måste ha varit att bygga och transportera material, och hur mycket marmor och annan natursten som använts, kunde man väntat sig att projektet skulle ha kostat ännu mer. Finansieringen kom från anslag avsedda för ­upprustning av Alicantes historiska centrum. De ­ansvariga hade förhoppningar om att detta projekt skulle öka integrationen mellan de fattiga kvarteren vid bergets fot och stadens livaktiga centrum, lite oklart hur och huruvida det lyckades. Parque de la Ereta är en vacker och välskött park, men svårtillgänglig. De aktiviteter den erbjuder är i huvudsak att sitta på bänkar och att promenera. Besökaren bör dock ha bra hjärta och knän eftersom det är så brant. ­Programmet för parken säger att den ska erbjuda skugga, skydd, utsikter och gångvägar. Detta uppfyller den med bravur. •

26

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Både platsen och programmet var så komplexa att arkitekterna behövde göra mer än 120 ritningar”


Besiktning av utemiljö av Erika Wallin

Gröna besiktningar kan höja

utemiljöns status Okunskap och brist på kommunikation ligger bakom många av de fel som görs vid anläggning av utemiljöer. Det menar tre certifierade gröna besiktningsmän som Tidskriften Landskap talat med. Med fler besiktningar av personer som kan utemiljö hoppas de att kvalitet och status inom området ska höjas.

K

erstin Teutsch från Teutsch landskaps­ arkitekter, Allan Lickander från Grön ­MarkBesiktning i Skåne och Peter ­Sandberg från Växtteknik Konsult arbetar alla som besiktningsmän för utemiljö. Besiktnings­mannens uppgift är att sakligt och opartiskt undersöka om en entreprenad är kontraktsenligt utförd, inte att kompetensersätta beställaren eller komma med l­ösningsförslag. Det finns fall när beställaren förväntar sig en Rolls Roys men bara betalar för en Volkswagen, e­ xemplifierar Kerstin. En godkänd entreprenad blir ett kvitto på att entreprenören levererat det beställaren beställt och betalat för.

Ofta korrekt utfört

Frilagda och avslitna rötter vid en schaktning är tyvärr vanligt. Något som förkortar trädets livslängd. Foto: Allan Lickander

Det förs ingen statistik över hur besiktningarna utfaller. Besiktningsmännen har överlag en positiv syn på de flesta entreprenörer. Ofta färdigställs entreprenader på ett helt korrekt sätt, poängterar Peter. Samtidigt bekräftar alla tre att det förekommer många fel i de besiktningar de utför. Den absolut största felkällan är bristen på ­kommunikation, anser Kerstin. – Vi lever i ett samhälle där alla ska vara ­effektiva och vi hinner inte kommunicera med v­ arandra. ­Problemet förstärks av upphandling till lägsta pris tillsammans med snäva byggtider, vilket gör att många aktörer

tidskriften

landskap | nr 1 2012 27


Besiktning av utemiljö av Erika Wallin Här står trädet cirka 15 cm för djupt med syrebrist för r­ ötterna, svag tillväxt och så kallad dieback i kronan som ­resultat. Foto: Peter Sandberg

är pressade. Kommunikationsmissar inträffar i alla led mellan projektörer, beställare och entreprenörer. En annan förklaring till varför det ofta blir fel är ­okunskap. Många entreprenörer ser sig som kungar, förklarar Allan. Vissa är duktiga på hårdgjorda ytor men saknar kunskap om vegetationsytor, andra är duktiga på vegetationsytor men sämre på hårdgjorda ytor. Bygghandlingar kan vara svårtolkade, vilket leder till feltolkningar och lösningar som inte godkänns vid slutbesiktningen.

Olästa bygghandlingar Allan, Kerstin och Peter har alla varit med om tillfällen när entreprenören inte har läst alla bygghandlingar.

Kommunikationsmissar ­inträffar i alla led mellan projektörer, beställare och entreprenörer” Kerstin Teutsch – Många entreprenörer är duktiga och ser också mer praktiska lösningar än ­projektörerna, säger Kerstin Teutsch, Teutsch landskapsarkitekter. Foto: A. Hansson

28

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Besiktningar av gröna besiktningsmän kan leda till en större ­medvetenhet inom utemiljösektorn, tror Peter Sandberg, ­Växtteknik Konsult. Foto: Tomas Karp

Allan ser ett klart samband mellan hur väl insatt entreprenören är i handlingarna och hur väl utförd entreprenaden blir. Ju fler fel, desto större sannolikhet att entreprenören inte brytt sig om att läsa. Det finns entreprenörer som är helt okunniga om sin okunskap, berättar Allan, och försvarar sig med ”men så här har vi ju alltid gjort!”. Erfarna besiktningsmän som upplevt byggbranschens konjunktursvängningar vittnar också om att det i tider av hög byggverksamhet alltid finns en risk att oseriösa eller okunniga entreprenörer tar sig an uppdrag som de i slutändan inte klarar av till fullo. För att säkerställa entreprenörens kompetens menar Peter därför att det är viktigt med tydliga och objekt­ anpassade kompetenskrav i upphandlingarna, så att den entreprenör som anlitas kompetensmässigt matchar den anläggning som ska byggas.

Avsteg från planen Kritiska röster säger att avsteg ideligen görs från det som projektören föreskrivit när nya utemiljöer anläggs, något som Kerstin bekräftar. – Jag tror den största orsaken till avstegen är att projektören kopplas bort i ett tidigt skede av projektet, säger Kerstin. När projektören försvinner tar han eller hon med sig den bakomliggande grundtanken och det blir lättare att ändra. – Det är också komplicerade saker vi håller på med. ­Förutsättningarna kan ändras under resans gång, till exempel om beställaren kommer på nya funktioner eller förhållandena visar sig vara annorlunda än vad man ­projekterat för. Många entreprenörer är duktiga och ser också mer praktiska lösningar än projektörerna. Allan tror att det tyska arbetssättet med en projektör som är delaktig under hela processen är att föredra. ­Projektören ansvarar då för eventuella omprojekteringar och kommunicerar direkt med entreprenören, så att bådas kompetens kan tillvaratas. – Ett annat alternativ i mer komplicerade anläggningar kan vara att ha en besiktningsman med även under bygg-


Besiktning av utemiljö av Erika Wallin tiden, säger Peter. Med fortlöpande avstämningar och så kallade förbesiktningar ges goda förutsättningar att anläggningen byggs enligt handlingarna och att fel upptäcks i tid. Kerstin tillägger att eftersom utemiljön hamnar sist i kedjan har pengarna ibland redan gått åt till övrig ­byggnation. Beställare ser då i utemiljön en chans att spara in de pengar som saknas i budgeten.

Allan Lickander, Grön MarkBesiktning i Skåne, ser ett klart samband mellan hur insatt entreprenören är i handlingarna och kvaliteten på utförandet. Foto: Monika Kull-Lickander

Kompakterad jord – Det allvarligaste bekymret är kompakterad och packad jord. Det är många som inte inser hur otroligt viktig jorden är, säger Kerstin, vissa vet inte ens skillnaden på växtjordsdjup och växtbäddsdjup. När entreprenörerna inte följer handlingarna resulterar det ofta i växtbäddar med otillräcklig vattengenomsläpplighet och växtmaterial som inte utvecklas väl. Allan efterlyser ökad utbildning av framförallt maskinförare. Alla tre besiktningsmännen ser positivt på de nya riktlinjerna i senaste utgåvan av AMA, vilka de hoppas ska leda till bättre utförda markarbeten. Felaktig planteringstidpunkt och hantering av växter kan ge omfattande bekymmer när växtmaterialet ska ­etableras och skötas på den nya växtplatsen. När det gäller hantering av växtmaterial är det främst ­fel­aktig plantering som ställer till problem, i synnerhet planteringsdjupet. Det finns både entreprenörer och ­projektörer som saknar grundläggande kunskaper, ­berättar Allan, och mängder av träd och buskar planteras för djupt.

Brister i växtkvalitet Många struntar också i att plantera E-plantor när dessa föreskrivs. Här tror Kerstin att det främst beror på okunskap. Entreprenörerna förstår inte E-plantornas mervärde, att det är en kvalitet som inte går att förhandla bort. De prioriterar istället lägsta pris. Här har plant­skolorna en viktig roll. E-plantor får inte ersättas utan att entreprenören skriftligen informeras, tycker Kerstin. Då finns det en dokumentation som går att följa. Andra brister i växtkvaliteten är när föreskriven växtstorlek inte stämmer med det som planterats. Ofta beror det på att växtstorleken inte funnits tillgänglig i plantskolan. Stenarbeten är ett annat sorgebarn. Här saknas också kunskap och billig import från bland annat Kina har bidragit till att det finns många oseriösa aktörer i ­branschen. Stenmurar med dåliga ytbehandlingar, för stora nivåskillnader, plattor som kapats i för små delar, helt felaktiga materialval och brister i anslutning till omgivande ytor är vanliga anmärkningspunkter. Otillräcklig överbyggnad syns ofta inte vid själva ­besiktningen, utan visar sig först i efterhand. Ett annat vanligt fel är att entreprenaden är ofärdig, till exempel att gräset är nysått eller precis utrullat, att täck­ material inte lagts ut och att planteringar inte är klara. Eftersatt färdigställandeskötsel, som ofta resulterar i ogräs, och växter som fått bristfällig bevattning är inte heller ovanligt.

Samverkan krävs Genom att fler utemiljöer besiktigas av just ­besiktningsmän som kan utemiljö, hoppas Kerstin att statusen på utemiljön kommer att höjas. Peter tror också att det kan leda till en större medvetenhet från ­entreprenörernas sida och därmed en generell kvalitets­ höjning vid ­byggande av utemiljöer. Besiktningsmän är en resurs som bör användas i fler entreprenader, anser de. – För det är bara genom kunskap, samverkan och ­användning av tillgängliga kompetenser inom alla yrkesgrupper som vi når fram till det självklara och ­gemensamma målet: fackmässigt anlagda ute­miljöer som alla kan njuta och dra fördel av i många år, ­sammanfattar Peter. – Ytterligare en bonus med fackmässigt anlagda ute­ miljöer är att de blir billigare att underhålla när de går över i beställarens drift, avslutar Kerstin. Ett argument väl värt att kommunicera. •

Grön besiktning Genom certifieringsföretaget SP SITAC och en projektgrupp ­organiserad inom Beum, Föreningen besiktningsmän för u ­ temiljö, finns i dagsläget fem certifierade gröna besiktningsmän i S ­ verige. Göran Nilsson, som är ordförande för Beum, hoppas på en ­fördubbling av antalet certifierade besiktningsmän under 2012. Läs mer på www.beum.se

tidskriften

landskap | nr 1 2012 29


Träddagen 2011 av eva sundin Linköping passade på att visa upp sin ljusfestival under träddagen. Olsson & Linder har klätt den almsjukedrabbade almen med speglar så att den får en magnifik avslutning på sitt liv.

Rätt start avgörande för stadsträd Om vi ska ha träd i staden i ­framtiden krävs det mycket av alla som producerar, transporterar, ­planterar och vårdar träd. Genom hela kedjan ska trädet behålla sin vitalitet.

T

rädet ska också fungera på sin plats genom kommande klimatförändringar. Växtbädden ska ge tillräckligt med både vatten och luft. Trädet ska kontrolleras och skötas genom sin livstid. Alla dessa olika områden belystes på Svenska Träd­föreningens träddag i november. Sådana här träd­ dagar ordnas varje år och 2011 var det Linköpings tur att ha arrangemanget hos sig. Träddagen pågick i två dagar, med ett mycket späckat föreläsningsprogram första dagen och workshopar andra dagen. Föreläsarna hade mycket intressant de ville berätta och lite tid att göra det på, vilket flera löste genom att prata desto snabbare. Tidspassning och organisation var oklanderliga.

Vitala träd är grunden Den engelska trädplantskolan Barcham Trees har utarbetat

30

nr 1 2012 | tidskriften landskap

metoder för att mäta trädens fysiologiska hälsa. Genom att bland annat mäta bladens fluorescens kan plantskolisten se om trädet är tillräckligt vitalt för att klara sig på sin nya plats. En annan förutsättning för att trädet ska klara sig är att jorden innehåller tillräckligt med luft. Detta beror på växtbäddens djup, oavsett om den är byggd eller naturlig. En finkornig jord behöver vara en meter djup. V ­ äxt­bäddens volym avgör om den kan magasinera t­illräckligt med vatten för ett stort träd. För att klara en månads torka behöver ett mellanstort träd en växtbädd som är 25 kubikmeter.

Välorganiserad skötsel Linköpings kommun har en genomtänkt skötsel av både stadsträd och eklandskap. Detsamma gäller för ­kommunikationen med stadens medborgare. ­Kommunen sätter bland annat upp informationsskyltar innan de tar ner något träd. Alla önskemål om att ta bort träd ­behandlas enligt konsekventa regler. Linköping är ekarnas stad. Ett av norra Europas främsta eklandskap sträcker sig in i den centrala staden. Detta tar kommunen vara på genom att ordna gång- och cykel­vägar och turistinformation. De har också gjort en ekologisk landskapsplan, vilket ger en långsiktigt strukturerad skötsel av de tätortsnära ekmiljöerna. •


värmetåligaav Eva träd Sundin

Många av de träd som används i våra städer tål ­egentligen inte s­ tadens torra och heta klimat. Dessutom hotas de av nya sjukdomar. ­Forskare på Alnarp söker i naturen efter nya, bättre stadsträd. Malmö stad provar mindre kända arter och sorter i praktiken.

På jakt efter värmetåliga stadsträd Gleditsia triacanthos 'Skyline', har ett sirligt bladverk.

tidskriften

landskap | nr 1 2012 31


värmetåliga träd av Eva Sundin De kinesiska Quinlingbergen är ett av de områden som växtjägaren Henrik Sjöman letat efter stadsträd i. Foto: Henrik Sjöman

D

e trädslag som idag är vanligast i våra städer är anpassade till att växa i rika och fuktiga skogssystem, medan stadens klimat mera liknar en stäppmiljö eller till och med en berghäll. För att få träd som trivs i staden bör vi leta efter arter som växer naturligt på platser där ­förhållandena påminner om stadens. Om detta berättade Henrik Sjöman på Svenska Trädföreningens träddag i november. Henrik har hållit på med undervisning och forskning på SLU i Alnarp i snart tio år. För fem år sedan påbörjade han ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla kunskapen om lämpliga stadsträd.

Stäppskog med Tilia tomentosa. Foto: Henrik Sjöman

De rätta arterna står rimligen att finna på platser med klimat och ståndortsförhållanden som påminner om hårdgjorda miljöer i svenska städer. Henrik har gjort fältstudier i Qinlingbergen i Kina och i stäppskogar i Rumänien och Moldavien. Där har han studerat hur olika arter växer på till exempel sydvända berghällar som torkar upp snabbt efter regn och där transpirationen är hög, precis som det kan vara i en gatumiljö. Det räcker inte att träden klarar sig, de måste dessutom leverera. De ska växa sig stora och fina och leva länge, trots svåra förhållanden.

naturlig utveckling Mångfald behövs Det råder brist på mångfald bland träd i urbana miljöer, både i Sverige och i andra länder. En genomgång av träddatabaser visar att 44 procent av Helsingfors gatuträd är lindar och att 50 procent av Oslos gatuträd består av bara tre arter. Dessutom är de flesta av träden inte anpassade till stressande urbana miljöer. Detta i kombination med alla sjukdomar som hotar träden gör att det är mycket viktigt att hitta nya trädslag att plantera.

32

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Det vi behöver är inte i första hand helt nya arter, för det finns redan många exklusiva arter som verkar lovande men som vi vet för lite om. Henriks forskning syftar till att få mer kunskap om hur dessa arter utvecklas i naturen. Sedan kan man utifrån den kunskapen göra ­förutsägelser om huruvida arten kan fungera väl i ­hårdgjord stadsmiljö i Sverige. Ett annat syfte är att hitta ett bättre genetiskt ­material av arter som redan används. Prunus tomentosa, ludd-


värmetåligaav Eva träd Sundin Koelreuteria paniculata uppskattar värme.

Värme- och ­torktåliga träd Det här är några av de arter och s ­ orter som ­planteras i Malmö. Zon- och ­höjdangivelser kommer från ­Lorentzon, K., 1996, Våra trädgårdsväxter. • Alnus cordata, italiensk al, är ett väldigt bra gatuträd som är otroligt värmegynnat. Det ­håller sig grönt till sent på året. Trädet har tydligt ­genomgående stam och är upprättväxande som yngre men med tiden blir det bredare. Zon 2, 9–12 m. • Alnus x spaethii, berlineral, blir ett stort träd. Fantastiskt fin art, grön länge. • Cornus mas, körsbärskornell, är ett e ­ xempel på en buske som kan användas som litet träd. Den är mycket säker. K ­ lockren på små ytor. Zon 4, 3–5 m. • Fraxinus ornus, mannaask, är mycket ­värmegynnad och blommar vackert i maj. Verkar inte drabbas av askskottsjuka. Zon 3, 10–15 m. • Ginkgo biloba, ginkgo, väcker alltid ­uppmärksamhet. Zon 2, 9–12 m. • Gleditsia triacanthos, korstörne. Luftig krona med sirligt bladverk. Zon 2, 9–12 m. • Koelreuteria paniculata, kinesträd, är ett värmegynnat träd med ett sirligt bladverk som det är svårt att hitta någon motsvarighet till. Zon 1, 3–6 m.

De rätta arterna finns på ­platser med klimat som ­på­minner om hårdgjorda ­miljöer i svenska städer”

• Laburnum x watereri 'Vossii', ­hybridgullregn. Zon 3, 5–7 m. • Liquidambar styraciflua, ambraträd. Trivs bättre i lågt pH men det finns jättefina exemplar i otroligt karga miljöer i Malmö. Zon 1, 6–12 m. • Ostrya carpinifolia, humlebok.

körsbär, är ett exempel. Det är en art som har en fantastisk variation i naturen men det material som finns tillgängligt i handeln är tyvärr de sämre typerna. Att finna ett vackrare och mer pålitligt genetiskt material av en redan välkänd art kan medföra att introduktionen av o ­ traditionella arter i exempelvis gatumiljöer kan ­genomföras relativt snabbt.

Testar ovanliga träd Snart tas den allra sista almen ner i Malmö och nu satsar de där på att sprida riskerna på många olika arter. Detta för att aldrig mer hamna i samma situation med mass­ utslagning igen. Mattias Thelander är landskapsingenjör i Malmö stad och sitter med i gatukontorets trädgrupp som diskuterar frågor som etableringsteknik och trädslagsval.

• Paulownia tomentosa, kejsarträd. Zon 1, 4–8 m. • Pyrus calleryana 'Chanticleer', litet kinapäron. • Quercus coccinea 'Splendens', ­scharlakansek, har en f­antastisk, stabil höstfärg. Ett mycket bra träd. Zon 3, 8–10 m. • Quercus frainetto, ungersk ek. Zon 3, 15–20 m. • Quercus shumardii är en ek som får fina höstfärger och som verkar väldigt lovande. • Tilia tomentosa, silverlind. Zon 3, 10–12 m.

tidskriften

landskap | nr 1 2012 33


värmetåliga träd av Eva Sundin Det var naturligtvis sorgligt med almarna men Mattias menar att många av dem ändå hade spelat ut sin roll på platsen. Nya hus och ledningar, gatuombyggnader och andra förändringar gjorde att de ändå inte skulle haft någon framtid. ­Förändringarna beror till stor del på att Malmö är en expansiv stad där mycket byggs. Det gör i sin tur att de har relativt stora ekonomiska resurser. Tekniska ­nämnden har avsatt gott om pengar till återplantering av träd, så nu planterar man mängder. Nya trädslag provas emellertid i liten skala. Mattias tycker det är klokt att prova ett mindre antal först, som får växa åtminstone fem år, innan de provar sorterna i lite större antal.

Varmt och kalkrikt Mattias Thelander går inte mycket efter zonangivelser när han väljer träd. Malmö har ett mycket milt klimat. Växtsäsongen är lång med en tidig vår och en lång, våt höst. Hur mycket Mattias och hans kollegor än anstränger sig att ge träd goda förhållanden så kommer miljön på stadens gator och torg att vara varm, torr, karg och kalkrik. Det höga pH-värdet är en viktig faktor att ta med i beräkningen. Vissa träd som är på gränsen av sin härdighet gynnas av ett högre pH. En del amerikanska ekar som naturligt växer på sur jord gynnas i Malmö av kalk. Träd som Quercus palustris, kärrek, tål däremot inte högt pH. Ett problem med att ta in så mycket utländska växter är att de kan bära på nya växtsjukdomar, både i själva växten och i jorden. Sådana sjukdomar kan få ­förödande konsekvenser för våra inhemska växter. •

Litteratur som kan inspirera När Mattias letar efter nya arter och sorter studerar han dendrologisk litteratur som han vet är pålitlig. Här är några trädbiblar som Mattias tycker är riktig bra: • Sternberg G, Wilson J, 2004, Native Trees for North American ­Landscapes, Timber Press, Portland OR. Sagolikt bra enligt ­Mattias. • Grimshaw J, Bayton R, 2009, New Trees: Recent ­Introductions to ­Cultivation, Royal Botanic Gardens, Surrey • Nitzelius T, 1958. Boken om träd. Saxon & Lindströms förlag, Stockholm. En klassiker som möjligtvis kan finnas på antikvariat.

Branschdagen 2011 av Berit Haggren

Praktik land – Ha inte för bråttom att hoppa på första bästa tjänstemannaposition. Skaffa praktiska erfarenheter av de tekniska bitarna! Då får du en helt annan språngbräda. Det var ett av många goda råd som landskapsingenjör Johan S ­ lagstedt gav Alnarpsstudenter under ­branschdagen den 24 november.

J

ohan Slagstedt driver Markkompaniet Syd i Eslöv tillsammans med tre kompanjoner. Företaget är främst inriktat på anläggning av utemiljöer men Johan själv arbetar huvudsakligen med projektering. Han är en av de yrkesverksamma landskaps­ ingenjörer som de som går programmet just nu hade valt att bjuda in till branschdagen. Där blev han intervjuad av studerande Sofia Stenberg inför en intresserad publik i det nyligen ombyggda Agricum.

Kraven kvarstår Johan underströk vikten av att kombinera teoretiskt och praktiskt kunnande för den som vill kunna ta de tjänster som den gamla sortens landskapsingenjörer och trädgårds­ tekniker med markbyggnadsinriktning nu har och har haft. – När jag började på landskaps­ ingenjörsutbildningen fanns fort­farande kravet på 18 månaders praktik. Innan dess hette det trädgårdstekniker och det innebar ännu mer praktik. Nu utbildas en annan typ av lingare. De blir mer av teoretiker än praktiker, på – På Alnarp fick jag den teoretiska gott och ont. De är ofta grunden till det jag lärt praktiskt – och kunde också punktera skrönorna, sa duktiga på att skriva och Johan Slagstedt, Markkompaniet Syd.

34

nr 1 2012 | tidskriften landskap


Branschdagen 2011 av Berit Haggren

viktig för skapsingenjör läsa handlingar men sällan förberedda på att driva ett jobb. – Behovet hos branschen är däremot fortfarande ­detsamma så det blir ett glapp när yrkestypen inte längre har den inriktning den tidigare har haft.

utnyttja studietiden Inom kommunal verksamhet är det vanligt att andra ­sorters ingenjörer tar över hela de förvaltningar där ute­miljön ingår, trots att de inte kan de gröna bitarna. Det gäller att vara tillräckligt kompetent som landskaps­ ingenjör för att kunna konkurrera om sådana positioner. Johan Slagstedts råd var också att se till att få med sig så mycket som möjligt från utbildningstiden. – Utnyttja tiden tillsammans med alla orakel som finns här på Alnarp till att skaffa riktigt mycket kunskap. Bli bäst på allt! Och framför allt, bli bra på växter!

Femton intervjuer I intilliggande lokaler intervjuade hortonom- och ­trädgårdsingenjörsstudenter yrkesverksamma inom sina respektive yrkesgrupper. Med tre inriktningar på ­trädgårdsingenjörsprogrammet innebar det fem ­parallella sessioner. Varje spår hann intervjua tre ­personer med olika inriktningar under den eftermiddag som evenemanget pågick. En viktig poäng var att det var studenterna själva som valt vilka de ville bjuda in till intervju. Nu fick de bland annat veta hur det är att arbeta med trädgård inom vården, grön handel och kvalitet, projektering, kyrkogårds­förvaltning, växtförädling, trädgårdsdesign, jordbrukspolitik, odlingsrådgivning och som egen ­företagare med varierande affärsidéer.

inte k ­ ontaktnätet och erfarenheten. Bygg först upp ett kontaktnät och lär dig angreppssätten. Lär dig av någon som kan yrket och se till att göra nybörjarmisstagen som anställd. – Tänk på att det är helt okej att sno andras idéer. Kolla in vad andra har gjort och vad som gick bra. Lär dig av det och gör likadant. Och använd säkra växter. Vill du prova något nytt så gör det först i liten skala. •

Branschdagen Branschdagen syftade till att skapa kontakt ­mellan ­studenter, presumtiva framtida arbetsgivare och andra yrkes­ verksamma. Ett annat syfte var att ge studenterna en tydligare bild av vad yrkeslivet kan erbjuda och innebära. Dagen ­arrangerades av de studerande på landskapsingenjörs-, trädgårdsingenjörs- och ­hortonomprogrammen med stöd av SLU, Partnerskap Alnarp, ­Movium, Tidskriften Landskap och tidningen Viola. Totalt fanns drygt 30 olika företag och organisationer ­representerade som utställare och som intervjuobjekt. I Terra Nova, där aulan var förr i världen, erbjöds utställningsyta och mingelutrymme före och mellan intervjuerna.

Började som anställd Johan och hans kompanjoner startade upp Mark­ kompaniet vid årsskiftet 2010–2011. Då hade Johan hunnit arbeta i liknande verksamheter som anställd i åtta år efter sin examen. För andra som siktar på att starta eget företag rekommenderade han att göra på liknande sätt. – Det är skittufft att starta eget direkt, man har

Intresset för intervjuerna var stort från studenternas sida och salarna var fulla.

tidskriften

landskap | nr 1 2012 35


IPM för golfbanor av Anna-Karin Johansson EU-direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel har trätt i kraft och berör alla. Golfsektorn höll seminarier på temat i november. Ny kunskap och nya skötselstrategier stod på agendan.

Integrerat växtskydd

E

tt EU-direktiv regleras hos oss genom svenska lagar, förordningar och föreskrifter, medan en EU-förordning gäller som den är skriven i samtliga medlemsländer. Det nya direktivet 2009/128/EG, gällande hållbar ­användning av bekämpningsmedel, kommer även att påverka golfsektorn. Det berättade Ann-Marie Dock ­Gustavsson, Jordbruksverket, som gick igenom nyheter inom ­EU-lagstiftningen på golfbanebranschens seminarium om integrerat växtskydd. Detta arrangerades i Stockholm, Malmö och Göteborg av Svenska Golfförbundet, STERF (Scandinavien Turfgrass and Environment Research Foundation) och Stockholms golfdistrikts­ förbund, med stöd från Jordbruksverket.

På plats 2014 Följande tidsschema gäller för in­förandet av ­direktivet: År 2012 ska de nationella handlings­planerna vara klara. Året därpå ska ett system för bevis för utbildning finnas. År

2014 ska integrerat växtskydd vara på plats. Från och med 2015 får endast personer med utbildning köpa växtskydds­ medel och distributörerna måste ha ­utbildad personal. År 2016 får endast godkänd ­utrustning användas. Jordbruksverket arbetar med två förslag för att driva igenom direktivet. Första förslaget innebär att IPM ­inkluderas i behörighetsutbildningens grundkurs. I samband med repetitionskursen vart femte år föreslås en extra dag om IPM. Jordbruksverket strävar även efter en webbaserad utbildning. Anteckningskraven i sprut­ journalen kommer att utökas. För att uppnå syftet med IPM måste även satsningar göras på forskning och ­tillämpad försöks- och utvecklingsverksamhet. Andra förslaget gäller utökat dokumentationskrav. ­Användaren ska kunna beskriva förebyggande ­åtgärder, hur man övervakat skadegörarsituationen, hur ­bekämpningsmetoderna väljs ut och vilka resultaten blir samt kunna presentera en skötselplan.

Stärk gräsplantan! När greenen analyseras, finner man ofta många olika svampar men

36

nr 1 2012 | tidskriften landskap


IPM förav Anna-Karin golfbanor Johansson Val av grässort inverkar mycket på mottaglighet för svamp” Arne Tronsmo, UMB inte alltid allvarliga skadegörare. Därför är det ­viktigt att först och främst satsa på att stärka gräsplantan. Professor Arne Tronsmo från norska UMB presenterade hur det med odlingsteknik och förebyggande insatser går att öka plantornas motståndskraft. Vid problem är det av största vikt att finna den primära orsaken. Om det är svaghetsvampen Pythium måste grundorsaken åtgärdas, annars fortsätter problemet. Likaså råder stora skillnader geografiskt i vårt långa land, som man också måste ta hänsyn till. Val av grässort inverkar mycket på mottaglighet för svamp. Därför är det olyckligt att förädlingsarbete ofta görs på sydliga breddgrader. I dagsläget finns bara ett par svampmedel att tillgå på golfsidan, vilket är olyckligt för resistensrisken. Dessa två är dessutom inte de bästa. Det finns däremot nya lovande medel. Fungicidresistens kan undvikas genom att bara använda svampmedel som sista utväg, att växla mellan olika preparatgrupper och att inte använda högre doser.

Gynnar immunförsvaret Alla växter kan, om än olika snabbt, bilda eget immunförsvar. Det vore önskvärt att kemikalieindustrin kunde härma dessa substanser, för att stimulera och aktivera växtens motståndskraft. Syngenta har produkten BION 500FS (acibenzolar-S-methyl) som fungerar genom att inducera immunförsvar hos växten. Den har dock ingen direkt effekt mot själva svampen. Kaliumfosfit ökar också gräsets motståndskraft mot svampsjukdomar. Kisel ger bättre slitstyrka hos gräset, motverkar torkstress och reducerar svampangrepp. Flera så kallade biostimulatorer finns på marknaden. Det kan vara aminosyror, alginater, mykorrhiza, b ­ akterier och svampar. Gemensamt för dem är att de stärker växten men de kan inte ersätta optimal odling, därför ses inte alltid effekt av behandlingen. Även ammoniumsulfat på hösten har gett bättre invintring, vilket tros bero på ­pH-sänkning och svaveltillförseln.

Rätt gödslingsnivå Forskare Agnar Kvalbein från norska Bioforsk menar att rätt gödsling stärker plantan. För att fotosyntesen ska fungerar får det aldrig vara brist på kalium, magnesium, järn eller mangan. Speciellt höstgödslingen är viktig för god övervintring och bra uppstart på våren. Rottillväxten är en indikator på god tillväxt. Ett bra ­sockerinnehåll, inlagring av kolhydrater, ger en bra rottillväxt. För mycket kväve minskar sockernivån.

Därför gäller det att finna brytpunkten och hålla en stabil kvävenivå. För mycket fluktuationer ger nämligen också svaga plantor. Banskötaren bör således gödsla mindre vid ­ogynnsamma förhållanden, till exempel på skuggiga ­platser. Om stor gödselgiva ges i samband med hård ­klippning ökar också risken för dåliga rötter. Genom minskad bevattning kan högre gräskvalitet uppnås och svampangreppen minskas. Vattna därför inte varje dag och aldrig till fältkapacitet. Det blir lätt för mycket vatten med automatiserade cirkelspridare. Thatch, som är en ansamling av organiskt ­material i översta jordlagret, måste hållas nere för att få en stark gräsmatta. Thatch blidas k ­ ontinuerligt och måste ständigt kontrolleras för att få ett friskt gräs. Gräs med

Professor Arne Tronsmo förespråkar metoder som ökar motståndskraften.

Speciellt höstgödslingen är viktig för god övervintring och bra uppstart på våren” Agnar Kvalbein, Bioforsk

mycket utlöpare ger mer thatch. Mindre gödsling och vattning bromsar bildningen av thatch. Genom att stimulera mikrolivet med kompost, jordympning eller mikrobiologiska preparat kan thatchen snabbare brytas ner. Uttunning kan göras med sanddressing. Thatchen kan även tas bort mekaniskt. För att lyckas måste flera metoder kombineras.

Miljöoptimerat Golfförbundets bankonsulent Kim Sintorn är ­engagerad i ett nordiskt nätverk som bildades 2002 av några golfbanor som inte ville eller fick använda kemiska ­bekämpningsmedel. Grundsynen har varit att genom skötselåtgärder stärka gräsets egenförsvar. Sedan ­uppstarten har gruppen haft två möten om året och ­minnesanteckningar finns att läsa på www.golf.se. För att lyckas utan kemisk bekämpning är torra greener ett grundkrav. Dessutom måste ytan ha rätt arkitektur. Alla äldre jordgreener är numera ombyggda till sand. Genom att välja rödsvingel kan svampangrepp minskas. Det är också viktigt att hjälpså ofta och mycket. Vid övervintring används täckning med dukar och sand. Optimerad växt har ofta uppnåtts genom att minska på både bevattning och gödsling.

Rätt gödsel­strategi ­minskar svamp­ problemen, menar ­forskare Agnar Kvalbein.

Golf­förbundets konsulent Kim Sintorn ­rekommenderar ­miljöoptimerade skötselåtgärder.

För att lyckas utan kemisk bekämpning är torra greener ett grundkrav” Kim Sintorn, Svenska Golfförbundet

tidskriften

landskap | nr 1 2012 37


IPM för golfbanor av Anna-Karin Johansson Svavel mot snömögel Järnsulfat har kunnat hålla nere svampangrepp. Kaliumkarbonat har motverkat häxringar och svavelblomma har haft effekt mot snömögel. Snabb avdaggning är viktigt för att motverka svamp. Gräset försvagas om klipphöjden är under tre millimeter. ­Singelklippning, vassa knivar och mer vältning gynnar både gräs och spelbarheten. Filtbearbetning kan göras med luftning i form av hål­pipor och djupvertikalskärning. Dessutom är det av största vikt att ta mullhalts­ analyser. Halten bör vara under tre procent, är den mer än fem

procent blir det ­problem. I praktiken bör 20 procent av banytan bearbetas per år och bästa tidpunkten är sen vår till tidig höst. En efterföljande dressing är nödvändig för att skapa bra makroporer. Vid miljöoptimerad banskötsel åtgärdas ogräs genom handplockning eller med saltrör (kaliumklorid). Svenska golfbanor ligger bra till när det gäller IPM. Många regler används sedan tidigare i Sverige. STERF har jobbat en längre tid med IPM och en ny avdelning har bildats. Redan nu finns IPM-material på hemsidan http://sterf.golf.se. •

i pm IPM, Integrated Pest Management, betyder ­integrerad bekämpning och innebär i första hand förebyggande eller ­icke-kemiska åtgärder. Krav kommer framöver att ställas på ökad kunskap om skadegörare, metoder och miljöpåverkan. Nyckelord är förebygga, behovsanpassa samt dokumentera.

landskap 2012

Frön sorters 7 av 3 00 er perenn

Blomstrar Din kommun? Låt oss hjälpa Er en bit på vägen. Vi kan leverera frö av flera olika blomsterfröblandningar. ALCEA ’Las Vegas’

Produktion · Förädling · Fröteknik Jelitto Staudensamen GmbH, P. O.Box 1264, 29685 Schwarmstedt, Tyskland http://www.jelitto.com · e-mail: info@jelitto.com Tel.: 00 49-50 71-98 29-0 · Fax 00 49-50 71-98 29-27

January 2012

Frön sorters av 3700 er perenn

Nya Eriksbo Plantskola AB – din växtleverantör i Mälardalen! Adress: Barkarö, Västerås CLEMATIS ’Blue Ribbons’ Tel: 021-523 60, Fax: 021-523 80 info@eriksbo-plantskola.se Produktion · Förädlingwww.eriksbo-plantskola.se · Fröteknik Jelitto Staudensamen GmbH, P. O.Box 1264, 29685 Schwarmstedt, Tyskland http://www.jelitto.com · e-mail: info@jelitto.com Tel.: 00 49-50 71-98 29-0 · Fax 00 49-50 71-98 29-27

nr 1 2012 | tidskriften landskap February 2012

38

Mogatan 6, 254 64 Helsingborg Tel 042-250 450, info@olssonsfro.se www.olssonsfro.se

Ring oss för mer information eller se vidare på vår hemsida.


trädgårdar i Warszawa av Berit Haggren Rådhusvin och murgröna hör till de växter som klär in biblioteksbyggnadens fasad. Foto: Warszawas universitetsbibliotek

Klätterväxter klär in fasaden på Universitetsbiblioteket i Warszawa. Det har d ­ essutom begåvats med två trädgårdar, en i markplanet och en på taket. ­Hus­arkitekternas idé om att integrera bibliotek och grönska kan sägas vara förverkligad.

ute & inne Här möts tidskriften

landskap | nr 1 2012 39


trädgårdar i Warszawa av Berit Haggren Trädgårdarna är sammanbundna av ett sluttande glasparti och rännor som leder överskottsvatten från takträdgården till bäcken i den nedre trädgården. Foto: Warszawas universitetsbibliotek

Kärleksört sätter färg i purpurträdgården. Foto: Warszawas universitetsbibliotek

Utomhus och inomhus, takträdgård och den i markplanet – allt länkas samman av växtlighet.

T

rädgårdarna är tänkta som läsrum och ­arbetsplats i det fria för studenter och forskare men är också öppna för alla andra. Utrymmet lär räcka till. Den nedre t­räd­gården, den i markplanet, är snarare en park och sträcker sig över drygt 15 000 kvadratmeter. Här finns redan mer än 4 000 träd, buskar och klätterväxter men de ansvariga planerar för ännu fler träd. Takträdgården omfattar ett knappt hektar och är en av Europas största i sitt slag.

Färgteman Den första idén om att anlägga en botanisk trädgård på bibliotekstaket fick överges av ekonomiska skäl. Bland annat skulle driftskostnaderna bli för höga. Tanken har dock lämnat spår i form av kvadratiska planterings­ytor, ­avgränsade med gångar, i den gyllene trädgården. Den är en av fyra trädgårdsdelar som skiljer sig åt i färg, form och karaktär. De övriga är silverträdgården, purpur­trädgården och den gröna trädgården. Varje del är ­komponerad av växter med blommor eller blad i r­ espektive färgskala. ­Trädgårdsdelarna är sammanbundna av gångar, broar och pergolor. Utmed och över dessa breder frodiga klätter­växter

40

nr 1 2012 | tidskriften landskap

Vattenvägen leder från takträdgården genom en damm och den perennkantade bäcken. Finalen är en liten fontän på en konstgjord sten. En ställning täckt av klättervildvin bildar tak. Foto: Warszawas universitetsbibliotek

Takets högsta partier bjuder på fin utsikt över floden Vistula och den gyllene trädgården.

som klättervildvin, rostvin, bokharabinda, g ­ ullklematis och klätterhortensia ut sig. – Alla växter är levererade av polska plantskolor, ­berättar Barbara Siedlicka som är ansvarig för t­ räd­gårdarna och även guidar besökande grupper. Till takträdgården gick det åt drygt 10 000 buskar och ­klätterväxter vid anläggningen, och dessutom ­perenner.

Komplicerat arbete Till planteringsytorna krävdes enligt Barbara Siedlicka ett minst 25 centimeter tjockt lager av odlingssubstrat, vilket var både arbetskrävande och dyrt att få upp taket. Därför valde de att endast lägga tio centimeter substrat på vissa delar och anlägga gräsmatta där. Totalt är drygt hälften av tak­trädgårdens yta bevuxen, resten är gångar, utrymme för tekniska ­installationer och sittplatser samt glaspartier. Sprinklerbevattning är installerad i hela ­takträdgården. Överskottsvatten och regnvatten samlas upp och ­recirkuleras. Förhållandena på taket är dock utmanande för en del växter. Dels kan vinterkylan vara ­förhållandevis sträng, dels blir temperaturen extremt hög på vissa ­ställen under varma sommardagar.


trädgårdar i Warszawa av Berit Haggren Från takträdgården kan besökaren blicka genom glaspartier in i vissa av bibliotekets salar. Här reflekterar dock glaset innergårdens ­plantering.

marknaden Träd och buskar utvalda för svenskt klimat

www.eplanta.com Vid köp av E-plantor i parti: Begär E-certifikat – en garanti för ursprunget

Vill du frilansa åt Tidskriften Landskap?

Prislista 2012 Perenner, kryddväxter & prydnadsgräs

Lackalänga Trädgård

Många olika med­arbetare bidrar till variation och bredd i tidningen.

Nyhemsvägen 82-32 244 94 Furulund Tel. 046-71 05 45 – Fax 046-73 68 10 info@lackalangatradgard.se

Vi söker därför fackkunniga skribenter över hela landet. Kontakta Berit Haggren, berit@viola.se

Plantskolan mitt i Mälardalen anno 1907 utblick och inblick På taket blir närheten mellan ute och inne väldigt tydlig. Bibliotekets salar bjuder förstås på utblickar över träd­gårdarna men från taket ser besökarna också in i biblioteket genom vissa glaspartier. Takträdgården är sammanbunden med den nedre t­ rädgården av ett sluttande glasparti och rännor som leder överskotts­ vatten från taket till en bäck. Den ­passerar både vattentrappor och en damm innan den når en avslutande liten fontän på en ­konstgjord sten. Förutom alla växter finns i den nedre trädgården även en serie granitskulpturer av Ryszard Stryjecki. •

arkitekter Universitetsbiblioteket i Warszawa är ritat av ­Zbigniew Badowski och Marek Budzynski. Det u ­ ppfördes 1990–1999. Trädgårdarna är ritade av Irena Bajerska och anlagda 1996–2002.

Violvägen 6 640 43 Ärla tel 016-705 90 www.lota.se

(utanför Eskilstuna)

kontakta oss: info@lota.se

PRODUKTER FÖR ANLÄGGNING OCH UNDERHÅLL: TRÄSTÖRAR, UPPBINDNINGSMATERIAL, GEOTEXTILIER, COCOSMATTOR, ROTSPÄRR, SKUGGVÄVAR, JUTEVÄV, STORA BLOMLÅDOR, TRÄBROAR, VINDSKYDD, BAMBUKÄPPAR, GNAGSKYDD, SPALJEER.

HELA SORTIMENTET MED NYHETER PÅ VÅR HEMSIDA:

www.hpjtrading.se

HP JOHANNESSON TRADING AB

JÄRNVÄGSGATAN 1, 268 31 SVALÖV TEL: 0418-66 82 50 FAX: 0418-66 82 60, E-POST: info@hpjtrading.se

tidskriften

landskap | nr 12 2012 2011 41


Kalendariet av Berit Haggren berit@viola.se Kalendariet bygger på information från våra ­läsare samt ­internet. Skicka ett kort mejl till ­redaktör Berit Haggren, b ­ erit@viola.se, där det framgår d ­ atum, typ av evenemang, plats och ­kontaktuppgifter. Kalendariet ­behandlas som ­redaktionellt m ­ aterial vilket innebär att det är utan ­kostnad för dem som ­skickar in ­informationen. ­Därmed förbe­håller vi oss rätten att välja vilka ­evenemang som ska komma med. Välkomna att höra av er!

14–15 februari 2012, Mässa: Park & Landskap Plats: Slagthuset, Malmö Kontakt: www.skanskbyggtjanst.se

2 februari Landskapsingenjörsdagen Plats: Alnarpsgården, SLU Alnarp Kontakt: www.landskaps­ingenjor.com

21 februari Repetitionskurs ­behörighet kemiska ­växtskyddsmedel Plats: Scandic, Kungens kurva, Stockholm Kontakt: Anita Ringström 021–19 50 22 anita.ringstrom@lansstyrelsen.se

9 februari Repetitionskurs ­behörighet kemiska ­växtskyddsmedel Plats: Brunnby, Västerås Kontakt: Anita Ringström 021–19 50 22 anita.ringstrom@lansstyrelsen.se

22 februari Repetitionskurs ­behörighet kemiska ­växtskyddsmedel Plats: Scandic, Kungens kurva, Stockholm Kontakt: Anita Ringström 021–19 50 22 anita.ringstrom@lansstyrelsen.se 21–23 februari Le Salon du Végétal Plats: Parc Expo, Angers, Frankrike Kontakt: www.salonduvegetal.com 1–4 mars Skånsk Trädgård Plats: Malmömässan Kontakt: www.skansk­tradgard.se 12-13 mars Mötesplats Golf Plats: Svenska Mässan, Göteborg

Kontakt: http://sga.golf.se 28–29 mars Parker & Grönområden Plats: Malmömässan Kontakt: www.easyfairs.com 29 mars Konferens: Publika ­parker och trädgårdar Plats: Helsingborg Kontakt: www.movium.slu.se 5 april–7 oktober Floriaden Plats: Venlo, Nederländerna Kontakt: www.floriade.nl 12–15 april Nordiska Trädgårdar Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö Kontakt: www.nordiska­tradgardar.se

G N Y TIDN IN Frankeras ej Mottagaren betalar portot

TIDSKRIF TEN

INSP IRAT ION, KUN

SKAP & DESIGN

NR 1 | 2012

Prenumerationserbjudande En ordinarie prenumeration, 8 utgåvor, kostar 493 kr inklusive moms. Prenumerera nu för hela 2012 och få 2011 års två utgåvor gratis!

I UTEMILJÖER

Namn: Adress:

TR UTOM Ä H US

Utsatth et avgör va l

et runt Max planerade landskap Jenny B Osuldsen

42

C/O LIME AB

Postnr: Ort: Telefon: E-post:

IV:

GOR OCH EN ”T VÅ SE T MED VÅ MÖNSTRE T” AR AP SK SPIRAL

Tidskriften Landskap

Skicka inga pengar nu – inbetalningskort kommer. Du kan även beställa din prenumeration på prenumeration@lime.nu eller via telefon 040–40 86 80.

nr 1 2012 | tidskriften landskap

SVARSPOST 200845502 233 20 SVEDALA


nationer Oväntade kombi kollisioner! e nd ra och inspire

dgårdsmässa Nordens största trä vinterslumrande vill väcka liv i dit t Vi bjuder därför på . sse tre trädgårdsin an va kollisioner mell mängder av kreati h oc ikt str t, gsfärsk traditionellt och da t. ne un rv åte h spontant, ny tt oc rjare, proffs, bö ny är Vare sig du oppingsugen sh , kunskapstörstare en på vårens fik ny t än m all eller bara vårvarmt du är trädgårdsnyheter ! en välkomm

assan.se

www.tradgardsm

trädgårdsmässan

12-15 april 2012 I samarbete med FOR, FritidsOdlingens Riksorganisation


Posttidning b Tejarps Förlag AB Tejarps Gård, 230 41 Klågerup

Solcellspollare. Design: Henrik Sørig för Nola. Cykelpollare som har en solcellsinsats med LED belysning och rörelsedetektor skapar trygghet i stadsmiljön. Tänds för passerande och cyklister som ska parkera.

Blenda cykelpollare, en stram och enkel cykelpollare i underhållsfritt material. Design: Katarina Gunnarsson & Ingemar Holmlid för Nola.

Under mer än 30 år har Nola utvecklat och finslipat idéer, produkter och visioner för de urbana rummen. Bland mycket annat har vi ett brett sortiment av cykelställ, cykelpollare och cykelhus. Vi har också nyligen utökat den delen med varumärket Velopa. Välkommen att besöka Nola på Stockholm Furniture Fair 2012. 7–11 februari i monter A10:31. Huvudkontor: Nola Industrier AB Box 17701 Repslagargatan 15b 118 93 Stockholm T:08 702 1960 F:08 702 1962 headoffice@nola.se Kundtjänst/showroom/export/press: Skeppsbron 3 211 20 Malmö T:040 171 190 Orderfax:040 127 545 order@nola.se www.nola.se

Profile for Tidskriften Landskap

Tidskriften Landskap 1/2012  

Med Tidskriften Landskap vill vi öppna upp för den av oss människor skapade miljön. Både för människorna som skapar den och för den design o...

Tidskriften Landskap 1/2012  

Med Tidskriften Landskap vill vi öppna upp för den av oss människor skapade miljön. Både för människorna som skapar den och för den design o...

Advertisement