TIDNINGEN SE HIT!
Därför har vi lutfisk och skinka Den svenska julmaten är något många av oss längtar efter. Julskinkan, lutfisken, köttbullarna för att inte tala om efterrätternas efterrätt; Ris a la maltan. Många av oss har lyckats med konsten att ät både två och tre av restaurangernas julbord. Hemma rullas det köttbullar för fullt, laxen är säkert redan gravad och julbrödet bakat. Att julbordet består av rätter med anknytning till medeltiden är det nog många som inte vet. Här kommer en historisk tillbakablick! text: Carina Wedin
Under vikingatiden myntades uttrycket »dricka jul« och här kan man väl tänka sig att det traditionella julölet kom till. När Sverige kristnades på medeltiden fastade man under advent vilket innebar att man inte åt kött utan istället lutfisk, gröt och dopp i grytan. När fastan bröts fick man äntligen frossa i kött av olika slag och det var en stor högtid för de som levde i bondesamhället. Runt förra sekelskiftet, 1900, tog »Fanny och Alexander-julen« form och betraktades som en äkta jul med allt vad det innebar av svulstigt jul-
bord nu också med dekorerade och pyntade smårätter – med inspiration från borgeliga matsalar och restauranger. Lutfisken och gröten var redan traditionella men även julskinka, dopp i gryta, kalvsylta och julkorv är rätter som förekommit under lång tid på våra julbord. Bordet har genom tiderna fyllts på med prinskorv, lax, rödkål och sillar. Köttbullen hamnade på julbordet först på 70-talet. Det kommersiella julbordet infördes på restauranger strax efter första världskriget. (källa: Nordiska Museet)
Glöggen kommer från Grekland Det är venskarna som gjort det till en tradition att dricka glögg under advent och jul, men själva drycken har sina anor från antikens Grekland. Man ansåg att det kryddade och varma vinet hade läkande egenskaper. Under slutet av 1800-talet, då några sprittillverkare i Stockholm uppfann den så kallade julglöggen, blev glöggen en tradition. Namnet glögg kommer från ordet glödga som betyder hetta upp.
Favoriten på julbordet Det självklart inslag på det svenska julbordet är julskinkan, men det var först under 1700-talet som det blev en del av det svenska julfirandet. Det säljs ungefär 7 000 ton skinka varje år. Skinkans kokspad sparades för att doppa brödet i när det hade blivit torrt och hårt – därav traditionen dopp i grytan.
8