Offensiv 1499

socialisterna.org

21 april 2022 / # 1 499 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Vårdkrisen: Fler

KAMPANJ

anställda & bättre

villkor ett måste

Ny förskolemarsch den 14 maj

3 5 8-9

Så besegrades USA i Vietnamkriget

12

Rösta på Rättvisepartiet Socialisterna – läs mer på sid 6-7 och 16

Nej till svenskt Nato-medlemskap Chockdoktrinens andra fas är nu i full gång och det står klart att den socialdemokratiska rege‐ ringen, med stöd av en samlad högeropposition, förbereder en ansökan om medlemskap i Nato.

Det brådskar med att bygga upp Natomotståndet och göra 1 maj till en manifestation mot S och högerns cyniska utnyttjande av kriget.

– läs mer på sid 13

Foto: RS Luleå

– det kämpande alternativet i Luleå kommunval

Kravallerna: Vad hände och varför?

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Stockholm: Blågröna matar miljardärer

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

21 APRIL 2022 # 1 499

2

LADDA FÖR STRID I

AVTALSRÖRELSEN

A NY BLODIG FAS I UKRAINAKRIGET ”K riget har nu gått in i nästa fas”, sade Andriy Yermak, chef för den ukrainska presidentstaben till brit‐ tiska BBC efter rapporter om att de ryska trupperna har inlett en stor offensiv i östra Ukraina (Donbass).

Efter att ha tvingats ge upp för‐ söken att inta den ukrainska hu‐ vudstaden Kiev och tillsätta en ma‐ rionettregering har Putinregimen haft fokus på att erövra Donbass, där regionerna Luhansk och Do‐ netsk ingår.

Sedan 2014 har Luhansk och Do‐ netsk delvis kontrollerats av ryska separatister, och i samband med att invasionen inleddes erkände Putin‐ regimen de ryskkontrollerade områ‐ dena, omkring en tredjedel av Don‐ bass, som ”självständiga republiker”.

Under kriget, som inleddes den 24 februari, har de ryska trupperna gjort upprepade försök att inta de största städerna i Donbass, inklu‐ derat Kharkiv som är landets näst största stad, men har hittills miss‐ lyckats.

I över sju veckor har hamnstaden Mariupol i södra Donbass, som in‐ nan kriget hade 450 000 invånare men som nu har decimerats till runt 200 000, varit under belägring och staden har lagts i ruiner. Ännu har dock inte de ryska trupperna full kontroll över staden vars befolkning i huvudsak var rysk‐ talande (drygt 80 procent), vilket ger ett tydligt besked om det mot‐ stånd som invasionen möter även bland den rysktalande delen av be‐ folkningen som Putin påstår ska ”befrias”. Även i resten av Donbass är befolkningen till stor del ryskta‐ lande, men de har tagit till vapen för att försvara sig mot invasionen.

När detta skrivs på tisdagen den 19 april pågår vad som tycks vara slutstriderna om Mariupol, som om

staden faller (enligt det amerikans‐ ka Institute for the Study of War, ISW, föll staden i praktiken den 16 april) skulle ge Putinregimen möj‐ lighet att upprätta en landkorridor till den av Ryssland annekterade Krimhalvön och kontroll över en stor del av de ukrainska kustområ‐ dena runt Svarta havet.

Det skulle också möjliggöra för Putinregimen att i än högre grad fokusera kriget på att erövra de res‐ terande delarna av Donbass.

Den massförstörelse och det helve‐ te på jorden som kriget skapade i Mariupol riskerar att drabba andra städer i östra Ukraina när Putinre‐ gimen nu trappar upp kriget för att om möjligt nå ett snabbt avgörande.

Efter att ha misslyckats med att uppnå krigets första mål är Putinre‐ gimen nu i trängande behov av att nå en framgång på slagfältet som på hemmaplan kan presenteras som en ”seger”, och helst innan den 9 maj, som är en helgdag i Ryssland för att fira Sovjetunionens seger över Nazi‐ tyskland.

12 miljoner har tvingats fly efter 2 månaders krig.

Om det är möjligt är långt ifrån säkert. I Donbass har det rått ett permanent krigstillstånd sedan 2014 och skyttegravar har dragit starkt befästa frontlinjer som kan liknas vid första världskrigets. Mer troligt är därför ett scenario av ett utdraget krig som skördar allt fler offer. Eller som ISW skriver i sin senaste rapport: ”Den ryska offensiven i öst kommer sannolikt inte att bli dra‐ matiskt mer framgångsrik än tidi‐ gare ryska offensiver, men ryska styrkor kan kanske trötta ut

ukrainska försvarare eller uppnå begränsade vinster”.

I den fortsatta krigsutvecklingens blodiga ekvation finns dock många okända kvantiteter och vändningar som inte kan förutses. Motstånds‐ viljan tycks fortfarande vara stark i Ukraina, medan det finns många vittnesmål om låg stridsmoral bland de ryska trupperna.

Varje eventuell framgång på slagfältet tenderar därför att bli dyr‐ köpt för Putinregimen, och även om man skulle lyckas med att erövra Donbass skulle en på alla sätt ex‐ tremt kostsam ockupation kunna få Putin på fall.

Efter snart två månader av krig är situationen i Ukraina desperat och 12 miljoner människor har tvingats på flykt, mer än fjärdedel av Ukrai‐ nas befolkning. Fem miljoner har lyckats fly Ukraina och drygt 7 mil‐ joner är på flykt inom landet.

De ukrainska massorna har själv‐ klart rätt att försvara sig och en första förutsättning för Ukrainas befrielse är att de ryska trupperna dras bort. Ukrainas folk kan dock bara lita till sin egen styrka, själv‐ ständiga organisering och kamp, vid sidan av Zelenskyj-regeringen som har sin egen dagordning och tjänar de ukrainska oligarkerna.

Inget förtroende kan ges till re‐ geringarna i Väst och Nato, som ser kriget som en möjlighet att stärka sitt grepp om Ukraina och sin ställning i den imperialistiska stormaktskamp som Ukrainakri‐ get ytterst är en följd av.

• Bygg krigsmotståndet underi‐ från.

• Stoppa kriget – ut med de rys‐ ka trupperna.

• Nej till Natomilitarism och imperialism.

• Global kamp för socialism – bli medlem i RS/ISA. ■

rbetarnas löner har sedan 2020 knappt ökat med 3 procent i snitt, vilket innebär reallönesänkningar i år eftersom priserna ökar dubbelt så snabbt som lönerna: ”Inflation gör att undersköterskor och elektriker kan få 700 kronor mindre i månaden”, skriver Arbetet den 6 april.

Maktelitens löner däremot ökar snabbare än någonsin, och topparna har sett till att skydda sig själva mot de prisökningar som deras system orsakar. Maktelitens inkomster i relation till industriarbetarnas löner var år 2020 de högsta som uppmätts på 70 år, enligt LO:s senaste rapport om maktelitens inkomster (totalt 200 individer).

Mest av alla tjänar de verkställande direktörerna (vd:arna) i de stora börsbolagen. En topp-vd tjänar numera 65 gånger mer än en industriarbetare, 71 gånger mer än undersköterskor och 86 gånger mer än en städare. Den största skillnaden någonsin.

Men det finns vd:ar som tjänar hundra gånger eller mer än arbetarna. En av dem är Volvo Cars avgående vd Håkan Samuelsson som totalt drog in 68 miljoner kronor förra året.

Enligt en granskning som Aftonbladet gjorde i april landade den totala ersättningen för de 25 vd:arna på knappt 48 miljoner kronor förra året, 15 procent mer än under 2020. En som fick ett rejält lyft 2021 var AB Volvos vd Martin Lundstedt som kunde kvittera ut drygt 21 miljoner i rörlig ersättning (bonus), samtidigt som Volvo tog emot miljardbelopp i statligt stöd. År 2021 ökade Martin Lundstedts totala lönepaket ytterligare med över 5 miljoner till drygt 49 miljoner kronor. Därmed tjänar Volvos vd 87 gånger mer än en vanlig anställd i bolaget, skriver Aftonbladet.

Det är en väldig löneinkomst, men ändå småpengar jämfört med den inkomstökning som spelbolaget Evolution Gamings vd Martin Carlesund ansåg sig vara värd – en löneökning på 456 procent 2021 som höjde årsinkomsten till nästan 80 miljoner kronor.

S

å sent som förra veckan återupprepade Svenskt Näringsliv att inflation inte ska kompenseras med höga löneökningar. ”Lösningen är inte att löntagarna kräver kompensation i den stundande avtalsrörelsen”, mässade Svenskt Näringslivs vice-vd Mattias Dahl, vars månadslön är betydligt högre än vad arbetarna tjänar på ett år.

Nu gäller det att göra precis motsatt vad Svenskt Näringsliv predikar, det vill säga ladda för strid i avtalsrörelsen.

Arbetarnas löner måste upp och en lönehöjning på 15 procent som direktörerna får är väl ett bra riktmärke. ■

Unga hbtq+-personer utsätts för starka påtryckningar att ändra sin sexuella läggning, visar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport. ”Det kan skapa allvarlig psykisk ohälsa och självmord”, säger MUCF:s projektledare Ulrika Westerlund (svt.se 19/4).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08, dagtid• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

21 APRIL 2022 # 1 499

3

Förskolemarsch: ”Vi vill slippa

bryta mot lagen varje dag” Den 14 maj samlar Förskoleupproret återigen till en förskolemarsch i Stockholm mot de nedskärningar som plågar sektorn.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

Situationen har inte uppstått av en slump. Medvetna politiska beslut ligger bakom att det har blivit såhär.

De som får betala priset är persona‐ len, men också barnen som inte får en lika god omsorg och pedagogik.

Precis som i resten av skolsektorn har likvärdigheten gått förlorad mel‐ lan olika förskolor.

Det är mot denna bakgrund som Förskoleupproret har bildats, för att organisera ett motstånd mot den förda politiken och rikta uppmärk‐

Foto: Offensiv

S

om Förskoleupproret skriver i sitt Facebookevent: ”Kom till vår manifestation och visa ditt stöd för Sveriges alla barn, vår framtid, och dess personal! De har rätt till de bästa förutsättningarna!

Vi vill att alla beslutsfattare tar sitt ansvar och inser att det inte längre finns utrymme för besparingar!”.

Situationen har länge varit pres‐ sad inom förskolan. Allt större barn‐ grupper, samtidigt som personaltät‐ heten har minskat, leder naturligtvis till en ökad arbetsbörda, stress, press med mera, som i sin tur ökar risken att drabbas av olika psykiska besvär och långtidssjukskrivningar.

Förskolemarschen i Stockholm 2018, med sina kännetecknande orangea kläder. Den 14 maj är det dags igen.

samhet mot den förkastliga situa‐ tionen inom förskolesektorn.

Förskolläraren Ida von Rosen be‐ rättar för Offensiv om vikten av de‐ monstrationen: – Det är viktigt att delta för att visa att vi i förskolan har tröttnat på nedskärningar. Att vi är många och att vi inte ger oss. Vi vill ha mänskli‐ ga arbetsvillkor och en bra arbets‐ miljö. Vi vill kunna utföra vårt lag‐ stadgade uppdrag och ge barnen det

de har rätt till, samtidigt som vi fak‐ tiskt hinner följa läroplanen. Vi vill slippa bryta mot lagen varje dag, sä‐ ger Ida som också är arbetsplatsom‐ bud och aktiv i Rättvisepartiet Soci‐ alisterna.

Precis som våren 2018 anordnas demonstrationen för att sätta press på politiker under valåret. Att lyfta välfärdsfrågor och sociala frågor blir särskilt viktigt när den offentli‐ ga debatten helt domineras av mili‐ tarism och nationalism.

Manifestationen äger rum den 14 maj kl 14.00 på Norrmalmstorg i Stockholm för att sedan tåga mot Sergels torg. Rättvisepartiet Socia‐ listerna uppmanar till stark upp‐ slutning och deltagande.

RS/Offensiv står för: • Max 15 barn per storbarns‐ grupp, 12 per mellanbarns‐ grupp och 10 barn per små‐ barnsgrupp på tre anställda i förskolan.

• Kasta ut vinstintresset – inga riskkapitalister i skola, försko‐ la eller någon annan välfärds‐ verksamhet. Riv upp privati‐ seringarna – stoppa nedskär‐ ningarna.

• Höj pedagogernas löner. Åter‐ för skola och förskola till sta‐ ten för ökad likvärdighet i kombination med massiv upp‐ rustning av skolan och ökat inflytande av anställda och elever. ■

Vart tog vårdens skattemiljarder vägen?

M

Graden av redovisning varierar starkt mellan regionerna. Enligt SVT redo‐ visar till exempel Gotland nästan varenda krona de har fått, medan Sörmland i stort sett inte redovisar någonting av de 160 skattemiljoner de har fått genom satsningen.

Sverige kommuner och regioner (SKR) anser att det inte ligger inom deras ansvarsområde att känna till vart pengarna från den statliga sats‐ ningen har använts till. Emma Spak, chef för sektionen sjukvård och häl‐ sa, säger till SVT att när det gäller överenskommelser mellan SKR och regeringen är det primärt staten som har uppgiften att samla in eko‐ nomiska data till regeringen.

SKR är främst en arbetsgivarorgani‐ sation och medlemsorganisation.

Därför kan det bli problematiska in‐ tressekonflikter när de själva förde‐ lar den här formen av riktade skat‐ temiljarder till sig själva och dess‐ utom inte har en tydligt redovis‐ ningsskyldighet inför regeringen.

Emelie Hultberg, styrelseleda‐ mot i Läkarförbundet, säger till SVT att de hellre ser att staten an‐ vänder sina myndigheter för att sty‐ ra den här typen av riktade bidrag.

Förslagsvis Socialstyrelsen eller In‐ spektionen av vård och omsorg.

Socialminister Lena Hallenberg sä‐ ger till SVT att det är viktigt att pengarna används till det de är av‐ sedda för, men verkar inte reagera särskilt starkt över att två miljarder kronor, nästan var tredje krona av hennes regerings riktade satsning till förlossningsvård och kvinno‐ hälsa, inte går att redovisa vad de har använts till.

Hon betonar att hon inte vill ålägga vårdpersonalen ännu mer administrativa uppgifter än vad de redan har, men samtidigt förstärka den demokratiska kontrollen. Men hur detta ska göras säger hon inte.

Inte heller att det administrativa ar‐ betet inom vården har ökat enormt mycket sedan den öppnades upp för vinstgivande företag.

Att administrera kontakten med de privata företagen har skapat ett gigantiskt administrativt behov som slukar skattemiljarder som hade kunnat användas till mer vårdper‐ sonal för vård och behandling av patienter inom offentlig regi.

SKR verkar inte bry sig nämnvärt över de förlorade miljarderna.

Förlossningssatsningarna pågår fortfarande och kraven på regioner‐ na skärptes 2020. Då krävde rege‐ ringen nämligen att de skulle betala tillbaka pengar de inte hade använt under året. Och då plötsligt redovi‐ sade regionerna åtminstone några hundra miljoner kronor mer än de hade redovisat till SKR.

Vi kommer att hålla ögonen på hur förlossningsvård och kvinno‐ hälsa utvecklas under de närmaste åren. Kommer de ansvariga politi‐ kerna att hålla sina löften som har kommit till stånd tack vare gravidas och förlossningspersonals kraftful‐ la protester? ■ Katja Hildén

Foto: Wikimedia Commons

ellan 2016 och 2020 gav regeringen drygt 5,5 mil‐ jarder kronor i stöd till landets regioner i syfte att stärka förlossningsvård och kvinnohälsa.

Men SVT:s Uppdrag granskning vi‐ sar att av dessa pengar saknas redo‐ visning av två miljarder kronor; ing‐ en kan säga vad de har använts till.

Miljarderna fick regionerna an‐ vända utifrån egna bedömningar om var de gjorde mest nytta – till exempel löner, nyanställningar och utrustning. Dessutom hade regio‐ nerna i uppdrag att redovisa för re‐ geringen vad de hade använt mil‐ jardstödet till. Detta för att rege‐ ringen skulle kunna bilda sig en uppfattning om var behoven finns.

INRIKES

21 APRIL 2022 # 1 499

4

darna; ”Det finns inget att oroa sig för”. Vi ser nu att OECD och LR hade rätt. Resultaten i svensk skola har störtdykt.

Jesper Rönndahls programserie undersöker hur den svenska skolan sänktes av politiska beslut och marknadens parasitering.

Vem mördade skolan? Det är namnet på en programserie på tre avsnitt med Jesper Rönndahl som nu kan ses på SVT Play.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

J

esper Rönndahl tar avstamp i slutet av 1980-talet när svenska elever presterade i topp i inter‐ nationella mätningar. Den svenska

skolan var dessutom kanske en av världens mest likvärdiga skolor.

I det här läget kom finansminis‐ ter Kjell-Olof Feldt (S) på en bra idé på hur man skulle få statens utgifter att minska. En stor statlig utgifts‐ post var skolan. Om man kommu‐ naliserade skolan kunde man dra in på anslagen utan att det märktes så tydligt.

Nu gällde det att få resten av re‐ geringen med på noterna. Första hindret var utbildningsministern.

Dåvarande utbildningsminister

Bengt Göransson satte sig på tvä‐ ren. När han avgick ersattes han av Göran Persson, som tyckte att kom‐ munalisering var en så bra idé att han senare utnämnde den till det bästa han åstadkommit i regerings‐ ställning.

Så kommunaliserades skolan och sedan följde ”reformerna” slag i slag anförda av den ene mördaren efter den andre. Carl Bildt skulle skapa världens bästa skola med hjälp av skolpeng och fritt skolval. Alla skul‐

le kunna välja en skola som passade dem. Nya pedagogiska idéer skulle flöda. Den tidigare skolan var så stelbent att man där inte fick pröva nya tankar. Jag, som var aktiv lärare inom den gamla skolan, märkte inte av stelbentheten.

De nya ”reformerna” genomför‐ des i stort sett utan utredning, trots att OECD, men även Lärarnas riks‐ förbund, varnade för att det skulle leda till ökad segregation och mins‐ kad likvärdighet samt kosta mycket pengar. Allt det avfärdades av mör‐

Foto: Tobias Lideberg/SVT

Vem mördade skolan?

Dåliga resultat i Pisamätningarna är något som oroar skolpolitikerna.

De var tvungna att göra något åt det. Försöken har dock bara inne‐ burit att man lappat och lagat. Att betala lärare mer är i och för sig bra, men löser inte grundproblemet.

Ett nytt betygssystem har inte heller löst problemet, utan bara ökat lärares arbetsbörda samt ut‐ satt allt yngre elever för ökad be‐ tygsstress.

Dessutom har ”reformerna” sjö‐ satts så ofta och så hastigt att ingen har hängt med. Många ser proble‐ men och vill göra något åt dem.

Men det hjälper inte om man tar till fel åtgärder.

De stora friskolekoncernerna är en del av problemet. De många över‐ gångarna direkt från partipolitik till ledande befattningar inom någon friskolekoncern visar på en omfat‐ tande vänskapskorruption. Det gäl‐ ler inte bara ett politiskt läger, utan alla. Det finns alltså ett tryck i båda lägren för att behålla status quo.

Alla som är intresserade av den svenska skolan bör se programmen.

Jesper Rönndahl har en ordentlig genomgång av vad som har hänt.

Han visar många uttalanden från de olika mördarna, mycket som jag to‐ talt hade glömt att det sades.

Däremot kommer han inte med några lösningar, något man kanske inte kan förvänta sig av ett humor‐ program. ■

Slopa karensavdraget helt och hållet Den 30 juni försvinner den tillfälliga lättnaden med slopat karensavdrag. Återigen kommer arbetare att förlora 20 procent av sin veckolön vid första sjukdagen. Rättvisepartiet Socialisterna kräver att denna arbetarfientliga lag tas bort helt och permanent. Nu skruvar även facken upp tonen för att slopa karensavdraget för gott.

MATTIAS BERNHARDSSON

S

betsmiljö 2019 visade att sju av tio har gått sjuka till jobbet, varav 20 procent minst fyra gånger eller mer per år.

Regeringen har pressats till att till‐ sätta en utredning som ska ”ta ställning till att ändra reglerna för karensavdraget för att det inte ska slå olika hårt mot personer bero‐ ende på kön, yrke och ställning på arbetsmarknaden”.

Arbetsmiljöverkets rapport Ar‐

LO, särskilt Kommunal, har dekla‐ rerat att de kommer att kampanja för ett permanent slopande av ka‐ rensavdraget inför valet.

I skrivande stund har 114 000 skrivit på Kommunals namnin‐ samling ”Slopa karensavdraget”.

Karensavdraget är en ”klasslag‐ stiftning” som slår hårt mot de ar‐ betare som får samhället att gå runt, skriver 17 LO-företrädare och LO-förbundsordföranden i en debattartikel.

En som inte är glad över fackens kampanj är Catharina Bäck, försäk‐ ringsexpert på Svenskt Näringsliv som varnar i ett pressmeddelande:

ist regeringen tog bort lättna‐ den med delvis slopat karens‐ avdrag i höstas kom den fjär‐ de vågen covid-19 som ett brev på posten och regeringen tvingades besluta om ännu en period av till‐ fälligt slopat karensavdrag.

För de flesta arbetare innebär arbetets natur att det inte går att jobba från hemmet. 9 av 10 LOmedlemmar kunde inte utnyttja möjligheten att jobba hemifrån under pandemin.

Många går till jobbet trots sjukdom då de annars inte klarar sig. Det borde inte behöva vara så.

– Slopas karensen i sjukförsäk‐ ringen kommer det att innebära ökad frånvaro, ökade kostnader för företagen och färre arbetade timmar. Det är inte vad vi behöver just nu.

Men mycket vill alltid ha mer. Flera storföretag – som Volvo – plocka‐ de ut coronakrisstöd av staten (ar‐ betarnas skatter), samtidigt som de permitterade arbetare och sen de‐ lade ut rekordstora aktieutdelning‐ ar till ägarna.

Medan arbetare utan skyddsut‐

rustning insjuknade i covid-19 för‐ dubblade miljardärerna i Sverige sina förmögenheter under pande‐ min. Och i början av 2022 rappor‐ terades att 146 börsbolag skulle dela ut över 300 miljarder kronor till aktieägarna. Även kommunerna går med re‐ kordöverskott – vissa har samlat 510 gånger större överskott under 2021 jämfört med innan pandemin – samtidigt som arbetsvillkoren fortsätter att försämras, särskilt i äldreomsorgen med höga sjuktal och stor utslitning.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver: • Slopa karensavdraget.

• Socialförsäkringarna ska vara 90 procent av lönen.

• Fler anställda för minskad stress på jobbet.

• Bort med delade turer samt påtvingade 12- och 14-tim‐ marspass.

• Demokratisk kontroll över scheman och arbetets organi‐ sering på arbetsplatserna.

• Trygga jobb och anställningar med sex timmars arbetsdag och bibehållen lön. ■

Foto: Försäkringskassan

mattias.bernhardsson@socialisterna.org

21 APRIL 2022 # 1 499

5

I korthet

IES har fått köpa fastigheten som deras skola ligger i av kommunen; nu kan vinstkarusellen fortsätta på skolans bekostnad.

Fler köar till sociala matbutiker

M

Det grönblåa styret i Stockholm stad är som det grönblåa styret i regionen. Det spelar ingen roll att verkligheten har bevisat många gånger om hur skadligt det är med privatiseringar. De fortsätter. Det är nu ohöljt så att de vill få iväg så mycket de bara hinner med innan valdagen. Nu är det värre än någonsin eftersom det är barns bästa som säljs ut, när skolfastigheter reas bort.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

V

i minns alla skandalen med Engelska skolans ägare, pa‐ ret Bergström, där Barbara torkade sig på Dagens Nyheters fo‐ tograf och har försvarat sina skol‐ regler om att tjejer inte får ha för korta kjolar på sig i skolan. Nästa som händer är att M, C, L, KD och MP som styr Stockholm väljer att belöna dessa miljardärer genom att sälja själva fastigheten som Engelska Skolan i Gubbängen ligger i till Eng‐ elska skolan. Detta skedde i januari.

Samtidigt såldes Tensta Gymna‐ sium (som har stått tom i några år efter att förra friskolan drog) och Tensta Träff till fastighetsbolaget Hemsö.

Vänsterpartiet i Stadshuset lyck‐ ades skjuta upp sju ytterligare för‐ säljningar genom återremiss, men den 11 april såldes Västerholmssko‐ lan, Hässelby gymnasium, Torpstu‐ gan förskola, Österholmsskolan, Västbergaskolan, Riksbyskolan och Årstagården.

I och med detta har de grönblåa sålt fler än 30 utbildningsfastighe‐ ter i Stockholm Stad sedan valet 2018; i hela regionen är det 50 skolbyggnader som har sålts.

Skolan som centrum i samhället säljs på detta sätt ut. När en friskola plötsligt lägger ner finns det inget som säger att det privata fastighets‐ bolaget skulle vilja ta kostnaden att leta efter en ny skolhyresgäst, utan de kommer snabbt att hyra ut till vad som helst som ger dem vinst.

Samtidigt måste kommunen för‐ söka hitta en lösning för de barn vars friskola har lagts ner men sak‐ nar skolbyggnad för ändamålet.

Att Engelska skolan själv fick köpa skolhuset i Gubbängen (som

en gång hette Gubbängens vård‐ gymnasium och där eleverna ge‐ nomförde en skolstrejk mot ned‐ läggningen) är extra anmärknings‐ värt eftersom det möjliggör för kon‐ cernen att föra över vinster från skolverksamheten till sitt eget fastig‐ hetsbolag om den nya skolministern får igenom sitt förslag om att be‐ gränsa friskolornas vinstuttag.

Frågan om kommuner ska äga eller hyra utbildningsfastigheter har de‐ batterats i alla kommuner under de senaste åren. De partier som tycker om att gynna privata företags vins‐ ter säger alltid att fastigheterna står inför ett renoveringsbehov och det är bättre att låta en privat aktör ta den kostnaden och risken.

Men det är lätt att förstå att det i längden är mer kostsamt för kom‐ muner att hyra skolbyggnader än att äga dem. Stockholms egen utbild‐ ningsförvaltning har svart på vitt att det är så. De allt fler externa uthyrar‐ na höjer hyrorna mer och mer, och en allt större del av skolpengen går till hyror (Isobel Hadley-Kamptz, Dagens Nyheter den 5 februari).

Hon hänvisar till en rapport från Kommuninvest som konstaterar att det är bättre för kommuner att äga än att hyra då kommuner alltid får bättre lånevillkor och saknar vinst‐ krav. Det konstateras att det på 25 år blir 25 procent dyrare för kommu‐ nen att hyra av en privat aktör än att själv äga, låna och renovera fastig‐ heten.

Stockholm säljer de senaste skol‐ fastigheterna till SBB – Samhälls‐ byggnadsbolaget. På bara fyra år har SBB vuxit till ett av de största fastighetsbolagen på börsen.

Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge har länge följt SBB då en av deras första affärer var Jordbro Centrum. Där har inga upprust‐ ningar av centrum skett och det har hänt flera gånger att glastaket gett vika för snötyngden på vintern och rasat ner. En misskötsel som utsät‐ ter invånarna för dödsfara.

SBB är namnet till trots inga samhällsbyggare, utan samhälls‐ profitörer. Nu har Socialdemokra‐ terna i Stockholm protesterat mot de grönblåas försäljningar, men andra gånger är det S-styrda kom‐ muner som har gynnat sin egen po‐ lare Ilija Batljan.

Denna S-politiker var tidigare kommunalråd i Nynäshamn och regionalråd i Stockholm, köpte Rikshem och fick göra flera affärer med S-kommuner, men fick spar‐ ken därifrån när han gjorde affärer vid sidan om, och är nu vd för SBB. Nästa på tur i försäljningslistan i Stockholm är sporthallen som också den ligger i Gubbängen. De blågröna vill sälja utan att ha ens analyserat konsekvenserna för de 40 föreningar och den kommunala skola som idag hyr subventionerat i hallen. Det finns ingen botten för hur djupt dessa politiker kan sjun‐ ka. Miljöpartiet satte sig vid mak‐ tens köttgryta och har ätit rikligt av den.

Ett parti som inte ens kan stå för eller förklara sin politik, är det ett parti? När tidningen ETC ber om kommentarer till dessa extremt im‐ populära beslut som MP har varit med och fattat vägrar MP:s företrä‐ dare att svara.

Den här politiken gör samhället och politikerna sjuka. De blågröna måste röstas bort från stadshuset i höstens val. Men det räcker inte.

Det behövs ett parti som kan driva igenom återkommunalisering av privatiserad egendom.

Ett sådant parti måste våga ut‐ mana kapitalet och för att göra det räcker det inte med politikermö‐ ten, det behövs en sådan styrka som kommer av strejker och mass‐ protester på gator och torg. ■

Foto: CC

Blågröna i Stockholm matar miljardärerna

atprischock På grund av de kraftigt höjda priserna på bland annat livsmedel söker sig allt fler som lever på marginalen till sociala matbutiker, som Rädd‐ ningsmissionens matbutiker vilka tar emot överskottsvaror och livsmedelssvinn. I Göteborg har ansökningarna om att få handla i Räddningsmissionens matbutik ökat stadigt de senaste månaderna, där det varje vecka tillkommer kring 60 nya. ”Man försöker överleva”, som en pensionär förklarar i SVT Nyheters inslag den 17 april.

– Det är ett direkt resultat av att det är dyrare att handla, det är dyrare att bo och det är dyrare med bränsle. Man behö‐ ver spara in om man redan lever med små ekonomiska mar‐ ginaler, säger samordnaren för butiken i Göteborg, Maria Nehme O'Neill, till SVT Nyheter.

Skolsköterskornas enorma byråkrati

V

ård i skolan På grund av att skolsköterskans arbets‐ dag allt mer består av olika kontors- och byråkratiska uppgifter, som skanning, journalföring, påminnelser om medgivande till vaccination med mera, och mindre tid går åt till att faktiskt träffa elever, väljer många att sluta. I Stockholms stad slutar 20-25 procent varje år, larmar Vård‐ förbundet den 12 april.

– Mycket beror på att olika kommuner har olika journal‐ system. Man behöver ofta skriva ut och skicka journalen istället för att exportera digitalt. Den administrativa bördan har ökat enormt och det läggs hela tiden till nya uppgifter på oss skolsköterskor. I nuläget är det svårt för oss att arbeta förebyggande och främjande i den omfattning som behövs, säger Tomtebergaskolan i Huddinges skolsköterska, Mari Svensson, till Vårdförbundet.

– Varenda liten insats ska dokumenteras. Det tar tid från kontakten med eleverna, säger också Husbyskolans skolskö‐ terska Athena Karapidaki.

Varning: väg och järnväg allt sämre

I

nfrastruktur Det läggs för lite pengar på underhåll i det för‐ slag på infrastrukturplan som har varit ute på remiss nyligen.

Det menar flera olika stora företag som ska jobba med det.

Trafikverket menar även att stora delar av väg- och järnvägsnä‐ tet kommer att vara i sämre skick efter att infrastruktursplanen har genomförts. Det uppger Sveriges Radio (SR) den 17 april.

– Vi behöver nyttja hela infrastrukturanläggningen och inte bara de större stråken mellan tätorter, säger Stora Ensos Jörgen Olofsson till SR. Ovanpå detta kan tilläggas att den fragmentisering av drift och underhåll av väg och järnväg som har pågått i år‐ tionden knappast har gjort situationen bättre.

Mikroplast funnet i lungorna

M

iljö En ny studie av brittiska forskare vid Hull York Medical School har hittat 12 olika mikroplaster i lungvävnaden hos 11 av 13 patienter. Det är första gången som forskare har upptäckt mikroplast i lungorna på levande människor; tidigare har man funnit det i blod och avföring. Det rapporterar SVT Nyheter den 18 april.

– Vi förvånades över den höga koncentrationen och storle‐ ken på partiklarna eftersom vi inte trodde att partiklarna skul‐ le kunna ta sig ner i lungornas trånga nedre delar, säger Laura Sadofsky, en av studiens huvudförfattare, till SVT Nyheter.

Hanna Karlsson, docent i toxikologi på Institutet för Mil‐ jömedicin vid Karolinska institutet, svarar på frågan om partiklarna kan orsaka sjukdom att: – Det vet vi inte riktigt ännu. Man har sett att industriarbe‐ tare som utsätts för mycket höga halter av textilfibrer eller mikroplaster har en högre risk att drabbas av olika sjukdomar.

Vi vet också att partiklar generellt ger en rad olika hälsoeffek‐ ter. Men i nuläget tror vi inte att exponeringen är så hög och partiklarna är oftast inte akut toxiska. Däremot är det ju pro‐ blematiskt att de är så svåra för kroppen att bryta ner.

Mikroplaster överallt – ett oroande tecken på en ohållbar värld. ■

LULEÅ KOMMUNVAL 6

�

tigeledamot Se kommunfullmäk mmentar till ko os Liv Shange Moy lösa Ja till en regeringens skanda sion för en ny bearbetningskonces mokks kommun gruva i Gállok, Jokk rtiet pa ise (finns på Rättv e-kanal). ub ut yo s Socialisterna

Beowulfs girighet avslöjas av dess koppling till brevlådeföretag i skatteparadis. Malmfyndigheten hävdas vara stor, men malmhalten är betydligt mindre än liknande och övriga svenska gruvor – vilket inne‐ bär mer avfall per ton malm. Fram‐ för allt är järnmalm ingen bristvara och inte heller någon kritisk metall som behövs för omställningen till ökad elektrifiering.

Rasismen mot samer Rennäringen är viktig på grund av arbetstillfällen och inkomster för de som arbetar runt renskötseln, men den är också en stomme i den samiska kulturen. Århundraden av förtryck, bland annat från stat och kyrka, har lamslagit den samiska kulturen, krossat dess religion, stu‐ lit språken för många samer samt splittrat det samiska samhället i grunden.

Renskötseln är, trots att den in‐ nefattar en minoritet av alla samer, en vital del som knyter samman kulturen och därför ses som en sis‐ ta bärande pelare.

Gruvlobbyn och regeringen an‐ vänder rasism som splittring för att krossa motståndet mot exploate‐ ring, som stör eller förstör rensköt‐ seln, men som också sabbar miljö och klimat för alla.

RS kämpar mot all former av förtryck, och försvarar rättigheter för urfolket samer som är viktiga för näringar och kulturen. Men exploateringar av naturresurser rör många och vetorätt mot gru‐ vor måste ges hela lokalbefolk‐ ningen.

Raymond Stokki, RS, talar på en av flertalet manifestationer som RS varit med att anordna mot gruvplanerna i Gállok.

Nej till gruva i Gállok Gemensam kamp behövs för att rädda klimatet, skydda vattnet i Luleälven och försvara samisk kultur, för en framtid där vi har hållbara jobb och kan njuta av oförstörd natur. En gruva i Gállok utanför Jokkmokk skulle hota detta.

Det är en gruvsatsning som bygger på kortsiktiga vinster för ägarna, och rasism och splittring används för att nå dit.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kämpar tillsammans med andra för jobben och klimatet, men också mot rasism och plundring av våra naturresurser.

RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

Hotet mot klimat och miljö Varje gruva påverkar natur och miljö. Dagbrott, sprängningar, klarningsdammar, damm, slam, avfall, dränering av grundvatten – ja, det är många delar av en gruva som påverkar negativt. De senaste åren har gruvprojekt bara i Väster‐ botten, Norrbotten och norra Fin‐ land visat på brustna dammar, sänkt grundvattennivå, förgiftade vattendrag och döda fiskar.

Viktiga kolsänkor som myrar och gammelskog förstörs, den bio‐ logiska mångfalden utarmas, bryt‐ ning och transporter leder till stora koldioxidutsläpp – tillsammans sa‐ boterar allt detta vårt klimat än mer.

Som socialister menar RS att samhället måste planeras demo‐ kratiskt utifrån hela planetens be‐ hov, med gemensamt ägande av naturresurserna. Vetenskapen är

tydlig: miljön kan inte förstöras mer om vi ska rädda klimatet.

Lögnerna om metallerna När den socialdemokratiske nä‐ ringsministern Karl-Petter Thor‐ waldsson framförde regeringens godkännande av ett gruvtillstånd i Gállok var regeringens uttalan‐ de nästintill en kopia av företaget Beowulf Minings alla debattar‐ tiklar för gruvan.

Regeringen och prospekterings‐ bolaget pratar om jobbtillfällen, skatteinkomster, befolkningsök‐ ning, en unik malmfyndighet och satsningarna på så kallad ”grön in‐ dustri”. Men sanningen är att andra gruvkommuner inte växer i befolk‐ ning, snarare tvärtom – arbetskraft måste ”flygas in”. Northvolt i Skel‐ lefteå visar även hur slavliknande arbetsvillkor pressas fram och ut‐ ländsk arbetskraft utnyttjas.

RS säger att om en ny gruva ska övervägas måste vi först se till sam‐ hällets behov. Idag måste fokus vara att till större grad spara på re‐ surserna och utveckla återvinning‐ en av metaller och mineraler samt att satsa utifrån miljöns och män‐ niskors behov. Avgiftsfri kollektiv‐ trafik och utbyggd järnvägstrafik skulle till exempel drastiskt kunna minska behovet av metaller till transportsektorn.

Norrbotten behöver fler investe‐ ringar för utbyggd välfärd – vård och skola i hela länet, ett hållbart skogs‐ bruk som både ger fler jobb och åter‐ ställer biologisk mångfald utan kal‐ hyggen och jobb inom hållbara transporter, återbruk, återvinning och ett utvecklat lokalt jordbruk.

En verklig grön omställning som kräver ett socialistiskt system‐ skifte. Stärk kampen mot gruvan och klimatkrisen, för ett socialis‐ tiskt alternativ – rösta på RS! ■

Luleå kommunval: rösta på

Det kämpande alternativet

LULEÅ KOMMUNVAL 7

ställda undersköterskor och vård‐ biträden i Luleå kommun.

Vi vill också införa en vikarie‐ pool med fast anställda. Satsning‐ en på fler ”på golvet” måste kombi‐ neras med utbildning för att ha personal till tjänsterna.

Försök med kortad arbetstid vi‐ sar på stora förbättringar av perso‐ nalens hälsa. Ohälsa minskar även med ökat inflytande över arbetssi‐ tuationen. Minskade ohälsotal blir som bonus också en verklig bespa‐ ring för kommunkassan.

Vi föreslår även en omställning av schemaläggningen. Istället för delade turer, långpass med 14 tim‐ mar på arbetsplatsen, tungt helg‐ jobb och minutscheman i hem‐ tjänsten behöver vårdpersonalen på varje arbetsplats få personalre‐ surser och tid för att lägga schema enligt de samlade behoven.

Det behövs nya äldrevårdsuppror, likt det som rasade i Luleå 2018-2019.

Fler anställda med bättre villkor ett måste Coronapandemin har blixtbelyst vårdens bräcklighet efter alla nedskärningar. Låg bemanning, brist på utrustning, sönderslagen samordning på grund av privatiseringar och ”marknadstänk” ledde till att tusentals äldre dog i onödan.

I Luleå liksom många andra kommuner har personalbristen blivit akut, och sommarens bemanningskris kan bli den värsta hittills.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

D

et är framför allt arbetar‐ kvinnor som betalar priset för krisen i välfärden i all‐ mänhet och vården i synnerhet.

Att stressymptom är den vanli‐

gaste sjukskrivningsorsaken är inte konstigt – personalbristen leder till både för högt arbetstempo, dåliga scheman och en etisk stress över att inte kunna ge all den hjälp vårdta‐

gare behöver. Till det kommer det sexistiska kapitalistiska samhällets förväntningar på att kvinnor ska acceptera lägre löner, ta större del av hemarbetet, vara projektledare, ta hand om släktingar, anpassa sig till ouppnåeliga kroppsideal och så vidare.

Att i detta läge mer än fördubb‐ la militärbudgeten från 50 till 110 miljarder kronor osäkrar inte bara världen, det är också ett totalt för‐ akt för alla som sliter ut sig i vården eller lider i väntan på behandling.

Bara ökningen av militärbudge‐ ten motsvarar minst 100 000 fler vårdanställda!

Vården kan inte fortsätta så här.

Det behövs ett totalt systemskifte, bort från nedskärningar, toppstyre, privatiseringar och marknadstänk: rusta välfärden – inte militären!

En hållbar äldreomsorg kräver en omorganisering med kontroll över arbetssituationen på ”golvet”, mer personal och bättre samord‐ ning och lagerhållning.

RS vill satsa stort på att öka per‐ sonaltätheten i äldrevården och sam‐ tidigt införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön – det behövs för en värdig vård och en arbetsmiljö du inte blir sjuk av.

Det skulle innebära 200 nyan‐

Foto: RS Luleå

Vården kan inte fortsätta så här!

Våra krav kan bli verklighet. Mil‐ jardrullningen till storföretag med fulla kassakistor under pandemin, och nu till militären, visar att pengar finns i överflöd.

Det som kan ändra fördelningen är att vi går samman underifrån och säger stopp! Se bara på skolkampen i Luleå – när föräldrar, barn och personal gick samman och gick ut på gatorna, mycket tack vare RS:a‐ res samordnande roll, tvingades S+M slänga projektet ”Framtidens Skola” i papperskorgen.

Vissa skolor räddades från stäng‐ ning, andra har återöppnats – det hade aldrig skett utan den gemen‐ samma kampen.

Rättvisepartiet Socialisterna stödjer bygget av en minst lika stark samlande kamprörelse för äldreom‐ sorgen och hela vården – våra plat‐ ser i kommunfullmäktige är en vik‐ tigt plattform för det arbetet! ■

Bostäder efter människors behov – inte marknadens!

Det byggs i Luleå – men höga priser och hyror gör de nya bostäderna otillgängliga för många. För oss finns nu, efter utförsäljningarna av Lulebos lägenheter, färre hyresrätter att köa till. Men det är tyst om bostadskrisen. Kommunen vill till och med riva lägenheter i Svartöstan – istället borde de rustas!

LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

hyror. Att äga fastigheter har där‐ emot sponsrats med diverse för‐ måner och billiga lån.

Resultaten syns i trångboddhet, hemlöshet och dramatiskt vidgade klassklyftor. Nu arbetar S och M i Luleå dessutom med att börja pri‐ vatisera kommunala gruppbostä‐ der – trots alla skandaler kring pri‐ vatiserad välfärd.

Bostadsmarknaden har inte plats för den som saknar köpkraft – den som är ung och vill flytta hemifrån, som behöver lämna ett parförhål‐ lande, som tvingats fly till Sverige, som blivit kroniskt sjuk eller ar‐ betslös. Den som överlever på de osäkra och lågbetalda jobb som allt

RS är aktivt i nätverket Nej till marknadshyra – ja till en social bo‐ stadspolitik. Hundratals protester stoppade regeringens försök att in‐ föra marknadshyra (fritt fram för fastighetsägarna att höja hyrorna som de vill) i juni 2021. Fortsatt kamp stoppade andra försämring‐ ar som ”lägeshyra” och ”Stock‐ holmshyra”.

Men organiseringen och kam‐ pen för allas rätt till bostad behöver fortsätta och växa. Vi kämpar för ett systemskifte i bostadspolitiken! Vi kräver stopp för alla former av ut‐ försäljningar, privatiseringar och marknadshyra, inklusive ”koncept‐ renoveringar” som höjer hyran med

RS är en aktiv del i nätverket Nej till marknadshyra, som vunnit flera segrar.

flera tusen kronor när lägenheter byter hyresgäst.

Hyresrätter som har sålts till mil‐ jardärer måste återkommunaliseras.

Det behövs statliga subventioner och kommunala eller statliga bygg‐ bolag för att renovera klimatsmart och öka takten i byggandet av billiga

Foto: Natalia Medina

R

ättvisepartiet Socialisterna (RS) kämpar för bostad åt alla, för att det ska byggas och rustas efter behov – inte plån‐ bok. Lulebo behöver dubbla målet och bygga minst 200 lägenheter var‐ je år – med rimlig hyra och lågt kli‐ matavtryck. Det behövs för social hållbarhet, men också för klimatet – bygg- och fastighetssektorn stod 2019 för 21 procent av utsläppen i Sverige (och orsakade ännu mer ut‐ omlands genom importvaror).

Under 30 års tid har de styrande gett marknaden allt mer makt över bostäderna. Boende i hyresrätt har ansatts av utförsäljningar, ombild‐ ningar, renovräkningar, bristande underhåll, straffskatter och höjda

fler hänvisas till, som fötts på fel sida av en klassklyfta som allt mer också är i linje med en rasism in‐ byggd i samhällets struktur.

Som pricken över i:et läggs skulden på de som drabbas – som om folk väljer segregation och ut‐ satthet – och de styrandes svar är mer poliser och kontroller, istället för att bygga ett samhälle där alla kan känna sig som hemma.

hyresrätter. Dessutom behöver Lu‐ leås mest utsatta, oavsett ursprung, ett natthärbärge som har öppet året runt.

Vi måste se till att alla som trängs undan får ta plats, i valet och i samhället! Bostadsfrågan måste höras och synas. ■

ANALYS

21 APRIL 2022 # 1 499

8

Nederlaget i Vietnam förfölj Motståndet mot USA:s Vietnamkrig, inte minst på hemmaplan, blev till sist så omfattande att det blev politiskt omöjligt för USA-imperialismen att fortsätta ett krig som de till en början ansåg skulle vara över efter sex månader, men som blev 1900-talets längsta.

I denna artikel, först publicerad i Offensiv år 2005, skildras hur USA-imperialismen besegrades och tvingades dra bort sina trupper från Vietnam 1973.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

Å

r 1975 tågade FNL (Natio‐ nella befrielsefronten i det som då var Sydvietnam) och soldater ur Nordvietnams armé in i Saigons (idag Hô Chi Minh-sta‐ den) centrala delar. Under de sista dagarna i april 1975 flydde Sydviet‐ nams korrupta kapitalister med sina dollarfyllda resväskor i sällskap med USA:s ambassadör och CIA. Vietnam var enat och befriat.

På 1 maj 1975 firades segern i Vi‐ etnam världen över. Efter enorma offer och oemotsvarad heroism hade de fattiga i Vietnam, med stöd av en global solidaritetsrörelse, slutligen besegrat den största imperialistiska maktens krigsmaskin och deras ma‐ rionettregim i Sydvietnam.

Den sydvietnamesiska lydregi‐ mens fall var enbart en tidsfråga efter att USA hade dragit bort sina trupper och tvingats sluta ett freds‐ avtal med Nordvietnams regering.

USA-imperialismens politiska och militära nederlag i Vietnam, Laos och Kambodja (Indokina) kas‐ tar än idag långa skuggor över Vita huset och det amerikanska krigs‐ högkvarteret Pentagon. Sedan mit‐ ten av 1970-talet har ”Vietnamsyn‐ dromet”, rädslan att på nytt dras in i långvarigt krig och utkämpa markstrider med oundvikliga döds‐ offer som följd, förföljt USA-impe‐ rialismen.

Det 30 år långa Vietnamkriget var det längsta av de många krig som ra‐ sade under 1900-talet. Den natio‐ nella, men också sociala befrielse‐ kampen, besegrade inte bara den franska imperialismen utan också

mabomber (atombomber). Redan 1967 erkände USA:s försvarsdepar‐ tement att man sammanlagt hade fällt 1,5 miljoner ton bomber över Vietnam, 75 000 ton mer än vad som fälldes över Europa under hela and‐ ra världskriget.

USA-imperialismens krig i Vi‐ etnam började med att man först fi‐ nansierade Frankrikes kolonialkrig 1945-1954 och därefter, särskilt efter 1960, började man bedriva ett eget krig.

Kanske så många som tre miljoner människor dog i Vietnam. Mer‐ parten av dem dödades av USAimperialismens bomber. Närmare 58 000 amerikanska soldater förlo‐ rade sina liv och 300 000 skadades.

För att skövla skogs- och djung‐ elområden samt försvåra gerillakri‐ get använde sig USA-imperialismen av kemisk krigföring. Ett av prepa‐ raten, Agent Orange, innehöll diox‐ in, ett av de mest giftiga och cancer‐ framkallande ämnen som finns. ”Denna kemiska krigföring gick under namnet Operation Hades.

En utredning gjord av USA:s kon‐ gress avslöjade att motsvarande tre kilo dioxin hade släppts på varje man, kvinna och barn i Sydviet‐ nam... Det krig som officiellt avslu‐ tades 1975 pågår ännu; den förore‐ nade jorden och vattnet förgiftar nu en tredje generation”, skrev den välkände journalisten John Pilger efter sitt besök i Vietnam 1995.

Antalet bevisade döda kroppar var en av de mätare som den ameri‐ kanska armén använde sig av för att mäta framgångar i kriget. Men

Det var de vietnamesiska massornas obrutna motståndsvilja tillsammans med de omfattande protesterna mot kriget, inte minst i USA, som lade grunden för nederlaget. världens mäktigaste kapitalistiska nation – USA. I Vietnam kom impe‐ rialismens brutala politik och krig‐ föring att radikalisera de många fat‐ tiga och FNL (Nationella befrielse‐ fronten, ledd av kommunistpartiet).

Vietnamkriget visade hur långt imperialismen är beredd att gå i för‐ svaret av sina intressen – profiter, marknader, makt och prestige. USAimperialismens bombmattor över Vietnam hade en total sprängkraft motsvarande hundratals Hiroshi‐

trots terrorbombningar, kemisk krigföring och mer än en halv mil‐ jon amerikanska soldater som mest i Vietnam kunde USA:s krigsmakt inte besegra Nordvietnams armé och FNL. Det var de vietnamesiska mas‐ sornas obrutna motståndsvilja till‐ sammans med de omfattande pro‐ testerna mot kriget, inte minst i USA, som lade grunden för neder‐ laget. När USA tvingades lämna Vietnam 1973 skedde det mot bak‐

USA-imperialismens politiska och militära nederlag i Vietnam, Laos och Kambodja (Indokina) kastar än idag långa skuggor över Vita

grund av en djup ekonomisk, poli‐ tisk och social kris för världens do‐ minerande imperialistiska makt.

Sympati och stöd till den revolutio‐ nära kampen i Vietnam var en viktig beståndsdel i den internationella ra‐ dikaliseringsprocessen (vänstervin‐ darnas växande styrka) under slutet av 1960-talet och början av 1970-ta‐ let. Aktiv solidaritet med kampen i Vietnam lade flera grundstenar till det som skulle bli en ny vänster.

De första antikrigsprotesterna ägde rum i mitten av 1960-talet, inte långt efter det att USA hade in‐ lett bombkriget mot Nordvietnam (1965).

Påhittade torpedattacker mot amerikanska fartyg i Tonkinbukten året innan användes som en ursäkt för bombkriget. Tonkinhändelser‐ na var en lögn som kokats ihop av Pentagon och Vita huset.

Imperialismen är alltid beredd att manipulera händelseförloppet, sprida direkta lögner och fabricera incidenter för att få ett svepskäl till ett militärt ingripande, som var fal‐ let med Iraks påstådda innehav av massförstörelsevapen innan inva‐ sionen 2003.

Planerna på ett bombkrig mot Nordvietnam fanns redan klara långt innan den fabricerade inci‐ denten i Tonkinbukten. Bomberna mot Nordvietnam hade föregåtts

av en ständigt upptrappad militär närvaro i Sydvietnam.

I mitten av 1967 hade USA 431 000 soldater stationerade i Viet‐ nam, som mest hade man en styrka på drygt 500 000 man. Till detta ska läggas 100 000 ”allierade” soldater från bland annat Australien, vars armé använde svenska vapen, samt hundratusentals soldater i den syd‐ vietnamesiska marionettregimens styrkor. De flesta soldater var under 20 år, som kom från fattiga förhål‐ landen och skickades till Vietnam för att utkämpa de rikas krig.

FNL hade i sina led tiotusentals kämpar och på dess sida deltog den nordvietnamesiska armén. Militärt var USA överlägset, men FNL och de nordvietnamesiska trupperna hade ett starkt socialt och politiskt stöd i Vietnam och globalt. Det skulle visa sig vara avgörande. År 1968 kom att bli en vändpunkt i Vietnam och i resten av världen. Året inleddes med Nordvietnams och FNL:s storoffensiv – Tet-offen‐ siven. Tet-offensiven var en samlad attack mot 100 städer i Sydvietnam.

I Saigon – då Sydvietnams huvud‐ stad, idag Ho Chi Minh-staden – angreps den amerikanska ambassa‐ den. Ett regelrätt slag utkämpades på ambassadområdet, vilket inför en hel värld visade USA-imperia‐ lismens sårbarhet.

Tanken bakom Tet-offensiven var att FNL och Nordvietnam skul‐ le börja driva bort USA:s och mari‐ onettregimens styrkor från städer‐ na. Så skedde inte, gerillan var inte tränad för ett stadskrig och stödet i städerna förblev i mångt och myck‐ et passivt. Inom tio dagar hade sto‐ ra delar av offensiven kommit av sig. Men i Sydvietnams tredje störs‐ ta stad Hué pågick striderna under flera veckor.

I militära termer var Tet-offen‐ siven ingen framgång för FNL och Nordvietnams armé, utan ett bak‐ slag, men den fick avgörande poli‐ tiska effekter och globalt växte anti‐ krigsopinionen. Gerillaförbanden var som ”fisken i vattnet” på lands‐ bygden och i djungeln, men så var inte fallet i städerna. Tiotusentals FNL-soldater, många av dem erfar‐ na kadrer och i befälsställning, för‐ lorade sina liv. Gerillan fick retirera till landsbygden.

Men i politiska termer blev Tetoffensiven en triumf. Att den kun‐ de äga rum efter år av terrorbomb‐ ningar och ständiga truppförstärk‐ ningar sände chockvågor genom den amerikanska nationen.

I det amerikanska presidentvalet i november 1968 lyckades republika‐ nernas kandidat Richard Nixon få majoritet med löfte om en ”heder‐ sam fred”. Demokraterna, som hade

21 APRIL 2022 # 1 499

9

jer ännu USA-imperialismen vit. Redan innan julen 1972 sa 80 procent av de tillfrågade i en Sifoundersökning att man stödde kravet på ”USA ut ur Vietnam”. Vietnam‐ rörelsen i Sverige DFFG hade en viktig del i att opinionen hade vänt.

Mellan 1966-69 tredubblades antalet lokala FNL-grupper i Sveri‐ ge; som mest fanns det 150 och kanske så många som 10 000 med‐ lemmar. DFFG var en aktivistorga‐ nisation och dess tidning Vietnam‐ bulletinen hade som mest en upp‐ laga på 60 000.

Tyvärr kom DFFG:s ledning mer och mer att utvecklas i maois‐ tisk (Kinas stalinism) riktning.

Ledningen för DFFG stödde helt den kinesiska byråkratin i striden mot Sovjetbyråkratin. Stalinismen och ”socialism i ett land” var inter‐ nationalismens och den socialistis‐ ka demokratins motsats, vilket inte bara visades av striden mellan Moskva och Peking, utan också i de krig som sedan bröt ut mellan Viet‐ nam och Kampuchea (idag Kam‐ bodja) och Kina-Vietnam 1978-79.

Alla var stalinistiska stater som be‐ nämnde sig som ”socialistiska”.

Åren 1969-70 deltog uppemot 36 miljoner amerikaner i någon form av protest mot kriget. Samtidigt som Vietnamkriget förvandlades till ett Indokinakrig, intensifierade USA-imperialismen den så kallade ”vietnamiseringen” – den sydviet‐ namesiska regeringen skulle själv få utkämpa markkriget.

Antalet USA-soldater minska‐ des, allt medan flyget och marinen fick större resurser. ”Vietnamise‐ ringen” var en tydlig indikation på att USA-imperialismen hade börjat inse att kriget hade förlorats.

Med invasionen av Kambodja breddades motståndet mot kriget, särskilt efter den 4 maj 1970. Det var den dag då Nationalgardet sköt 61 skott mot en studentdemonstra‐ tion vid Kent State University i Ohio, USA. Fyra studenter dödades och åtta skadades.

Antikrigsprotesterna var enorma världen över, så även i USA där de trappades upp rejält efter att nationalgardet sköt ihjäl fyra protesterande studenter i Ohio 1970.

Dödsskjutningarna i Ohio gav upp‐ hov till de mest omfattande prote‐ sterna mot kriget i USA. National‐ gardet kallades in i 16 delstater. Det rådde ett nästan inbördeskrigslik‐ nande tillstånd på vissa håll. Panik rådde i Vita huset. Presidenten fick ett nervöst sammanbrott och fick låsas in.

En borgerlig historiker skrev: ”Enligt Charles Colson (en av Nix‐ ons medarbetare) sänkte sig en be‐ lägringsstämning över Vita huset [efter proteststormen mot invasio‐ nen av Kambodja]. Nu är det ’vi’ mot ’dem’. Vakterna var enligt en an‐ nan iakttagare övertygade om att ’en vänsterrevolution’ var fullt tänkbar” (Barbara W. Tuchman: Dårskapens vägar).

Krigsmotståndet märktes också bland USA:s soldater i Vietnam.

Demoraliseringen bredde ut sig och bland trupperna växte opposi‐ tionen. Myterier, ordervägran och deserteringar, och för första gång‐ en i den amerikanska arméns his‐ toria förekom regelrätta mord på officerare och underbefäl.

I krigets slutskede var USA:s krigs‐ makt i Vietnam i ett tillstånd av för‐ fall. Det fanns åtminstone 245 op‐ positionella tidningar som trycktes och spreds bland trupperna i Viet‐ nam. I samma bok citeras en ameri‐ kansk överste som menade att sön‐

derfallet påminde om ”den tsaristis‐ ka ryska arméns kollaps 1916-17”. I början av 1970-talet var hela det amerikanska samhället i kris. Även ekonomiskt hade USA:s hegemoni inom det kapitalistiska blocket (Väst) försvagats. Vietnam‐ krigets växande kostnader bidrog till USA:s växande underskott och dollarfall. Till sist rasade det inter‐ nationella valutasystemet samman, som hade baserats på dollarns fasta värde i förhållande till guldet sedan andra världskrigets slut.

USA-imperialismens kris var så djupgående att skulle ha funnits en historisk chans för ett socialistiskt genombrott i USA om det funnits ett revolutionärt arbetarparti, likt bolsjevikerna i Ryssland 1917, med massförankring. Men något sådant parti fanns inte. Presidentämbetets förfall var ett tydligt uttryck för USA-imperialismens kris. Visserli‐ gen återvaldes Nixon 1972, men han satt på övertid.

I samband med presidentvalet 1972 avslöjades Watergate-skanda‐ len efter att presidentens ”rörmoka‐ re” tagits på bar gärning när de bröt sig in i demokraternas högkvarter i kontorskomplexet Watergate (de så kallade ”rörmokarna” var ett gäng reaktionära gangsters som agerade på presidentens uppdrag).

Alla presidentens män drogs in i Watergate-härvan. I slutändan hade

Foto: Public Domain

innehaft presidentposten 1960-68, sågs som direkt ansvariga för kriget, vilket bidrog till Nixons seger.

Men Nixonadministrationen ut‐ vidgade och trappade upp kriget.

Efter att först ha inlett ett bombkrig mot Kambodja gav Nixon (i början av 1970) order om att USA-imperi‐ alismen skulle invadera landet. Året därefter invaderade den sydvietna‐ mesiska armén Laos. Med denna utvidgning fick antikrigsrörelsen ännu större tyngd och stöd.

Foto: Public Domain

huset och krigshögkvarteret Pentagon.

den härskande klassen inget annat val än att sparka Nixon. Nixons av‐ gång följdes sedan av åtgärder med syftet att stärka kongressens makt på bekostnad av presidentämbetet för att på så sätt undvika att Vita huset bedrev en sådan politik att USA-imperialismen kastades in i nya militära äventyr/krig.

I slutet av 1972 inledde Nixonad‐ ministrationen en av den moderna historiens värsta terrordåd – bomb‐ ningarna av Hanoi och hamnstaden Haiphong (Nordvietnam).

Terrorbombningarna möttes av enorma protester världen över. I Sverige fördömdes de av den soci‐ aldemokratiske statsministern Olof Palme, som jämställde bombning‐ arna med nazistiska illdåd under andra världskriget. Tiotusentals demonstranter tågade till USA:s ambassad.

De fem riksdagspartierna (S, M, VPK, C och FP) tog initiativ till en namninsamling för fred i Vietnam som på ett par veckor underteckna‐ des av 2,7 miljoner personer. Detta var det politiska etablissemangets sätt att försöka ta udden av och ini‐ tiativet från den verkliga antikrigs‐ rörelsen; de förenade FNL-grup‐ perna (DFFG), som bildades 1966.

Men namninsamlingen och an‐ talet underskrifter gav också besked om hur impopulärt kriget hade bli‐

Maoismens inflytande inom DFFG återspeglades också i att man inte talade i termer om klasser, utan om ”folket”. Parollen om ett socialis‐ tiskt Vietnam förbjöds och ingen kritik tilläts mot FNL:s eller Nord‐ vietnams stalinistiska ledning.

DFFG:s aktivister gjorde detta till trots en pionjärinsats för att väcka opinion mot USA:s krig.

Istället för okritiska hyllningar till FNL och Ho Chi Minh reste de som kom att bilda CWI (dagens ISA), däribland ”offensivarna” i Sverige, dagens Rättvisepartiet Socialister‐ na, parollen: ”USA ut ur Vietnam.

Låt det vietnamesiska folket självt bestämma sin framtid”.

Samtidigt poängterade man att en seger för den vietnamesiska revo‐ lutionen vore ett oerhört nederlag för USA-imperialismen. Men stalin‐ ismen, enpartistaten, skulle såväl be‐ gränsa revolutionens landvinningar som omöjliggöra att de stater som kastat av sig imperialismens ok för‐ enades i en frivillig, socialistisk fede‐ ration för att på så sätt sprida revolu‐ tionen och hålla ut gentemot världs‐ kapitalismens tryck.

Kampen i Vietnam 1945-75 kom‐ mer för alltid att vara en inspira‐ tion för de som slåss för en socia‐ listisk värld. Vietnamkriget visade att imperialismen kan besegras.

Detta gäller trots att den vietna‐ mesiska regimen från slutet av 1980talet bedrivit en politik som fullbor‐ dat kapitalismens återupprättande.

Vietnams ekonomi har, precis som Kinas, vuxit snabbt under senare år, men till priset av ökade klyftor och att många sociala framsteg vad gäl‐ ler exempelvis hälsovård rullats till‐ baka. En ny social revolution i Viet‐ nam är därför nödvändig. ■

INTERNATIONELLT

21 APRIL 2022 # 1 499

10

Vi motsätter oss också klart och tydligt den amerikanska och väster‐ ländska imperialismens agenda, att genom Nato gå in för att omringa Ryssland och bidra till att skapa för‐ utsättningarna för detta krig.

Nu öser de in krigsmaterial över landet och inför exempellösa sank‐ tioner mot Ryssland som är en form av kollektiv bestraffning av det ryska folket och en krigshand‐ ling, samt en varning till Kina.

Vi pekar på arbetarklassens so‐ lidaritet som den enda kraft som kan förhindra glidningen mot en mycket mer omfattande konflikt som hotar den mänskliga civilisa‐ tionen. Även om krigspropagan‐ dan har haft en betydande effekt i västvärlden och i Ryssland självt kommer detta att ebba ut.

Arbetarklassens massa är ännu inte redo att utmana kriget, men ungdomen kommer att börja slå tillbaka när västvärldens ”demokra‐ tiska” anspråk börjar avslöjas på rik‐ tigt och särskilt när krigets fruk‐ tansvärda ekonomiska konsekven‐ ser börjar avslöjas. I Ryssland ser vi redan glimtar av hjältemodigt mot‐ stånd. Kapitalismen föder krig, men krig är historiskt sett också revolu‐ tionens barnmorska.

Detta är en era av djupgående kapitalistisk nedgång. Kriget och att det kan eskalera till en mer fullskalig konflikt är i sig ett erkännande av olösliga motsättningar.

Det här uttalandet om kriget i Ukraina och dess konsekvenser för den globala kapitalismens många olika kriser diskuterades, debatterades, ändrades och godkändes enhälligt vid ett möte mellan den 28 mars och 1 april i Wien, Österrike, med ISA:s internationella kommitté – vår internationella styrelse som valdes på vår världskongress. Följande är en kraftigt förkortad version; uttalandet i sin helhet finns att läsa på socialisterna.org.

UTTALANDE FRÅN ISA:S INTERNATIONELLA KOMMITTÉ

K

riget i Ukraina visar slut‐ giltigt att världsrelationer‐ na har gått in i en ny era, en förändring som utvecklats sedan 2007-2009 och ytterligare fördju‐ pats av covid-pandemin.

Vilka är kännetecknen för denna nya era, efter nyliberalismen? Ett viktigt kännetecken är den klart ökande imperialistiska militaris‐ men, som åtföljs av en uppvigling av nationalism och en snabb uppdel‐ ning av världen i två imperialistled‐ da läger i ett nytt, inte så kallt krig.

Under de senaste åren har vi be‐ vittnat en partiell frikoppling av USA:s och Kinas ekonomier, de två största i världen, som har gått från att vara drivkrafter för globalise‐ ringen till drivkrafter för avgloba‐ lisering. Nu har vi den snabba, ra‐ dikala frikopplingen av Ryssland från de västerländska ekonomier‐ na samt Japan och Australien.

Detta är en era av djupgående

kapitalistisk nedgång. Kriget och möjligheten att det kan eskalera till en mer fullskalig konflikt är i sig ett erkännande av olösliga motsätt‐ ningar.

Imperialistiska länder från Kina till Tyskland och USA ökar bokstav‐ ligen produktionen av sina dödsar‐ senaler, samtidigt som mänsklighe‐ ten står inför en existentiell klimat‐ kris som blir värre för varje dag.

Kriget är ytterligare en ekologisk ka‐ tastrof.

Detta krig kommer också under en förödande pandemi som har dödat långt över 20 miljoner människor världen över och som fortfarande rasar. Kinas noll-covidpolitik håller på att bryta samman inför omik‐ ronvarianten. I västvärlden har de härskande klasserna i princip gett upp efter att helt ha misslyckats med att begränsa epidemin eller ut‐ veckla en seriös strategi för global vaccinering.

Till detta kommer att den kapi‐ talistiska ekonomins underliggande kris, som föregick pandemin men förvärrades av den, går in i en ny fas som utlöses av en energichock och snabbt stigande inflation.

Förutom den ryska ekonomins kollaps som utlöses av brutala sank‐ tioner från Väst kan kriget leda till att Europa och USA hamnar i reces‐ sion.

Konsekvenserna för den nyko‐ loniala världen kommer att bli än mer förödande när livsmedelspri‐ serna stiger och skuldkrisen för‐ värras. På det hela taget har de se‐ naste två årens pandemi och eko‐ nomiska kris massivt ökat ojämlik‐ heten på global nivå liksom den absoluta fattigdomen.

MARXISTER OCH IMPERIALISM Marxister idag utgår från motstånd mot all imperialism, vilket Lenin, Trotskij och andra internationalis‐ ter gjorde för hundra år sedan. De förklarade hur imperialismens uppkomst och finanskapitalets do‐ minans är en fas i den kapitalistis‐ ka utvecklingen och pekade på hur produktionskrafterna i själva ver‐ ket har utvecklats bortom det kapi‐ talistiska produktionssättet.

Idag kunde det inte vara tydli‐ gare hur den kapitalistiska natio‐ nalstaten är ett absolut hinder för den mänskliga ekonomins fortsat‐ ta utveckling.

Vi motsätter oss fullständigt

Foto: Palinchak

Kriget i Ukraina, den nya eran och kapitalismens kris

DEN BREDARE EFFEKTEN

den ryska imperialismens invasion av Ukraina som föregicks av Putins tal där han gav bolsjevikerna skul‐ den för Ukrainas existens och i hu‐ vudsak förnekade den ukrainska nationens historiska verklighet.

Putins ytterst reaktionära inva‐ sion har redan skapat en humanitär katastrof med över fyra miljoner som har tvingats fly utomlands och över sex miljoner internflyktingar.

Putin hävdar att hans mål är att ”de‐ militarisera” och ”avnazifiera” Ukrai‐ na. Vi stöder det ukrainska folkets kamp mot den militära ockupatio‐ nen, men vi motsätter oss helt och hållet Zelenskyj-regimen som – även om den uppenbarligen inte är fascis‐ tisk – också är reaktionär i grunden.

Både Putin och Zelenskyj sam‐ arbetar med extremhögern i sina egna länder och internationellt. Pu‐ tin har stött och till och med finan‐ sierat högerextrema och fascistiska partier i Europa, däribland Gyllene Gryning i Grekland och Front Na‐ tional i Frankrike, som nu har bytt namn till Rassemblement National (Nationell samling), medan Zelen‐ skyj stöder den nynazistiska Azov‐ bataljonen och hans regim har re‐ habiliterat nazistkollaboratörer från andra världskriget.

Utan att ignorera de illusioner som finns måste vi tålmodigt förkla‐ ra att Zelenskyj och hans regim inte är några vänner till vanliga ukrains‐ ka arbetare från arbetarklassen.

Kriget i Ukraina kan inte skiljas från det bredare sammanhanget av den globala konflikten mellan USA-im‐ perialismen och Kinas imperialism.

Det råder ingen tvekan om att en del av det budskap som Biden för‐ söker sända KKP-regimen genom västmakternas ”enighet”, de för‐ ödande sanktionerna mot Ryssland och floden av krigsmateriel som strömmar in i Ukraina är att ge en varning i allmänhet – och i synner‐ het om vad som väntar om Peking‐ regimen invaderar Taiwan.

En viktig skillnad är att Taiwan är av mycket större strategisk betydelse för USA-imperialismen än Ukraina.

Om ett kinesiskt försök att invadera Taiwan skulle lyckas, eller i den osannolika händelsen att processer‐ na i Taiwan skiftar i en avgörande Kina-vänlig riktning, skulle detta in‐ nebära en avgörande utmaning för USA-imperialismens strategiska do‐ minans i Indo-Stillahavsregionen, med massiva återverkningar även för den japanska imperialismen, Indien och andra regionala nyckelmakter.

Ett sådant nederlag för USA skulle innebära slutet på den ameri‐ kanska eran och den kinesiska im‐ perialismens seger i denna avgöran‐ de geopolitiska sfär. Kriget i Ukrai‐ na har avsevärt stärkt de USA-vänli‐ ga illusionerna bland massorna i Taiwan, med en motsvarande ök‐ ning av stödet för den USA-vänliga DPP-regeringen. Även om det skulle bli en för‐ handlingslösning på kriget i Ukrai‐ na som en del av en bredare ”åter‐ ställning” av förbindelserna mellan USA och Kina, vilket inte kan ute‐ slutas, skulle detta bara vara en till‐ fällig respit. Det finns ingen väg tillbaka till den hyperglobaliserade nyliberala ordningen. ■ Fortsätt läs på socialisterna.org

21 APRIL 2022 # 1 499

11

Kshama Sawant (längst t.h), fullmäktigeledamot för Socialsit Alternative i Seattle, gav sitt helhjärtade stöd till den framgångsrika strejken.

Helgen innan påsk strejkade fackligt anslutna anställda på Starbucks butik i Marysville i delstaten Washington. Deras tre dagar långa strejk handlade bland annat om en lön det går att leva på och som är indexreglerad (uppjusterad i takt med inflationen), utökad bemanning, gratis sjukvård och ett omedelbart slut på Starbucks antifackliga agerande.

BIA LACOMBE

Socialist Alternative i Seattle (ISA:s sympatisörer USA)

B

aristorna hade precis börjat ansluta sig till facket när de inledde sin strejk den 8 april.

När strejken avslutades den 10 april hade över två tredjedelar av buti‐ kens 22 anställda gått med i facket.

Kommunfullmäktigeledamoten Kshama Sawant, tillsammans med andra medlemmar från Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA) och Democratic Socialists of America, gav de strejkande fullt stöd och aktiv solidaritet.

Med hjälp av strejkvaktskedjor, sånger och konkreta krav vann de strejkande stort stöd från allmän‐ heten och visade den makt som an‐ ställda får i kollektiv kamp.

De strejkande vittnade om kronisk underbemanning och att de ibland har tvingats jobba mer än tio tim‐ mar i sträck utan lagstadgad rast samt att butiken drabbats av två råttangrepp inom loppet av ett år på grund att de inte kunde slutföra rengöringen, trots ständig övertid.

De berättade också att Star‐ bucks chefer hade använt hot och repressalier för att hindra dem från att gå med i facket samt att genom‐ snittslönen i butiken var så låg som 15 dollar i timmen, vilket innebär att många av de anställda befinner sig långt under fattigdomsgränsen.

– Det finns pengar för att ge Star‐ bucks avgående vd Kevin Johnson en

40-procentig löneförhöjning, men baristorna kan inte betala hyran. Var är vår löneförhöjning? frågar en an‐ ställd.

Dagen innan strejken hade två ba‐ ristor tvingats att på egen hand un‐ der sex timmar sköta all verksamhet i butiken. Efter det sa de anställda att nu är det nog.

– Vi stängde butiken, såg till att den var fin och snygg, och gick ut, berättar Katelyn McCoy, en av strejkens organisatörerna och ba‐ rista på butiken.

De gjorde plakat, formulerade en kravlista och kom tillbaka nästa dag för att stänga butiken. Liksom många av deras kolleger på Star‐ bucks runt om i landet är de flesta av de anställda i den här butiken unga.

För första gången i sina liv, men tro‐ ligen inte den sista, lämnade de job‐ bet för att kämpa för rätten att bilda en fackförening och för bättre liv för sig själva och sina arbetskamrater.

Eftersom strejken startade så snabbt var det få personer utanför butiken

som till en början kände till den. Det var därför avgörande att de strejkan‐ de tog kontakt med fackligt anslutna Starbucksarbetare i närliggande Se‐ attle, som i sin tur satte dem i kon‐ takt med Socialist Alternatives kom‐ munfullmäktigeledamot Kshama Sawant som har gett fullt stöd till Starbucks- och Amazonanställdas kamp för rätten att organisera sig.

Efter att ha blivit kontaktad åkte Kshama Sawant tillsammans med tre andra omedelbart upp till Ma‐ rysville för att på plats ge stöd till strejken så länge den varade.

Under de två första dagarna av strejken försökte ledningen krossa den genom att hålla Drive-Thrus öppet, men det stoppades till sist av strejkvaktskedjorna som fick bilar‐ na att vända om. Chefer från andra Starbucksbutiker skickades också in för att hålla butiken öppen, men för varje dag ökade antalet strejkan‐ de baristas. Den tredje dagen hade de vunnit över många av sina med‐ arbetare, och ledningen hade ingen kvar som kunde driva butiken, så den stängdes.

Den modiga strejken bland Star‐ bucksarbetarna i Marysville utgör en fortsättning på den kamp som drivits på andra butiker runt om i landet, och som en del i den kam‐ pen organiseras en demonstration i Seattle den 23 april under parol‐ len ”Fight Starbucks Union Bus‐ ting” (ungefär: Stoppa Starbucks antifackliga hållning).

Arbetare över hela USA börjar dra slutsatsen att det enda sättet att verkligen slå tillbaka mot massiva företag som ägs av miljardärer och mångmiljonärer är att trappa upp, organisera strejker och mobilisera så många arbetare som möjligt kring konkreta krav på arbetsplat‐ sen.

– Jag tror definitivt att det be‐ hövs en nationell strejkdag där vi vi‐ sar Howard Schultz (Starbucks chef och storägare) att vi menar allvar. Vi vill ha en lön som går att leva på och vi vill bli rättvist behandlade, säger Katelyn McCoy, och hennes kollega Lincoln Wheeler håller med: – Vi behöver en landsomfattande strejk som helt stänger Starbucks. ■

Akut vattenbrist i Chile – i händerna på privata bolag

I

12 år har Chile haft vattenbrist, och nu är det så illa att huvudstaden Santiago överväger att börja ransonera vattnet för de drygt 7 miljoner invånarna. Detta sker i ett land där allt vatten är privatise‐ rat, till och med grundvattnet.

Vattenbristen i Chile är inne på sitt tret‐ tonde år, och det är den värsta torkan på över 60 år. Orsakerna till torkan är både klimatförändringar, som innebär mer vär‐ me och mindre regn, men också en extrem överexploatering av landets sötvattentill‐ gångar.

Allt vatten i Chile ägs av privatpersoner och privata företag, vilket också innebär att vatten inte är en rättighet. Detta regleras i Chiles nuvarande grundlag, som skrevs un‐

der Pinochetdiktaturen som en del i utveck‐ landet av det nyliberala systemet.

I grundlagen beskrivs ägandet av vat‐ tenkällor som en rättighet, någonting som gynnar ett litet fåtal människor på be‐ kostnad av såväl resten av befolkningen som miljö och ekosystem.

I år är vattenbristen så pass svår att hu‐ vudstaden Santiagos politiska ledning över‐ väger en ransonering av vattnet. Om detta genomförs eller inte beror på hur mycket det regnar under kommande månader. I hu‐ vudstaden Santiago bor 7,1 miljoner männi‐ skor, och de är framför allt beroende av flo‐ derna Mapocho och Maipo för sitt vatten.

Under förra året regnade det inte till‐

räckligt mycket, och särskilt juli månad var onormalt varm och torr. I Chile är juli en vintermånad och det ska normalt sett komma mycket nederbörd under perioden.

Att vattnet är privatiserat innebär att det inte finns begränsningar på hur mycket det kan exploateras för privata vinster. Landets industrier kräver stora mängder vatten – gruvindustrins vattenanvändning är till‐ räckligt för att förse 75 procent av landets befolkning med vatten. Gruvindustrin ägs till stor del av utländska privata företag.

Jordbruket använder också enorma mängder vatten. Ett exempel på det är avokado, som säljs dyrt utomlands. För att framställa ett kilo avokado går det åt un‐

Foto: Socialist Alternative

USA: Framgångsrik tre dagars strejk på Starbucks i Marysville

gefär 1 000 liter vatten. Ändå skylls vatten‐ bristen enbart på klimatförändringarna.

Men just nu finns det en unik chans att förbättra situationen. Just nu arbetar en folkvald grupp med att skriva en ny grundlag, som ska baseras på alla männi‐ skors behov istället för bara de rikas. En av frågorna som länge har diskuterats är frågan om vattenrättigheter och att vatten måste vara en mänsklig rättighet.

Om den nya grundlagen tar bort möjlig‐ heten till privat ägande av vattenkällor är det ett mycket viktigt steg. Men det behövs samtidigt en kamp för klimatet, ett stopp på exploateringen av Chiles naturresurser och förstatligande av storbolagen. ■ Louise Strömbäck

INRIKES

21 APRIL 2022 # 1 499

12

Helgens kravaller började i Skäggetorp i Linköping. Magdalena Andersson varnar för ”minskad sammanhållning”, men klyftorna har inte skapats i helgen, utan under årtionden.

Vad hände och varför?

Påskhelgens kravaller har fått stor uppmärksamhet och är oroväckande. De som bor i ”utsatta områden” utsätts för våld och förstörelse, utlösta av den extrema rasisten Rasmus Paludans koranbränning.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

D

e ”lösningar” som föreslås politiker och polis är mer av samma åtgärder som lett till dagens situation. De försvarar också Paludans ”rätt” till rasistiska provokationer, där han ska skyddas av stora och dyra polisinsatser. Den verkliga frågan bland de många som oroas av Paludans framfart är natur‐ ligtvis hur den allt grövre rasismen ska stoppas.

Oron efter helgen är stor bland boende där kravallerna ägde rum.

14 civila och 26 poliser skadades i förorter i sex kommuner (Linkö‐ ping, Norrköping, Stockholm, Örebro, Malmö och Landskrona).

44 personer har gripits av polisen, tre av dem med skottskador från polisens varningsskott. Polisbilar och civila fordon har förstörts och brunnit.

Hårdare straff och fler poliser med kraftigare vapen är svaret från politiker och media, sammanfattat av statsminister Magdalena An‐ dersson som ”De ansvariga ska gri‐ pas, dömas och avtjäna sina straff ”.

Polisminister Morgan Johansson försvarar sig med att polisen har fått rekordstora tillskott de senaste åren.

Rasister på sociala media jublar och trappar upp sin kampanj för utvisningar och sin hets mot alla som försvarar en human flyktingoch migrationspolitik.

Inget av detta är nytt. De som bor i de 61 områden polisen betecknar som utsatta har under många år sett ständiga försämringar parallellt med ökad kriminalitet. De enda stegen i positiv riktning är lokala initiativ, nätverk och organisering.

De som vandaliserar eller langar droger har inte begränsats av Mor‐ gan Johanssons poliser, utan när det skett har det varit av lokal organise‐ ring, till exempel i Husby i Stock‐ holm, Jordbro i Haninge och Ham‐ markullen i Göteborg. Nu i helgen har lokala media rapporterat om ini‐ tiativ i Örebro och Jönköping. I Ro‐ sengård släckte lokalt boende flera bränder.

De som bor i utsatta områden har inte valt att i genomsnitt vara fattigare, ha osäkrare jobb och lägre utbildningsnivå. Att klyftorna ökat dramatiskt i Sverige är ett resultat av medveten politik. I ena änden re‐ kord i miljardärer, och i den andra unga människor utan framtid.

Helgens kravaller började i Skäg‐ getorp i Linköping. Där är andelen med ”låg ekonomisk standard” 47,4 procent mot 15,3 i resten av kommu‐ nen. Andelen med hög ekonomisk standard är 0,4 procent jämfört med mer än tio gånger större andel i Lin‐ köping som helhet. Arbetslösheten i Skäggetorp är över 20 procent. Av en befolkning på drygt 10 000 är 1 778 barn som lever i relativ fattigdom.

Utsatta områden har en hög andel som är födda utomlands eller har två föräldrar som är det. Bakom detta finns ingen ”etnisk förklaring”, utan det är helt enkelt frågan om klass – invandrade arbetare med lågavlönade jobb eller som är ar‐ betslösa bor i förorterna.

Av 556 000 boende i utsatta om‐ råden har 411 000 utländsk bak‐ grund. Över hälften har bott där 10 år eller längre och 76 procent är svenska medborgare (som ”utländsk bakgrund” räknas födda utomlands eller med två föräldrar födda utom‐ lands. I hela landet bor 2 543 420 personer med utländsk bakgrund.

Från Fakta för förändring – rapport från Global Village).

På flera platser verkar polisen sna‐ rare än den danske rasisten Paludan ha varit måltavla för maskerade grupper. Ett ögonvittne från en av platserna berättar för Offensiv:

religiöst syfte – här spreds ingen in‐ formation, varken muntligt eller skriftligt. De eftersträvade ingen lo‐ kal förankring.

Magdalena Andersson varnar för ”minskad sammanhållning”, men klyftorna har inte skapats i helgen, utan under årtionden. En rapport från Brottsförebyggande Rådet sammanfattar: ”I vissa bostadsom‐ råden är brottsligheten och otrygg‐ heten högre än i övriga landet. Det rör sig då ofta om områden som också utmärks av andra sociala problem som låg socioekonomisk status, hög arbetslöshet, låg utbild‐ ningsnivå och höga ohälsotal.”

BRÅ:s forskare drog bland annat följande slutsatser om polisens in‐ satser: • Resultaten blir bättre när re‐ pressiva polisiära insatser kombineras med insatser av social karaktär.

Rasisternas roll är ett splittra oss ”här nere” för gynna den enda procent av befolkningen som har den ekonomiska makten. ”Mellan 25 och 50 yngre män, svartklädda med huvor, stod i en grupp. De samlade stenar och gatste‐ nar i en hög, men stod bara stilla. Vi var en grupp boende som stod vid si‐ dan av och hoppades att inget skulle hända. Efter ett tag kom två polis‐ bussar. Gruppen maskerade gick då direkt till anfall mot poliserna. När polisen spred ut sig backade gruppen tillbaka till sin ‘bas’. Konfrontationen fortsatte någon timme.”

Den våldsamma gruppen där verkade inte ha något politiskt eller

• Renodlat avskräckande och straffande åtgärder mot ung‐ domar från rättsväsendets sida kan snarare ha negativa effekter.

• Lokalt dialogbaserat polisar‐ bete, i samverkan med andra, kan öka de boendes förtroen‐ de för polisen.

Rasmus Paludan är en rasistisk pro‐ vokatör, med ett program för etnisk rensning via tvångsutvisningar.

Men de som likt V-ledaren Nooshi

Dadgostar beskriver helgen som att han med kravallerna fick ”exakt det han var ute efter” ger inget alterna‐ tiv till vad som borde ha gjorts. An‐ svaret läggs på polisen, samma po‐ lis som gett honom tillstånd och skyddat honom.

Rasisterna har utan tvekan stärkts och går nu längre än tidiga‐ re. Det är ett allvarligt hot om ökat rasistiskt våld, inklusive från sta‐ ten, och fortsatt högerpolitik med ännu större klyftor.

Vänstern, antirasister och fack‐ föreningarna har ett ansvar att age‐ ra mot både Paludan och mot det meningslösa våldet. Att bränna fordon och byggnader, samt att ag‐ era maskerat och våldsamt är ett större hot mot de lokalt boende än det är mot ”landets demokrati” som politikerna betonar. Antirasis‐ men måste organiseras.

Det behövs en total kursändring som ställer behoven av likvärdig bra utbildning, upprustade bostadsom‐ råden, välfärd och säkra jobb för alla i fokus. Det finns resurser som aldrig förr – låt miljardärerna och bankerna betala.

En rörelse för en sådan kursom‐ läggning måste ha kamp mot ra‐ sism och sexism högt på sin dag‐ ordning. Alla försök att utse in‐ vandrare och muslimer som synda‐ bockar måste bemötas. Rasisternas roll är ett splittra oss ”här nere” för gynna den enda procent av befolk‐ ningen som har den ekonomiska makten.

Samlingar och manifestationer med ett tydligt budskap mot hö‐ gerpolitikens nedrustning, mot ra‐ sism och mot helgens våld är vägen framåt. ■

Foto: Patrick Strandberg / Flickr CC

Kravallerna:

21 APRIL 2022 # 1 499

13

Nej till Nato-medlemskap Chockdoktrinens andra fas är nu i full gång och det står klart att den socialdemokratiska regeringen, med stöd av en samlad högeropposition, förbereder en ansökan om medlemskap i Nato. Det brådskar med att bygga upp Natomotståndet och göra 1 maj till en manifestation mot S och högerns cyniska utnyttjande av kriget för att slutföra det borgerliga systemskiftet inom försvars- och säkerhetspolitiken.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

I

samband med mötet mellan statsminister Magdalena An‐ dersson och Finlands socialde‐ mokratiska statsminister Sanna Marin strax innan påsk rapporte‐ rades det att Sverige och Finland går med i Nato redan i juni.

Den 24 maj ska Socialdemokra‐ ternas partistyrelse fatta beslut, men först ska det hållas en skendemokra‐ tisk ”säkerhetsdialog inom partiet”. ”Den socialdemokratiska parti‐ toppen har dock redan bestämt sig.

De vill att Sverige går med i Nato.

Resten är dimridåer. Skitsnack”, skriver Lena Melin i Aftonbladet den 11 april och träffar för ovanlig‐ hetens skull rätt.

S-ledningen vill snabbt och kuppartat utnyttja att opinionsvin‐ darna tillfälligt har svängt till fördel för Natomedlemskap och dessutom vill man att frågan ska vara avgjord i god tid innan valet.

Sedan bildandet har Nato varit en militärallians under USA:s led‐ ning, och de amerikanska kärn‐ vapnen sågs redan vid starten 1949 som den yttersta manifestationen

Natos utvidgning österut har inte på något sätt bidragit till en fredligare utveckling. Tvärtom har utveck‐ lingen kantats av krig och milita‐ rism, särskilt efter Georgienkriget 2008, som följdes av att Östersjöre‐ gionen blev allt mer militariserad. År 1992 genomfördes Natos första direkta militära aktion, med ingripandet i in‐ bördeskriget i Bosnien.

Sedan dess har Nato be‐ drivit flera krig med svenskt deltagande med förödande kon‐ sekvenser, särskilt det långa Afghani‐ stankriget.

Efter det svenska deltagande i Natos bombkrig mot Li‐ byen 2012 belönades Sverige som ”part‐ ner number one”.

Vad som har omgett Na‐ tosamarbetet är att myck‐ et har skett i hemlighet. ”I Sverige har socialde‐ mokratiska och borgerli‐ ga regeringar anpassat vårt försvar till Nato och EU:s militära samarbete, Det har skett och sker utan minsta möjliga debatt (...)

Här kan man tala om ett de‐ mokratiskt underskott”, tvingas till och med Mikael Holmström (som i Dagens Nyhe‐

Sedan det blev det länge tyst och det var först när ett motstånd un‐ derifrån hade vuxit fram som tyst‐ naden bröts. Etablissemanget slöt dock helt upp bakom avtalet och våren 2016 röstade riksdagen ja till avtalet, vilket innebar att det inte längre fanns något kvar att den på‐ stådda svenska alliansfriheten.

I avtalet, som innebar att Sverige lättare kunde stå som värdland för såväl Natoövningar som Natokrig i närområdet, fanns heller inget som förbjöd Nato att transportera genom eller placera kärnvapen i Sverige.

Från det var steget sedan inte långt till att också den

dåvarande S-MP-regeringen gjorde gemensam sak med Natoregeringar‐ nas vägran att skriva under FN:s för‐ budsavtal mot kärnvapen, som träd‐ de i kraft 2021.

Värdlandsavtalet var fram till i år det enskilt största steget in i Nato.

Samma dag som Finlands och Sve‐ riges båda socialdemokratiska mi‐ nistrar möttes offentliggjorde den finländska regeringen en ny säker‐ hetspolitisk rapport som var av ka‐

Bakom stängda dörrar och i hem‐ lighet håller topparna i Finland och Sverige på att finslipa de sista meningarna i en Natoansökan. ”Finansminister Mikael Dam‐ berg och en rad svenska företagsle‐ dare, däribland Jacob Wallenberg, deltog förra veckan i ett högnivå‐ möte i Helsingfors om Nato, med den finska presidenten och finska näringslivstoppar. Budskapet till den svenska regeringen, som inte gått ut med någon information om

Bakom stängda dörrar och i hemlighet håller topparna i Finland och Sverige på att finslipa de sista meningarna i en Natoansökan. raktären ”som man ropar får man svar”. Rapporten, som skulle analy‐ sera för- och nackdelar med ett Natomedlemskap, kunde lika gär‐ na ha getts ut av Natos högkvarter.

Den enda eventuella nackdel med Natomedlemskap var att Fin‐ land ”möjligen” skulle kunna drab‐ bas av fler cyberattacker. I övrigt genomsyras rapporten av påståen‐ den som att ”nu höjs tröskeln för att använda militära makt i Öster‐ sjöområdet” när tröskeln mot del‐ tagande i Natokrig helt tas bort och så vidare.

Den nya svenska säkerhetsrap‐ porten som riksdagens partier ska diskutera i slutet av maj och som ska utgöra grunden för S-regering‐ ens beslut kommer sannolikt att vara samma slag av partsinlaga – en chockdoktrinens produkt.

mötet, var tydligt: Sverige bör ta rygg på Finland, och möjligheten att attrahera utländska investering‐ ar kan påverkas negativt om vi inte går med i Nato”, rapporterade Ex‐ pressen den 11 april.

Inte minst den Wallenbergägda vapenfabriken Saab lobbar och ser fram mot svenskt Natomedlemskap. ”Saab skulle tjäna på ett svenskt Nato-medlemskap. Det uppger vd:n Micael Johansson, som kallar Tysklands militära upprustning för ett ’enormt beslut’. Den svenska försvarskoncernen skalar nu upp produktionen för att möta efterfrå‐ gan på vapen” (SvD Näringsliv den 11 april).

I Nato sitter USA-imperialismen och det militärindustriella kom‐ plexet i förarsätet.

• Säg nej till svenskt Natomed‐ lemskap och Natosamarbete.

• Rusta välfärden – inte militä‐ ren. ■

Foto: Natalia Medina

Men ännu är inte sista ordet sagt.

Att antalet som säger nej till Nato har ökat till 33 procent under de senaste veckorna och att de som säger ja har minskat en aning till 45 procent, trots chockdoktrin och en oemotsvarad mediakampanj för Natoanslutning, bör ge Natomot‐ ståndet råg i ryggen.

Med beslutet om att höja mili‐ tärutgifterna till 2 procent av BNP, som hastigt togs i mars, togs ett nytt stormsteg in i Nato. Därefter har de socialdemokratiska topparna i re‐ kordfart börjat svänga ifråga om Nato med hänvisning till ”att den ti‐ digare uppfattningen utgår från en verklighet som inte finns kvar”.

En ansökan om medlemskap in‐ nebär kulmen på det nära Nato‐ samarbete som inleddes med att Sverige anslöt sig till Natos så kalla‐ de partnerskap för fred (PFP). Med tiden blev PFP snart ett slags Nato ”light” med Sverige och Finland som de tyngsta medlemmarna. År 2014 belönades Sverige ett ”guld‐ kort” av Nato efter åratal av samar‐ bete och kryperi och blev ett av fem länder med statusen ”enhanced op‐ portunities for cooperation” (ut‐ ökade möjligheter till samarbete). År 2020 blev även Ukraina med i denna ”guldklubb”.

av Natos styrka. Det var med kärn‐ vapen som avskräckning som Nato byggdes och fortfarande byggs.

Till en början var Natos uppgift att samla Europas väststater i en mi‐ litär allians mot det stalinistiska Sovjetunionen med allierade i östra Europa. Att Nato skulle vara ett in‐ strument för demokrati är en segsli‐ ten lögn. Portugal, som var ett Natos 12 första medlemsländer, var ända fram till 1974 en militärdiktatur.

Efter stalinismens kollaps och Sovjetunionens fall 1989-91 blev Nato ett instrument för USA-im‐ perialismens strävan att vinna makt och inflytande i de före detta stalinistiska staterna i Öst- och Centraleuropa, inkluderat länder som tidigare ingick i Sovjetunio‐ nen. Efter 1991 har Nato ökat från 16 till 30 medlemmar.

ter skriver vad Försvarsmakten vill ha sagt) konstatera i sin bok Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser.

Hemlighets- och kuppmakeriet togs till en ny nivå när regeringarna och militären såg till att Sverige un‐ dertecknade det så kallade samför‐ ståndsavtalet om värdlandsstöd (värdlandsavtalet) med Nato.

Tio dagar innan valet 2014 skrevs detta samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) under av för svensk räkning den dåvarande överbefälhavaren Sverker Göransson och för Natos räkning av den amerikanske flyg‐ generalen Philip M Breedlove. Att ge klartecken för undertecknande var ett av de sista beslut som den dåvarande alliansregeringen fatta‐ de och beslutet hade förankrats hos Socialdemokraterna.

KULTUR

21 APRIL 2022 # 1 499

14

Ingen framtid utan klasskamp

Fransk klasskamp och demokratins framtid är en nyligen utkommen bok av författaren, journalisten och Turkietexperten Halil Karaveli. Boken är en del av projektet ”Katalys Essä”, ett samarbete mellan Verbal förlag och det fackliga idéinstitutet Katalys som går ut på att trycka fördjupande vänstertexter i ett mindre format.

VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org

B

oken publicerades den 25 mars 2022, två veckor innan första omgången av det franska presidentvalet.

Boken är en idéhistorisk snabb‐ genomgång av den franska väns‐ terns utveckling från den franska revolutionen 1789 fram till idag.

Boken är uppdelad i tre kapitel.

Det första kapitlet ”Frankrikes val är också vårt” börjar med att beskriva det franska presidentvalet idag, där väljarna uppmanas rösta på det minst onda, fortsatt nylibe‐ ralism för att stoppa Le Pens ex‐ tremhöger, precis som 2017.

Karaveli drar sedan en parallell till det svenska januariavtalet 2019, som Socialdemokraterna och Mil‐ jöpartiet framställde som en nöd‐ vändig kompromiss med Libera‐ lerna och Centerpartiet för att inte släppa fram Sverigedemokraterna.

Men egentligen är detta resulta‐ tet av en högersväng som Socialde‐ mokraterna och det franska Socia‐ listpartiet (PS, inte ett socialistparti utan socialdemokrater) har genom‐

hos arbetarklassen, och i Frankri‐ kes fall, till Gula Västarna-prote‐ sterna 2018-2019.

Att protesterna möttes med brutalt polisvåld ser Karaveli som en naturlig del av nyliberalismen, där auktoritär repression är nöd‐ vändig för att försvara marknaden till varje pris.

Han illustrerar hur klyftan mel‐ lan den franska arbetarklassen och den radikala eller progressiva delen av borgarklassen har vuxit, eller snarare hur alliansen mellan de två, som var grunden för den franska socialdemokratins framgångar, helt har upplösts.

Karaveli spårar den moderna väns‐ tern tillbaka till den franska revolu‐ tionen, där idéer om samhälleliga framsteg korsades med idéer om individuell rättvisa. Den socialde‐ mokratiska välfärdsstaten blir då en allians mellan arbetarrörelsen och tjänstemännen, social rättvisa i kombination med efterkrigsti‐ dens ekonomiska framsteg.

Tyvärr ligger för mycket fokus på diverse intellektuella akademikers förklaringsmodeller. gått sedan 1980-talet i ett desperat försök att ”modernisera” sig, vilket Karaveli menar är ett stort misstag.

Karaveli beskriver de socialdemo‐ kratiska partiernas anammande av nyliberal marknadspolitik som en sorts självsabotage som bara har lett till ökad misär och missnöje

Men när Mitterand och PS kom till makten 1981 byttes löften om förstatligande ut mot privatisering och marknadsliberalism, ett svek som fyrtio år senare har lett till ett urholkande av den parlamentaris‐ ka vänstern och en arbetarklass som röstar emot sina egna intres‐ sen. Den svikna arbetarklassen och

de konservativa politikerna enas i sitt missnöje mot Macron.

Enligt Karaveli är den franska so‐ cialdemokratins förfall en var‐ ning till den svenska, där det enda alternativet är att gå tillbaks till ”hederlig socialdemokratisk politik” i kombination med in‐ ternationalism för att stå emot den oroliga utvecklingen mot na‐ tionalistisk protektionism.

Detta går Karaveli igenom i kapitel två, ”Åter till Marx”, som bland annat påpekar att marxis‐ men åter har blivit populär hos ett antal intellektuella liberaler. Han går också igenom det eskalerande islamofoba kulturkriget i Frankri‐ ke samt hur Gula Västarna upp‐ stod, hur protesterna skilde sig åt mellan stad och landsbygd samt vilka som deltog i protesterna och jämför med tidigare historiska proteströrelser.

Han visar också hur den frans‐ ka revolutionens tre största frågor – religionen, statsskicket och den socioekonomiska ordningen – har besvarats. Religionen besva‐ rades med att Frankrike sekulari‐ serades, statsskicket löstes genom presidentskapet (men presiden‐ ten kan bara vara så fri som det nyliberala EU tillåter) och den tredje frågan är fortfarande olöst.

Eftersom kampen för demo‐ kratiska rättigheter aldrig följdes av ekonomisk omfördelning har revolutionen aldrig fullbordats.

Kapitel tre, ”En ny fransk revolu‐ tion?”, går igenom förutsättningar‐ na för att bygga ett socialdemokra‐ tiskt vänsteralternativ i Frankrike, där valet står mellan verklig demo‐ krati eller högerpolitik, en tydlig parallell till Rosa Luxemburgs ”So‐ cialism eller barbari”. Till exempel måste arbetarrörelsen enas med kli‐ matrörelsen, för att hindra att van‐ ligt folk betalar för krisen genom högre bensinkostnader, medan de rika belönas med skattelättnader.

Ökade klassmotsättningar och ekonomiska klyftor kommer att leda till större missnöje, vilket i kombi‐ nation med en självsäker och opti‐ mistisk socialdemokrati kan samla arbetarklassen och medelklassen i kamp mot de rikaste 1 procenten.

I slutändan är Fransk klasskamp och demokratins framtid en bra intro‐ duktion till det politiska läget inför presidentvalet. Boken klämmer in massvis med idéer, siffror och namn på väldigt få sidor, och uppmuntrar läsaren att fördjupa sig i källorna och referenserna som tas upp.

Dock ligger för mycket fokus på diverse intellektuella akademikers förklaringsmodeller, och förutom Gula Västarna (som var mer poli‐ tiskt förvirrade än Karaveli beskri‐ ver dem som) nämns ingenting om den utomparlamentariska väns‐ tern eller andra vänsterorganisa‐ tioner, gräsrötter och rörelser ut‐ anför de stora partierna. ■

Författare: Halil Karaveli Förlag: Vaktel förlag Utgivningsår: 2022 Antal sidor: 78

Bidra till RS & Offensiv

Foto: Natalia Medina

Det är dags att slå tillbaka!

Nu mer än någonsin behövs en stark, socialistisk kraft för att stå emot militärhets, stoppa högerns välfärdsattacker och genomföra en grön omställning.

Nu mer än någonsin behöver vi ditt stöd för att bygga rörelser, nätverk och kampanjer. Bistå de som kämpar, bidra till det socialistiska motståndet!

Hur bidrar jag ekonomiskt?

Swisha en valfri slant till 123 240 32 85, eller sätt in det på PlusGiro-

konto 87 96 49-2. Du kan också prenumerera på Offensiv för 60 kronor i månaden (100 kronor i stödpris). Skriv till prenumerant@socialisterna.org eller gå in på socialisterna.org/prenumererapa-offensiv Hur bidrar jag praktiskt?

Att bli medlem i Rättvisepartiet Socialisterna och International Socialist Alternative är det bästa sättet att bidra. Skriv till rs@socialisterna .org eller gå in på socialisterna.org /bli-medlem

Rapport från partistyrelsen Tid: Tisdag den 26 april kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Rapport från partistyrelsen Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 28 april kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Luleå:

Haninge:

Boden:

Rapport från partistyrelsen Tid: Tisdag den 26 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Rapport från partistyrelsen Tid: Onsdag den 27 april kl 18.30.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Sundsvall:

Göteborg:

Hjälp oss klara målet

P

å grund av påskhelgen har vi haft en blygsam ökning under den senaste veckan. Totalt har 1 980 kronor redovisats, inklusive flera nya prenumerationer. Hittills under april månad har vi samlat in 6 441 kronor. Det motsvarar strax över tolv procent av målet.

Nu behövs verkligen insatser från alla läsare och medlemmar.

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 28 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 28 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: rs@socialisterna.org.

Mellansverige:

Rapport från partistyrelsen Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 25 april kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 073-740 39 54.

Rapport från partistyrelsen Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 25 april kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Rapport från partistyrelsen Sthlm Norra Tid: Torsdag den 28 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Rapport från partistyrelsen Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 26 april kl 18.30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 076-234 52 18.

Syd:

Förhoppningsvis har alla hunnit ladda batterier‐ na under långhelgen då det behövs ett stort ryck nu. Det gäller att så många som möjligt är med när vi har våra aktiviteter och även att vi försöker att boka in några extra aktiviteter om det går.

Men vi behöver också stöd från våra läsare och sympatisörer. Om du inte kan vara med

när vi ute på gator och torg kan du också hjäl‐ pa oss ekonomiskt. Alla bidrag gör skillnad och pengarna används för att stödja kampen i Sverige och internationellt!

Skicka ditt med bidrag med Swish till 123-240 32 85 eller sätt in valfritt belopp på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Socialistiskt program 2022

NEJ TILL KRIG OCH IMPERIALISM

• Rysslands trupper ut ur Ukraina. Nej till USA:s och Natos imperialism och militarism. För ukrainarnas rätt att bestämma sin egen framtid, inklusive mino‐ riteters rätt till självbestämmande.

• Inga flyktingmurar. Asyl till människor som flyr krig och förtryck.

• Nej till militärallianser, kapprustning och svenskt Natointräde. Stoppa all vapenexport. Förstatliga och ställ om vapenindustrin till civil produktion.

• För ett demokratiskt styrt försvar av människors liv och hälsa med moderna lager och beredskap.

Skyddsrum, fordon och utrustning att skydda be‐ folkningen mot krig, kris och katastrofer.

• Ingen tvångsrekrytering till värnplikten. Nej till yr‐ kesarmé och nej till anfallsstyrkor. Löntagarnas de‐ mokratiska kontroll över polis och militär.

• Fattiga ska inte betala krigen. Stoppa prishöjningar‐ na på mat i världen. Bort med momsen på mat i Sve‐ rige, gratis kollektivtrafik, och inga nedskärningar på välfärden.

• Nej till världsordningen där supermakter som Kina och USA slåss om världsherraväldet. För en socialis‐ tisk värld som styrs demokratiskt underifrån genom samarbete för människor och naturens bästa.

• Bygg en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rö‐ relse bland arbetare, ungdomar och fattiga - den kraft som kan skapa verklig fred.

ALLAS RÄTT TILL VÄLFÄRD

• De skenande klassklyftorna måste besvaras med klasskamp. Vinster och överskott i företag, kommu‐ ner och regioner måste komma löntagarna till del.

• Alla barn har lika värde och rätt till en trygg uppväxt – så ska kriminaliteten bekämpas. Satsa på trygg‐ hetsvärdar, fältassistenter, socialtjänst och av‐ hopparverksamhet inriktad mot gängen.

• Inga vinster i välfärden. Skola, vård och omsorg ska drivas demokratiskt i samhällets och de anställdas regi.

• Avskaffa det fria skolvalet. Allas rätt till bra skolor och fritid. Kraftig ökning av lärar- och personaltät‐ heten, för mindre klasser och förskolegrupper. Till‐ räckligt med resursinsatser till alla barn med behov.

• Inga gräddfiler i vården. Förbjud privata sjukförsäk‐ ringar, vårdval, marknadsstyrning och just in timesystem.

• Kraftig ökning av personaltäthet inom vård, psykia‐ tri, beroendevård och omsorg.

• Socialförsäkringar ska täcka 90 procent av lönen.

• Försörjningsstöd och sociala insatser utifrån beho‐ ven.

• Nytt statligt pensionssystem med kraftigt höjd ga‐ rantipension åt alla – nej till börshandel. Pensioner att leva på, oavsett ursprung.

INTERNATIONELL SOLIDARITET – MOT RASISM OCH NATIONALISM

• Arbetarrörelsen måste resa sig mot högerns hets mot flyktingar och invandrare. Gemensam kamp för trygga jobb och bra bostäder åt alla.

• Ingen plattform för nazister. Folkligt motstånd mot nazistiska marscher.

• Permanenta uppehållstillstånd för flyktingar. Rätt till anhöriginvandring.

• Demokratisk kontroll av polis och rättssystem.

Stoppa all rasprofilering. Stöd urfolkens rättigheter.

• Nej till övervakningssamhället.

• Förstatliga läkemedelsföretagen och apoteken.

Skrota patentreglerna. Gratis vaccin till världens be‐ folkning.

• Stoppa nykolonialiseringen. Allas rätt till mat och rent vatten. Avskaffa fattigdomen.

KÄMPANDE OCH DEMOKRATISKA FACKFÖRENINGAR

• Riv upp försämringarna i arbetsrätt och strejkrätt genom kamp och strejker.

• Organisera mot lönedumpning – för höjda reallöner.

• Trygga jobb med kollektivavtal och rätt till heltid.

Sex timmars arbetsdag – avskaffa arbetslösheten.

• Fler anställda för minskad stress på jobbet.

• Löntagarnas demokratiska kontroll över scheman, arbetets organisering och plats.

• Demokratiska fack - mot toppstyre och privilegier • Arbetarkamp mot det kapitalistiska systemet av ut‐ sugning och förtryck.

SOCIALISTISK FEMINISM

• Kamp mot lönegapet, stressen på jobbet och sexuel‐ la trakasserier.

• Samhällets ansvar för omsorg, vård, utbildning och fritid måste utökas. Slut på dubbelarbetet.

• Specialdomstolar i sexbrottsmål med feministisk kompetens. Kvinnojourer utan konkurrens och vin‐ stintresse. Fungerande behandling för män som slår. Skydda barn från våldsverkande föräldrar. Gra‐ tis och långvarig rehabilitering för offer.

• Kamp mot sexism och hbtq+-förtryck. Rätt till köns‐ bekräftande behandling.

• Förbättrade utbildning i samtycke, mot mäns våld och diskriminering – inklusive kunskap om heders‐ förtryck – i välfärden och statens alla delar kräver kraftig ökning av antalet anställda.

• Kvinnors rätt till sina kroppar - bekämpa objektifie‐ ringen. Kamp för aborträtt, preventivmedel och re‐ produktiv hälsa världen över. Skrota porr-, prostitu‐ tions- och surrogatindustrin.

BOSTAD – EN SOCIAL RÄTTIGHET

• Nej till alla former av marknadshyra. Nog med hy‐ reshöjningar och skattediskriminering av hyresrät‐ ter.

• Stoppa alla utförsäljningar. Återkommunalisera! Av‐ skaffa kommersialiseringen av Allmännyttan.

• Statliga subventioner och byggbolag – bygg bostä‐ der åt alla.

PLANERAD KLIMATOMSTÄLLNING – AVSKAFFA KAPITALISMEN

• Genomskåda greenwashingen. Återbruk av minera‐ ler. Staten ska äga marken och gruvnäringen utan vinstsyfte. Nya gruvor ska bara tillåtas om inga and‐ ra alternativ återstår.

• Förbjud kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk.

• Förnybar energi i offentlig regi med reglerade elpri‐ ser. Vind och solkraft med miljöhänsyn och i samråd med lokalbefolkningen. Avveckla kärnkraften.

• Gratis och utbyggd kollektivtrafik. Samordnade transporter. Klimatanpassa bostäder.

• Klimatomställ och subventionera jordbruket till när‐ producerat ekologiskt jordbruk med minskad kött‐ produktion och utökad djurrätt.

• Förbjud kapitalismens slit och släng produktion.

Ställ om till hållbar välfärdsproduktion.

DEMOKRATISK SOCIALISM – GEMENSAMT ÄGANDE OCH STYRE

• Avskaffa kapitalismen som exploaterar människors arbete, göder förtryck och förstör ekosystemen.

Samhälleligt ägande av storföretag och banker. De‐ mokratisk planerad ekonomi under kontroll av de anställda.

• För en demokratisk socialistisk värld i fred och fri‐ het. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. ■

Luleå kommunval: rösta på

Det kämpande alternativet Rättvisepartiet Socialisterna (RS) ställer upp i kommunvalet i Luleå för att föra fram ett socialistiskt alternativ. Krig, klimatkris, bostadsbrist, vårdkris... vart du än vänder dig har det här systemet ingen hållbar väg framåt. Luleå, Sverige & världen behöver ett systemskifte där behoven styr, inte miljardärerna. Därför behövs RS och RS behöver ditt stöd i kommunvalet i Luleå!

Socialdemokraterna i Luleå gör nu allt för att vi ska glömma utförsäljningar av gemensamma tillgångar som Lulebo, guldregn över konsulter och reklambyråer som ska ”sälja” Luleå och de skandaler som rullades upp och avslöjade en genomrutten VIP-kultur i gamla kommunledningen som tvingades avgå. Men även om den nya kommunledningen har en mer ”ödmjuk image” finns den orättvisa politiken kvar.

RS vägrar acceptera nedskärningspolitiken som S och M driver – det håller inte att skära på våra viktigaste behov, särskilt inte när superrika, storföretag och banker översvämmas av pengar. Under våra 20 år i Luleå kommunfullmäktige är RS det enda parti som aldrig går med på att skära i kommunens verksamhet.

RS är också det enda parti som står för att politiker ska dela väljarnas villkor. I vårt förslag till budget för Luleå är medellönen hos en kommunanställd utgångspunkt för politikerarvoden, alltså cirka 30 000 kr i månaden till kommunalråden och andra heltidspolitiker.

Med RS i kommunfullmäktige har kampen alltid en allierad på insidan, som dessutom visar hur kommunen skulle kunna styras, med mer personal, 6 timmars arbetsdag, återöppning av stängda skolor/förskolor, satsning på trygghet för unga, klimatet och ett aktivt arbetet mot sexism, rasism och hbtq+-fobi.

Hjälp till i valet – bli valarbetare, medlem eller ge ett bidrag Vi behöver alla som kan göra en insats i RS valkampanj – stor som liten.

Hör av dig till oss på 073-053 68 84 eller rs.lulea@socialisterna.org

�

�

Vill du veta mer hur Luleå skulle kunna styras efte r behoven , använd QR -koden eller gå in på rslulea.wo rdpress.c om!

Ge ett bidrag! Swisha till 123 388 1141, märk ”RS valfond 2022”.

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.