Offensiv 1490

socialisterna.org

17 februari 2022 / # 1 490 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Stäng alla gräddfiler i vården

KAMPANJ

Växande motstånd mot Gállokgruvan

3 5 8-9

”Överklassens union som sprack”

”Kom ut och jobba, politiker!

Kommunanställda i Haninge prote‐ sterade mot omänskliga scheman och arbetsvillkor utanför kom‐ munfullmäktigemötet i Haninge den 14 februari.

– Vi har inga restider, vi har inga gåtider. Vi har inga toaletter, vi får sätta oss där det går – ibland får vi sätta oss bakom en barack.

– läs mer på sid 16

Foto: Johan Sand

– läs mer på sid 4

13 Valet i Portugal: ska vänstern vakna nu?

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

LO: Klassklyftorna vidgas än mer

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

2

300 MILJARDER

TILL AKTIEÄGARNA

E

UKRAINAKRISEN: VÄNDNING VID AVGRUNDEN?

D

e senaste månadernas spän‐ da läge kring Ukraina har skärpts betydligt under hel‐ gen efter att Bidenadministrationen varnat för att Ryssland nu har samlat tillräcklig militär styrka för att ”vil‐ ken dag som helst” starta krig mot Ukraina. USA med flera länder, där‐ ibland Sverige, har även uppmanat sina medborgare att lämna Ukraina.

Bortom den militära uppladd‐ ningen och krigsretoriken hålls dock de diplomatiska fönstren öppna, men ännu har inga genombrott gjorts i de samtal som ägt rum. Och oavsett hur den nuvarande krisen utvecklas kommer den imperialistis‐ ka maktstriden att fortsätta ge upp‐ hov till nya säkerhetskriser i Europa.

Bara arbetare och fattigas själv‐ ständiga organisering och kamp kan skapa förutsättningar för fred. Det är genom kamp underifrån från ar‐ betare och unga som en global fredsrörelse kan byggas som är stark nog att bekämpa och besegra makt‐ eliternas krigshot, militarism och splittrande nationalism.

Den tilltagande rivaliteten mellan länderna och regimerna har sin or‐ sak i den globala kapitalismens kris som har resulterat i den råa maktpolitikens återkomst, milita‐ rism och allt oförsonligare mot‐ sättningar mellan de imperialistis‐ ka makterna samt ett nytt kallt krig mellan USA och Kina, som ytterst gäller världsherravälde.

Det allt hetare nya kalla kriget kastar även sin skugga över den nuvarande säkerhetskrisen i Euro‐ pa. I samband med vinter-OS i Pe‐ king tillkännagav Rysslands härs‐ kare Putin och Kinas nye kejsare Xi Jinping att de båda länderna har ingått ett omfattande samarbete som utgör ”inledningen till en ny

era i de internationella förbindel‐ serna där USA:s roll inte kommer att vara exklusiv”.

Samtidigt har USA-imperialis‐ men utnyttjat Ukrainakrisen för att samla allierade, stärka Nato och göra klart att ”endast USA är mili‐ tärt stark nog att garantera Europas säkerhet”, som tyska Deutsche Wel‐ le skrev.

Putinregimen kan knappast ha för‐ väntat sig att Väst skulle vara berett till att diskutera en återgång till tiden innan 1997 och Nato:s expansion i östra Europa. Den nuvarande ryska militära uppladdningen utgör san‐ nolikt ett nytt försök att få till stånd en överenskommelse med Väst om att frysa konflikten – och vänta med att erbjuda landet Natomedlemskap samt få till stånd nya avspännings‐ förhandlingar med USA. Det är möjligt att de förödande och oöverskådliga följder som ett

Krigshot och krig är medel för att försvara vinster. krig medför resulterar i en tillfällig frysning av den imperialistiska maktstriden om Ukrainas framtid och att avspänningsförhandlingar Ryssland-USA återupptas. Å andra sidan skulle ett ryskt till‐ bakadragande av trupper och demo‐ bilisering ses som ett misslyckande för Putin om inget ryskt framsteg uppnåtts, vilket understryks av ryska dumans (parlamentets) uppmaning till Putin att erkänna de två utbrytar‐ republikerna i Ukraina, Donetsk och Luhansk.

Bidenadministrationen ska enligt hemliga amerikanska dokument

som den spanska tidningen El País nyligen publicerade ha uttryckt en vilja att förhandla om bland annat ”ömsesidiga transparensåtgärder och ömsesidiga åtaganden från både USA och Ryssland att avstå från att placera offensiva markav‐ fyrande missilsystem och perma‐ nenta styrkor med ett stridsupp‐ drag på Ukrainas territorium”.

Att döma av vad den ryske utri‐ kesminister Lavrov sa i måndags – att Ryssland, trots att man inte har fått de säkerhetsgarantier som har man begärt från Väst, var berett att sätta sig vid förhandlingsbordet igen för att diskutera “andra frå‐ gor” – avvisar Moskva inte denna förhandlingsinvit.

Men läget är ytterst svårbedömt.

Om den militära uppladdningen fortsätter kan utvecklingen ta en vändning bortom kontroll och ned‐ räkningen mot krig bli ostoppbar.

Varje eventuell uppgörelse mellan rivaliserande imperialistiska stater tenderar dock endast att utgöra en paus i konflikterna i väntan på att styrkerelationerna ändras till den egna maktens fördel. För de härs‐ kande klasserna är krigshot och krig medel att för att försvara vins‐ ter, erövra nya marknader och ut‐ vidga påstådda intressesfärer samt upprätthålla sin maktpositiont på hemmaplan.

Kampen för fred är en kamp mot kapitalism och imperialism.

• Bygg ett motstånd mot krigs‐ hotet och militarismen.

• Varken Putin eller USA och Nato-regeringarna.

• Alla utländska trupper måste dras bort från Ukraina och dess gränser samt från östra Europa.

• För en demokratisk socialis‐ tisk värld i fred och frihet. ■

fter en nästan exempellös uppgång vände börsen nedåt under januari, som blev den sämsta börsmånaden sedan pandemins början. Att året börjat med att börsen åkt berg- och dalbana är en förvarning om att det som går upp också går ned. År 2021 steg aktiekurserna med 35 procent och fjolåret blev det bästa börsåret sedan 2009, vilket fick storbolagens och de superrikas kassakistor att fyllas i en oemotsvarad omfattning.

Förmögenheten hos Sveriges tio rikaste individer växte med otroliga 371 miljarder kronor under pandemin enligt en granskning som SVT:s Agenda gjorde i slutet av januari. ”Världens – och Sveriges – allra rikaste människor har täljt guld under pandemin och ökat sina förmögenheter enormt”, summerade SVT. Storkapitalisten Carl Bennet var den som fick se sin förmögenhet växa mest. Från mars 2019 till januari 2022 ökade hans förmögenhet nästan tre gånger – från 29 till 82 miljarder kronor. ”Att förmögenheten växt hos de allra rikaste, det är okej om man har en stark välfärdsstat”, säger han till sitt försvar och får det att låta som om hans hjärta klappar för välfärden när det är precis tvärtom. År 2013 var Carl Bennet med i bildandet av lobbyorganisationen ”Forum för välfärd” med särskilt fokus på att förmå S-politiker att privatisera sjukvård och omsorg. Efter att ha varit med om att stoppa de förslag om vinstbegränsningar som den så kallade Reepalu-utredningen lade fram 2015 lades ”Forum för välfärd” ned 2018.

U

nder 2021 slog flera börsbolag vinstrekord ”och inte sedan 2010 har det funnits lika mycket kapital att shoppa med, investera och dela ut”, skrev Dagens Industri lyriskt den 26 november förra året. Det finns alltså pengar, men det märks inte i ökade investeringar och nysatsningar. Istället för att investera köper kapitalisterna upp konkurrenter samt ser till att berika sig själva genom aktieutdelning i kombination av återköp av aktier, vilket är en form av utdelning.

Enligt storbanken SEB kommer aktieutdelningen i år att slå alla rekord. Totalt beräknas de 146 storbolag som SEB har granskat dela ut närmare 300 miljarder kronor för räkenskapsåret 2021. För den summan skulle man kunna betala vad socialförsäkringarna årligen har kostat under pandemin och det skulle ändå bli drygt 50 miljarder kronor över.

Pengar finns det alltså gott om, och trots att de mörka molnen hopar sig över ekonomin beräknas två tredjedelar av alla storbolag att öka sina vinster i år. ■

Det är inte så överraskande att storföretagen missar klimatmålen. I miljöorganisationernas NewClimate Insititute och Carbon Market Watch nya rapport fastslås att de förlitar sig för mycket på klimatkompensationer, och för lite på att faktiskt minska utsläppen. Ikea är en av bovarna (Dagens Arena 10/2).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

3

Märta-Willow.

Claudia Kvarnborg.

Foto: Vilgot Karlsson

”Jag hoppas att regeringen tar rätt beslut”, sa Sara-Elvira Kuhmunen från Sáminuorra.

Christine Bertlin.

Mirko Nikolic.

Motståndet mot Gállokgruvan växer Fredagen den 11 februari samlades ett hundratal klimataktivister, skolstrejkande elever från Fridays for Future (FFF) och demonstranter från Samiska föreningen i Stockholm – med flera andra – på Mynttorget i centrala Stockholm i protest mot den föreslagna gruvan i Gállok, samt till stöd för kampanjen mot gruvplanerna.

VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org

M

anifestationen var i sam‐ band med att Sara-Elvira Kuhmunen från samiska ungdomsförbundet Sáminuorra, sametingets ordförande Daniel Holst och författaren Mats Jonsson lämnade över en lista med 70 000 namnunderskrifter till näringsmi‐ nistern Karl-Petter Thorwaldsson.

Listan (som finns på sidan mitt‐ skifte.org) uppmanar regeringen

att följa FN-deklarationen om ur‐ folks rättigheter och tar upp att Beowulf Minings planerade gruva i Gállok kommer att få stora konse‐ kvenser för samerna, rennäringen, lokalbefolkningen, turistnäringen och världsarvet Laponia, inklusive mark, vatten och luft.

Dagen innan hade två FN-ex‐ perter kritiserat regeringen för bristen på konsultation och sam‐

tycke från det samiska folket och uppmanade till att inte ge Beowulf Mining licens för gruvbrytning på grund av risken för oåterkalleliga skador på ekosystemet och konse‐ kvenserna för den samiska lokal‐ befolkningens försörjning, resur‐ ser och kultur.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv var också på plats för att visa sitt stöd och solidaritet. Vi passade även på att få kommenta‐ rer från flera av deltagarna.

– Vi demonstrerar för att vi är upprörda över förtrycket mot sa‐ merna och vi är emot att Gállok‐ gruvan ska etableras. Uttalanden som ”vi älskar gruvor” riktas mot samerna. Vi behöver inte fler gru‐ vor. Politikerna gör tvärtom mot det som behövs, men motståndet

växer hela tiden! Tillsammans är vi starka! sa Claudia Kvarnborg från Fridays for Future.

Fossilindustrierna har lurat oss att leva i en bubbla av tillväxt som ska pågå för evigt.

– Vi tycker att det är helt fel att bygga en gruva där! Det är nog nu! menade demonstranten MärtaWillow.

– Det handlar om barnens rätt till en vettig framtid, om generations‐ rättvisa. Det är typiskt, att fossilin‐ dustrierna lurat oss att leva i en

bubbla av tillväxt som ska pågå för evigt. I ett ekonomiskt system som inte tar hänsyn till naturresurser måste vi dra i bromsen, sa Christi‐ ne Bertlin från Psychologists for Future.

– Jag hoppas att regeringen tar rätt beslut, berättade Sara-Elvira Kuhmunen från Sáminuorra.

Klimataktivist Mirko Nikolic från Serbien berättade också att: – Jag är här i solidaritet med sa‐ merna och deras rättigheter. Fler gruvor är en falsk marknadslösning, det behövs riktiga klimatlösningar.

Jag stödjer ursprungsbefolkningars rätt till självbestämmande och na‐ turskydd. Allt sitter ihop, det finns en global kamp mot nykolonialis‐ men och vinstjakten som redan har förstört tillräckligt av naturen. ■

Utförsäljningar med huvudet i sanden M er än 100 000 allmännyttiga lä‐ genheter har privatiserats de se‐ naste 20 åren, men de som har fattat besluten vill inte veta vad effekterna blivit. När utförsäljningar väl utvärderas är beskedet inte oväntat: dyrare, sämre och osäkrare för hyresgästerna.

I tankesmedjan Bostad 2030:s rapport Hyresrätt till Salu uppskattas att utförsälj‐ ningen av mer än 100 000 allmännyttiga lägenheter de senaste 20 åren har innebu‐ rit att 60 miljarder kronor har överförts från allmännyttan till privata intressen.

Det handlar om utländska jättebolag som Vonovia och Heimstaden, men också Riks‐ hem, Willhem och Stena Fastigheter.

Men vilka har effekterna blivit för hyres‐ gästerna? I Växjö har något så ovanligt som en utvärdering gjorts av allmännyttiga bostadsbolaget Växjöbostäders försäljning av lägenheter till Heimstaden och Victoria Park.

Dagens Arena har gått igenom utvärde‐ ringsrapporten från konsultföretaget WSP och intervjuat ansvarig utredare. De kon‐ staterar bland annat att kötiderna för en hyresrätt har ökat när de privata bolagen inte har anslutit sig till den lokala bo‐ stadsförmedlingen. Kötiden var 2018 och 2019 sju månader längre än innan försälj‐ ningen.

En annan effekt var att omflyttningen

ökade, från i snitt 13 procent till 16 pro‐ cent. Det kan både tolkas som ett större missnöje med bostäderna, men också att höjda hyror gör att fler flyttar så fort de får chansen att bo billigare.

För precis som på andra orter har Heim‐ staden och Victoria Park haft samma stra‐ tegi med kraftigt hyreshöjande ytliga reno‐ veringar när enskilda hyresgäster flyttar ut, så kallade styckerenoveringar. ”Konsekvenser för den lokala bostads‐ marknaden är att det numera är svårare att söka en bostad, då marknadsplatserna är fler. Dessutom är det svårare att få en bostad, då hyresgästkraven har ökat och kötiderna har ökat. Bostadsbeståndet ge‐ nomgår nu fler styckerenoveringar, vilket

innebär mer störningar för hyresgäster‐ na”, skriver utredaren i rapporten.

Rapportens slutsatser är inte överraskan‐ de; det ser likadant ut i hela Sverige där all‐ männyttan har sålts ut. Det förklarar också det starka engagemanget i Nej till Mark‐ nadshyra-kampanjen med över 200 prote‐ ster mot marknadshyra den 18 april ifjol.

Rapporten visar tydligt att vi inte kan stanna vid att ha stoppat marknadshyra‐ förslaget. Nej till Marknadshyras riksom‐ fattande protestdag den 9 april för en so‐ cial bostadspolitik blir ett viktigt avstamp för att göra rätten till bostad för alla till en central fråga i valrörelsen. ■ Jonas Brännberg

INRIKES

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

4

”Ingen slump att vården är i en djup kris” Personalen går på knäna och skulden till de anställda bara växer, samtidigt som även vårdskulden växer. Under den gångna helgen larmade 250 barnläkare i Stockholm om att vissa barn har fått vänta i upp till 16 timmar för att få träffa en läkare på akuten under hösten, och krävde åtgärder för att lösa den akuta bristen på vårdplatser och för mer resurser till barnsjukvården.

ning, som har testats på olika håll, introduceras. För att det ska vara möjligt krävs att alla sparbeting bryts. Det är värt att påminna om att till exempel Södersjukhuset i Stockholm fortfarande hotas av nedskärningar. Antalet vårdplatser och även IVA-platser fortsätter att minska, samtidigt som det finns stor brist på personal.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

E

Varför behövs en kriskommission?

– Det enkla svaret är därför att vår‐ den är i en djup kris. Vården är vis‐ serligen i regionernas regi och det ligger ett stort ansvar på till exempel Stockholms finansregionråd Irene Svenonius. Det kommer larmrap‐ porter från hela landet; larmet från barnsjukvården i Stockholm är bara ett av dem. IVA-personalen i Skåne larmade nyligen om hur djupt oetiskt det är att medvetslösa, svårt sjuka patienter flyttas runt.

– Både löner och arbetsvillkor för vårdpersonalen behöver förbättras, säger specialistsjuksköterskan Katja Raetz.

– Akutmottagningar runt om i Sverige rapporterar om extrema vän‐ tetider för patienter och en ohållbar arbetsmiljö för personalen. I ett så‐ dant läge kan regeringen inte bara slå ifrån sig ansvaret. Det är uppenbart att styrningen inte fungerar; trots stora ekonomiska överskott i regio‐ nerna har de brister som fanns innan pandemin och som under pandemin blev uppenbara inte blivit åtgärdade.

– Under 2020 och 2021 ökade antalet anmälda arbetssjukdomar bland sjuksköterskor, barnmors‐ kor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor med över 1 000 procent jämfört med de två föregående åren. Majoriteten är coronarelaterade arbetssjukdomar.

Vad behöver omedelbart göras för att förbättra arbetsmiljön inom vården?

– Det som behöver förbättras är både löner och arbetsvillkor för vårdpersonalen. Pandemin har vi‐ sat hur slimmad vården har blivit och det saknas marginaler när per‐ sonal blir sjuk. Bemanningen behö‐ ver öka, så att personalen inte behö‐ ver stå inför omöjliga val av priori‐ teringar som bland annat de otaliga vittnesmålen från Stockholms sjuk‐ vårdsupprop visar.

– Eller som barnmorskorna vitt‐ nar, när de hastar mellan flera fö‐ dande kvinnor samtidigt. Det borde till exempel finnas ett maxtak på hur många patienter en sjuksköters‐

Foto: Natalia Medina

fter år av underbemanning och underfinansiering har lä‐ get inom vården blivit helt ohållbart. I mitten av januari krävde facken inom vården – Kommunal, Läkarförbundet och Vårdförbundet – att regeringen ska tillsätta en kris‐ kommission för arbetsmiljön i vår‐ den. Men regeringen säger nej, trots det pressade läget och fackens krav på omedelbara åtgärder.

Offensiv har pratat med specia‐ listsjuksköterskan Katja Raetz, ak‐ tiv i Vårdförbundet, om vad som behöver göras för att förbättra per‐ sonalens villkor och göra vården jämlik och patientsäker.

ka ska behöva ha hand om, beroen‐ de på vårdnivå.

– Att det ser ut så här är ingen slump. Ända sedan 1990-talet har vårdplatserna i Sverige blivit färre, vilket har ökat pressen inom hela vården. Det behövs en medveten strategi för att öka antalet vårdplat‐ ser och anställa fler personal. Löne‐ ökningarna de senaste åren har knappt ens svarat mot de allmänna prisökningarna, vilket fortfarande gör det mest lönsamt att byta jobb, vilket framför allt bland sjukskö‐ terskor innebär att erfarna sjukskö‐ terskor är få jämfört med behoven.

– Förutom reella årliga löneök‐ ningar bör även arbetstidsförkort‐

Vilka åtgärder anser du behövs för att vända på denna alarmeran‐ de utveckling?

– Det behöver aktivt investeras i att skapa vårdplatser och utifrån pla‐ nering efter behov öppna upp ned‐ lagda vårdavdelningar och sjukhus.

Till exempel kämpar befolkningen i Sollefteå fortfarande för sitt nedlag‐ da BB, och vårdplatser har lagts ner på många platser i Sverige.

– Det behövs en helhetssyn på hur vården planeras. New public management, som introducerades på 1990-talet, innebar bland annat krav på budgetdisciplin där varje verksamhet ska klara sig själv. Dess‐ utom har vårdvalen, som har gått längst i Stockholm, gjort att vården har blivit splittrat i olika områden som förhindrar samverkan.

– Det talas också om att primär‐ vården, i synnerhet vårdcentraler‐ na, ska väga upp för de stängda vårdplatserna. Men vårdcentraler‐ na r inte i närheten av att ha fått de resurser som motsvarar alla de nya ansvarsområdena, utan har indirekt drabbats av nedskärningar. Primär‐ vården kan inte uppväga bristen på vårdplatser.

– Dessutom gör den uppsplitt‐ rade vården att samarbeta kring de svårast sjuka med flera kroniska sjukdomar försvåras. Att avveckla vårdvalen och skapa en samman‐ hållen vård skulle alltså gynna just de patienter som har stora vårdbe‐ hov allra mest. ■

Nedskärningarna i vården har bäddat för privata gräddfiler Allt fler tecknar en privat sjukvårdsförsäkring. I slutet av 2020 var siffran 690 000. Mellan 2011 och 2020 ökade antalet med 200 000. Anledningen till det ökade intresset är de allt längre vårdköerna.

Anledningen till det ökade intresset för privata försäkringar är de allt längre vårdköerna. Måste man vänta ett år eller mer på en knäoperation är det lockande att försöka få förtur genom att köpa en privat försäkring.

Idag kan en försäkringspatient få be‐ sök för undersökning inom tre till sju dagar och behandling inom två till tre veckor. I den offentliga vår‐ den kan man få vänta mer än trettio dagar för ett första besök.

Inför valet vill nu regeringen visa

Dagens Arena intervjuade i höstas Mikael Sandlund, en av experterna i utredningen. Han är orolig över att tåget redan kan ha gått i den här frågan. I och med att allt fler teck‐ nar privata försäkringar blir det svårt att reglera. Det finns en risk att alla de som nu har en privat för‐ säkring, över en halv miljon svens‐ kar, känner sig lurade om det blir någon form av reglering. Vi kan få något slags svekdebatt.

I grund och botten beror ”be‐

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

M

ed en privat försäkring hoppas man komma före i kön. I oktober la‐ des en utredning om privata sjuk‐ vårdsförsäkringar fram till rege‐ ringen. Nu vill regeringen tillsätta en kompletterande utredning för att få svar på två frågor.

Dels frågan om privata vårdgiva‐ re som ingår avtal med en region ska få ta emot försäkringspatienter för sådan vård som man har avtalat med regionen om. Dels frågan om att det ska bli förbjudet för offentligt finansierade vårdgivare att ta emot remitterade försäkringspatienter.

Nu finns det inga regler för köer

Om vården hade tillräckligt med resurser skulle vårdköerna minska drastiskt.

Foto: News Oresund / Flickr CC

till vården och därmed inga regler som säger att ingen får gå före i vårdkön.

att man tar problemen med gräddfi‐ ler på allvar. Det gör man genom att tillsätta en utredning som ska pre‐ senteras senast sista juni.

Vad än utredningen föreslår hin‐ ner man inte besluta något förrän efter valet. Det blir en valfråga. För‐ lorar S regeringsmakten blir det ingenting. Även med fortsatt S-styre är inget säkert. Radikala åsikter som man tror kan vinna ett val glöms lätt efter valet.

hovet” av en privat sjukvårdsför‐ säkring på nedskärningarna inom sjukvården. Med tillräckliga resur‐ ser till sjukvården skapas inte långa sjukvårdsköer.

Det behövs ingen utredning. Det behövs tillräckliga resurser till sjuk‐ vården, att staten skjuter till pengar för att garantera alla, oavsett storle‐ ken på plånboken, en god vård. ■

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

5

I korthet

En vd tjänar 65 gånger mer än en industriarbetare och 86 gånger mer än en städare.

Tar betalt för pedagogisk lunch

L

Ny LO-rapport visar: Ända sedan 1950 har LO fört statistik över de relativa löneskillnaderna mellan en genomsnittlig industriarbetarlön och den grupp som man benämner makteliten.

I den nya LO-rapporten Makteliten – slår rekord trots pandemin framgår att den genomsnittliga inkomsten för makteliten 2020 motsvarade 21,1 industriarbetarlöner.

ANDERS WEMMERT

offensiv@socialisterna.org

M

ed makteliten menas bland annat direktörer i de privata företagen, de högst avlönade förtroendevalda inom den politiska makteliten samt högt uppsatta tjänstemän inom stat och kommuner.

Om man delar upp LO:s siffror ytterligare visar de att skillnaden mellan en arbetarlön för städare el‐ ler taxichaufförer jämfört med ge‐ nomsnittslönen för makteliten blir ännu större: 28,2 städarlöner re‐ spektive 28 taxichaufförslöner.

Ytterligare bevis på de ökade klass‐ klyftorna i samhället får man om man granskar statistiken grundliga‐ re. Skillnaden mellan en genomsnitt‐ lig arbetarlön och näringslivets vd:ar och direktörer blir ännu större. År 2019 tjänade en vd i genomsnitt 60,2 industriarbetarlöner – 2020 i ge‐ nomsnitt 64,8 industriarbetarlöner.

Klassklyftorna blir uppenbara

80

när man konkretiserar löneskillna‐ derna i verkligheten. En genom‐ snittlig industriarbetarlön låg 2020 på 34 000 kronor per månad. Ge‐ nomsnittslönen för en städare var samma år 27 000 kronor per månad.

Med LO:s siffror blir då genom‐ snittslönen för en vd eller direktör 2 236 000 kronor per månad!

En vd tjänar alltså 65 gånger mer än en industriarbetare och 86 gånger mer än en städare.

LO:s rapport visar också att in‐ komstskillnaderna under den senas‐ te 10-årsperioden har mer än fyr‐ dubblats. Sedan 1980-talet har klass‐ klyftorna stadigt ökat för varje år, men accelererat de senaste 15 åren.

Den senaste LO-rapporten visar även att talet om att alla måste hålla igen lönekraven på grund av pan‐ demin bara är tomma ord.

I själva verket har samhällets mak‐ telit passat på att sko sig under pande‐

min, medan ledningen för LO och de stora fackförbunden förlängt pågåen‐ de löneavtal och avstått från att ta kamp för bättre löner och arbetsvill‐ kor med motiveringen att pandemin och samhällssituationen kräver det.

Medan arbetarklassen har hållits tillbaka har direktörer, vd:ar och po‐ litiker samt höga tjänstemän sett till att deras löner höjts. Staten har fri‐ kostigt delat ut skattemiljarder till det privata näringslivet och dess di‐ rektörer. Företagen har i sin tur pas‐ sat på att höja aktieutdelningarna till sina aktieägare. Detta har ytterli‐ gare ökat klassklyftorna.

LO:s ordförande Susanna Gide‐ onsson kommenterade rapporten med att hon blev upprörd och att det var oansvarigt av den ekono‐ miska eliten att klyftorna har ökat under pandemin.

Men att bli arg räcker inte för att bekämpa de ökade klassklyftorna.

Det krävs mobilisering av fackföre‐ ningarna och dess medlemmar.

Det krävs kamp för bättre löner och arbetsförhållanden.

Men det krävs också en politik som förstatligar banker och storföre‐ tag, som beskattar de rika och som bygger ut den offentliga välfärden.

Det behövs i slutändan ett socialistisk samhällssystem som bygger på en demokratiskt planerad ekonomi. ■ Källa: LO Fakta, Skatteverket

Inkomstutvecklingen

Antal industriarbetarlöner

Bristande idrottsundervisning

S

kolan En ny undersökning från Svenska Idrottslärar‐ föreningen och Lärarnas Riksförbund (LR) visar att det är stora brister i idrottsundervisningen. Det handlar om alldeles för få behöriga lärare, för många klasser per lärare, svag tillgång på simhallar, otillräcklig fortbild‐ ning och så vidare. Det skriver Skolvärlden den 8 februari.

– Det här ökar arbetsbelastningen. Det råder också brist på fortbildning, brist på simhallar och underhållna idrotts‐ hallar. Att lärarna dessutom ofta har väldigt många elever gör det svårt med de krav som finns att man ska se och bidra till varje individs utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén till Skolvärlden.

En tredjedel av lärarna i högstadiet saknar behörighet i ämnet, och 40 procent av de tillfrågade idrottslärarna har inte erbjudits någon fortbildning de senaste fyra åren. 16 procent har aldrig blivit erbjudna fortbildning.

P

Hela eliten Byråkratiska eliten Demokratiska eliten

Polisens klanrapport sågas

20

K

0 1950

R

asism Alla pendlare som passerar Öresundsbron måste visa legitimation, men vissa blir utvalda för ”utökad kontroll”. Då blir det genomgång av sin bil, kroppsvisitation och fler frågor. Och ofta är det ickevita som ”slumpmässigt” väljs ut för detta. Det rapporterar SVT Ny‐ heter den 13 februari.

I SVT:s inslag har de pratat med pendlaren Thomas Ja‐ mes Thomsen, som berättar: – När man står mot sin bil och blir kroppsvisiterad så är man jätteensam. De tittar igenom hela bilen och det tar ibland 25-45 minuter. Om det hände några gånger per år så hade det inte varit några problem. Det är på grund av att jag är svart. De kallar det ”random check”. Random betyder varje dag om du är svart. Det är inte random om jag var på kontroll igår och fem dagar den senaste veckan, säger han, som har räknat på det och kommit fram till att han har bli‐ vit visiterad 150 gånger de senaste 18 månaderna.

ersonalbrist Nya siffror från Myndigheten för sam‐ hällsskydd och beredskap visar att det är svårt att re‐ krytera ny personal till brandstationer, och att det dessutom råder brist på deltidsbrandmän. Av de 605 brand‐ stationer som har deltidsbrandmän har hälften svårt med nyrekryteringen. Den avgörande faktorn som lyfts fram är lönefrågan, där ett nytt avtal ska förhandlas fram under vå‐ ren. Det rapporterar Sveriges Radio den 13 februari.

Ekonomiska eliten

40

Rasprofilering vid Öresundsbron

Svårt att rekrytera brandmän

i makteliten 60

Foto: CC0

klassklyftorna ökar ytterligare

öneavdrag I de flesta kommuner behöver personalen inte betala för den pedagogiska lunchen, alltså målti‐ der tillsammans med barnen. Men då det inte är lag‐ stiftat tar allt fler kommuner nu betalt för det via löneav‐ drag. I Nacka får barnsköterskor ett avdrag på 200 kronor i månaden, som nu väcker kritik från personalen. Det rap‐ porterar Kommunalarbetaren (KA) den 10 februari.

– Jag behöver hjälpa barnen på toaletten, snyter näsor och om någon nyser rakt över bordet hamnar det i min mat. När magsjuka förekommer händer det ibland att man även tor‐ kar kräks i sin egen lunch. Och detta ska jag betala för? säger barnskötaren och skyddsombudet Jeanette Elveberg till KA. Även facket Kommunal är kritiska, och Pyret Due Hedlund, ordförande i sektion öst i Stockholms län, säger till KA att: – Det här är ett sätt för kommunen att spara in pengar. I grund och botten handlar det bara om ekonomin.

1960

1970

1980

1990

2000

2010

2020

riminalitet Den hemliga kartläggning av släktbasera‐ de nätverk sågas av polisforskaren Stefan Holgersson.

Han menar att den är dåligt underbyggd och att poli‐ sen påstår saker utan att ha källor. Det finns en risk att den pekar ut människor som inte har något med kriminalitet att göra. Det rapporterar SVT Nyheter den 14 februari. ■

INRIKES

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

6

: a k i n ö r K att få

LO:s luddiga krav gentemot S är ingen garanti för att dess högerkurs stoppas.

”Svårt bostadsigenom ningar” anpass BRITTA BERGGREN rs.lulea@socialisterna.org

L

O-ordförande Susanna Gide‐ onson meddelade att LO kom‐ mer att sponsra Socialdemo‐ kraternas valkampanj med 30 miljo‐ ner kronor i utbyte mot löften om lite klassisk välfärdspolitik.

Vid förra valet 2018 sponsrade LO även då S med 30 miljoner kronor.

Socialdemokraternas inskränkningar i strejkrätten, inskränkningar i LAS och avsikt att införa marknadshyror som stoppades tack vare gräsrotsrö‐ relsen Nej till marknadshyras kamp har inte fått LO att tappa förtroendet för S. Inte heller den nyliberala politik som S har genomfört under flera rege‐ ringsperioder och som drabbat lågin‐ komsttagare hårt har fått LO-pampar‐ na att tvivla det minsta på S. Snarare verkar LO vara så nöjda med S att de utöver de 30 miljoner kronorna kom‐ mer att lägga X antal miljoner kronor på att utbilda tusentals LO-medlem‐ mar runtom i hela landet inför valet med fokus på just valet och politik.

Dessutom kommer LO att försö‐ ka toppa förra valets ringkampanj med en halv miljon samtal till LOmedlemmar. Tillsammans blir sum‐ man av dessa satsningar en rekord‐ stor sponsringssumma för LO.

Hon uppmanar även näringslivet att vara lika öppna med vilka partier och tankesmedjor och med hur många miljoner kronor de i sin tur sponsrar inför valet.

Enligt Susanne Gideonson var man‐ datet starkt för denna satsning på den senaste LO-kongressen, trots att en opinionsundersökning beställd av Arbetet hösten 2021 visade att endast en femtedel av medlemmarna anser att LO bör stödja S ekonomiskt.

De politiska krav som LO för‐ väntar sig att S kommer att driva i valet är bland annat: • Tydlig och rättvis politik för vanligt folk.

• Konkreta mål för full syssel‐ sättning.

• Stopp för vinstintressena och möjligheten att köpa sig före i kön genom privata sjukvårds‐ försäkringar.

• Välfärden ska finnas när man be‐ höver den och över hela landet.

• Hållbara scheman, utökat in‐ flytande och möjlighet att ut‐ veckla kompetensen för perso‐ nalen i välfärden.

• Gör höjda pensioner till en val‐ fråga.

LO accepterar dessutom inte att pensionsåldern höjs förrän rejäla för‐ bättringar av vanligt folks arbetsmiljö och trygghet på jobbet har införts.

De vill även se ett höjt A-kassetak, ändrade sjukförsäkringsregler, slopat karensavdrag och stramare regler vid arbetskraftsinvandring (LO vill att arbetskraftsinvandringen begränsas till bristyrken och heltidsarbeten.)

Hur konkreta dessa krav från LO är återstår att se. Det hela verkar vara ännu en bekväm överenskommelse sossepampar och LO-pampar emel‐ lan. Valkampanjandet har redan bör‐ jat. S och LO håller ihop i både nyli‐ beral och socialliberal politik. Och den inskränkta strejkrätten består om LO och S får bestämma.

En sak är säker, de onödigt luddi‐ ga krav som LO ställer på S garante‐ rar långt ifrån att den högerpolitik som S har fört och som allvarligt skadat arbetarklassens politiska po‐ sition i allmänhet och låginkomstta‐ gare och fattigpensionärer i synner‐ het inte kommer att kompensera för det lidande och de demokratiska in‐ skränkningar som S har utsatt oss för. ■ Katja Hildén

Fler dog på jobbet 2021

U

Foto: Fredrik Sandin Carlson

LO hjärta S med nya miljonbidrag

nder 2021 ökade antalet döda i Sve‐ rige på grund av arbetsplatsolyckor.

Enligt Arbetet (den 21 januari) dog 44 personer på sitt arbete, de flesta av dessa i olyckor.

Sammanställningen är framtagen ge‐ nom Arbetets tidigare rapporteringar, samt statistik och uppgifter från Arbetsmiljöver‐ ket och åklagarmyndigheten.

från, och fjolårets siffra sägs vara i linje med de senaste årens trend.

Av de 44 döda handlar många om klämoch fallolyckor, men även påkörningar av truckar och olyckor i trafiken är återkom‐ mande skäl. Bortsett från en dom där en fastighetsskötare blev mördad i januari har åklagarmyndigheten 13 pågående utred‐ ningar, och 22 utredningar har lagts ner.

År 2020 dog 27 personer, något som be‐ skrivs som en rekordlåg siffra mycket be‐ roende på att covid-19 gjorde att många fler stannade hemma eller jobbade hemi‐

Gustav Sand Kanstrup, projektledare för Arbetsmiljöverkets arbete med en nollvi‐ sion mot dödsolyckor, berättar för Arbetet att en del av olyckstyperna upprepar sig

R

egeringen gjorde 2018 en ändring av bostadsanpass‐ ningslagen, så att man kan ansöka om bostadsanpass‐ ningsbidrag, oavsett om du äger bostaden eller inte.

Bestämmelser om bidrag till anpassningar för per‐ soner med funktionsnedsättning har funnits sedan slu‐ tet på 1950-talet i Sverige. Under 2020 betalade landets kommuner ut bidrag i totalt 53 000 fall, motsvarande en halv miljard kronor, visar Boverkets siffror. Även om 90 procent av alla bostadsanpassningsansökningar be‐ viljas har du inte laglig rätt till bidrag bara för att du lever med funk‐ tionshinder. Åtgärden måste vara ”nödvändig för att kunna leva ett självständigt liv.” Funktionsnedsättningen måste också ha en medi‐ cinsk koppling, vilket innebär att du behöver ett skriftligt intyg från en yrkeskunnig. Själva diagnosen, eller funktionsnedsättningen, måste även vara långvarig.

I praktiken är de anpassningar som det ges bidrag till ofta väldigt begränsade, vilket innebär att den sökande måste lägga till mycket pengar själv för att få en lösning som fungerar. Den som söker bi‐ drag måste också vara mycket aktiv i sin roll i handläggningsproces‐ sen med att styrka sina anspråk, ta in offerter och planera utförandet av åtgärderna, vilket kan göra att de som egentligen behöver anpass‐ ningen inte orkar med.

Med allt fler äldre som behöver anpassning tenderar kommunala handläggare att göra allt snävare tolkningar av lagen för att spara in pengar, vilket kan innebära att man behöver strida om vilken an‐ passning som är nödvändig. Här är enskilda funktionsnedsatta i stort underläge gentemot kommunen med sina heltidsanställda handläggare och jurister.

O

m inte fastighetsägaren underhåller byggnaden och slarvar med skötseln kan det medföra svårigheter att beviljas bidrag. Men även om du beviljas bidrag, men inte själv äger bostaden du bor i, faller anpass‐ ningen många gånger på att bostadsanpassningsbi‐ draget inte innefattar borttagning av anpassningen. Eftersom fastig‐ hetsägaren inte är garanterad ett Återställningsbidrag (det måste sö‐ kas senare), och inte vet hur stort det blir, tvekar många fastighets‐ ägare till att godkänna anpassningen.

Mellan 2015 och 2019 minskade de kommunala anslagen för bo‐ stadsanpassning med 24 procent. Faktum är att bidragen är nere på de nivåer som fanns i slutet av 1990-talet. Under samma period har befolkningen ökat med 16 procent, motsvarande 1,4 miljoner männi‐ skor. Mellan 2019 och 2020 föll antal beviljade stöd med ytterligare 4 procent. Det är dags att ta strid för alla ska ha rätt till en bostad med de anpassningar som krävs för att kunna leva ett självständigt liv! ■ Britta Berggren, RS Luleå, lever med en traumatisk halvsidig hjärnskada sedan den 20 september 1991 och bor i en tillgänglig lägenhet. Lägenheten började anpassas 1994.

och ställer frågan: ”Varför lär vi oss inte så att det säkerställs att inte samma sak kan hända igen?”.

Det är förstås en rimlig fråga, men pro‐ blemen är i grunden knutna till systemet.

Det handlar om att vinster går före säker‐ het och hälsa.

Tidspressade arbetspass, för många ar‐ betsuppgifter på få personer och alltför långa pass skapar just dessa riskzoner där olyckor lätt kan förekomma. Jämför ett människoliv med vad som kan göras för att förebygga dödsolyckor på arbetsplatsen.

Ett exempel på bristande säkerhet nyli‐ gen, som Byggnadsarbetaren skrev om den 4 februari, är Kauno Tiltais bygge vid

Karlgårdsbron i Skellefteå, där det i flera månader saknats skyddsräcken, och ar‐ betare har inte haft fallskyddsselar.

När kostnader ska pressas så mycket som möjligt och kedjorna av underleve‐ rantörer är så många och långa att det blir svårt att veta vem som har ett huvudman‐ naansvar är säkerheten en av de saker som det ofta tummas på.

Det som krävs för att vända det här är att fackföreningar tar kampen för bland annat mer personal och kortare arbets‐ pass, förutom det systematiska arbets‐ miljö- och säkerhetsarbetet. Anställda måste få bestämma hur deras arbete går till och hur det ska vara utformat. ■ Amer Mohammed Ali

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

7

Bekämpa sexuella trakasserier på jobbet Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är fortfarande ett stort problem, särskilt inom kvinnodominerade yrken. Vanligast är det bland unga kvinnor i åldern 16-29 år, där en av fyra har blivit utsatta, och särskilt utsatta är de med lägst inkomst.

LOUISE STRÖMBÄCK louise.strömbäck@socialisterna.org

D

De som arbetar inom restaurang‐ branschen har mycket kontakt med utomstående, framför allt kunder.

Detta ökar risken för att utsättas för

#Kvinnostrejk lyfter varje fredag krav mot sexism, mäns våld mot kvinnor och kvinnoförtryck, samt mot sexuella trakasserier på jobbet.

sexuella trakasserier, precis som inom andra branscher som har mycket kontakt med människor.

Det finns väldigt lite arbetsmiljö‐ skydd vid den typen av trakasserier som innefattar kunder, brukare och liknande. Här gäller det att arbets‐ ledningen stöttar och aktivt arbetar med att förbättra arbetsmiljön så gott det går. Men istället ombeds servitriser att inte visa för mycket hud då det bjuder in till trakasserier.

Sexuella trakasserier är ett stort problem även inom vård och om‐ sorg, vilket även det är en bransch med mycket kontakt med männi‐ skor. Mellan 2016-2021 fick För‐ säkringskassan in 270 anmälning‐ ar, och hela 190 av dessa kom från

vård- och omsorgssektorn. Siffror‐ na visar på det stora mörkertal som finns inom restaurangbranschen, samtidigt som de också visar att det är ett stort problem inom vård och omsorg.

Mer än var fjärde visstidsanställd inom vård och omsorg har blivit sex‐ uellt trakasserad på jobbet. Här finns det också ett stort mörkertal, då många med osäkra anställningsfor‐ mer undviker att anmäla eftersom de inte vill förlora jobbet. Det vanligaste är att bli utsatt av en brukare eller an‐ hörig till brukare, men det sker även från kollegor och chefer.

Sedan #metoo har väldigt mycket kommit upp till ytan vad

gäller sexuella trakasserier i sam‐ hället, men problemen kvarstår. En rapport från EU:s byrå för grund‐ läggande rättigheter visar att 55 procent av kvinnorna i Europa nå‐ gon gång har utsatts för sexuella trakasserier efter 15 års ålder. En femtedel av kvinnorna hade utsatts det senaste året, enligt rapporten från 2019.

Det är fyra gånger vanligare att kvinnor med låg lön utsätts för sexuella trakasserier än kvinnor med hög lön. Det är också dubbelt så vanligt för kvinnor med tidsbe‐ gränsad anställning än för kvinnor med fast anställning. Osäkra och otrygga anställningar är också be‐ tydligt vanligare bland kvinnor än

bland män, vilket skapar en otrygg och utsatt situation.

Arbetet mot sexuella trakasserier behöver ske aktivt i hela samhället, men särskilt på arbetsplatsen där vi spenderar en stor del av livet. Det är en avgörande facklig fråga att ta strid för nolltolerans mot sexuella trakasserier, och klimatet måste vara så att det ska kännas enkelt att ta upp och anmäla.

Men det behövs också kamp för jämställda löner, uppvärdering av kvinnodominerade yrken, heltid och fast anställning som norm samt rätten till billiga bostäder med bra standard som första steg mot ett jämställt samhälle. ■

Engelska skolan: var lönsam lilla vän, och foga dig i ledet!

E

ngelska Skolan fortsätter att leverera glimtar av den härs‐ kande klassens önskedröm‐ mar. Här fostras det för vuxenlivet i all dess dystopiska glans. Tjejer får lära sig att ansvara för att inte ”kränka” killar och män genom att klä sig ”sexigt”.

Barn lär sig att tid är pengar – konsumera utbildning inne på skolan gör du på skoltid. Övrig tid kan du välja mellan otal andra va‐ ror och tjänster – till exempel som konsument på Ica. ”Skolan ska förbereda eleverna för vuxenlivet”, menar Engelska Sko‐ lans (IES) grundare Barbara Berg‐ ström. ”Vi tror på disciplin” står det på hemsidan, som också tar upp om ”ömsesidig respekt mellan elever och mellan lärare och ele‐ ver”. För respektens och discipli‐ nens skull finns det ”skolregler som säger att alla ska klä sig på ett sätt som inte är kränkande gentemot andra elever”.

Hur du klär dig är uppenbarli‐

gen en allvarlig sak: ”Vi klär oss på ett sätt som passar för en arbets‐ plats. Vi tar inte med droger, vapen eller andra olagliga föremål till skolan.”

I praktiken handlar det om att tjejer inte tillåts ”kränka andra ele‐ ver” genom att klä sig i ”för kort” kjol, ”för djup” urringning, låta ma‐ gen eller BH-band skymta fram, som vittnesmålen från elever i Aftonbladets granskning visar.

Respekten upprätthålls av peda‐ goger och rektorer med hjälp av måttband, ”behaviour notices” (prickar för dåligt uppförande) och andra gamla hederliga verktyg som offentligt skammande. Expressen rapporterar om hur en tioårig tjej förlöjligats av sin lärare – ”varför försöker du vara sexig?”

I andra nyheter har Ica-butiken vid Telefonplan i Stockholm sett sig tvungna att anställa entrévärdar för att hantera de ”uppemot hun‐ dra” elever från den närbelägna Engelska Skolan som hänger i buti‐

ken före och efter lektionstid – då de inte får vistas på skolan.

Men när eleverna väl släpps in i skolan hälsar rektorn ”personligen välkommen”, understryker Barbara Bergström när hon i en debattarti‐ kel i Dagens ETC försvarar ord‐ ningsreglerna. Bergström förklarar att de handlar om ”ett samlat signal‐ system”.

själv och din tid, reduceras till va‐ ror. Du springer inte. Du skriker inte, utom inombords. Du är inte i första hand en person. Du är lön‐ sam, inget kostnadsdrivande utå‐ tagerande här!

I kapitalets önskedröm vet alla sin plats i vuxenlivet. Lyckligtvis är drömmen bara halvt sann. Elever‐ na som har skammats och be‐

Du fostras till kvinna genom att sexualiseras och objektifieras.

Istället för ”feel-good” och ”’pro‐ gressivism’ som gör allt tillåtet och kulturen osäker” vill IES (liksom andra privatskolor, som Jensen med sitt förbud mot mjukisbyxor, och systemen med skoluniform inter‐ nationellt) signalera en ärligare bild av vad vuxenlivet har att erbjuda.

Du fostras till kvinna genom att sexualiseras och objektifieras. Du lär dig tro på marknaden genom att allt omkring dig, inklusive du

straffats berättar och gör motstånd.

Skolchefen Robin Kirk Johans‐ son förklarar på IES hemsida att ”läroplanen föreskriver att skolan förbereder eleverna för vuxenlivet”.

Vuxnas, och barns, liv präglas för‐ visso av sexism, rasism, alienation och utsugning – men vuxenlivet som väntar dagens unga är också ett liv av kamp.

Framför allt unga kvinnor gör värl‐ den över uppror mot att skuldbe‐

läggas för mäns våld, mot att inte själva få kontrollera sina liv, sina kroppar och sin sexualitet (se till exempel massprotesterna för rät‐ ten till abort från Argentina till USA), mot outhärdliga livs- och arbetsvillkor och för en framtid utan klimatapokalyps.

Vuxenlivet behöver personer som vägrar rätta sig in ledet, som skriker och springer och kämpar tillsammans. Vuxenlivet måste ha plats för människors fria uttryck och för ”feel-good” – det har det tydligen inte i marknadsskolans och kapitalismens mardröm.

Därför behöver barn, föräldrar och pedagoger idag göra uppror mot den sexistiska och alienerande disciplinhetsen, och organisera för ett ännu större tryck på de styrande – nu markerar S-regeringen mot marknadiseringen, V vill ha folk‐ omröstning om vinster i skolan, och till och med C medger att mark‐ nadsskolan gått för långt – för att få slut på vinstuttag i hela välfärden. ■ Liv Shange Moyo

Foto: Katja Hildén

et är Arbetsmiljöverkets ar‐ betsmiljöundersökning som visar på dessa siffror. Under‐ sökningen görs vartannat år och den senaste rapporten är från 2020. Den visar att i snitt 11 procent av kvin‐ norna och 2 procent av männen har utsatts för sexuella trakasserier på jobbet under det senaste året. Bland personer i åldersgruppen 16-29 år var siffran 23 procent för kvinnorna och 2 procent för männen.

Vissa yrken och arbetsplatser sticker ut mer än andra. Ett av des‐ sa är restaurangbranschen, där det är mycket vanligt med osäkra an‐ ställningar, med många unga och oerfarna arbetare och långa arbets‐ pass. Många har sitt första jobb inom restaurangbranschen.

Anställda vittnar också om star‐ ka hierarkier och en utbredd tyst‐ nadskultur. Särskilt inom krog‐ branschen finns det en utbredd machokultur, vilket bidrar till att en stor andel sexuella trakasserier aldrig anmäls.

ANALYS

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

8

Sverige 1905: ”Det var över Vapenskramlet och militärhetsen gör sig ständigt påmind, och än mer i dagsläget med det spända läget kring Ukraina mellan Ryssland och USA/Nato. Med anledning av detta återpublicerar Offensiv en artikel från 2015 om arbetarkampen i Sverige och Norge som förhindrade krig och till sist upplöste unionen med Norge.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

Å

r 1905 började med att det ryska folket gjorde uppror.

För Sveriges del var året fyllt av konfrontationer – som alla sluta‐ de i arbetarrörelsens seger, skriver Kalle Holmqvist i förordet till sin bok Fred med Norge (Murbruk, 2015). En av dessa viktiga segrar var den fredliga upplösningen av unio‐ nen mellan Sverige och Norge.

Det skrivs få böcker om arbetar‐ rörelsens historia idag. Murbruk är att gratulera till att man försöker fylla det tomrum som finns. Fred med Norge är en ypperlig bok som gör historien levande på ett inspire‐ rande och medryckande sätt. Att den dessutom manar till kamp och organisering idag ger ett extra plus.

Men så handlar det också om en spännande tid.

Utgången av 1905 års klasstrider skrev ett nytt kapitel i den svenska historien. Inte minst unionsupplös‐ ningens utgång bidrog till den soci‐ alistiska arbetarrörelsens genom‐ brott i allmänhet och den socialis‐ tiska ungdomsrörelsens genom‐ brott i synnerhet.

Den 7 juni 1905 upplöstes for‐ mellt unionen mellan Sverige och Norge, som hade bildats år 1814 efter att Sverige hade fått Norge som ett krigsbyte vid freden i Kiel i januari samma år. ”Norge överlämnades till Sveri‐ ge av monarkerna under napoleon‐ krigen mot norrmännens vilja, och svenskarna måste sända trupper till Norge för att underkuva det”, som den ryske revolutionsledaren Lenin skrev i sin skrift Om nationernas självbestämmanderätt från år 1914.

relse med den svenska ståndsriksda‐ gen. Men ännu var det långt till de‐ mokratins genombrott. Kvinnorna saknade rösträtt helt. Det vara bara hälften av männen som fick rösta.

Den norska självständigheten slogs dock ner av svensk militär och efter ett kort krig slöts en upp‐ görelse i augusti som innebar att den svenske kungen blev kung över båda länderna. Men Norge fick be‐ hålla sin armé, sitt storting [riks‐ dag] och sin nya grundlag. De båda länderna skulle dock ha en gemen‐ sam handels- och utrikespolitik.

Det var en uppgörelse som var fylld av motsättningar. Kapitalismens expansion och den framväxande borgarklassens jämte växande krav på demokratiska fri- och rättighe‐ ter i både Norge och Sverige skulle oundvikligen komma i konflikt med den kungamakt som skulle hålla samman unionen och den storsvenska drömmen om att Nor‐ ge skulle bli en del av ”det svenska riket” likt Finland fram till år 1809.

Alla folks rätt till nationellt själv‐ bestämmande, inkluderat att bilda en egen stat, är ett självklart demo‐ kratiskt krav som från första stund var en del av den socialistiska arbe‐ tarrörelsens politiska program. Det var genom att bli de främsta för‐ kämparna för demokrati och natio‐ nellt självbestämmande under den revolutionära socialismens fana som arbetarorganisationerna dels kunde förena arbetarna och dels av‐ skilja sig från de borgerliga krafter som försökte porträttera sig som kompromisslösa demokratikämpar.

Arbetarnas union underifrån hade säkrat ett fredligt avskiljande, vilket det finns ytterst få exempel på i historien.

I samma skrift prisade Lenin den svenska och norska arbetarrörel‐ sens hållning och agerande under unionsupplösningen år 1905.

Men invånarna i Norge, som tidigare hade varit under dansk överhöghet, ville annorlunda och utropade ett fritt Norge. Den 17 maj 1814 (som officiellt blev Norges nationaldag år 1836) sammankallade man till en konstitutionell församling i Eidsvoll, valde en egen kung och antog en grundlag som var ”ovanligt demo‐ kratisk för sin tid”, särskilt i jämfö‐

Från slutet av 1800-talet ledde spänningarna till ständiga konflik‐ ter och krigshot.

Motvilligt fick den så kallade dubbelmonarkins härförare kung Oscar II acceptera att det norska självstyret utvidgades från mitten av 1880-talet. Det enda undantaget var utrikespolitiken som fortfarande styrdes från Stockholm – av kungen och hans ämbetsmanna regering.

Men redan 1895 utbröt en all‐ varlig kris efter att Venstre hade vunnit valet och skulle bilda rege‐ ring, vilket Oscar II helt motsatte

Folkomröstningen om unionsupplösningen genomfördes den 13 augusti, där det dagen innan hade varit stora demonstrationer till s

sig. Planer drogs upp för ett militärt ingripande i Norge och försvarsan‐ slagen fördubblades.

Borgerligt liberala Venstre, Nor‐ ges äldsta parti, blev snabbt också landets största parti. Partiet hämta‐ de stöd från bönderna och det som kallas medelklassen samt delar av kapitalistklassen. Partiet appellerade också till arbetarna, men fick snart konkurrens av det socialdemokra‐ tiska partiet som bildades 1887 och som från 1891 blev Arbeiderpartiet. Även den norska högern hade sitt parti, Høyre, som samlade den del av överklassen och byråkratin som fruktade att demokrati och själv‐ ständighet skulle bli inkörsporten till republik och social frigörelse.

I Sverige blev stämningen efter Venstres valseger ”rent krigisk”, skriver Börje Isaksson i sin ut‐ märkta bok om revolutionsåret 1905 som Offensiv tidigare har re‐ censerat. Det socialdemokratiska partiet i Sverige, som bildades år 1889, besvarade krigspropagandan med möten och demonstrationer till stöd för Norge.

Socialdemokraterna då var ett helt annat parti än vad de är idag. Det var ett arbetarparti som förenade den

tidens socialister. Partiet rymde både revolutionärer och de som var starkt influerade av den revisionism och in‐ omkapitalistiska reformism, som se‐ dermera skulle bli dominerande i partiets ledande kretsar.

Den 1 maj 1895 varnade Social‐ demokraternas ledare Hjalmar Branting för att om överklassen startar krig mot Norge får man räk‐ na med att soldaterna vänder vap‐ nen mot makthavarna. Brantings varning fick borgarna att gå i taket och ropa på hårdare tag mot ”de so‐ cialistiska irrlärorna”. Branting åta‐ lades och dömdes till höga böter.

Senare på hösten 1895 slöts dock en uppgörelse mellan kungen och stortingen och en ny koali‐ tionsregering bildades. Krigshotet var inte längre omedelbart förelig‐ gande, men nedräkningen hade börjat för unionen.

Kravet på att Norge skulle få egen utländsk representation, konsulat‐ väsende, kom att bli en vattendelare.

Den norska borgarklassen ville ha egna diplomater med uppgift att främja landets handel och sjöfart, eftersom Norge då hade världens tredje största handelsflotta. Men den svenska kungamakten sa blankt nej.

Samtidigt som alla försök till att nå en överenskommelse i konsulat‐ frågan misslyckades ökade Norges demokratiska försprång till Sverige.

I Norge infördes allmän rösträtt för män 1899 och två år senare fick kvinnor åtminstone kommunal rösträtt. I Sverige saknade vid sam‐ ma tidpunkt 94 procent av den vux‐ na befolkningen rösträtt. ”Våren 1905 är Sverige omringat av revolter. I öster de ryska arbetar‐ nas strejker, som snart sprider sig till Polen, Baltikum och Finland. I väster en allt större norsk enighet om att självstyret måste utökas. I mars får Norge en ny samlingsrege‐ ring, vars mål är att skapa ett eget norskt konsulatväsende”, skriver Kalle Holmqvist.

På hemmaplan drog det ihop sig till strid på många fronter. Regering‐ en stod i tur att införa en ny anti‐ strejklag som innebar ett strejkför‐ bud för stats- och kommunanställ‐ da. Till det ska läggas att arbetsgi‐ varna anförda av Verkstadsförening‐ en ämnade försöka knäcka facken med hjälp av en storlockout.

Fackföreningarna hade vuxit i en exempellös fart. Mellan år 1900 och 1907 ökade antalet organiserade ar‐

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

9

rklassens union som brast” veckoavgift på minst 25 öre per medlem: Pengarna ska gå direkt till de svenska metallarbetarna”, står att läsa i Fred med Norge. Istället för att knäcka facken var det arbetsgi‐ varna som blev ”utpinade”, ett ut‐ tryck som en av dem själv senare använde. En sargad Verkstadsföre‐ ning tvingades efter några månader att acceptera både föreningsrätt och delar av arbetarnas lönekrav.

Dessförinnan hade kungen och regeringen känt sig tvungna att inle‐ da förhandlingar med den norska regeringen under villkoret att en norsk folkomröstning genomförs.

Det svenska kravet på folkomröst‐ ning sågs som en oförskämd provo‐ kation och mottogs med ilska i Nor‐ ge där det stod alldeles klart vad in‐ vånarna ville ha – ett fritt land. ”Makthavare utan handlingsut‐ rymme”, är Kalle Holmqvists pas‐ sande beskrivning av den position som monarkin och de styrande hade hamnat i.

betare från 68 500 till 230 700. Mätt i andel organiserade arbetare var den svenska fackföreningsrörelsen världens starkaste. Men fortfarande var det i huvudsak en manlig arbe‐ tarrörelse och kvinnor hade inte bara att kämpa mot arbetsgivarna, utan även mot manliga fackledare som var minst sagt ljumma till att öppna facken för kvinnor samt kämpa för kvinnlig rösträtt. Även socialdemokratin och de båda ungdomsförbunden Social‐ demokratiska ungdomsförbundet och Ungsocialisterna växte i anta‐ let medlemmar. Socialdemokrater‐ na hade 1905 nära 20 000 fler med‐ lemmar än 1900.

Det socialdemokratiska ung‐ domsförbundet, det större av de två socialistiska ungdomsorganisatio‐ nerna, bildades 1903 och hade 1905 hela 5 000 medlemmar i 89 klubbar, enligt Fred med Norge. Andra upp‐ gifter säger 7 000 medlemmar. För‐ bundets veckotidning Fram hade en upplaga på 20 000.

Kampen i Sverige år 1905 fick ock‐ så impulser utifrån och då främst från den ryska revolutionen i bör‐ jan av året. I april bar motståndet mot den nya antistrejklagen frukt.

Förslaget fälldes i riksdagens andra kammare, där det fanns fyra soci‐ aldemokrater. Det var en enorm framgång för arbetarrörelsen.

Några veckor senare, den 18 maj, antog det norska stortinget ett lagförslag om egna konsulat. Oscar II:s svar blev: ”Jag accepterar inte stortingets beslut”, varpå Norges re‐ gering avgick. ”Oscar II vägrar god‐ ta avgången och det är egentligen nu som unionen faller.” Den 7 juni fattade sedan stortinget det formel‐ la beslutet att upplösa unionen och avsätta kungen.

Socialdemokraterna och Bran‐ ting, som tidigare ständigt hade vacklat i frågan om unionsupplös‐ ning eller ej, gav omedelbart sitt fulla stöd till Norges beslut. Den svenska högern däremot gjorde ingen hem‐ lighet av att man var beredd att ta till militära medel mot det man kallade ”kuppen” alternativt ”revolutionen” i Kristiania (Oslo). För den svenska kapitalistklassen och aristokratin stod också mycket prestige och in‐ ternationellt anseende på spel.

Samtidigt som högern och över‐ klassen gjorde allt för att piska upp chauvinistiska, krigiska stämningar och manifestationer för sin ”vörda‐ de, åldrige unionsmonark”, vädjade

man till myndigheterna att slå ner den ”fosterlandslösa” socialdemo‐ kratins sympatiovationer för det re‐ volutionära Norge”.

I spetsen för den socialistiska rö‐ relsens motstånd mot krigshetsen och storsvensk revanschism stod det Socialdemokratiska ungdoms‐ förbundet, vars manifest Ned med vapnen – Fred med Norge trycktes och spreds i 100 000 exemplar.

Ungdomsförbundet manade arbe‐ tarungdomen att vägra order vid en allmän mobilisering och reste kravet på storstrejk om krigspla‐ nerna sätts i verket. ”Dessutom hotar den unga so‐ cialdemokratin att i sista hand vän‐ da vapnen mot de svenska maktha‐ varna istället”. Även Ungsocialis‐ terna, som var influerad av anar‐ kistiska idéer, manar till strejk och vägran att lyda order.

Ungdomens kamp fick det social‐ demokratiska partiet att inte bara ut‐ tala sig i ord, utan också gå till hand‐ ling. Landet runt anordnades stora fredsdemonstrationer och möten. I Göteborg samlades tiotusentals på ett demonstrationsmöte som sände följande hälsning till det norska Ar‐ beiderpartiet: ”Det var öfverklassens

union som brast. Arbetarnas union är idag starkare än någonsin”.

Den massrörelse som formades och som också smittade av sig på ”kamraterna i vapenrocken” både splittrade och försvagade den svens‐ ka överheten. Kungahuset blev pa‐ ralyserat. Till sist fick högern ge upp tanken på att via ultimativa krav få en ursäkt för att invadera Norge.

En annan viktig anledning till splitt‐ ringen i toppen är att arbetsgivarna (Verkstadsföreningen) i juni hade lockoutat (stängt ute) 18 000 arbe‐ tare vid 100 verkstadsföretag. Det var den dittills största arbetskon‐ flikten i Sverige. Av rädsla för ett tvåfrontskrig hade högertidningar‐ na vädjat till Verkstadsföreningen om att åtminstone skjuta på stor‐ lockouten i två veckor. Arbetsgi‐ varna räknade dock med att strejk‐ kassorna skulle vara tömda och ar‐ betarna knäckta efter några veckor.

Men det motsatta skedde.

Facken hade starkt stöd i Sverige och utomlands. Som ett uttryck för verklig solidaritet började exempel‐ vis norska arbetare samla in pengar till sina svenska kamrater. ”Norska LO beslutar den 16 juni att alla fackföreningar ska ta ut en extra

Foto: Public Domain

stöd för stortinget. Den slutade i kanske historiens största ja-seger. Av de 371 911 personer som deltog röstade 368 208 ja till unionsupplösningen och 184 nej.

Folkomröstningen som genomfördes den 13 augusti, där det dagen innan hade varit stora demonstrationer till stöd för stortinget, slutade i vad som måste vara historiens största ja-se‐ ger. Röstdeltagandet var 85 procent.

Av 371 911 personer som deltog rös‐ tade 368 208 ja till unionsupplös‐ ningen och 184 nej. Det var dock bara män som fick delta på grund av det borgerligt ledda stortingets ovil‐ ja och ständiga vacklan inför upp‐ giften att göra upp med det gamla.

Det var också anledningen till att man ville att Norge skulle bli en mo‐ narki och inte en republik. Norska kvinnoorganisationer genomförde istället en egen namninsamling och fick otroliga 280 000 namn till stöd för beslutet den 7 juni.

Inte undra på att en av högerns riksdagsmän uppgivet uttalade att vi kan erövra Norge, men inte behålla det. Hur opinionsläget låg i Norge kunde inte ens den mest hårdföra borgare blunda för och på hemma‐ plan var ”folkmeningen avgjort emot krig” (riksdagsman Hjalmar Palm stierna, citerad i Fred med Norge).

De förhandlingar som följde på hösten 1905 om vad skulle gälla efter unionsupplösningen omgavs till en början av trupper vid gränsen och krigsmobilisering. Men under förhandlingarnas gång drogs trup‐ perna tillbaka och den svenska härskande klassen, som mest var in‐ tresserad av att rädda ansiktet, fick skriva under en överenskommelse den 23 september 1905.

Arbetarnas union underifrån hade säkrat ett fredligt avskiljande, vilket det finns ytterst få exempel på i his‐ torien. Segrarna år 1905 blev de so‐ cialistiska organisationernas ge‐ nombrott i såväl Sverige som Norge, vilket aldrig skulle ha varit möjligt utan den arbetarunion underifrån som bildades för fred med Norge. ■

INTERNATIONELLT

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

10

Den förutsättning till enighet som revolutionen 2011 skapade har helt krossats. Men det finns ljuspunkter i form av protester mot de ekonomiska och sociala förhållanden som kriget har skapat.

Upptrappat Jemenkrig –

snabbt förvärrad humanitär katastrof Det saudiledda kriget mot Jemen går nu in på sitt åttonde år och under de senaste månaderna har kriget skördat allt fler offer. Den humanitära katastrofen är en av de värsta i världen, och dagligen försämras läget.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

V

ar nionde minut dör ett barn i Jemen som en följd av kriget, som trappades upp i slutet av förra året. Strax in‐ nan årsskiftet varnade FN:s barn‐ fond Unicef för att läget för Jemens barn aldrig har varit värre. Trots den svåra, akuta krisen håller rege‐ ringar världen runt inne med bi‐ stånd, och FN fick förra året knappt hälften av de medel man hade be‐ gärt för katastrofinsatser i Jemen.

Kriget i Jemen utkämpas med svenska vapen. År 2020 sålde svens‐ ka företag krigsmateriel till Förena‐ de Arabemiraten och Saudiarabien till ett värde av 3,3 miljarder kronor.

Det var är sju gånger så mycket som Sveriges bistånd till Jemen. ”I februari (2021) levererade Saab sitt tredje radar- och stridsled‐ ningssystem till Förenade Arab‐ emiraten. Systemet är utvecklat för luft- och sjöövervakning och kan användas för att upprätthålla block‐ aden av hamnar och luftrum som resulterat i att 2,3 miljoner jemeni‐ tiska barn idag är akut undernärda.

Av dem riskerar nästan 400 000 en‐ ligt FN en omedelbar död. Det finns

inget tvivel om att barn i Jemen dör av hunger och sjukdom till följd av blockaden”, skrev representanter för en rad hjälp- och människorättsor‐ ganisationer i Göteborgs-Posten den 13 december 2021.

Sedan det saudiska kungahuset i mars 2015 inledde sitt bomb- och svältkrig mot Jemen har över 380 000 människor dödats. Totalt, sedan mars 2015, har den suadi‐ ledda krigskoalitionen genomfört 24 000 bombräder mot mål i Je‐ men, där merparten av dessa räder har riktats mot icke-militära mål.

Den 21 januari i år genomförde det saudiarabiska flygvapnet en bombattack mot ett fängelse som också användes som en flyktingför‐ läggning i staden Saada. Närmare 100 personer dödades och drygt 240 sårades. Det var en av drygt 1 400 bombräder som det saudiska flyg‐ vapnet genomförde under årets förs‐ ta tre veckor.

– Detta är den senaste i en lång rad oförsvarliga flyganfall som ge‐ nomförts av den saudiledda koali‐ tionen på platser som skolor, sjuk‐

hus, marknader, bröllopsfester och fängelser. Sedan kriget började har vi sett de fruktansvärda effekterna av koalitionens urskillningslösa bombningar i Jemen, inklusive när våra egna sjukhus har attackerats och en oroande upptrappning av kriget med många flyganfall mot Sana’a (huvudstaden). Internet har stängts ner i större delen av landet, enligt uppgifter efter ett flyganfall utfört av den saudiledda koalitio‐ nen mot en telekommunikations‐ byggnad i Hodeida (en hamnstad), sa Ahmed Mahat, ansvarig för Lä‐ kare Utan Gränsers insats i Jemen, i en kommentar efter flygräden mot fängelset.

Det upptrappade bombkriget ingår i den saudiska krigskoalitionens desperata strävan att stoppa Huthi‐ rörelsen eller Ansar Allah, ”Guds armé”, från att erövra ytterligare territorier i de strider som rasar på marken. Ansar Allah kontrollerar idag en tredjedel av Jemens yta och det är ett område som hyser om‐ kring 70 procent av landets befolk‐ ning och huvudstaden Sana’a.

I de område man kontrollerar har Ansar Allah upprättat en för‐ tryckande regim vars övergrepp på mänskliga rättigheter är väl doku‐ menterade, men det saudiledda er‐ övringskrigets brutalitet har bidragit till att Ansar Allah har kunnat stärka sitt grepp över de områden man kontrollerar samt påbörja nya offen‐

siver. Den senaste stora militära offensiven riktas mot den olje- och gasrika Masrib-provinsen, som ock‐ så är det sista fästet i norra Jemen som hålls av den saudiska krigskoa‐ litionen och de legoarméer som den förfogar över.

I Masrib har hårda strider rasat i mer än ett år och Ansar Allah har omringat provinsens viktigaste stad som också heter Masrib. Det var först efter att UAE skickat nya stora truppstyrkor till Masrib som Ansar Allahs offensiv tvingades göra halt, men sannolikt kommer den snart att inledas på nytt och provinsen tas över.

I ett svar på UAE:s truppinsats avfyrade Ansar Allah i januari ro‐ botar mot mål i Abu Dhabi, det största av de sju emirat som ingår i Förenade Arabemiraten.

Ansar Allahs militära framgångar i Masrib och angränsande områden under 2021 blev ytterligare vittnes‐ mål om att den saudiledda krigsin‐ satsens misslyckande. Under de se‐ naste åren har den saudiledda koa‐ litionen förlorat kriget och dess styrkor är nu splittrade och demo‐ raliserade. ”Huthierna bedriver en välkoor‐ dinerad och ständigt utvecklande militär kampanj på flera fronter. Pa‐ rallellt med detta strävar de efter att nå ut till lokala stamledare i ett för‐ sök att förhandla sig in i Marib. De stöds i dessa ansträngningar av in‐

terna stridigheter och det inre för‐ fall som råder inom de anti-huthi‐ tiska styrkorna på marken och inom den saudiledda koalition som stö‐ der dem”, skriver International Cri‐ sis Group i en färsk rapport om lä‐ get på slagfältet.

Den amerikanska tankesmedjan Brooking är ännu mer kategorisk och hävdar i en rapport den 1 feb‐ ruari i år att ”Huthirörelsen (Ansar Allah) har vunnit kriget i Jemen.

De har besegrat såväl sina motstån‐ dare i inbördeskriget som den sau‐ diledda krigskoalitionen och USA som stött Saudiarabiens krig”.

De olika så kallade fredsinitiativ som har tagits sedan Stockholms‐ överenskommelsen om begränsad vapenvila 2018, som alla skrev un‐ der men ingen respekterade, har haft det gemensamt att de syftat till att försöka rädda ansiktet på det suadis‐ ka kungahuset, vilket inneburit att de aldrig resulterat i förhandlingar och blivit starten på en fredsprocess.

När Joe Biden blev president lo‐ vade han att ”göra allt” för att få ett stopp på kriget i Jemen och han rev omedelbart upp Trumpadministra‐ tionens beslut att stämpla Ansar Al‐ lah som terrorister, vilket var ett av de sista beslut som den administra‐ tionen tog.

Ett år senare är Biden på väg att svika även det löftet och det är med stöd av Vita huset som Saudiarabien och UAE fortsätter att bedriva krig i

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

11

Jemen. Biden har under de senaste veckorna även aviserat att han är be‐ redd att följa i Trumpadministratio‐ nens fortspår och terrorstämpla An‐ sar Allah, vilket omedelbart skulle innebära en förvärrad humanitär kris, men inte nämnvärt försvaga Ansar Allah.

Eller som bland annat Rädda Barnen skrev i öppet brev till Biden den 9 februari skulle en terror‐ stämpling ”ytterligare ödelägga eko‐ nomin genom att drabba den priva‐ ta sektorn, särskilt importörer och företag som tillhandahåller majori‐ teten av Jemens basvaror som mat, bränsle och mediciner. Landet upp‐ lever just nu alarmerande nivåer av livsmedelsosäkerhet, och de värst drabbade jemeniterna riskerar att drabbas av hungersnöd. En sådan åtgärd skulle omedelbart minska flödet av humanitärt bistånd vid en tidpunkt då organisationer som vår redan kämpar för att hålla jämna steg med de enorma och växande behoven”.

Även om dessa protester är små och inte kan styra händelseutveck‐ lingen kan fortsatta protester åt‐ minstone börja öppna en dörr till den kamp som kan hejda den fort‐ satta katastrofen och staka ut en väg mot fred. ■

högerextrema

Arrangörerna försöker utnyttja ett verkligt missnöje mot etablissemanget för att bygga upp stöd för högeridéer som inte erbjuder någon lösning för arbetare.

I mer än två veckor har centrala Ottawa i Kanada blockerats av den så kallade ”Freedom Convoy” (”frihetskonvojen”), en landsomfattande protest som kräver ett slut på alla federala och provinsiella covidåtgärder. Högerextrema världen över har förenats i sitt stöd till konvojen.

BRIELLE SMITH & MARTIN LEBRUN

Socialist Alternative (ISA Kanada)

B

lockaderna och protesterna är inte begränsade till Otta‐ wa. Till följd av blockader vid gränsen mellan USA och Kana‐ da har exempelvis den viktigaste gränsövergången, mellan provin‐ sen Alberta och USA, ibland hållits stängd.

Flera av de som har organiserat protesterna kommer från vit maktorganisationer, men få deltagare känner till det. En av dem är Tama‐ ra Lich, som var medlem i numera nedlagda Wexit-partiet som påstod att Trudeaus borgerliga regering hoppas kunna ”avfolka [Kanada] på dess vita anglosaxiska ras”.

Canada Unity, som lanserade konvojen, grundades av James Bau‐ der, anhängare till högerextrema konspirationsteorin Qanon. En an‐ nan organisatör är Romana Didulo, som i december uppmanade sina följare på nätet att ”skjuta ihjäl alla som försöker injicera (vaccinera mot covid-19) barn under 19 år”.

Andra stora aktörer är alt-hö‐ gerns sociala mediejätte Rebel Me‐ dia och medlemmarna i United We Roll, en grupp högerextrema last‐ bilschaufförer som organiserade en tidigare konvoj till Ottawa till stöd för bygget av en ny oljepipeline 2019. De har tidigare och tillsam‐ mans med arbetsgivare och polisen i Regina attackerat strejkande raffi‐ naderiarbetare.

Flera lastbilsföreningar har uttalat sig mot protesterna, bland annat

Private Motor Truck Council of Ca‐ nada, Atlantic Provinces Trucking Association och Canadian Trucking Alliance, och bland lastbilschauffö‐ rer i Alberta finns också en irrita‐ tion över gränsblockaden, som hindrar dem från att utöva sitt arbe‐ te eller tvingar dem att ta långa om‐ vägar på smalare, osäkrare vägar.

Attackerna mot arbetsvillkor och den antifackliga politiken samt årtionden av reallönesänk‐ ningar har inneburit att många lastbilschaufförer är väldigt utsat‐ ta, men protesterna enar inte last‐ bilschaufförerna, tvärtom. 18 pro‐ cent av alla kanadensiska lastbils‐ chaufförer har sydasiatisk bak‐ grund och de flesta av dem känner sig inte representerade.

Det som skulle förena lastbils‐ chaufförerna vore en kampanj för säkrare vägar, med tillräckligt många rastplatser, dubbla körfält i avlägsna områden, högre lön och mot lönestölder.

Nyheterna har fyllts av invånare och arbetare i Ottawas centrum som är upprörda och traumatise‐ rade av dieselavgaserna, det stän‐ diga tutandet, de blockerade gator‐ na och demonstranternas fientliga hållning gentemot ansiktsmasker och vaccinpass, samt trakasserier‐ na mot icke-vita och kvinnor.

Krav har rest på att Ottawapoli‐ sen ska ”göra sitt jobb” medan sta‐ dens polischef har sagt att militär borde kallas in. Under den gångna

helgen sattes också polis in mot konvojen och uppgifter i media gör gällande att en uppgörelse har slu‐ tits mellan de styrande i Ottawa och några av konvojens ledare som kan resultera i en avveckling av blockaden.

Polisens reaktion på protester‐ na har dock varit mycket mild och flera kritiker av konvojen har pe‐ kat på att det står i bjärt kontrast till polisens våldsamma attacker mot exempelvis de som demon‐ strerar för ursprungsbefolkning‐ ens rättigheter.

Vid ett flertal tillfällen har poli‐ sens kravallstyrkor, med hundar, stormgevär, och helikoptrar, gått till attack mot ’Wet'suwet'en-fol‐ kets protester mot att en ny pipeli‐ ne dras genom deras landområde och andra protester som till skill‐ nad mot konvojen utmanar kapita‐ lismen och hotar bolagens vinster.

Det finns ett växande motstånd mot denna rörelse, som är vaccin‐ fientlig och emot folkhälsoinsatser.

I Vancouver blockerades konvojen i flera timmar av en motdemon‐ stration och tvingades bort från några av de sjukhus som dess orga‐ nisatörer hoppades kunna angripa. Över hela landet måste vård‐ facken och andra fack vidta åtgär‐ der för att skydda vård- och om‐ sorgsanställda och ge ett alternativ till den förlamande rädsla som konvojen riskerar att skapa.

Opinionsundersökningar tyder på att konvojerna har ett måttligt nationellt stöd. I en opinionsun‐ dersökning från Abacus Data sa 68 procent av de intervjuade att de har ”väldigt lite gemensamt med hur demonstranterna i Ottawa ser på saker och ting” medan 32 procent sa att de ”har mycket gemensamt”.

Medan socialister tydligt fördö‐ mer alla rörelser som fungerar som

ett redskap för högerextrem rasis‐ tisk konspirationspropaganda mås‐ te vänstern vara systemkritisk och erkänna misstron mot de statliga institutionerna som återspeglas i det betydande stödet för konvojen.

Att förlita sig på att etablerade politiker, kapitalistiska staten och storföretagen ska lösa pandemi‐ krisen spelar bara extremhögern i händerna.

Socialist Alternative stödjer av hälsoskäl strävan efter högsta möj‐ liga vaccinationstäckning. Men vad som totalt har saknats är stora be‐ stående satsningar på folkhälsan och sociala förbättringar.

Vi varnade tidigt för att en över‐ driven tro på vacciner ”sannolikt kan leda till en reaktion bland de tveksamma, och till och med driva en del av dem i armarna på anti‐ vaxrörelsen, med dess nynazistiska kopplingar”. Detta är vad som har hänt.

Arrangörerna av konvojen för‐ söker utnyttja ett verkligt missnöje mot etablissemanget för att bygga upp stöd för högeridéer som inte erbjuder någon lösning för arbe‐ tande människor. Stödet de har fått är en varning om att den polarise‐ ring och högerpopulism som finns i USA och vissa europeiska länder har kommit till Kanada. Även om det är nödvändigt att peka på de högerextrema åsikter‐ na hos organisatörerna av prote‐ sterna kommer de inte stoppas av att kalla alla anhängare för rasis‐ ter, fascister och så vidare.

Det enda verkliga svaret på pandemin, den snabba klimatför‐ störingen och den ökande ojäm‐ likheten är en politisk massrörelse mot den härskande klassen som med ett radikalt socialistiskt pro‐ gram kämpar för att vinna för‐ bättringar för arbetarklassen. ■

Foto: Ana Krach / Pixabay

Den senaste upptrappningen i Je‐ menkriget utgör en ny blodig vänd‐ ning i kriget och landets framtid be‐ stäms av de fortsatta stridigheternas utgång. De utländska makternas in‐ gripande i Jemen för att avleda revo‐ lutionen 2011 släckte det hopp som kampen hade väckt. Över huvudet på massorna utsåg USA och de dik‐ tatoriska regimerna i Mellanöstern Hadi, som tidigare varit den förre diktatorn Salehs vice president, till ny president 2012. Hadi ledde en re‐ gering som helt saknade legitimitet och det i sin tur gav möjlighet för Ansar Allah att gripa makten i lan‐ dets norra del.

Tio år senare är Jemen i blodigt sönderfall och styrd av olika mili‐ ser. I norr härskar Ansar Allah och i landets sydligaste del styr separa‐ tister understödda av UAE. I om‐ rådena däremellan regerar miliser stödda av Saudiarabien. Den förut‐ sättning till enighet som revolutio‐ nen 2011 skapade har helt krossats.

Men det finns ljuspunkter i form av protester mot de ekonomiska och sociala förhållanden som kri‐ get har skapat från bland annat lä‐ rare och vårdanställda.

I landets södra del ”har det sedan mitten av 2021 förekommit prote‐ ster där människor gått ut på gator‐ na för att protestera mot regering‐ ens misslyckande med att betala ut löner till den offentliga sektorn, ga‐ rantera tillförlitlig el- och bränsle‐ försörjning och hålla tillbaka de snabbt stigande levnadskostnader‐ na. Liknande demonstrationer har brutit ut i Taiz, som vanligtvis är ett regeringsvänligt område, där invå‐ narna uppmanade den internatio‐ nellt erkända presidenten Hadi att avgå”, rapporterade International Crisis Group i oktober förra året.

Kanada: Bakom konvojen står

INTERNATIONELLT

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

12

merparten dessutom har en tredje dos. Världshälsoorganisationens (WHO) mål om att 70 procent av världens befolkning ska vara vacci‐ nerade till mitten av 2022 blir med den förda politiken i princip omöj‐ ligt att nå.

Amnestys rapport om snedför‐ delningen av vaccinen visar att de två läkemedelsbolagen Pfizer/ BioNTech och Moderna levererade mindre än 2 procent av sina vaccin till låginkomstländer.

De extrema vaccinklyftorna som kapitalismen har orsakat kan innebära nya mutationer och därmed nya smittvågor globalt.

I land efter land i Väst lyfts nu de olika restriktionerna i takt med att covid-19 numera inte ses som en allmänfarlig- eller samhällsfarlig sjukdom. Betyder det att pandemin är över?

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

U

r ett globalt perspektiv är pandemin långt ifrån över.

Huvudorsaken till det är som Offensiv har förklarat flera gånger förut den snedfördelning av

vaccin som har inneburit att rikare länder köpt upp vaccinen, medan fattigare inte har fått del av den i alls samma utsträckning.

De privata bolagens vägran att

häva patenträtten och de immateri‐ ella rättigheterna, som skulle inne‐ bära att många fler laboratorier och länder globalt skulle kunna produ‐ cera sina egna vaccin, lamslår vac‐ cineringstakten.

Senast att varna om utveckling‐ en är Amnesty International. Rojat Khosla, Amnesty Internationals chef för forskning, påverkansarbe‐ te och politik, säger i ett uttalande den 13 februari att: – Bolaget vände ryggen åt dem

som behövde vaccin mest och satte vinsterna före människorna. Om vi vill att 2022 ska vara det sista året för pandemin måste vi ändra kurs nu.

Att endast 5,8 procent av befolk‐ ningen i de fattigare länderna är vaccinerade med två doser och 11 procent är det i Afrika enligt Our World in Data visar på de groteska vaccinklyftorna.

Det kan jämföras med högin‐ komstländernas 73 procent, där

Foto: UNICEF Ethiopia

Är pandemin över?

Vaccin räddar liv, men den brom‐ sar även smittspridningen som i sin tur minskar risken för nya mu‐ tationer att uppstå. Vi har redan haft såväl deltavarianten som omikron som med sina vågor har satt en enorm press på sjukvården.

När vaccineringen är så ojämn globalt bidrar det till en större risk för nya mutationer att uppstå, som nuvarande vaccin kanske är mindre effektiva mot. Ingen vet vad nya mu‐ tationer får för karaktär. De kan bli mer smittsamma, dödligare, orsaka andra symptom med mera, men de kan också tvärtom bli mildare.

För att se till att vi inte får nya vå‐ gor av nya covidvarianter måste det komma till stånd en rättvis och icke profitdriven produktion och distri‐ bution av vaccinen. Även om covid förmodligen är här för att stanna, kanske som en säsongsbetonad sjukdom, kan vi se till att minimera risken för nya mutationer.

Men då krävs det en grundläg‐ gande systemförändring, som sät‐ ter liv och inte vinster först.

• Slopa patenten och de imma‐ teriella rättigheterna.

• Förstatliga läkemedelsbola‐ gen under demokratisk kon‐ troll och styre underifrån.

• Rättvis fördelning och pro‐ duktion av vaccinen. ■

Brasilien: Antirasistiska protester mot mord och övervåld Tusentals gick ut på gatorna i ett tiotal städer i Brasilien den 5 februari för att protestera mot det brutala mordet på Moïse Kabagambe, en 24årig flykting från Kongo.

MARCUS KOLLBRUNNER

lsr@lsr-cit.org

M

Den 2 februari dödades Durval Teófilo Filho i São Gonçalo, grann‐ stad till Rio de Janeiro, med tre skott avfyrade av en sergeant från marinen. Durval var sergeantens granne och dödades framför sitt hem, då sergeanten ”misstog ho‐ nom för en bandit”.

Dagen efter demonstrationerna fängslades Yago Corrêa, en 21-årig svart student i en av Rio de Janeiros favelor när han var på väg hem från ett bageri med en påse bröd. Militär‐ polisen anklagade honom för drog‐ handel och han släpptes först två da‐ gar senare efter protester.

Den svarta befolkningen drab‐ bas på alla sätt. De är fattigare, har sämre jobb och bostäder – och där‐ för också sämre hälsa, som leder till att fler dör av covid. De drabbas mest av våld från polis, och unga svarta män utgör den överväldigan‐ de majoriteten av alla som dödas årligen.

Svarta utgör majoriteten av den växande fängelsebefolkningen i lan‐ det. Brasilien har det tredje största antalet personer i fängelse i världen.

40 procent av de som sitter i fängelse har inte dömts, utan väntar på dom.

Bara att vara svart ökar avsevärt ris‐ ken att fängslas. 83 procent av de som fängslas felaktigt på grund av förväxlad identitet är svarta.

De sociala orättvisorna är skriande.

En undersökning visar att 705 000 högavlönade män i Brasilien har en inkomst som är större än alla för‐ värvsarbetande svarta kvinnor i landet, 32,7 miljoner!

Rasismen och diskrimineringen är brutal och för de som invandrar från Afrika tillkommer xenofobin.

LSR, ISA i Brasilien, har deltagit aktivt i de antirasistiska protesterna.

Foto: LSR

oïse dödades med tiotals slag av påkar av tre per‐ soner när han begärde att få ut en försenad lön från kiosken där han jobbade vid en av Rio de Ja‐ neiros stränder. Mordet ägde rum den 24 januari, men blev bara upp‐ märksammat efter en ihärdig kamp från familjen.

Familjen har utsatts för förtäckta hot från militärpolisen. Kiosken bredvid den där Moïse jobbade ägs av en polisman. Men familjens kamp för rättvisa har lett till att fallet har fått stor uppmärksamhet.

Demonstrationerna den 5 febru‐ ari anordnades av organisationer som representerar kongoleser och

andra invandrargrupper från Afri‐ ka, tillsammans med olika brasili‐ anska antirasistiska och svarta orga‐ nisationer, med stöd av olika väns‐ terorganisationer.

– Tyvärr är det inte ett isolerat fall. Det visar på den strukturella rasismen som finns i Brasilien, som drabbar svarta och ursprungsbe‐ folkningen, säger Júlia Chaves från LSR, ISA i Brasilien, som deltog i demonstrationen i São Paulo.

Många som kommer har bara ore‐ gistrerade jobb, som Moïse, med få eller inga rättigheter. De senaste årens urholkning av arbetsrätten har bara gjort situationen värre.

– Vi kämpar för rättvisa för Moïse och hans familj, mot rasism

och xenofobi. Alla som kommer till Brasilien måste få leva ett värdigt liv. Därför behövs det ett antirasis‐ tiskt och socialistiskt alternativ för att kämpa mot hunger, arbetslös‐ het, våld och rasism, säger Júlia Chaves. ■

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

13

Valet måste bli en väckarklocka

för Portugals vänster

Vänsterns svek och klassförlikningspolitik ledde till en kollaps i valet – från 36 till 11 parlamentsplatser.

När kapitalisterna förbereder nya attacker mot arbetarnas levnadsvillkor måste arbetarrörelsen gå på offensiven för verkliga förbättringar för arbetare och fattiga.

PEDRO

ISA:s reporter i Portugal

E

fter att den sexåriga allian‐ sen mellan de vänsterrefor‐ mistiska partierna Bloco de Esquerda (BE, Vänsterblocket) och Partido Comunista Português (PCP, Kommunistpartiet) och det prokapitalistiska PS lösts upp följ‐ de ett nytt parlamentsval den 30 januari som resulterade i att PS fick egen majoritet. BE och PCP led stora förluster i valet, men både det högerextrema partiet Chega och det extremt nyliberala Iniciativa Liberal (IL) fick ökat väljarstöd.

Chega ökade sitt väljarstöd till 7,15 procent och blev landets tred‐ je största parti. Chega kommer utan tvekan att använda sin stärkta ställning till att ge ytterligare sprid‐ ning till sina reaktionära idéer och förbereda sig för ett våldsamt för‐ svar av kapitalistiska intressen. Val‐ resultatet är en varning och måste bli en väckarklocka för vänstern.

Efter valet måste landets arbetar‐ organisationer rusta till strid för att slå tillbaka de attacker som hotar.

Den måttliga ekonomiska tillväxt som registrerades i Portugal under åren före pandemin vilade på tu‐ rism, låga löner, bostadsspekula‐ tion och den privata tjänstesek‐ torns tillväxt på bekostnad av den offentliga. Redan innan pandemin pressades arbetarna, särskilt lågav‐ lönade med osäkra jobb, av dåliga villkor, höjda hyror och nedskär‐ ningar i offentlig verksamhet.

Den portugisiska ekonomins bräcklighet och dess beroende av turism medförde att landet drab‐ bades särskilt hårt av de restriktio‐ ner som infördes under pandemin.

Under 2020 krympte landets eko‐ nomi med 8,4 procent och jobb‐ förlusterna var enorma.

Många arbetsgivare tog krisen som en ursäkt för att göra sig av med fast anställda och ersätta dem med billigare arbetskraft, och klyftorna växte snabbt.

Regeringen kunde dock dra vinning av att vaccinationskampanjen blev en framgång. Under 2021 blev 89

procent av befolkningen fullt vacci‐ nerade, vilket kan tillskrivas den höga grad av förtroende som befolk‐ ningen fortfarande hyser för den offentliga hälso- och sjukvården.

Framgången var alltså inte ett kvitto på att regeringen varit fram‐ gångsrik i sin hantering av pande‐ min. Tvärtom, Portugal hade ett tag en av de högsta dödsiffrorna i världen och som ett resultat av re‐ geringens politik råder nu en akut kris inom den nationella hälso- och sjukvården med ett stort antal läka‐ re som lämnar sina jobb och går över till den privata vården.

Trots att landet sedan 2015 har styrts av PS (”Socialistpartiet”, det prokapitalistiska socialdemokratis‐ ka partiet) med stöd från vänster‐ partierna har vårdkrisen och andra kriser förvärrats. Varför?

Att de båda vänsterpartierna blev en del av regeringsunderlaget var ett samarbete som först moti‐ verades med att det gäller att stop‐ pa högern från att på nytt bilda re‐ gering och få ett slut på den för‐ ödande åtstramningspolitiken.

Till en början lyckades också vänstern, delvis med hjälp av kon‐ junkturen, få igenom vissa förbätt‐ ringar, som ökat stöd till arbetslösa, höjd minimilön och billigare kol‐ lektivtrafik, vilket i sin tur medförde

att regeringen och vänstersamarbe‐ tet vann stöd från såväl arbetarklas‐ sen som delar av mellanskikten.

Men det var en politik som aldrig utmanade kapitalismen och trots samarbetet med vänstern var PS aldrig främmande för att också sam‐ arbeta med högern för att driva ige‐ nom ökat statligt stöd till bankerna och för att förhindra att tidigare för‐ sämringar i arbetsrätten revs upp samt att privatiserad verksamhet inte återfördes i offentlig regi.

Arbetarnas kamp och strejker hade ökat före pandemin, och särskilt un‐ der 2019 slog regeringen ner strej‐ kerna med våld på ett sätt som inte hade förekommit sedan diktaturens slut 1974 – detta utan att BE och PCP utmanade regeringen. I syn‐ nerhet PCP använde sitt inflytande över den viktigaste fackliga central‐ organisationen (CGTP) för att bromsa kampen. Inte ens strejkrät‐ ten har försvarats ordentligt och har ibland angripits av ledarna för dessa partier, till exempel när en välkänd BE-medlem var den högljuddaste rösten mot strejkerna i Volkswagens fabrik eller när PCP:s och CGTP:s ledningar angrep lastbilschaufförer‐ nas fackförening.

Engagemanget från ledningen för både BE och PCP för att PS-re‐ geringen ska vara stabil bygger på

illusionen om att man är bäst läm‐ pad att ”tygla kapitalismen”. Den‐ na politik för klassförlikning ledde vänstern till en väg mot förräderi och att man övergav all systemkri‐ tik, vilket spelade den växande ex‐ tremhögern i händerna.

Vänsterledarna trodde att PS skulle belöna dem med regerings‐ platser, men det motsatta inträffa‐ de och för många blev det till sist svårt att se vad som egentligen skiljde BE och PCP från PS. Vänsterpartiernas svek skapade också en viss demoralisering och många aktivister förlorade sin po‐ litiska referenspunkt.

När BE och PCP slutligen insåg att deras inflytande och parlamenta‐ riska existens var i allvarlig fara tog de tillfället i akt att för första gången på sex år säga nej till regeringens budget, men de övergav inte hoppet om att få regera med PS. Valet blev dock ett stort bakslag för de två vänsterpartierna, som ge‐ mensamt nu bara har 11 platser i parlamentet jämfört med 36 från va‐ let 2015. Trots att BE och PCP har förkastat regeringens budgetförslag och krävt en ny arbetsrätt och vård‐ satsningar reducerade man sin val‐ kampanj till att vädja till PS om yt‐ terligare parlamentariska överens‐ kommelser och till och med om att få ingå i regeringen.

De kampanjade aldrig som ett politiskt alternativ till PS-regering‐ en med en stridbar enhetsfront för vänstern och ett oberoende pro‐ gram till försvar för arbetarklassen.

Eftersom PS-regeringen inte längre behöver stöd från vänstern och konfronterar en starkare hö‐ geroppisition i parlamentet är det sannolikt att man tar ett ytterligare kliv högerut. Man bör dock inte förvänta sig passivitet från massor‐ na. Det sociala missnöjet ökar tyd‐ ligt och arbetarnas kamp gjorde comeback redan i höstas.

Man bör dock inte förvänta sig passivitet från massorna.

BE- och PCP-ledarnas försonings‐ strategi har misslyckats. Massornas problem har inte lösts genom deras parlamentariska inflytande och de högerextremas frammarsch fort‐ sätter. Kapitalisterna måste noga skydda sina vinster och kommer inte att ge upp betydande efter‐ gifter om de inte tvingas till det av arbetarklassen.

Därför kan vänstern och arbetar‐ rörelsen inte bara sikta på att skaffa sig inflytande inom den kapitalistis‐ ka staten. Arbetarklassens organisa‐ tioner måste peka ut en väg framåt genom kamp i opposition till kapi‐ talismen, rikta sina ansträngningar mot massmobilisering och organi‐ sering, och peka ut den enda lös‐ ningen på massornas problem: soci‐ alism, en demokratiskt planerad ekonomi som tjänar folkmajorite‐ tens och miljöns intressen. ■

KULTUR

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

14

Porr, övergrepp och sviket systerskap ”business” än om ”pleasure”. Att flertalet karaktärer spelas av faktis‐ ka porrskådespelare och att agen‐ ten Spiegel spelas av sig själv är ett intressant drag av Thyberg. Hon framställer inte porrindustrin i en särskilt ljus dager och ändå ställer framstående porrproducerande namn upp.

Genom fluga-på-väggen-perspektivet lämnar filmen tittaren med en än tydligare bitter eftersmak av övergrepp och sviket systerskap.

Foto: Plattform Produktion

Pleasure är den prisbelönta filmen som visar porrens oredigerade och råa sida. Om hur gränser tänjs och övergrepp berättigas. En brutal skildring som speglar verkligheten.

LINA RIGNEY THÖRNBLOM

rs@socialisterna.org

F

ilmen är vinnare av tre guld‐ baggar, bland annat för bästa kvinnliga huvudroll, men för att ge en rättvis bild av den hyllade filmen Pleasure behöver vi gå på djupet. Vi har dels det rent filmiska perspektivet i Ninja Thybergs lång‐ filmsdebut. Men vi behöver också förhålla oss till könsroller, patriar‐ kat och porrfilmsindustrin i ett ka‐ pitalistiskt samhälle.

Som de tre guldbaggarna visar är filmen ett konstverk av rang. Så mycket sägs genom kameravinklar, klippning och inte minst ljud. Fil‐ men inleds med att enbart ljud från en porrscen spelas upp och känsla och stämning sätts omedelbart.

Thyberg har i intervjuer uppgett hur hon ville ifrågasätta den manli‐ ga blicken och istället visa kvinnors perspektiv. Detta görs bokstavligen genom att det så vanliga porrper‐ spektivet med en kvinnas underdå‐ niga blick på knä med ett manligt könsorgan i munnen bytts ut. Be‐ traktaren får istället se män ur grod‐ perspektiv.

Sofia Kappel spelar den svenska unga kvinnan Linnéa som flyttar till

USA för att göra porrfilmskarriär under namnet Bella Cherry. Vi vet inte varför, ingen sorglig bakgrund presenteras, ingen bakgrund pre‐ senteras över huvud taget. Det här lämnar tolkningen och värderingen till åskådaren och bidrar till att man tvingas ifrågasätta sina egna förut‐ fattade meningar.

Samtidigt som Bella Cherry är vilsen och osäker i en främmande bransch tar hon plats och äger sin sexualitet och slår sig fram.

Likt hur porren inte är svartvit är inte Thybergs porträttering heller det. Vi skulle kunna problematise‐ ra kring huruvida porr inte alltid kommer att finnas. Människan gil‐ lar att porträttera nakenhet och sex och filmmediet är ett faktum.

Utan att ta närmare ställning till det kan jag konstatera att porrin‐ dustrin är något annat. Ekonomisk vinstjakt leder till utnyttjande, nå‐ got Thyberg belyser i sin film.

Inledningen presenterar Linnéa (Bella Cherry) i passkontrollen. ”Bu‐ siness or pleasure?” frågar gränskon‐ trollanten. ”Pleasure” svarar Linnéa.

Men det blir inte riktigt så. Pressen

att prestera, att göra karriär och ge‐ nerera pengar till bolag tänjer grän‐ ser. Bella Cherry bokstavligen tänjer sina egna, men även andras, och fin‐ ner sig snart inne i den kultur som präglar industrin.

Just den här förskjutningen por‐ trätteras på ett lysande vis. För att klara sig som stjärna är det nödvän‐ digt att strunta i vad som händer med de du kör över. Det här gäller inte enbart producenter och agen‐ ter, utan även porrstjärnorna.

vara offer genom att trycka ner andra (eller sig själva). Män som förtrycker och hittar sätt att berätti‐ ga detta. Rasismen som ses i att ”in‐ terracial” (rasöverskridande) porr anses som avvikande och en fe‐

Pleasure är inte enbart en film om porren, utan i detaljerna finner vi en gestaltning av könsroller, struk‐ turellt förtryck och samhället i stort. Kvinnor som försöker sluta

tisch. Och självklart, en ekono‐ miskt styrd industri som inte bryr sig om de kroppar som arbetar i och för den.

I slutändan handlar det mer om

Porrens vara eller icke-vara är en komplicerad diskussion. Vad som är nödvändigt är att vi i den dis‐ kussionen tar hänsyn till i vilken kontext som porr produceras.

Allt för ofta i den offentliga de‐ batten hamnar fokus på en liberal och individualistisk syn på männi‐ skan. Att sex mot betalning är fri‐ villigt, oavsett om det är filmat eller inte. Myten om den lyckliga horan lever med tydlighet kvar i denna debatt.

Men man kan inte bortse från det samhälle vi lever i och det sam‐ hälle där porren produceras samt konsumeras. Forskning från 2010 visar att redan då innehöll 90 pro‐ cent av scenerna i de mest populära porrfilmerna i USA fysisk aggres‐ sion. Verbal aggression i 48 procent av scenerna. Detta i en värld där WHO beräknar att 35 procent av världens kvinnor har utsatts för sexuellt våld av en man.

Pleasure lämnar en med många frå‐ geställningar, men inte så många svar. Filmen visar porr rakt upp och ner och låter betraktaren välja ställ‐ ningstagande själv. Jag skulle kunna argumentera för att den kunde ha varit tydligare porrkritisk, men det tänker jag avhålla mig ifrån.

Jag anser att den genom flugapå-väggen-perspektivet lämnar tit‐

Pleasure är inte enbart en film om porren, utan i detaljerna finner vi en gestaltning av könsroller, strukturellt förtryck och samhället i stort. taren med en än tydligare bitter eftersmak av övergrepp och sviket systerskap. Det är en fantastisk produktion och den är väl värd att se, trots sin råhet. ■

Beställ boken Sverigedemokraterna

och nazismen

I boken redogörs den nazistiska historien i Sverige, från 1930talet till dagens Sverigedemokraterna, som kom från det öppet nazistiska ”Bevara Sverige svenskt” och bildades av en rad nazister – bland annat SS-veteraner som deltog i förintelsen.

Boken är viktig: det är ett svar på de som försöker skriva om historien och en uppmaning till att aldrig låta det äga rum igen.

PRIS:

100 kr + PORTO

Mejla till offensiv@socialisterna.org för att göra din beställning!

Boden:

Haninge:

Ekonomin i ett revolutionärt parti Tid: Tisdag den 22 februari kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Vad gick snett i skolan?

Tid: Onsdag den 23 februari kl 18.00.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Luleå:

Göteborg:

Ekonomin i ett revolutionärt parti Tid: Tisdag den 22 februari kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Tid: Torsdag den 24 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: rs@socialisterna.org.

Sundsvall:

ISA – vår international Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 21 februari kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 073-740 39 54.

Vad beror elkrisen på?

Tid: Onsdag den 23 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Mellansverige:

ISA – vår international Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 21 februari kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Vad beror elkrisen på?

Sthlm Norra Tid: Onsdag den 23 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Syd:

Stöd oss – stöd kampen

U

ngefär hälften av månad är passerad och vi ligger långt ifrån målet med 6 012 kronor.

En stor orsak är covid-19, som många av våra aktivister drabbats av den senaste tiden.

Nu har vi strax över tolv procent av de 50 000 kronor vi har som mål denna månad.

Sedan månadsskiftet har vi sålt 24 prenumeratio‐ ner – tolv stycken sedan förra veckan. Hittills är det Sydsverige och Mellannorrland som har kommit längst med 24 respektive 16 procent av de lokala målen.

Men nu behöver alla partiföreningar ta fram konkreta planer för hur de lokala målen kom‐ mer att uppnås. Utöver att boka in aktiviteter

behöver vi även diskutera om det finns andra sätt att höja resultaten under de kommande veckorna.

Vi behöver din hjälp att klara målsättning‐ en. Alla bidrag – stora som små - gör en stor skillnad, så stöd kampen! Du kan swisha en slant till 123-240 32 85 eller göra insättning på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Umeå: För info: 079-340 59 97.

Uppsala: För info: 072-200 08 13.

Karlskoga: För info: 072-736 14 69.

Borås: För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Sätt P för gula fack Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 22 februari kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 076-234 52 18.

Den iranska lärarstrejken Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 24 februari kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Svaret är socialism Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org

Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektiv‐ trafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsre‐ kommendationer i alla miljöer med trängsel, även ar‐ betsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorier.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. De‐ monstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att för‐ hindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra sam‐ hällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina an‐ ställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomför‐ as hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsam‐

mans med myndigheterna över vilka arbetsplatser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inom‐ husgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stäng‐ as. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fack‐ föreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kul‐ turscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informa‐ tionsspridning till exempel promenader, telefonväkt‐ eri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och om‐ sorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieut‐

delningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrnings‐ systemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta an‐ ställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandling‐ ar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smitt‐ bärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur so‐ cialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkort‐ ad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av mat‐ produktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier.

För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sät‐ ter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

BRÄNNANDE

17 FEBRUARI 2022 # 1 490

”Kom ut och jobba, politiker!”

Foto: Natalia Medina

Kommunstyret i Haninge vägrar släppa fram frågan om 12-timmarspass till omröstning, vilket mötte protester från personalen under måndagens kommunfullmäktigemöte.

Kommunanställda i Haninge protesterade mot omänskliga scheman och arbetsvillkor utanför kommunfullmäktigemötet i Haninge den 14 februari.

RS HANINGE

rs@socialisterna.org

U

nderbemanning, ohållba‐ ra scheman och uteblivna raster. De flesta kommu‐ nanställda har märkt av en försäm‐ ring av arbetsmiljön. Det drabbar inte bara anställda utan hela välfär‐ den: skola, förskola, fritids, LSS, hemtjänst och äldreomsorg.

Under måndagens kommunfull‐ mäktigemöte i Haninge demonstre‐ rade kommunanställda för bättre villkor. Många talare vittnade om effekterna av de påtvingade 12-tim‐ marspassen i äldreomsorgen, mi‐ nutjakten i hemtjänsten eller överti‐ den i förskolan.

En av talarna var förskolläraren Ida von Rosen: – Det finns inte tillräckligt med anställda för att täcka hela schema‐ tiden, så vi måste alltid jobba över.

Det saknas pedagoger både på morgonen och på sen eftermiddag.

Alla förskollärare och barnskötare är trötta och flera bryter ihop på arbetstid.

Ulrika Gerardo Lindgren Nu‐ nez vittnade om minutstressen i Haninges hemtjänst: – Vi har inga restider, vi har inga gåtider. Vi har inga toaletter, vi får sätta oss där det går – ibland får vi

På äldreboendena har de anställ‐ das möjlighet till långledighet på helg tagits bort: – Tidigare ingick fredag kväll i de helger som var lediga, nu finns inte det längre. Chefer kan fortfa‐ rande ta långhelg, men inte under‐ sköterskor eller vårdbiträden, för‐ klarar Ewa Danielsson, underskö‐ terska i äldreomsorgen.

Det blir allt vanligare att anställ‐ da tvingas jobba morgon dagen efter de har jobbat kväll: – Jag jobbar en dag 07-15, nästa dag 13-21, tredje dagen 7-15 och fjärde dagen 13-21, berättar Ewa.

– Det är inte mänskligt!, sa un‐ dersköterskan Inger Granberg efter hon läst upp sitt eget schema i me‐ gafonen.

Chefer kan fortfarande ta långhelg, men inte undersköterskor eller vårdbiträden.

Särskilt hårt är det för de som job‐ bar natt i äldreomsorgen: – Att jobba fem kvällar och 14 nätter på fem veckor tar på hälsan, beskriver Lena Lindberg-Qvick‐ ström, undersköterska och aktiv i kampanjen Nej till slavliknande scheman i Haninges äldreomsorg.

– Vi har ett liv också, vi har barn, barnbarn, fritidsintressen.

Alla orkar inte, det är jättemånga som har slutat, fortsätter Lena.

En av manifestationens paroller var ”avskaffa 12-timmarspassen, inte demokratin”. Kommunstyret (S, C, L och KD) stoppade omröstningen om 12-timmarspassen som skulle ha ägt rum i kommunfullmäktige i måndags.

– Kampen har pressat många partier att ta ställning. Kommun‐ styret vägrar nu att rösta om 12timmarspassen eftersom de vet att de inte längre har majoritet för att behålla dem. Därför stoppade de den omröstning som skulle ha hål‐ lits idag. De ställer sig över demo‐ kratin. Men vi kommer aldrig att släppa det här, 12-timmarspassen ska bort, så helt enkelt är det, säger Mattias Bernhardsson, arbetsplats‐ organisatör för Rättvisepartiet So‐ cialisterna. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

sätta oss bakom en barack. Vad hål‐ ler kommunen på med egentligen?

De borde kanske gå ut i verksam‐ heten. Ut i hemtjänsten, ut på bo‐ endena, ut på cyklar med punkte‐ ring och i snöstorm, då får vi se hur de klarar sig där, föreslog Ulrika.

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.