Offensiv 1487

Page 1

socialisterna.org

27 januari 2022 / # 1 487 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Klyftan mellan rik och fattig är rekordstor

KAMPANJ

Husby tar kamp för möteslokaler

3 2 7

Vårdpersonalen orkar snart inte mer

– läs mer på sid 16

Gömda Kvinnor berättar om sin kamp Gömda Kvinnor, det underjordi‐ ska nätverk som för de som har tvingats fly våldsamma män, har sedan januari 2020 lyft fram i lju‐ set det tidigare så undangömda

skuggliv som kvinnor på flykt le‐ ver. Två av de drivande berättar för Offensiv dessa kvinnors kamp, erfarenheter och våldet.

– läs mer på sid 8-9

Foto: IMF Photo/Raphael Alves / Flickr CC

Varje dag dör minst 21 300 människor i världen som en följd av ojämlikheten

13 Covid-19 slår hårt mot Latinamerika

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Världsekonomin i gungning igen


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

27 JANUARI 2022 # 1 487

2

SD-STYRKAN TAR KOMMANDOT

N PÅ SLAK LINA D

en globala kapitalismen balanserar på nytt på slak lina. Efter att den ojämna ekonomiska uppgången bromsats i slutet av förra året har det nya året inletts med börsras och nedskrivna prognoser. ”Tillväxttakten – särskilt i Kina, USA och EU – avtog avsevärt i slu‐ tet av 2021, när effekterna av pen‐ ning- och skattestimulanserna började avta och stora störningar i försörjningskedjan uppstod. Ett stigande inflationstryck i många ekonomier utgör ytterligare risker för återhämtningen”, sammanfat‐ tar FN i sin senaste ekonomiska prognos. På världens börser har kurserna fallit under hela januari och denna vecka började med de största rasen på flera år, som följdes av en viss åt‐ erhämtning. Men nya börsras vän‐ tar eftersom de dopade aktiekur‐ serna bara är i början av en skakig resa och sjunker från sina historiskt höga nivåer.

De enorma summor som central‐ bankerna pumpade in i ekonomin för att undvika att pandemikrisen utvecklades till ett finansiellt arma‐ geddon fick börsen att snabbt stiga efter raset våren 2020. I slutet av 2021 hade USA:s och Sveriges aktie‐ kurser stigit till samma höga nivåer som året innan IT-bubblan sprack 2001 och åren som föregick finans‐ kraschen 2007-2008. Nu har dock effekterna av dessa stimulanser börjat klinga av. Cen‐ tralbankerna har börjat avveckla

sina stödprogram och tvingas kon‐ frontera den ökade inflationen och det växande skuldberget som del‐ vis är en följd av att kreditkranarna hållits öppna under så lång tid. Inflationen i USA nådde under 2021 en årstakt på 7 procent, den högsta på 39 år, och sannolikt bör‐ jar den amerikanska centralbanken Federal Reserve att höja räntan re‐ dan i mars.

Räntefrossan, att räntorna ökar igen, är ett skäl till börsoron under januari. Ett annat är krigshotet och de förödande delvis oöverblickbara humanitära men också ekonomiska följder som ett krig i Ukraina skulle medföra. ”Det är mycket som står på spel, även rent ekonomiskt. Om Ryssland invaderar Ukraina kan USA och EU införa sanktioner mot Ryssland. Men det skulle inte bara slå mot Ryssland, utan också kunna göra det mot ekonomier i väst och inte minst många börsjättar. EU behöver Ryss‐ lands naturgas, och hela världen är beroende av olja, även den från Ryss‐ land”, kommenterade SVT:s Kristina Lagerström den 24 januari. En stor del av den naturgas och olja som EU förbrukar (nästan 40 respektive 30 procent) importeras från Ryssland, och skulle dessa leve‐ ranser minska ytterligare blir följd‐ en en snabbt förvärrad energikris i Europa och stigande priser globalt. Det i sin tur skulle kunna knäcka den ekonomiska uppgången, som redan är försvagad och som ännu inte är global, utan främst koncen‐

trerad till de rikare kapitalistiska länderna. I de fattiga länderna har till‐ växten varit låg, samtidigt som skuldbördan blivit allt tyngre. Enligt Jubilee Debt Campaign (en global kampanj för skuldav‐ skrivning) har de fattiga ländernas skuldbetalningar ökat med 120 procent mellan 2010 och 2021 och är högre än någonsin. Den genomsnittliga offentliga utlandsskuldsbetalningen uppgick till 14,3 procent av de offentliga in‐ komsterna 2021, vilket är en ökn‐ ing från 6,8 procent 2010. Skulder‐ na kan inte betalas – de måste av‐ skrivas helt och villkorslöst. Sydamerikas ekonomier väntas bara växa med drygt 1 procent i år, trots att priset på de råvaror som konti‐ nenten i huvudsak exporterar har stigit till nya rekordnivåer. Även om den ekonomiska uppgången fort‐ sätter, om än försvagad och ännu mer ojämn, kommer den att vara för svag för att återskapa någon slags jämvikt i det kapitalistiska systemet, vilket oundvikligen kommer att ge upphov till nya och kraftigare vågor av kamp och revolter. Med den globala kapitalismen vid rodret styr världen mot nya kri‐ ser och katastrofer, vilket pandemi‐ krisen, växande klyftor, krigshot och en allt varmare planet larmar om. Världen är inte bara moget för socialism, utan övermogen. En so‐ cialistisk värld är inte bara möjlig, utan en absolut nödvändighet om framtiden ska säkras. ■

Foto: Ken Teegardin / Flickr CC

GLOBAL KAPITALISM

är han kandiderade till partiledare för Moderaterna påstod Ulf Kristersson att om han blev vald skulle M inte samarbeta med SD-rasisterna. ”Sverigedemokraterna har skumma värderingar. De har en mycket mörk historia”, menade Ulf Kristersson i en Expressen-intervju den 1 september 2017. Efter att han hade blivit vald till ny M-ledare upprepade Ulf Kristersson sitt löfte och året därpå, på sommaren 2018, la han dessutom till att Moderaterna ”aldrig kommer att samverka, samregera eller samtala med SD”. Men det dröjde inte länge innan M-ledaren gjorde helt om. Redan under hösten 2018 började M-ledaren öppna en dörr till SD och 2019 hade ”inga samtal” blivit ”konstruktiva samtal” med Sverigedemokraterna. Och efter en träff med Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson i december 2019 ”meddelade Kristersson själv att partierna ska samarbeta i frågor om brottslighet, svensk energiförsörjning och invandringspolitik” (Svenska Dagbladet den 5 december 2019). ”Jag ville träffas just för att diskutera ett antal viktiga frågor för landet, där våra partier har snarlika uppfattningar”, skrev Kristersson efter träffen på Facebook. Sedan dess har högersamarbetet blivit allt mer intimt och M och SD har blivit de bådas tvillingpartier.

N

u har även Moderaterna tagit sig an uppgiften att utbilda omkring 40 SD:are för framtida uppdrag i regeringskansliet Rosenbad. Dessa SD-are ingår i den ”äntringsstyrka” som partiet har satt upp för att stå redo inför ett eventuellt maktskifte. ”För Sverigedemokraterna finns det dubbla syften med äntringsstyrkan. Dels är det en signal till M & KD att man menar allvar med ett samarbete, dels vill man kunna påverka utfallet av samarbetet i en så gynnsam riktning som möjligt”, skriver Dagens Opinion angående SD-styrkans uppdrag. ”Äntringsstyrkans” chef är den förre moderaten Erik Kristow, som numera är välavlönad senior rådgivare hos SD. Högern har alltid haft en förkärlek för titlar, så snart ska väl Jimmie Åkesson tituleras senior partiledare. Genom M-SD-samarbetet cementeras det blåbruna blocket. Om SD vill ingå i en eventuellt ny högerregering är dock en annan och mer öppen fråga. Men en sak är klar: om de blåbruna skulle vinna valet kommer SD att ges vetorätt över regeringspolitiken och partiets ”äntringsstyrka” tar kommandot. • Organisera & ta kamp mot SD-rasisterna och det blåbruna hotet! ■

Skyddsombuden i region Jönköping slår larm på grund av det ansträngda läget med smittspårning, provtagning och vaccinationer plus hög sjukfrånvaro. Redan innan jul skrev elva skyddsombud ett öppet brev till regionledningen, där de larmade om en ohållbar arbetssituation (vardfokus.se 24/1).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


KAMPANJ

27 JANUARI 2022 # 1 487

3

Orten organiserar sig och begär möteslokaler

Järvamammornas manifestation som den 30 september i höstas samlade flera hundra föräldrar och ungdomar till en manifestation på Mynttorget mot våldet markerade för många järvabor nödvändigheten av en utvecklad självorganisering. Ett brännande krav för att till en låg kostnad underlätta detta och samtidigt bidra till ökad trygghet är att de boende och lokala föreningar snarast återfår tillgången till de många idag stängda eller uthyrda gårdslokaler som är byggda för hyresgästerna, men som länge har stått stängda eller i ett par fall extremt underutnyttjade. ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

S

om ett exempel står idag bara i Svenska Bostäders område i Husby hela sex gårdslokaler stängda eller extremt underutnytt‐ jade på Trondheimsgatan, Osloga‐ tan och Bergengatan. Att ge de boende och förenings‐ livet tillgång till dessa är en konkret fråga som just nu drivs med stor beslutsamhet av en rad föreningar. Drivande i den särskilda lokalkam‐ panjgrupp som har bildats är Norra Järva Stadsdelsråd i Husby och Akalla, Ort till ort, Husbyrådet, Husby somaliska kulturförening, Eritreanska föreningen Järva för‐ äldrallians, LH Balla backen och LH Runstenen, med politiskt stöd av Vänsterpartiet Kista och Rätt‐ visepartiet Socialisterna på Järva. Många på Järva bor mycket trångt med alltför små utrymmen för barnens skolarbeten, barnkalas eller andra sociala träffar med släkt och vänner, samtidigt som Folkets Husbys lokaler inte räcker till för de många möten, sociala initiativ och kulturella event som ortens

föreningsliv behöver när pande‐ min väl viker. Inte minst har den otrygghet som ökat av skjutningar och gäng‐ kriminalitet också skapat ett be‐ hov för grannar att komma sam‐ man och stötta varandra på sina gårdar, enligt den solidariska devi‐ sen ”allas barn är våra barn”. Inte ens ortens nattvandrare har idag något ställe där de kan samlas in‐ för sina promenader.

Kampanjen har glädjande nog i ett första möte med flera tjänsteper‐ soner i Svenska Bostäder fått en po‐ sitiv respons. Detta ska nästa vecka följas upp av ett försök att hitta bra svar på hur detta ska gå till. Flera alternativ är tänkbara, som att ansvaret för och uthyrning‐ en av en öppnad gårdslokal tas av gatans lokala hyresgästförening (LH) eller en gårdsgrupp inom LH, nya gårdsföreningar i samarbete med lokala föreningar eller av en lokal förening, som också förplik‐ tigas att hyra ut till gårdens boen‐

de. Ett annat alternativ kan vara att Folkets Husby kan svara för bok‐ ning och uthyrning av en eller flera gårdslokaler, i samarbete med sina medlemsföreningar. Husby har som Offensivs läsare väl känner till en långa historia av lokal aktivism i bostads-, miljöoch stadsbyggnadsfrågor, som i flera år helt oavlönat har hållits samman av Norra Järva Stadsdels‐ råd. Då och då har viktiga del‐ segrar vunnits, de allra senaste till‐ sammans med andra gräsrotsrö‐ relser både lokalt och landet runt i kampanjerna mot marknadshyra och Stockholmshyra. Nya organisationer som Ort till ort har också med en kombination av aktivism och forskarstöd vidare‐ utvecklat kampen mot det usla un‐ derhåll och plundring av hyresgäs‐ terna som förknippas med bostä‐ derna i Hembla (efter årsskiftet Victoriahem) som efter svindlande spekulationsaffärer har tagits över av den internationella fastighets‐ jätten Vonovia. Ett ytterligare till‐ skott i organiseringen är det så kal‐ lade Husbyrådet, som tillkommit på initiativ av Folkets Husby. Kampanjen för att öppna gårdslo‐ kalerna har också föreslagit att den stängda ungdomsgården Reactor vid Kvarnbacka bollplan åter ska öppnas, utan att det krockar med den nya verksamhet som sent om‐ sider har startats upp i Husby C av det så kallade Framtidens hus. Där finns som uppropet påpekar både ”en fotbollsplan och en basket‐ plan precis utanför. Förutom det

finns det lokaler för dans, kamp‐ sport och gym. På nedre våning finns det biorum, DJ-bås, verkstad för konst m.m. och en kafeteria. Varför inte öppna den igen efter en renovering i samarbete med de unga?” Det nya Husbyrådet har en am‐ bition att kartlägga hur fritidssek‐ torn för unga ser ut och hur den ska kunna utvecklas i Husby. När till exempel Exploateringskontoret har gått ut med en så kallad ”grannhö‐ ran” av intresset att starta en padel‐ bana på en viss plats i Husby utan att höra några andra än fastighets‐ ägarna är detta bara det senaste exemplet på behovet av ett forum som kan sätta stopp för både politi‐ kers och tjänstemäns dåliga vana att förbigå både ”grannar” och det lo‐ kala föreningslivet.

brett ut sig hos ett skikt av killar och unga män utan framtidshopp. En‐ ligt Rädda barnen har Sverige idag till och med den största skillnaden i barnfattigdom i hela EU. Sveriges statsminister Magda‐ lena Andersson har lovat att ”vända på varje sten för att bryta segrega‐ tionen”. Det lät ju lovande till dess att hon i nästa mening exemplifie‐ rade med behovet av att skärpa kra‐ ven på arbetade timmar och språk‐ studier för ekonomiskt stöd till de mest utsatta. Vad förortens aktivister ett val‐ år som detta måste göra är att på bred front ta på sig den modige pojkens roll i HC Andersens saga Kejsaren är naken och peka ut makthavarnas eget ansvar för den systematiskt segregerande kapita‐ listiska och nyliberala politik som

Förortens aktivister måste peka ut makthavarnas eget ansvar för den systematiskt segregerande politik som idag råder på alla områden. Att öppna våra stängda gårds- och fritidslokaler är bara ett par av de många krav på en dialog om före‐ byggande social upprustning som rests både av Norra Järva Stadsdels‐ råd och av Mammornas manifesta‐ tion mot bakgrund av de senaste år‐ ens gängkriminalitet. Även om denna har flera orsaker är det i ett samhälle med socialt och ekologiskt alltmer ohållbara skill‐ nader i livsvillkoren mellan rika och fattiga som kriminaliteten har

idag råder på alla områden: i sko‐ lan, på arbetsmarknaden, i bo‐ stadspolitiken och i skatte- och bi‐ dragspolitiken. För att bryta detta och bana väg för ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle krävs ett massivt tryck underifrån i en rörelse av rörelser för en ny demokratisk socialism av unga, arbetare och hyresgäster, hand i hand med förorts-, gles‐ bygds- och klimataktivister. ■

Foto: Vilgot Karlsson

Protesten mot våldet den 30 september 2021, där ett nu brännande krav för trygghet är åter få tillgång till de många nedstänga gårdslokalerna. Självorganiseringen är stark i Järvaområdet.


INRIKES

27 JANUARI 2022 # 1 487

4

över hela covidsituationen och har en berättigad ilska mot politiker i allmänhet. Vi socialister försvarar inte regeringens eller regionernas agerande. Att demonstrationer inte har tillåtits medan köpcentrum fått ha öppet är exempel på hur demo‐ kratiska rättigheter faktiskt har in‐ skränkts. Nedskärningar och priva‐ tiseringar i vård och äldreomsorg har fått förödande konsekvenser. Men det kommer aldrig att rättas till av evenemang som i lördags. All‐ männa rop på ”frihet” och ilska mot de styrande visar ingen väg framåt. Det enbart ökar förvirringen.

”Frihetsrörelsen” är regelbundet med i träsket av högerextrema media, och framträdande personer menar att pandemin är ett påhitt och att ”judarna” står bakom covid.

Med protesterna mot vaccinpass har nazister och högerextrema fått en ny plattform. Stora nazistiska banderoller i marscher med tusentals deltagare i lördags är en varning och ett hot. PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

A

rrangerade ”Frihetsrörel‐ sens” Max Winter inter‐ vjuades i SVT och sa att marschen inte var en samling av

högerextrema. Själv ingår han i sty‐ relsen för ett nybildat parti vars huvudfigur är den ökände nazisten Tor Paulsson.

Max Winter och andra i ”Fri‐ hetsrörelsen” är regelbundet med i träsket av högerextrema media. Flera framträdande personer för fram antisemitiska konspirations‐ teorier om att ”judarna” står bak‐ om covid och hela pandemin ut‐ målas som ett påhitt. I lördags i Stockholm gick ett 30tal nazister i Nordiska Motstånds‐ rörelsens avdelning. De placerade sedan sina banderoller bakom talar‐ na och försökte dela ut sina flygblad.

Foto: Natalia Medina

Helgens marsch gav plattform åt nazister

Flera andra nazistgrupper fanns också på plats. Ingen av talarna eller arrangörerna tog avstånd. De bara ryckte på axlarna och sa att de inte kunde kontrollera vilka som deltog. Sverigedemokraternas tv-kanal live‐ sände hela eventet.

De allra flesta deltagarna i de stora manifestationerna, 8-9 000 i Stock‐ holm och 2 000 i Göteborg, har förstås ingen koppling till organise‐ rade nazister. Många är frustrerade

De som tar lätt på det högerextrema hotet öppnar dörren för dessa. De högerextrema och nazistiska grup‐ perna har ett helt program för dikta‐ toriska beslut och lagar. De vill massutvisa människor ur landet, de är fiender till vänstern, feminister, klimataktivister, antirasister, hbtq+personer och alla med rötter i andra länder. Nazisterna i NMR tappade mark sedan flera av deras marscher stop‐ pats och ställts in 2017-18, och val‐ resultatet 2018 motsvarade inte alls deras förväntningar. Nya nazist‐ grupper och högermedia har upp‐ stått, men nästan enbart på internet. Med corona och ökad spridning av konspirationsteorier i bubblor på nätet har de nu fått en ny plattform. Vänstern, fackföreningar och anti‐ rasister måste svara med egna mo‐ biliseringar. Internationella kvinno‐ dagen 8 mars, första maj, klimat‐ strejker, vårdprotester och hyres‐ kamp måste aktivera så många som möjligt. Kampfrågorna måste hela tiden kopplas till kampen mot ra‐ sism och nazism. Det som behövs är gemensam kamp underifrån. ■

Arvet efter Fadime kidnappades Den 21 januari 2002 sköts 26-åriga Fadime Sahindal till döds av sin pappa, sekunder efter att han skrikit ”hora” till henne. 20 år efter mordet har skådespelaren och regissören Nisti Stêrk producerat en dokumentär till minnet av henne och andra offer för våld och förtryck i hederns namn. LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

att ni inte vänder dem ryggen”, säger hon om de tjejer med invandrar‐ bakgrund som utsätts för våld för att hindra dem från att själva kon‐ trollera sina liv och sin sexualitet. Maktens röst får stor plats i doku‐ mentären. Statsminister Magdalena Andersson (S) får avsluta – i sin re‐ geringsförklaring citerade hon Fadi‐ mes tal, men la också in sina egna ord: ”hedersförtrycket hör inte hem‐ ma i vårt land.” Mellan raderna: det hör hemma någon annanstans. Istället för en verklig kamp för att få hedersförtrycket att upphöra an‐ vänds Fadimes minne för en signal‐ politik som varken är effektiv mot våld i hederns namn eller mot sexis‐ men, rasismen och klassklyftorna som ger det mer utrymme.

Som marxistiska feminister förstår vi förtryck i hederns namn som en specifik del i en större helhet av mäns våld mot kvinnor, i sin tur en bärande del i den könsmaktsordning som upprätthåller dagens globala ka‐

Fadime medvetandegjorde och inspirerade.

pitalism. Att ära och heder, vanära och skam, koncentrerat kring kon‐ trollen av kvinnors sexualitet, är verktyg i förtrycket av kvinnor i alla patriarkala samhällen, men att deras vikt och familjens roll i att upp‐ rätthålla dem varierar mellan olika samhällen. Stêrk lyfter fram en del av kom‐ plexiteten bakom detta, men det är frustrerande att se dokumentären glida över ytan på dem snarare än dyka ned. Debatterna om ”kultur eller kvinnoförtryck”, ”islam eller

svenska värderingar” tar stor plats, utan övertygande svar. Tusentals demonstrerade för att hedra henne. Bland annat uppvak‐ tade den RS-initierade kampanjen ”Vägra Kallas Hora” Mona Sahlin med namnlistor som krävde mer resurser till skola, fritid, psykiatrin, mer kunskap i hedersfrågor, och stopp för utvisningar av de som utsätts för våld i hederns namn. Fa‐ dime medvetandegjorde och inspi‐ rerade. Den kraften har stått för steg framåt i kunskap och mod. ■

Foto: CC

N

isti Stêrk, som precis som Fadime har kurdisk bak‐ grund, har stått upp för att kvinnor med invandrarbakgrund själva måste berätta sina historier. Nu berättar Nisti Stêrk själv. Och det starkaste i dokumentären är just rösterna från de kvinnor som har utsatts för och arbetar emot våld i hederns namn – till exempel Zubey‐ de Demirörs som giftes bort som femtonåring och Maria Rashidi som fick sitt ansikte bortfrätt med syra av sin före detta make. Genomslaget av att Fadime steg fram och berät‐ tade och satte ansikte, ord och fokus på förtrycket är tydligt. Men hur har den rösten tagits emot? Fadimes tal till riksdagen, två månader innan hon dödades, åter‐ kommer gång på gång. ”Jag hoppas

Den skarpa högersvängen i politi‐ ken 2015, med den tillfälliga lagen och hetsen mot människor på flykt och efterapandet av SD:s rasistiska politik nämns inte i filmen, och då blir det svårt att förstå varför he‐ dersförtryck, som Kurdo Baksi be‐ skriver det, nu plötsligt blivit en fråga att ”tjäna röster på”. Johansson talar om de hårdare tagen mot hedersförtryck. Sen 2020 är hedersmotiv en straffskärpande faktor för domstolarna som bland annat motiverade det med att våld i hederns namn är ”perdurerande”, det vill säga brott som begås under lång tid inte vid ett enstaka tillfälle. Perspektivet kan dock tillämpas på mäns våld mot kvinnor som hel‐ het. Kvinnor som har vanärat en en‐ skild mans heder genom att vägra tillhöra honom får ofta fly för resten av sina liv, just på grund av att hotet från honom är ”perdurerande”.


27 JANUARI 2022 # 1 487

5

I korthet

Avtalsshopping slår

mot fackföreningarna

Den första augusti 2019 infördes nya lagar som kraftigt begränsar strejkrätten i Sverige. Bakgrunden till detta var den långa konflikten i Göteborgs hamn där Hamnarbetarförbundet utnyttjade sin strejkrätt för att få till ett kollektivavtal för sina medlemmar. Transportarbetareförbundet hade huvudavtalet. ANDERS WEMMERT

offensiv@socialisterna.org

S

trejken i Göteborgs hamn fick regeringen att tillsätta en utredning om begränsning av strejkrätten efter stark press från Svenskt Näringsliv, de borgerliga partierna, PTK- och LO-ledningen samt även Socialdemokraternas ledning. Starka protester mot förslaget fanns bland fackföreningsrörelsens medlemmar och en del lokala fack‐ ledare. Det förslag som beslutades i riksdagen var ett förslag som par‐ terna på arbetsmarknaden – PTK, LO och Svenskt Näringsliv – hade kommit överens om. Den nya lagen innebär kraftiga inskränkningar i strejkrätten. Till exempel avskaffas rätten till politi‐ ska strejker, möjligheten till avtals‐ shopping ökar och stridsåtgärder mot avtalsdumpning förbjuds. Även stridsåtgärder mot en arbetsgivare som slutit avtal med en så kallad ”gul” fackförening förbjuds. I prak‐ tiken får arbetsgivaren ”arbetsfred” även om kollektivavtal saknas. Samtidigt öppnades vägen helt för så kallad avtalsshopping. Avtalsshopping innebär att en ar‐ betsgivare kan sluta avtal med en or‐ ganisation eller ett litet okänt fack‐ förbund, med urusla avtalsvillkor. Den nya lagen ger då ingen möjlig‐ het att ta till några stridsåtgärder för att få till bättre avtalsvillkor efter‐ som den nya lagen stipulerar att det avtal som har slutits först ska gälla. Ett tidigt exempel på avtals‐

shopping var Elektrikerförbundet som under flera års tid krävt ett av‐ tal på företaget Svea Solar. Efter att Elektrikerförbundet hade varslat om konfliktåtgärder fick man ett avtal, men dagen före hade arbets‐ givaren tecknat avtal som var min‐ dre omfattande och billigare. Mot‐ parten var ett okänt fackförbund, Tingvalla Bro fackförbund. Då detta avtal hade tecknats först var det detta avtal som gällde och enligt den nya lagen kan inte Elek‐ trikerförbundet vidta några strids‐ åtgärder eftersom fredsplikt råder. Nu har Elektrikerförbundet återigen råkat ut för avtalsshopping. Denna gång är det en gul fackförening un‐ der namnet ”Blå-Gul fackförening” som stämt Elektrikerförbundet in‐ för Arbetsdomstolen efter att Elek‐ trikerförbundet i Skåne efter en strejk under sommaren 2021 lycka‐ des få igenom ett kollektivavtal med arbetsgivaren Tema Elektro i Blen‐ tarp utanför Sjöbo. Nu menar Blå-Gul fackförening att företaget Tema Elektro tvångs‐ anslutits till kollektivavtalet och att Blå-Gul fackförening i själva verket redan haft ett avtal med företaget och att det då enligt lagen skulle gälla. Blå-Gul fackförening yrkar på att de stridsåtgärder som Elektrikerför‐ bundet vidtagit, samt de sympati‐ åtgärder som Byggnads och Mål‐ arna tillsammans vidtog, förklaras olovliga liksom kollektivavtalet som

K

Foto: Amer Mohammed Ali

Efter Hamnarbetareförbundets strejk och seger gick näringslivet på offensiven med begränsning av strejkrätten.

”Går inte att köra full trafik”

tecknades mellan Tema Elektro och Elektrikerförbundet. Blå-Gul fack‐ förening yrkar därutöver på ett all‐ mänt skadestånd på 1 krona, samt att Elektrikerförbundet ska stå för alla rättegångskostnader. Bo Nersing, företrädare för Blå-Gul fackförening, hävdar i ett uttalande till tidningen Elektrikern att man haft ett avtal med Tema Elektro re‐ dan 2019 och att det avtalet ska gälla och att följaktligen kollektiva‐ vtalet som Elektrikerförbundet slöt bryter mot lagen. Han säger vidare i intervjun att Blå-Gul fackförening bildades i ok‐ tober 2019 på grund av att alla LO:s medlemsförbund är röda. ”Vi är inte ett rött fackförbund”, säger Nersing. Vid en kontroll hos Skatteverket visare det sig att Blå-Gul fackför‐ ening registrerades i juli 2021, mitt under den då pågående konflikten i Skåne. Bo Nersing är dessutom aktiv sverigedemokrat i UpplandsBro kommun. Nyligen meddelade Arbetsdom‐ stolen att man inte tänker ta upp Blå-Gul fackförenings talan mot Elektrikerförbundet, utan att man anser den vara ogrundad. Denna gång vann Elektrikerför‐ bundet mot en gul fackförening och försök till avtalsshopping. Men det kommer säkerligen flera försök från arbetsgivare och gula fackför‐ eningar att med lagen som stöd yt‐ terligare försvaga arbetarklassen. Antistrejklagen och den nya LAS-lagen är båda en del av den högerpolitik som bedrivs av rege‐ ringen och dess samarbetspartier samt trycket från Svenskt Närings‐ liv och sveket från LO-ledningen och övrig fackföreningsbyråkrati. • Riv upp antistrejklagen och förändringarna i LAS. • För kämpande och demo‐ kratiska fackföreningar. ■

ollektivtrafik Personalbristen i SL:s pendeltåg har bli‐ vit akut. Nu beordras tågvärdar in till arbetet i såpass stor utsträckning att många mår dåligt; de anställda hinner helt enkelt inte återhämta sig. Det skriver Seko‐ tidningen den 21 januari. – Det går ju inte att fortsätta tvinga ut folk i arbete. Det är en risk för olyckor om folk som arbetar ombord är utarbeta‐ de. Det går inte att köra full trafik i ett sådant här läge när vi inte har personal. Då får du ännu mer sjukskrivningar efter‐ som folk inte orkar med, säger MTR Pendeltågens huvud‐ skyddsombud Tomas Gustafsson till Sekotidningen. Han riktar även kritik mot att den övertidsbonus som de‐ lades ut till de som arbetade övertid över jul och nyår togs bort den 9 januari trots den stora personalbristen.

”Omöjlig situation inom komvux”

R

ädda skolan En ny rapport från Lärarnas riksför‐ bund (LR) visar att hela 7 av 10 lärare inom komvux har funderat på att sluta. Rapporten Flexibilitets kon‐ sekvenser säger att arbetsbelastningen är ansträngd och att det på många håll är en ohållbar undervisningssituation. Det skriver Skolvärlden den 20 januari. – Vi vill inte att utbildningen ska läggas ut på entreprenad. Den ska fasas ut från privata aktörer. Dessutom vill vi att den kontinuerliga antagningen försvinner. Just nu är det sådan press att människor bildligt talat jagar sin egen svans. Det är en omöjlig situation på vux. Ser inte kommunerna till att de, och företagen de köpt in utbildning från, ger lärarna en bättre arbetsmiljö riskerar de både att människor mår dåligt och att lärare helt enkelt inte vill jobba kvar, säger Svante Tideman, förste vice ordförande i LR, till Skolvärlden. Det är också stora skillnader mellan kommunala och pri‐ vata, där en större andel lärare inom privata komvuxskolor har funderat på att sluta (89,2 procent) jämfört med lärare inom kommunala skolor (65,3 procent).

Döden på jobbet ökade 2021

D

ödsolyckor på jobbet Enligt Arbetsmiljöverkets statistik för dödsolyckor på jobbet 2021 miste 44 per‐ soner sina liv under 2021, en kraftig ökning från 2020 års rekordlåga 27. Det är snarare en uppgång till hur det har sett ut åren innan 2020. Det skriver Arbetet den 21 januari. – Det ska ju ner till noll så klart, ingen ska dö av jobbet. Vis‐ sa typer av olyckor upprepar sig, varför lär vi oss inte så att det säkerställs att inte samma sak kan hända igen? säger Gustav Sand Kanstrup, som är projektledare för Arbetsmiljöverkets arbete med en nollvision mot dödsolyckor, till Arbetet. Av de 44 dödsfallen är två mord på jobbet; en polis i juni och en fastighetsskötare i Malmö i januari. De övriga 42 handlar om bland annat kläm- och fallolyckor.

5 000 färre vårdplatser på 14 år

V

årdkrisen De senaste 14 åren har antalet vårdplatser minskat dramatiskt i Sverige. Hela 5 000 vårdplatser har försvunnit, där en vårdplats enligt Socialstyrel‐ sens definition är ”[en plats] i sluten vård med fysisk ut‐ formning, utrustning och bemanning som säkerställer pa‐ tientsäkerhet och arbetsmiljö”. Där här har naturligtvis fått stora konsekvenser för svårt sjuka patienter och den över‐ arbetade personalen, med överbeläggningar och satellitpa‐ tienter (avdelningar med lediga platser som får ta emot pa‐ tienter som har andra sjukdomar än de som avdelningen normalt behandlar. Det larmar SVT Nyheter den 22 januari. Biträdande överläkare på Södersjukhuset Karin Hilde‐ brand säger till SVT Nyheter att: – Vi utsätter patienterna för större risker än vad som skulle vara nödvändigt. Akuten blir snabbt full när vi inte kan skicka vidare patienter till andra avdelningar. Vi ska ta hand om patienters akuta tillstånd när de kommer in, inte fortsätta vårda de som egentligen borde vara någon annan‐ stans. De svårt sjuka drabbas hårdast, då de kan ha svårt att göra sin röst hörd. ■


INRIKES

27 JANUARI 2022 # 1 487

6

En papperslös berättar för Dagens Arbete att ”Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp.”

Grovt

utnyttjande av papperslösa i Sverige Tidningen Dagens Arbete har i en lång rad artiklar granskat det svenska skuggsamhället. Det är ingen munter läsning. Det handlar om byggarbetare, städare, restauranganställda med flera, och alla har de en gemensam nämnare: de är lågutbildade papperslösa invandrare som utnyttjas å det grövsta av samvetslösa arbetsgivare. Det hela underlättas av beslut tagna av svenska politiker.

om dagen i flera veckor utan att få någon lön. Nu hade hans arbetsgiva‐ re gått under jorden. Mannen hade inte ens pengar till mat. Wilder har nu gått med i facket. Efter flera år av arbete från fyra på morgonen till nio eller tio på kväll‐ en sex dagar i veckan fick han fem timmar på sig att lämna garaget han bodde i. Wilder påpekar att han inte hade det värst. Det finns de som bor på arbetsplatsen och knappt har pengar till mat. Ibland när han kom till jobbet kom de fram till honom och bad om litet bröd. Den städerska som städade i Magdalena Anderssons hem kom‐ mer från Nicaragua. Eftersom hon var papperslös ville hon inte städa i det speciella huset då hon visste att det bodde en höjdare där. Chefen hade försäkrat henne om att hon inte hade något att frukta. Den här dagen råkade hon och

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

T

idningen har talat med flera papperslösa. De flesta törs inte framträda öppet med sitt namn. En som har trätt fram är Wilder från Colombia. Han bodde i sin arbetsgivares garage i 4,5 år. Han kommer med fasa ihåg för‐ nedringen från den tiden. Det var fyra män som bodde på sjutton kvadratmeter utan rinnan‐ de vatten. De kunde inte sköta sin hygien – de fick använda skogen som toalett. Efter 15 timmars arbete

kunde chefen komma med resterna av sin pizza som lön. Wilder berättar: ”Han tittade på mig som om jag inte var människa. Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp.” Wilder berättar vidare om ett ög‐ onblick han aldrig glömmer. Det var en arbetskamrat från Uzbekistan som kom fram till honom, lade pan‐ nan mot hans axel och började gråta så häftigt att Wilders tröja blev blöt. Uzbeken hade jobbat 14-15 timmar

en arbetskamrat utlösa larmet. Då omringades de av fyra polisbilar med en helikopter hovrande över sig. Eftersom hon var papperslös sattes hon direkt i förvar. Via hen‐ nes pojkvän pratar tidningen med henne. För henne var det värsta den nedlåtande behandling hon fick och de skällsord hon fick höra.

Det skriver Dagens Arbete om byggnadsarbetaren från Mongoliet som hamnade på Karolinska sjuk‐ huset där man inte kunde förstå hur hjälmen kunde vara hel. Han opererades och låg kvar några dagar innan han försvann. Han är nu tillbaka i Mongoliet där han försöker döva den ständiga hu‐ vudvärken med alkohol. Tack vare en bror i UpplandsVäsby vet tidningen vad som har hänt honom. En del arbetare för‐ svinner spårlöst, ingen vet vad som har hänt dem. Enligt inspektören Thomas Ös‐ terberg på Arbetsmiljöverket är det troligt att det finns dödsfall som inte finns med i någon statistik. Vid en arbetsplatsolycka som den med mongolen tar Arbetsmiljöverket kontakt med arbetsgivaren och hör deras version av händelsen. Arbets‐ kamraterna och ögonvittnen hörs sällan. De flesta fallen avskrivs. Den svenska arbetslagstiftningen har länge präglats av en tilltro till arbetsgivarnas goda vilja. Pengar till arbetsmiljöarbete har skurits ned. År 2007 lades Arbetslivsinsti‐ tutet ned. Alliansregeringens bud‐ get samma år innehöll stora ned‐ skärningar på Arbetsmiljöverket, med färre inspektörer och färre kontroller som följd. Den nedskärning av arbetsmiljö‐ arbetet som inleddes då har fortsatt med att företagen själva får be‐ stämma behovet av utländsk arbets‐

Politiska beslut har lett fram till dagens vilda västern på arbetsmarknaden. ”Plankor och presenningar på in‐ nergården. Inhyrda skärrade gub‐ bar. En brandgul hjälm, fläckad röd, till synes hel. Blodstänk på kuller‐ stenarna. Droppar av färskt blod. Och dolt under en träskiva en stor pöl. Människa bärs i väg på bår. Hu‐ vud inlindat. Ansikte sticker fram under gasbinda. Klart rött överallt”.

kraft. De fick också grönt ljus att tvinga anställda att öppna eget med ett ökat fusk som följd. Politiska beslut har lett fram till dagens vilda västern på arbetsmark‐ naden. Nu är det fattiga arbetare från fattiga länder som betalar ett högt pris för svenska politikers övertro på att marknaden ska lösa allt. ■

Över 120 på stormöte med Nej till marknadshyra

B

Foto: Natalia Medina

Bostadskampen ska lyfta och fortsätta även 2022!

ostadskampen fortsätter in i 2022. Intresset är stort, vil‐ ket inte minst Nej till mark‐ nadshyras stormöte den 19 januari visade. På raddahyresratterna.se skri‐ ver nätverket: ”Tack alla som gjorde upptakts‐ mötet för 2022 så lyckat. Vi var över 120 personer som deltog på zoom. Det viktigaste beslutet på mötet var att driva en bostadspolitisk kampanj – Rädda Hyresrätten – under detta valår för att stoppa ytterligare hot om marknadshyra och rädda hyres‐ rätten. Nu byter vi namn till Nät‐ verket Nej till marknadshyra – Ja till social bostadspolitik.”

Det förslag till bostadspolitiskt pro‐ gram som presenterades på stor‐ mötet kommer att diskuteras vidare och utmejslas på nästa digitala stor‐ möte som är redan den 1 februari. Verksamheten som beslutades på mötet för året är att: • Bedriva en Bostadspolitisk kampanj under valåret 2022 för att lyfta fram vikten av en social bostadspolitik och rädda hyres‐ rätten. • Byta namn till nätverket Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik. • Ordna en protestdag över så stora delar av landet som möj‐ ligt den 9 april på detta tema.

• Skriva ett öppet brev till politi‐ kerna med raka frågor om bo‐ stadspolitiken. • Sprida ett uttalande med vårt nya bostadspolitiska program till så många föreningar som möjligt att anta, till exempel på årsmöten. En ny samordningsgrupp valdes också på mötet. Vill du komma med i nätverket? Skicka ett mejl till nejtillmarknadshyra@gmail.com så kan du också bli aktiv i kampen!

RS är en aktiv del i nätverket och kommer att verka tillsammans med alla andra för att bostadskampen syns under 2022. ■


27 JANUARI 2022 # 1 487

7

Välfärdspersonalen går på knäna ”Vad var det vi sa?” Det är ett citat från Kommunal i Haparanda kommun, men det kunde lika gärna gälla hela landet. Personal är människor och nu är det rekordmånga som är sjuka i covid och i andra smittor. Eller hemma med sjuka barn, eller i karantän. Eller hemma därför att personalen på förskolan är sjuk. ÅSA V KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

V

En del vårdpersonal har bytt jobb till primärvården. Administrationen ökar också på vårdcentraler; i en stu‐ die med 11 vårdcentraler tillbring‐ ade personalen 48 procent av sin ar‐ betstid med att skriva journaler, be‐ ställa varor och se till att man fick rätt ersättning, eftersom ersättnings‐ modellerna är så krångliga.

Ända sedan första kvartalet 2020 då covid-19 snabbt spred sig över ett till stora delar handfallet Sverige, och faktiskt redan innan dess, har fackliga företrädare kämp‐ at tillsammans med vård- och om‐ sorgspersonal och övriga kommunoch landstingsanställda för att bli hörda i borgerlighetens privati‐ seringsyra, men ingen ville lyssna. De som ihärdigt har kämpat, med försämrad hälsa och i många fall en kronisk trötthet efter övertid och långa pass, orkar inte mer. Hur många som har blivit sjukskrivna eller sagt upp sig vet ingen. An‐ vändningen av olika bemannings‐ företag, en lösning som borgerliga politiker tycker är utmärkt för att täcka upp med sjuksköterskor och läkare på intensivvårdsavdelning‐ ar, har nu utökats till kommuner‐ nas vård och omsorg. Det blir dyrt. Dessutom börjar personalen ta slut även där! Några kommuner har erbjudit 3 000 kronor per extrapass. Så fixa‐ de man sommaren och julhelgen. Detta gällde enbart sjuksköterskor och andra inom Vårdförbundet. Ingen region eller kommun har försökt förbättra arbetsmiljön för Kommunals medlemskategorier, och de som är allra sämst är Region Skåne som i flera år dessutom har vägrat att betala ut de årliga höjda löner man har förhandlat fram. Istället har man skjutit på utbetal‐ ningar i flera månader.

Dags för upptrappad vård- och omsorgskamp – nedskärningarna går alldeles för långt.

I slutet av januari 2020 fick Sverige sitt första officiella fall av covid-19 och efter snart två års kamp under svåra förhållanden är det nu många som inte orkar mer. Livsviktiga yr‐ ken har stått i frontlinjen från första dagen, utan tillräckliga skydd. Näs‐ tan hela året var personalen ovacci‐ nerad och många smittades. Vårdfokus har granskat hur Vårdförbundets medlemmar har drabbats, det vill säga sjuksköter‐ skor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensköterskor, och ser hur antalet sjuktimmar ökade med 28 procent 2020 jäm‐ fört med 2019. Arbetssjukdomar 2020 och 2021 ökade med mer än 1 000 procent, jämfört med åren 2018/2019, oftast covidrelaterat. Många har smittats på jobbet,

men ingen vet hur många då det inte finns någon nationell statistik. Just nu har 28 000 diagnosen post‐ covid, men mörkertalet är stort. En studie i Uppsala visade att av 336 personer som vårdade sig själva i hemmet under första pandemivå‐ gen hade 47 procent kvardröjande symtom ett år efter infektion. En brittisk studie visade att 45 pro‐ cent av intensivvårdspersonal som jobbat med covidpatienter uppvi‐ sade psykisk ohälsa motsvarande PTSD (posttraumatiskt stressyn‐ drom) med stress, ångest och själv‐ mordstankar. I en Sifo-undersökning var det överväldigande svaret från de till‐ frågade, oavsett ålder, kön, utbild‐ ning eller lönenivå, att tid är det vik‐

Foto: Sebastian Olsson

arenda kommun har kris‐ läge i äldreomsorgen, hem‐ tjänst och på boenden. I annonser vädjar man efter tillfällig personal, med eller utan vårdut‐ bildning och kommunanställda som aldrig har jobbat med vård och omsorg blir förflyttade. Lokaltid‐ ningar gör reportage om att kom‐ mundirektörer och socialchefer hoppar in och käckt släpar sopor eller lagar mat eftersom all personal är sjukskriven eller omplacerade till andra avdelningar på boenden där både personal och boende har covidsmitta. Chefer och etablissemanget vill inte erkänna att covid-19 har av‐ slöjat hur vård och omsorg tappats på ekonomiska och mänskliga re‐ surser under lång tid. Hur välfärden har fragmenterats med många olika aktörer, ingen samordning eller hel‐ hetstänk utan decentralisering ner till lägsta nivå. Mellan 2010 och 2020 minska‐ de vårdpersonalen med 5 procent, motsvarande 2 500 anställningar, medan administratörer och hand‐ läggare har ökat med 49 procent.

tigaste, att ha flexibla arbetstider som man är med och bestämmer själv, extra semesterdagar och ledig‐ het vid behov liksom betald utbild‐ ning och friskvård på arbetstid. Arbetsgivare som inte bryr sig om de som jobbar och inte ser perso‐ nal som resurs finner nu att allt fler funderar på att byta jobb och att engagemanget falnar. Det var många erfaren personal som slet ut sig 2020. I Region Stockholm var det 3 600 som sade upp sig mellan mars 2020 och december. Istället togs hyrpersonal in. Undersköterskor som har job‐ bat i 30 år och varit lojala känner nu att det är nog. Aldrig ett tack, och där varje arbetspass ger en samma känsla: Hur ska jag orka? ■

Norrbotten: Vårdanställda organiserar sig!

D

Foto: Santé en Lutte

Globalt har vårdpersonal protesterat för mer resurser, som i Belgien. Bland personalen i Sverige växer ilskan också.

en 20 januari träffades an‐ ställda vid Sunderby sjuk‐ hus och från äldreomsorg‐ en i Luleå för att diskutera hur kampen för vården kan organise‐ ras. Även medlemmar från Rätt‐ visepartiet Socialisterna deltog. – Hela vårdkedjan är extremt ansträngd. Det beror förstås på pandemin, men också årtionden av nedmontering. Sveriges offentli‐ ga utgifter hade 2019 i reella tal minskat med 462 miljarder kronor sedan år 2000. Mest tydligt är det med äldrevården, samtidigt som de superrika har blivit rikare, sade Liv Shange Moyo från Rättvise‐ partiet Socialisterna på mötet. En anställd på Sunderby sjukhus vittnade att det finns ett snack om att de bristande resurserna beror

på att ”vår avdelning inte priorite‐ ras”: – Men det ser ut mer eller min‐ dre likadant ut överallt. Hela vård‐ en bortprioriteras. Många jobbar halvtid för att de gått in i väggen, medan chefernas lösning är att vi ska gå kurser i ”stresshantering”. Inom äldreomsorgen rapporterades det om ständig underbemanning och att cheferna inte bryr sig om de effekter det innebär i form av risker. Framför allt handlade diskus‐ sionen om vad som kan göras till‐ sammans för att ta strid för mer re‐ surser. Det första steget är att fort‐ sätta diskutera med kollegor för att samla fler – det är genom att vara många och enade som styrkan till förändring kommer! ■ RS Luleå


ANALYS

27 JANUARI 2022 # 1 487

8

Gömda Kvinnor: ”Vi blir påminnelse Våren 2021 bröt sig mäns våld mot kvinnor för en stund förbi notiserna och upp på förstasidorna i mediabruset, efter att fem kvinnor mördades av män under tre veckor. Det hade mycket att göra med arbetet från Gömda Kvinnor, det underjordiska nätverket av kvinnor som tvingats fly våldsamma män, som sen januari 2020 lyft fram i ljuset det tidigare så undangömda skuggliv kvinnor på flykt lever. Strax före jul samtalade jag med Petra och Ella som är drivande i nätverket.

LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

D

e tysta manifestationerna med utplacerade silver‐ sprejade skor och texter som allt började med i januari 2020, och plattformen de har ska‐ pat på sociala media – @gomda‐ kvinnor har idag 24 000 följare på instagram – sätter ord och bild på en verklighet som få utomstående tidigare haft kunskap om. Att Gömda Kvinnor har gått ut och be‐ rättat har gjort att det börjar kom‐ ma fram hur verkligheten ser ut. Men alla vill inte veta. – Jag upplever att vi som är göm‐ da för många blir en påminnelse om allt som gått fel i samhället. Att vi finns, våra berättelser – många reagerar med att ”det kan inte vara så här”, ”kan det verkligen stämma? Inte i Sverige väl… – Vi blir påminnelsen om verk‐ ligheten man inte vill se. – Och det är också att frågan är såpass svår! Om man ställer den till politiker – ingen har ju något svar! På hur vi ska komma ur den här situationen. Kvinnor lever gömda för att de har gjort just det som kvinnor som utsätts för mäns våld uppmanas att göra: ”lämna!”. – Vi har lämnat allt för att över‐ leva, konstaterar Ella. – Fast det vi lever är inget riktigt liv, fortsätter Petra. – Att leva så här – lite i taget så dör man. Ens hälsa är hela tiden hängande på en tunn, tunn tråd… och det värsta är att det finns ju in‐ get slut. Att det är jag som måste

Hon understryker att våldet slår brett: – Det är en person som har förstört våra liv, och våra barns liv. Men han har också förstört våra föräldrars liv, våra syskons liv, och så vidare. Men den personen går helt fri! Så fruktansvärt många har förlorat mig och mina barn för att han inte kan acceptera att jag har lämnat honom. Och för att han inte kan fängslas. Istället är det vi som straffas gång på gång. Petra och Ella berättar om hur gömda kvinnor döms att betala böter när de anses ”inte samarbeta” i att ordna barnens umgänge med förövaren. Bötessumman är ofta kring 5 000 och 10 000 kronor, ibland långt högre. I domstolarnas djupa misstro får våldsutsatta kvinnor uppleva sam‐ hällets sexism i praktiken. – Vi tros inte, sammanfattar Ella. Hon understryker att det behövs en uppgörelse med gamla normer och strukturer i samhället, som sit‐ ter väldigt djupt och hårt. – Det handlar om hur kvinnor ses – kvinnor ljuger, är opålitliga, irrationella. Vi får höra att ”nu har det ju gått ett tag, nu får du väl ta och samarbeta”, eller ”sluta älta, nu får du släppa det där”. Ella och Petra berättar hårre‐ sande exempel på exempel – doma‐ re som förminskar och ifrågasätter kvinnor, kallar dem ”lilla gumman” och “hysterisk”, nämndemän som sover eller kollar Facebook.

Idag är det ofta helt bedrövligt, du får höra saker som ”men han är en bra pappa” – en pappa som har försökt döda mamma. fly, livet ut – det är ofattbart. År tas bort ur min livslängd av att leva så här, det är ett som är säkert. Ella fortsätter: – Och barn växer ju upp i det här också. Deras tillit till samhället, till människor, är oerhört skadad. Jag ville kunna säga till mina barn som man gör: Att om någon är dum så kommer polisen och tar bort den personen. Att när du behöver hjälp så får du hjälp. Så vill man säga till sina barn. Så som jag trodde att det var själv tills jag klev ut från polis‐ stationen – och stod utan hjälp.

– Idag är det inte rättssäkert. Man måste tro på kvinnor som be‐ rättar om sin utsatthet. Idag gäller det istället att ”hellre fria än fälla” – honom! säger Petra. En grundläggande fråga för Göm‐ da Kvinnor är att skifta fokus från att begränsa offren till att begränsa förövarna. – Hela tänket måste ändras, och man kan tänka att det tar förstås tid – men lagar kring corona gick ju snabbt att få på plats, gymnasielagen likaså. Så när de vill så går det, säger Petra.

– Ens hälsa är hela tiden hängande på en tunn, tunn tråd… och det värsta är att det finns ju inget slut. Att det är jag som måste fly, liv

De är oändligt trötta på trycket från rättsväsendet att anpassa sig till bilden av ”en våldsutsatt kvinna”. Råd som ”tänk på att inte titta för länge i domarens ögon, vik undan med blicken” och ”ta på en vit blus, så ser du oskyldig ut” är standard. – Jag är så trött på att få höra hur vi som offer ska bete oss – att ”du måste gråta i rätten för att vara trovärdig”, visa hur nedbruten du är. Det är ju det sista jag vill göra inför min förövare! säger Ella. – Precis – när jag har mött min förövare i rätten har jag känt mig arg, och stolt och stark över att jag har tagit mig bort från honom, fyl‐ ler Petra i.

kvinnan har förekommit, att kvin‐ nan lever gömd, har ett pågående kontaktförbud och där övriga myn‐ digheter gjort bedömningen att stor fara råder för kvinnans liv.” Svenska myndigheters krav på samarbete mellan förövare och den han hotar framstår som ett grund‐ läggande systemfel. Ett av många systemfel som börjat synliggöras genom Gömda Kvinnors kamp. Ett massivt behov som inte blir tillgodosett idag är traumabehand‐ ling – väntetiderna räknas i år i en del kommuner. – Det borde man få direkt man kommer till skyddat boende, me‐ nar Petra.

Rättsväsendets svek mot kvinnor och barn är något Gömda Kvinnor lyfter dagligen. I en skuggrapport som Gömda Kvinnor lämnade in till FN:s tortyrkommitté i oktober tar de bland mycket annat upp domstolarnas hantering av vård‐ nadstvister, som speglar och ut‐ övar nedtryckandet av kvinnor. Rapporten påpekar det skriande övergreppet i att: ”…även när mam‐ ma och barnen tvingas leva gömda från den våldsamma föräldern döm‐ er domstolen umgänge och att den våldsutsatta kvinnan ansvarar för att lämna över barnen till den våldsut‐ övande pappan för umgänge, trots domstolens vetskap om att våld mot

Att eftervåldet får fortsätta förstör också, som Ellas erfarenhet visar: – Jag väntade två och ett halvt år på traumabehandling för mig och barnen. Sen när vi skulle börja kom en ny stämning om verkställning på umgänge. Då drog de bort be‐ handlingen. Man kan inte behand‐ la trauma när traumat pågår, säger de. Och att bli stämd på vårdnad, boende och umgänge är ett på‐ gående trauma, både för oss kvin‐ nor men framför allt för barnen. De efterlyser mer kunskap och samverkan, att olika myndigheters arbete synkas. – Idag är det ofta helt bedrövligt, du får höra saker som ”men han är

en bra pappa” – en pappa som för‐ sökt döda mamma, säger Petra. Bristen på gemensamma för‐ hållningssätt är ett stort problem betonar Ella: – Alla myndigheter säger olika. Soc säger att jag ska skydda mina barn från fortsatt våld – alltså ”håll dem undan honom!”. Domstolen säger ”samarbeta så han får um‐ gänge, annars får du vite – och fogar du dig inte så kan DU förlora vård‐ naden!”. De berättar om hur kommuner‐ na, som via sina socialförvaltningar ansvarar för att hjälpa kvinnor som tilldelats skydd, ofta inte samverkar och hur det slår mot kvinnorna som tvingas fly vidare. – Man ska inte behöva börja om från början när man flyr vidare, men så är det ofta idag, säger Ella. – När man blir röjd hamnar man utanför – mellan kommunernas stolar, förtydligar hon, man tvingas lämna kommunen och med det slu‐ tar deras ansvar för du är inte skyd‐ dad längre, och tills du har fått kom‐ ma till nåt nytt ställe i ny kommun har du inget. Du blir helt ensam. Ella berättar om hur hennes för‐ övare fått veta vilken kommun hon bott i, hur myndigheterna har slagit ifrån sig med att ”det är ju bara namnet på kommunen”. – Men det fanns en skola där, en mataffär…


27 JANUARI 2022 # 1 487

9

en om verkligheten man inte vill se”

– Och oavsett – stor kommun, liten kommun – de här förövarna har inga gränser, de kommer att hitta en, fyller Petra i. Förutom våldet de har utsatts för – och som fortsätter i olika former av eftervåld – och traumat därifrån, måste kvinnor som gått under jor‐ den hantera mycket som är svårt att förstå tills man har levt det.

– Vi har svårigheter med att inte bli kallade till vården, till exempel till cellprov och mammografi, tand‐ läkaren, förklarar Petra. – När det gäller barnen blir det stora problem, då får vi orosan‐ mälningar på oss, vi måste stå i bo‐ stadskö på många ställen samtidigt för att vi hela tiden ska vara bered‐ da att fly vidare. Frågor om ekonomi och klass är

Foto: Gömda Kvinnor

Foto: Gömda Kvinnor

vet ut – det är ofattbart.

högst relevanta – gömda kvinnor är ofta ensamstående, har svårt att få jobb, och många lever med sjuk‐ skrivningar. – Men vi är kapabla, starka kvin‐ nor. Annars skulle vi inte vara här – bokstavligt talat – och vi har haft vanliga liv och jobb innan det här, säger Petra. – Vem som helst – alla – kan bli offer, oavsett vilket land du kom‐

Fakta om att leva gömd Olika grader av skydd:

Så många lever gömda:

I Sverige kan våldsutsatta kvinnor söka skydd hos staten. Skyddet är uppdelat i tre nivåer. De två lägsta hanteras av Skatteverket, den tredje av polisen. 1. Sekretessmarkering: en sorts varning till myndigheter att en prövning måste göras innan uppgifter om dig lämnas ut. 2. Skyddad folkbokföring: mer omfattande skydd av personuppgifter. Du har ingen adress registrerad i folkbokföringen, istället ska Skatte‐ verket förmedla post till dig. Både nivå ett och två innebär i de allra flesta fall att du måste flytta, byta jobb, umgänge och att eventuella barn be‐ höver byta skola/förskola. 3. Fingerade personuppgifter: de mest omfat‐ tande åtgärderna – du får nytt namn och person‐ nummer, ny identitet. (Källa: Skatteverket)

25 797 personer lever med skyddade personuppgif‐ ter (sekretessmarkering eller skyddad folkbokför‐ ing) i Sverige januari 2022, enligt Skatteverkets se‐ naste rapport. I siffran ingår kvinnor, barn och män. Cirka 60 procent av de som får skyddade uppgifter är kvinnor. Skatteverket har sagt att ”våld i nära re‐ lationer” (läs: mäns våld mot kvinnor) är ”den ab‐ solut vanligaste anledningen till att man får skyd‐ dade personuppgifter”. Tillsammans är kvinnor över 18 och barn under 18 år 20 530 personer. Utöver dessa har en mindre grupp tilldelats den starkaste graden av skydd – fingerade per‐ sonuppgifter. Av säkerhetsskäl går polisen aldrig ut med någon statistik kring den gruppen. Det är en vanlig missuppfattning att ”800 kvinnor lever gömda” – siffran är alltså betydligt högre. (Källor: Rapport – Antal personer med sekre‐ tessmarkering EXTERNT 220101 och Aftonbladet).

mer från, ditt ursprung, ditt yrke, din religion, betonar Ella. De berättar att många politiker har börjat följa deras konto, och – framför allt under de senaste tre månaderna – börjat höra av sig med frågor, bjudit in till träffar och samtal. De tar uppmärksamheten med en nypa salt. – Valet kommer ju upp och vi kommer självklart att hårdbevaka alla partier – vilka som kontaktat oss och inte, vad de säger och gör. Och inte.

Ella och Petra tror båda på mer ge‐ nomslag för kampen mot mäns våld mot kvinnor under 2022. De känner kraften i att de brutit tystnaden och når ut till många med kunskap. Effekter har börjat synas – bland an‐ nat ingår ökat användande av elek‐ tronisk fotboja i kombination med kontaktförbud i de nya lagar som gäller sen den 1 januari. Umgänges‐ frågan är ett annat exempel: – Det var helt tyst om den frågan tills vi förde upp den. Nu har rege‐ ringen lovat att ta tag i den – vi får se hur det blir, men den frågan har kommit från oss och de har inte kunnat ducka för den, säger Petra. Samtidigt som de har svårt att tro att våldet någonsin kommer att upphöra ser de inget annat val än att fortsätta kämpa för förändring.

– Det här är ju verkligheten, så här är den. Vi kan inte blunda! Vi måste ha hela samhällets hjälp, säger Petra. Ella berättar: – När vi började nätverket för snart två år sen agerade vi alla un‐ der en stor rädsla – det var att ställa ut skor, tavlor, alltid gömda – det där har till viss del börjat släppa. Vad vi har gjort är att vi har skapat ett rum där en kvinna kan berätta sin historia och bli trodd. – Och gömda kvinnor blir per‐ soner. Vi har trätt fram med våra historier. Några av oss har börjat gå fram mer, har framträtt med ansik‐ te eller röst i media, har framträtt på manifestationer. Det är inte längre så diffust, utan vi har blivit personer som syns eller hörs i olika former – allmänheten har fått veta om att vi finns i deras närhet även om vi inte är delaktiga. Det tror jag det kommer bli mer av 2022. Fler kommer våga och veta att här kan jag berätta och bli trodd.

Fotnot: När detta publiceras har re‐ dan tre kvinnor mördats av män i Sverige år 2022. Att kämpa för ett slut på mäns våld mot kvinnor, och arbeta för att bygga en aktiv solida‐ ritet med de som lyckas fly, orkar berätta och kämpa är grundlägg‐ ande i att kämpa för en socialistisk värld utan förtryck. ■


INTERNATIONELLT

27 JANUARI 2022 # 1 487

10

protester mot mäns våld mot kvin‐ nor och ett nytt strejkuppsving. Det behövs ett nytt parti som kämpar för minimilön på 15 pund i timmen, bostäder som vanliga människor har råd att bo i, för fasta jobb och höjda reallöner och som kämpar för en återuppbyggnad av NHS (den offentliga, avgiftsfria sjukvården). Ett parti som bestämt säger nej till nedskärningar och privatiser‐ ingar, ett parti som står upp mot ra‐ sism och diskriminering och som står för en socialistisk, grön om‐ ställning av samhället.

För socialister är det en strategisk uppgift att delta i bygget av ett nytt massparti med rötter i kamp och organisering.

Socialist Alternative (ISA i England, Wales och Skottland) välkomnar nyheten att den tidigare Labourledaren Jeremy Corbyn överväger att bilda ett nytt vänsterparti och ställa upp som det partiets kandidat i nästa parlamentsval eftersom han inte kommer att bli socialdemokratiska Labours kandidat. HUGH CAFFREY

Socialist Alternative (ISA i England, Wales & Skottland)

A

tt vänsterpolitik kan vinna stöd visar inte minst det uppsving som Labour fick när Jeremy Corbyn var partiledare. Under Corbyns tid fick Labour en halv miljon nya medlemmar, varav hälften har lämnat sedan högern återtog makten i Labour och Kier Starmer blev ny partiledare. I valet 2017 fick Corbyns Labour 2 miljoner röster fler än i före‐ gående val och om valkampanjen hade fått mer tid skulle partiet haft en chans att vinna. Socialist Alternative anser att ett nytt parti redan borde ha bildats.

Det finns visserligen en oro över att nytt parti splittrar rösterna mot hö‐ gern (det regerande Torypartiet), men även om ett nytt parti skulle sikta på att försvara Corbyns parla‐ mentsplats i valkretsen Islington North i London (efter att ha blivit utkastad från Labours parlaments‐ grupp är Corbyns partibeteckning i parlamenetet ”oberoende”) och ge ett valalternativ till de två stora kapi‐ talistiska partierna – Labour och To‐ ries – bör deltagande i val inte vara det nya partiet primära uppgift. Den huvudsakliga uppgiften bör vara att organisera, mobilisera

och sammanföra de hundratusen‐ tals som ser sig själva som socia‐ lister med de många rörelser som nyligen har uppstått som en följd av kapitalismens härjningar. Nästa allmänna val är planerat till maj 2024, men kan komma tidiga‐ re om Tories rasar samman. Ingen tid får gå förlorad i förberedelserna för att försvara Corbyns mandat, vilket innebär att ett nytt parti måste bildas snabbt. ”Peace and Justice Party” (Par‐ tiet för fred och rättvisa, namnet kommer från Project Peace and Ju‐ stice, ett forum för aktivitet och diskussion som Corbyn har grun‐ dat) är kanske inte det bästa nam‐ net. Men namnet är inte det vikti‐ gaste. Det viktigaste är vilken typ av parti som bildas och att det nya partiet blir till ett totalt uppbrott från de värsta aspekterna av det gamla och nya Labour och blir ett verkligt socialistiskt parti, ett verk‐ tyg för masskamp.

Det betyder att det nya partiet mås‐ te vara rakt igenom demokratiskt och baserat på massmöten samt att medlemmarna väljer funktionärer och ledare. Att partiet blir en poli‐ tisk röst för de fackföreningar som kämpar och baseras på tydliga so‐ cialistiska principer. Ett parti som deltar aktivt i kampen: i kampanjer, demonstrationer, strejker, strejk‐ vaktskedjor och andra aktiviteter. Corbyn skulle givetvis vara det naturliga valet som ledare, men vi får inte upprepa erfarenheterna från Momentum (en grupp som bildades för stödja Corbyn och vänsterpolitik, men som var topp‐ styrt med självutnämnda ledare och exkluderande). Det behövs ett nytt parti med po‐ litisk klarhet som grund. Efter par‐ lamentsvalet 2017 hade vi Brexitdimman. Sedan har vi haft pande‐ min och högerns försök att piska upp rädsla och reaktionära attityder. Vi har också haft klimatrörelsens enorma återuppståndelse, massiva

Foto: Jeremy Corbyn / Flickr CC

Corbyn borde starta ett nytt vänsterparti, men vilket?

Corbyn bör snabbt, inom några veckor, sammankalla ett onlinemöte där han förklarar varför det behövs ett nytt parti och som sänder en vädjan till rörelser och fackför‐ eningar om stöd samt manar enskil‐ da att registrera sig som aktiva an‐ hängare. Uppföljande organiseringsmöten för dem som vill engagera sig mer kan få med sig rörelser, organisera lokalt och så vidare. Ett nytt parti måste vara en organiserad kraft vid varje strejk och varje protest, med flygblad för att bygga upp stöd för vänsterpolitik och för att försvara Corbyn i nästa val. Genom att grunda ett nytt parti nu skulle Corbyn kunna utnyttja ett kolossalt stöd utanför sin val‐ krets, vilket skulle kunna mobilise‐ ras för regelbundna kampanjer i Islington North när valet närmar sig. Efter att ha vunnit valet skulle Corbyn kunna sammankalla en nationell konferens för att samla sitt stöd till ett stort och potentiellt mäktigt nytt vänsterparti. En avgörande uppgift för ett nytt parti är att säkra Corbyns omval. För oss socialister är det en strate‐ gisk uppgift att delta i bygget av ett nytt massparti med rötter i kamp och organisering för att kämpa för förändring. Socialist Alternative kommer att delta i alla seriösa diskussioner och steg mot att byg‐ ga ett livskraftigt vänsteralternativ för massorna. Vi kommer att föra fram marxistiska idéer om politik, strategi och taktik inom ramen för denna process. ■

Kommer Boris Johnson att överleva ”party-gate”?

E

n strid ström av avslöjanden om fes‐ ter hos Boris Johnson på 10 Downing Street under lockdown kan redan denna vecka fälla Storbritanniens pre‐ miärminister. Oavsett är krisen ett hårt slag mot Tory-partiet och tillsammans med övergreppsskandalen kring prins Andrew är hela den brittiska staten skakad. Tidningen The Guardian listar 15 olika fester där Boris Johnson eller nära medar‐ betare har festat, trots att landet i övrigt har tvingats anpassa sig till hårda restriktioner. Som värst tilläts bara vistelser utomhus för att handla mat och motionera en gång om dagen. Mest uppmärksammat är en fest där över 100 personer inbjöds till 10 Downing

Streets trädgård och där deltagarna upp‐ manades att ”ta med sin egen sprit”. Sena‐ ste avslöjandet är en ”överraskningsfest” för Boris Johnson på hans 56-årsdag med 30 deltagare och allsång, när övriga sam‐ hället bara fick träffa en person utanför hushållet. Med festavslöjandena har Johnsons försök att framställa sig som ”en man av folket” totalt rämnat. Redan innan hade förtroendet rasat när det hade blivit tydligt att det är de rikas in‐ tressen som Johnson försvarat både i Brexitförhandlingarna och i hanteringen av covidkrisen. I en undersökning från den 17 januari anser hela 73 procent att det går

dåligt för Johnson, och 64 procent anser att han borde avgå.

Med ”party-gate” har det blivit extremt tydligt att Boris Johnson och den maktelit han omger sig med ser sig som att de står över samhället och de regler som har gällt för andra. Det gäller också den andra skan‐ dalen som skakar Storbritannien: över‐ greppsanklagelserna mot prins Andrew, en av drottning Elisabeths söner. I efterspelet till rättegången mot den amerikanska miljardären Jeffrey Epstein och trafficking-domen mot hans flickvän Ghislaine Maxwell är nu deras nära vän prins Andrew anklagad för tre fall av våld‐ täkt mot en då 17-årig flicka. Som ett re‐

sultat av detta fråntogs prins Andrew nyli‐ gen såväl sina militära som kungliga titlar. I slutet av veckan ska utredningen om Boris Johnsons fester presenteras, men re‐ geringen vill hålla delar av den hemlig. Re‐ dan är Tory-partiet splittrat och flera ledan‐ de företrädare kräver Johnsons avgång. Om tillräckligt många kräver hans avgång för att det ska bli en misstroendeomröstning återstår att se. Oavsett är det styrande Torypartiet i djup kris och nyval kan inte uteslutas. I kombination med krisen för kungahuset och fortsatta spänningar kring Brexit, till exempel i Nordirland, är det upplagt för en turbulent tid. ■ Jonas Brännberg


27 JANUARI 2022 # 1 487

11

Den stadiga upptrappningen

Ryssland-Nato/USA ökar krigsrisken De senaste dagarnas eskalering utgör en ytterst riskfylld militär upptrappning av den skarpladdade maktstriden mellan Ryssland och Nato/USA.

över makten förenades i sin ukrain‐ ska nationalism och krav på med‐ lemskap i både EU och Nato.

Dagens kris är den värsta säker‐ hetskrisen i Europa på 30 år. Ännu ger varken den ryska eller den ame‐ rikanska imperialismen, som leder Nato, några indikationer på att man är beredd att lägga band på den råa maktpolitiken. Och även om eskale‐ ringen skulle göra halt och nya för‐ handlingar kommer till stånd är maktstriden inte övergående. Istäl‐ let tenderar den att skärpas som en följd av den globala kapitalism‐ ens många kriser och regeringarnas nationalism och militarism. Sedan 2014 har det skett en sta‐ dig upptrappning av motsättning‐ arna mellan Ryssland och Väst med Ukraina som epicentrum, men när stormakterna möts är inga repre‐ sentanter från Ukraina inbjudna. I slutet av 2013 skakades Ukrai‐ na, särskilt landets västra del, av folkliga revolter som fortsatte in i 2014 mot den pro-ryske presiden‐ ten Viktor Janukovitj, som efter påtryckningar från Putin inte skri‐ vit under det associationsavtal med EU som fanns på bordet. Det var en spontan folklig revolt, men den kom att kidnappas av de pro-västliga partier och ukrainska nationalister, ivrigt understödda av EU-regeringarna och USA-impe‐ rialismen. Efter månader av protes‐ ter tvingades Janukovitj bort och med honom försvann också en stor del av maktelitens pro-ryska flygel. De pro-västliga partier som tog

De ökade problemen som Putin‐ regimen möter på hemmaplan och det tilltagande missnöjet, särskilt bland unga, är ett stort skäl till den nuvarande krisen. Med sitt snabba militära ingri‐ pande i Kazakstan och den hotful‐ la utfästelsen att ”aldrig tillåta någ‐ ra fler färgrevolutioner” ville Putin både varna den inhemska opposi‐ tionen och samtidigt skicka signa‐ len till rivaler samt allierade att den ryska imperialismen inte tvekar till att agera militärt för att skydda el‐ ler utvidga sina påstådda ”intresse‐ sfärer”. Men Putinregimen har med åren inte blivit starkare, utan mer repres‐ siv samt ännu mer präglad av stor‐ ryskt imperiebyggande och chauvi‐ nism; att Rysslands måste erkännas som en stormakt på världsarenan och utnyttja USA-imperialismens försvagning till sin fördel. I likhet med Trumpadministra‐ tionen, fast med andra medel, har Bidenadministrationen målet att göra ”USA starkt igen”, en paroll som Biden har formulerat som ”Det 21:a århundradet ska bli ame‐ rikanskt”. I denna strävan utgör en ”tuff ” hållning mot Ryssland en central del. Men denna hållning har bara eg‐ gat Republikanerna, som ser ut att vinna årets mellanårsval och återta makten i kongressen, att kräva en ännu hårdare politik mot Ryssland.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

E

Natomöte om krisen. Inget stöd kan ges till varken Putin eller regimerna i Väst, som förenas i att de tjänar kapitalismen.

Så sent som för två veckor sedan var det nära att en motion med krav på nya hårda sanktioner mot den ryska gasjätten Gazprom och Nord Stream 2 (den färdigbyggda gasled‐ ning som går genom Östersjön och som ska leverera rysk gas till Tysk‐ land) vann tillräckligt många röster för att antas av kongressen. Det var bara med löftet om att vi ska svara med ett eventuellt militärt ingripande från Ryssland ”med alla sanktioners moder” som Bidenad‐ ministrationen lyckades få tillräck‐ ligt många Demokrater på sin sida och förhindra att Republikanernas motion antogs. Även om den nuvarande eskaler‐ ingen pausas för att ge tid och plats till nya toppmöten och en uppgö‐ relse som dämpar krigshetsen hotar de kvarvarande spänningarna att ge upphov till nya kriser. Oavsett den omedelbara utgång‐ en kommer krisen att förstärka mi‐ litariseringen av östra Europa och Östersjöområdet. Det svar som S-regeringen har gett på krisen i form av förstärkt Nato-politik och militär mobilise‐ ring varslar såväl om kraftigt ökade försvarsanslag som om en upptrap‐ pad borgarkampanj för ett svenskt Natomedlemskap. Nato-frågan kan

mycket väl bli en stor fråga i höstens val. Genom sin uppslutning bakom Nato/USA bidrar regeringen och det svenska etablissemanget till det skarpladdade läget och militarise‐ ringen av det område man beskri‐ ver som ”vår närhet”. ”Ned med vapnen – för arbetarso‐ lidaritet och storstrejk om så krävs för att säkra fred” var det svar som den socialistiska ungdomsrörelsen i Sverige gav till den storsvenska högerns krigshets mot Norge 1905. Det motstånd som då organise‐ rades vann fred med Norge. Visst är läget annorlunda idag, men upp‐ giften att börja bygga en liknande rörelse kan inte vänta och det kräver en självständig politik – inget stöd till Putin eller regimerna i Väst, som förenas i att de tjänar kapitalismen och vars krigshets också syftar till att stärka förtrycket på hemmaplan. Alla utländska trupper måste dras bort från Ukraina och dess gräns samt från östra Europa.

Eller som Sotsialisticheskaya Alter‐ nativa, Rättvisepartiet Socialister‐ nas systerparti i Ryssland, skriver: ”För att faktiskt stoppa det ho‐ tande kriget krävs en global rörelse, massdemonstrationer och till och

med strejker i USA, Ryssland och Natoländerna. Men som tidigare antikrigsrö‐ relser har visat räcker det inte ens med enorma globala protester på gator och torg. Vi behöver bygga upp starka politiska rörelser som kan ta upp kampen mot de kapitali‐ stiska eliterna som tjänar på krig och som reser krav på att oligarker‐ nas bolag och rikedomar ska bli offentligt ägd egendom under de‐ mokratisk styrning. Mot de kapitali‐ stiska, imperialistiska krigshetsarna – för ett demokratisk och socialist‐ iskt Europa i en socialistisk värld.” RS, ISA och Offensiv säger: • Nej till höjda försvarsanslag. Kamp för omedelbar militär nedrustning och kärnvapen‐ förbud. • Rusta välfärden, inte militären. • Riv upp värdlandsavtalet med Nato samt de militära samar‐ betsavtalen med USA och an‐ dra Natoländer. • Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap – inget del‐ tagande i imperialismens krig. • Global kamp mot imperia‐ lismens plundring och milita‐ rism. Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socia‐ listisk värld i fred och frihet. ■

Foto: NATO photo / Public Domain

fter förra veckans resultat‐ lösa toppmöten har ytterli‐ gare ryska trupper skickats till Ukrainas gräns, samtidigt som Ukraina har fått nya vapenleveran‐ ser från USA samt andra Natoländer och Bidenadministrationen aviserat att upp till 8 500 USA-sol‐ dater ska skickas till östra Europa. Det är en utveckling som har ökat risken för krig. Behovet av en global kamprör‐ else mot imperialism, militarism och krigshets är akut. Endast mass‐ kamp underifrån kan tysta krigs‐ trummorna. Under den gångna helgen fick Ukraina ytterligare en vapenleve‐ rans från USA som backas upp av att en rad andra Nato-länder sänd‐ er ”militär hjälp” till Ukraina. Sam‐ tidigt har Ryssland skickat fler sol‐ dater till Ukrainas gräns samt styr‐ kor till angränsande Belarus.

Som svar på händelserna åren 2013-2014, som resulterade i att Ryssland förlorade sitt inflytande i Ukraina, annekterade Putinregi‐ men Krimhalvön och understödde de ryska separatisternas i Donbassregionen som gränsar till Ryssland. Sedan dess har en stor del av Don‐ bassregionen avskilts från Ukraina och inlemmats i Ryssland, som be‐ talar lön och pension samt erbjuder medborgarskap. Trots uppgörelser om vapenvila har det sedan 2014 al‐ drig rått fred i östra Ukraina, utan ett konstant krigstillstånd där fron‐ terna kantas av skyttegravar som under första världskriget. Under samma tid har Ukraina fått allt större militärt stöd från USA och 2020 uppgraderades landet partnerskap med Nato. Och så sent som i september förra året övade Nato på nytt i Ukraina. När Biden och Putin möttes i juni 2021 var det i ett läge där rela‐ tionerna mellan USA och Ryssland var de frostigaste på 30 år och mot bakgrund av att nya amerikanska sanktioner hade införts mot Ryss‐ land, vars ekonomi ännu inte är större än vad den var 2014.


INTERNATIONELLT

27 JANUARI 2022 # 1 487

12

Franska lärarna går ut i sin andra storstrejk facket FSU. Även rektorer, skol‐ sköterskor, vaktmästare, lokalvård‐ are och föräldrar anslöt sig till pro‐ testerna. FCPE, som samlar 280 000 för‐ äldrar, manade föräldrar att hålla barnen hemma under strejken. Hälften av grundskolorna i Frank‐ rike fick hållas stängda. Den franska utbildningsmini‐ stern Jean-Michel Blanquer svara‐ de med nedsättande och ansvars‐ frånsägande kommentarer, som att ”de strejkar mot ett virus”. Men regeringens reträtter talar ett an‐ nat språk. Foto: quinn norton / Flickr CC

CGT Éducation var ett av de många franska facken som organiserade strejken. Nästa storstrejk äger rum den 27 januari.

Lärarstrejken i Frankrike pressade fram en viktig delseger i kampen för smittskyddsåtgärder. Nu mobiliseras för nästa storstrejk som äger rum när denna tidning har gått i tryck. MATTIAS BERNHARDSSON

mattias.bernhardsson@socialisterna.org

B

rist på stöd och smittskydd mitt under den växande in‐ fektionsvågen från omikron‐ varianten av covid-19 har lett till en växande frustration bland Frankri‐ kes lärare – en frustration som bri‐ serade i vad franska tidningar kallar en ”historisk” lärarstrejk.

Det var den 13 januari som lär‐ arna gick ut i strejk, två dagar efter att premiärministern Jean Castex tillkännagav de senaste ändrade riktlinjerna för test och isolering. Ändringen innebär att tre hem‐ tester nu kan användas för att av‐ göra om en elev kan återvända till

skolan, snarare än de mycket mer tillförlitliga antigen- eller PCRtesterna som tas på apotek eller i ett labb. Med en redan oroväckande smittspridning, rekordmånga sjuka lärare och brist på skyddsutrust‐ ning på skolorna innebar reger‐ ingens försämrade riktlinjer att missnöjet rann över.

Strejken organiserades som ett ge‐ mensamt initiativ av de franska lärarfacken FSU, UNSA, FO, CGT Éducation, SNALC, SNE, SUD Éd‐ ucation, MNL och FIDL samt fe‐

derationen av föräldraråd (FCPE). I ett gemensamt uttalande förkla‐ rar organisationerna att: ”Hela utbildningvärlden har nått oöverträffade nivåer av utmattning och förbittring. Ansvaret för denna kaotiska situation ligger helt och hållet hos ministern och regeringen, med tanke på de ständiga föränd‐ ringarna, de ohållbara protokollen och bristen på resurser för att säker‐ ställa att utbildningssystemet fun‐ gerar”. 75 procent av landets lärare deltog i strejken, enligt det största lärar‐

Kampen har lett till viktiga del‐ segrar: fem miljoner FFF-2-and‐ ningsmasker ska delas ut till lärare (särskilt de som undervisar barn som är för små för att själva bära munskydd), 3 300 vikarier ska an‐ ställas för att ersätta sjukskrivna lärare och möten om smittskydd samt arbetsmiljö ska hållas med facken två gånger i månaden. Det visar att kamp lönar sig. Men detta är dock långt ifrån tillräckligt utifrån situationen me‐ nar strejkorganisatörerna, som nu kallar till ännu en landsomfattan‐ de strejk den 27 januari. Bland kraven finns att det ska finnas lämplig skyddsutrustning (FFP2-masker, kirurgiska masker, CO2-sensorer, luftrenare och själv‐ tester) för alla anställda och alla ele‐ ver, isolering av kontakter inom fa‐ miljen, ett stopp för alla pågående nedskärningar, fler anställda lärare och större vikariepool för att klara situationen under smittspridnings‐ krisen. ■

Tongakatastrofen en varning om framtiden ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

K

limatkrisens effekter för världens mindre önationer är redan kännbara. En effekt av den globala uppvärm‐ ningen är att extrema väderfeno‐ men blir kraftigare, som tropiska cykloner, något som de tropiska ö‐ nationerna ofta drabbas av. I framtiden kan många av värld‐ ens önationer ligga under havsytan då den globala uppvärmningen kan orsaka höjningar av vattennivån på flera meter jämfört med idag. De värsta scenarierna talar om en havs‐ nivåhöjning på 20 meter! Dessvärre glöms eller ignoreras

de som lever på dessa öar ofta av makthavarna; uppskattningsvis bor det 63,2 miljoner på världens min‐ dre öar (och 730 miljoner på alla öar sammanlagt). Vid COP26 sa exempelvis chefen för Caribbean Climate-Smart Accelerator, Raquel Moses från Trinidad och Tobago, till euronews.com att: – Jag är mindre sårad när vi ex‐ kluderas än när vi glöms bort. Det är vi som kämpar. Några av de saker som vi ser äger rum i andra regio‐ ner är saker som vi, som kanarie‐ fåglar i kolgruvorna, har varnat om i årtionden.

Den tsunami som följde efter vul‐ kanutbrottet – det största utbrottet under 2000-talet – har mer eller mindre ödelagt Tonga, med sina 100 000 invånare. Nya Zeelands försvarsstyrka kallade skadorna för ”katastrofala”. Aska har fallit ner och täckt hela ön. Eftersom alla kommunikations‐ medel har slagits ut har det dock varit svårt att få information om just hur stora skadorna är, men av satellit- och drönarbilder över ön att döma är de katastrofala.

Vulkanutbrott har inget med klimat‐ förändringarna att göra, men är lika skadliga som den globala uppvärm‐ ningens effekter kan bli; faktum är att den globala uppvärmingen kan innebära att många av världens öar snart är under havet. Just antalet klimatflyktingar spås bli hundratals miljoner fler de kommande årtiondena, där det exakta antalet är beroende av hur

Få skydd ges och få åtgärder vidtas av eliten för världens mindre önationer.

mycket höjningen av den globala medeltemperaturen begränsas. Översvämningar, extrema väder‐ fenomen och att bosättningar på öar och längs kuster hamnar un‐ der vattnet är några av orsakerna till framtida klimatflyktingar. Med tanke på dagens inhuma‐ na flyktingpolitik där så många som möjligt ska utestängas oavsett skäl är det skrämmande att tänka på hur makthavarna kommer att

agera när/om klimatflyktingarna blir den överväldigande andelen av de som tvingas till flykt. Situationen ropar efter en system‐ förändring, bort från kapitalismens förpestande, uppvärmande vinst‐ jakt till ett socialistiskt system där behoven styr och där samhället samt alla dess viktigaste funktioner styrs under demokratisk kontroll och styre underifrån. ■

Foto: Wikimedia Commons

Önationen Tonga drabbades nyligen av en destruktiv tsunami efter ett enormt vulkanutbrott, vars chockvågor kunde ses från rymden. Och även om detta inte är ett exempel på den globala uppvärmningens följder är hotet mot önationer lika stort från det som av vulkanutbrott.


27 JANUARI 2022 # 1 487

13

Utmattad vårdpersonal befinner sig nu återigen i en kris när antalet smittade stiger i hela Latinamerika.

Foto: Victor Idrogo / Banco Mundial

Latinamerika nytt epicentrum för covid-19 Efter en kritisk period såg det ut som om att situationen i Latinamerika äntligen skulle ljusna. Vaccinationsgraden låg till och med över Europa och USA. Men den nya virusvarianten omikron i kombination med jul- och nyårsledighet har gjort att smittspridningen återigen accelererar. NATALIA MEDINA

natalia.medina@socialisterna.org

U

nder loppet av ett halvår gick Latinamerika från att ha varit pandemins epicen‐ trum till att bli ledande på vaccine‐ ring. I Sydamerika har 65 procent blivit fullt vaccinerade (det vill säga har fått två doser) medan Europa och USA ligger på 62 procent. I Brasilien, Chile och Mexiko har kampanjandet för den tredje vacci‐ nationsdosen påbörjats, men nu stiger antalet smittade. Enligt Reu‐ ters beräknas 19 av 100 nya smitta‐ de i världen vara inrapporterade från Latinamerika eller Karibien. Argentina är ännu en gång ett av de länder där smittspridningen ökar som mest med 50 procent av de rapporterade insjuknade. I Argen‐ tina är januari en semestermånad. Och nu mitt i en ny våg av corona går turismen på högvarv. Efter två år av återhållsamhet har det införts statliga subventio‐ ner för att försöka stimulera den inhemska turismen. Staten återbe‐ talar hälften av det som inhemska turister spenderar på hotell, resor och inträden till ett kort med kredi‐ ter som sen kan användas igen. Tu‐ rismen har också ökat med 20 till

25 procent jämfört med de två före‐ gående pandemiåren. På de största turistorterna når beläggningen närmare 100 pro‐ cent. De som i vanliga fall skulle ha åkt utomlands reser nu inom lan‐ det, och högsäsongen sammanfal‐ ler med den hitintills värsta smitt‐ spridningen. Även om vaccineringen är utbredd är testningen och smittspårningen inte alls lika utbyggd som i Europa och USA, vilket resulterat i köer och lång väntan för de med symtom. I Bolivia står sjuka personer i timmar för att få ett test och en del tvingas även övernatta i kön. Av de testade i Bolivia är 42 procent positiva. I Mexiko är köerna så långa att många försöker i flera dagar innan de lyckas bli testade. De måste med andra ord stå utomhus i flera dagar i kylan bland andra sjuka. Privata kliniker erbjuder också testning mot betalning, men många har re‐ dan drabbats hårt ekonomiskt och den extra utgiften är inte ett alter‐ nativ. I Argentina har de långa köerna i värmen lett till slagsmål. Minnet av de första covidtop‐ parna är bara månader bort. Mass‐

gravar i Manaus i Brasilien. Rutt‐ nande kroppar på gatan i Guaya‐ quil i Ecuador. Kaos på överfulla sjukhus. Brist på skyddsutrustning och syrgas. Ambulanser som åker i timmar mellan sjukhus i jakt på vårdplatser. Kylcontainrar inköpta i panik när bårhusen inte räcker till. Fel identitet på avlidna på grund av hög arbetsbelastning och stress. Dödgrävare som tvingas ar‐ beta nattetid för att hinna med alla begravningar. Brasiliens president Jair Bolsonaro har motarbetat vaccineringen, för‐ löjligat behovet av social distanse‐ ring och insisterat på att hålla eko‐ nomin öppen. Hans totala ovilja att inse pandemins allvar och att vidta åtgärder har lett till över 600 000 döda. Men det är inte Bolsonaro som ensam bär skulden för dödstalen i Brasilien. Nedskärningar och nyli‐ berala reformer har under de sena‐ ste sex åren urholkat sjukvården. Brasilien har det näst högsta döds‐ talet till följd av covid-19 i världen och förutspås snart gå om USA som har flest. Peru är det land i världen med den högsta dödligheten per capita och landet införde i början av ja‐ nuari nattligt utegångsförbud för att stävja smittan. Landet har flest antal föräldralösa i världen på grund av covid-19. Som i många latinamerikanska länder har Peru en stor informell sektor, vilket innebär att många inte har ett val utan måste gå till arbetet.

Peru införde utbetalningar för att få fler att stanna hemma, men utbetal‐ ningarna gjordes fysiskt på banken, vilket orsakade köer. Peru hade in‐ nan pandemin bara 29 intensiv‐ vårdsplatser per en miljon invån‐ are. Och det uppskattas att hela 10 till 20 procent inte har tillgång till någon som helst sjukvård. Även om omikron inte har inne‐ burit lika hög dödlighet har antalet smittade orsakat hög belastning på ett redan ansträngt sjukvårdssys‐ tem. I Santa Cruz i Bolivia är be‐ läggningen på intensiven uppe i 90 procent, där majoriteten av de in‐ lagda är ovaccinerade. Utmattad vårdpersonal befin‐ ner sig nu återigen i en kris när an‐ talet smittade stiger i hela Latin‐ amerika. I Rio de Janeiro har 20 procent av vårdpersonalen blivit smittade sedan december, vilket är ungefär 5 000 personer. Att många inom sjukvården själva har blivit sjuka innebär ännu lägre beman‐ ning.

Strategin för att tackla pandemin har skiljt sig över regionen. I Mexiko var det på turistorterna som omi‐ kron började spridas först, och där behöver personer som anländer från utlandet varken testa sig eller sitta i karantän vid inresa, medan Chile helt har stänga gränserna för de som inte är fullt vaccinerade. Ecuador har infört obligatorisk vaccinering och i Bolivia räcker inte vaccinationstiderna till, vilket har resulterat i långa köer.

I februari 2021 tvingades Argenti‐ nas hälsominister Ginés González García avgå efter protester när det visade sig att hans vänner lyckades ta sig före i vaccinationskön. Skan‐ dalen briserade under en tid då det rådde brist på vaccin och när bara sjukvårdspersonal prioriterades. Pandemin har ökat de redan existerande klyftorna i Latinameri‐ ka och Karibien. Även när vaccine‐ ringsprogram har lanserats har ut‐ maningarna att nå alla varit svåra. Privatiserad sjukvård med förtur för de med pengar och makt samti‐ digt som de som inte kan isolera sig tvingas köa för vaccin, testning och ekonomiskt stöd har fått förödande konsekvenser.

Ett redan trasigt system har vittrat sönder ytterligare av covid-19. Sjukvården var redan innan pan‐ demin underfinansierad och över‐ belastad. Brist på eller en avsaknad av sociala skyddsnät till följd av ny‐ liberala kontrareformer har fördju‐ pat den ekonomiska krisen. Ett redan trasigt system har vittrat sönder ytterligare av covid-19 och det är de fattiga, ursprungsbefolk‐ ningen och låginkomsttagarna som har fått betala priset i form av sjuk‐ dom, ekonomisk instabilitet och död. ■


KULTUR

27 JANUARI 2022 # 1 487

10

Don’t Look Up tar cyniskt upp problemen med den kapitalistiska elitens oförmåga att lösa planetförgörande händelser.

Den nya filmen Don't Look Up handlar om politik, media, vetenskap, konspirationsteorier, pandemier och klimatförändringar.

MANUS LENIHAN Socialist Party (ISA Irland)

E

n komet är på väg att utplåna allt liv på jorden i inte en, utan två Hollywoodfilmer som släpptes 1998. Deep Impact an‐ sågs mer ”realistisk” än Armaged‐ don, men båda var fantasier från 1990-talet, då fler människor litade på det politiska etablissemanget och akademiker hade utropat ”histo‐ riens slut”. I båda ser vi en enad mänsklig ras, ledd av kloka och välvilliga amerikanska politiker, som vidtar nödvändiga åtgärder för att rädda sig själv från förintelse.

I slutet av 2021 satt många av oss och tittade på Don't Look Up, en film med samma grundtanke. Men den här komedin är mycket mer verklighetstrogen. Don't Look Up förstår att kampen inte är ”människa mot sten”. Som art har vi medel att förstöra asteroiden. Men våra härskande klasser är för ruttna och odugliga för att göra det. Armageddon handlade om en stor sten, men Don't Look Up handlar om politik, media, vetenskap, konspira‐ tionsteorier, pandemi och klimatför‐ ändringar.

media och USA:s president (Meryl Streep) inte bryr sig om det. Historien om den planetdödande asteroiden måste ta sig in i nyhets‐ flödet mellan ett kändisuppbrott och en porrstjärnecowboy som nomine‐ rats till Högsta domstolen. Efter att ha blivit ignorerade står Kate och Mindy inför förnekelse. Vetenskapen ifrågasätts, vattnet blir grumligt, Kate och Mindy fördöms som ”marxister” av extremhögern. Tittaren kommer att tänka på de‐ batter om covid och klimatförän‐ dringar.

Handlingen (spoilerfri!) följer Kate (Jennifer Lawrence), en amerikansk student som upptäcker asteroiden, och Mindy (Leonardo DiCaprio), hennes professor. De är fortfarande omtumlade av upptäckten att värld‐ en är på väg att gå under och slås yt‐ terligare tillbaka av det faktum att

Efter förnekelse kommer koopter‐ ingen. Kate får betala ett högt pris för att hon inte är rädd för att fördöma teknikmiljardärernas och politiker‐ nas intriger – etiketten ”marxist” är kanske inte så långt ifrån målet. Men Mindy förförs av beröm‐ melse. Han låter sin egen trovärdig‐

Foto: Pressbild

Don’t Look Up: Kapitalismen kommer inte rädda planeten

het som vetenskapsman användas som fikonlöv för ett hänsynslöst och girigt projekt. Med en fras som vi har hört från tusentals politiska säljare insisterar han på att det är bättre att vara ”i rummet” där besluten fattas. Även om han inte har något att säga till om och besluten är fel. I en scen förklarar presidentens medhjälpare (Jonah Hill) för en Trump-liknande samling att världen är uppdelad i ”du, arbetarklassen”, ”vi, de coola rika” och, med en äcklad min, ”dem”. Med ”dem” avses de kvali‐ ficerade ”smarta” människorna. Filmen förlöjligar naturligtvis denna bisarra, nedlåtande och eliti‐ stiska världsbild. Men på andra ställ‐ en verkar filmen antyda ett liknande budskap. Upprepade gånger ser vi karak‐ tärerna vädja till oss om att lyssna på vetenskapsmännen, på de ”kvalifice‐ rade människorna”.

Beställ boken Sverigedemokraterna och nazismen – en faktagenomgång I boken redogörs den nazistiska historien i Sverige, från 1930-talet till dagens Sverigedemokraterna, som kom från det öppet nazistiska ”Bevara Sverige svenskt” och bildades av en rad nazister – bland annat SS-veteraner som deltog i förintelsen. Boken är viktig: det är ett svar på de som försöker skriva om historien och en uppmaning PRIS: 100 kr till att aldrig låta det äga rum igen. Beställ den redan idag från Offensiv!

+ PORTO

Mejla till offensiv@socialisterna.org för att göra din beställning!

Don't Look Up har kritiserats på dessa punkter för att den påstås porträttera människorna som god‐ trogna, som lyssnar på charlataner snarare än på ”kvalificerade män‐ niskor”. Från Irakkriget till finans‐ krisen och opiodepidemin finns det en verklig grund för män‐ niskors misstro mot ”kvalificerade människor”. Men på andra ställen över‐ bryggar filmen faran med detta. När Mindy och två nobelpristagare skriver under på en hänsynslös och girig plan blir vi påminda om att vetenskapsmän, precis som alla an‐ dra, kan rekryteras till att tjäna sa‐ ker som står i motsats till veten‐ skap och mänsklighet. Hur som helst faller den över‐ väldigande vikten av filmens vrede och hån mot den härskande klas‐ sen – storföretag, politiker, media. Mark Rylance gör en skrämmande prestation som Peter Isherwell, en karaktär som förkroppsligar stora teknikkapitalister som Musk, Thiel och Bezos. Han blir upprörd när han kallas ”affärsman”, för i hans ögon är han inget mindre än en teknisk messias. Regissören Adam McKays tidiga succéer som Anchorman (2004) och Step Brothers (2008) var fåniga, roliga filmer med fler skrattande ögonblick. Sluttexterna i The Other Guys (2010), som gav en slagkraftig genomgång av finansskandalernas historia, antydde att regissören hade siktet inställt på politik. Sedan kom The Big Short (2015), en komedi som förklarar finanskri‐ sens rötter. Don't Look Up bygger vidare på detta med en mer episk och utåtriktad satir. Det är en cynisk och pessimistisk film – det vill säga den är pessimi‐ stisk om vår trasiga och ruttna härs‐ kande klass förmåga att rädda oss, och cynisk om våra sociopatiska teknikmiljardärer och deras frälsar‐ komplex. Men den är inte cynisk ifråga om mänskligheten i allmänhet. De senare scenerna, med sina rörande och känsliga mänskliga ögonblick, är en hyllning till dem som agerar även när det är dystert. Jämfört med hyllade satiriska fil‐ mer som Dr Strangelove eller Net‐ work är Don't Look Up förvån‐ ansvärt optimistisk. ■


Boden:

Haninge:

Rapport från partistyrelsen Tid: Tisdag den 1 februari kl 18.30. Plats: ABF-huset & digitalt. För mer info: 070-231 99 10.

Rapport från partistyrelsen Tid: Onsdag den 2 februari kl 18.30. Plats: Jordbro kaféscen. För mer info: 072-524 42 95.

Luleå:

Göteborg:

Rapport från partistyrelsen Tid: Tisdag den 1 februari kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 3 februari kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: rs@socialisterna.org.

Syd:

Rapport från partistyrelsen Tid: Onsdag den 2 februari kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Rapport från partistyrelsen Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 31 januari kl 18.30. Plats: Digitalt via Zoom. För info: 073-740 39 54.

Mellansverige:

Umeå:

Rapport från partistyrelsen Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 31 januari kl 18.30 Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Rapport från partistyrelsen Sthlm Norra Tid: Onsdag den 2 februari kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40.

Ditt stöd gör skillnad

V

i ligger strax nära en tredjedel av målet på 45 000 kronor med våra 12 987 insamlade kronor. Hittills har Sydsverige procentuellt bäst resultat med 60 procent av det lokala målet, följt av Västsverige med 36 procent. Nu behövs ett rejält ryck för att nå målet!

Sedan början av året har 40 personer tagit en prenumeration på Offensiv, inklusive fyra stycken som har tecknat via autogiro. Autogi‐ roprenumerationer är viktiga för Offensiv – vi vill självklart kunna skicka hem tidningen till så många som möjligt varje vecka, men de är också en viktig inkomstkälla som ger oss möj‐ lighet att planera vår ekonomiska verksamhet.

Om du än så länge inte har tecknat via auto‐ giro, hör av dig – det kostar bara 60 kronor per månad. Även du som redan prenumererar kan hjälpa till då det går bra att köpa en gåvo‐ prenumeration till en arbetskamrat eller vän. Vi behöver hjälp att klara målet. Skicka ett bidrag med Swish till 123-240 32 85 eller gör en insättning på Plusgiro 87 96 49-2. Tack! ■

För info: 079-340 59 97.

Uppsala: För info: 072-200 08 13.

Karlskoga: För info: 072-736 14 69.

Borås: För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Rapport från partistyrelsen Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 1 februari kl 18.30. Plats: Hökarängen. För mer info: 073-509 06 84.

Svaret är socialism

Rapport från partistyrelsen Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 3 februari kl 18.30. Plats: Hökarängen. För mer info: 073-509 06 84.

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org

Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först! Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektiv‐ trafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsre‐ kommendationer i alla miljöer med trängsel, även ar‐ betsplatser. • Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorier. Kraftig utökning av masstester och snabbtester. • Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen. Staten ska skapa en spårningsapp som är säker. • Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. De‐ monstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen. • Räddningspaket till idrott och kulturliv för att för‐ hindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar. • Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra sam‐ hällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera). • Statligt ingripande mot företag som tvingar sina an‐ ställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomför‐ as hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsam‐

mans med myndigheterna över vilka arbetsplatser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inom‐ husgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus. • I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stäng‐ as. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fack‐ föreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan. • Statliga pengar för att verksamheter såsom små kul‐ turscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informa‐ tionsspridning till exempel promenader, telefonväkt‐ eri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas. • Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden. • Samhället ska äga och kontrollera all vård och om‐ sorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieut‐

delningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrnings‐ systemen och stäng omedelbart alla gräddfiler. • Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta an‐ ställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning. • Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov. • Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandling‐ ar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smitt‐ bärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur so‐ cialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd. • Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkort‐ ad arbetsdag med bibehållen lön. • Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av mat‐ produktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sät‐ ter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.


BRÄNNANDE

27 JANUARI 2022 # 1 487

De extrema klassklyftorna dödar

”Ojämlikhet dödar”– det är titeln på välgörenhetsorganisationen Oxfams årliga rapport om den globala ojämlikheten som utkom den 17 januari. VILGOT KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

R

apporten bygger på data från bland annat Världs‐ banken, IMF samt Forbes och beskriver hur mycket de eko‐ nomiska klyftorna har ökat sedan pandemins start. Bland annat rapporteras det att världens tio rikaste män har för‐ dubblat sin sammantagna för‐ mögenhet sedan 2020, från 700 miljarder till 1,5 biljoner dollar, samtidigt som inkomsterna för 99 procent av jordens befolkning minskade. Antalet miljardärer har ökat med 660 personer sedan 2020 och ligger nu på totalt 2 755. Deras kombine‐ rade förmögenhet har ökat mer se‐ dan pandemin började än de gjorde under de senaste fjorton åren.

Oxfams chef Gabriela Bucher kommenterade rapporten: ”Om världens tio rikaste män förlorade 99,999 procent av sina rikedomar imorgon skulle de fortfarande vara rikare än 99 procent av jordens be‐ folkning. De är just nu sex gånger rikare än de fattigaste 3,1 miljarder på jorden.” Rapporten konstaterar att cirka 21 300 människor om dagen har dött på grund av hunger, könsba‐ serat våld (femicide, mäns våld mot kvinnor), den rådande klimat‐ krisen eller brist på sjukvård, och beskriver det som resultatet av ”ekonomiskt våld”. Kvinnor har drabbats mycket hårdare än män under pandemin,

Rapporten fastställer att världens regeringar har misslyckats med att hantera coronakrisen genom att inte beskatta de rika på vinsterna som gjorts under pandemin, kom‐ binerat med den ökade privatise‐ ringen av forskning, patent och vaccinframställning. Den ojämna fördelningen av vaccin har lett till att “människor i låg- och medelin‐ komstländer löper dubbelt så stor

risk att dö av covid-19 än män‐ niskor i rika länder.” Oxfam varnar också för den ök‐ ade monopoliseringen och mark‐ nadskoncentrationen som har ökat mer på ett år än under hela perio‐ den 2000-2015. Detta medan 73 länder är i riskzonen för åtstram‐ ningar från IMF. Den tydligt systemkritiska rap‐ porten var dock för vänstervinklad för Expressens ledarredaktion, som upprört utropade att ”På en svensk politisk skala skulle Oxfams förslag således placera sig någonstans mel‐ lan Vänsterpartiet och Rättvise‐ partiet Socialisterna.”

Oxfams lösning på ojämlikheten är en engångsbeskattning på 99 pro‐ cent av de tio rikaste männens tota‐ la vinst under pandemiåren, vilket skulle resultera i 812 miljarder dol‐ lar att investera i gratis vaccin och sjukvård, sociala och ekonomiska skyddsnät, klimatåtgärder samt för att motverka sexistiskt och rasis‐ tiskt våld.

Förslaget kombineras med en uppmaning till världens regering‐ ar att lyssna på progressiva sociala rörelser, ta bort antifackliga lag‐ stiftningar och släppa loss vaccin‐ patenten. Rapporten nämner att länder som USA och Kina undersöker sätt att minska klyftorna genom skatter och att slå ner monopoli‐ seringen, vilket ”skapar hopp om en ekonomisk konsensus”.

Men så länge det kapitalistiska systemet består kommer all kon‐ sensus som nås inte att gynna världens arbetarklass, fattiga, för‐ tryckta och utsatta. Kapitalismen kommer alltid att ha en sak som första prio: vinstjakt. Det är oför‐ enligt med de stora behov som finns globalt. Endast genom att ta kamp för resurser utifrån behov och verklig rättvisa – ett socialistiskt system – kan klyftorna utraderas och ett verkligt fritt, solidariskt och håll‐ bart samhälle börja byggas. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

inte bara genom ökat våld i hemmet och att 13 miljoner färre har ett jobb nu än 2019, utan också genom in‐ komstbortfall på totalt 800 miljar‐ der dollar under 2020. Det nämns också att de 1 procent rikaste har bi‐ dragit till att mer än dubbla mäng‐ den koldioxidutsläpp än världens fattigaste 50 procent. Oxfam beskriver helt korrekt hur detta våld har orsakats av att världens ledare driver en politik som upprätthåller och förstärker den förödande klyftan mellan ma‐ joriteten av jordens befolkning och en liten privilegierad elit.

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Prachatai / Flickr CC

Oxfams rapport, baserad på kapitalistiska organ som IMF, visar hur dödliga klassklyftorna har blivit under pandemin. Expressens ledare säger att Oxfam politiskt är ”mellan V och Rättvisepartiet Socialisterna”!


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.