Hem & skola

&

He m s k ola Nr 3/12 • Årgång 39 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■ I Frankrike slopades

skräpmaten i skolorna nästan helt ■■ ”Vi vill alltid bli bättre” ■■ Energidrycker inte bra

för växande barn ■■ En kvart om dagen

med Lasse Läslust ■■ Agneta Möller-Salmela

brinner för läsning

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Bestraffning och förnuft

Kjell Svenskberg

Pengar och uppmuntran behövs ■■Att satsa på barn och unga är alltid en lönande affär, det ger garanterat utdelning och är en investering för framtiden, både för den enskilda individen och för samhället. Inför det stundade kommunalvalet gäller det därför för oss föräldrar att förvissa oss om att den egna kandidaten vill jobba för en kommun som är bra för våra barn och unga. Tyvärr tenderar man inte i våra kommuner att vara särskilt duktig på långsiktighet och förebyggande verksamhet. När pengarna tryter blir frestelsen stor att spara in på till exempel rådgivning, dagvård och skola. Eftersom vi i dag har tillförlitlig forskning som visar på en direkt korrelation mellan välmående och olika satsningar på barn ,unga och deras familjer ska vi inte göra samma misstag som gjordes under början av 90-talet. Vi kan i dag se tydliga spår av de inbesparingar som då gjordes. När man jämför antal barn och unga som behövt olika socialvårdstjänster under år 2010 med situation i början av 1990-talet talar siffrorna sitt tydliga, dystra språk, även om det fortfarande rör sig om en liten, men växande, grupp barn. Antalet kunder vid familjerådgivningarna har ökat med 50 procent, patienterna inom barnskyddets öppenvård med 100 procent och antalet ungdomar som är intagna på psykiatriska

avdelningar har ökat med över 150 procent per årskull. ■■Men allt som bidrar till att våra barn och unga mår bra kostar inte pengar, men däremot nog lite tid, omsorg och en gnutta personlig insats. När man frågar de unga själva vad de behöver säger de att det viktigaste för dem är att de har vänner och stöd hos de vuxna. Inte orimligt, eller hur? President Sauli Niinistö har tagit initia­tiv till satsningen God praxis funge­rar. Den går ut på att samla kunskap om vardagsinsatser som förbygger marginalisering bland barn och unga och att sprida kunskapen så att den finns tillgänglig och utnyttjas maximalt. Niinistö uppmanar samtidigt alla att fråga sig själva: Vad kan jag göra för att bidra? och signalerar att var och en av oss kan bidra till att våra barn och unga ska må bra. Han understryker att marginalisering inte är ett naturfenomen som vi inte kan göra något åt, men att risken ständigt är närvarande och därför hela tiden måste motarbetas. ■■Grunden i Hem och Skolas verksamhet stöder välmående och förebygger marginalisering bland våra barn. Till exempel genom att föräldrar till barnen i skolan på olika sätt engagerar sig för

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande. Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264. Layout: Pia Ahlberg. Pärmbild: Emmanuel Lek. Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

att stödja både det egna barnet och kollektivet. Det behöver inte handla om så märkvärdiga saker, utan om att skapa en gemenskap bland elever, föräldrar och lärare som inkluderar alla, också de familjer som av en eller annan orsak inte har ork att själv vara så aktiva. I Svenskfinland finns 230 Hem och Skola-föreningar som drivs av frivilliga föräldrar vid skolorna, vilket ger en täckning på ungefär 90 procent. Det finns alltså en stark vilja och ett positivt engagemang bland oss föräldrar, då flera tiotusentals föräldrar på olika sätt aktivt och konkret gör ett fantastiskt arbete för att våra barn ska ha det bra i skolan – och helt gratis. I kommunerna borde både tjänstemän och förtroendevalda se detta som en värdefull insats och ge föräldrarna kredit för det arbete som görs. Micaela Romatschuk

verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola

”Men allt som bidrar till att våra barn och unga mår bra kostar inte pengar.”

■■För inte så länge sedan skrek löpsedlarna på eftermiddagstidningarna ut att lärarna står hjälplösa inför bråkiga elever och att de inte har några medel att ta till för att föra dem tillbaka till ordningen. Sant är att lagen är väldigt sträng och endast ger möjlighet att utfärda kvarsittning, skriftlig varning eller avstängning för viss tid. Att åtgärda saker med sunt förnuft tycks vara något man drar sig för, eftersom man som lärare kan bli åtalad för tjänstefel. Därför uppstår ibland helt absurda situationer. En rektor vittnar i Helsingin Sanomat om att en elev som slängt sin tallrik med mat i golvet inte kan tvingas att städa upp efter sig. Vad är det för dumheter? Elever som beter sig illa skall naturligtvis ta konsekvenserna av det. Ofta är det ju gränser de söker genom att mopsa upp sig. Om lärarna bakbinds så till den grad att en eller några elever får terrorisera hela skolgemenskapen ger det helt fel signaler åt busfröna. De fortsätter tills situationen blir ohållbar och strängare straff måste tillämpas. I smyg föraktar de vuxenvärlden som inte vågar eller kan ta i ett problem när det uppenbarar sig. Det är klart att bestraffningar skall vara rimliga och helst skall man inte behöva ta till sådana alls. ■■Kvarsittning anses vara förlegad som metod och knappast har någon elev ändrat beteende genom att sitta och stirra på tavlan framför sig. Å andra sidan, tänker jag, kan det vara välgörande att låta tankarna flyga fritt i en timmes tid, utan distraktion av mobiltelefon, Facebook eller spel på nätet. Sådan ställtid är ganska sällsynt också för ungdomar i dag och kan vara välgörande för själen. Det gör gott att ha tråkigt. Många, bland dem undervisningsminister Jukka Gustafsson, förespråkar arbetstjänst. Elever som gjort ofog och till exempel söndrat något skall sona sitt brott genom att städa efter sig och reparera det som gått sönder. Det låter vettigt och pedagogiskt klokt och gör barnen en tjänst genom att de får lära sig att man ansvarar för sina handlingar. Genom att sätta gränser för eleverna blir de också trygga och trivseln i skolan ökar. Respekt är nyckelordet och det gäller också för oss vuxna. Ett barn som respekteras lär sig respektera andra och som vuxna är vi hela tiden förebilder för våra barn och elever vare sig vi vill det eller inte. Tua Ranninen

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2012. Upplaga: 37 000. Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74. E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

”Vi vill alltid bli bättre” Eleverna i Finland presterar bäst i Norden enligt Pisaundersökningarna. Ändå går debatten het bland annat om varför svenskspråkiga elever är ”sämre” än finskspråkiga. Mikael Uljens, prefekt för Pedagogiska fakulteten, säger att man ska vara försiktig med hur man tolkar resultaten. Skillnaderna är större mellan skolorna – inom språkgrupperna.

Eleverna i finska och finlandssvenska skolor presterar enligt Pisaundersökningarna olika bra. Men det intressanta är egentligen inte i skillnaderna mellan språkgrupperna eller mellan regionerna, utan skillnaderna mellan skolorna. – Resultaten i sig är inte överraskande. Vi har fått samma resultat under flera decennier, säger Mikael Uljens. Men Pisa-undersökningarna pekar på skillnader mellan de finländska skolorna, både regionalt och mellan språkgrupperna. Mellan språkgrupperna är skillnaden inte stor, 27 poäng skiljer de svenskspråkiga från de finskspråkiga. Ungefär fem poäng kan förklaras med att andelen tvåspråkiga i svenska skolor är större än i finska skolor, vilket resulterar i aningen lägre resultat när det gäller läsförståelse. Poängskillnaden som är kvar är inte stor, men ändå intressant för forskningen, anser Uljens.

Bakgrund förklarar När det gäller de regionala skillnaderna går mycket att förklara med elevernas bakgrund. Ele­ver till högutbildade föräldrar pres­ terar generellt bättre än elever till lågutbildade. Det förklaras bland annat med att de högutbildade lever på ett sätt som liknar skolans kultur, har ett sätt att resonera och en terminologi som liknar skolans. Dessutom kan stöGNURF

■■Trivsel också viktigt. Det finns många andra värden som bör beaktas än bara goda resultat, säger prefekt Mikael Uljens.  Vivian Johansson det hem­ifrån vara större vad gäller hemuppgifter. I Pisaundersökningarna syns de regionala skillnaderna bra om man exempelvis jämför Österbotten (504 poäng) och Metropolområdet (530 poäng). Men eliminerar man familjebakgrund, jämför högutbildade med högutbildade och så vidare, jämnar resultaten ut sig. Då får Österbotten 513 och Metropolområdet 515 poäng. Det här gör att Uljens tycker att man borde uppmärksamma annat än regionala skillnader. – Nu inser vi att den stora spridningen finns mellan skolorna. Det är här som skillnaderna är störst, både mellan finskspråkiga

skolor sinsemellan och mellan de svenskspråkiga. – Variationerna här är fyra gånger så stor. Efter att bakgrunden eliminerats skiljer det fortfarande ungefär 100 poäng mellan skolorna.

Stora skolor bättre Som bäst pågår forskningsprojekt som ska utreda vad skillnaderna mellan skolorna beror på. Inga klara resultat finns ännu, men tendenser visar att skolor i stora kommuner presterar bättre än i små kommuner. Det verkar också som om eleverna i stora skolor får bättre resultat än elever i små skolor.

– Men det finns också över- och underpresterande skolor. Skolor som klarar sig bättre, eller sämre, än vad man kan förvänta sig, säger Uljens. De här skolorna är också intressanta för forskarna eftersom man inte vet exakt vilka faktorer som påverkar prestationerna. – Lärarens omsorg om eleven, att läraren bryr sig om eleven, hör till de variabler som förklarar delar av det här.

Trivseln viktig Det som gör att Finland klarar sig bra i Pisaundersökningarna är att skillnaderna mellan eleverna är liten.

– Vi tar hand om de svaga med specialpedagogiken och har därför få som drar ner resultaten, men vi har inte heller några supertoppar. Det finländska skolsystemets idé har varit att skolan ska jämna ut skillnaderna mellan låg- och högutbildade. Det som är nytt är det utbildningspolitiska klimatet som har svängt till en mer elitisk syn, vilket gör att resultaten i Pisaundersökningen får en samhällelig betydelse. – Nog vill vi ha goda resultat, men det finns så många andra viktiga saker också, säger Uljens. Bland annat är elevernas trivsel viktig, också för rektorerna, lärarna och föräldrarna. Det som också blir allt viktigare i dagens mångkulturella samhälle är att känna samhörighet med andra och känna acceptans för den man är. Det kan man till en viss del ge eleverna i grundskolan. För att minska skillnaderna mellan skolorna funderar Uljens på om fortbildningen borde utvecklas och omorganiseras. Han tror på ett system där man arbetar ute i skolorna, långsiktigt – och att lärare, studerande och forskare samarbetar mera. Målet är att utveckla skolorna i en positiv riktning genom att samarbeta med hemmen, forskningen och den kommunala ledningen. – Vi kan vara trygga på en nationell nivå men oavsett var vi står vill vi bli bättre. Vivian Johansson

4

Hem & skola ■■reportage

”Inte bra för växande barn” Låt inte barn och unga dricka energidrycker. Förbundet Hem och Skola har tillsammans med Suomen Vanheimpainliitto tagit initiativ till ett medborgarinitiativ om att förbjuda försäljningen av energidrycker till ungdomar under 16 år.

För att riksdagen skall ta upp ett medborgarinitiativ till behandling krävs 50 000 undertecknare eller så kallade stödförklaringar. – Alla kan vara med och påverka. Föräldraföreningar i skolor och daghem i hela landet ordnar olika jippon under vilka man samlar in namn. Enskilda personer kan skriva ut en blankett för stödförklaringen, underteckna och sända oss den per post, berättar Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk. Det är flera föräldrar och för­ eningar som har tagit kontakt med förbundet. – Också lärare är oroade över barnens konsumtion av de här dryckerna som innehåller en massa artificiella ämnen, samt koffein och taurin som inte är bra för ett växande barn. Romantschuk berättar om en lågstadieelev som ”flippat ut” efter att ha druckit flera burkar och måste föras till hälsocentralen. Insamlingen av stödförklaringar avslutas den 3 mars 2013. Mera information hittas på svenska på www.energidryckerf16.fi

■■Vad är måttligt?

Energidrycker, och olika ingredienser i dem, har utretts av Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, i flera omgångar. Dessa utvärderingar har inte visat att energidrycker är farliga för hälsan om man dricker dem i måttliga mängder. Det finns dock forskning som visar att om man dricker energidrycker samtidigt med alkohol, kan koffeininnehållet i energidryckerna medföra att man blir mindre medveten om hur berusad man är. En burk energidryck, 250 milliliter, med en koffeinhalt på 320 milligram per liter, motsvarar i koffeinmängd ungefär en vanlig kopp bryggkaffe, 1,5 deciliter. Det förekommer även energidrycker med betydligt högre koffeinhalter. Om man dricker mycket av dessa finns risk att överdosera koffein och råka ut för en lätt eller medelsvår koffeinförgiftning. Om man får i sig för mycket koffein kan man till exempel drabbas av sömnproblem, huvudvärk, ångest och oro, yrsel och hjärtklappning. Stora mängder koffein kan ge illamående, kräkningar och diarré. Energidrycker innehåller en relativt hög halt koffein, som är vätskedrivande. Det innebär att de inte är lämpliga som vätskeersättning vid fysisk ansträngning eller som törstsläckare.

Höstens första Eos!

Än hinner du prenumerera. Fråga din lärare. www.eoswebben.fi 06-3180 900

■■Kevin Molnár och Linda Lehtikangas tycker att energidricka smakar gott, medan Emma-Kaisa Kopra är helt emot dem.  Kjell Svenskberg

”Det blir en vana” En del dricker aldrig, andra ett par om dagen och några är storkonsumenter av ener­ gidrycker. Att man kunde förbjuda försäljningen för barn och unga är helt okej, tycker de flesta.

Det är matrast i Ekenäs högstadieskola och ett gäng ungdomar från nian sitter vid ett bord och diskuterar. – Jag dricker ett par burkar om dagen, fast inte varje dag, säger Kevin Molnár, som tillsammans med Linda Lehtikangas är de i gänget som konsumerar mest. – Det är gott och billigare än läsk och det blir en vana, säger hon. – Usch, hur kan ni, det är så sött, säger Emma-Kaisa Kopra, som inte alls är förtjust i drycken. Tidigare gick var och varannan elev med en burk energi­ dryck i handen i skolan, men för ett par år sedan förbjöds de. Lärarna tyckte att man kunde se på

dem som drack att de var uppspelta och oroliga. – Men nog finns det fortfarande killar som dricker i smyg. De tycker att det är coolt, i synnerhet när det är förbjudet. I lågstadiet finns det också elever som dricker, just för att de tycker att det är så coolt, säger Kevin Molnár. De här ungdomarna är medvetna om att det inte är hälsosamt att dricka dessa drycker som det finns ett tjugotal olika märken av. Att blanda ihop alkohol med ener­ gidricka vet de också att man inte skall göra. – Hemma säger de att man inte skall dricka, men inte har de koll på vad vi gör. Ungdomarna tycker att en åldersgräns på 16 år kunde vara bra. – Då skulle man inte ha tillgång till dryckerna på samma sätt och det skulle bli mycket dyrare ifall någon skulle köpa ut dem åt en, då man måste ge en slant åt den, säger Emma-Kaisa Kopra.

Varken Kevin eller Linda tycker att de känner att de får någon kick av energidrycker, de bara tycker om smaken. I klass 9 A har biologiläraren Maria Snabb lektion. Hon ställer sig negativ till ener­gidrycker och brukar diskutera med eleverna och berätta om avigsidorna när hon har hälsoskunskap. – Det vore bra om de skulle förbjudas. I hennes klass är Tobias Englund vad man kunde kalla storkonsument. – I går drack jag fem burkar, men inte gör jag det varje dag. Det är gott, som läsk, och nog dricker jag ganska mycket cola också, säger han och medger att hans mamma inte alls tycker om det. Hans kompisar himlar med ögonen. – Det är ju helt dumt att dricka så mycket. Högst en om dagen och inte behöver man dricka alls. Tua Ranninen

Hem & skola

â– â– kolumn

Välkommen till sjuan! ■■Det kan kännas pirrigt att bÜrja hÜgstadiet. Speciellt om man kommer frün en mindre byskola till en ny stor skola. Inte bara barnet har fjärilar i magen utan ocksü vi fÜräldrar. En ny klass, nya lärare och ett nytt sätt att gü i skola väntar barnet. Under de tre kommande üren kommer barnet att genomgü en metamorfos, med allt det tonürstiden kan tänkas innebära. I Üvergüngen mellan lüg- och hÜgstadium, i gränslandet mellan barn och ungdom, är det viktigt att ha engagerade och fÜrstüende vuxna som stÜdjer en i utvecklingen. Som till exempel en klassfÜrestündare som funderat pü hur det hela skall bÜrja. Min son Axels klassfÜrestündare Annika har helt tydligt gjort det. Hon skickade ut ett personligt välkomstbrev till eleverna veckan fÜre skolstarten. Välkommen till 7G! Trevligt att du kommer att var med i klassen. Verkar bra, tänker jag som mamma. ■■FÜr ett tag sedan bjÜd Annika tillsammans med eleverna in fÜräldrarna till en grillkväll. Vi samlades i skolans matsal och lünade Hem och Skolas grill. Alla hade tagit med sig mat och dryck. Eleverna presenterade sig och fÜräldrarna gjorde det samma. Vi fick som uppgift att berätta vad vi brukar gÜra tillsammans med vüra 13-üringar. En stund av fÜrvirrad eftertanke; gÜr vi alls nügot pü tumanhand trots att vi bor under samma tak? Rätt münga fÜräldrar verkar allt som oftast skjutsa barnen till hobbyn. Kanske stunden i bilen egentligen är den enda güngen münga av oss faktiskt har tid att umgüs och samtala under veckan. ■■Eleverna hade fÜrberett program sü att vi alla skulle lära känna varandra. Vilka duktiga och modiga ungdomar som stiger upp framfÜr oss alla och kommenderar oss i raka led fÜr en lek, eller frügar oss i frügesporten vilken stad som är huvudstaden i Tunisien. Eleverna hade ocksü fÜrberett kvällen med att baka äppelpaj som vi mumsade i oss. Det slür mig att det här faktiskt är en sü positiv start pü hÜgstadiet som det kan bli. Ele­verna, och ocksü vi fÜräldrar känner oss välkomna och sedda. Vilken god grund läraren skapat fÜr samarbetet mellan hemmet och skolan fÜr de kommande üren. Ett fÜrtroende finns nu etablerat och en känsla av att allt kommer att fixa sig. En duktig pedagog fick oss att lita pü att skutan 7G kommer att klara av büde soliga dagar och hÜststormar. Metoden? Ja, det var en grillkväll. Maarit WesterÊn

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt fÜr dig som har ett barn i behov av stÜd.

FÜr närmare information se www.speres.fi

Lägerskola i unik miljÜ 8SSOHY HQ XQLN OlJHUVNROD YLG KDYHW 9L KDU SURJUDP RFK

DNWLYLWHWHU I|U DOOD 7LOO OlUDUH NDQ YL HUEMXGD PnQJVLGLJD UHNUHDWLRQVSURJUDP RFK 0n %UD GDJDU Kolla vĂĽra webbsidor, www.kvarnudden.fi, och ta kontakt.

Ta eleverna eller familjen pĂĽ en

upptäcktsresa!

FÜre üret är slut är det sista chansen att se .IPP]½WL (MWGSZIV] 1ERIXQERM NYFMPIYQWYXWXmPPRMRKIR hTTIX EPPE HEKEV oVIX VYRX Kontakt och reservationer: MRJS$WIEPMJI ½ XIP

www.sealife.fi

.YDUQXGGHQ 3(51c ‡ ZZZ NYDUQXGGHQ IL

LĂ„GERSKOLEPAKET pĂĽ SjĂśmansro

i Lappvik. Endast 1,5h frün Åbo eller Helsingfors. Allt frün Üvernattning och mat till spännande program.

Mera info pĂĽ:

sjomansro.fi facebook.com/sjomansro info@sjomansro.fi 0400 974616

5

6

Hem & skola ■■intervju

Lomakeskus Pukkila – en ödemarkspärla i närheten av Helvetinjärvi nationalpark. Trivsamma utrymmen och bra service för lägerskolor året om! Parasta Lapsille ry www.lomakeskuspukkila.com www.parastalapsille.fi

■■Irina Andersson säger att vi inte ska vara rädda för datorer, Angry Birds eller Kalle Anka. Det är också helt ok att barnen lär sig läsa på mjölkburkar och i serier i Hbl.

En kvart om dagen med Lasse Läslust – Ta fram en spännande bok, kryp upp i soffan med mamma eller pappa så beger vi oss ut i sagornas värld. Jippi! Den som lockar till mysig högläsning är Lasse Läslust, en central och rolig figur i Hem och Skolas splitternya lästräningsmaterial En kvart om dagen.

Men stopp och belägg, det där med en kvart om dagen låter bekant. Har det inte varit en populär långkörare i årtionden redan? Ett samtal med Irina Andersson, lärare i modersmål och lit-

teratur i Kyrkslätts gymnasium klargör saken. Hon står för texten i Hem och Skolas pinfärska material och säger att det har funnits ett En kvart om dagen-material redan på 1980-talet. Trots att materialet var populärt började det kännas lite föråldrat och Irina, som har varit både klasslärare på lågstadiet och modersmålslärare i drygt 20 år, nappade på förslaget att modernisera läsmetoden. Vem är målgruppen? – Föräldrar och lärare till barn i ettan och tvåan – men visst går det att använda också på högre klasser. Idén är att lärarna och föräldrarna ska ha ett vettigt material som hjälper dem att få eleverna att läsa. Vi vill alltså att eleverna ska bli duktiga läsare för att läsning är A och O för att lära sig alla ämnen i skolan. Hur ser det ut? – Det finns en serieaktig pappersdel som kan beställas från Hem och Skolas kansli. Det är en läsdagobok som är enkel att ta till sig; illustratören Paul Söderholms glada figur Lasse Läslust vänder sig först till eleverna med enbart handskrivna pratpubblor. Sedan talar Lasse Läslust till föräldrarna med mer textfyllda rutor, där man berättar att högläsning hjälper barnet att öka sitt ordförråd och intresse för läsning, liksom också barnets empati och allmänbildning. Hur länge ska man hålla på? – Läsdagboken är tänkt som ett fem veckors startpaket för dem

som vill pröva på – många föräldrar högläser ju i alla fall, men det kan vara roligt med ett system. Man får gärna hålla på längre förstås. Tågordningen i läsdagboken är klar. Det står vad föräldern ska göra (läsa och fylla i dagboken), barnet (lyssna), båda tillsammans (diskutera) och läraren (kommentera). Är högläsning bra för annat än att lära sig läsa? – Visst. Det är väl skönt med ett gemensamt samtalsämne som inte har något att göra med allt vardagstrams om att stiga upp, klä på sig, äta upp också grönsakerna och tvätta tänderna? Man kan gott hålla på med högläsning hur länge som helst. Barnet brukar nog säga till när det inte mer vill, men man kan gott högläsa ända upp i tonåren.

Visa gott exempel – Som förälder kan du visa exempel. Sitt själv och läs en bok och ge en åt ditt barn. Det är också ett sätt att umgås. Ha böcker och tidningar framme. Och kom ihåg biblioteken och bibliotekarien! Det är lätt att få lämpliga böcker, ljudböcker och tidningar där. Barn som har fyllt sju år kan få ett eget lånekort och vad är bättre än att ta med en bok, en ljudbok eller läsplattan på den långa bil- eller tågresan. Ingen har sagt att man behöver hålla sig till bara en kvart om dagen. Nina Winquist, text och foto ■■Mera information finns på www.hemochskola.fi/enkvartomdagen

Hem & skola

7

■■gallup

”Vi läser för att det är roligt” Vår minigallup är uppmuntrande – alla tillfrågade föräldrar sade sig läsa för sina barn så gott som dagligen. Och det var inte bara mamma och pappa som högläste. Också syskon, barnvaktande mostrar eller mor- och farföräldrar på besök läste för barnen i de tillfrågade familjerna. I en familj läste det äldsta barnet emellanåt för de vuxna. För att få en extra dimension i gallupen valde vi att ställa frågorna till föräldrar med tvåspråkiga barn. Nedan presenterar vi situationen i fyra familjer. Det visade sig att alla läste på sitt eget modersmål, som experterna föreslår. Förutom i en familj, där båda de vuxna och den äldsta dottern läste böcker på båda språken huller om buller. Alltså emot det som pedagogerna rekommenderar just nu. Nina Winquist

Milena och Andrej Parland Tre barn, föräldramål: pappa ryska, mamma svenska. ”Vi läser för att göra barnen delaktiga av vårt världskulturarv och för att de ska förstå vår värld och alla märkliga människor som lever här. Det är ju värre än hos Gogol i själva verket! Mamma, pappa och storasyster högläser alla i vår familj. Likaså mormor och moster och olika gäster på besök. Vi läser både på ryska och svenska om vartannat. Jag vet det är oortodoxt men vi gör så. Jag kan inte låta bli att läsa ryska sagor för barnen, det finns så många bra. Och Andrej läser Astrid Lindgren och Tove Jansson på svenska. Förresten lär sig barn mest språk av andra barn, de leker sig in i språket. Sagorna och berättelserna ger dem ord och stoff till lekarna. Vi läser varje kväll mellan 10 och 40 minuter och ofta en gång på dagen cirka 10–15 minuter. Vi läser mest klassisk barnlitteratur, ja klassiker överlag: sagor, myter, legender, Bibeln, och också modern barnlitteratur . Dessutom blir det bilderböcker typ Pija Lindenbaum, Annika Sandelin, Malin Kivelä och också sagor vi själva skriver. Just nu: Astrid Lindgren, Nikolaj Gogol.

Barnen älskar sagor, den är en bättre muta än godis: ’Om ni städar så får ni en saga’. Det funkar alltid.”

Vi lusläser tidningens sportsidor varje dag. Vi läser för att läsning är viktigt för barnens utveckling, kreativitet och tänkande. En godnattsaga är en viktig stund tillsammans i lugn och ro.”

Tea Smeds Två barn, föräldramål: pappa finska, mamma svenska. ”Vi läser för att det är roligt och det har blivit mer läsning ju äldre barnen har blivit. De tycker så mycket om det och de orkar koncentrera sig längre tider. Både mamma och pappa läser varje kväll för barnen, och så läser de själva också, främst i bilen på väg till skolan. Mamma läser på svenska och pappa på finska. Det vi läser är sagoböcker: Astrid Lindgren, Risto Rappare, allt som verkar roligt och intressant. Nu har vi Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige som kvällssagobok. Själva läser barnen sagor, serietidningar och vår åttaåring läser Harry Potter. Vi turas om att läsa så kallade flick- och pojkböcker och båda barnen lyssnar på den andras böcker.”

Jan Gardberg Två barn, föräldramål: pappa svenska, mamma rumänska. ”Högläsning fyller en massa olika funktioner. Ett rastlöst barn

kan bli lugnare, och ett blygt kan få bättre självkänsla av den uppmärksamhet man ger det. Den ger möjlighet till positiv samvaro och är bra för språket och fantasin. Läsning är också en motvikt till all kommersiell populärkultur. Både jag och mamman har läst en hel del för våra flickor, jag på svenska, Simona mest på rumänska, men ibland också på svenska. Barnens mormor har läst en hel del för dem på rumäns­ka. Min syster och mamma läser en hel del för barnen på svenska. Olika lärares och eftispersonals insats ska inte heller glömmas bort. Vi har läst allt från Narnia till Kalle Anka. Muminböcker, Astrid Lindgren-klassiker, Pettson & Findus, Bamse och Gittan-böcker ... Den äldre flickan har varit verkligt bokfrälst, och med henne kom vi ända fram till tredje delen av Sagan om ringen-trilogin. Men där körde vi fast, och boken är fortfarande på hälft.

Den yngre flickan var länge rastlösare och mer inriktad på att göra saker. Någon gång när hon var liten lät jag henne bygga med lego medan jag läste för henne. Jag tycker inte man ska se ner på Kalle Anka-läsandet. Det som känns roligt brukar upprepas och bli en vana. Då förbättras också barnets koncentrationsförmåga och läslusten ökar steg för steg. Den äldre flickan läste den förs­ ta Harry Potter-boken för den yngre på svenska när de var i Rumänien i somras. Men med en åldersskillnad på cirka fem år har de rätt olika intressen. Ofta går vi till ett annat rum med lillasyster för att läsa kvällssaga, medan storasyster läser på egen hand. Ibland blir det lite knepigt, om den äldre till exempel behöver hjälp med läxorna, medan den yngre vill att jag skall läsa för henne. Men barnen lär sig mer tålamod med tiden.”

&ƂƌďƵŶĚĞƚ ,Ğŵ ŽĐŚ ^ŬŽůĂ ǀŝůů Ɵ ůůƐĂŵͲ ŵĂŶƐ ŵĞĚ ^ƵŽŵĞŶ sĂŶŚĞŵƉĂŝŶůŝŝƩ Ž ĨƂƌďũƵĚĂ ĨƂƌƐćůũŶŝŶŐĞŶ Ăǀ ĞŶĞƌŐŝͲ ĚƌLJĐŬĞƌ Ɵ ůů ďĂƌŶ ƐŽŵ ćƌ ƵŶĚĞƌ ϭϲ Ċƌ ŐĂŵůĂ͘ sŝ ďĞŚƂǀĞƌ ϱϬ ϬϬϬ ƵŶĚĞƌƚĞĐŬŶĂƌĞ ĞůůĞƌ Ɛ͘Ŭ͘ ƐƚƂĚĨƂƌŬůĂƌŝŶŐĂƌ ĨƂƌĞ ϯ͘ϯ͘ϮϬϭϯ ƐĊ ĂƩ ƌŝŬƐĚĂŐĞŶ ďĞŚĂŶĚůĂƌ ĨƂƌƐůĂŐĞƚ Ɵ ůů ĞŶ

ůĂŐćŶĚƌŝŶŐ͘

EƵ ďĞŚƂǀƐ ĞŶ ĨƂƌćůĚƌĂŝŶƐĂƚƐ͊ Mikko Maula Två barn, föräldramål: pappa fins­ ka, mamma svenska. ”Det läses dagligen för barnen, hos pappa på finska och hos mamma på svenska. När far- och morföräldrarna är på besök, eller vi besöker dem, läser de också för barnen. I skolan och på eftis läser man förstås också för barnen. Mest läser vi barnböcker som Narnia och Harry Potter för åttaåringen, och kortare och lättare böcker för sexåringen. Pojken läser Kalle Anka själv, och flickan gillar till exempel Prinsessattidningen. Båda barnen lyssnar på varandras godnattsagor och böcker.

'Ƃƌ ƐĊŚćƌ͗ 'Ċ ŝŶ ƉĊ ƐŝĚĂŶ ĂǀŽŝŶŵŝŶŝƐƚĞƌŝƂ͘Į ͕ ƌĞŐŝƐƚƌĞƌĂ ĚŝŐ ŽĐŚ ƐćŶĚ ŝŶ ĞŶ ƐƚƂĚĨƂƌŬůĂƌŝŶŐ ĚŝŐŝƚĂůƚ

Ϯ͘ ^ĂŵůĂ ŝŚŽƉ ŶĂŵŶ ŝ ƐĂŵďĂŶĚ ŵĞĚ ĞƩ ũŝƉƉŽ ĞůůĞƌ ĞǀĞŶĞŵĂŶŐ͘ ^ƉƌŝĚ ŝŶĨŽƌŵĂƟ ŽŶ Ɵ ůů ĨƂƌćůĚƌĂƌŶĂ ŝ Ğƌ ƐŬŽůĂ͘

>> Z͗ ϭ͘ ^Ŭƌŝǀ Ƶƚ ƐƚƂĚĨƂƌŬůĂƌŝŶŐĞŶ ƉĊ ǁǁǁ͘ĞŶĞƌŐŝĚƌLJĐŬĞƌĨϭϲ͘Į ͘ <ŽƉŝĞƌĂ ƵƉƉ ĚĞŶ͘

ϯ͘ ZĞƚƵƌŶĞƌĂ ĚĞ ƵŶĚĞƌƚĞĐŬŶĂĚĞ ƐƚƂĚĨƂƌŬůĂƌͲ ŝŶŐĂƌŶĂ ƉĞƌ ƉŽƐƚ Ɵ ůů &ƂƌďƵŶĚĞƚ ,Ğŵ ŽĐŚ ^ŬŽůĂ͕ ELJůĂŶĚƐŐĂƚĂŶ ϭϳ ͕ ϬϬϭϮϬ ,ĞůƐŝŶŐĨŽƌƐ

^ƚƂĚĨƂƌŬůĂƌŝŶŐĂƌ ŬĂŶ ƐŬƌŝǀĂƐ Ƶƚ ƉĊ ĂĚƌĞƐƐĞŶ͗ ǁǁǁ͘ĞŶĞƌŐŝĚƌLJĐŬĞƌĨϭϲ͘Į DĞƌĂ ŝŶĨŽƌŵĂƟ ŽŶ ŐĞƌ ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐůĞĚĂƌĞ DŝĐĂĞůĂ ZŽŵĂŶƚƐĐŚƵŬ͕ ŵŝĐĂĞůĂΛŚĞŵŽĐŚƐŬŽůĂ͘Į ͕ ƚĞů͗ ϬϱϬ ϯϯϲ ϮϬϭϲ

8

Hem & skola ■■reportage

Den magiska regnskogen Agneta Möller-Salmela sätter fingret för munnen och ger varje barn en liten sten. – Schh. Nu går vi över tystnadens bro, in genom tidsdraperiet till regnskogen där ni får sätta er ner. Här inne hör man fågelsång och svag musik. Nu lyser Agneta Möller-Salmela på De eviga berättelsernas flaska och börjar berätta om den lilla afrikanska byn vid Kilimanjaros sluttning där hövdingen har blivit sjuk och bara kan räddas av pytonormen Nyengero, som bor i en grotta på bergets sluttning. Ormen är farlig och byns vuxna män klarar inte av att hämta ner ormen till byn, eftersom de är så rädda för den. Så det blir barnen som genom sitt mod och envishet räddar hövdingen till livet. Medan Agneta Möller-Salmela berättar växer bilderna fram i huvudet och eleverna i Hangöbyskolan följer med stora ögon med det spännande äventyret. Till och med pojkarna lugnar ner sig och börjar lyssna. Agneta Möller-Salmela använder rösten, gestikulerar, går omkring och sagan blir allt verkligare. Barnen bjuds att delta i slutfesten genom att sjunga med och klappa en rytm och dessutom diskuterar de efteråt med Agneta Möller-Salmela detaljer i berättelsen. Efter det här följer ännu två sagor. De är lite olika uppbyggda och Möller-Salmela läser dem ur böcker. Till slut är det dags för sagomassage. Varje barn tar ett par och masserar sin kompis rygg på olika sätt, medan Möller-Salmela berättar om regnskogen, hur där ser ut och vad där finns för djur. Sedan byter de om. Avslutningsvis får de ännu stärka sig med något ur regnskogens apotek. Agneta Möller-Salmela har tre flaskor att välja mellan: Den röda symboliserar lycka, den blå visheten och den gröna mod. Var och en trycker med pekfingret på den flaska han eller hon vill ha styrka av och så går allihop ut genom tidsdraperiet tillbaka till verkligheten. Tua Ranninen

■■Medan Agneta Möller-Salmela berättar blir orden skimrande berättelser i sagorummet på Hangö bibliotek. Kjell Svenskberg

Hem & skola

      

■■Julia Sundäng och Alicia Janer tycker det var roligt att höra Agneta Möller-Salmela berätta.  Kjell Svenskberg

      

9

          



”Roligt att få bilder i huvudet” Julia Sundäng och Alicia Janer är hänförda av regnskogen på Hangö bibliotek och den sagoupplevelse de precis varit med om. De har följt med Agneta Möller-Salmelas berättande med stor

koncentration och livligt deltagit i diskussionen. – Allt var fint. Jag skulle vilja höra mera. – Man får fina bilder i huvudet. – Det var skönt att massera varandra.

I skolan har de också högläsning och de brukar läsa lite böcker själva också, men har inga favoriter direkt. Allt går. Böcker är bra. – Ibland läser min mamma också för mig. TR

Hon brinner för läsning Agneta Möller-Salmela tror på sagans oändliga möjlighet. Då vi kan sätta ord på känslor och tankar blir livet större och rikare. I över tio år har Agneta ”Netta” Möller-Salmela bjudit Hangöelever i alla skolstadier på upplevelsestunder i biblioteket, där hon arbetar som biblioteksfunktionär. – Jag hittade på ett eget sätt att arbeta. Genom att bygga upp ett rum, där temat varierar från år till år, stimuleras barnens fantasi på ett allmänt plan och de börjar intressera sig för läsning. Det blir många hundra grupper som varje år får ta del av stunderna i sagorummet. – Miljön betyder mycket. Här skall barnen kunna varva ner och ta det lugnt. Det lyckas då man tar till olika magiska knep, som att för en stund ge dem tystnadens sten. Jag hinner med omkring tre grupper per dag. Högläsningen måste vara engagerande. Om man läser på ett tråkigt sätt gör man barnen en björntjänst, säger hon. Att hon brinner för sitt kall, det vill säga att öppna böckernas magiska värld för barnen, råder det inget tvivel om. – Jag använder mycket läkande berättelser, det vill säga sådana som stärker människan. Agneta Möller-Salmela anser att man inte skall vara rädd för de klassiska sagorna som ibland kan tyckas skrämmande och hems­ ka.

damm på bibliotekshyllorna. Möller-Salmela föreslår att man i hemmen börjar idka kohandel. – För varje timme som barnet är på datorn, borde barnet bli läst för eller läsa själv lika mycket.

Helsingfors arbis I år fokuserar vi alldeles särskilt på kurser för föräldrar och barn. Det finns ännu lediga platser. www.hel.fi/arbis

Diplomläsare

■■Agneta Möller-Salmela är eldsjälen som jobbar för mera läsning i hemmen. Kjell Svenskberg – Man tar till sig det man behöver och sagorna skapar bara sådana bilder i huvudet som man kan bearbeta. Dessutom slutar sagorna alltid lyckligt. Färdiga bilder är mycket värre. Dem kan man inte värja sig emot.

Läsa för livet Agneta Möller-Salmela har ibland haft barn- och föräldraprojekt på biblioteket. – Först kommer bara föräldrarna. När jag frågar: Kan man tänka utan ord? får de ibland en ahaupplevelse. Det tjatas mycket på att det är viktigt att läsa, men man benar inte ut varför det är viktigt. Den virtuella världen och internet i alla dess former slukar mer och mer av både barnens och de vuxnas tid, vilket också märks i att böckerna samlar allt mera

Förra läsåret ordnades ett diplomprojekt i Centralskolan Hangö med Agneta Möller-Salmela som spindeln i nätet. – Det var en succé. Eleverna fick olika diplom beroende på hur många böcker de hade läst. I stället för att recensera böcker berättade de för varandra om vad de hade läst. – De fick ett diplom för varje stadium och dessutom ett föräldradiplom. Klasserna tävlade också sins­ emellan och hela projektet ledde till att biblioteksdörren gick tätare och boklånen ökade. – Det här året skall vi introducera ett poesiprojekt, säger Möller-Salmela.

Arbetsstipendium Agneta Möller-Salmela skall tack vare ett halvt års arbetsstipendium från Svenska kulturfonden nu sprida sina idéer bland dem som kan vara intresserade av lite inspiration: daghemspersonal, lärare och på föräldramöten. – Jag är så glad över den här möjligheten för sagor och berättelser är det viktigaste som finns, säger hon och hoppas att folk tar kontakt med henne. Tua Ranninen

Dagmarsgatan 3, tfn (09) 310 494 94, www.hel.fi/arbis

I Mumindalen Benny Törnroos och Haffsorkestern besöker Nordhuset. Längd ca 60 min. Ålder 2-92 år. Sö 18.11. kl.15, 6/5 €

t Maestro har orde

Marion

Rung

Julmusikmed big band

Marion Rung sjunger och samtalar Mosabacka Big Band med solisten med kvällens värdinna Bettina Sofia Finnilä bjuder på en unik Sågbom-Ek.Klubbkväll, julkonsert. Sö 9.12. kl.17, 8 € A-rättigheter. Lö 3.11. kl. 19, 10 € Biljettförsäljning tfn (09) 310 12000 vuotalo.lipunmyynti@hel.fi och Biljettjänsten. Nordhuset, Mosaiktorget 2, Nordsjö, www.vuotalo.fi

10 Hem & skola ■■reportage

”Motiverad personal ger bra mat” Genom att centralisera matlagningen i kommunerna sparar man endast på kort sikt. Det anser Operation skolmats projektledare Björn Helsing.

I ungefär ett års tid har Björn Helsing hunnit vara projektledare för kampanjen Operation skolmat. Projektet är Marthaförbundets satsning på en bättre skolmat. I samarbete med skolköken har man arbetat med att fortbilda personalen. – Den praktiska erfarenheten är min styrka. Eftersom jag har jobbat både som kock och som köksmästare känner jag till hur man arbetar i ett kök och talar samma språk som kökspersonalen, säger Helsing. Operation skolmat inleddes redan år 2009 och slutar nu i september. Som avslutning på projektet ordnas ett seminarium i Borgå med föreläsningar för skolelever, kökspersonal och lärare samt för föräldrar.

Motiverad personal – Det finns så mycket olika åsikter, attityder och stor okunskap om skolmaten i dag. Det är bland annat få föräldrar som vet vad man kan göra i ett skolkök och vad man inte kan göra, säger Helsing. Han konstaterar att det sällan är priset på råvaran som avgör hur bra maten är. – De som arbetar i köket måste

ha motivation för arbetet, annars är det ingen idé med satsningar. Man kan göra bra mat med billiga råvaror om personalen i köket är engagerad. Ett problem som skolköken brottas med är den låga statusen på arbetet. – I Sverige ser man hur trenden har börjat svänga och man satsar redan på mindre enheter. Där visas också ett nytt intresse för arbetet, säger han. I vårt västra grannland har man också börjat ifrågasätta trenden med massproducerad mat från centralkök. – Att ta bort de mindre skolköken och grunda ett centralkök är bara en kortsiktig lösning. Ofta är maten i dem klar redan vid niotiden på morgonen. Den forslas sedan ut till utdelningsköken och äts först vid elvatiden. Sedan våren har man i Operation skolmats regi arbetat tillsammans med skolköken i Pedersöre och i Raseborg. – Vi har inte hunnit jobba med något kriskök, men har däremot kunnat få fram goda egenskaper som man kan arbeta vidare med. Det här är något som också kommer att framgå i slutrapporten. Någon fortsättning på projektet vågar Helsing ändå inte lova, men efter utvärderingen av kampanjen kommer en eventuell fortsättning att diskuteras. Marit Björkbacka

■■ – Vår nya lunch ska vara bra för hälsan, säger Maëva, Lucy, Arnaud och Matthieu och berättar om kostvetare som

Mindre fett i franska Övervikt bland skolbarn är ett allt större problem i Frankrike. Sedan förra året har den franska staten tagit det drastiska beslutet att dra ned på fettet i skolmaten.

■■I Boxby skola saknar både elever och personal tiden då maten tillagades i skolans kök, som nu är ett utdelningskök. På bilden diskar köksan Beatrice Mansner efter skollunchen. Marit Björkbacka

Beslutet att minska på fettet i skolmatsalarna har fått stor uppmärksamhet i franska medier sedan det togs i september 2011. Men det är få som protesterar mot den nya stränga skolmenyn. Inte ens på låg-, mellan- och högstadieskolan Notre-Dame de la Gare i Paris östra stadsdelar klagar många skolbarn på att skräpmaten nästan helt slopats i matsalen. – Staten fjäskar minsann inte för barnen och har tagit beslutet att näringsfattig mat inte ska få bli ett alltför stort problem i Frankrike. Ett barn av fem är övervik-

”Numera serveras pommes frites, hamburgare eller pizza bara varannan vecka.” tig, förklarar kökschefen Christophe Morcieux, som tycker lagen är bra. En vegetarisk burgare med grönsaker har snabbt slunkit ned i magen på 11-årige Arnaud som nu smaskar på vindruvor, medan hans bror 14-årige Matthieu äter ett äpple. Att det nu blivit mer grönsaker,

frukt och fisk i skollunchen under den en timme långa lunchrasten tycks ha blivit accepterat. – Numera serveras pommes frites, hamburgare eller pizza bara varannan vecka, förklarar Matthieu. Han berättar att man förr fick skräpmat två gånger i veckan i skolan. – Förr fick vi dessutom ta tre ketchup- eller majonäsförpackningar när det var pommes frites eller haricots verts på menyn. – Men nu får vi högst en förpackning, inflikar Arnaud. 11-åriga Lucy säger i sorlet att hamburgare kan man äta på McDonald’s och den andre tillägger att pasta kan man få hemma. Men 15-åriga Maeva är missnöjd. – Jag tycker beslutet är överdrivet. Det är gott med hamburga-

Hem & skola

11

â&#x2013; â&#x2013; i korthet

TonĂĽringar tĂśrstar efter nya bĂścker â&#x2013; â&#x2013; FĂśrbundet Hem och Skola har i samarbete med Lisi Wahls stiftelse fĂśr studieunderstĂśd sänt ut Ăśver 1300 bĂścker till de svensksprĂĽkiga hĂśgstadierna. Den mest populära finlandssvenska boken var Annika Luthers De hemlĂśsas stad. MĂśjligheten att beställa bokpaketen erbjuds skolor som har en fĂśräldrafĂśrening som är medlem i FĂśrbundet Hem och Skola. TĂśrsten efter bĂścker är inte given fĂśr alla ungdomar. Det märks konkret i svag läsfĂśrstĂĽelse och sämre prestationer. DärfĂśr vill Lisi Wahls stiftelse fĂśr studieunderstĂśd tillsammans med FĂśrbundet Hem och Skola satsa pĂĽ nya och lockande bĂścker fĂśr eleverna. En klassuppsättning som nu erbjudits bestĂĽr av tio exemplar av samma titel.

Bjud in en fĂśrfattare till skolan â&#x2013; â&#x2013; Läscentrum drar igĂĽng projektet En fĂśrfattare till varje skola. Till ett självkostnadspris pĂĽ 1 euro/elev kan varje grundskola i Svenskfinland boka en fĂśrfattare. FĂśrfattaren uppträder pĂĽ en till tre lektioner under en skoldag. IdĂŠn med fĂśrfattarbesĂśken är att de stimulerar till läsning, som i sin tur är grunden fĂśr all inlärning. FĂśr fĂśrfattarna är det roligt att träffa sina läsare. Ă&#x201E;r din skola är intresserad? Vänligen kontakta barbro.enckell-grimm@lukukeskus.fi, tfn (09) 7746 1122.

undervisat i skolan om farorna med alltfĂśr fet mat.

a skolmaten re och pommes frites och lite fest har man väl rätt till som elev i den tuffa franska skolan med mycket läxor. KĂśkchefen Christophe Morcieux säger, med ett skratt, att man mĂĽste vara ett mattesnille fĂśr att klara de nya reglerna. â&#x20AC;&#x201C; Men jag skall nog klara det, eftersom barnen bĂśr fĂĽ näringsrik mat. Efter trettio ĂĽr i Frankrike har jag blivit van vid att till och med ungdomar protesterar mot nya reformer â&#x20AC;&#x201C; pĂĽ gott och ont. â&#x20AC;&#x201C; Hur unga de franska barnen än är, drillas de av fĂśräldrar och lärare till att vĂĽga säga ifrĂĽn när nĂĽgot inte passar. Att ha en egen mening är gudskelov inget fult. Tvärtom! säger studierektor FrĂŠdĂŠric Emont pĂĽ skolan Notre-Dame de la Gare i Ăśstra Paris. Den nya tuffa skolmaten fĂĽr mig

ändĂĽ att undra varfĂśr klagomĂĽlen uteblivit? Kanske fĂĽr jag en del av svaren av barnen själva när de berättar om hur viktigt det är att vara smal och att äta kostriktigt, eftersom det ger energi att studera bättre pĂĽ eftermiddagen. â&#x20AC;&#x201C; KostfrĂśken har lärt oss att lagen kommit till fĂśr barnens bästa, säger Arnaud lite lillgammalt, medan hans bror tillägger att man ju inte vill bli lika tjock som mĂĽnga unga amerikaner, som visas pĂĽ nyheterna i TV. En sak bestĂĽr ändĂĽ i den frans­ ka skollunchen: En entrĂŠ, en huvudrätt och en efterrätt. Undrar hur mĂĽnga finländare äter en lika varierad lunch och dessutom tar Ăśver en timme pĂĽ sig att äta fĂśr att njuta av maten? JOHAN TOLLGERDT, text Emmanuel LEK, foto

Affärsgüvor ex. skoltrÜjor, pennor, kepsar m.m. tryckning och brodering

www.preprint.ďŹ

barnkultur saftsalonger teater konserter kulturaktĂśrer

KĂśp och sälj bĂścker pĂĽ Skolbok.fi â&#x2013; â&#x2013; â&#x20AC;&#x201C;Trots att gymnasieutbildningen är gratis fĂśr eleven, kan kostnaderna fĂśr kursbĂśckerna uppgĂĽ till 1 500 euro, säger Anna Ingman, ordfĂśrande fĂśr Finlands Svenska SkolungdomsfĂśrbund. Det här kan vara utmanande fĂśr mĂĽngen gymnasist som saknar egen inkomst. DärfĂśr erbjuder FSS och Hem och Skola tillsammans en mĂśtesplats fĂśr säljare och kĂśpare av begagnade skolbĂścker. Det är gratis att annonsera pĂĽ Skolbok.fi som nu fĂśrnyats. Sajten har funnits i fyra ĂĽr och via den har redan 2 700 kursbĂścker hittat nya ägare. Initiativet togs i tiderna av FĂśrbundet Hem och Skola dĂĽ en fĂśrälder tog kontakt och kom med idĂŠn. â&#x20AC;&#x201C; Ingen provision tas av Skolbok.fi och ansvaret fĂśr transaktionen ligger pĂĽ kĂśparen och säljaren. De gĂĽngna fyra ĂĽren visar att det funnits en efterfrĂĽgan pĂĽ tjänsten, säger Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romant­schuk.

Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken! Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044-369 1309 #

12 Hem & skola ■■reportage

Populära klubbar i Boxby Klubbar är ett efterlängtat tillägg i skolvardagen och ger eleverna möjlighet att pröva på något nytt. – Eftermiddagen kan bli lång för de små eleverna om de inte deltar i vår klubbverksamhet. Ofta slutar de skolan redan klockan 12.40. Få har föräldrar hemma vid den tiden, säger Anna-Karin Brunberg, rektor i Boxby skola för klasserna 1–6 i Sibbo. I Boxby har klubbverksamheten hög status. I klubbarna kan ele­ verna kan göra allt från att idrotta till att baka pepparkakshus. – Det är en fin satsning från Utbildningsstyrelsens sida. Vi får själva välja vilka klubbar vi ordnar och får materialkostnader och till en viss del transporter betalda med de beviljade pengarna, säger hon. En populär klubb var mellanmålsklubben som ordnades i våras. Den leddes av Veronica Isaksson-Nyström som till vardags arbetar som skolgångsbiträde i skolan. – Då vi beslöt oss för att ha en mellanmålsklubb frågade vi ele­ verna vad de helst ville ha att äta till mellanmål. Till svar fick vi allt

■■Veronica Isaksson-Nyström och Anna-Karin Brunberg berättar att skolan profilerat sig som en skola med stor klubbverksamhet.

”Eftermiddagen kan bli lång för de små eleverna om de inte deltar i vår klubbverksamhet. ”

■■Antonia Holmberg, Maria Karlsson, Viktor och Andreas Furu har alla deltagit i mellanmålsklubbarna och tycker att det har varit roligt att själva få laga mat. från bärkvarg och pizza till fruktsallad, säger hon.

Togs väl emot

MANNERHEIM-MUSEUM Öppeth.tider: fre, lö, sö kl.11-16.00 Inträdesavgifter för skolgrupper: Under öppethållningstider: gratis Utanför öppethållningstider: 1-20 personer 60 euro totalt 21-40 personer 120 euro totalt 41-60 personer 180 euro totalt Kalliolinnav.14, 00140 Helsingfors Tel (09) 635 443 fax: (09) 636 736 www.mannerheim-museo.fi

Marsalken av Finland, friherre G.Mannerheims hem under åren 1924-51. Föremål som har anknytning till hans händelserika liv och till Finlands historia. Guidad rundtur (tar ca 1 h) ingår i museumsbesöket. Alla i skolgruppen får en gratis CD-ROM-skiva som handlar om Mannerheim.

– Klubbarna var roliga. Vi bakade bröd i ugnen och åt det till kvargen. Det var gott, säger Viktor Furu om mellanmålsklubben. I Boxby skola var intresset för klubbar överlag stort. På grund av elevernas scheman kunde inte alla delta i mellanmålsklubben. Allt som allt anmälde sig ändå 18 elever. Då det blev dags att göra favoritmaten pizza gick det ändå inte som planerat. Samma dag var det elavbrott, så under pågående hösttermin blir det åter pizzabak i skolan. Veronica Isaksson-Nyström berättar att alla elever skall få vara med om pizzabaket.

Under höstterminen i fjol var pepparkaksklubben en succé. – Först gjorde vi delar till pepparkakshuset och när de var klara dekorerade vi taket med glasyr, berättar Antonia Holmberg, som tillsammans med sina skolkamrater gjorde ett eget pepparkakshus. Under julfesten var skolan prydd med pepparkakshusen som sedan togs hem. – Jag fick jättebra respons av föräldrarna. Många tackade mig och konstaterade att de nu inte behöver baka pepparkakshus hemma, berättar Veronica Isaksson-­ Nyström.

Hygienen i fokus – I matlagningsklubben är det inte bara själva matlagandet som står i

fokus. Eleverna får också lära sig om hygien i köket, att tvätta händerna och använda förkläde, säger Anna-Karin Brunberg. Hon riktar ett stort tack till alla de föräldrar som ställer upp som klubbledare för barnen. Själv har hon hållit en badmintonklubb i skolan. – På det här sättet kan vi ge ele­ verna möjlighet att bekanta sig med olika slag av sportgrenar, säger hon. Förutom skolans egna mellanmålsklubbar har skolan också haft mellanmålsklubbar i Marthaförbundets regi. – Alla elever deltog i någon av klubbarna förra läsåret, säger Vero­nica Isaksson-Nyström. Marit Björkbacka, text och foto

Hem & skola

13

■■intervju

På upptäcksfärd i mattevärlden Vad finns det 100 av i ert hem? Hur många trappor har ni hemma hos er? Eller trösklar? Vad har skålarna för form? Vilken skål rymmer mest?

Hitta egen rytm Hur ofta och hur länge man ska öva matte är enligt Siv Hartikai­ nen svårt att säga. En del behöver mer tid och andra mindre. Där måste man försöka hitta sin egen rytm och definiera sina egna behov. För mattens del gäller det hellre ofta och korta stunder hellre än en gång länge. Hartikainen säger att alla föräldrar till barn i grundskolan som vill och har lust har nytta av Hem och Skolas nya material. – Jag försökte tänka på barn i olika åldrar, men jag vet att det är de yngsta skolelevernas föräldrar som oftast tar emot sådant här material. Men de äldre barnen kan ha något avsnitt som de blivit osäkra på och då hänger de inte med i matematiken på högre nivå heller och de osäkra delarna behöver övas för att klarna.

Matten har inte ändrats – Innehållet i grundskolans matematik i sig har inte förändrats så

■■Nya metoder gör det roligt att räkna. Siv Hartikainen har utarbetat ett material för föräldrarna. Nina Winquist ■■Matematik i familjen Skolor kan beställa materialet www.hemochskola.fi. Intresserad av att be Siv Harti­ kainen föreläsa på er föräldrakväll? Kontakta då förbundet. Det finns ännu några lediga tider i höst.

”Många gamla undervisningsmetoder har kommit till heders igen.”

mycket, det som har förändrats är undervisningsmetoderna. Många gamla undervisningsmetoder har kommit till heders igen, till exempel konkret material för talförståelse. I vissa skolor har väldigt gammalt material börjat användas på

nytt. Dagens melodi är att lära sig genom att göra själv. – Utgångsläget i klassen är ett annat i dag, vår tids barn är inte alltid vana att använda suddgummi. Om hjärnan tar ett fel tankespår och man ska tänka om eller om man inte förstår genast, är det är inte längre naturligt för barnen att läsa en fråga på nytt. I matematiken är det ju naturligt och bra att ta om. Man måste gå tillbaka till början av en uppgift och kolla och här upplever Hartikainen att det finns ett behov av nya metoder och angreppssätt.

Vana att starta om – Barn som har nått klickåldern är vana att man kan klicka ut ur det hela och starta om. Men en matteuppgift måste du tänka på länge och noga. Frågan förblir densamma så det går inte att klicka ur uppgiften och få ett annat alternativ. Dagens barns har också en ovilja att kombinera traditionella arbetsmetoder som att utarbeta ett tankeskede som en skiss eller anteckna något till pappers, och sedan återgå till datorrutan – barnens utgångsläge är att bara klicka, säger Siv Hartikainen. Nina Winquist, text och foto

Leir

Möbler, hushållsgeråd, textiler och golv, priser, tider, avstånd – matte finns egentligen överallt. Och en av idéerna med Hem och Skolas material Matematik i familjen är just att vi lättare kan märka matematiken kring oss genom att ge akt på mängder, mönster och former. Den som har utarbetat detta första föräldramaterial i ämnet är matematiklektor Siv Hartikainen, som också är en av de föreläsare Hem och Skolas föreningar kan anlita. Hemma kan föräldrarna hjälpa barnet att se nyttan med matte. – Om ni bakat semlor kan du låta barnet räkna dem med hjälp av multi­plikation. Då kan multiplikationen vara lättare att ta till sig, för barnet har sett hur det fungerar i praktiken. Det är viktigt att aldrig tvinga barn att räkna när de inte är mottagliga, då gör det mer skada än nytta, säger Hartikainen. Och bädda inte heller för mycket för barnen utan låt dem göra själv. Det tar längre tid men lönar sig i längden. Sömnen är viktig för hjärnan, påminner hon. – Se till att barnet sover tillräckligt. Det gäller också att få barnet att tro på sin egen förmåga. Det har nämligen visat sig att självkänslan och mattekunskapen hör ihop. Barn som upplever att de kan räkna har ofta också en bra självkänsla i allmänhet.

u iko lu

2012

Leirikouluja vuosien kokemuksella ja ammattitaidolla kaikkialle maailmaan!

Ahvenanmaa, Kuninkaantie, Koti-Lieksa, Kuusamo, Muonio, Dragsfjärd... Liikunnallinen leirikoulu Vuokattiin. Gotlanti, Öölanti, Motala, TukholmaSödertälje, Tukholma-Uppsala, monipuolinen Kööpenhamina, Oslo. Tallinna, Tartto, Pärnu, Riika, luontopainotteinen Saarenmaa, Haapsalu-Saarenmaa-Hiidenmaa. Bryssel ja Berliini lentäen. Elämysten Espanja ja Portugali. Historialliset Kreikka, Kypros ja Turkin Marmaris. Venäjä, Pietarin kultaiset kupolit. Italian Alpit, Rooma...

Yhteyshenkilömme leirikoulumatkojen suunnittelussa ovat koulutukseltaan opettajia.

p. 010 289 8100 leena.siukola@lomalinja.fi lomalinja@lomalinja.fi

14 Hem & skola ■■intervju

”Engagera dig” För mycket saker, för lite

utrymme! (Känner Du igen situationen?)

Erbjuder ett tryggt förvaringsalternativ för Dig som behöver ett lagerutrymme för en kortare eller längre tid.

Åbo: Stor-Heikkilävägen 8, 20200 Åbo tel. 0400-912000, fax 02-230 6652 Nådendal: Tullgatan 13 (vid torget) Uthyrning genom Åbo

www.minivarasto.fi

Samarbetet med föräldrarna är en hjärtesak för Marianne Green. Föräldraengagemang betyder mycket för klassandan och ger eleverna något utöver den vanliga skolvardagen. Modersmålsläraren Marianne Green har under sitt yrkesverksamma liv arbetat som en länk mellan hemmen och skolan i Lyceiparkens skola i Borgå. Efter att hon gick i pension i våras har hon lämnat över stafettpinnen som lärarrepresentant i Hem och Skola-föreningen till Anna Wahren-Cederberg. – Jag tror att man bör vara en viss sorts människa för att arbeta med de här sakerna. Jag har trivts med att jobba tillsammans med föräldrarna för skolan, säger Marianne Green. Under åren har hon imponerats över hur föräldrar ställer upp för skolan. Klassandan påverkas också av hurdana föräldrar det finns i en klass. – I klasser där föräldrarna inte är särskilt engagerade händer det inte så mycket extra för eleverna,

■■Engagerade föräldrar påverkar klassandan positivt, säger nypensionerade modersmålsläraren Marianne Green. Marit Björkbacka vilket nog är lite orättvist.

Kulturanslag minskar Hem och Skola-föreningarnas arbete har blivit allt viktigare i skolorna, då anslagen för kultur hela tiden minskar. Samtidigt verkar

det bli allt svårare att få föräldrar att ställa upp. – Jag minns i fjol då vi hade öppet hus för föräldrarna så att de kunde komma och bekanta sig med skolan under Hem och Skola-dagen. Bara en handfull kom. Hon hoppas att fler föräldrar skall ta ledigt några timmar för att besöka skolan. – En del är onödigt försiktiga och kommer inte, eftersom de tror att ungdomarna inte vill ha dem där. Som lärare har hon konstaterat både hur känsligt och hur viktigt samarbetet med föräldrarna är. – Alla aktiviteter som för ihop elever och föräldrar är bra för skolan. I Lypa har vår specialitet varit en höstmiddag för lärare och föräldrar. Lyceiparkens skola har satsat på att ha ett aktivt musik- och teaterliv. Eleverna har deltagit i höstmiddagarna genom att uppträda under dem. Som pensionär vill Marianne Green tänja på gränserna och planerar som bäst en interrailresa till sydöstra Europa. Marit Björkbacka

För undervisning.

Fördjupande.

För Q\¿NQD

Webbplats.

Tusentals videoklipp, ljud, bilder och artiklar. Vetamixredaktionens allmänna kontaktuppgifter: Telefon: 09-1480 3454

Gratis.

( SRVW DGUHVV YHWDPL[#\OH ¿

För läxor.

Besöksadress: Radiogatan 5, Helsingfors Postadress: PB 12,00024 Rundradion

FÖRSTA SIDAN

SÖK

9DUMH YHFND ¿QQV GHW Q\WW LQQHKnOO som rekommenderas på första sidan. Samt de senaste nyheterna från 8WELOGQLQJVVW\UHOVHQ RFK ('8 ¿

Hitta rätt enligt typ av media, skolstadier, bland ämnen, i Vetamix eller i opettaja.tv

MIN PROFIL, MIN MAPP, LOGGA UT

ABIMIX Studentprovsfrågor med råd för hur du borde svara.

När du registrerar dig får du bland annat tillgång till Min mapp, där du kan samla intressant material, göra en egen mappstruktur, redigera texter, och visa videoklipp som presentationer under exempelvis en lektion. Du kan också göra presentationen tillgänglig för andra, och dela den till eleverna.

YHWDPL[ \OH ¿

OM VETAMIX Vetamix är en webbplats med innehåll som kan användas gratis i undervisning. Vetamix har främst video- och ljudinslag ur Yle:s produktion och arkiv, men också bilder och övningar som kan passa i undervisningen, eller som stöd i läxläsningen. Webbplasten är öppen för alla, men det går också att registrera sig för att få tillgång till funktionen Min mapp. I Min mapp är det möjligt att samla videor så man hittar dem snabbt och enkelt. Det går också att editera texterna till videorna, för elevuppgifter och liknande. Vi utvecklar sajten kontinuerligt. Vetamix är ett samarbete mellan Svenska Yle, Utbildningsstyrelsen och Svenska kulturfonden.

VETAMIX ÄR ETT SAMARBETE MELLAN SVENSKA YLE, UTBILDNINGSSTYRELSEN OCH SVENSKA KULTURFONDEN.

16 Hem & skola ■■reportage

■■Jan-Erik och Ida Rusk passar på och kramas ordentligt på Hem och skola-dagen i Sundom skola.

■■Rektor Anders Lindman tycker konceptet med öppna dörrar varit lyckat. Hur många föräldrar som hälsat på i skolan den här dagen vet han inte, men 70 har hunnit med en kaffekopp under besöket.

Klockan är nästan 11 när det ringer ut till rast i Sundom skola i Vasa. Ljudnivån stiger snabbt när barn och ovanligt många vuxna fyller korridorerna. Det är den 14 september och Hem och Skola-dagen.

Skolan har i övrigt inte arrangerat några större jippon den här dagen. Tanken är att de som har möjlighet ska få se hur en helt vanlig skoldag ser ut. – Lärarna försöker ha vanliga lektioner och undervisa som vanligt i dag, säger Lindman. Skolan har dessutom klassrum med fönster ut till korridorerna så de som har riktigt bråttom kan också bara ta en snabb titt in till barnens klass utan att gå in. Lindman uppskattar samarbetet med Hem och skola-föreningen. – De är aktiva här, säger han.

Föräldrar fick besöka skolan Utanför ett av tvåornas klassrum står Jan-Erik Rusk med en av sina döttrar i famnen. Han och hans fru Arja Rusk har tre barn i skolan och tänker göra en snabbvisit till dem alla innan det är dags att åka tillbaka till jobben. – Det är roligt. Det är länge sedan jag själv gick i skolan, säger Rusk. Dottern Ida Rusk tycker också det är roligt att få föräldrarna på besök.

Sjuttio drack kaffe Hur många vuxna som passat på att komma in och hälsa på ele­ verna vet ingen. – Men det är redan närmare sjuttio som druckit kaffe med mig, säger rektorn Anders Lindman. Då har inte alla varit på rektorskaffe.

■■hem och skola-dagen Firades den 14 september Ordnades första gången 2011. Uppmärksammar barnens tillväxt och lärande genom att man gör saker tillsammans och kommer samman på olika sätt. Nästan 900 skolor deltog i år. I många skolor började dagen med att rektorn bjuder föräldrarna på morgonkaffe. Dagens beskyddare är republikens presidents fru Jenni Haukio.

” Lärarna försöker ha vanliga lektioner och undervisa som vanligt i dag.”

och hälsningar som: ”Hoppas ni får en fin hem & skoladag!” Vivian Johansson, text och foto

Du kan lyckas! Med lite hjälp av Vännerna

Hälsningar till eleverna Plötsligt blir det tyst i korridorerna när timmen börjar och alla är på lektion. I ett klassrum berättar en förälder om sitt jobb, i ett annat lär sig eleverna om Jorden och i ett skapas det konstverk. På anslagstavlan innanför ytterdörrarna finns ett stort vitt papper där de som besöker skolan under dagen får skriva personliga hälsningar till eleverna. Det börjar bli fullt med solar och hjärtan

Svenska folkskolans vänner SFV är en opolitisk förening, som i 130 år jobbat för bildning på svenska i Finland. Kanske du kan uppnå ditt mål, eller förverkliga dina drömmar med lite hjälp av Vännerna? Du hittar oss på sfv.fi, på Facebook, Twitter och YouTube. Eller ring oss på 09-6844 570. Bli medlem! Årsavgift endast 10 euro. SFV tar emot donationer och testamenten och ger gratis sakkunnig hjälp.