Hem&skola 3 2017

Nr 3/2017

hem & skola

Tips till dig med barn i ettan Sidan 9

Skolan lär unga använda telefonen – till att ringa Sidan 10

Tala mer om psykisk ohälsa i skolan Sidan 14

Ledare

”

Diskussionen började snabbt kretsa kring herbarierna, och erfarenheterna var mycket olika.

Byt erfarenheter – om herbarier och annat ■■Som barn tillbringade jag somrarna i Barösund, på min mammas barndoms sommarställe. Längst bak i stugan fanns ett litet rum som i tiderna bebotts av Jäijä, familjens gamla hembiträde. Där fanns en bokhylla med slitna ungdomsböcker från femtiotalet. Böcker om Bill, om internatskolan S:t Clair, kåserier av Kar De Mumma och Cello, böcker fulla av skol- och sommarlovsskildringar. Ett återkommande tema var herbarierna. Bekymren med att hitta alla växter. Förhandlingarna med bästa kompisen om att byta en växt mot en annan. Vad ett herbarium sedan var i praktiken hade jag bara en vag aning om. Det var något som hörde ungdomsböcker från femtiotalet till. Av nostalgiska skäl var jag därför lite glad, när herbariet plötsligt blev verklighet och vardag i en av våra barns skolor. Under sommarlovet gällde det att samla ihop ett antal växter, som lyckligtvis inte behövde torkas och pressas, utan som fick presenteras som fotografier. Jag var glad inte bara för att jag nu indirekt skulle få möjlighet att själv lappa mina enorma luckor i florakunskap, men också för att jag har en kanske lite gammaldags tro på att det är viktigt att kunna fokusera på ett mål som ligger långt borta – på andra sidan det enormt långa sommarlovet. Att det är bra att lära sig att disponera över sin tid, att planera och rita upp mellanetapper för att nå målet. För några dagar sedan stod jag vid fotbollsplanen med några föräldrar. Diskussionen började snabbt kretsa kring herbarierna, och erfarenheterna var mycket olika. Somliga hade inte lagt märke till hela projektet, medan andra hade varit tvungna att engagera både mor- och farföräldrar för att ro uppgiften i hamn. Våra egna erfarenheter ligger någonstans mellan de två ytterligheterna. Som far till fem barn har jag för länge sedan gjort den revolutionerande iakttagelsen att barn är olika. Det som fungerar med ett barn leder ingen vart med det andra. Och det som är lekande lätt för en kan vara en källa till frustration för en annan. Kan skolan faktiskt förändras så mycket under två år, att en årskurs som bara gled förbi när ett barn gick igenom den plötsligt är ett berg av arbete för ett

2

• hem & skola • 3/2017

annat? Så är det ju inte, trots att våra barn är gjorda med samma recept har de alla olika läggning, olika styrkor och olika svagheter. Som förälder är det ju egentligen ganska trösterikt, man kan inte påverka allt, ergo är allt inte heller ens fel. Om barnen är så här olika måste det ju vara predestinerat, det är inte mycket vi kan göra. Men ändå ramlar man gång på gång i fällan och glömmer detta. Man försöker passa in olika barn i samma form och tror att det man lärt sig av det föregående kan appliceras på nästa. Eller ännu värre – att det man gjort i sin barndom skulle ha någon relevans i dag i barnets ögon. Det är inte lätt att veta var gränserna går för för mycket curling eller när en avslappnad hållning till skolgången blir kontraproduktiv och rentav nonchalant. Därför är det bra att kunna ha lite terapeutiska diskussioner vid fotbollsplanen med andra föräldrar. Märka att andra också kämpar med herbarier och annat. Det här är också en funktion som Hem och Skola fyller. Det handlar inte bara om att ordna för barnen, utan också om att vi byter erfarenheter med varandra. Och på så sätt – enligt min erfarenhet – lära sig om föräldraskap, om egnas och andras barn. Det är ett stort stöd som jag hoppas att så många som möjligt utnyttjar nu när skolåret kört igång igen, vare sig ni kämpar med herbarium eller inte.

Anders Adlercreutz ordförande för Hem och skola

I det här numret

Skola versus hobbyer ■■När hösten och vardagen kommer finns det de som suckar djupt, medan andra har ordnat vardagen med både hobbyer och skola så att det finns en balans. Vid skolstarten läste jag en kolumn i Kodin kuvalehti, skriven av en psykolog på Mannerheims barnskyddsförbund där skribenten tycker att barns hobbyer har blivit för krävande. Hon skrev att om både barn och vuxna orkar med att barnen har hobbyer flera gånger i veckan är det helt okej. Men om det blir för stressigt för någondera gäller det att fundera på om det verkligen är värt det, och skolarbetet får inte bli lidande på grund av hobbyerna. Hon tillade också att man kan ha gemensamma fritidsintressen, barnen och föräldrarna, och göra saker tillsammans, och att ”bara” vara hemma och läsa eller rita också är en hobby. Det sista känns nästan banalt i sin självklarhet, samtidigt som det är lite otrendigt vågat: man kan ju faktiskt ha fritidsintressen som inte ingår i någon ledd verksamhet. En annan kommentar som jag stötte på i sociala medier i samband med skolstarten var: tänk om alla föräldrar som engagerar sig i sina barns hobbyer skulle engagera sig lika mycket i sina barns skolgång. En tankeställare värd att ta med sig i hösten, där det förhoppningsvis finns plats för både och. Malin Wikström redaktör redaktor@hemochskola.fi

Innehåll Disciplinära åtgärder

4

Skolan har rätt att ingripa när elever bryter mot ordningsregler, fuskar och stör. I Sarlinska skolan i Pargas har man skippat kvarsittningar. – Kvarsittning biter helt enkelt inte, så vi har valt bort det, säger vicerektor Marika Eriksson.

Plockat

12

Familjer kan ansöka om ekonomiskt stöd, Västerby skola fick pris och tvåtusen böcker delades ut till skolor.

Celinda Byskata

14

Efter att ha blivit mobbad som barn föreläser hon i dag om psykisk ohälsa och skriver öppet om sina upplevelser i bloggen Borderland.

Fråga juristen

18

Är det möjligt att välja en annan skola?

Recept

19

Mellanmålskex med tranbär

Skolan i Japan

20

Utöver den vanliga undervisningen tar barnen i skolan del i en rad praktiska sysslor under skoldagen: att förbereda och hjälpa till med att servera mat och att städa klassrummet och korridorerna.

Kolumn: Ylva Larsdotter

24

“När blev det här med barnkalas – något som borde vara en glad tillställning – ett problem och minerad mark? Varför är det inte självklart att alla ska med?”

Klassföräldrar behövs

28

“Behovet av klassföräldrar finns också i de högre klasserna, men det glöms kanske lite bort. Barnen rör sig lite på ett annat sätt och det är bra att hålla koll på umgänget och lära känna föräldrarna till kompisarna, det har ett värde.”

Fem frågor

32

Kapellby Hem och Skola-förening i Lappträsk satsar på teater och slalom för att förgylla elevernas skolvardag.

Hem & skola • 3/2017 •

3

Tema Skolan har rätt att ingripa när elever bryter mot reglerna. Men vilken är nyttan och syftet med de disciplinära åtgärderna och hur använder man dem i olika skolor? I till exempel Sarlinska skolan i Pargas har man skippat kvarsittningar. Text och foto: Pamela Friström

”Fostrande samtal är v 4

• hem & skola • 3/2017

■■Det finns många som tycker att sko­ lans regler är gjor­ da för att brytas, det är ingen skill­ nad vilka reglerna är, de bryts ändå, säger niorna (fr.v.) Tilda Timgren, John Henriksson, Ella Engren och Fredrik Wenner­ ström.

värre än kvarsittning” Hem & skola • 3/2017 •

5

Tema

D

et är den 4 juni och terminens sista riktiga skoldag när vi besöker Sarlinska skolan i Pargas för att prata skoldisciplin med några niondeklassare. Den senaste veckan har niorna jobbat självständigt med projekt som de har planerat, dokumenterat och i dag presenterar för sina klasskamrater. Sommarsolen skiner in genom klassrumsfönstren och en viss otålighet ligger i luften. Sommarlovet hägrar. – Arbetsron varierar väldigt mycket beroende på tidpunkt och dag. På eftermiddagen är alla trötta, och det märks. I vissa ämnen är undervisningen lite friare, och då kan klassen upplevas stökigare, säger Marika Eriksson som är vicerektor i Sarlins­ ka skolan. – Jag tycker att vår klass överlag har gans­ ka dålig arbetsro, men inte för att vi bråkar med varandra utan för att vi är så bra kompisar, säger John Henriksson som går i nian. – Vissa dagar är det jättestökigt och alla skämtar, men vissa dagar är vi faktiskt ganska tysta, säger klasskamraten Fredrik Wennerström.

Rätt till arbetsro Enligt Marika Eriksson utgår skolans regler från lagen. Enligt lagen har alla elever rätt till en trygg studiemiljö med arbetsro där det inte förekommer mobbning. – När vi gör upp regler i skolan handlar det om att försöka göra lagen lite mer konkret för eleverna. Det betyder att vi gör våra uppgifter, respekterar varandra, inte lämnar någon utanför och så vidare, förklarar hon. När eleverna bryter mot skolans regler och tillsägningar inte räcker är konsekvensen fostrande samtal. Avsikten med det fostrande samtalet är att hjälpa eleven, förklarar Marika Eriksson. Tillsammans med föräldrarna diskuterar man hur skolan kan stödja eleven, vad hemmet kan göra och vilka rutiner som kan förbättras. – Som bäst fungerar samtalen bra. Ibland händer det att det blir flera samtal, och att kurator och andra instanser kopplas in om det finns större bakomliggande problem. Men jag tycker att samtal ändå ger mer än ren bestraffning.

Slopade kvarsittningarna Kvarsittningarna har Sarlinska skolan helt frångått. – Kvarsittning biter helt enkelt inte, så vi har valt bort det, säger Marika Eriksson. Hon berättar att många elever tyckte att fostrande samtal, när det infördes för två år sedan, var ett mycket värre straff än kvarsittning. John Henriksson och hans klasskamrater håller med. – Om jag skulle få välja skulle jag gärna

6

• hem & skola • 3/2017

ta kvarsittning igen, säger Henriksson. Det är inte så trevligt att ha mamma eller pappa med på fostrande samtal.

Handfallna ibland

■■Fostrande samtal är mer pedagogiskt än kvarsittning, anser Marika Eriksson som är vice­rektor i Sarlinska skolan i Pargas.

” När vi gör upp regler i skolan handlar det om att försöka göra lagen lite mer konkret för eleverna­.

I Ekenäs högstadieskola säger rektor Bob Karlsson att skolan har i bruk hela skalan av disciplinära åtgärder, och under de tre terminer som han har varit rektor har man också använt hela skalan utom avstängning. – Allra mest använder vi olika typer av samtal, sådana som registreras som fostrande samtal, och andra tillrättavisande samtal. Enligt Bob Karlsson fungerar både fostrande samtal och kvarsittning ungefär som ett cykellås, det hjälper hyggliga elever från att bryta mot reglerna. Han säger att det också finns elever – lyckligtvis en ganska liten grupp – som uppvisar en förvånande likgiltighet mot allt och alla, vare sig det gäller föräldrar, lärare, kurator, socialarbetare eller polis. På de här eleverna har skolans disciplinära åtgärder ingen korrigerande effekt. – Där saknar vi redskap, och står ärligt talat lite handfallna ibland. Enligt Karlsson är det svårt att säga vilka disciplinära åtgärder som skulle hjälpa. En möjlighet kunde eventuellt vara införa en snabbare och kortare avstängningsprocedur, för att lugna ner situationen i skolan och för att ge arbetsro. – Samtidigt har vi skyldighet att sköta undervisningen också för de här eleverna, och de behöver också goda modeller. Det är en problematisk situation hur man än ser på saken. Vi ska inte heller bygga upp skolans fostrande principer utgående från ytterligheter. Ungdomar i marginalen behöver helt annan hjälp än den skolan kan erbjuda.

Förstärk det positiva I Övernäs skola i Mariehamn har man ett system som går ut på att eleverna antingen får en verbal tillsägelse eller en skriftlig anmärkning vid förseelser, och efter ett visst antal förseelser får de kvarsittning, säger rektor Anders Eriksson. – Jag är ny rektor sedan terminsstarten och har själv inte varit tvungen att praktisera några disciplinära åtgärder ännu. Jag vet att disciplin är något som diskuterats mycket i skolan det senaste året, och det finns säkert anledning att diskutera vidare. Anders Eriksson efterlyser för sin del ett bredare synsätt på skoldisciplin, och framhåller att disciplin inte bara går ut på att bestraffa negativt beteende utan också på att förstärka det positiva. Det kunde skolorna bli lite bättre på, menar han. – Skolorna är i dag väldigt duktiga på att skriva värdegrunder och värdeord, men vi borde bli bättre på att omsätta de vackra orden i praktiken, och skapa system också för att notera när eleverna gör någonting bra.

Lärarförbundet föredrar fostrande samtal

”

Det finns olika praxis i skolorna då det gäller de disciplinära åtgärderna. På Finlands Svenska Lärarförbund förespråkar man fostrande samtal, som utvecklar eleverna. Text: Malin Wikström – Jag tror att det finns två åsikter i skolorna, det finns de som förespråkar kvarsittning och de som förespråkar fostrande samtal. Som förbund tycker vi att fostrande samtal är en bra första åtgärd. Om man har gjort något fel förstår man inte vad man har gjort för fel genom att sitta tyst på en kvarsittning, medan det fostrande samtalet hjälper att utveckla eleven som människa, säger förbundsordförande Christer Holmlund. Lagen ger skolan riktlinjer, och därefter har många skolor byggt någon form av disciplintrappa där det första steget är fostrande samtal. Holmlund anser inte att skolan saknar disciplinära åtgärder. – Ibland är det inte de disciplinära åtgärderna en ung behöver. Personligen ser jag bredare på det, vi kan inte tro att vi åtgärdar att ett barn mår dåligt genom bestraffning,

Fakta Enligt skollagstiftningen har skolan rätt att tillrättavisa och ingripa om en elev stör undervisningen, bryter mot ordningen eller gör sig skyldig till fusk. Lagen sätter tydliga ramar. De disciplinära åtgärder som skolan enligt lagen kan vidta är:

det borde finnas annat samhälleligt stöd. På Regionförvaltningsverket säger juristen Thomas Sundell att det då och då kommer frågor om disciplinära ärenden. – Egentligen är lagstiftningen som mest detaljerad just då det gäller disciplinära åtgärder och olika säkringsåtgärder, på grund av att de hör till de saker som tydligast utgör utövande av offentlig makt. Principen är också väldigt enkel i sådana frågor: det som inte uttryckligen är tillåtet enligt lagen är förbjudet, eftersom allt utövande av offentlig makt måste grundas på lag. Det som jag tycker mig se problem med är förvaltningsförfarandet i samband med disciplinära ärenden – att man faktiskt hör alla som ska höras på ett korrekt sätt, fattar motiverade beslut med besvärsanvisningar och så vidare.

Om man har gjort något fel förstår man inte vad man har gjort för fel genom att sitta tyst på en kvarsittning

Lägerskola i Västerbottens skärgård

• fostrande samtal, i första hand • skyldighet att städa upp skolans egendom eller utrymmen som eleven avsiktligt eller av oaktsamhet smutsat ned eller skapat oreda • ge tillsägelse att lämna klassrummet för resten av lektionen • förvägra elev att delta i undervisning för resten av skoldagen • ålägga elev att utföra sina hemuppgifter efter skolan, högst en timme åt gången • kvarsittning, högst två timmar • skriftlig varning • avstängning, högst tre månader Skolan har också rätt att avlägsna en elev som uppför sig störande, omhänderta föremål, granska ele­ vernas saker och förstöra eller överlämna omhändertagna föremål till vårdnadshavare eller polis.

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu Hem & skola • 3/2017 •

7

DET FINNS INGEN GENVÄG TILL NATURLIGHET. http://www.snellman.fi/sv/gm-fri

ETT VARMT OCH HJÄRTLIGT KATTÄVENTYR MED SVANSAR SOM DANSAR OCH KATTER SOM SPINNER, SJUNGER OCH LURAS.

WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

8

• hem & skola • 3/2017

Aktuellt

Ha positiva förväntningar när barnet börjar skolan Att bli förälder till ett skolbarn innebär stora förändringar. Som nybliven skolförälder är det viktigaste att ha positiva förväntningar på skolan och att visa förtroende för den.

Läxor borde vara repetition av sådant som lärts ut i skolan, så att barnet i princip klarar av dem på egen hand. Det är viktigt att som förälder finnas till hands och visa intresse för läxorna. Något av det allra viktigaste i skolgången är läsningen, en god läsförmåga är grunden för all inlärning. Läs gärna högt för ditt barn

varje dag, också om barnet läser själv. Ett skolbarn behöver tillräckligt med sömn och mat för att orka i skolan och behöver röra på sig tre timmar per dag, var­ av minst en timme ska vara fartfylld fysisk aktivitet. Källa: Hem och Skolas broschyr Skolan börjar – välkommen.

Text: Malin Wikström Skolan ser annorlunda ut i dag än den gjorde då dagens föräldrageneration växte upp. Skolvardagen ser också olika ut i olika skolor: en del sitter vid pulpeter och jobbar medan elever i en annan skola kanske ligger på golvet. En del barn har läsordningar där ämnena är färdigt inskrivna, medan andra delar ut läsordningar fulla av X där ingen vecka ser likadan ut. Skolan sysslar i dag med något som kallas för helhetsskapande undervisning, man satsar på helheter och övar upp elevernas kompetenser enligt den nya läroplanen. Som förälder är det viktigt att lita på att skolan vet vad den gör och att fråga då man är osäker. I dag fokuserar bedömningen på läroprocessen, den ska vara uppmuntrande och mångsidig. Vissa skolor har helt slopat siffervitsord också för de högre klasserna och satsar mycket på muntlig och skriftlig bedömning samt kamratbedömning

Tala inte illa om skolan Tanken är att både elever och föräldrar ska ha större möjlighet att påverka skolan genom att delta i planering och utvärdering av verksamheten och i diskussioner om värdegrunden. Som förälder gäller det att delta i föräldrakvällar och utnyttja möjligheten att vara med och påverka. Det är viktigt att inte tala illa om skolan eller lärarna inför sitt barn, det minskar barnets tillit till skolan. Hur du ser på skolan har stor betydelse för hur barnet ser på skolan. När du är intresserad och pratar positivt om skolan visar du att den är viktig och då blir den viktig också för barnet. Många föräldrar är aktivt med och stödjer och uppmuntrar sitt barns fritidsintressen, samma stöd och uppmuntran behöver barnet för sin skolgång. Ha mera fokus på arbetsinsats än på resultat och visa att det är okej att misslyckas. Hem & skola • 3/2017 •

9

Aktuellt

”Unga har svårt att använda telefonen till att ringa” Text och foto: Maria Österåker

I samband med skolstarten brukar många barn få sina första telefoner, men hur många föräldrar sätter sig då ner och berättar hur man genomför ett telefonsamtal? I Korsholms högstadium har studiehandledaren Camilla Lillås redan i många år övat telefonanvändning med sina elever. När man tänker på barn, tonåringar och telefoner tänker man vanligtvis på att begränsa skärmtiden. Vuxna våndas över nätmobbningen som enkelt sker via telefonerna och uppmanar barnen att vara försiktiga med vad de fotograferar och lägger upp via sina kanaler. Telefonens grundläggande funktion, att ringa med, har kommit i skymundan. Marica Lassus, kommunikationschef vid Wärtsilä, har reagerat på att sättet att se på ett telefonsamtal har ändrat hos den yngre generationen. – Många yngre personer drar sig för att ringa okända personer. Trots att jag ber unga anställda att specifikt ringa upp någon för att säkerställa detaljer visar det sig ofta att de istället skickat e-post. Resultatet blir ofta att svaret dröjer. Många av oss får i dag så mycket e-post att frågan lätt drunk­ nar i inkomna meddelanden. E-posten ger många gånger även ett ofullständigt svar eller leder till missförstånd. Ett telefonsamtal, där följdfrågor kan ställas på ett enkelt sätt, skulle i de flesta fall vara så mycket bättre, påpekar Lassus.

Sluta curla Camilla Lillås, studiehandledare vid Korsholms högstadium, har även märkt av en ovilja att använda telefonen till att ringa bland de unga. Inför åttornas praoperiod fick hon av en förälder frågan om skolan kunde gå igenom hur eleverna ringer ett telefonsamtal. Föräldern hade nämligen märkt att det för tonåringen inte var självklart att man började med att presentera sig. Tonåringen trodde att mottagaren automatiskt såg vem som ringde och att denna procedur därför var överflödig. Att ringa ett telefonsamtal är något som Camilla i många års tid har övat med sina elever. För många är det väldigt ovant och nervöst. – Jag märker en klar skillnad på de elever som av sina föräldrar ”tvingats” sköta egna

10

• hem & skola • 3/2017

”

■■Johannes Örn, Lucas Hjorth och Michelle Norrman vid Korsholms högstadium tycker det är bra att skolan tar upp hur telefonen används i arbetslivet.

ärenden via telefon. Vi gör verkligen våra barn en tjänst genom att ibland sluta curla och be dem ringa själva, vare sig det är till tandläkaren eller till moppekursen.

Ringer kompisar En snabbkoll med Michelle Norrman, Johannes Örn och Lucas Hjorth i årskurs 7 vid Korsholms högstadium visar att de visserligen ringer många telefonsamtal per dag, men bara till sina kompisar. Trots att de tänker efter kommer de inte på en enda gång de har använt telefonen till att ringa någon de inte känner. För många unga är det en naturlig sak att ”hänga med” genom att vara på telefonen, men när ”hängandet” möter en annan generation på arbetsplatsen blir det ibland fel. Camilla Lillås påpekar att tonåringarna ofta inte förstår vilken bild de ger av sig själva när de under arbetstid använder sina telefoner.

Vi gör verkligen våra barn en tjänst genom att ibland sluta curla och be dem ringa själva, vare sig det är till tandläkaren eller till moppekursen.

– En prao-elev som erhåller arbetsutlåtandet ”verkar inte vara intresserad av branschen”, trots att det är hens drömjobb blir förstås både ledsen och förvånad.

d mig e m a T

pü skolvä ge n!

BLI SCOUT! FÜlj oss pü Facebook #partioscout ! '-?ŠN *O ! '-

Prenumerera via skolan eller direkt hem i postlĂĽdan.

www.eoswebben.fi

Med hjälp av Vännerna SFV entusiasmerar och stÜder bildnings- och kultursträvanden pü svenska i Finland – med bidrag, stipendier, pris och medaljer

ZZZ VIY Âż

ETT FANTASTISKT Ă„VENTYR FrĂĽn 7 ĂĽr uppĂĽt

09-86208200 \UNH[LH[LYU Ă„ I SPWW\ Ă„

Arbis erbjuder münga kurser fÜr familjer, barn och unga bl.a.: Vi bakar – tillsammans, 18.10, onsdag kl. 16.30–19.30 (22₏) Tacos pü hÜstlovet, 19.10, torsdag kl. 10–13.45 (20₏) Frukt och grÜnsaker pü hÜstlovet, 20.10, fredag kl. 10–13.45 (20₏) Gymnastik fÜr barn och vuxna, Rastis, 12.9–10.4 tisdag kl. 16.45–17.30 (37₏) Gymnastik fÜr 4–5-üringar, Rastis, 12.9–10.4, tisdag kl. 17.30–18.15 (25₏) Gymnastik fÜr 6–7-üringar, Rastis, 12.9–10.4, tisdag kl. 18.15–19 (25₏) Circus (9-12 ür), 14.9-12.4, torsdag kl. 15.15–16.15 (25₏) Zumba Kids Ž, 12.9-10.4, tisdag kl. 15–15.45 (25₏) Keramikverkstad fÜr 7–12-üringar, Stoa, 11.9–4.12, mündag kl. 15–16.30 (37₏) LÜrdagspyssel drop-in, 14.10, 28.10, 11.11, 20.1, 10.2, 10.3 kl. 10–11.30 (6₏) Sprükklubbar i ryska, tyska och spanska (27₏) Ordverkstad i SÜdra Haga, 14.9–12.4, torsdag kl. 14–15.30 (50₏) Vill du ordna barnkalas pü Arbis? Kontakta kansliet fÜr ytterligare information. Dagmarsgatan 3, (09) 310 494 94, hel.fi/arbis

Arbis

Kurserna i mitt liv

Hem & skola • 3/2017 •

11

✏ plockAT

av Malin Wikström

Utbildning om rusmedel och spel ■■För att främja barns och ungas välmående erbjuder föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, EHYT, utbildning i spel- och rusmedelsfrågor för skolor och läroanstalter. EHYT ordnar lektioner i grundskolan och på andra stadiet, föräldrakvällar för vårdnadshavare och utbildning för skolpersonal. Mer information om utbildningarna finns på EHYT:s svenskspråkiga sajt under fliken utbildning. Skolor och läroanstalter kan också använda sig av EHYT:s avgiftsfria material, bland annat diskussions­ material om rusmedel och mediekunskap, samt anvisningar för lärare. Materialet finns på hemsidan under fliken materialbank. Förfrågningar och beställningar kan riktas till den svenskspråkiga utbildningsplaneraren Katarina Rehnström (bilden).

Skolutbyte i samband med Kulturkarnevalen

Familjer kan få ekonomiskt stöd

■■Tjugo skolungdomar i årskurs 8 och 9 har möjlighet att prova på ett skolutbyte i samband med Kulturkarnevalen, som ordnas i Karleby den 16 till 17 november. Skolutbytet innebär att skoleleven deltar i vanliga skoldagar i Donnerska skolan i Karleby i tre dagar, och därefter i Kulturkarnevalen. Under utbytet bor eleven i en familj och deltar under kvällarna i ett kvällslabb tillsammans med ungdomar från Karleby. Kvällslabbet handlar om regional tillhörighet och förståelse. Syftet med skolutbytet, som ini­tierats av föreningen Samarbetsforum, är att öka samarbetet mellan och förståelsen för olika finlandssvenska regioner. Anmälan sker genom Kulturkarnevalenformulär som öppnas den 16.9 på kulturkarnevalen.fi. Kulturkarnevalen står för resekostnaderna.

■■Adelsförbundets understödsförening tar fortlöpande emot ansökningar om understöd. Föreningens uppgift är att bistå och hjälpa personer eller familjer i ekonomiskt trångmål. Stöd och ekonomisk hjälp ges till behövande med eller utan anknytning till Finlands ridderskap och adel. Föreningen tar gärna emot ansökningar av behövande barnfamiljer gällande exempelvis engångsutgifter för barnens hobby- och klubbverksamhet. Skicka en fritt formulerad och välmotiverad ansökan till adressen Adelsförbundets Understödsförening r.f., Riddarhuset / Riddaregatan 1, 00170 Helsingfors.

Västerby skola fick pris i Årets skola-tävlingen ■■Västerby skola i Raseborg tilldelades ett hedersomnämnande i tävlingen Årets skola, läroanstalt eller daghem 2017. Lärarna i Västerby skola fick beröm för sitt engagemang, sin glädje och arbetsmotivation, som skapar en trygg och uppmuntrande lärmiljö. Skolan har fem ordinarie lärare och drygt 50 elever i årskurserna 1 till 6. Utmärkelsen överräcktes av organisationsombudsman Riitta Silvonen från Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands Svenska Lärarförbunds ordförande Christer Holmlund till rektor Magnus Bäckström den 22 maj. Tävlingen ordnas av OAJ och i år deltog cirka 3 500 skolor. Kirkonkylän koulu i Lappträsk fick också ett hedersomnämnande.

12

• hem & skola • 1/2017

✃saxat

”Hjärnforskningen har visat att olika delar av hjärnan aktiveras när vi sysslar med snabb, snuttifierad läsning (t.ex. när vi surfar på nätet) och när vi djupläser texter (t.ex. när vi läser för att lära oss till ett prov). Redan väldigt små barn tränar i dag sin hjärna att ta del av det snabba flödet av multimodal text som flödar förbi på alla skärmar. Men bok- och tidningsläsandet minskar, vilket innebär att barnens hjärnor inte alla gånger får den träning de skulle behöva för att så småningom klara av långsam och koncentrerad djupläsning av längre texter. Detta är ett starkt argument för att läsundervisningen på alla skolstadier måste vara tillräckligt mångsidig och pedagogiskt medveten.” Katarina von Numers-Ekman i Hur skapar vi goda läsare i Svenskfinland? Slutrapport för projektet Den finlandssvenska läsambassadören 2014–2017.

Lär barnen grunderna inom programmering ■■Kodklubben söker föreningar, skolor och privatpersoner som är intresserade av att starta en kodklubb. Kodklubben är en ny verksamhet där barn och unga genom spel och lek lär sig grunderna i programmering. Verksamheten består av lokala eftermiddags- och kvällsklubbar. Målet är att grunda återkommande kodklubbar i Nyland, Åboland, Österbotten och ge intresserade barn och ungdomar möjlighet att lära sig grunderna inom programmering. Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f. hjälper dem som vill arrangera lokala klubbar. Den lokala klubbverksamheten ska kunna fungera självständigt och vid behov få stöd av FSU, som hjälper klubbarna att komma igång. Mer information finns på kodklubben.fi.

Skolfreden byggs under läsåret

Tvåtusen böcker gavs till skolor

■■Den riksomfattande årliga Skolfreden utlystes den 24 augusti i Helsingfors. Temat för skolfreden det här skolåret är ”100 gånger vår skola – Rätt att drömma, rätt att vara den du är”, och ska uppmuntra skolor att stärka elevernas egen verksamhet i arbetet mot mobbning och diskriminering. Skolfreden byggs upp under hela läsåret, målet är att ingen ska bli mobbad eller lämnas ensam, och att varje elev ska känna sig delaktig i skolgemenskapen och accepterad i den. Skolfreden har utlysts varje år sedan år 1990. Skolfredsmodellen, som har skapats i Finland, är unik och den har spritts också till länder såsom Estland, Grekland, Spanien och Polen. Skolfreden administreras av en nationell ledningsgrupp.

■■48 skolor i årskurserna 7 till 9 har vid terminsstarten fått bokpaket av Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Förbundet Hem och Skola. Det är frågan om klassuppsättningar av vissa förvalda titlar som skolans modersmålslärare har varit med och valt. Mest efterfrågad var den rikssvenska författaren Jenny Milewskis bok Den tusende följaren. Det är en skräckbok som handlar om en sjuttonårig flicka som utsätts för hat i sociala medier. Alla tjugotvå gymnasier som har en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola valde att ansöka om klassuppsättningar. För gymnasiernas del var den österbottniska komikers Alfred Backas bok Finland Hundranånting 1917–2017 populärast. Förbundet administrerar ansökningsprocessen.

Hem & skola • 1/2017 •

13

Intervju

Folk måste fatta att mobbningen inte tar slut när skolan är slut, säger Celinda Byskata, som har gjort det till sin mission i livet att slå hål på myter om psykisk ohälsa med sin egen story som redskap.

Hon föreläser om livet i gränslandet Text och foto: Marcus Rosenlund Celinda Byskata var fjorton år då de mörka tankarna började komma och hon undrade om det vore bättre om hon var död. Då hade hon redan gått igenom flera år av mobbning, mobbning som till slut blev så illa att hon tvingades byta skola. Sedan dess har hon fått sex olika psykiska diagnoser, inklusive svår depression och borderline. – När jag har föreläst om det här har många varit förvånade: ”Jaså, du har liksom mått dåligt tjugo år efteråt?” Jag lever ju med de där ärren resten av livet! Jag går i graven med mobbningen! Förutom att hon föreläser skriver hon också om allt detta på sin välbesökta blogg Borderland. Bland annat om de fördomar som hon ofta stöter på – som att man inte borde få skratta om man inte mår bra psykiskt. – Folk förstår inte att man ibland, det är inte ofta när man är sjuk, men ibland orkar man ta sig ut bland folk och kanske träffa någon vän på kaffe. Och så kan man också skratta.

Skämdes i början Byskata, som poserar vant och bekvämt när jag tar fram kameran, säger att det är samma sak med smink och kläder. Man borde tydligen inte se bra ut om man är sjuk. – Det har stått i alla mina epikriser också, säger hon torrt. ”Propert klädd”. Att blogga, föreläsa och tala öppet om sin psykiska ohälsa är någonting som numera faller sig naturligt för Celinda Byskata,

14

• hem & skola • 3/2017

Profil Vem: Celinda Byskata. Ålder: 39. Bor: I Ekenäs. Familj: Sambo Conny Karlsson, två döttrar och en son.

” Utbildning: Internationell marknadsföring. Bloggar på: Borderland.fi

Folk förstår inte att man ibland, det är inte ofta när man är sjuk, men ibland orkar man ta sig ut bland folk och kanske träffa någon vän på kaffe. Och så kan man också skratta.

men så har det inte alltid varit. – I början skämdes jag fruktansvärt för att vara sjuk. När jag träffade bekanta i matbutiken måste jag ljuga och till sist trasslade jag in mig i de där lögnerna. Min man sade ”inte behöver du skämmas, säg som det är bara”. Och när jag märkte hur jag blev bemött fick jag känslan av att jag måste gå ut med det här. Vilken roll har familjen spelat i den här resan ut ur mörkret? – Den har betytt massor! Min man har haft en sådan förståelse och orkat med mig, det har varit helt fantastiskt. Utan honom vet jag inte var jag skulle vara i dag. Och den där klichén, att det är barnen som har gjort att jag har orkat, den stämmer också, de har nog gett mig orsaker att fortsätta kämpa och orka.

Tack till subjektiv dagvård Celinda Byskata vill rikta ett speciellt tack till samhället för den subjektiva dagvården som hjälpte henne att orka som förälder trots sjukdomen. – Trots att jag har varit sjukledig har barnen fått vara på dagis. Då har jag orkat vara en bra människa och en bra mamma de där timmarna då de är hemma. Hur har hon förklarat det för barnen att hon är sjuk? – Senast i dag frågade min nioåring vad mina mediciner är för någonting och jag förklarade att kroppen är en invecklad mekanism och att också i hjärnan finns det

■■Celinda By­ skata säger att det var en lätt­ nad att börja tala öppet om sina egna upp­ levelser. – Nog var det en be­ frielse på alla sätt och vis!

Hem & skola • 3/2017 •

15

Intervju

ämnen som kan bli i obalans och då kan man bli sjuk. – Inte har jag dramatiserat min sjukdom för de kan ju bli rädda om de inte riktigt kan greppa det. Men man märker på barnen att de förstår på ett helt annat sätt om man kan ta det på deras nivå. Oroar hon då sig för att det hon har är genetiskt, att barnen kanske insjuknar någon gång i framtiden? – Med tanke på hur vanligt psykisk ohälsa är nuförtiden så skulle jag vara orolig också om det inte skulle vara genetiskt. Men jag tror att mina barn, om de råkar ut för någonting liknande, har en helt annan förståelse och kunskap, och förstår att söka hjälp i tid.

Tala öppet i skolan Byskata önskar att man talade mer öppet om psykiska sjukdomar i skolan, för att minska på stigmat som förknippas med dem. – När jag har ställt den frågan, att varför talas det inte om det här, har jag fått till svar att ”om man börjar berätta om de här sakerna, så har sedan alla plötsligt en diagnos.” Lite som att säga att vi inte får tala om homosexualitet, för då är alla mitt i allt homosexuella! Vilken är då de vanligaste fördomarna som folk har beträffande psykisk ohälsa? – Råden som jag fick var i stil med att ”alla har vi det svårt ibland” och ”det är nu så här när man är småbarnsförälder, det hör till, jag var också trött när mina barn var små. Och att ”du kan ju inte ändra på det som har varit, så du ska sluta älta. Tänk framåt. Tänk positivt.” Många har också jämfört mig och min man som lider av en somatisk sjukdom, att ”vad gnäller du för, han är ju sjuk på riktigt!”

Ljusare framtid Efter ett par år på rehabiliteringsstöd ska Byskata nu börja studera på heltid, på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Ett deltidsjobb på en mediebyrå ingår också i planerna. Framtiden ser alltså ljus ut, men det där gränslandet mellan ljus och mörker, det som namnet på hennes blogg syftar på, det kommer alltid att finnas inom synhåll, tror Byskata. – Om man tänker sig att jag har flutit i något slags flod där mitt emellan, och inte nått vare sig den ena eller den andra sidan, så tror jag inte att jag någonsin kommer att vara så pass mycket på den ljusa sidan att jag inte ser den där gränsfloden. Jag kommer alltid att vara så nära att jag ser det där vattnet, men jag tror att jag har sådana redskap redan att jag inte behöver trilla ned i det mera.

16

• hem & skola • 3/2017

Många har också jämfört mig och min man som lider av en somatisk sjukdom, att ”vad gnäller du för, han är ju sjuk på riktigt!”

9L ÀQQV GlU EDUQHQ ÀQQV – också i skolan! EYLI À VNROD

Hem & skola • 3/2017 •

17

Fråga juristen Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@hemochskola.fi

Är det möjligt att välja en annan skola? Fråga: Min dotter skulle gärna gå högstadiet i en annan kommun. Det finns ett högstadium i vår hemkommun, men vår dotter vill inte dit på grund av personliga skäl. Är det möjligt att välja en skola som är på annan ort? Är det vi föräldrar som ska stå för resekostnaderna och kan vi söka ekonomiskt bidrag för dem? ”Bekymrad mamma” Svar: Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning för alla läropliktiga som bor i kommunen. Därför ska alla elever anvisas en närskola eller annan lämplig plats som lämpar sig för undervisning. I de flesta fall bestäms närskolan rätt så långt utgående från hemadress och det geografiska avståndet till

skolan, men närskolan behöver inte alltid geografiskt vara den närmaste skolan. Det är möjligt att anhålla om en plats i en annan skola än närskolan, en så kallad sekundärplacering. Om det finns plats i sekundärskolan är utgångspunkten att eleven har rätt att få en plats där. Kommunen kan dock ställa som villkor för en sekundärplacering att vårdnadshavarna står för transportkostnaderna. Det är också möjligt att anhålla om en sekundärplacering i en annan kommun än hemkommunen, men den kommunen har rätt att prioritera den egna kommunens elever om det finns fler sökande än lediga platser. Anhållan om sekundärplacering är alltid familjens eget val. Om eleven har spe-

cialbehov som objektivt sett förutsätter att eleven går i en annan skola än den som annars skulle vara hans eller hennes närskola, ska kommunen i stället anvisa den andra skolan som elevens närskola med tillhörande transportförmåner. Den grundläggande utbildningen ska vara avgiftsfri, och man kan inte förutsätta att familjen betalar dyrt för något som är nödvändigt för eleven. Eftersom kommunen på detta sätt är skyldig att för varje elev erbjuda och bekosta en fungerande lösning med de skolskjutsar och det pedagogiska stöd eleven eventuellt behöver, är det knappast möjligt att utan särskilda orsaker få ekonomiska bidrag om familjen vill avvika från denna lösning.

BARNKULTUR FÖR STORA OCH SMÅ... Vi arbetar aktivt för att erbjuda vår unga publik ett så brett utbud av kulturevenemang som möjligt. Välkomna in på vår hemsida barnkultur.luckan.fi och ta er en titt på vad vi har att erbjuda.

BARNYOGA / Lördagsgodis 14.10 kl. 13 på LillaLuckan. Viviann Seege leder en yogastund för barn. Barnen bekantar sig med yoga genom övningar där de i sagans värld träffar olika djur. Barnyogan är kostnadsfri men har ett begränsat antal platser. Anmälan skickas till barnkultur@luckan.fi. Längd ca 60 min, ålder 4-8 år. BOKUTGIVNINGSFEST - HÖNANS KALAS / Måndag 30.10 kl. 18 på LillaLuckan. Bokutgivningsfest med intervju, pyssel och högläsning ur boken Hönans Kalas tillsammans med bokens författare och illustratör Nadja Andersson. Ingen förhandsanmälan. Längd ca 90 min, ålder 3 år och uppåt. SVENSKA VECKAN - VEM SKA TRÖSTA KNYTTET? / Söndag 5.11 kl. 12 och 14 på Annegården. Svenska dagen (6.11) uppmärksammas med Teater Kojans teaterföreställning som baserar sig på Tove Janssons bilderbok Vem ska trösta knyttet? Folktinget och Annegården är medarrangörer Annegården, Annegatan 30, Helsingfors, kl 12 och 14. Båda föreställningarna är kostnadsfria men har ett begränsat antal. Biljetter avhämtas på Luckan i Helsingfors eller bokas via barnkultur@luckan.fi. Längd ca 45 min, ålder 4 år och uppåt. BARNENS DAG MED FÄRG / Lördagsgodis 25.11 kl. 13 på LillaLuckan. Den internationella barndagen (20.11) uppmärksammas med Sagateaterns föreställning Färg! Föreställningen handlar om Brokiga som vill måla, kladda och leka med stora färgpytsar. Efter föreställningen får alla små experimentera själva. Hur doftar blå? Hur känns gul och hur låter orange? På plats utnämns även vinnaren av tävlingen Helsingfors barnvänligaste plats av medarrangörerna Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs och UngMartha. Biljetter avhämtas på Luckan i Helsingfors eller bokas via barnkultur@luckan.fi. Begränsat antal platser. Längd ca 60 min, ålder 1-4 år. SAGOSTUND / Lördagsgodis 9.12 klockan 14 på LillaLuckan. Wasa Teater håller en dramatiserad sagostund som passar både mindre och större barn. Sagostunden baserar sig på berättelsen Aja baja Alfons Åberg av Gunilla Bergström. Längd ca 35 min, ålder 3-7 år.

För mer information se barnkultur.luckan.fi 18

• hem & skola • 3/2017

2017

Recept

Foto: Karin Lindroos

Mellanmålskex med tranbär Ca 40 stycken. 6 dl 2 dl 1 dl 1 dl 1 dl 1 tsk ½ tsk 1 krm 2 dl 2 dl

havregryn speltmjöl eller vetemjöl torkade tranbär solrosfrön råsocker vaniljsocker bakpulver salt rypsolja vatten

1. Skär tranbären i mindre bitar. 2. Blanda de torra ingredienserna i en skål tillsammans med tranbären. 3. Tillsätt olja och vatten. 4. Rör om till en jämn smet. 5. Klicka ut högar på plåt med hjälp av två skedar. 6. Platta ut högarna. Kexen breder inte ut sig i ugnen. 7. Grädda i ca 10 minuter i 200 grader tills kexen fått en fin gyllenbrun färg.

Tips Kexen är perfekta att ha med sig till skolan som mellanmål.

Recept: Ungmartha.

Jujja och Tomas Wieslander – Sven Nordqvist:

PR I FE EMIÄR BRU 201 ARI 8

MAMMA MU OCH KRÅKAN

Regi: Olka Horila För barn i åldern 3 år och uppåt. Speltid 45 min. Vi uppträder på beställning på daghem, skolor och andra evenemang med pjäserna; Lantmusen och Stadsmusen, Dunderdino, Guldlock och de tre björnarna, Spökstök och Kanin Dunboll. Förfrågningar och bokningar på teaterns kontor vardagar kl. 8.00 – 16.00, tfn 09-4391 220, hevosenkenka.fi, lippu.fi, e-post: hevosenkenka@hevosenkenka.fi

Johannebacken 2, 02200 ESBO

Klassresa till ÅLAND Upplev spännande äventyr på klassresan till Åland! Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr för hela klassen.

Grundpaket 2 dagar från 80 €/person

Läs mer på www.alandsresor.fi

Tel. 018-28 040. info@alandsresor.fi www.alandsresor.fi facebook.com/alandsresor Hem & skola • 3/2017 •

19

■■Klassrum­ men skiljs åt av en vägg där den svarta tavlan hänger, än­ då råder det lugn och ro i klassen.

Här råder disciplin, Gatorna i Kyoto är fulla av människor, många av dem är skolbarn i uniform i olika färger. I Japan är skoluniformen en viktig del av identiteten, den signalerar tillhörighet och gemenskap. 20

• hem & skola • 3/2017

hänsyn och respekt Jag får besöka olika klasser mellan ettan och sexan i en privat skola i Kyoto, lågstadieskolan Ritsumeikan, som funnits i 12 år. En vanlig skoldag i Japan börjar klockan 8 med en morgonsamling där barnen hälsar på sin lärare. Efter det går barnen igenom

hemläxorna från dagen innan för att strax därefter börja den första av de sex eller sju lektioner de har under dagen. – Jag gillar matematik mest, men också japanskatimmen, säger en glad sexårig flicka som precis börjat i ettan.

Text och foto: Paola Dadda

➜ Läs mera

Hem & skola • 3/2017 •

21

Den glada flickan berättar att hon stiger upp klockan sex varje morgon, äter morgonmål och går till tåget för att hinna till skolan till klockan åtta. Skoldagen slutar klockan tre på eftermiddagen, efter det tar hon tåget tillbaka hem tillsammans med några kompisar.

Programmering av robotar Barnen i Japan börjar i ettan det år då de fyller sex år före utgången av april. Det är ett långt skolår med sex skoldagar i veckan om de går i en privatskola så som Ritsumeikan, och fem dagar i veckan om barnen går i en kommunal skola. I de flesta kommunala skolor är barnen i skolan sex timmar per dag medan skoldagen kan vara åtta timmar lång i privata skolor. Sommarlovet är cirka sex veckor långt och barnen har också en vecka ledigt under vintern och en till under våren. Oftast får barnen läxor också över loven. Alla årskurser har eget klassrum där man håller all undervisning förutom specialundervisningen, så som bland annat laboratorieexperiment eller programmering av robotar. Det sistnämnda finns med som nytt ämne i läroplanen sedan ett par år tillbaka. I de flesta fall finns det en lärare som undervisar i alla ämnen och klasserna har cirka 40 elever eller fler per klass. – Det är många föräldrar som föredrar privata skolor för sina barn, då får barnen så många fler möjligheter, säger Karin Shuehiro, lärare i Ritsumeikan.

Serverar och städar Utöver den vanliga undervisningen skall barnen ta del i en rad praktiska sysslor under skoldagen: förbereda och hjälpa till med att servera mat och att städa klassrummet och korridorerna. I privata skolor som Ritsumeikan får barnen mat i skolan, i de flesta kommunala skolor tar barnen med mat hemifrån. Barnen serverar sina klasskompisar mat och äter vid pulpeterna medan de diskuterar och umgås. Efter maten, som en ritual som ser ut att vara lika självklar som rolig, tar barnen fram moppar och trasor och börjar städa borden, golvet och alla ytor. Barnen städer golvet för brinnkära livet, de varvar moppandet med skratt. I Japan vill man lära barnen att ta ansvar för sin skolmiljö. Den japanska undervisningen strävar efter att ge barnen en gemensam värdegrund och gemensamma etiska normer. Kulturen är hövlig och både vuxna och barn är påfallande artiga. Under matematiktimmen löser barnen problem på tavlan och förklarar sitt resonemang. Läraren berättar att man bättre kommer ihåg det man lär sig om man förklarar saken för andra.

22

• hem & skola • 3/2017

Rasterna i Ritsumeikan är tio minuter långa och barnen kan då springa omkring i skolan eller ute på den enorma idrottsplanen med gräsmatta och lekplats. Barnen skrattar och leker högljutt, det ser så vilt och roligt ut att man får lust att rusa fram och leka tillsammans med dem. När det ringer in blir det tyst igen. Det är svårt att förstå hur en sådan harmoni och koncentration är möjlig med tanke på

att det inte finns sidoväggar i korridoren. Klassrummen skiljs endast åt av en vägg där svarta tavlan hänger. När skoldagen är slut åker barnen hem, men hemma får de fortsätta studierna. De har nämligen med sig hemläxor för minst en halv timme per dag. Jag väntar på tåget som för mig tillbaka till centrum av Kyoto, där jag igen möter dessa glada barn i olika uniformer.

■■Rasterna i Ritsumeikan är tio minuter­ långa, då kan barnen leka på den stora idrottsplanen där det också­ finns en lek­ plats.

Fakta

Skoldagen är med sina minst 6 timmar per dag en av de längsta i hela världen.

Skolåret i Japan börjar i april och slutar i mars följande år.

Till skolornas undervisning hör förutom vanliga ämnen också traditionell japansk konst, såsom kalligrafi och haiku-diktning.

Skolsystemet i Japan består av lågsta­ diet som är 6 år, högstadiet 3 år, gymnasiet 3 år och universitetet 4 år. I Japan har barnen läroplikt i 9 år (låg­stadiet och högstadiet).

Att gå i privatskola kostar cirka 15 000 euro per år, medan kostnader för den kommunala skolan är ca 3 100 euro per år. Hem & skola • 3/2017 •

23

Kolumn

”

När blev det här med barnkalas – något som borde vara en glad tillställning – ett problem och minerad mark? Varför är det inte självklart att alla ska med?

■■En statusuppdatering på Facebook i början av sommaren. En vän undrar hur hon ska förklara för sitt barn att han inte kan gå på klasskompisens kalas, eftersom han inte är bjuden. Vad finns det för svar på frågan ”Mamma, varför är inte jag bjuden”? Jag som har egna erfarenheter av att växa upp med utfrysning och mobbning ryser. När jag läser kommentarerna växer ilskan. Det har tydligen inte blivit ett dugg bättre på trettio år. Förnumstiga påpekanden att barn minsann själva ska få välja sina gäster, att stökiga ”problembarn” bara förstör, att det är för dyrt och omständligt att bjuda in alla i klassen. Jag undrar hur de här föräldrarna talar om vänskap med sina barn? Jag undrar hur de är i arbetslivet, hur deras egen barndom var. När blev det här med barnkalas – något som borde vara en glad tillställning – ett problem och minerad mark? Varför är det inte självklart att alla ska med? Jag kan gå med på att bjuda antingen alla pojkar eller alla flickor i en klass, men att utesluta en eller ett par? För det är inte barnet som bjuder på kalas – det är föräldrarna. Nu kanske du invänder att livet är orättvist. Dessutom­ kanske du bor trångt och inte har råd att ordna stora barnkalas. Jag förstår dig. Inte heller jag har ett välfyllt kalaskonto eller bor stort, men vi måste utgå ifrån att alla människor är lika mycket värda och att alla är välkomna. Det är vår skyldighet som föräldrar att visa det i alla sammanhang – också på privata barnkalas. Annars faller vackra ord om demokrati, allas lika värde och gemenskap platt. Det finns heller ingen orsak att skynda på barnens vetskap om livets tuffa realiteter. Besvikelser och utanförskap kommer de att stöta på vad det lider. Jag önskar att vi föräldrar lyfter blicken och tänker några varv extra på vad vi för vidare i världen. Det är vuxnas ansvar och angelägenhet att se till alla barn är välkomna – särskilt den som är ensam, stökig, busig, nyinflyttad. Man kan naturligtvis inte tvinga barn att tycka om någon, men det är vår skyldighet att lära våra barn kompisskap och empati. Att alla får vara med och är välkomna. Det gäller i skolan, på bjudningar och resten av livet. Det kallas respekt och medmänsklighet. Mitt barn skulle inte få väl-

24

• hem & skola • 3/2017

ja bort någon eller några ”jobbiga” kompisar till sitt kalas. Det är kanske just de barnen som behöver känna sig mest välkomna. Det finns lösningar på kalasproblemet. Det gör det alltid. Det behöver inte vara komplicerat eller ens dyrt att ordna ett kalas där alla i gruppen är välkomna. Skippa de dyra leklanden. Ordna kalaset tillsammans med någon annan familj för att få ned kostnaderna. Det finns allmänna lokaler att hyra för en rimlig summa, om man inte har möjlighet att vara hemma. Tårtorna behöver inte vara specialbeställda från ett lyxbageri. Det behövs inte dyra leksaks- och godispåsar till var och en. Eller håll kalasen inom ramen för dagis och förskoleverksamheten i stället. Sänk ribban och alla med i stället. Huvudsaken är att det är roliga tillställningar – för både stora och små. Föräldrar som tillåter sina barn att välja bort några i klassen är medskyldiga till mobbning och måste inse detta. Nästa gång kan det vara deras barn som utsätts för detta hems­ka, ofta livslånga trauma som säger ”DU duger inte, DU är inte välkommen.”

Ylva Larsdotter bibliotekarie och skribent

Foto: Patrik Lustig

Föräldrar – sluta upp med kalasmobbningen

SIBELIUSUTSTÄLLNING INSTRUMENTUTSTÄLLNING KONSERTER under vår- och höstsäsongen

En tvåa eller en herrgård? Hitta hemförsäkringen som passar dig bäst, utan onödiga kostnader. HQNMUCO ŭ

1.2.2017– 7.1.2018

– dirigenter som musikförmedlare 1917 – 2017 MUSEET ÖPPET: Vår- & höstsäsong 1.2–30.4, 1.9–30.11. | ti – sö 11–16 Onsdagar konsert kl. 19, biljetter från kl. 18 Sommaren 2.5–31.8. | ti & to – sö 11–16, ons 10 –18 Vintern 1.12.2017–7.1.2018 | ti – sö 11–16

Att köpa en försäkring hos Folksam är enkelt. Vi talar klarspråk i försäkringsärenden, vare sig du kontaktar oss per telefon, på nätet eller ansikte mot ansikte. Lätt som en plätt!

Biskopsgatan 17, Åbo | www.sibeliusmuseum.fi

5(76 6725$ -8%,/(8063- 6 Ř (/(9(5 6(5 /$1'(7 %/, 6.2/20%8'

$9 &+5,672))(5 0(//*5(1 Ř 5(*, 0$5,$ /81'675 0

63(/3(5,2' Ŏ BOKA BILJETTER VIA SVENSKA TEATERN ELLER LIPPU.FI Svenska Teaterns biljettkassa är öppen måndag–lördag 12–18 samt 1 h innan föreställningen börjar, tel. (09) 6162 1411 8<66#302-2+V 1Ê2&!+g(8'&!+ g ¤T ;'£W l m ¤ ¤ j -66<W(-V 1Êg£Ø g T 9Ø g ¥T ;'£W ¤ l T ¥ c1-2 £9!m

svenskateatern.fi

Hem & skola • 3/2017 •

25

Aktuellt

Barns ensamhet ska tas på allvar ”Ingen ser mig.” ”Jag har ingen att prata med.” Det här är kommentarer forskaren Niina Junttila oroväckande ofta hör. Hon menar att barns ensamhet är allvarligare än många förstår. Text och foto: Pamela Friström

– Ibland säger människor att det bara är bra att vara ensam då och då. Men då handlar det om att få vara för sig själv, och det kan man vara utan att känna sig ensam. Verklig ensamhet är att man saknar riktiga vänner, och att man mår dåligt av det, säger Niina Junttila. Junttila, som är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo universitet, har forskat i barns och ungas ensamhet i 18 år. Hon talar om två former av ensamhet, social och emotionell ensamhet. Social ensamhet är att man inte har någon att umgås med, medan emotionell ensamhet är känslan att det inte finns någon som förstår en, lyssnar på

26

• hem & skola • 3/2017

en, någon man kan lita på. – Jag har intervjuat tusentals barn, och många av dem vittnar om att ”ingen ser mig” och ”ingen bryr sig om mig”. Det är det som är emotionell ensamhet och det är också den värsta formen av ensamhet, säger Junttila. Hennes forskning visar till exempel att pojkar ofta är emotionellt mer ensamma än flickor. – Vi tänker kanske stereotypt att pojkar inte behöver någon bästis, att de är nöjda med sitt fotbollslag. Men när pojkar anonymt får berätta hur de känner vittnar de om att de saknar nära vänner. Flickor är

mer benägna att klaga över sin ensamhet, och då kan man också göra någonting åt det, säger Junttila.

Vart femte barn Omkring 20 procent av de finländska barnen upplever emotionell ensamhet någon gång under sin skoltid, och 10 procent längre än ett år. Enligt Niina Junttila har antalet ensamma barn inte ökat nämnvärt de senaste åren, men det verkar som om problemet har blivit allvarligare till sin natur. Hon nämner den senaste nationella ungdomsbarometern där 9 procent av ungdo-

Fakta Så här kan du hjälpa ett ensamt barn: • Stöd barnets sociala och sociokognitiva förmågor genom att stöda barnet i sociala sammanhang, vara en förebild, ge barnet sociala modeller, gå med i leken och visa hur man tar kontakt med andra. • Ge barnet fler sociala kontakter, till exempel eftis, klubbar och hobbyer. • Attitydfostran. Uppmuntra andra att uppmärksamma och inkludera sådana som verkar ensamma. Hjälp dem förstå att vem som helst kan råka ut för att bli ensam. • Ändra negativa tankemönster. Ensamhet påverkar i längden barnets självbild och leder till att barnet börjar se på omvärlden genom ”ensamhetens glasögon”. Prata med barnet, förklara att det kan finnas andra orsaker till att klasskamrater fnissar på lektionen eller knuffas i matkön än att de vill illa. Hjälp barnet inse att deras egna tolkningar kanske inte stämmer. Ta hjälp av professionell terapi om det behövs.

marna svarade att de inte känner samhörighet med sin familj, 14 procent svarade att de inte känner samhörighet med vänkretsen och 44 procent svarade att de inte känner någon samhörighet med det finländska samhället. – Det är någonting som händer i samhället när så här många ungdomar känner att de inte har en plats i vår gemenskap. Det är oroväckande, säger Junttila.

Små saker kan göra skillnad Junttila framhåller att det går att få hjälp, men det behövs vuxna som frågar, som lyssnar, som tar de här barnen och ungdomarna på allvar. Det kan vara en förälder, en lärare, en kurator, en psykolog eller någon annan vuxen man litar på, säger Junttila. – Barn som varit ensamma länge behöver stöd. De kan behöva uppmuntran och handledning i sociala sammanhang, och de kan behöva prata med någon som hjälper dem att se förbi sina negativa tankemönster. Det finns också många rent konkreta saker man i skolan kan göra för att förebyg-

ga ensamhet, och det behöver varken vara dyrt eller komplicerat. Junttila nämner en lyckad satsning på en fiskeklubb i en skola i Nådendal. – Där är det ingen som säger åt eleverna att de ska umgås och prata med varand­ra, utan man bjuder dem helt enkelt till fiskeklubben. När de sedan sitter där i tre timmar med metspö i hand kommer pratet och gemenskapen så småningom, säger Junttila. Ett annat lyckat exempel kommer från en skola i Österbotten som startade en kompiskiosk där äldre elever erbjuder yngre ele­ver sällskap på rasten. Vill någon ha en kompis att hoppa rep eller sparka boll med, går man till kiosken och beställer en. De äldre eleverna känner sig stolta över det viktiga arbete de gör, och alla som vill får sällskap, berättar Junttila. – Det här är något föräldraföreningar kunde fundera på, vad man kunde göra för att alla ska känna sig välkomna i gemenskapen. Små saker kan göra en enorm skillnad, säger Junttila.

■■Det är viktigt att göra något åt ensam­ heten innan den blir kronisk, säger Niina Junttila som forskar i barns ensamhet. Hem & skola • 3/2017 •

27

Aktuellt

■■Klassföräldern Katarina von Nu­ mers-Ekman (t.v.), klassförestånda­ ren Katja LångvikBucher och elever­ na Wilhelm Parvi­ nen (t.v.) och Ed­ vin Ekman äter av pizzan som elever­ na och föräldrarna gjorde tillsammans under klass 7 a:s pizzakväll i maj.

28

• hem & skola • 3/2017

Intresset för att engagera sig som klassförälder är större i de lägre klasserna, det vittnar både föräldrar och lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt om. Men klassföräldrar behövs också i de högre klasserna. I Winellska skolan ordnade man en pizzakväll i slutet av förra läsåret. Text och foto: Malin Wikström

Klassföräldrar behövs också då barnen blir äldre I Winellska skolans sal för huslig ekonomi i Kyrkslätt håller elever, föräldrar, klassföreståndaren och klassföräldrarna på att breda ut fyllning på färdiga pizzabotten. Klass 7a har fått 100 euro från skolans Hem och Skola-förening för att köpa ingredienser till pizzorna och bjuda in till pizzakväll. En av pizzabagarna är Johan Torsner, som har en dotter i klassen och själv är klassförälder. – Min dotter kom från en mindre lågstadieskola i Bobäck till sjuan här i Winellska och jag tyckte att det var ett bra tillfälle att vara aktiv som förälder. Det är roligt att göra något och roligt att följa med vad som händer i barnens liv. Man förstår deras vardag bättre. Torsner ser att behovet av att engagera sig finns också då barnen blir lite äldre. – Behovet av klassföräldrar finns också i de högre klasserna, men det glöms kanske lite bort. Barnen rör sig lite på ett annat sätt och det är bra att hålla koll på umgänget och lära känna föräldrarna till kompisarna, det har ett värde.

Flera som delar Petra Ekberg-Kontula är en av klassens tre klassföräldrar. Hon tycker inte att klassföräldraskapet är särskilt betungande. – I lågstadiet skulle vi samla in pengar till lägerskolor, men nu i högstadiet kan man inte säga att det här belastar en på något sätt. Det här är det första evenemanget vi har ordnat i år, men vi koordinerar också klassens uppgifter till första maj-jippot, som är en stor grej för vår skola. Petra Ekberg-Kontula upplever att kontakterna till andra barns föräldrar blir färre då barnen blir äldre, också därför är det viktigt att engagera sig. – Det alltid lite svårt att få ihop klassföräldrar, man kunde kanske understryka att man ska vara tillräckligt många klassföräldrar i en klass. Om man är flera som delar på det är det bara roligt, säger Ekberg-Kontula.

Fakta Hem och Skola driver i höst en klassföräldrakampanj och har producerat nytt material för klassföräldrar. Materialet finns på förbundets sajt. Hem och Skolas definition av att vara klassförälder är att vara trivselansvarig, att fungera som en kontaktlänk mellan klassens föräldrar och klassens lärare eller klassföreståndare, och att fungera som kontaktlänk till skolans Hem och Skola-förening Uppdraget kräver ingen formell kompetens. Klassföräldraskapet innebär att man ställer upp för att tillsammans med klassläraren/klassföreståndaren jobba för ett gott klimat och gemenskap i klassen. Klassföräldrarna kan ta initiativ till sociala evenemang. För att alla ska kunna delta ska aktiviteterna inte innebära en stor kostnad. Man kan fråga Hem och Skola-föreningen i skolan om de har möjlighet att ge bidrag. Klassföräldrarna ska förmedla information om olika klassevenemang till alla föräldrar i klassen. Som klassförälder bör man göra det till en hederssak att aldrig tala illa om andra föräldrar, om den ”som aldrig ställer upp” eller ”som borde ha kommit”. Klassföräldrarna kan delta i planeringen av föräldramötena tillsammans med läraren. Som kontaktperson till en Hem och Skola-förening för klassföräldern information vidare till de övriga föräldrarna i klassen. Klassföräldern kan också förmedla föräldrars önskemål och idéer vidare till föreningen. Man kan delegera uppgifter åt andra föräldrar. Alla föräldrar i klassen har lika stort mandat att ta initiativ till olika typer av verksamhet.

Katarina von Numers-Ekman har trillingar och har haft som mål att vara klassförälder en gång i varje barns klass. Nu är det klass 7 a:s tur. – Det var lite mycket då de gick i femman och alla skulle på olika lägerskolor. Då samlade vi in pengar och det var en utmaning att hålla reda på vilka teaterbiljetter som skulle redovisas vart. I den här klassen finns alltså tre klassföräldrar, något som klassföreståndaren Katja Långvik-Bucher är tacksam över. Hon har upplevt att intresset för att engagera sig som klassförälder svalnar i högstadiet. – På femman och sexan åker barnen på lägerskola och då är många föräldrar hemskt engagerade, man blir kanske lite trött när barnen kommer till sjuan. Jag har själv varit klassförälder i mina barns klass och där var det mycket svårare att engagera föräldrar i högre klasser. Barn upplever kanske också att föräldrarna är pinsamma och vill därför inte att föräldrarna ska engagera sig.

Lägre tröskel att ta kontakt Katja Långvik-Bucher påpekar att det inte är klassföräldrarna som ska ordna allt, utan att de är kontakten mellan skolan och föräldrarna. – Det är jättetrevligt att det ordnas evenemang som den här pizzakvällen, det är också viktigt att som lärare känna föräldrarna i sjuan till nian. Det är mycket lägre tröskel att ta kontakt med föräldrarna då. Att det finns klassföräldrar i en klass är ingen självklarhet. – Jag har varit med om att det inte funnits föräldrar som har velat ställa upp som klassföräldrar, och det måste ju ske på frivillig basis. Jag fick själv jättemycket ut av det då jag var klassförälder, jag fick lära känna mitt barns klasskamrater och föräldrar. Vi hade ett bra gäng och jag upplevde det inte alls som betungande, men nu har ju alla så jättemycket med barnens hobbyer och är engagerade i dem. Hem & skola • 3/2017 •

29

Bibliotekarien tipsar

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas nya läsinspiratör. Hon är förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.

Att läsa med de yngsta

För högläsning

För ungdomar

Nyckelknipan, text och bild Sanna Mander. (Schildts & Söderströms 2017)

Boken om Brune, text av Håkon Øvreås, illustrationer av Öyvind Torseter, översättning Sofia Nordin. (Rabén & Sjögren 2015)

Ordbrodösen, text Anna Arvidsson. (Rabén och Sjögren 2017)

■■Aldrig tidigare har ett besök hos grannarna varit lika spännande som nu! Denna bilderbok lockar till läsning om och om igen med sina intressanta figurer, fantasifulla och humoristiska rim samt alla detaljerade bilder som även den vuxna läsaren njuter av! Vi får stiga in i många hem och lära känna olika människor och familjer. Vi träffar ett vanligt barn, en prinsessa och en ensamvarg, siamesiska tvillingar, vilda ungar och många andra. Bokens samtliga uppslag fascinerar både små och stora och lockar till samtal om olika slags barn och vuxna, om drömmar, känslor men också om språket.

■■Brune, som är den norska poeten Håkon Øvreås första barnbok, vann år 2014 Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris. I boken får vi ta del av barns förmåga att skapa fantastiska överlevnadsstrategier när de skall tackla svåra situationer. Eller vad sägs om Rune som när nattens mörker sänker sig förvandlas till superhjälten Brune som inte längre behöver vara rädd för någonting? Boken om Brune, är en varm berättelse om vänskap, vardagsmagi och svårigheter i att vara barn samtidigt som den är full av humor.

Klassresa till Åland!

■■Ordbrodösen är Anna Arvidssons debutroman för unga vuxna. Ordbrodöser är kvinnor tillhörande en säregen släkt som har en magisk förmåga att med hjälp av det skrivna ordet styra sin omvärld. Magin träder i kraft den dag kvinnan fyller 18 om alla regler och begränsningar som tillkommer ordbrodöserna har fullföljts. Alba har vuxit upp i vetskap om att hon är en av dessa. Efter ett överraskande resultat i inträdesprovet, hamnar flera personer i hennes omgivning i omedelbar fara. Läsaren sugs med i den spännande berättelsen där det skrivna ordet blir en förutsättning för överlevnad.

Nu också för utbyte med finska klasser

Nu är det dags att boka årets klassresa till Åland. Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

30

• hem & skola • 3/2017

Läs mera på: www.alandhotels.fi tel. 018 15 555 • info@alandhotels.fi

www.skolkontakt.fi

Aktuellt från förbundet Är du klassförälder? ■■Grattis, det är ett viktigt uppdrag! Du kan tillsammans med klassens lärare bidra till en bra sammanhållning och gemenskap i klassen. Det är också viktigt att klassens föräldrar lär känna varandra och varandras barn, det ökar tryggheten och trivseln i klassen. Vår klassföräldrakampanj vill inspirera och stödja dig i din roll. Vi har bland annat en ny Klassförälder och en film som du hittar på www.hemochskola.fi/material Hem och Skola pop up ■■Under höstterminen kommer vi att inbjuda klassföräldrar, föreningsaktiva och skolfolk till regionala Hem och Skola pop up-träffar. Håll utkik efter informationen om när det ordnas en pop up i din region och kom och inhämta inspiration. Hem och Skola-kläder och prylar ■■Via webbshopen Printmotor kan du nu beställa Hem och Skola-grejer: printmotor.com/hemochskola/. Det finns också kläder för klassföräldrar!

Tidningen Hem & skola Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland rf. Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande. Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888. Layout: Pia Ahlberg. Pärmbild: Marcus Rosenlund. Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av ele­verna. Tryckeri: KTMP, Korsholm 2017. Upplaga: 36 000. Årgång: 44. Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Den nationella Hem och Skola-dagen 29.9 ■■Fredagen den 29 september firar vi igen den nationella Hem och Skola-dagen. Över hundra svenskspråkiga skolor deltar i höst. Är din skola en av dem? Många skolor väljer att välkomna föräldrarna till skolan just den dagen. Sångbok till högstadieelever ■■Högstadieeleverna får nu under höstterminen en sångbok med titeln Sagoland eller Paradis – Sånger från och om Finland”. Det är ITLA, Stiftelsen för självständighetsjubileets barnfond, som skänker eleverna varsin sångbok. Boken innehåller ord till många kända finländska sånger och en del av sångerna är på svenska. Syftet med boken är inspirera till sång och tillfällen där både barn och äldre kan mötas i allsångens tecken.

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhets­ledare

maarit westerén informatör

Malin wikström redaktör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770. E-post: hemochskola@hemochskola.fi. Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

■■Förbundet Hem och Skola är en centralorganisation för föräldraföreningar. Vi har över 270 medlemsföreningar som verkar vid svenskspråkiga skolor och dagis. Mera information finns på www.hemochskola.fi.

Gnurf

Hem & skola • 3/2017 •

31

Fem frågor

Kapellby Hem och Skola-förening i Lappträsk satsar på teater och slalom för att förgylla elevernas skolvardag. Föreningen är aktiv under läsåret och samlar in pengar bland annat genom att stöpa ljus som säljs på den lokala julmarknaden. Text: Malin Wikström • Foto: Henrik Lund

Kapellby satsar på kultur och musik Kapellby skola är en skola med cirka 85 elever från förskolan till sjätte klass, belägen i Lappträsk kyrkoby i östra Nyland. Hem och Skola-föreningen har en styrelse på sex personer där Carina Lund är ordförande. Vad har ni satsat på i er för­ ening? – Vi har vissa traditionella evenemang som vi ordnar: en slalomdag till Kokonbacken i Borgå, så att hela skolan får åka slalom, och en teaterresa till antingen Esbo eller Helsingfors så att eleverna får gå på teater. I år har vi också varit med i skolans jubileumssatsning då Finland fyller 100, varje månad ordnas något speciellt i anslutning till jubileet. Under ett evenemang bjöds föräldrar och mor- och farföräldrar in för att tillsammans med barnen göra hundra fågelholkar. Sedan fick varje barn en holk. Vi deltar också i årligt återkommande lokala evenemang, till exempel i julmarknaden, påskbasaren och vårmarknaden. Vi har i flera år stöpt ljus hemma hos en familj, både barn och föräldrar har stöpt tillsammans och sedan har ljusen sålts på marknad. Det har varit väldigt lyckat. Varje år ordnar vi också ett Halloweendisco, det har blivit tradition och sådant som barnen gillar. Vi ordnar också ett vändagsdisco tillsammans med Kirkonkylän koulu. Nu senaste alla hjärtans dag gav föreningen ett hjärta till varje elev, på hjärtat fanns en liten text, typ ”ge en kram till någon”, eller ”säg hej till någon”. Vi samlar in pengar genom att ansöka om stipendier, och genom att sälja olika produkter, till exempel kex och godis. Hur väljer ni vad ni ska satsa på? – Vissa saker är tradition, så som sla­ lomresan, men vi vill också satsa på kultur i form av teaterresorna. Skolan satsar mycket på idrott, man har till exempel bytt ut morgonsamlingen mot en morgonlänk då hela skolan samlas och går eller springer en viss rutt, en gång i veckan, året om. Då har vi istället velat satsa på kultur och musik. Förra året köpte vi instrument till skolan, och om jag fortsätter som ordförande ser jag gärna att vi

32

• hem & skola • 3/2017

■■Carina Lund är ordförande för Kapellby Hem och Skola-förening i Lappträsk.

har någon form av musikprojekt. Vi skulle kunna ordna någon form av workshop med musiker, så att barnen får prova på olika instrument. Hur mycket jobbar ni i styrelsen? – Vi som sitter i styrelsen är väldigt engagerade. Vi har möten en gång i månaden och i styrelsen kan man sitta i max två år. Halva styrelsen byts ut varannat år, på så sätt får vi in nya energiska styrelsemedlemmar. Och i och med att halva styrelsen byts ut och halva sitter kvar strävar vi efter att det finns både erfarna och nya i styrelsen. Men trots att styrelsen är väldigt engagerad har vi har också sagt att det inte är meningen att det bara är sex personer som ska jobba för föreningen.

Hur engagerar ni föräldrarna i verksamheten? – Vi kommunicerar med föräldrarna via Wilma och via klassombuden. År efter år märker man att det är ungefär samma människor som är aktiva och som tycker att det är roligt att engagera sig. De flesta föräldrar är nog aktiva på något sätt, genom att donera lotterivinster eller delta i basarerna. Varför är du själv med? – Jag tycker att det är roligt att vara med och ge det där lilla extra till ele­ verna. Jag vill också förmedla till barnen att vi har ett bra samarbete med skolan. Jag tycker inte att det tar mycket tid, det känns inte så då man gör något man tycker om.