Hem&skola Nr 2 2014

&

He m s k ola Nr 2/14 • Årgång 41 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■”Språkkunskaper

kommer inte gratis” ■■Vem är din

vardagshjälte?

■■Tidsbrist plågar barn

och vuxna ■■God planering ger

lyckad lägerskola ■■Var är papporna?

■■Dagisföräldrar

organiserar sig

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Livet är farligt ■■Begreppet curling har funnits redan i många år. Först lanserades det som ett li­ te ironiskt ställningstagande mot alltför mycket skyddande av barnen, men ingen tycks ha tagit utropstecknen på allvar. Cur­ lingen fortsätter och vi fortsätter att vadde­ ra våra barns liv, från det de föds tills, ja hur länge som helst.

Det kan inte vara sunt. Livet är farligt i sig och det gäller att kunna orientera sig i till­ varon på olika sätt.

Att bespara sina barn besvikelser är att göra dem en björntjänst. Saker kommer att göra ont både fysiskt och i själen och man måste lära sig hantera det.

När mina barn var små läste jag en liten bok om hur indianer i Sydamerika uppfost­ rar sina barn: De ser sig aldrig om, än mind­ re springer efter sina barn, utan utgår från att de följer efter.

Det var en klok lärdom för mig, även om jag i ögonvrån såg till att mina barn inte in­ te blev påkörda av bilen. Men de fick klätt­ ra och falla och lära sig att ta ansvar för sin egen kropp.

Vidar Lindqvist

Eleven i centrum vartannat år?

■■Pedagogik är inte en exakt vetenskap, men det finns ändå en hel del tillförlit­ lig forskning om vilka insatser i skolan som är mer framgångsrika än andra när det gäller att förbättra elevers lärande och studieresultat.

Man vet att satsningar på arbetsro och ett gott uppförande i klassrummet ger resultat. Goda mellanmänskliga relatio­ ner, ett socialt stöd av lärare och klass­ kamrater och mångsidiga satsningar på elevernas läsfärdigheter banar väg för skolframgång.

Elevbedömning och återkoppling till prestationer har också en stor och posi­ tiv inverkan på elevernas studieresultat.

Att vi hos oss ger betyg redan i årskurs 1 är en av flera bidragande orsaker till att våra barn, globalt sett och än så länge, klarar sig så bra.

■■Allt detta är något som skolan kan och ska ta hand om. Men det finns ock­ så en hel del kunskap om vad vi föräld­ rar kan göra. Vi vet att den allra bäs­ ta garanten för goda studieprestationer

är att vi föräldrar engagerar oss i våra barns skolgång. Det är viktigt att vi för­ äldrar intresserar oss för det som hän­ der i skolan och att vi har förväntning­ ar på våra barn och deras studieresul­ tat. En förutsättning för att vi ska kun­ na göra det är en aktiv och öppen dialog med lärarna i skolan. De är rätt få barn, i synnerhet bland de lite äldre, som frivil­ ligt inbjuder oss att vara delaktiga i de­ ras skolgång. Här får vi bara lov att själ­ va vara den aktiva parten om situatio­ nen så kräver.

verkligt engagemang. En närmare ana­ lys av resultaten är ännu ogjord men det första intrycket ger vid handen att det är hög tid att göra föräldramöten mera att­ raktiva för föräldrarna. Kommer föräld­ rar inte på dagens föräldramöten måste skolan fundera på hur mötena ska se ut för att bli intressanta och givande. Det blir inte bättre av att klaga över dålig uppslutning. Goda inspirerande model­ ler finns redan och ett sätt att göra mö­ ten givande för alla parter är att planera dem i samråd med föräldrarna.

■■I detta nummer av tidningen presen­ teras FöräIdrabarometern som är en färsk undersökning bland föräldrarna med barn i den svenskspråkiga skolan.

Nästan 2 000 föräldrar besvarade enkä­ ten vilket innebär att Förbundet Hem och Skola nu klart kan ringa in föräldra­ opinionen i många frågor.

En av de ställda frågorna var hur för­ äldrar önskade utveckla föräldramö­ ten. Vi fick sammanlagt 472 öppna svar på den här frågan vilket vittnar om ett

■■Utvecklingssamtal som i de allra fles­ ta kommer erbjuds föräldrar och barn 1–2 gånger per läsår, är ett ypperligt till­ fälle för oss föräldrar att både ge och få och framför allt bli delaktiga i våra barns lärande. Det är synd att det ännu i dag finns kommuner som bjuder in för­ äldrar till dessa samtal endast vartannat år. Vilken är den signal man då vill sän­ da till elevens föräldrar?

Micaela Romantschuk

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

verksamhetsledare

■■Säkerhets- och trygghetstänkandet har slagit djup rot i det västerländska samhället och man försvarar sig med att världen har blivit farligare.

Men forskning visar att den inte har det.

Däremot har rädslan för att något skall hända blivit mycket mer påfallande.

I norra Wales finns en mycket populär lekplats som kallas The Land. Den ser ut som en lagringsplats för allt möjligt skrot.

Där får barnen härja ganska fritt. Det finns några vuxna som håller ett öga på dem, men ingriper inte i onödan. Barnen kan göra upp eld, snurra gamla däck i vattnet, svinga sig i rep över en bäck – och älskar det. Den här lekparken är raka motsatsen till de lekparker som fyller alla EU-direktiv.

■■Man kan fråga sig vad som händer med barn som aldrig har fått pröva sina gränser, som inte har kunnat leka och röra sig utan att hela tiden ha ett vuxet vakande öga på sig. Kan det vara sunt att barnens hela vak­ na tid är fullproppad med aktiviteter som vuxna tycker att är bra för dem? Vad hän­ der med deras tilltro till sig själv, glädjen över att övervinna problem, rädslor och be­ svikelser? Vad händer med fantasin?

Vi har inte facit på hand ännu, men jag slår bakut och protesterar mot ett strömlin­ jeformat samhälle där alla tänker lika – och i värsta fall lika tråkigt.

Släpp barnen loss – det är vår! Låt dem vara ute på gården, i skogen, på ”farliga” ställen. Låy dem bygga kojor och klättra i träd – och låt dem ha sina hemligheter.

Tua Ranninen

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2014.

Upplaga: 36 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb,

Ansvarig utgivare: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Kim Malmberg.

Pärmbild: Foto: Leif Pietilä.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

heidi harjuluukkainen ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

”Språkkunskaper kommer inte gratis” – Jag hoppas kunna dela med mig av min kunskap i sakfrågor, samtidigt som jag kommer att lära mig mycket. Som en social person ser jag också fram emot att få lära känna nya människor.

Förbundet Hem och Skolas nya ordförande Heidi Harju-Luukkainen vet mycket om skolan och föräldrasamarbete, samti­ digt som hon är novis när det gäl­ ler den konkreta skolverkligheten som förälder. Hennes äldsta dot­ ter Linnea börjar skolan i höst.

– Jag har arbetat 15 år som lära­ re och har också en teoretisk bak­ grund som forskare. Bland an­ nat forskar jag i spåkfrågor och hur de finlandssvenska skolel­ verna och invandrareleverna kla­ rar sig i Pisa-undersökningarna.

Som känt ligger de finlandssven­ ska ele­verna på en klart sämre ni­ vå än sina finskspråkiga kamra­ ter i läsning och naturvetenska­ per, säger hon.

En förklaring till de sämre re­ sultaten är bland annat att elev­ erna i huvudstadsregionen är ut­ satta för en stark finskspråkig verklighet, vilket gör att deras kunskaper i läsning hamnar på efterkälken.

– Jag har i samarbete med Van­ da stad bland annat undersökt 600 svenskspråkiga elever om de­ ras språkanvändning och relatio­ ner till sina lärare. På högstadie­ nivå var det närmare 40 procent som ofta inte förstod ord som lä­ raren använde och var femte elev förstod ofta inte vad läraren me­ nade. Det här är skrämmande siffror, säger Heidi Harju-Luuk­ kainen.

Hon konstaterar att hälften av eleverna i Vanda angav att deras starkaste språk är finska. Enligt Pisa-resultaten talar omkring 19 procent talar huvudsakligen fin­ ska hemma.

– Av de elever som för det mesta talar finska hemma kommer inte GNURF

■■profil Namn: Heidi Harju-Luukkainen. Ålder: 36.

Bor: I Baggböle, hemma från Karleby i Österbotten.

Familj: Aki, Linnea, Freja och Saga, samt hunden Viivi.

Bra med skolan: Gemenskapen, att bli engagerad och lära sig nytt.

Utmaningar: Segregationen i samhället som också drabbat skolan,lärarbristen, språket.

Hem och Skola: Möjlighet att påverka, positiva upplevelser för elever, föräldrar och lärare.

Hobbyer: Hunden, gymnastik, fotografering.

Jag med fyra ord: Många järn i elden.

Motto: Inte för skolan, utan för livet …

ens 30 procent upp till en nöjaktig nivå i läsning. Samtidigt kommer de från familjer med hög socio­ ekonomisk status. Så här borde det inte se ut.

Heidi Harju-Luukkainen anser att man måste ta de här resultaten på allvar och hoppas föräldrarna och de som jobbar med barn blir medvetna om att språkkunskaper inte kommer gratis.

Flera behöriga – För att höja nivån är behöriga lärare är en medicin bland andra.

Jag förstår inte att vi godkänner att det finns så många obehöriga lärare i skolorna i Svenskfinland.

Skulle vi gå med på att det finns bara några behöriga läkare på sjukhusen? Det handlar ju om vå­ ra barns kompetensnivå och där­ med deras framtid.

Heidi Harju-Luukkainen är un­ versitetslektor vid lärarutbild­ ningen vid Helsingfors universi­ tet vid sidan av att hon forskar i Pi­

sa för Jyväskylä universitet, samt sköter yngsta dottern Saga som är ett år.

Hon anser att man genom att vara med i Hem och Skolas verk­ samhet har möjlighet att påver­ ka.

– Dessutom har man bättre koll på vad som händer i skolan.

Stenhård koll Man kunde tycka att en tre barns mamma skulle ha gudinog med både familj och jobb, men Heidi Harju-Luukkainen verkar hinna med vad som helst.

– Jag blir lätt ivrig och tycker att det finns massor av saker som är intressanta. Det gäller att priori­ tera och jag tycker att skolan är en jätteviktig fråga.

När vi träffas hemma i famil­ jens hus i Baggböle, där allt är väl­ städat och lilla Saga ligger på ve­ randan och sover medan vi pratar, får jag intrycket av att vi här har en välorganiserad person, som har

■■Heidi Harju-Luukkainen jobbar mycket hemifrån nu då hon är vårdledig med yngsta dottern Saga. Tua Ranninen stenkoll på tidtabeller och därför hinner med så mycket.

– Jag har alltid haft två, tre jobb samtidigt. Lyckligtvis är mitt ar­ bete ganska fritt och jag kan ofta jobba hemifrån. Dessutom hjäl­ per min man mycket till i hushål­ let och mina svärföräldrar bor ba­ ra ett stenkast ifrån och rycker in när det behövs.

Heidi Harju-Luukkainen ser fram emot sitt engagemang som ordförande.

– Det är en stor ära och jag tror det blir roligt. Kansliet har en jät­ tetrevlig och proffsig personal, så jag kommer inte att vara ensam.

Tua Ranninen

4

Hem & skola â– â– intervju

�Goda familjer kan se olika ut�

En kopp kaffe, makaronilĂĽdan i ugnen och Anna Rotkirchs nya bok Tillsammans.

Jag fÜrväntar mig tio tips fÜr smartare familjerelationer eller en självhjälps bok fÜr trÜtta fÜräldrar. Men nej! Jag borde ha fÜrstütt bättre.

Kvinnan som är forskare och social­vetare, mor och partner, be­ rest och beläst – klart att Tillsammans är mycket mer än en rad franska streck. I stället fÜr listor pü rätt och fel serveras personli­ ga minnen, beskrivande exempel, hardcore forskningsresultat, tvär­ vetenskapliga fakta och insikts­ full analys av vad gemenskap be­ tyder fÜr människorasen. – Boken sammanfattar ett fält som utvecklats väldigt snabbt de senaste tjugo üren, det vill säga fa­ miljeforskning som ocksü inne­ hüller biologiska och ekologiska tankegüngar. Tanken är att läsa­ ren kan plocka bland kapitel och välja de som intresserar mest, som syskonrelationer, eller tankar om parfÜrhüllandet, och fü en insikt i dels de viktigaste formerna av anknytning, dels i de mest typis­ ka konflikterna, säger Anna Rotkirch.

Jag für en känsla av att boken skrivits under münga, münga ür, just fÜr att temat, relationer, bely­ ses frün sü münga hüll. Och fÜr att texten reser i tiden, besÜker olika perioder i livscykeln. – Ja, Tillsammans summerar det jag tänkt och upplevt i jobbet de senaste tio üren. Pü det sättet funderar den mycket och bygger pü münga erfarenheter. Det är in­ te en goda rüd-bok, den ger inga praktiska knep fÜr hur man ska klara tonüringar.

Befriande igenkänning Rotkirch säger att münga reagerat starkt pü boken. En läsare skrev att hon bÜrjade storgrüta dü hon läste mammakapitlet. Münga tycker det är befriande att känna igen sig. – I synnerhet mammor som trott att en �riktig� mamma klarar allt ensam brukar gilla när jag pü­ pekar att mammor alltid har �out­ sourcat� delar av moderskapet.

Ska ni pü utfärd med klassen eller hela skolan? Kom dü till

Sagalunds Museum – ett müngsidigt friluftsmuseum mitt pü KimitoÜn.

Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar fĂśr just din skola! Vi har program fĂśr alla ĂĽldrar.

Grundtanken är enkel. – En familj är ett vidare be­ grepp än vi ofta tänker oss. Ban­ den, känslorna och plikterna, nür utanfÜr hemmets väggar. Och fÜr­ äldrarna (i synnerhet mammor­ na) mür bra dü de für stÜd utifrün.

FÜräldrar ska absolut lita pü sina egna känslor och sin intuition.

Vad tror du att vuxna behÜver vara medvetna om när det gäller vürd och uppfostran i dag? – Mycket i vüra dagis, skolor och i familjepolitik kunde utvecklas.

Huvudinsikten gäller den sociala gruppens betydelse fÜr büde fÜr­ äldrarna och fÜr barnet. FÜr dagis­ barn betyder det till exempel att grupperna inte für vara fÜr sto­ ra. FÜr samhällets äldre personer mÜjligheten att ha en egen trygg stÜdgrupp runt sig. Och fÜr famil­ jepolitik i stÜrsta allmänhet inne­ bär gemensam fostran att upp­ märksamma de relationer som är viktiga ocksü utanfÜr familjehus­ hüllet. Vür socialpolitik borde be­ akta att vi har viktiga relationer till vuxna syskon, mor- och farfÜräld­ rar och goda vänner. I boken ger jag ett färskt exempel pü hur en baby nästan tvüngsomhändertas trots att mostern är villig att skÜta barnet medan modern vürdas fÜr fÜrlossningsdepression. – Det kan ocksü vara nyttigt fÜr oss alla att inse att det finns münga goda sätt att fungera som en familj.

Sü kallade experter med en massa üsikter är ofta själva kvinnor och medelklass och kan lätt dÜma ut andra former som felaktiga.

Tillsammans innehüller mas­ sor av berättelser ur verkliga li­ vet, jordnära och bekanta. Boken är ocksü informativ och under­ hüllande. Men framfÜrallt fasci­ nerar dess funktion som bro mel­ lan forskningsresultat och indi­ videns vardag. Den mÜjliggÜr en verklig dialog mellan Oxford och Kottby. Och oj, vad man für lust att prata om bokens innehüll med si­ na närmaste – fÜräldrar, barn, partner, syskon och vänner.

Betty Marschan

â– â– Anna Rotkirch presenterar familjen ur olika synvinklar i sin nyutkomna bok.

Klassresa till Ă…land!

Upplev spännande äventyr pü klassresan till Åland! Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr fÜr hela klassen.

Grundpaket 2 dagar frün 86 ₏ /person Läs mer pü www.alandsresor.fi/skolresor

Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt pĂĽ vĂĽr egen sida www.sagalund.fi

3DK VVV @K@MCRQDRNQ ĆĽ

Hem & skola

5

■■intervju

Vem är din vardagshjälte?

Micaela Romantschuk, Hem och Skolas verksamhetsledare, ef­ terlyser tips om vem som gör en god gärning utöver det förvänta­ de.

– Tanken är synliggöra de många viktiga vuxna personer­ na i elevernas vardag som i sina

handlingar bidrar till att eleverna har det bra. Privatpersoner eller föräldraföreningar kan fritt mo­ tivera varför en viss person skul­ le vara värd en eloge.

Skicka in ett förslag med en god motivering och uppgifter om vem det är som föreslås per e-post till hemochskola@hemochskola.fi.

I det här skedet behöver den per­ son som föreslås ännu inte vara vidtalad. Förbundet tar ställning till förslaget och kontaktar de per­ soner som kommer att uppmärk­ sammas.

De som utses till vardagens hjäl­ tar uppmärksammas i sin vardag med en blomsterbukett och en mjukisuggla, som är symbolen

■■Förbundet Hem och Skola höll sitt årsmöte i Helsingfors lörda­ gen den 12 april. Förbundssty­ relsens sammansättning under 2014–2016: Förbundsordförande: Hei­ di Harju-Luukkainen, Helsing­ fors (ny). Helsingfors: Anna-Ma­ ria Rosenqvist, Helsingfors. Mel­ lannyland: Carina Granholm, Kyrkslätt (ny)och Sonja Gumme­ rus, Vanda. Norra Österbotten: Johan Granlund, Pedersöre (ny) och Tiina Cederström, Pedersö­ re. Södra Österbotten: Peter Kal­ lio, Korsholm (omvald) och Cil­ la Nyman, Vasa (ny). Västra Ny­ land: Katarina Hanell, Karis (om­ vald). Åboland: Lars Nyberg, Åbo. Åland: Sanna Söderlund, Ecker­ö (omvald). Östra Nyland: Nina Saarela, Borgå (omvald) och Laura Nyman, Sibbo.

            

          

rar känner varandra och trivs?

• Skolassistenten som förutom att hjälpa sin elev bidrar till ökad tolerans och förståelse för att al­ la är olika?

• Hälsovårdaren som också kan plåstra om hjärtat?

Syftet med kampanjen Vuxna skapar vänskap är att lyfta fram positiva förebilder bland vuxna.

Kampanjen pågår 2014–2015 och kommer att bland annat att få en egen blogg.

– Hur beter vi oss mot barnen

■■Vem får en uggla? Det finns många vuxna som skapar trivsel och gemenskap i det tysta. Vi vill lyfta fram några av dem, säger Micaela Romantschuk. Leif Pietilä och varandra? Tanken är att lyf­ ta upp trevliga exempel på att alla vuxna med sitt eget beteende kan påverka elevernas vardag och om­ givning.

Maarit Westerén

P å r e s a m e d ex p e r t e n

rsk e g 2014

ola

Ny styrelse

för kampanjen Vuxna skapar vänskap.

Vem är vardagens hjälte?

• En person i kökspersonalen som lyser upp skolans matsal med sitt småleende och vänliga sätt?

• Läraren som satsar speciellt mycket på god sammanhållning bland eleverna i sin klass?

• Ledaren på eftis eller skolfar­ far som väljer att se det osynliga barnet?

• Skolans rektor som satsar all­ deles särskilt på ett gott samarbe­ te med föräldrar och elever?

• Busschauffören i vars buss ingen mobbas?

• Klassföräldern som bidragit till att klassens elever och föräld­

Lä

Känner du en hjälte i vardagen? Förbundet Hem och Skola efterlyser tips om vuxna som gör en god gärning i skolvardagen som är värda speciell uppmärksamhet och ett varmt tack. Det kan vara en vanlig förälder, eller en vuxen som på något sätt är anknuten till skolan.

Lomalinja har över 20 års erfarenhet av att organisera lägerskolor och det är ett tryggt och enkelt alternativ att boka resan av oss. Våren är en aktiv planeringstid och bifogat finns några exempel på vårt utbud. Ni kan hitta mera på adressen www.lomalinja.fi Som ansvarskännande researrangör ansvarar vi för alla researrangemang, vilket garanterar mera tid för läraren att koncentrera sig på andra frågor som har att göra med en lyckad lägerskola. Ifall ni inte kan hitta ett lämpligt alternativ som passar er, kan vi skräddarsy resan enligt era önskemål.

Borgå, 2 dgr fr.

215 €/pers.

Åland 4 dgr fr.

420 €/pers.

Berlin, Stockholm4 dgr Uppsala, 4 dgr fr. fr.

420 €/pers. 310 €/pers.

London, 4 dgr fr.

595 €/pers.

Pärnu, 4 dgr fr.

455 €/pers.

Ta modigt kontakt och fråga mera!

Offertanbud: anu.piiroinen@lomalinja.fi tel. 010 289 8110 eller leena.siukola@lomalinja.fi tel. 010 289 8112

6

Hem & skola ■■intervju

Tidsbrist plågar barn och vuxna – Arbetet inom föräldraförbundet har gett mig förståelse för olika barnfamiljers vardag. Ojämlikhet och ensamhet är de största problemen, säger Finlands nya barnombudsman Tuomas Kurttila.

Enligt Kurttila är de största pro­ blemen för de 600 000 barnfa­ miljer, det vill säga 40 procent av befolkningen, den bristande jäm­ likheten på många områden.

– Ett barns situation påverkas i alltför hög grad av var i landet hen råkar födas, vilken skola hen rå­ kar ha tillträde till, vem hens lära­ re blir, vilken service kommunen erbjuder och hur välbärgad famil­ jen är samt hur föräldrarna mår, säger Kurttila.

– Om familjens socioekono­ miska ställning tillåts definiera barnets ställning i samhället och möjlighet som vuxen är risken överhängande att vi återgår till ett ojämlikt samhälle, som vi egentli­ gen alldeles nyss har lämnat.

– Det andra omfattande proble­ met är den stora ensamhet många lider av. Dels känner sig hela fa­ miljer utanför, dels är enskilda barn utsatta och många blir mob­ bade.

Kurttila anser att det är mycket som kan göras för att stödja och uppmuntra barnen. Det kunde bland annat göras genom skolor­ nas datoriserade Wilma-kommu­ nikation.

– Wilma har med skäl kritise­ rats för att ta fram det negativa och glömma att uppmuntra.

Fabriksmässig skola En grundläggande fråga är ock­ så det som den nya barnombuds­

■■profil Namn: Tuomas Kurttila. Ålder: 35.

Familj :gift, tre barn, en flicka i åk 2 och en flicka och pojke i dagis.

Hemort: Född och uppvuxen i Uleåborg. Bosatt i Arabiastranden i Helsingfors sedan 1999.

Hobbyer :Har en stuga i Gumtäkts koloniträdgård med nyttoväxter, ett plommonträd, två äppelträd, vackra liljor.

Husdjur: Inga ännu men i hemmet läses flitigt böcker om hamstrar.

Studier: Magistersexamen i offentlig förvaltning vid Joensuun yliopisto (Itä Suomen yliopisto) och teologi vid Helsingfors universitet.

Yrkesliv: Verksamhetsledare för Finlands föräldraförbund 2010– 2014, där han i fjol rönte offentlig uppmärksamhet för den två­ åriga mediekampanjen Kotirintama (hemmafronten) och devisen ”utegångsförbud för minderåriga”.

Planeringsansvarig och general­ sekreterare för ungdomsdelegationen vid Undervisningsministeriet 2003–2010.

Medlem: I delegationen för barn­ ärenden som verkar som stöd för barnombudsmannen.

Skrift: Deltog som skribent i en gemensam publikation av barnombudsmannen, Institutet för hälsa och välfärd och Finlands föräldraförbund kallad ”10 kysymystä kasvatuksesta” (tio frågor om uppfostran) (2011).

Twitter: Tuomas Kurttila @TuomasKurttila presenterar sig som medborgaraktiv, far och verksamhetsledare för Föräldraförbundet.

mannen kallar ”brådissamhället”.

Hur ska vi vuxna hinna och orka möta barnen och ungdomarna?

– Den tidsbrist som råder i da­ gens samhälle är ett grundläg­ gande problem då vi granskar en­ samma barns uppväxtmiljö.

Tuomas Kurttila säger att då elever i grundskolan tillfrågats om vad de associerar skolvärlden och skolvardagen med är de mest återkommande svaren tidsbrist och en viss fabriksmässighet.

– Hemmet, skolan och kompi­

”Dels känner sig hela familjer utanför, dels är enskilda barn utsatta och många blir mobbade.”

■■Tuomas Kurttila tillträder som barnombudsman i Jyväskylä.

sarna har alla med varandra att göra och den helheten kommer jag att jobba med som barnom­ bud, säger Kurttila som tror att han också kommer att ha nytta av den administrativa erfarenhet som utbildning och tidigare jobb gett honom.

Nina Winquist

Hem & skola

7

■■intervju

En dramakomedi med fart ■■teater

Unga mellan tio och tretton år är inte bortskämda med teaterföreställningar som riktar sig till dem. Men nu kommer Teater Mars farande genom Svenskfinland. I bagaget har de en pjäs som har den här målgruppen i sikte.

Pjäs: Framför mina tår ligger världen av Gustav Tegby.

Information: andrea.brandt@ universum.fi

Det är fart och fläng när Nina Hukkinen, Åsa Nybo och Johanna af Schultén sätter i högs­ ta växeln och drar ut på äventyr.

Trots att också allvarliga frågor behandlas är det inte fråga om någon ångestteater. Gustav Teg­ bys Framför mina tår ligger världen är en dramakomedi, som de tre skådespelarna gestaltar både på ett lekfullt, roligt och igenkänn­ bart sätt.

– Den handlar om att hitta gläd­ je i livet. När man är i den här ål­ dern önskar man att något verk­ ligt livsomvälvande skulle hän­ da, något som ruskar om en och tar kål på den vanliga, tråkiga vardagslunken, säger Nina Huk­ kinen.

”När man är i den här åldern önskar man att något verkligt livsomvälvande skulle hända, något som ruskar om en och tar kål på den vanliga, tråkiga vardagslunken.”

Krävande Även om barn inte hinner ha trå­ kigt i dag eftersom de hela tiden kan vara uppkopplade på nätet, umgås med sina vänner på Face­ book eller spela digitala spel, sät­ ter föreställningen fart på fanta­ sin.

– Det är förstås en utmaning för oss att få ungdomarna att koncen­ trera sig på något som händer här

■■Nina Hukkinen och Teater Mars har mycket att ge 10– 13-åringar. och nu, men det är spännande, sä­ ger Johanna af Schultén. Åsa Nybo säger att mor- och farföräldrar ibland kan ha ha li­ te svårt att hitta på samtalsäm­ nen med sina barnbarn i den här åldern.

– Men om de ser föreställning­ en tillsammans kommer de ha nå­ got att snacka om i ett år, lovar Åsa Nybo.

Framför mina tår ligger värl­ den kommer att turnera i Svensk­ finland i höst.

– Den här gången har vi en hel del tekniskt krävande element som en komplicerad ljud- och ljussättning. Därför kan vi inte spela den i vanliga gymnastiksa­ lar, utan typ kulturhus eller på in­ stitutionsteatrar. Vi hoppas att

Hem och Skola-föreningarna och kommunerna vill köpa föreställ­ ningen, som kostar 900 euro och tar en timme, säger regissören Katja Krohn.

Tua Ranninen

TEATER TAIMINE

- turnéteater för barn och ungdom -

Tie your camel en pjäs av Tove Appelgren

Prem 04.0 iär 9.20 14

En nyskriven komedi om de krav som ställs på unga i en värld full av framtidsmöjligheter; hur vet man vad som är rätt?

Åk 7-9 och gymnasiet

Veliga föräldrar, vältaliga blöjbarn, några stenåldersstoffiler och en arg Rödluva samt Jacke och Bjöna tar också tag i främlingsfientlighet och oförmågan att med värme se på medmänniskor som positiva tillgångar.

Text och regi: Tove Appelgren

I alla roller: CG Wentzel och Mikael Strömberg Tie Your Camel är den avslutande delen i trilogin som inleddes med publiksuccéerna Piece of Cake och True Love Sucks.

Förfrågningar och beställningar: tel: 040-685 3939, info@taimine.fi, www.taimine.fi

8

Hem & skola ■■reportage

God planering ger lyckad lägerskola Lägerskolan fyller viktig funktion och man lär sig andra saker än i klassrummet. För att den skall lyckas bör både föräldrar, lärare och elever engageras.

– Jag tycker det är jätteviktigt att komma bort från klassrummet, säger Irmeli Palmberg.

Hon är docent i miljöpedago­ gik och akademilektor i biologins och geografins didaktik vid Peda­ gogiska fakulteten vid Åbo Aka­ demi.

– Det är viktigt att komma bort från skolans trygga väggar och ut­ veckla den sociala samvaron un­ der friare former.

En del elever kan till och med blomstra upp när de kommer ut och bort från rutinerna.

– Det behöver förstås inte va­ ra exotiska miljöer, även om det är mera spännande att vara i en främmande miljö.

Stort ansvar Det man vinner på att komma bort från skolan är att man får en mera konkret och äkta kontakt med na­ turen och förhoppningsvis lär sig uppskatta natur och kultur. Ock­ så det att eleverna får röra på sig är positivt.

Till de största diskussionsäm­ nena kring lägerskolornas vara el­ ler inte vara hör ansvarsaspekten.

Kan en lärare åläggas att ansvara

■■Det är viktigt att komma bort från klassrummet, anser docent Irmeli Palmberg. Rolf Palmberg

för eleverna 24 timmar i dygnet?

– Jag har hört unga lärare som inte vågar ordna undervisning ut­ anför skolan, eftersom de upple­ ver att eleverna i klassen är vilda.

Vid Åbo Akademi har lärarstu­ derande möjlighet att välja en fri­ villig kurs inom miljöpedagogik, där man lär sig bland annat hur man ordnar lägerskola och ock­ så ordnar lägerskola i praktiken. I undervisningen ingår exempelvis riskanalyser, för att försöka för­ utse vad som kan hända och hur man handskas med det.

– Det är också viktigt att göra en ordentlig och mångsidig pla­ nering i god tid, ofta till och med flera år i förväg, om man inte an­ vänder sig av lägerskolor med fär­ diga program.

Det finns företag som säljer fär­ digt planerade lägerskolor, men de kan ofta vara ganska dyra.

Eleverna med i planeringen

”Det är viktigt att komma bort från skolans trygga väggar och utveckla den sociala samvaron under friare former.”

Välkommen med och njut av två oförglömliga dagar på Olympiastadion!

Det kommer att vara spring i benen veckoslutet 23.-24.5.2014.

www.stafettkarnevalen.fi

Palmberg poängterar att det är viktigt att läraren planerar till­ sammans med elever och föräld­ rar.

– Många som planerar läger­ skolor tar med eleverna och för­ äldrarna i planeringsskedet, men eleverna borde tas med i större ut­ sträckning i planeringen. Det är ju ändå deras lägerskola.

Dessutom kan man fördela upp­ gifterna, så att läraren inte ensam behöver ordna allt.

Gruppen i miljöpedagogik hål­ ler just nu på och gör så kallade elektroniska lådor till Hem och Skolas webbplats. De samlar idé­ er och tankar om allt som even­ tuellt bör beaktas och planeras, men kommer också att beskriva olika typer av tips om undervis­ ning och lekar, om natur, kultur, idrott, samhället och ledarskap.

Bland materialet finns exempel­ vis tips om hur man kan undervi­ sa utomhus och hur man kan upp­ leva naturen tillsammans med al­ la sinnen.

– Vi samlar också in informa­ tion om vem man kan kontakta i olika frågor.

Det görs också listor på detal­ jer kring planeringen, som att bo­ ka buss och övernattning i tid, ta offerter och att kontrollera om al­ la elever får vara med på blid, i fall foton ska publiceras på hemsidor eller liknande.

Informationen och tipsen om lägerskolorna blir klart i slutet av maj.

Mera information om miljö­ pedagogik, kurser, uteskolor och mycket mer finns också på www. abo.fi/institution/projekt. vivian johansson

■■Steinerskolans tvåor som lär sig om odling i Gumtäkts skolträdgård i Helsingf

”Lägerskolor är De rektorer vi frågade hade inte märkt att det skulle ha blivit dyrare eller svårare att ordna lägerskolor på senare år.

Målet med lägerskolor är ofta att stärka klassandan och i vissa fall åker förutom lärarna också klass­ föräldrarna och klassens äldre vän­elever med.

Att lägerskolorna upplevs som oerhört viktiga är klart. Alla som vill ska få åka med oberoende av familjens ekonomiska läge. Of­ tast bekostas merparten av för­ äldrarna.

Sociala biten viktig Rektor Ellinor Hellman, Åshöj­ dens grundskola: Hur väljer ni lägerskolor?

– Målet är att eleverna ska lära känna varandra och en del av si­ na lärare under andra former än de vanliga. Det stora målet är att förhindra mobbning och att kun­

”Lägerskolan har i alla år lyfts fram av föräldrarna som otroligt viktig och lyckad.” na lära känna eleverna och deras behov snabbare än möjligt i van­ lig skolmiljö.

– Vår lägerskola är den bäst fungerande och mest genomgri­ pande förebyggande arbetsmeto­ den på många sätt och vi är stolta över vår tradition.

Hur finansierar ni lägerskolorna?

– Finansieringen bygger på att lägerskolan är en del av skolans arbete. Vi har fått understöd för verksamheten av Hem och Skolaföreningen och har har reserverat lite budgetmedel. Vi har också er­

Hem & skola

9

www.visitraseborg.com WRXULVW RIÂżFH#UDVHERUJ Âż

Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken!

Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044-369 1309 #

fors.  Peter Engberg

r otroligt viktiga� hüllit stipendiepengar. FÜräldrar­ na bidrar egentligen bara med li­ te guldkant: nügot paket grillkorv, kex och choklad som samlas in dagen innan vi üker i väg.

Annat du Ünskar fÜra fram? – Det svüra är att ersätta lärar­ na fÜr arbetet de gÜr. Det finns i dag inget understÜd till lägersko­ lor frün stadens sida. Jag ser hur värdefullt arbete som gÜrs och hur mycket det sparar in i kostna­ der sü länge eleverna gür i skolan.

Lägerskolan har i alla ür lyfts fram av fÜräldrarna som otroligt viktig och lyckad. Min fÜrhoppning är att vi ska kunna genomfÜra den ocksü i framtiden!

Innehüllet viktigt Rektor Petra Paakkanen, Gene­ ralshagens skola/Parkskolan, Lo­ visa: – De senaste üren har klasserna ükt till den populära Anjala läger­ gürd, sü ocksü ük 6 detta läsür. Pro­ grammets pedagogiska innehüll

har en stor betydelse. FÜr de elever som inte deltar ordnas läroplan­ senlig undervisning pü skolan. – Det är vürdnadshavarna som avgÜr ifall de vill att deras barn üker pü lägerskola.

Utfärd med Üvernattning Rektor Laila Andersson, Mattli­ dens hÜgstadium i Esbo: – Vi ordnar inte mera lägersko­ lor, utan utfärd med Üvernattning, hÜgst tvü nätter. Mülen skall fin­ nas i skolans närhet. Det vanligas­ te är Breidablick i ük 6 och MjÜl­ bolsta, Solvalla eller Tammerfors fÜr de äldre. Priset är avgÜrande.

FÜräldrarna samlar in alla pengar.

I ük 9 üker vissa elever pü en sprük­ resa till ett land där sprüket talas.

Alla som är med i den sprükgrupp som üker für delta, men müste in­ te. I ür üker elever till Ryssland och Spanien, de bor i familjer och gür i skola pü dagarna.Resan ordnas av ett fÜretag som är specialiserat pü detta.�

Rektor Bertel WahlstrÜm, Ka­ tedralskolan i Åbo – I samband med sprükunder­ visningen fÜretas dü och dü ut­ landsresor som en del av kurser­ na. – Detta läsür ordnar vi en re­ sa till Berlin, en till Paris, en till Rom och en Comenius-träff i Ly­ on, med elever frün sex länder in­ om projektet 2020 Vision. – De flesta resor är initierade av ämneslärarna. Gymnasierna har ju inte allmän finansiering av verksamhet utanfÜr skolan, sü elevernas familjer betalar ofta merparten av kostnaderna. I vissa fall bidrar fonder och till exempel Hem och Skola i Åbo. De annor­ lunda upplevelserna tjänar gym­ nasiets mül fÜr fostran och under­ visning.

Nina Winquist

10 Hem & skola ■■intervju

■■Cilla Nyman har sammanställt Föräldrabarometern. Hon är doktorand på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa, men just nu föräldraledig. Vivian Johansson

Var är papporna?

Den första Föräldrabarometern som tar tempen på finlandssvenska familjer är klar. Överlag är föräldrarna nöjda med skolan. Det visar sig att mammorna är mera engagerade i barnens skolgång än papporna.

– Det att 83,5 procent av dem som svarade på enkäten är kvinnor sä­ ger något om vem i familjen som engagerar sig i barnens skolgång, säger Cilla Nyman, doktorand vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Nyman har sammanställt För­ äldrabarometern för Förbundet Hem och Skolas räkning. Hon sä­ ger att en intressant aspekt är den att i den finska motsvarigheten, som görs av Suomen Vanhem­ painliitto, är tendensen den sam­ ma. Över 80 procent av dem som svarar är kvinnor. Även om det är mest kvinnor som fyllt i enkäten överraskar siff­ rorna när det gäller vem i hemmet som har ansvaret för kontakten mellan skola och hemmet. I cir­

■■Föräldrabarometern I oktober 2013 svarade 1915 föräldrar på en enkät på webben.

Frågorna var indelade i tre teman: vardagen i skolan, samarbete mellan hem och skola och vardagen och fostran i hemmet.

En tredjedel av dem som svarade har barn en skola i en kommun som har över 100 000 invånare.

Föräldrar från hela Svenskfinland svarade.

Görs av Hem och skola i samarbete med Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Mer information om Föräldrabarometern finns på Hem och skolas hemsida www.hemochskola.fi

ka 58,9 procent av hemmen är det mamma som sköter kontakten. I 36,7 procent är det båda föräldrar­ na och i 4,1 procent av fallen är det pappa.

– Man ska komma ihåg att det är mest kvinnor som svarat på enkä­

” Retoriken kring jämställdhet finns, men den fungerar inte i praktiken.” ten, men visst höjer man på ögon­ brynen lite grann.

När det gäller vem som hjälper till med läxorna hemma är resul­ tatet liknande: I 61,7 procent av hemmen hjälper båda föräldrar­ na till, i 31,9 procent är det mam­ ma och i 3,5 procent är det pappa.

Förutom mamma och pappa är det också andra som hjälper bar­ nen och ungdomarna, som moroch farföräldrar, äldre syskon el­ ler styvföräldrar.

Varför könsfördelningen är så här kan vara att de traditionel­ la könsrollerna fortfarande lever kvar.

– Den svenske forskaren Göran Widding beskriver i sin doktors­

avhandling hur de traditionella könsmönstren lever kvar och syns i samarbetet mellan hem och sko­ la, trots allt tal om jämställdhet. Även om hans avhandling byg­ ger på förhållandena i Sverige är förhållandena antagligen liknan­ de här i Finland.

Tomt prat – Retoriken kring jämställdhet finns, men den fungerar inte i praktiken.

De traditionella könsrollerna innebär att kvinnan har ansvar för omsorgen om familjen, vil­ ket också tycks innebära att hon är den som engagerar sig i frågor som rör barnens skolgång.

– Widding talar om sega struk­ turer som lever kvar och bärs upp av både skolan och hemmen.

– Där tror jag att lärarna kan fundera vem de kontaktar från skolans sida.

Man kan också fråga sig om papporna engagerar sig i barnens fritidsintressen mer än i deras skolgång.

Eftersom papporna i mindre ut­

sträckning hjälper sina barn med läxläsningen undrar man om det här bidrar till att pojkar läser böcker i mindre utsträckning än flickorna. I den aktuella diskus­ sionen om pojkars läsning beto­ nas speciellt vikten av pappornas engagemang.

– En fråga är också om familjer­ na känner igen sig i resultaten.

En del frågor kan ha varit svå­ ra att svara på i till exempel om­ bildade familjer eller regnbågsfa­ miljer. Där ser man hur även den här enkäten rättar sig efter bilden av den traditionella familjen med mamma-pappa-barn.

När det gäller helheten i För­ äldrabarometern är föräldrar­ na i Svenskfinland överlag nöjda med kontakten mellan skolan och hemmet. Det man kan se är att de som har barn i klasserna 7–9 är något mindre nöjda än de med barn i de lägre klasserna.

Förbundet Hem och Skola pla­ nerar att fortsätta med Föräldra­ barometern, så att undersökning­ en görs vartannat år.

Vivian Johansson

Hem & skola

11

■■reportage

E-cigaretten är kontroversiell I tonåren vill man gärna vara lite tuff och pröva på sådant som är förbjudet. E-cigaretten hör till den kategorin.

”Jag trodde först att det var laserpennor eleverna hade.”

Användningen av e-cigaretter är ett alternativ till att minska på rök­ ning av cigaretter genom att inha­ lera uppvärmd ånga som innehål­ ler nikotin. E-cigaretten består av ett cigarettliknande rör och har en behållare där man förvarar en ni­ kotinvätska. Vätskan omvandlas till vattenånga med hjälp av en elektrisk förångare.

Användningen av e-cigaret­ ter är omstridd och vätskan som innehåller nikotin får ännu in­ te köpas i Finland, men på nätet finns den att köpa.

Eftersom e-cigaretterna ock­ så kan förses med behållare som innehåller otaliga aromer kan in­ haleringen lätt bli en inkörsport till cigarettrökning. I urvalet finns allt från kola- och tuggummisma­ ker till jordgubbe och hallon.

Liknar laserpennor – Jag trodde först att det var laser­ pennor eleverna hade men det var e-cigaretter, säger Maria Riska prorektor vid Winellska skolan i Kyrkslätt.

I enhetsskolan med 750 ele­ver har det konfiskerats e-cigaretter under läsåret även om läget för tillfället är lugnt. En e-cigarett klassificeras i skolan som niko­ tinprodukt.

– Eleverna som använder den säger att de endast använder de olika aromerna, säger Riska.

På frågan om varför en del av eleverna väljer att använda dem konstaterar Riska att det nog handlar om spänning.

– Det hör till tonårsperioden och pröva på allt som är nytt och förbjudet. E-cigaretterna luktar inte och är därför svåra för för­ äldrarna att upptäcka.

■■Eftersom man inte vet vad e-cigaretterna har för effekt och vad ämnena innehåller förhåller sig läkarna skeptiska till dem.

Kontroll på produkter Riska uppmanar föräldrar att för­ söka ha kontroll på de produkter som barnen kan missbruka.

– Många av barnen har ingen bra kontroll på beroende och vet inte hur det uppkommer. Bero­ ende ser olika ut hos olika perso­ ner och ingen kan på förhand sä­ ga hur det går om man prövar en tid.

I Borgå använde en del av ele­

DANSLÄGER FÖR BARN 5–12 ÅR 2–6.6 9-13.6

Samlingshuset i Kronoby Hembygdsgården i Ingå Uncan i Mariehamn Malms skola i Pargas

16–20.6

Bygdegården i Tenala

4 – 8.8

Uncan i Ekenäs Svenskborg i Borgå Brandkårshuset i Lovisa

■■Carola Wiksten-Gustafsson är rektor vid Strömborgska skolan i Borgå och är tacksam att skolan kunde stävja användandet av ecigaretter i samarbete med vårdnadshavarna.

verna i Strömborgska skolan ecigaretten då höstterminen star­ tade.

– Vi konfiskerade några e-ciga­ retter och lät eleverna ringa hem och berätta om dem åt sina föräld­ rar, säger rektor Carola WikstenGustafsson.

Kanske det fanns ett samband med att det alldeles intill skolan fanns en butik som sålde smak­ satta ampuller. Butiken har nu­ mera flyttat.

Då Wiksten-Gustafsson fråga­ de en av eleverna varför hen hade använt e-cigaretten fick hon sva­ ret att det var ett sätt att visa sig tuff och höja sin image.

Efter att skolan tillsammans med vårdnadshavarna tog ställ­ ning mot e-cigaretterna har skol­ personalen inte märkt att elever­ na skulle använda dem.

Marit Björkbacka, text och foto

12.4.2014–24.1.2016

UPPLEV RÖRELSEGLÄDJE TILLSAMMANS! I den fartfyllda utställningen kan ni bygga, röra er, spela och bolla tillsammans.

Tillägsinformation och bokningar för skolgrupper: www.heureka.fi

Pris: 45€, syskonrabatt 10€, betalas på platsen Alla läger håller på måndag – fredag kl.9-13. Minst 16 barn per läger.

Bindande anmälan för juni-lägren senast 15.5 och augusti-lägren senast 12.6 till Folkdansringens kansli, tel. 040-3523 688 eller e-post: folkdansringen@folkdans.fi På lägret bekantar vi oss med olika sorters dansstilar med betoning på sällskaps-, folk- och pardanser. Tyngdpunkten ligger i det sociala dansandet och att skapa tillsammans.

Arrangör: Finlands Svenska Folkdansring r.f./www.folkdans.fi

BARNE N S H E UR E KA

12 Hem & skola ■■intervju

Dagisföräldrar organiserar sig Föräldraföreningar i daghem blir allt vanligare även om de flesta än så länge finns i de södra delarna av landet med en koncentration kring huvudstadsregionen.

eningen har barn i bägge och drar på det sättet nytta av den.

Styrelsen till den nygrundade föreningen har en pragmatisk syn då den väljer mötesplats.

– Nästa möte kommer att vara i en park så att vi kan vara ute med barnen. Huvudsaken är att vi går igenom ärendena och får saker och ting fastslagna.

– Det finns cirka 400 svensksprå­ kiga daghem i Svenskfinland. Hit hör också gruppfamiljdaghem, privata daghem och tvåspråkiga daghem. I cirka hälften av dem finns någon form av föräldraför­ ening, säger Heidi Lithén som är projektledare vid Förbundet Hem och Skola.

Omkring hundra daghem har en registrerad föräldraförening.

Registreringen är nödvändig för att föreningen skall kunna bli medlem i förbundet.

En möjlighet som skulle gö­ ra det enklare för föräldrar i dag­ hem att inleda föräldraförenings­ verksamhet är att gå med i en re­ dan existerande förening i en när­ liggande skola.

Kan undvika byråkrati Inom styrelsen har man satsat på så litet byråkrati som möjligt och att ledamöterna skall trivas på mötena.

De svenskspråkiga i Numme­ la är en liten minoritet. Därför är det viktigt med en föräldrafören­ ing som för barnens talan. Den ger också föräldrarna en möjlig­ het att träffas och umgås.

Eva Roos trivs som ordförande.

– Det är roligt att vara ordfö­ rande för jag får konkret göra allt från nätsidor till att hålla kontak­ ten utåt.

Till skolavslutningen kommer föräldraföreningen att satsa på försäljning av saft och bulle. För­ eningen har också fått önskemål om föreläsningar angående stöd i föräldraskap eller stöd för två­ språkiga familjer.

Marit Björkbacka

Gemensam förening lättare – Det kan vara lättare att ha en ge­ mensam förening istället för att grunda en helt ny från ingenting, säger Lithén.

Den gemensamma föreningen kan också innebära ett givande samarbete och underlätta stadie­ övergången från daghem till skola för både föräldrar och barn.

För att göra arbetet lättare har Hem och Skola utvecklat modell­ stadgar för att grunda en ny för­ äldraförening på daghem och för de ändringar som skall göras om det skapas en kombinerad dag­ hem–skola-föräldraförening.

Eva Roos från Nummela är ordförande för föräldraförening­ en Vihtis föräldrar r.f. Förening­ en är en gemensam föräldraför­ ening för daghemmet Alexandra och Nummela skola i vilka det till­ sammans finns 68 barn.

Roos är mamma till Ella två år och har nyss blivit föräldraledig.

Hon arbetar vid Undervisningsoch kulturministeriet och är in­ vald som SFP:s enda representant i Vichtis kommunfullmäktige.

– Det har tidigare funnits en för­ äldraförening i det då privat driv­ na daghemmet Alexandra, men vi begravde den och startade en ny.

”Det är roligt att vara ordförande för jag får konkret göra allt från nätsidor till att hålla kontakten utåt.”

■■Eva Roos med dottern Ella. Roos trivs med arbetet som ordförande för den kombinerade daghemskola föräldraföreningen.

Marit Björkbacka

RE-NA-TA

Grundades under hösten Den för daghemmet och skolan gemensamma föräldraförening­ en grundades under hösten och kunde inleda arbetet kring jul.

– Det är mycket viktigt att det blir rätt balans i föreningen så att inte alla projektmedel går till sko­ lan, säger Roos.

Något större problem med att kombinera en föräldraförening för såväl daghem som för skola ser hon inte.

– Många av föräldrarna i för­

15.5.2014–4.1.2015 Biskopsgatan 17 20500 Åbo Öppet ti–sö 11–16 och ons även 18–20 444ǽ0& ")&20*20"2*ǽ ,ǽƜ /sibeliusmuseum

Photo: Engeström & Tervo

Say HI to Helsinki

Övernatta tryggt pa Olympiastadion!

Vi erbjuder förmånlig logi nära sevärdheter för skolklasser året runt.

Pris fran

19,80 € /pers.

Bokning tel. 09 477 8480 eller info@stadionhostel.fi Grupper tel. 09 477 84821 (mån-fre) eller groups@stadionhostel.fi Stadionvägen 4, 00250 Helsingfors STADION HOSTEL Norra www.stadionhostel.fi

Hem & skola

13

■■recension

Leka för livet Leka för livet. Bokens omslag för kanske tankarna till en handbok där man kan förvänta sig snabba handfasta tips på enskilda lekar och hur man handleder barn in i lekens väsen.

Bilden är missvisande eftersom Leka för livet av författaren Lars H. Gustafsson har en helt an­ nan karaktär. Den består av en varm och människonära text som funge­rar som en utmärkt hjälp för den vuxna, som är mitt i sin egen helande process och förståelse i vad det betyder att vara männi­ ska.

Leken kan utkristallisera sig i skapande processer i en konstnärs rum, likaväl som inne i en barnlä­ kares mottagningsrum. Författa­ ren som själv är läkare delar friskt med sig av sin inre värld. Av det han beskriver som ”den trygga vi­ lan i lekens puppa”.

Den på många sätt läsbara bo­ ken påminner en aning om reli­ gionsprofessor Ove Wikströms böcker, där röster från littera­ turens värld, munkars, prästers blandas med expertröster som vägs mot den ”vanliga” männi­ skans erfarenhetsvärld”. Ett myl­ ler av infallsvinklar, frågor, an­ taganden som hellre vidgar än slår fast olika teser. Författaren, prövar, sorterar, inramar och slänger ut.

Viktiga berättelser Lars H Gustafsson berör inled­ ningsvis den stora frågan kring barns läsande som varit högaktu­ ell under det senaste året. Berät­ telserna har betydelse. Högläs­ ningen, det egna läsningen som skapar ett grundfundament för att förstå sammanhang och kun­ na tänka i sekvenser.

Här slår Lars H. Gustafsson en lans för det fria berättandet som inte är lika vanligt längre, men som i många andra kulturer – inte minst samernas – ofta innehöll en form av pedagogisk modell för en moral- och etikutveckling via den vuxnas fria fantasiberättande.

Författaren flätar in reflektio­ ner och tankar som hör samman med en resa till Neapel. Det vid­ gar texten, de konkreta exemplen från barn och vuxnas olika leksi­ tuationer är detaljrika och många.

Texten ger också en god bild av olika befintliga typer av lekar. De kan benämnas låtsasleken, regel­ leken, den fria leken i förhållande till den pedagogiska och mer vux­ enstyrda leken.

Helheten som tidvis kan kän­ nas en aning fragmentarisk, den erbjuder en massa öppningar in i det egna förlorade leklandska­ pet, barndomens kanske glömda skikt. Man påminns om det egna lekträdet, kojan, vårens vatten­ rännor som tedde sig som en na­

■■bok Leka för livet av Lars H Gustafsson.

Norstedts, 2013, 365 sidor.

”Det gäller att inte göra för stora tolkningar av ett enskilt barns lek, samtidigt som man behöver vara lyhörd för de signaler som sänds ut.” turlig del av livet. Inte visste man då att handlingarna tjänade ett betydligt djupare syfte, att de ha­ de djupa rötter i en tradition, i en djupare ordning för en människas tillblivelse och utveckling.

Många minnesbilder från eg­ na och andra barns lekar träder fram, inte minst bebisens. I efter­ hand kan åtminstone jag inse, att jag i min föräldraroll inte alltid var särskilt medveten om vilka lekar, mönster, ritualer som utspelade sig mitt framför mina ögon, när jag själv fokuserade på blöjbyten och grötkokning.

Mest barnens värld Boken tar också upp många dags­ aktuella frågor av mer samhälle­ lig karaktär. Hur många föräldrar har inte känt dåligt samvete över att de inte hinner leka med sina barn? Lars H Gustafssons synsätt är nästan avväpnande. Han när­ mar sig tanken på att lekens värld, kanske till mestadels kan få vara en värld, förbehållen barnen, där den vuxne undantagsvis kan gli­ da in, och ut igen.

Det här förutsätter förstås att det finns rum för lek, rent fysis­ ka, inte bara färdigköpta leksaker som kanske inte ens tjänar dess

rätta syfte. Fascinerande lekar kan uppstå och uppstår över he­ la jordens yta, inte sällan i avsak­ nad av det vi vuxna betraktar som leksaker.

Författaren ägnar ett helt ka­ pitel åt skogen som lekplats. El­ ler snarare den förlorade lekplat­ sen, dels som en följd av urbani­ seringen, men kanske också på grund av en allmän ökad rädsla hos föräldrarna för att barn skall drabbas av olyckor om man in­ te har full kontroll över var de är och vad de gör.

Som barnläkare förringar han inte olyckornas betydelse, men uppmanar i ställer föräldern att tillsammans med barnet under­ söka lekmiljön, ge redskap i stäl­ let för att förbjuda. Att till exem­ pel lära barnen hur man bedömer en grens hållbarhet när de klätt­ rar i träd. Att ge barnet grundläg­ gande kunskap i hur man skall be­ te sig om man tappar bort sig i en skog, även om författaren fram­ håller att risken att dagens barn tappar bort sig i ett köpcenter är större.

Han citerar Richard Louv: Går det att skapa en ny union mellan barnen och naturen?

Han ber läsaren att i Everts Tau­ bes visa Änglamark byta ut ordet älven mot leken. ”Låt sista älven som brusar i vår natur brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur”.

Förutom det här behandlar bo­ ken även frågor om det elitistiska tänkandet som smugit sig in, in­ te minst i sportens och musikens värld. Lars H. Gustafsson ägnar också ett avsnitt åt spelvärlden, en värld han tror ha kommit för att stanna. Med kritisk, men än­ då accepterande blick synar han också den. Där finns mycket att hämta, samtidigt mycket att för­ lora, inte minst om det blir det en­ da alternativet. Texterna är värda en eftertanke.

Lek som beslöjar Författaren påminner om en vik­ tig sak som hänger kvar hos mig efter avslutad läsning. Leken kan avslöja, men också beslöja. Det gäller att inte göra för stora tolk­ ningar av ett enskilt barns lek, samtidigt som man behöver vara lyhörd för de signaler som sänds ut.

Boken riktar sig i större ut­ sträckning än hans tidigare till en betydligt bredare målgrupp än pedagoger och småbarnsfö­ räldrar. Inte minst den skapande människan har god behållning av boken. Det är om man får tro för­ fattaren själv, fullt legitimt, rentav livsnödvändigt att få leka, oavsett om man är läkare, konstnär, fem år eller femtio år.

Camilla Lindberg

Kom och upplev Lappland!

Vi hjälper gärna till med upplägg och program. Stora allmänna utrymmen.

Förmånligt alternativ för skolklasser.

Priser från 56 euro/person/dygn.

I priset ingår alltid logi och helpension med morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål.

FJÄLLGÅRD MED FULL SERVICE

Bokningar & förfrågningar: 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi Sven Nordqvist

FINDUS FLYTTAR UT En nyskriven musikal

Dramatisering och regi Christian Lindroos s Musik och sångtexter Sofia Finnilä

PREMIÄR 30 AUGUSTI 2014 FÖRESTÄLLNINGAR: Unga Teatern 30.8-13.12 (Esbo) Diana scenen 17-31.12 (Helsingfors) Föreställningar vardagar kl. 10 samt lördagar kl. 14 BILJETTER: Morgonföreställningar 8 / 7 ` (över 50 per.) ledare 2 ` Lördagar 14 ` SPELPLAN: www.ungateatern.fi tel. 09-8620 8200

14 Hem & skola â– â– intervju

Lärandet är en aktiv process Skolvärlden gür som bäst igenom en process som skall fÜrvandla passivt inlärande till ett aktivt lärande.

Redan den grekiske filosofen So­ krates konstaterade att ungdo­ mar beter sig illa. De uppträder ohÜvligt, fÜraktar auktoriteter, har inte respekt fÜr äldre perso­ ner och pratar när de borde ar­ beta. Liknande üsikter ventileras gärna ocksü i dag. Men frügan är om vi erbjuder vüra skolelever en optimal mÜjlighet att lära sig.

Kirsti Lonka, professor i peda­ gogisk psykologi vid Helsingfors universitet, anser att vi är mitt i Üvergüngen frün en lärarcentre­ rad undervisning till nügot nytt. – Münga fÜrstür inte att det stor­ mar omkring oss och att vi just nu befinner oss i stormens Üga. I Fin­ land ser undervisningen ut som den süg ut fÜr tjugo ür sedan och vi behÜver gÜra nügot, säger hon. År 2015 skall Pisa-testen ge­ nomfÜras elektroniskt, men i da­ gens läge har endast 20–35 pro­ cent av eleverna tillgüng till da­ torer och pekplattor i skolunder­ visningen. Nittiofem procent av ungdomarna använder däremot pekplattor, mobiltelefoner och annan elektronik i vardagen och är skickliga pü att använda dem.

Gammaldags metoder – Det är fortfarande vanligt särskilt pü gymnasienivü att lärarna dikte­ rar och eleverna skriver upp med penna pü papper, säger Lonka.

När de personliga och socia­ la rutinerna inte korrelerar med institutionens uppstür en klyfta som püverkar inlärandet. – Den handlar inte bara om tek­ nologin utan även om hur tiden fÜrdelas och hur mycket elever­

■■Kirsti Lonka, professor i pedagogisk psykologi vid Helsingfors universitet säger att vi är mitt i en fÜrändring som skall fÜrvandla passivt inlärande till ett aktivt lärande. Linda Tammisto na rÜr pü sig under skoldagen, sä­ ger Lonka.

FÜrr när barnen till och med ski­ dade till skolan behÜvdes inte mer fysisk fostran än ett par gymnas­ tiktimmar i veckan. – Alla vet att det är farligt att ba­ ra sitta stilla. Ändü sitter barnen hela dagen i skolan och rÜr inte pü sig som fÜrr efter skolan.

Ungdomar sysslar ocksü med münga olika idrotter men kÜrs ofta till sina hobbyer. Den totala mängden motion minskar.

Lonka säger att dagens unga har svürt att sitta stilla. Hon kons­ taterar att inte heller vuxna skul­ le klara av att sitta en hel dag och bara lyssna till sin chef. – Stora fÜrändringar är pü güng, men de kan vara svüra att fÜrstü fÜr en del av lärarna. Till dessa hÜr ocksü att byta ut begrepp som in­ lärning till aktivt lärande. – Man har forskat i hur män­ niskor ser pü begreppet och kom­ mit fram till att majoriteten av fin­ ländarna ännu anser att lärande

innebär att sitta stilla och repete­ ra samt kopiera, säger Lonka.

Hon ser lärandet som en aktiv process där informationen byts genom att eleverna gÜr aktiva an­ teckningar. – Man lär sig mer om man kan gÜra anteckningar när man lä­ ser en bok än om man endast lä­ ser den. Men det gür inte läng­ re eftersom bÜckerna samlas in vid terminssluten. De elektronis­ ka bÜckerna lüter eleverna om­ formulera sina tankar och modi­

Orisbergs verksamhetscenter GĂśr som Sibelius, Topelius eller Matilda Wrede, som ocksĂĽ har visiterat Orisberg! ȧ *XLGDGH UXQGWXUHU I¸U JUXSSHU (15 â‚Ź/pers inkl. guidning + mat) ȧ %UXNVN\UNDQ NORFNVWDSHOQ RFK prästgĂĽrden ritade av C.L. Engel ȧ 6RPPDUNDIÂŤ Č?

O¸U V¸Q NO Č? ȧ /LWHW OÂŚJHURPU§GH PHG smĂĽ stugor ȧ 0§QJVLGLJW SURJUDPXWEXG VH RULVEHUJ ˉ Ă…bergsvägen 38, 61560 Orisberg tel. 040 511 9599 RULVEHUJ#VDQD ˉ RULVEHUJ ˉ

NDQVDQUDDPDWWXVHXUD ˉ

Var ďŹ nns vännerna?

PĂĽ Facebook, Twitter, YouTube och sĂĽklart pĂĽ adressen www.sfv.fi.

Du kan ocksü ringa oss: 09–6844 570 Svenska folkskolans vänner är en opolitisk fÜrening, som i 130 ür har jobbat fÜr bildning pü svenska i Finland.

Bli medlem! Ă…rsavgift endast 10 euro. FĂśr avgiften fĂĽr du bl.a. vĂĽr kulturtidskrift hemburen 4 gĂĽnger i ĂĽret.

fiera materialet. Det är viktigt att ele­verna aktivt für lägga till sina tankar me­dan de läser, i stället fÜr att använda statiska texter. Ibland kan video­filmer vara en effektiva­ re inlärningskanal än att enbart läsa en bok utan att anteckna.

Lonka vill inte skuldbelägga lä­ rare utan konstaterar att fÜränd­ ringar müste ske büde inom lärar­ utbildningen och fortbildningen och säger att den müste vara büde engagerande och inspirerande.

Marit BjĂśrkbacka

Hem & skola

15

■■intervju

Sömn ger hjärnenergi Informationsöverflöd. Hjärngympa. Livskompetens. De är moderna begrepp som spänner upp ett helt nytt koordinatsystem för människan som social varelse.

Kiti Müller, neurolog och forsk­ ningsprofessor vid Arbetshälso­ institutet, är i ropet i dag. Hennes forskning i hjärnans och sinnenas prestationsförmåga i ett belamrat datauniversum har medfört vär­ defull information för bland an­ nat utvecklandet av arbetsmiljö­ er så att de passar människan.

Träna problemlösning

■■Kiti Müller forskar i hjärnans och sinnenas prestationsförmåga i ett belamrat datauniversum.

I dag är de yttre utmaningarna många. Det finns massor av in­ Michael Müller formationskällor, vi får motstridi­ ga besked och vi bombarderas av ■■blogg krav på beslut. För en vuxen per­ Kiti Müllers blogg finns på son är problemlösningsförmågan www.tiede.fi/alue/tiedekokki (på den viktigaste förmågan vi har. finska).

– För en ung människa gäller det att få tillfälle att träna problem­ lösning, framförallt i dialog med mation. Och då ska vi gärna mö­ andra människor. Förmågan att ta olika typers tankar och männis­ tänka utvecklas genom interak­ kor, inte kammas medhårs i ett. tion mellan människor och infor­ Utmaningen för skolan i dag är

att informationsflödet är enormt samtidigt som ingen de facto vet vad som är relevant för framti­ den.

– Vi ska i snabb takt kunna byta spår och riktning totalt, från ämne till ämne, från situa­tion till situa­ tion. En vuxen förstår att det kan finnas flera svar på en fråga och att sanningen ser olika ut i olika ljus.

Ett barns begreppskarta har bara några uppslag, åsikterna, svaren, motiveringarna är ännu onyanse­ rade. Vi vuxna kan hjälpa med att utvidga barnets tankeförmåga ge­ nom att motivera våra beslut, och genom att tillsammans söka upp information. Och när vi ställer krav på barn och ungdomars pro­ blemlösningsförmåga så observe­ ra att hjärnan utvecklas ända till 25-års ålder.

En metod i samverkan över ge­ nerationsgränsen i praktiken är att komma överens om spelreg­ ler. Till exempel måste ungarna fås i säng. Motivera befallningen ”efter klockan 22 ingen dator”.

Det vill säga hjärnan blir över­ spänd och sömnen kommer säm­ re. Alltför lite sömn betyder säm­

re observationsförmåga nästa dag, vilket leder till svagare skol­ resultat och mera läxarbete. Men naturligtvis ska den vuxna före­ gå med gott exempel. Sitter man själv nattetid vid datorn är det lön­ löst att tro att ens avkomma beter sig klokare.

Promenadtakt bäst Sömnen är A och O för vår hjärna.

Ju tröttare vi är, desto sämre löser vi problem.

Under dagtid använder hjärnan 30 procent av kroppens energiom­ sättning. På natten är motsvaran­ de siffra 80 procent. Hjärnans en­ ergiförråd måste fyllas på, annars håller maskineriet inte ihop.

– Det är också värt att veta att hjärnan jobbar bäst i ”promenad­ takt”. När farten blir för hög gör vi lättare felbedömningar. En trött hjärna får inte nya idéer, och även om den får så orkar den inte spin­ na vidare på dem. En trött män­ niska fungerar mekaniskt, uppre­ par gamla mönster och går i gam­ la spår, något som kan påverka sinnesstämningar och humör.

Vad kunde skolorna göra för att

stöda barn och ungdomar i sin utveckling?

– Det vore ypperligt att kombi­ nera kunskapsämnen med hant­ verk, tankearbete med fysisk akti­ vitet, eftersom muskelminnet för­ stärker inlärningen. I sin enklaste form kan det handla om gammal­ dags handskrivning; ”handen är tankens förlängning”. Det är ock­ så viktigt att använda varierande metoder förinlärning. Vilka sin­ nen kan man använda för inlär­ ning? Hörseln? Synen? Beröring?

Testa olika tekniker och växla mellan dem.

Vilka tips skulle du ge när det känns som om hjärnan skulle explodera av all kunskapsmängd?

– Avbrott i vardagen med oli­ ka tekniker: Djupa andetag, ”sy­ reskutt”, fysisk rörelse, lägga pus­ sel, ta en 15 minuters tupplur. Var framförallt möjligast fördomsfri när du planerar in dina små men avgörande pauser med 2–4 tim­ mars mellanrum. I skolmiljön gäller det här lika väl ele­ver som lärare. Också lärarna behöver ett utrymme där hjärnan får vila. betty marschan

DET FINNS INGEN GENVÄG TILL NATURLIGHET. Vi på Snellman använder också i fortsättningen gris- och nötkött som är utfodrat med GM-fritt foder i våra produkter.

http://www.snellman.fi/gm-fri

16 Hem & skola

av Astrid Lindgren dramatisering: Magnus Lindman musik: Peter Adolfsson regi: Mika Fagerudd PREMIÄR tor 5.6 lör 7.6 sön 8.6 mån 9.6 tis 10.6 ons 11.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

lör sön mån tis ons mån

14.6 15.6 16.6 17.6 18.6 23.6

kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tis ons tor lör sön

24.6 25.6 26.6 28.6 29.6

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17

Biljettpris: Barn 8 € (4–12 år, också för yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–).

BILJETTER: www.netticket.fi, EBUF vardagar kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org

Finns sommarteater i Esbo 2014

Åland kallar! Ännu finns tid att boka årets klassresa till Åland.

Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider, och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

=Vbc\ViVc ,! ''&%% BVg^Z]Vbc lll#VaVcY]diZah#Ñ iZa# %&- &* )%% ^c[d5VaVcY]diZah#Ñ

Hej!

Ɛ ĞůůĂ ĂŐĞŶ ĮƌĂ Ŷ Ž Ɵ Ě ŶĂ ĂͲ ĞŶ ŽĐŚ ^ŬŽů

,Ğŵ 2014 . öra 26.9 n vi g ůŝŐ a k s n Ƃŵ mma ĨƂƌŐů Tillsa Ŷ Ɵůů ĞŶ Ž ĞůƐĞ͘ Ě ĚĂŐĞ ŝŬƟŐ ŚćŶ ƉƐ ĨƂƌ ǀ Ɵ

Ś Ś Đ Đ Ğƚ͗ Ž ƌŝĂů Ž Ɛ ƉĊ Ŷćƚ Ğ ƚ Ă Ă D Ŷ ŚŝƩ ĚĂŐĞ

26.9.2014 • • • • • • •

www.hemochskola.fi/dagen

Utbildningsstyrelsen Finlands rektorer Finlands föräldraförbund Förbundet Hem och Skola i Finland Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ Specialister för Undervisnings- och bildningsväsendet OPSIA rf Finlands Svenska Lärarförbund FSL