Hem&skola 1 2015

&

He m s k ola Nr 1/15 • Årgång 42 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■Skrivstilen väcker

blandade känslor ■■Som närvårdare har

man bred kompetens ■■”Hjärnan dålig

på multitasking” ■■”Skolgångsbiträdena

är jätteviktiga” ■■Flexibel skoldag

gav ökad trivsel ■■Vem ersätter en

söndrig pekplatta?

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Ingenjörs­tänk ■■Ibland blir jag galen av det kortsiktiga tänkande som tjänstemännen i olika ut­ bildningsdepartement ägnar sig åt. Som att man nu planerar slopa skrivstilen i skolan. I stället skall barnen bara lära sig texta. Men mest skall de skriva direkt på datorn. Ett ar­ gument är att det sparar tid.

Ursäkta, men vart har barnen bråttom?

Att texta går dessutom väldigt långsamt.

Jag avskydde kalligrafi, det vill säga skön­ skrivning i skolan. Min finmotorik var inte och har aldrig blivit bra. Men det var inte es­ tetiken som var det viktigaste, utan att akti­ vera de delar av hjärnan som med (den svet­ tiga) handens hjälp befrämjar inlärningen.

vidar lindqvist

Läroplansgrunderna – också för dig ■■Nu sker stora förändringar i skolvärl­ den i Finland. Läroplansgrunderna har reviderats för den grundläggande un­ dervisningen och för förskoleundervis­ ningen. Revideringen är viktig eftersom det är läroplanerna som styr arbetet i skolorna. Bearbetningen har betytt ett stort engagemang från många håll. För­ utom sakkunniga har också föräldrar, lärare och andra intressegrupper haft möjlighet att kommentera och ge för­ bättringsförslag till texterna.

Utgående från läroplansgrunderna kommer alla skolor runtom i Svensk­ finland att bearbeta sina skolvisa lä­ roplaner. Detta betyder att alla lärare i Svenskfinland kommer att vara engage­ rade i läroplansarbetet, så att de lokala och skolvisa planerna kan tas i bruk den 1 augusti 2016.

■■Hur berör läroplansgrunderna då oss föräldrar? Dokumentet är ett löfte om hurdan undervisning våra barn skall få och vad de kommer att lära sig i grund­ skolan. Inte minst beskriver också de lo­ kala planerna synen på lärandet och hur det återspeglas i undervisningen. Ord som jämlikhet, humanitet och mång­

sidiga kompetenser lyfts ofta fram. Det viktigaste ur föräldrarnas synvinkel är att samarbetet mellan hemmet och sko­ lan betonas betydligt mera i de nya lä­ roplansgrunderna jämfört med de tidi­ gare.

■■Läroplansgrunderna innehåller även kriterier för goda kunskaper (vitsor­ det åtta) vid slutbedömningen av ele­ ven på årskurs nio. Varför behövs de? I slutskedet av grundskolan står den en­ skilda eleven inför stora val, som påver­ kar framtiden. Ibland hänger det på små vitsordsmarginaler huruvida en elev lyckas komma in i den skola han eller hon önskar sig.

Vi behöver kriterier för en jämlik ut­ värdering och för en utvärdering som håller samma nivå oberoende av skola, bostadsområde eller lärare. Trots dem har vi ännu inte lyckats nå en jämlik ut­ värdering.

Forskningsresultat har redan länge visat att utvärderingen ännu häng­ er ihop med den grupp som eleven går i. Det innebär att man på vissa håll i Svenskfinland lättare får ett gott vitsord än vad man objektivt är värd. På andra

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

håll måste man prestera bätte för sam­ ma vitsord.

■■I samband med förnyelsen finns nu en ypperlig möjlighet att förbättra sam­ arbetet mellan hemmet och skolan. Lä­ roplansgrunderna skall presenteras för föräldrarna och skall vara lätt tillgäng­ liga på till exempel skolornas webb­ platser. Här brister det fortfarande på många håll. Vid en del skolor hittar man lätt information om skolans värdegrun­ der och centrala mål för undervisning­ en. I andra måste man be om informa­ tionen.

Varför är informationen till oss för­ äldrar då viktigt? För att det då är lätta­ re som förälder att förstå det som hän­ der, att engagera sig i och att stödja sko­ lan och lärarna. I och med den nya be­ toningen på hemmets och skolans samarbete, vill jag utmana skolorna att använda möjligheten att förstärka sam­ arbetet mellan oss vuxna. Samtidigt vill jag utmana föräldrarna att läsa det här viktiga löftesdokumentet som är så cen­ tralt med tanke på barnens framtid. heidi harju-luukkainen

förbundsordförande

■■Ingen människa skulle kunna tyda de krumelurer jag kallar bokstäver, som jag i rasande takt plitar ner på mitt antecknings­ block då jag som journalist gör en intervju.

Men tack vare att handen jobbat synkro­ niserat med hörsel och hjärna behöver jag knappt titta i blocket då jag skriver ut tex­ ten.Tack vare de för hand gjorda anteck­ ningarna har jag fångat och inpräntat det den intervjuade ville ha sagt. Utan anteck­ ningsblock skulle jag vara förlorad och inte heller skulle det bli rätt på samma sätt med datorn.

Applegrundaren Steve Jobs var en slashas som inte riktigt visste vad han ville göra ef­ ter avslutad skolgång. Han tog olika kurser på universitetet och halkade bland annat in på en kurs i kalligrafi. Det var avgörande för Apples och Macs vackra formspråk.

Datanissarna i Silicon Valley i Kalifor­ nien, de som hela tiden utvecklar smarta­ re sätt att använda datorer och telefoner, är ofta väldigt strikta när det gäller sina eg­ na barns sittande framför datorn. I stället vill de att barnen tar kurser i de sköna kons­ terna som musik, skönlitteratur, poesi och teater, eftersom de vet att dessa är de som utvecklar människan till en tänkande, ska­ pande varelse.

■■Den som har bråttom tänker inte och ska­ par inte något nytt. Redan våra lågstadie­ barn känner sig ofta stressade. Beror det på att vi i Finland lider av ett så starkt ingen­ jörstänkande och att vi nu i och med låg­ konjunkturen som aldrig ser ut att ta slut, tror att vi kan fixa och skapa nytt genom att forcera barnen? Sorry, barns mognad och utveckling går inte att skynda på. Det är den inre klockan som avgör när och i vilken takt hen går framåt.Om man i lugn och ro vatt­ nar barnens möjligheter, se, då kan de lju­ vaste blommor spira fram.

Låt oss hoppas att tjänstemännen slutar panikera och ser till att skönskrivning och skrivstil förblir kvar på läsordningen.

Tua Ranninen

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2015.

Upplaga: 36 000.

Ansvarig utgivare: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Kim Malmberg.

Pärmbild: Foto: Vidar Lindqvist. På bilden Heidi Mäki, Christa Ojala och Oskar Sillanpää som studerar vid Axxell i Ekenäs.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

heidi harjuluukkainen ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

â– â– intervju

Skrivstilen väcker blandade känslor Planerna pü att slopa undervisningen i skrivstil frün och med 2016 väcker blandade känslor bland lärarna. Nicola Öhman är modersmülslärare vid ÅshÜjdens grundskola i Helsingfors, och hon ser fÜrdelar med skrivstilen, men grüter inte om den fÜrsvinner. – Det finns fÜrdelar med skrivsti­ len. Kan du skriva med den sü kan du ocksü läsa alla de äldre texter, som är skrivna med skrivstil, sä­ ger Nicola Öhman.

Men hon anser ändü att det här inte är skäl nog till att bevara skrivstilen. – Jag har blivit tvungen att skri­ va med skrivstil i skolan men ald­ rig själv använt den, sü därfÜr har jag svürt att motivera att mina elever ska vara tvungna att använ­ da den. Att gü Üver till att skriva pü dator fÜrutsätter däremot att sko­ lorna beviljas resurserna till det, säger hon. – Mitt kollegium var pü stu­ diebesÜk i Sverige, i en skola där kommunen fÜrser alla elever med en personlig dator, och dü funge­ rar det. Vür skola har 40 datorer pü cirka 200 elever. I praktiken är det fÜr fü fÜr att det ska fungera.

Hackig fÜrnyelse Anders Rosenqvist är rektor vid Granhultsskolan i Grankulla, som i cirka fem ürs tid har tilläm­ pat metoden Intelligent pü tangent som betonar datorns roll i skri­ vandet. Han anser att skrivstilen har blivit en belastning. – Skrivstilen har fÜrnyats fle­ ra günger. Den senaste fÜrnyel­ sen gjorde den ganska hackig att skriva med och kanske inte sü fly­ tande som den har varit tidigare.

En bra och tydlig handstil upple­ ver jag absolut att varje elev behÜ­ ver, men det att det skulle vara just GNURF

■■Det finns ingen orsak att slopa skrivstilen i skolan, tycker Kenneth NygrÊn, lektor i modersmül och litteratur vid S:t Olofsskolan i Åbo. skrivstilen ser jag inte som värst ändamülsenligt.

Intelligent pü tangent, utveck­ lad i samarbete med Övningssko­ lan i Vasa, är en fri tillämpning av den norska professorn Arne Tragetons metod, där elever arbetar parvis och turas om med att lju­ da ut orden och skriva ned dem pü dator. Resultaten har varit po­ sitiva. – Texterna blir längre och skriv­ glädjen Ükar märkbart dü det är lätt att ändra pü ordfÜljden och rätta smü skrivfel, utan att ta till suddgummi som i värsta fall leder till att pappret gür sÜnder.

BÜr kunna skriva Amanda Audas-Kass är moders­ mülslärare vid gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Där kräver man in­ te längre av sina studerande att de använder skrivstilen. – Av cirka 125 abiturienter per ür skriver nügra enstaka sina texter

med skrivstil. Som jag ser det har skrivstilen nog spelat ut sin roll, och det är ganska tydligt att män­ niskor upplever att det är pinsamt att använda den utanfÜr skolverk­ ligheten.

Det märks ofta pü handstilen som varierar kraftigt frün elev till elev. – Den ser ofta helt hemsk ut, den är jättesvür att läsa. Och dü frügar jag mig om det är vettigt att lära folk skriva fÜr hand pü tvü olika sätt, eller borde man hellre satsa pü det där ena, enklare sättet?

Audas-Kass säger ändü att även om vi skriver det mesta pü da­ tor redan nu, sü behÜver vi själv­ klart kunna skriva fÜr hand även i framtiden. – Men det borde läras ut pü ett mer likartat sätt i skolorna, i ett ti­ digt skede, sü att eleverna skulle ha en stabil och jämlik grund att stü pü.

fĂśretagsekonom hotell/restaurangchef it-ingenjĂśr maskiningenjĂśr sjĂśkapten

ansĂśkan 16 mars 15 april

Ă–KA DINA CHANSER TILL EN STUDIEPLATS I HĂ–ST Skicka din ansĂśkan direkt till HĂśgskolan pĂĽ Ă…land www.ha.ax/ansokan

HĂ–GSKOLAN PĂ… Ă…LAND

Slopa inte skrivstilen Kenneth NygrÊn, lektor i mo­ dersmül och litteratur vid S:t Olofsskolan i Åbo, säger att han inte finner fog fÜr att slopa skriv­ stilen. – Den skrivstil som eleverna kommer till hÜgstadiet med nu­ fÜrtiden är helt okej ur min syn­ vinkel. Jag skulle gärna hülla kvar, den redan en güng modernisera­ de skrivstilen. Där ingür ju ett an­ tal luckor i ordet sü att säga, man für lyfta pennan ibland.

NygrÊn har trettio ürs erfaren­ het av läraryrket. Han hüller in­ te med om att elevernas handstil skulle ha degraderats med üren. – Det finns alltid ett par elever som har en dülig handstil. Och dü, om vi nu kallar det i värsta fall, ar­ rangerar vi det sü att man till och med kan bli befriad frün att skri­ va fÜr hand.

Marcus Rosenlund

<

FĂśrbundet Hem och Skolas ĂĽrsmĂśte är lĂśrdagen den 18 april kl.12.00 pĂĽ G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors. Information om ĂĽrsmĂśtet finns samlad pĂĽ: www.hemochskola.fi/arsmote2015/ Efter ĂĽrsmĂśtet ca kl.13-14 fĂśreläser juristen Ulrika Krook om: â&#x20AC;&#x153;Barnets och elevens rättigheterâ&#x20AC;?

Efter ürsmÜtet har aktiva i fÜräldrafÜreningar mÜjlighet att delta i en konferensresa till Tallinn.

â&#x20AC;&#x201C; Kom med och fĂĽ inspiration fĂśr din fĂśrenings verksamhet!

4

Hem & skola ■■reportage

■■Jenny Sjöblom tar blodprov på sin lärare Camilla Laiho.

■■Emma Rehn, Micaela Sjöholm och Patrik Fiskars lär sig de rätta greppen.

Som närvårdare har man Gymnasium eller yrkesskola, vad passar dig bäst? Strunta i vad kompisarna väljer, utgå från dig själv. Det rådet ger några studerande åt de nior som nu skall välja riktning för framtiden.

Väljer du yrkesskola i stället för gymnasium efter grundskolan finns det många inriktningar som kan vara intressanta, men det kan löna sig att se lite längre framåt och fundera om det finns jobb i branschen.

Axxell är en stor skola som har verksamhetspunkter på olika håll i Svenskfinland och 26 olika linjer att välja mellan. I Ekenäs kan man

studera till datanom, merkonom och närvårdare.

– Gymnasieutbildning var inget alternativ för mig. Jag tycker om att jobba med praktiska saker. Jag har tänkt vidareutbilda mig till polis, och tycker att det är bra att ha en närvårdarutbildning som grund, säger Heidi Mäki.

– Man får alltid jobb som när­ vårdare och kan också jobba vid sidan om studierna. Det finns all­ tid vikariat, säger Oskar Sillanpää.

Christa Ojala hade för sin del svårt att bestämma sig på nian, men visste att hon gärna vill job­ ba med människor.

De tre går nu första året på när­

vårdarutbildningen och trivs väl­ digt bra.

– Det här en bra skola med bra lärare och studierna är mycket varierande. De två första åren går alla tillsammans, medan man kan välja en specifik inriktning det sis­ ta året, säger Heidi Mäki.

Hon hoppas komma in på akut­ vårdsutbildningen som finns i Va­ sa.

Förutom det kan man som när­ vårdare jobba med till exempel barn och ungdomar, inom sjukeller åldringsvården.

– Under studierna har vi myck­ et praktik, så kallad inlärning i ar­ betet, och då får man en realistisk uppfattning om vad arbetet går ut

på. Det kan hända att man först tycker att man inte vill jobba med barn, men sedan märker hur ro­ ligt det är, säger Christa Ojala.

gen börja jobba eller studera vida­ re till exempel till sjukskötare el­ ler socionom i en yrkeshögskola.

Yrket avgjorde

De råd de alla tre ger de nior som nu skall välja vart de söker är: – Välj självständigt. Det är ing­ en idé att göra som kompisarna.

Då kan ett år gå till spillo om man märker att man valt fel. Man får snabbt nya vänner i den nya sko­ lan, oberoende av var den är.

– Lyssna på studiehandledarens råd. Hen har mycket att komma med och kan berätta om olika yr­ ken på ett objektivt sätt.

– Kom ihåg att du oftast kan by­ ta inriktning om du valt fel.

Fortfarande är det mest flickor som söker till närvårdarutbild­ ningen, men för Oskar Sillanpää, som kommer från Nagu, var det här ett självklart val.

– Jag tänkte inte så mycket på att det var en kvinnodominerad bransch, utan tänkte på yrket. Lö­ nen borde förstås vara högre.

– Ja vi gör ju ett viktigt jobb och tar hand om folks anhöriga, säger Christa Ojala.

Efter studierna kan man antin­

Goda råd

Hem & skola

5

■■kolumn

Sluta söka syndabockar ■■Det finns en karikatyr som delats rätt flitigt på Facebook, åtminstone i mitt flöde. Två bilder ovanom varandra. Den översta bilden utspelar sig år 1969 där två föräldrar och en lärare vänder sig till eleven och tillsammans läxar upp honom för dålig skolframgång. På den andra bilden, till­ synes rätt likadan, med årtalet 2014, är det lära­ ren som får sig en utskällning av föräldrarna.

Bilderna antyder att dagens föräldrar ställer stora krav på skolan och att det är den stackars läraren som ställs till svars då det går dåligt för eleven. Jag betvivlar inte att det ibland kan kän­ nas så för läraren, men varför har det i så fall bli­ vit såhär?

bred kompetens – Efter yrkesskolan kan man studera vidare. Men man har ock­ så ett yrke redan vid 19 års ålder.

Populär utbildning – Vi har haft riktigt många sökan­ de. Det är många ungdomar som kommer längre ifrån, säger en­ hetschefen Beatrice Westerlund på Axxell.

Närvårdare kan man också bli i Prakticum i Helsingfors, Yr­ kesakademin i Österbotten och Ålands yrkesgymnasium. I år ut­ bildar Axxell även närvårdare i Pargas, men en ny ungdomsut­ bildning inleds inte där i höst.

– Underlaget räcker inte till, sä­ ger Beatrice Westerlund.

”Efter yrkesskolan kan man studera vidare.”

De olika yrkesskolorna samar­ betar för att kunna erbjuda en så bred palett som möjligt.

Efter de två gemensamma åren finns det tio kompetensområden att välja emellan.

– Sjukvård och omsorg, samt vård och fostran av barn och unga brukar vara populära.

Tycka om människor För att bli närvårdare bör vara ge­ nuint intresserad av människor och kunna bemöta dem med em­ pati.

– Vara en bra medmänniska helt enkelt, säger Beatrice Wes­ terlund.

Hon uppmanar niorna att för­

söka få så bra vitsord i framför allt modersmålet och matematik. Bå­ da behövs för vidare studier.

– Trots att du kan vara trött på skolan behöver du en teoretisk bas i fortsättningen. Här kon­ kretiserar vi undervisningen och inlärningen i arbetet spelar en mycket stor roll i helheten. Vi har ett nära samarbete med arbetsli­ vet. Yrkesprovet är också mycket viktigt. Du måste ha klart för dig vad du gör och varför när du skall ut i arbetslivet.

För tillfället ser arbetssituatio­ nen mycket bra ut för närvårdar­ na.

Tua Ranninen, text Vidar Lindqvist, foto

■■Hösten 2016 kommer skolorna att ta i bruk nya läroplaner i hela den grundläggande utbild­ ningen. Ännu mer än tidigare betonas föräld­ rarnas roll och rätt till delaktighet. När det gäl­ ler bedömningen står det skrivet att samarbete med hemmen är en del av en god bedömnings­ kultur. Det är meningen att läraren med vård­ nadshavarna ska diskutera målen för skolar­ betet och skolans bedömningspraxis. Också i de nu aktuella läroplanerna förutsätts att läro­ plansgrunderna ska presenteras för föräldrarna.

Jag tycker det skulle vara jättespännande att få gå på ett föräldramöte där klass­ ”Jag tror att läraren i lågstadiet ämne för ämne skulle gå igenom också lite vad det är meningen att äldre barn barnen ska lära sig. Där lä­ raren skulle förklara vilket mår gott kunnande som förutsätts av att vi för ett visst vitsord och hur vi föräldrar på bästa sätt föräldrar kan stödja våra barn. är insatta i I de högre klasserna 7–9 och gymnasiet, med äm­ deras skolneslärare, kunde ämneslä­ rarna presentera sina äm­ arbete.” nen var för sig, kanske un­ der en mässdag (vilket jag vet att faktiskt är ku­ tym i en del skolor). Jag tror att också lite äldre barn mår gott av att vi föräldrar är insatta i deras skolarbete och kan ställa de rätta frågorna. Jag tror att det är bra om vi vet vad som förutsätts för att man ska kunna få vitsordet åtta och att vi förstår att en sjua på betyget i dagens skola inte är det samma som en sjua då vi själva gick i sko­ lan. En del av oss föräldrar skulle må gott av att förstå att ett högt vitsord inte alla gånger är det mest eftersträvansvärda för just vårt barn, med­ an en del av oss kunde hjälpa våra barn att sikta lite högre om vi kände till vad som förutsätts.

■■Det är inte okej att klanka på skolan bara för att man som förälder tycker att ens barn har fått ett dåligt vitsord, men det måste vara okej att förutsätta att skolan beskriver målen i de oli­ ka ämnena och hur man blir bedömd. Att stäl­ la frågor om undervisningen och bedömning­ en ska inte vara ett hot mot skolan. Tvärtom ska vi vara glada över föräldrar som visar intresse för sina barn och deras skolgång. Är man rätt in­ formerad och känner att man blir hörd brukar det sällan bli problem. Det skadar inte heller att man som förälder funderar över sitt eget sätt att kommunicera. Går det dåligt för ett barn i sko­ lan är det sällan värt att söka syndabockar. I stäl­ let ska vi tillsammans söka lösningar.

Micaela Romantschuk-pietilä

6

Hem & skola ■■recension

Att lära sig tar tid I boken Bäst i text får läsaren mycket att tugga på när det gäller samhällets nymodiga manicker och metoder som berör läsning och skrivning.

Aldrig tidigare har väl läsning och skrivning varit så centrala färdig­ heter som i dag. Skillnaden mel­ lan då och nu är att en stor del av de texter vi producerar eller tar till oss, sker via en skärm.

Vi skriver sms, e-post, uppdate­ rar Facebook, scrollar oss igenom ofantliga mängder text på oerhört kort tid. I en omarbetad upplaga av boken Bäst i text synliggör Tomas Dalström en del forskning som fokuserar på det nya sättet att läsa, och även skriva. Även om forskningen ibland går isär på vissa punkter, kan man inte låta bli att förundras över de insikter han förmedlar. Man för­ undras också över vilken maka­ lös manick vår hjärna är, vad gäl­ ler läsprocessen och de olika pa­ rallella system som är verksamma när vi skall tillgodose oss en text och utveckla olika lässtrategier.

För de pedagoger som på något sätt sysslar med skolutveckling,

där datorer och läsplattor kom­ mit in som nya hjälpmedel, borde speciellt kapitlet om digital läs­ ning vara grundkunskap innan man rusar vidare. Även föräldrar har behållning av texten.

Bland annat hänvisas här till forskning som visar att vi läser ungefär tjugofem procent lång­ sammare på skärm jämfört med papper. Läsning på läsplatta sän­ ker hastigheten med tio procent, och läsning via smarttelefon lig­ ger ungefär mittemellan. Det har att göra med en mängd olika fak­ torer som ljusreflektioner, format, kroppsställningar, läsavstånd och teckenformat.

Om detta och övrig fakta stäm­ mer som författaren hävdar (ge­ nomgående med stöd av aktuell forskning) så kan man gott börja ifrågasätta om ökad skärmtid för skoleleverna är enbart av godo.

vetenskap vid Lunds universitet, Peter Gärdenfors, tar det tusen­ tals år att förändra människors kognitiva förmåga. Han hävdar att det inte är barnen som förändrats utan att vi helt enkelt fått en snut­ tifiering av medier i olika former.

I dag är det mycket som stör barns- och ungdomars uppmärk­ samhet, vilket bidragit till att de tvingas ta till sig texter i allt snab­ bare takt. Det som däremot sak­ nas är tid och förmåga att sätta in all information i ett större möns­ ter. Enligt Gärdenfors kan man in­ te göra det snabbt, till det krävs re­ flektion och pauser.

Snuttifiering

För dig som skriver

Någon kanske hävdar att skol­ elevernas hjärnor utvecklats så att de snabbare och lättare än ti­ digare kan ta till sig information från just skärmar.

Enligt professorn i kognitions­

Boken är tvådelad och ihopsatt så, att man efter att ha läst den ena delen, antingen den om skrivning eller den om läsning, måste vän­ da boken och börja om från början och igen läsa sig in mot mitten.

■■böcker Bäst i text (Skrivboken, Läseboken) Författare: Tomas Dalström.

Förlag: Meetings International Publishing.

■■Boken är tvådelad och efter att ha läst den ena delen måste man vända boken och börja om från början och igen läsa sig in mot mitten.

Den delen av boken som hand­ lar om skrivandet är mest gedigen.

Den är så omfattande och rådgi­ vande till sin karaktär att den kan­ ske främst lämpar sig för en mål­ grupp som sysslar med professio­ nell skrivning inom företag, re­ klam- eller mediebranschen.

Här får man anledning att re­ flektera över hur bra nymodig­ heter som multitasking och öpp­ na kontorslandskap egentligen är för dem som skall producera text som kommunicerar och verkli­ gen når mottagaren.

Ett annat område som avhand­

las är multimedia, en modernt al­ ternativ som också förtjänar att användas med omsorg och efter­ tanke. Det finns gånger då den tra­ ditionella texten överglänser alla andra former för kunskapsöver­ föring. Ibland är det förstås tvärt­ om. Vill man lära någon att kny­ ta ett par skor, är film utan tvekan ett bättre hjälpmedel än en skri­ ven manual.

Boken är på alla sätt konkret och informativ. Den inbjuder ock­ så till fortsatta diskussioner med alla berörda inom området.

Camilla Lindberg

■■intervju

Hem & skola

KOTKA SVENSKA SAMSKOLA

 IDROTTSLINJE med Södra Kymmenedalens Idrottsakademi  gymnasiekurser kan studeras även via nätverket GNET tel. 05-219 0800 www.kotkasamskola.com

■■Vi klarar inte av alltför mycket arbete och för många saker på en gång, säger hjärnforskaren Minna Huotilainen. Nina Winquist

”Hjärnan dålig på multitasking” – Vi glömmer alltför lätt hur intimt kroppen och hjärnan samverkar och vad hjärnan behöver för att må bra och orka ta in ny kunskap, säger forskningsprofessor Minna Huotilainen vid Arbetshälsoinstitutet.

Professor Minna Huotilainens främsta budskap är att vi ska sluta jonglera med många uppgifter på en gång. Det är ohälsosamt för då använder den prefrontala barken i hjärnans pannlob, samt de basa­ la ganglierna under hjärnbarken i storhjärnan syre och socker, som i stället borde användas för kon­ centration.

– Om en lärare vill undervisa effektivt måste hen själv se till att kunna säga nej åt alltför myck­ et arbete, ta tillräckligt med pau­ ser, få tillräckligt med sömn, mata sin kropp och därmed hjärna med rätt sorts mat, inkluderat de fetter hjärnan behöver.

Präglar eleven för livet Huotilainen betonar att det ju in­ te är så att lärarna lär eleverna en­ bart skolämnen som matematik, modersmål eller geografi.

– Lärarna präglar också elever­ nas arbetssätt- och rutiner med sitt exempel. De här vanorna ro­ tar sig djupt hos de unga och hål­

ler i sig livet ut.

Typiskt för såväl dagens arbetssom skolliv är att man blir avbru­ ten och gör många saker samti­ digt och om vartannat, så kallad multitasking.

– Men hjärnan känner inte till något sådant som multitasking, säger Huotilainen. Vi är inga da­ torer som effektivt kan processa flera olika saker samtidigt.

Enligt henne måste hjärnan ge­ nomföra en särskild handling, som äter energi, för att överfö­ ra fokus från ett ämne till ett an­ nat. Med varje ”hjärnhopp” förlo­ rar vi inte bara energi, utan ock­ så skärpa och koncentrationsför­ måga. Misstag sker lättare. Felen blir fler.

Förödande avbrott – Många som blivit utbrända sä­ ger att det inte är arbetet i sig, ut­ an avbrotten som har varit för­ ödande.

Huotilainen ger några exem­ pel som vi alla känner igen: Tele­ fonen ringer, datorn piper, en kol­ lega står vid dörren och har ären­ de, en annan kallar till möte, man borde fördjupa sig i en rapport och allt sker samtidigt och blir ett konstant, fragmentariskt till­ stånd, dag ut och dag in.

– Ingen klarar av att leva i ett konstant fly-eller-fäkta-tillstånd

■■begrepp Digniativ: De som är födda efter 1980 och vuxit upp med upp digitala medier.

Infomani: Personer om är beroende av sina digitala hjälpmedel.

hela tiden. Inte i klassrummet och inte utanför. Eleverna klarar det inte, inte heller lärarna.

Hela människan behöver ar­ betsro från det ständiga audiovi­ suella bakgrundssuset.

Det gäller enligt Minna Huo­ tilainen i synnerhet diginativer­ na, eftersom deras infomani inte medför att hjärnan används mer effektivt. Tvärtom.

Hon anser att diginativernas kapacitet att använda hjärnan för att skapa synergier och se helhe­ ter försämras. I stället vänjer de sig vid snabba belöningar för enk­ la, snabba handlingar och det är skrämmande.

Minna Huotilainen vill ock­ så att vi ska sluta sitta så mycket i skolorna.

– När vi sätter oss liksom släcks våra hjärnor. Det beror på att vå­ ra hjärnor ända sedan grottman­ nens tid har fungerat så, att ingen­ ting utmanande händer då vi inte står eller rör oss.

Nina Winquist

HUMANT INNOVATIVT KREATIVT http://webfronter.com/natteamost/sibbogymnasium/

7

8

Hem & skola

â&#x2013; â&#x2013; intervju

Ekenäs gymnasium

- gymnasiet där du kan fÜrverkliga dina drÜmmar UtÜver det ordinära kan vi erbjuda - brett kursutbud, bl.a. finska pü tre nivüer - internationella projekt och kurser - samarbete med Raseborgs Idrottsakademi www.edu.raseborg.fi/ekenasgymnasium

ZZZ JJV Ă&#x20AC;

väx med oss!

VH RVV Sn Ă&#x20AC;OP

Sikta mot stjärnorna!

Kronoby gymnasium epost: erland.slotte@kronoby.ďŹ hemsida: www.kronoby.ďŹ /gymnasiet Flyglinje | Jakt och Natur | Musikperiod | Projekt (Polen, Afrika) Studieperioder i andra skolor

Sprükbad har goda effekter Använd sprükbad fÜr att främja intresset fÜr sprük.

Det säger sprĂĽkbadsläraren och styrelsemedlemmen i Hem och Skola i Ă&#x2026;bo Lars Nyberg vid Luostarivuoren koulu, som själv lever i en tvĂĽsprĂĽkig miljĂś.

Niondeklassarna har datorunder­ visning varje onsdag. De har som uppgift att gĂśra en historik om sin skolgĂĽng tillsammans, och den ska vara pĂĽ svenska. Läraren Lars Nyberg använder sprĂĽkbad som metod i undervisningen. Ef­ tersom han själv lever i en tvü­ sprĂĽkig miljĂś är det naturligt att ha sprĂĽkbad. â&#x20AC;&#x201C; Det ligger nära hjärtat efter­ som jag själv lever i en tvĂĽsprĂĽkig miljĂś, och i min familj använder vi finska och svenska. Att använ­ da svenska med eleverna och mi­ na barn är viktigt, säger han.

Lars Nyberg har jobbat i Luos­ tarinvuoren koulu i Ă&#x2026;bo centrum i 22 ĂĽr. Genom att han har svenska som modersmĂĽl var det naturligt att han profilerade sig som lärare i sprĂĽkbad. Nyberg känner till de problem som kan uppstĂĽ när fin­ skan och svenskan mĂśter varan­ dra. â&#x20AC;&#x201C; Men jag kan nog vara ensprü­ kig med eleverna, säger Nyberg och menar att kommunikationen i huvudsak gĂĽr pĂĽ svenska.

Sprükbadet har fungerat bra i skolan. Elevernas attityder är positiva och kÜerna till sprükba­ det är lünga. Pü grund av det sto­ ra intresset hoppas Nyberg att sta­

lands märker de att de fungerar bra med olika sprük. Dü man kan svenska är det lättare att lära sig andra sprük, säger Nyberg.

BÜrja lekfullt Sprükundervisningen är ett hett diskussionsämne i Finland. Det finns münga som vill fÜrnya den.

Lars Nyberg anser att undervis­ ningen ska bĂśrja tidigt och smi­ digt med sĂĽng och lek. Under­ visningen har utvecklats mycket under ĂĽren, inte minst tack vare mĂĽnga multimediala mĂśjlighe­ ter. â&#x20AC;&#x201C; Det viktigaste är att under­ visningen i sprĂĽk bĂśrjar redan i daghemmet. SĂĽng och lek är roligt,och barnen lär sig utan att märka det. Det gäller självfallet al­ la sprĂĽk, säger han.

â&#x2013; â&#x2013; SprĂĽkundervisningen ska bĂśrja tidigt, gärna redan i daghemmen, anser Lars Nyberg, lärare i Luostarinvuoren koulu i Ă&#x2026;bo.â&#x20AC;&#x201A;Lars SjĂśblom den snart kan bĂśrja med en andra sprĂĽkbadsklass.

FĂśräldrarna är ocksĂĽ positiva till undervisningen. Att vara i en sprĂĽkbadsklass är naturligt fĂśr eleverna. Hur de använder sprü­ ken varierar. Det finns de som an­ vänder bĂĽda sprĂĽken dagligen, och de som använder det andra sprĂĽket passivt. Men sprĂĽkbaden är en naturlig del av vardagen. â&#x20AC;&#x201C; Eleverna märker nog att de fĂĽr en hel del positivt ut av att va­ ra med i klassen. När de är utom­

Kostar inte mycket SprĂĽkbad kostar inte mycket fĂśr skolorna. DärfĂśr tror Lars Nyberg att sprĂĽkbaden kommer att finnas även i framtiden. De är populära, sĂĽ eventuella sparĂĽtgärder kom­ mer inte att hota dem. En viktig faktor i sprĂĽkinlärningen är hur fĂśräldrarna själva använder sprü­ ket med sina barn. Som pappa till tvĂĽsprĂĽkiga barn känner han till situationen. â&#x20AC;&#x201C; FĂśräldrarna ska vara konse­ kventa i hur de kommunicerar med sina barn, läsa bĂścker och se pĂĽ tv pĂĽ sitt eget sprĂĽk. SĂĽ länge man hĂĽller det i minnet gĂĽr det bra, säger Nyberg.

Lars SjĂśblom

BrändÜ gymnasium Träning fÜr livet

â&#x20AC;?God undervisning.

God stämning.

Goda resultat. â&#x20AC;?

6IRKBY 'YMNASIUM +LOCKARGRiNDEN V irkby Lojo 4FN REKTOR ulrica.karell@lohja.fi LOHJA š % POST VERONICA SANDSTROM HEMSIDA WWW PEDA NET VERAJA LOHJA GYMNASIUM

Hem & skola

9

â&#x2013; â&#x2013; intervju

Inget hot i ny modell Rektor Joakim Lagerbohm vid Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg fÜrlorar inte nattsÜmnen pü grund av att gymnasiernas finansieringsmodell ses Üver. I dag für gymnasierna sin finansiering utgüende frün antalet studerande, i framtiden püverkar ocksü andra faktorer.

Basfinansieringen kommer att uppgü till cirka 50 procent, men utÜver det tillkommer resultatoch prestationsfinansiering. Re­ sultatdelen baserar sig pü hur münga som klarat studentexamen och hur bra de studerande hittat en studieplats efter gymnasiet.

I prestationsfinansieringen vä­ ger man exempelvis in de stude­ randes välmĂĽende. Den här biten uppgĂĽr endast till 4 procent av fi­ nansieringen. Ă&#x2026;r 2021 är det meningen att den nya finansieringsmodellen skall vara i kraft. â&#x20AC;&#x201C; Det nya systemet är inte sär­ skilt hotfullt, säger Joakim Lagerbohm.

Inte heller Bob Karlsson, svensk direktÜr vid Utbildnings­ styrelsen, är speciellt orolig fÜr den nya finansieringsmodellen.

â&#x20AC;&#x201C; Jag tror inte att den kommer att ha sĂĽ stor betydelse, säger Karlsson. GenomstrĂśmningen av elever är bra i gymnasierna jäm­ fĂśrt med yrkessidan. FĂśr special­ gymnasier, till exempel idrotts­ gymnasier där studietakten ofta är aningen lĂĽngsammare, kan si­ tuationen fĂśrändras en aning. â&#x20AC;&#x201C; Ett litet gymnasium som lig­ ger tillräckligt lĂĽngt borta frĂĽn andra gymnasier men har en nü­ gorlunda hygglig tillstrĂśmning av ele ­ver kan klara sig riktigt bra i framtiden, säger rektor Joa­ kim Lagerbohm vid Karis-Billnäs gymnasium. De som nu är i skott­ gluggen är smĂĽ gymnasier i när­ heten av tätorter.

Strukturreformen ett hot Den planerade strukturreformen i kombination med ekonomiskt kärva tider kan komma att utgÜ­ ra ett stĂśrre hot fĂśr gymnasiernas framtid. Strukturomvandlingen innebär att utbildningsanordnar­ na mĂĽste sĂśka sina tillstĂĽnd att an­ ordna utbildning pĂĽ nytt. â&#x20AC;&#x201C; Regeringens mĂĽlsättning är att fĂĽ färre utbildningsanordna­ re, säger Bob Karlsson.

Kan det betyda färre utbild­ ningspunkter?

â&#x20AC;&#x201C; I fĂśrlängningen kan det nog betyda det. Man har i den kom­ mande budgetramen slagit fast en omfattande nedskärning pĂĽ 260 miljoner euro fĂśr andra sta­ diets utbildning. 22 miljoner är riktat mot gymnasieutbildning­ en. Det kan nog betyda att gym­ nasienätet i framtiden inte kom­ mer att se ut som i dag. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga utbildningsupprätt­ hĂĽllare är smĂĽ kommuner, säger Lagerbohm. De kan fĂśrlora sitt upprätthĂĽllaransvar. Det i kombi­ nation med ekonomiska nedskär­ ningar leder till en stĂśrre benägen­ het att dra in enheter. Man gĂśr det lättare att dra in gymnasier.

Karlsson betonar att gymnasiet pĂĽ mĂĽnga orter är den enda utbild­ ningen pĂĽ andra stadiet. MĂĽlsätt­ ningen fĂśr utbildningsanordnar­ na är nog att bevara enheterna. â&#x20AC;&#x201C; Men vi har mĂĽnga gymnasier i Svenskfinland. PĂĽ de orter där an­ talet studerande minskar kan det vara utmanande att hĂĽlla kvar gymnasiet.

Mattias Fagerholm

KYRKSLĂ&#x201E;TTS GYMNASIUM är gymnasiet som bryr sig, vi erbjuder: hĂśgklassig undervisning trygg, tolerant och trivsam skolmiljĂś mĂĽngsidig och personlig handledning tfn 040 126 9377, 040 589 6913 GesterbybĂĽgen 3 www.kyrkslattsgymnasium.com

BJĂ&#x2013;RNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA

STEINERGYMNASIET

*<01$6,(7 , 7,'(1 0(' 6,.7( 3c )5$07,'(1

Trivsel, Tradition, Trygghet och TillfĂśrsikt

$QV|NQLQJVNRG L *($

Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan i Tammerfors Svenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

Välkommen!

1895-201 1895-2007

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 379 3794 www.samskolan.ďŹ Tfn: 050 4327189

2WDYDQNDWX %M|UQHERUJ WIQ

Det finns münga sätt

att lära sig pü!

vetenskapen . människan . konsten Gymnasiestudier pü fem linjer allmän, bildkonst, humanekologi, musik, vuxen Sandelsgatan 3 00260 Helsingfors Tel. 09 310 87056 www.tsg.edu.hel.fi

Individuella behov, Individuella lĂśsningar

FĂśr dig! www.kimitoon.fi/kog

i samarbete med Axxell Brusaby

VĂ&#x201E;LKOMMEN till BSS!

Nu treĂĽrigt och med i GEA!

steiner.fi

ZZZ EMVV IL

10 Hem & skola

■■Skolgångsbiträdet Maria Sjöblom rycker in där det behövs och har ett nära samarbete med lärarna.

”Skolgångsbiträdena I många kommuner har man sparat bort skolgångsbiträdena så långt det är möjligt.

Tillsvidare har man i Raseborg inte minskat på antalet.

Ett klokt beslut, anser rektor Mia Haglund. Att spara bort dem blir dyrare i längden. De gör ett viktigt förebyggande arbete.

Seminarieskolan i Ekenäs har över 300 elever och 18 skolgångs­ biträden. Att de är så många be­ ror på att här också går barn som behöver särkilt stöd. I de vanli­ ga klasserna finns det fem assis­

tenter. En del följer vissa specifi­ ka elever, andra rycker in där de behövs bäst.

– Skolgångsbiträdena är jät­ teviktiga. Det finns många barn som har problem med koncen­ trationen och då är det viktigt att det finns en vuxen till, förutom lä­ raren, i klassen som kan styra in dem på rätt spår. Nuförtiden strä­ var vi efter att ha en inkluderande undervisning och det innebär att en del elever, som tidigare hade gått i specialklass, nu får den ext­ ra hjälp de behöver i den vanliga klassen, säger Mia Haglund.

Enligt henne behöver många

elever också socialt stöd och en trygg vuxen.

– För klassläraren är skolgångs­ biträdet ett viktigt stöd som gör att läraren kan fokusera på sin roll och skapa lugn och ro i klassen.

Ute på rasten behövs också skol­ gångsbiträdena som en trygghet. Även om situationen har varit bra i Raseborg söker man också här möjligheterna att spara.

– Vi skulle vara i blåsten utan skolgångsbiträdena. Men jag tror det blir dyrare framöver om man sparar på det här. Skolgångsbiträ­ dena jobbar dessutom korta dagar och de flesta är inte anställda på

sommaren, så inbesparingarna är inte stora, säger Mia Haglund.

I klass 1 B säger läraren Jenni Nyman att skolgångsbiträdet är väldigt viktigt.

Maria Sjöblom, som i fyra år varit skolgångsbiträde i Semina­ rieskolan, går omkring i klassen där eleverna lär sig att skriva bok­ staven Y. Där det behövs hjälper hon till. Två par ögon och öron gör större nytta än ett par.

– Tack vare henne kan jag ib­ land dela in klassen i två grupper och stämningen är mycket lugna­ re. Vi diskuterar på förhand när hon behövs och om jag är sjuk kan

hon vikariera mig. Det är mycket behändigt för barnen känner ju henne.

”Ett härligt jobb” Ett skolgångsbiträde hjälper en­ skilda elever som har svårigheter antingen socialt eller att hänga med undervisningen, men hjäl­ per också elever som till exem­ pel lider av diabetes att medicine­ ra rätt, vilket innebär en stor lätt­ nad för föräldrarna. De här elever­ na har blivit allt fler under senare tid.

Camilla Löfgren har jobbat som skolgångsbiträde i cirka fem­

Hem & skola ■■reportage

11

■■kolumn

Tack ■■Alla ni som har betalat skatt till Finland de se­ naste åtta åren. Jag vill tacka er. Som förälder till ett specialbarn är det här en tanke som aldrig lämnar en. Känslan av tacksamhet.

Sedan vår äldre son var ett halvår gammal har vi tillbringat fler timmar än jag kan räkna på Barnets Borg i Helsingfors och i olika terapeu­ ters väntrum. Undersökningar har följt på un­ dersökningar, år efter år, kilometer efter kilome­ ter. Och notan för allt detta har blivit lång. Antar jag. För jag har aldrig sett röken av den.

Hade vi bott i USA, världens rikaste land, skul­ le allt detta ha lett oss till ruinens brant för länge sedan. Det finns länder där vår son kanske hade hamnat på ett av de där avsides, hjärtskärande ”barnhemmen” som man läser om.

Eller tänk på vårt eget land för bara något yn­ ka århundrade sedan. Är ni bekanta med ter­ men ”hjon”? Vår familj hade sannolikt blivit det.

■■Men då var då, nu är nu och vår son, i dag en glad, energisk och vetgirig förstaklassare med prima utsikter till ett fullvärdigt liv med allt det innebär: Utbildning, jobb, hobbyer, vänner, kär­ lek. Och det är jag oändligt tacksam för.

Naturligtvis faller ingenting i famnen på en, inte ens i ett nordiskt välfärdsland som Finland, utan att man själv får kavla upp ärmarna. Vi kan minsann dunka varandra på ryggen också, min fru och jag.

Och jag ska berätta en hemlighet för er. Det ska­ ”Hade vi dar minsann inte för ett bott i USA, barn med specialbehov att ha en förälder som jobbar världens för Folkpensionsanstal­ ten som min hustru gör. rikaste Det ger inte förtur, men land, det hjälper en att navigera i den byråkratiska labyrin­ skulle allt ten. Inte ens då är det lätt. detta ha Det gäller att veta vilka stödformer man är berät­ lett oss till tigad till, vilka blanketter ruinens man ska fylla i, när ansök­ ningstider går ut, vad som brant.” är statens domän och vad som är kommunens, etc.

■■Flera vuxna i skolan skapar en lugnare stämning.

■■Skolgångsbiträdena Camilla Löfgren och Maria Sjöblom gillar sitt inspirerande jobb, men tycker att arbetsvillkoren kunde vara bättre.

är jätteviktiga” ton år och Maria Sjöblom i sju år.

De gillar båda sitt arbete och vet att de har en viktig uppgift.

– Jag jobbar i en anpassad grupp och ger eleverna individuellt stöd.

Jag känner mig uppskattad av bå­ de eleverna och lärarna, säger Ca­ milla Löfgren.

– Ja det här är ett inspireran­ de jobb. Man vet aldrig hur da­ gen kommer att bli, men barnen är ljuvliga, säger Maria Sjöblom, som rycker in i de vanliga klas­ serna där det behövs.

Egenskaper som behövs är tåla­ mod och flexibilitet och det ska­ dar inte heller att vara kreativ.

”Jag känner mig uppskattad av både eleverna och lärarna.”

– Det är bra att ha lite livserfa­ renhet och kanske egna barn, sä­ ger Maria Sjöblom, som gått på skolgångsbiträdesutbildning som vuxen i Axxell.

Camilla Löfgren har en tillsvi­ dareanställning, medan Maria Sjöblom jobbar ett läsår i taget.

– Man är alltid lite osäker på om man har ett jobb på hösten. Det är förstås trist, liksom att det här är ett så dåligt betalt jobb.

Camilla Löfgren och Maria Sjö­ blom är båda eniga om att det är mera oro i klasserna nuförtiden.

Arbetssättet i skolan har också ändrats. Numera sysslar läraren

mycket mind­re med katederun­ dervisning. I stället lär sig barnen att ta reda på saker själva, anting­ en tillsammans eller skilt för sig.

Då underlättar det lärarens jobb att ha en vuxen till i klassen.

Samarbetet med lärarna funge­ rar bra. Man gör varje vecka upp en plan på vad som skall göras och i vilken klass det behövs ext­ ra hjälp. För rektor är det en stor lättnad att skolgångsbiträdena kan rycka in om någon av lärar­ na är sjuk.

Tua Ranninen, text vidar lindqvist, foto

■■Men framför allt: Väldigt få saker händer om man inte är en smula envis.

Inte ens en diagnos är en självklarhet. Vi fick till sist svart på vitt att vår son har ett handi­ kapp, en svårdefinierbar, men relativt mild form av utvecklingsstörning. Det här var nyckeln till många dörrar. Dörrar som många föräldrar inte ens hittar fram till eller inser att de exis­terar.

Då blir slutresultatet uteblivna terapiformer, sämre ekonomiskt stöd, otillräckliga hjälpme­ del, plats på fel sorts dagis, sämre skola, sak­ nat skolgångsbiträde … Vi har hört och läst om många sådana fall, till och med sett det hända på vår sons dagis.

Det smärtar, men även om systemet vore per­ fekt: man kan leda en häst till en FPA-lucka, men inte tvinga den att fylla i en blankett. Så är det bara ibland. Ännu en sak. Då vår son var tre gav vi upp kampen för att få tillgång till stödet, terapier­ na och dagisplatserna på svenska. Det funkade bara inte. Så vi bytte till finska, och igen öppna­ des en mängd dörrar. Språkbytet var inget stör­ re problem, vår familj är tvåspråkig. Men är vårt land det? Eller ens vår hemstad Esbo? Ibland undrar man.

Så ABC-boken blev Aapinen för vår lilla, speci­ ellt fina grabb. Men jag är fortfarande tacksam.

Och att han läser den hymy huulilla är det vikti­ gaste av allt.

Marcus Rosenlund

12 Hem & skola ■■reportage

■■Rektor Taina Tuominen anser att skolklubbarna gör klubbverksamheten mera jämlik för eleverna.

■■Jeanette Jysky, Aamu Hukka, Rianna Saastamoinen i bakgrunden och Joonas

Flexibel skoldag gav ökad trivsel I Svenskbacka skola i den så gott som helt finskspråkiga staden Kervo får eleverna en gång i veckan en välförtjänt paus mitt under skoldagen.

Från och med skolstarten i höstas arrangeras nämligen klubbverksamhet på onsdagar. För eleverna är deltagandet i klubbarna avgiftsfritt.

– Klubbtimmarna finansieras av Utbildningsstyrelsen, som koor­ dinerar försöket med en flexibel skoldag. Projektet har redan ver­ kat under ett par år och det finns mycket verksamhet i Finland, sä­ ger rektor Taina Tuominen.

Svenskbacka skola har 37 ele­

ver som går i klasserna 1–6. Ele­ ver från alla åldersgrupper deltar i klubbarna.

Under höstterminen har ele­ verna fått bekanta sig med äm­ nen som dans, rytmik, slöjd och bollspel. Det har också ordnats en mellanmålsklubb där bar­ nen har fått lära sig nya recept på mättande mellanmål. Klubbverk­ samheten fortsätter under vårter­ minen.

– Deltagandet i klubbar har främjat jämställdheten. Alla ele­ ver kan vara med eftersom verk­ samheten ordnas under skol­ dagen. Tack vare klubbarna har trivseln i skolan ökat, säger Tuo­ minen.

Klubbarna har också gett sko­ lans lärare tid för reflektion och samarbete mitt under skoldagen.

– Vi kan planera veckan och dis­ kutera aktuella ämnen. Även om de extra klubbtim­ marna har inneburit en längre skoldag för eleverna har de varit positivt inställda till dem.

Lärt sig mycket – I en utvärdering vi gjorde skrev eleverna positivt om klubbarna och att de har lärt sig mycket ge­ nom att delta. Vårdnadshavarna har också varit positivt inställda, säger Tuominen.

För många har ofta de egna fri­ tidsintressena bestämt vilken av

klubbarna som de tyckt bäst om.

– Jag tyckte bäst om sportklub­ ben och att spela innebandy. Det gör jag också på fritiden, säger Joonas Anttila.

Jesse Savikumpu, håller med Joonas även om Jesses favorit va­ rit att spela fotboll.

Jeanette Jysky föredrar slöjd­ klubben.

– Jag har gjort en segelbåt, be­ rättar hon.

Slöjdklubben var också Aamu Hukkas favoritklubb. Hon visar den fina pennställning hon själv har tillverkat i klubben. För bak­ ningsintresserade Rianna Saastamoinen har mellanmålsklub­ ben varit en favorit.

– Jag har lärt mig nya recept.

Blåbärsmuffinsen som vi bakade var roliga. De blev alldeles blå, sä­ ger hon glatt.

Någon ytterligare klubb under skoldagen är i det här skedet in­ te aktuell, men inom kort star­ tar en klubb för rytminstrument, som blev möjlig tack vare klubb­ projektet. Till höstens rytmikklubb inhandlades nämligen in­ strument. Vem vet hur många av eleverna blev tända på trummor och andra rytminstrument då de deltog i klubben.

Marit Björkbacka, text och foto

Hem & skola

ABIKURSER ŝ ĞŶŐĞůƐŬĂ͕ ĮŶƐŬĂ Θ ůĊŶŐ ŵĂƚĞŵĂƟŬ ϭͲϭϮͬϲ och samhällslära ϭͲϱͬϲ Θ ϴͲϭϬͬϲ ϮϬϭϱ

MED SUBVENTIONERAD LOGI ǁǁǁ͘ŚĂŶŐŽƐŽŵŵĂƌƵŶŝ͘Į

3 ÅR

SÖK 24.2–17.3.2015

GEMENSKAP FRAMSTEG TOPPRESULTAT

www.optimaedu.fi/utbildningar

Anttila samt Jesse Savikumpu i förgrunden har fått fördjupa sig i sina favoritsysselsättningar i de olika klubbarna.

Skolklubbar är bra för barnen Utbildningsstyrelsens försök med klubbverksamhet under skoltid har pågått i två års tid. Det här läsåret är 196 skolor involverade i försöket.

Som bäst utreder professor Lea Pulkkinen vid Jyväskylä uni­ versitet möjligheten att utveckla klubbverksamheten till att bli en varaktig del av vardagen i landets alla skolor.

– Både i Nordamerika och i Eu­ ropa har utvecklingen med att koppla program efter skoltid till skolarbetet gått raskt framåt un­ der 2000-talet. Finland bör föl­ ja den här utvecklingen eftersom dess påverkan på elevernas skol­

framgång och välbefinnande är betydande, säger Pulkkinen.

Hon gjorde oss redan på 90-ta­ let uppmärksamma på att många skolbarn är ensamma hemma un­ der eftermiddagarna, vilket de in­ te mår bra av.

Barnen mår bättre – En undersökning som gjordes mellan åren 2002–2005 visar på att barn som deltar i en flexibel skoldag mår bättre och har mind­ re social ångest, samt färre de­ pressionsymtom än de som inte kan delta i verksamheten.

Klubbverksamheten främjar också vänskapen mellan barnen och ger deltagarna en innehålls­

rik verksamhet på fritiden.

– Det var stor skillnad i välbefin­ nandet mellan de barn som hade en organiserad fritid och de barn som gick hem redan efter klockan tolv på dagen, säger Pulkkinen.

Undersökningar visar också att klubbar med konstnärliga ämnen ger de bästa resultaten.

– Om man har en klubb i oli­ ka skolämnen kan eleverna kan­ ske bättra på sina skolresultat me­ dan klubbar i konstnärliga ämnen bättrar på såväl skolframgång, ar­ betsmetoder som de sociala för­ mågorna. Ett långsiktigt delta­ gande i väl ledda hobbyer stödjer den positiva utvecklingen.

Marit Björkbacka

13

14 Hem & skola ■■intervju

■■Under tre år skall Katarina von Numers-Ekman både i sin blogg, på Facebook och föreläsningar diskutera vikten av att läsa. Nina Winquist

Katarina lockar till läsning Den första finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman har två goda nyheter åt föräldrar till barn och ungdomar.

Den första goda nyheten är: det är aldrig för tidigt att börja läsa med ditt barn.

– Man kan gärna börja stimule­ ra sitt barns språk redan före bar­ net föds! Rimma och ramsa och sjunga små snuttar. Ju tidigare desto bättre, säger Katarina von Numers-Ekman.

Den andra goda nyheten är att det aldrig heller är för sent. När

2015

MWI

■■Nytt projekt Initiativet till en finlandssvensk läsambassadör togs av Svenska modersmålslärarföreningen i Finland och organisationen Tidningen i skolan hösten 2013.

Det treåriga projektet finansieras av Svenska Kulturfonden och genomförs av Sydkustens landskapsförbund tillsammans med Svenska modersmålslärarföreningen i Finland och Tidningen i skolan.

■■Visste du att…?

Vid skolstarten har en 7-åring ett ordförråd på 5 000–7 000 ord.

Om hen fortsätter läsa mångsidigt hemma är ordförrådet tio år senare 50 000–70 000 ord.

Om hen läser i skolan, men inte på fritiden har hen som 17-åring ett ordförråd på bara 15 000–17 000 ord.

”Läsandet ger dig ett språk, en förmåga att uttrycka vad du själv vill.”

som helst går det att locka till läs­ ning bara man gör det på barnets villkor, som ett roligt äventyr som öppnar nya världar.

När barnet väl har tagit till sig böckernas värld ska man inte för den skull sluta med högläsning.

– Fortsätt parallellt med högläs­ ningen och gör gör något mer av lässtunden. Njut av gemenskapen och närheten och av att gå in i nå­ got spännande tillsammans, för då kommer alla nyttoeffekter på köpet. Barnet märker inte ens att det lär sig saker. Det är en helt an­ nan typs läsning än till exempel läxläsning.

Viktigast synliggöra Barnboksförfattaren Katarina von Numers-Ekman är sedan i höstas tjänstledig från vardagsjobbet som modersmålslärare vid Matt­ lidens gymnasium.

I tre år ska hon vara läsambas­ sadör och hinna med mycket. Hon berättar att hennes kanske vikti­ gaste uppgift är att öka synlig­ heten för frågor kring barns och ungas läsande.

– Jag ska fungera som spindeln i nätet genom den viktiga webb­ platsen, min blogg och Facebook­ gruppen som redan samlat 600 medlemmar.

– Nätet ger möjlighet till diskus­ sion och debatt för alla vuxna som

intresserar sig för barns läsande.

Där finns också material för för­ äldrar, skolbibliotekarier och lä­ rare.

– Min huvudmålgrupp är låg­ stadielärarna, men jag samarbe­ tar med alla intresserade och har rest runtomkring i Svenskfinland till bland annat Nedervetil, Tjöck, Lappträsk och Pargas.

När vår läsambassadör använ­ der ordet läsa syftar hon förres­ ten inte enbart på skrivna texter.

Det hon avser är något som kal­ las multilitteracitet och som ock­ så utgör ett så kallat kompetens­ mål i den nya läroplanen.

– Multilitteracitet betyder att läs­ ning ska förstås som ett möte med mångsidiga texter i både tryckta och digitala miljöer, där de mul­ timodala texterna kombinerar skrift, bild och ljud på olika sätt.

Varför är det så viktigt att läsa?

– Nu ställer du en enormt bred fråga! Läsandet ger dig ett språk, en förmåga att uttrycka vad du själv vill, vad du tänker och tyck­ er. Utan språk har du svårt att gö­ ra dig hörd och sedd.

– Det är viktigt för att du ska kunna kommunicera med andra människor, för att du ska kunna ta till dig ny information, för din förståelse för andra mänskor, kul­ turer och tider.

Nina Winquist

Hem & skola

15

■■intervju

Temperamentet påverkar vitsordet Temperamentet är de glas­ ögon genom vilka vi betraktar världen. Det påverkar också läraren och eleven och inverkar till och med på vitsorden.

– Lärare har olika sätt att under­ visa på. En del är färgstarka per­ sonligheter, andra har mindre ut­ strålning. Huvudsaken är att un­ derviningen baserar sig på yrkes­ skicklighet, säger professor Liisa Keltikangas-Järvinen, som äg­ nat en stor del av sitt yrkesverk­ samma liv till att undersöka tem­ peramentet ur olika synvinklar.

Temperamentet påverkar kom­ munikationen mellan två perso­ ner. Två sociala personer hittar lätt varandra, medan blyga per­ sonligheter kan ha svårt att få kontakt.

Hellre glada än bråkiga – Forskning visar att barn bemöts på olika sätt beroende på deras temperament. Man har till exem­ pel mätt elevers kognitiva förmå­ ga i matematik. Även om alla ha­ de lika goda kunskaper när expe­

■■Barn bemöts olika, säger forskaren Liisa Keltikangas-Järvinen. markku verkasalo rimentet började, visade det sig att blyga pojkar fått mycket säm­ re undervisning ett år senare.

Liisa Keltikangas-Järvinen sä­ ger att lärarna, liksom vi alla, hell­ re umgås med soliga, glada, soci­ ala personer, än bråkiga och pro­ vocerande.

– Det är belönande.

Lärarens eget temperament in­ verkar på hur hon förväntar sig att eleverna beter sig.

– Man talar mycket om vikten av att vara motiverad. Men det finns ingen objektiv syn på vad det innebär och vi har alla olika upp­ fattningar om det.

Keltikangas-Järvinen ger ett ex­ empel: – En tyst och stillsam elev som är flitig och har goda vitsord, men är helt ointresserad av sin omgiv­ ning betraktas kanske inte som lika motiverad som en utåtriktad elev. Elevens temperament inver­ kar på vilket vitsord hen får.

Det här är något vi måste upp­ märksamma och diskutera.

– I en stor undersökning vi­ sade det sig att temperamentet har en överraskande stor inver­ kan på vitsordet. Bara hälften av vitsordet 9,8 eller 7 baserade sig på kunskap medan andra hälften hade men elevens temperament att göra. Av någon anledning var variationerna störst i främman­ de språk och realämnen, minst i modersmålet. Vi i Finland har de största variationerna i världen,

från 0,4 till 1,5, säger Liisa Kelti­ kangas-Järvinen.

Enligt henne har också lärarens kön och ålder betydelse.

– Ju äldre en lärare var, desto mindre påverkade elevens tem­ perament. Manliga lärare hade mycket större förståelse för både bråkiga och blyga pojkar än unga kvinnliga lärare hade.

Dålig stresshantering I undersökningar kommer det fram att lärare i allmänhet är soci­ alare än resten av befolkningen.

– Men samtidigt upplever om­ kring en tredjedel av lärarna mycket stress och var tredje lära­ re i huvudstadsregionen byter ar­ bete efter bara några år.

Vad beror det här på?

– Temperamentet inverkar på hur vi hanterar stress. Det är inte arbetet i sig, utan det som stressar lärare är att de upplever att de har svårt att kommunicera med sina kolleger och elevernas föräldrar.

En social person är självgående, framtidsorienterad aktiv. Hon är också trevlig, empatisk och kon­ formistisk och vill vara av samma

åsikt som andra. Visst kan hon ha starka åsikter, men gillar inte att gräla. Sociala människor är inte innovativa och vill inte ta risker och vill att andra skall tycka om dem. Det vill vi alla, men sociala människor ännu mer. En del av oss är väldigt beroende av positiv feedback och ju mer sociala vi är desto svårare har vi att ta kritik.

Liisa Keltikangas-Järvinen an­ ser att vi måste fundera på och ta­ la mera om temperamentets bety­ delse både i skolvärlden och på ar­ betsplatserna.

– Det behövs folk av alla sorter.

En del gillar inte att arbeta i grupp.

Nu talas det bara om teamwork, men ensamvargar är lika viktiga.

Lärare måste lära sig att umgås olika slags elever. De måste vara medvetna om på vilka grunder de ger vitsord. Ju mera de vet desto objektivare vitsord kan de ge.

– Men, säger hon, allt handlar inte om siffror och betygssätt­ ning i utbildningen, utan också om personligheten. Hur skall vi lära oss att bli mer toleranta mot olika sorts personligheter?

Tua Ranninen

www.folkhalsan.fi/sommar Läger på Breidablick

Sommarverksamhet

Äventyrsbanan i Mjölbolsta

SOMMARLÄGER

Sommarverksamhet i Hagalund, Esbo Sommarverksamhet i Grankulla Målgrupp: barn i åk 1–3 (dvs. barn som har gått ut första klassen–tredje klassen) Tidpunkt: 1.6.2015–18.6.2015 Tid: mån–fre kl. 8.00–16.00

Folkhälsan har en äventyrsbana invid Mjölbolsta i Karis.

På äventyrsbanan finns många utmanande äventyrsmoment där man ibland rör sig 10 meter över marken.

Säkerheten garanteras genom ändamålsenlig utrustning (hjälm och sele) och utbildade instruktörer.

Läger 1 för nybörjare, 8–12-år............................... 15.6–18.6 Läger 2 för 8–12-år .................................................... 29.6–4.7 Läger 3 för 8–12-åringar ......................................... 13.7–18.7

SOMMARLÄGER Läger 1 för nybörjare, 8–12-år............................... 15.6–18.6 Läger 2 för 8–12-år .................................................... 29.6–4.7 Läger 3 för 8–12-åringar ......................................... 13.7–18.7

DANSLÄGER Läger 1 för nybörjare, 8–12 år ............................... 22.6–27.6 Läger 2 fortsättning, 10–14 år............................... 27.7–1.8

ACTIONLÄGER Läger 1 för nybörjare 8–12-år................................ 15.6–18.6 Läger 2 för 8–12-år .................................................... 13.7–18.7 Läger 3 för 9–13-år .................................................... 3.8–8.8

ACTIONLÄGER Läger 1 för nybörjare 8–12-år................................ 15.6–18.6 Läger 2 för 8–12-år .................................................... 13.7–18.7 Läger 3 för 9–13-år .................................................... 3.8–8.8

SKAPANDE LÄGER för 8–12-år ........................ 1.6–6.6 ÄVENTYRSLÄGER för pojkar, 9–13-år ............. 8.6–13.6 ÄVENTYRSLÄGER för flickor, 9–13-år ............. 8.6–13.6 SEGLINGSLÄGER Läger 1 för 8–12-år .................................................... 22.6–27.6 Läger 2 för 9–13 år .................................................... 6.7–11.7 Läger 3 för 10–14 år .................................................. 27.7–1.8

PIRATLÄGER för 8–12-år ...................................... 29.6–4.7 DETEKTIVLÄGER för 9–13-år ............................. 6.7–11.7

Sommarverksamhet med simskola på simstadion Målgrupp: barn i åk 1–6 (dvs. barn som har gått ut första klassen–sjätte klassen) Tidpunkt: 1.6–18.6 och 27.7–7.8 Tid: mån–fre Grupp A: Simskola kl. 9.00–13.00 Grupp B: Simskola kl. 9.00–13.00 + sommarverksamhet kl. 13.00–16.00

Äventyrsdag En äventyrsdag utomhus hos oss innehåller såväl utmaningar och samarbete, som motion och skoj.

Vi har i tio års tid utvecklat äventyrsbanan, som nu bjuder på ett brett sortiment av upplevelser för stora och små. Äventyrsdagen räcker drygt fyra timmar med en matpaus inräknad.

Lägerskola på äventyrsbanan och i Breidablick För att hinna ta del av alla våra äventyr behövs två dagar.

Därför har vi byggt upp ett Lägerskolepaket med två dagars medryckande äventyr, bastukväll, kajakpaddling och övernattning i militärtält. Morgonmål, lunch, middag och korvgrillning runt öppen eld ingår naturligtvis.

En omtyckt variant är också att inleda lägerskolan på äventyrsbanan och fortsätta lägerskolan på vår lägergård Breidablick i Hangö.

Läs mer om möjligheterna: www.folkhalsan.fi/aventyrsbanan

16 Hem & skola ■■i korthet

Dyngbaggar i bokpaket

Tove Ja nss o n

DET OSYNLIGA BARNET

LÄR DIG. UPPLEV. INSPIRERAS. SPELA. UNDERSÖK. GÖR SJÄLV.

Skolan är out! Ute är in!

FRILUFTSLIV. SKOGSNATUR. MÅNGFALD. Regi Mikaela Hasán Skådespelare Pelle Heikkilä En dockteaterföreställning om utanförskap och om att bli sedd.

Föreställningen riktar sig till 4 åringar och äldre och kan beställas till dagiset / skolan / eftiset mm.

Föreställningen kan även spelas på finska.

Föreställningsrättigheter: Moomin characters / Agency North

I Finlands naturcentrum Haltias utställningar finns Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk. Boka en klassresa eller en naturskoldag för din klass till Haltias naturskola!

09 440 224 viirus.fi

Tfn. ��� ��� ����, info@haltia.com, www.haltia.com/naturskola Finlands naturcentrum Haltia är beläget i Solvalla i Noux, Esbo.

■■Carina Wolff-Brandts nya bok Johanssons och dyngbaggarna är en av de tio böcker som sänts ut till 134 klasser i åk 5. Förbundet Hem och Skola har ett mångårigt samarbete med Lisi Wahls stiftel­ se för studieunderstöd som gäl­ ler bokpaket till klasser i svensk­ språkiga skolor. Stipendiet kun­ de ansökas av skolor som har en föräldraför­ening som är medlem i Förbundet Hem och Skola.

Följande 10 böcker ingick i pa­ ketet: Johansson och dyngbaggarna, (Carina Wolff-Brandt), Yokos nattbok (Annika Sandelin & Lin­ da Bondestam), Röda spår (Kata­ rina Genar), Hon & Han (Katari­ na von Bredow), Skräcken på vinden (Anders Jacobsson), Alberia Ensten och uppfinnarkungen (Ma­ lin Klingenberg), Dagbok för alla mina fans, värre än vanligt (Jeff Kinney), Kungsvägen (Carolus da Cruz & Janne Haikari), Passa!

(Thomas Halling) och När månen skrattade och andra sagor berättade i vårt land (Milena Parland).

Maarit Westerén

Lösningar för lärande.

Hos oss får du lärarrabatt på Mac-datorer

Vaasa Hovrättsesplanaden 19

Seinäjoki Villmanstrand Jyväskylä GummeruksenSuupohjantie 45 Valtakatu 41 katu 6

06 319 7780

0201 775 500

020 792 9210

TM and © 2014 Apple Inc. All rights reserved.

010 320 9070

www.itronic.fi

Hem & skola

17

Åland kallar!

Nu är det dags att boka nästa års klassresa till Åland.

Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

=Vbc\ViVc ,! ''&%% BVg^Z]Vbc lll#VaVcY]diZah#Ñ iZa# %&- &* )%% ^c[d5VaVcY]diZah#Ñ

Ser du fram emot en karriär som ett eftertraktat proffs?

Hos oss avlägger du en högskoleexamen inom ekonomi, teknik, media, kultur, idrott, social- och hälsovård i en internationell miljö. Vi vet att framtiden tillhör de nyfikna.

Gemensam ansökan 17.3–9.4.2015. www.arcada.fi

Utbildningsutbud 2015 på www.yrkesakademin.fi.

Sök via gemensam ansökan på www.studieinfo.fi under tiden 24.2–17.3.2015.

Följ vår verksamhet på: www.facebook.com/yrkesakademin www.instagram.com/ya_osterbotten

!

Välkommen till Solvalla en Kom till Solvalla med din klass på a! kol minnesvärd lägers

och aktiviteter.

Vi har ett brett utbud av olika grenar grenarna har a yckt omt t mes Någonting för alla! De ana.

Repb och p skam varit Stad n 20.4–29.5 Finns ännu lediga tider under våre 9.

–30.

17.8 en höst samt för

idrottsföreningar Vi erbjuder också veckoslutspaket för ighet till en möjl till ett bra pris. Vår nya idrottshall ger kvalitativ träning.

2385, Ta kontakt: Jimmy Lindfors, 040 166 /idrott an.fi hals .folk www , .fi solvalla@folkhalsan

18 Hem & skola ■■intervju

Främlingar är vänner du ännu inte känner

Nya stipendier inom projketet Skolkontakt ska locka skolklasser på olika håll i Svenskfinland att besöka varandra.

ǁǁǁ͘ŬƌĞĚƵ͘Ĩŝ

Unika sommarläger

Expedition Bagge, Vildvattenläger, Familjeläger och mycket mer!

www.naturochmiljo.fi/lager

Nya konceptet Natur & Språk erbjuder läger över språkgränserna.

Kontakta Martina Uotinen: martina.uotinen@naturochmiljo.fi 045 270 0317

Svenska Kulturfonden finansierar ett nytt stipendium inom projek­ tet Skolkontakt som koordineras av planeraren Heidi Lithén på Förbundet Hem och Skola.

Skolkontakt går ut på att två klasser i åk 3–6, som befinner sig i olika regioner i Svenskfinland, lär känna varandra och besöker varandras skolor.

Initiativet till en Skolkontakt tas av läraren. Kanske det finns en studiekompis i en annan del av Finland som skulle välkomna ett besök för ett par dagar?

Ett Skolkontakt-besök skall gå över landskapsgränserna.

– Svenskfinland upplevs ibland­ som ganska splittrat. Skolkontakt ger eleverna en chans att besö­ ka en ort de eventuellt aldrig an­ nars skulle ha bekantat sig med.

Via Skolkontakt kan skolan erbju­ da eleverna ett äventyr och lära­ re möjlighet till nya element i sin undervisning, som det annars in­ te skulle finnas ekonomiska re­ surser för, säger Heidi Lithén.

Det sociala viktigast Ett Skolkontakt-besök inkluderar klassens elever, lärare och några frivilliga föräldrar. Skolkontaktstipendiet står för reskostnader­ na och en mindre matpeng för al­ la resenärer. Fokus kan alltså lig­ ga på att skapa en god kontakt mellan klasserna och inte på in­ samlingen av pengar.

Det är klassernas lärare som är

■■information Ansökningstiden för Skolkontakt är fortgående.

Mera information ger Heidi Lithén på Förbundet Hem och Skolas kansli heidi@hemochskola.fi eller tfn 09-565 77 70 Information och tips hittas också på adressen skolkontakt.fi

■■Heidi Lithén på Hem och Skola håller i trådarna för projektet Skolkontakt. Kuvaverkko kontaktpersoner och koordinerar besöket. Upplägget behöver inte ha tyngdpunkt på det rent peda­ gogiska, som i en lägerskola, ut­ an mera på det sociala; på att träf­ fas och ha roligt. Samtidigt är det en fin möjlighet för läraren att in­ tegrera geografi, biologi, historia och många andra läroämnen i en Skolkontakt.

– Ifall läraren själv inte hittar en lämplig skola i en annan regi­ on kan jag hjälpa till att para ihop kontaktklasserna, säger Heidi Lithén. Den lokala Hem och Sko­ la-föreningen får gärna hjälpa till med att ordna kvällsprogram eller koordinera en gemensam måltid.

Eleverna i de två klasserna skall lära känna varandra före den kon­ kreta träffen, vilket kan göras via kanaler som sociala medier el­ ler gammaldags brevväxling. Då klasserna möts på den enas hem­

”Målet med Skolkontakt är att öka kännedomen om Svenskfinland.” ort är det trevligt om värdarna har förberett ett program som ger eleverna möjlighet att bli be­ kanta med varandra och se sig om i näromgivningen.

Lär känna Svenskfinland En träff skall innefatta en eller två övernattningar antingen hemma hos värdskolans ele­ver eller i sko­ lan. Det går sedan att anhålla om ett bidrag via Skolkontakt för ett motbesök under samma eller föl­ jande läsår.

– Målet med Skolkontakt är att öka kännedomen om Svenskfin­ land och se de möjligheter som finns. Det är mycket som för­enar oss, och Skolkontakt ger elever­ na att möjlighet att uppleva nå­ got nytt och knyta vänskapsband över regiongränser, säger Heidi Lithén.

Maarit Westerén

Hem & skola

63(5(6 RFK 6YHQVND VNRODQ I|U V\QVNDGDGH ď&#x201A;ˇ lU HWW FHQWHU I|U OlUDQGH RFK NRPSHWHQV ď&#x201A;ˇ KDU VDNNXQVNDS Gn GHW lU IUnJD RP HOHYHU PHG V\QQHGVlWWQLQJ K|UVHOQHGVlWWQLQJ HOOHU QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU ď&#x201A;ˇ HUEMXGHU KDQGOHGQLQJV RFK IRUWELOGQLQJVWMlQVWHU

)|U QlUPDUH LQIRUPDWLRQ VH ZZZ VSHUHV IL RFK ZZZ EOLQGVNRODQ IL

Fortbildningscentrum Prakticum erbjuder müngsidiga yrkesutbildningar inom ett flertal branscher. Utbildningarna är anpassade fÜr vuxna och kan smidigt avläggas vid sidan av arbete och familjeliv. Vi har fortlÜpande ansÜkning och antagning till de flesta utbildningar. Läs mer om vürt utbud och vüra tjänster pü vür webbplats

prakticum.fi/vuxna

T! M

LT OCH LĂ&#x2013;N KE SA EN

MO

FĂśrtjän s 5 â&#x201A;Ź/pkt! t

SH

O

varainhankintaa | medelanskaffning

IN

M

YRKESUTBILDNING Ă&#x201E;R INTE BARA FĂ&#x2013;R UNGDOMAR, OCKSĂ&#x2026; FĂ&#x2013;R FĂ&#x2013;RĂ&#x201E;LDRAR

SPI

RE S O UR

TE

A

19

20Hem & skola ■■reportage

■■ Vem som är ersättningsskyldig då en elev har sönder datorutrustning i skolan är inte helt klart. lars sjöblom

Vem ersätter en söndrig pekplatta?

Det finns massor av dyr teknisk apparatur i skolorna.

Risken finns att datorer och pekplattor av misstag eller på grund av oaktsam hantering går sönder. Vem betalar om en platta faller i golvet?

Praxis varierar och många kommuner saknar klara spelreger kring ansvarsfrågan.

I Hangö högstadium skedde en dylik incident. Tove och Fredrik Åbergs dotter hade på lektions­ tid utan avsikt sönder en Ipadpekplatta.

– Visst förstår vi föräldrar att informationsteknologin är väl­ kommen i undervisningen, men den dyra och känsliga apparatu­ ren går lätt sönder. Vår dotter tappade plattan i golvet under en lektion, varpå den slutade funge­ ra. Det handlade inte om medve­ ten skadegörelse.

Föräldrarna tycker att skolan borde ha skyddsfodral på plattor­ na för att skydda dem.

– Vem bär det ekonomiska ansvaret? Som vårdnadshavare känner jag mig maktlös. Jag ef­ terlyser en tydligare och öppnare diskussion kring ansvaret i de här frågorna, säger Fredrik Åberg.

Terhi Päivärinta, som är direk­ tör för Kommunförbundets un­ dervisnings- och kulturenhet, är

”Om det händer något och man kan konstatera att eleven avsiktligt förstört materialet så är eleven ersättningsskyldig.” inne på samma linje som Åberg.

– Undervisningsmaterialet är gratis i grundskolan. Om det händer något och man kan kon­ statera att eleven avsiktligt för­ stört materialet, till exempel ri­ vit sidor ur en bok eller brutit en penna, så är eleven ersättnings­ skyldig, även som minderårig. Då inleder man en dialog med vård­ nadshavarna om hur skadan skall ersättas. Men om det handlar om en olycka som att man i misstag välter ett glas och en bok förstörs av vätskan, ska man utan vidare få ersättande material av skolan.

Borde man ha ett skriftligt undertecknat låneavtal där föräldrarna förbinder sig till ans­ varsskyldighet?

– Jag anser att man borde gö­ ra upp gemensamma skriftliga spelregler innan olyckan är fram­

me, men inte att man skall behö­ va underteckna något för elever i grundskolan. I allmänhet försäk­ rar kommunerna inte föremål i skolorna, enbart personförsäk­ ring brukar vara kutym.

– Hittills har pekplattorna mest gett upphov till frågor kring hur man skall övervaka vad eleverna gör med apparaten, inte så mycket om det blir skador på dem.

I förra numret av Hem och Sko­ la fanns en artikel om förstaklas­ sarna i S:t Karins svenska skola och deras individuella pekplattor.

Plattorna har ordentliga skydds­ fodral.

Räcker det, Linn Österås, lärare och författare till e-boken Koulu­ laisen iPad? – Jo, vi beslöt att satsa på fodral.

Det är av högsta kvalitet, vatten­ tätt och ger skydd mot stötar. Al­ la plattor som hädanefter inför­ skaffas får detta skyddsfodral som också skyddar glaset.

– Vi gick också in i alla klasser innan plattorna kom och berätta­ de om hur de ska behandlas, att man rör sig lugnt, ställer ned dem försiktigt, och vi lärare agerar ex­ empel genom att själva vara väl­ digt varsamma med plattorna.

I S:t Karins har man gått in för skriftliga avtal som föräldrar­ na skriver under, där det tydligt uppges när eleven är skyldig att

ersätta skada. Om en olycka sker av misstag, ersätter skolan enhe­ ten, men om eleven varit vårdslös, till exempel sprungit med plattan eller lagt den på golvet, är det ele­ ven som ska ersätta den. Och tar man bort skyddsfodralet så utsät­ ter man medvetet plattan för risk.

Skyddsfodralet på varje pekplatta är S:t Karins skolas val av försäk­ ring.

I Hangöskolan har en ny Ipad införskaffats till klassen, men vem som skall betala den är än­ nu öppet.

Betty Marschan

OM ETT BARN PÅ RYMMEN I ETT LEKFULLT ÄVENTYR.

STUDIOSCENEN FAK TOR FÖR HÖG SKRATT UXN A .

BA R N O C H V

BÅ D E

FAMILJELÖRDAGAR: 11.4, 18.4, 25.4 WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI