Hem&skola 3 2014

&

He m s k ola Nr 3/14 • Årgång 41 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■Bättre kaffe och

mindre nonsens ■■”Man lär sig arbeta

självständigt” ■■God stämning i ur

och skur på lägerskolan ■■Skateboard ska locka

pojkar att läsa ■■Nya elevvårdslagen:

Alla ska få hjälp ■■Stark hierarki främjar

mobbning

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Djävulen finns i detaljerna

vidar lindqvist

Motivation är vår drivkraft ■■Vad är motivation? Det är svårt att definiera, det är en känsla, något som vi inte direkt kan gripa tag i – en inre process. Det är ett multidimensionellt fenomen som ofta växer fram ur gott socialt samspel och som vi kan beskriva med ord som till exempel iver, inre och yttre motivation, förväntningar, vilja, värderingar, attityder, drivkraft, glädje över att göra något med mera. Hur dessa ord relaterar till varandra är lika oklart som själva fenomenet. Även om motivation är svårt att iaktta och definiera, så är den viktig med tanke på elevens kunskaper och färdigheter. Motivationen är alltså drivkraften bakom vårt beteende.

■■Den senaste Pisa-undersökningen (2012) påvisade, än en gång, att motivation har betydelse för elevens framgång i matematik. De elever som var mest motiverade klarade sig omkring två skolår bättre än de som var minst motiverade. Skillnaderna är märkbara. Vi vet också att man lär sig snabbare då man är motiverad. Men, spelar motivation alltid lika stor roll? När vi tar en närma-

re titt på Pisa-resultaten kan vi konstatera att elever med invandrarbakgrund är oerhört motiverade att lära sig matematik. Dessa elever ser fram emot lektionerna, ser sambandet mellan skolan och deras framtidsutsikter med mera. Trots att eleverna är väldigt motiverade, faktiskt långt över det europeiska medel­ värdet, har motivationen nästan ingen inverkan på deras kompetensnivå. Vad beror det här på? Forskningen har inte gett ett entydigt svar på detta, men det finns många saker som påverkar att vi, trots god motivation, inte når riktigt ända fram. Språkkunskaper spelar säkert en viktig roll med det finns många andra orsaker. Man kan också fråga sig, vad som händer med motivationen efter en tid, om eleven gång på gång misslyckas med att nå målet. Speciellt i sådana situationer blir vår vuxna roll viktig.

■■Vad kan vi som föräldrar och lärare konkret göra för att öka motivationen för bland annat skolgången? Motivationen hos barnet bildas i sociala sammanhang i bland annat hemmet, sko-

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

lan, och kompiskretsen. Den inre motivationsprocessens utveckling handlar alltså dels om hur vi bekräftar varandra i olika situationer. Vi vuxna är förebilder för barn och vi kan stärka barnets självförtroende och förhålla oss positiva till barnet. Forskningen har visat att elever som har engagerande föräldrar och också sådana som har goda relationer till skolan klarar sig bättre och är mera motiverade. Här har vi igen orsak att lyfta fram vikten av hemmets och skolans samarbete, som något som ökar även skolmotivationen. Vi blir alla motiverade av olika saker. Hur läraren ser på eleven har betydelse när motivation för till exempel ett visst ämne bildas.

■■Slutligen är motivation något väldigt vardagligt, som berör oss alla. Därför bildas också motivationens pärlor kring vardagliga saker: i goda relationer, meningsfullt görande, tillräckliga utmaningar och en känsla av att även jag kan påverka.

Heidi Harju-Luukkainen

■■Tidigare i höst beslöt Helsingfors stad att från årsskiftet av sparskäl ge sparken åt alla sina skolassistenter.

Min spontana reaktion var: Hur dum får man vara?

Visserligen sparar man i det här sammanhanget en slant, men det blir en kortvarig fröjd. Det är just sådana här små åtgärder som kommer att ha stor negativ effekt längre fram och leda till att kostnader för barns illamående skjuter i höjden.

Det är självklart att assistenterna gör ett gott jobb och har en stor betydelse för atmosfären i skolan.

Ja, men inte fanns det ju assistenter förr heller, opponerar sig kanske någon. Nej, men då fanns det specialskolor för specialbarn. De här barnen är numera integrerade i den vanliga undervisningen. Barnen behöver ofta hjälp av olika orsaker. En del är fysiskt handikappade, andra har andra problem. Tack vare att de har en assistent, som också kan hjälpa andra barn i klassen, klarar de sig hyfsat. Assistenterna bidrar också till att lugnet i klassen bevaras.

Det har länge talats om vikten av att det finns många vuxna i skolan. I en skola händer det saker hela tiden och lärarna kan helt enkelt inte vara över allt samtidigt.

■■Det sägs att våra goda Pisa-resultat bygger på att vi tar hand om barn med specialbehov bättre än på annat håll och de som behöver stödundervisning får det i ett tidigt skede.

Beslutet att låta assistenterna försvinna bidrar till sämre trivsel både bland ele­verna och bland lärarna. Och om vi är bra när det gäller Pisa, är dålig trivsel i skolan en stötesten bland de finländska skolungdomarna och något man på nationell nivå bekymrar sig över. Dålig trivsel bland lärarna leder också till att många lärare ser sig om efter jobb som inte kräver lika mycket och som ger en bättre lön.

Vi behöver inte en skola som blir mer orolig. Den skapar stress hos alla och känsliga elever får problem. De kan leda till större problem som måste tas om hand av en psykolog eller psykiater. Vem betalar det och vad kostar det?

Då går det förstås inte att bevisa att det var bristen på assistenter som ledde till det här, nej och beslutsfattare tenderar att inte tänka efter längre än valperioden är lång och ingen kan bevisa någonting.

Men djävulen sitter i detaljerna och det här beslutet är just en sådan detalj.

Tänk om Helsingfors stad!

Tua Ranninen

förbundsordförande

hem av eleverna.

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2014.

Upplaga: 36 000.

Annonsförsäljning:

Ansvarig utgivare: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Kim Malmberg.

Pärmbild: På bilden Sean Salwathura, en ivrig skateboardåkare. Foto: Robert Jansson.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs

Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

heidi harjuluukkainen ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

Skolelevens juridiska rättigheter I höst har en liten pärla till broschyr kommit ut. Den klargör klart och tydligt elevens specifika plats i skol­ världen ur ett juridiskt per­ spektiv.

Skribenterna bakom broschyren Elevens rättigheter i Finland, juristerna Ulrika Krook och Erik­ Munsterhjelm, översätter komplicerad lagtext till lekmannaspråk så att helheten inte enbart är förståelig utan rent av underhållande och behaglig. Punkt för punkt går författarna igenom skolbarnets rättigheter och skyldigheter vad gäller inlärning, verktyg, skolväg, disciplin och bemötande. Och när läsarens, ele­ vens, lärarens eller förälderns, insyn förstärks så ökar också medansvaret överlag.

Var får man tag på denna nyttiga småskrift?

– Broschyren delas i någon mån ut till skolorna och finns att ladda ned på nätet eller beställa för några euro. Man kan också boka en föreläsning om ämnet via Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Sams. Temat kan vara ele­ vens rättigheter och ansvar i största allmänhet eller någon specifik information som elevens rätt till privat egendom (skolväskor, pulpeter osv.) och privatliv (info om familjens ekonomi, livsstil osv.).

Frågor kring rätten till skolskjuts har ju lyfts fram i höst och där tänker vi att datorprogrammens parametrar inte är tillräckliga för att ge en verklig bild av skolvägarnas trygghet. Datorns åsikt om vilken skolväg som är farlig i till exempel Närpes eller Kyrkslätt kan vara rådgivande men inte exklusiv. Är den det låter man ju de facto systemens, mätinstrumentens utläggning gå före elevens rättigheter.

Varför utkommer broschyr just nu?

– Vi har för första gången i Finlands historia en professor i barnrätt, Suvianna HakalehtoGNURF

Wainio, och barnrätt som en juridisk bransch utvecklas snabbt i Finland. Och Finland har fått en reprimand för att vi inte följer Internationella barnkonventionen som vi varit med om att ratificera år 1989, så vi behöver lyfta fram de här frågorna också på gräsrotsnivå. Därutöver kan man kanske säga att det ligger i tiden att se barn som egna individer och inte bara som delar av olika helheter.

– I första hand är broschyren skriven för föräldrar. Rättigheter och skyldigheter går inte alltid hand i hand med föräldrarnas åsikter. Som exempel kan man ta konsekvensen av att välja religionsundervisning; slantens andra sida är att man sedan också är skyldig att stå för det val man gjort, det är inte självklart att man efteråt kan byta mellan till exempel religion och livsåskådning. Ett annat exempel gäller stödundervisning där läraren har juridisk rätt att framhålla elevens behov av stöd även om föräldrarna kanske inte vill veta av det. Beträffande lärarna är det viktigt att förstå gränsen mellan allmänt och privat. Får man till exempel be ele­ verna berätta om sitt sommarlov eller sin familj? Eller får man som lärare titta i elevens skolväska?

Krook hoppas att broschyren kan fungera som en katalysator i debatten och småningom också bidra till att beslutsfattarna ändrar sin syn på barnens rättigheter.

– Vi är i Finland ganska gammalmodiga på den punkten. Vi måste börja göra konsekvensbedömningar. Bristande resurser i kedjans början blir en tickande bomb i slutändan.

Betty Marschan

■■Man kan ladda ner materialet på www.hemochskola.fi/material.

4

Hem & skola ■■reportage

■■Både elever och lärare anser att Daltonmodellen är ett bra sätt att lära eleverna att arbeta självständigt, säger Nina Pelkonen, lärare i finska. Tua Ranninen

”Man lär sig arbeta självständigt” I högstadieskolan Lönkan arbetar man med den så kallade Daltonmodellen. Den ska lära eleverna att arbeta självständigt och ta ansvar för sin inlärning. Det innebär inte att man inte har läxor, men elever som lär sig snabbt kommer lindrigare undan hemma.

Tove Ja nss o n

DET OSYNLIGA BARNET

Regi Mikaela Hasán Skådespelare Pelle Heikkilä En dockteaterföreställning om utanförskap och om att bli sedd.

Föreställningen riktar sig till 4—9-åringar och kan beställas till dagiset / skolan / eftiset mm.

Föreställningsrättigheter: Moomin characters /Agency North

09 440 224 viirus.fi

Det är tisdag förmiddag. En lektion har reserverats för Dalton och eleverna strömmar in i de olika lärarnas klassrum. Här blandas sjuor, åttor och nior.

Liselotte Risberg som är lärare i matematik, fysik och kemi, gör ett upprop och frågar var och en av eleverna vad den tänker syssla med i dag. De flesta har valt matematik, eftersom de kan räkna med att få hjälp av läraren i just det ämnet, men några ropar också engels­ka, historia och religion.

Daltometoden innebär i korthet att eleverna i de olika ämnena har en viss mängd uppgifter att göra för att lära sig ett bestämt moment. De här uppgifterna kan sedan delvis göras under ämneslektionerna, under Daltonlektionerna eller hemma, det vill säga som läxor. Under Daltonlektionerna kan en elev också få inledande stöd i ämnen som hen kanske är svag i.

– Eleverna får själva välja vad de gör. På det här sättet lär de sig att ta ansvar för sitt lärande. De som har svårt att planera får hjälp av en speciallärare. Snabba fokuserade elever kan klara sig i långa perioder utan läxor, medan andra som kanske inte orkar jobba bra på Daltonlektionerna får lov att jobba mera hemma, säger Liselotte Risberg, som tycker systemet fungerar utmärkt.

”Eleverna får själva välja vad de gör. På det här sättet lär de sig att ta ansvar för sitt lärande.”

Eftersom Daltontimmarna äter av de vanliga ämnestimmarna har lärarna fått lov att ge bort en del av sina ämnestimmar. Ändå är alla lärare med på det här sättet att arbeta, också nya lärare som kommer till skolan.

– Vi är alla tvungna att avstå från något. Jag älskar till exempel att berätta och förklara sammanhang, men det har jag varit tvungen att minska på. Olika lärare har olika sätt att planera. Jag planerar för hela perioder.

En del av eleverna arbetar väldigt koncentrerat i klassen och ber ibland Liselotte Risberg komma och förklara. Några pojkar sitter tillsammans. En är tyst och räknar för sig själv medan de andra pratar fotboll. När det blir för hössligt ryter läraren till och det lugnar sig.

Alissa Talvio tycker att Daltonmetoden är bra.

– Jag har svårast med matematiken och får hjälp med det. Min mamma tycker också att det är bra att jag får hjälp under lektionstid, för allt har ändrat sedan hon gick i skolan och hon har svårt att hjälpa mig.

Nina Pelkonen är lärare i fins­ ka. Hon tycker också att Daltonmodellen fungerar utmärkt.

– Eleverna får till exempel övning i att klara deadline. Visserligen är det en del som har svårt att få saker gjorda. I den här åldern är det sociala väldigt viktigt, men man lär sig också av att se hur andra jobbar. Flickorna är kanske överlag mer samvetsgranna och stöttar och motiverar varandra i små team.

Pelkonen tycker att man med fördel kunde införa modellen redan i lågstadiet, så att den skulle bli en rutin.

Ellen Lindström, Linn Eriksson och Lotta Höykinpuro jobbar väldigt koncentrerat.

De gillar alla Dalton som de har en eller två gånger per veckan.

– På det här sättet blir det inte så mycket läxor hemma.

– Innan man har prov kan man få extra övning hos läraren i det ämne man har prov i.

– Lärarna undervisar också på olika sätt och det är bra.

Tua Ranninen

Hem & skola ■■reportage

God stämning i ur och skur En förälders upplevelse under en lägerskola.

Sista dagarna innan avfärd var extra babbliga och eleverna var otåliga. Bussen packades med uppspelta barn, ett par föräldrar, läraren och hedersgästen skolmorfar, Sixten Siccu Sundell. Han har varit skolmorfar i Karamalmeni i Esbo redan i 13 år. Barnen uppskattar att Siccu följer med.

Musik, snarvel och munter samvaro råder i bussen. Det gäller som vuxen att fort haka på den muntra stämningen.

Regnet öser ner och himlen är nattsvart då vi närmar oss Kalkhamnen i Västanfjärd. Eugenias besättning önskar oss välkomna ombord. En del trotsar vädret och låter sig sköljas av salta vågor.

Finns det något roligare än att stå framåt lutad över däck och låta vågorna piska i ansiktet! Gossarna blev översköljda, genomblöta och överlyckliga. Andra trivdes bättre under däck, där de spelade kort och chattade med varandra.

Framme i Rosala promenerade vi till Vikingabyn. Programmet En

dag som viking började med en video. Vi klädde oss i vikingakläder och förflyttade oss till år 1014. Det var skoj att bekanta sig med vikingarnas vapen. Eleverna slogs som riktiga vikingar i det förfärliga vädret. Då äventyret var slut vandrade vi blöta men glada mot stugorna i Peti och Puuro. Väl framme gällde det att byta om till torra kläder. Sedan återstod bara att hitta till rätt stuga och krypa ner i sovsäcken. Utedasset med utsiktsfönster och småkryp gav kvällsbestyren lite extra krydda.

Följande morgon hade vädret klarnat. Det blåsiga vädret innebar stora vågor ute till havs och vi måste byta ut färden till Bengtskär mot ett besök på Högsåra. Vi fick höra den intressanta historien bakom namnet Kejsarhamnen, besöka Jungfruskärs museum och höra om lotsverksamheten. Ordet lots var främmande för många.

Paddlarna kämpade på Även eftermiddagens program, paddling med havskajaker fick anpassas till det blåsiga vädret.

Vinden förde iväg endel ivriga

paddlare och orsakade lite trubbel. Tappert kämpade paddlarna i den hårda vinden och ingen gav upp.

I spöregn rusade vi till frukosten följande morgon och hoppades på uppehåll, eftersom vi skulle promenera till färjan. Sladdriga och slappa fotgängare fick kämpa lite men trots allt kom vi fram i tid. Resan till Kasnäs blev en rolig tur. Några morgonpigga ordnade gympa ute på däck. Den ivrigaste gymnasten var skolmorfar. Nästa stopp var Blåmusslan. Där fick vi höra om livet i Skärgårdshavet.

Historierna om vrak och fina fynd var intressanta.

Då man som vuxen satt mitt i den babbliga bussen mot Mjölbols­ ta äventyrsbana kunde man roa sig med att lyssna på det vimsiga språket och telefonernas fängslande värld.

Väl framme skulle eleverna upp på rullande stockar högt upp i luften, klättra fort upp för en gungande stege, skjuta paintball, rulla bollar på breda i lag och det bästa till sist, åka linbana.

Daniela Salo

■■ Mjölbolsta äventyrsbara bjöd på fart och fläng. Daniela Salo

5

6

Hem & skola ■■intervju

”Bättre kaffe och mindre nonsens” Kortare och personligt – så tycker många föräldrar att ett föräldramöte kunde vara.

I stället för ett informations­ tillfälle önskar man mer dis­ kussion.

Emilia Grönblom får sin klasslärarexamen i höst från Åbo Akademis Pedagogiska fakultet i Vasa. Hon har skrivit sin magisteravhandling om föräldramötet.

Avhandlingen heter Bättre kaffe och mindre nonsens, som en av föräldrarna i undersökningen säger. Avhandlingen har också rubriken En studie av hur finlandssvenska föräldrar ser på föräldramötets relevans och på vilket sätt de anser att föräldramötet kunde förnyas.

Många föräldrar anser att föräldramötet kunde vara mera än ett informationstillfälle om skolan och evenemang.

– Föräldrarna önskar mer diskussion och interaktion, hellre än att alla sitter och lyssnar på någon som föreläser, säger Emilia Grönblom.

– De tycker att föräldramötet borde utnyttjas bättre som resurs.

Grönblom har använt föräldrars kommentarer om föräldramöten i Hem och Skolas Föräldrabarometer som grund för undersökningen.

Mera diskussion önskas En del föräldrar har positiva erfarenheter av föräldramöten.

■■Emilia Grönblom säger att många föräldrar vill ha mindre allmän information och mer diskussion på föräldramötena. Vivian Johansson Många uppskattar exempelvis möten där de delas in i mindre grupper och diskuterar kring olika teman.

– Det finns naturligtvis de som är mera försiktiga och hellre vill sitta och lyssna. Men majoriteten av dem som kommenterat i Föräldrabarometern vill ha mer diskussion.

Möten där 100 föräldrar sitter i en gymnastiksal och lyssnar på en lärare känns inte givande. Föräldrarna vill hellre vara med klassläraren och diskutera deras eget barn och barnets klass.

– Som en förälder konstaterade: Man är alltid mest intresserad av sitt eget barn.

Kortare möten Flera vill ha kortare möten.

– De tycker det är bra att föräldramötena finns, men de tyckte att i stället för att ha två långa möten per år kunde man ha kortare möten, men oftare.

Föräldrarna vill ändå ha information om skolan, till exempel genom infoblad eller via nätsidor som Wilma.

– Det man gärna vill ha är en lägesrapport, hur det fungerar i klassen och också att man vågar prata om problem om det finns så-

na, säger Emilia Grönblom.

I undersökningen framkom en del som kan vara svårt att ordna praktiskt, till exempel vill några ha föräldramötena i ett annat rum än klassrummet. De kan ha dåliga erfarenheter från sin egen skolgång. Några som har flera barn i samma skola önskar att föräldramötena ska ordnas klassvis, eftersom de inte kan vara med i flera barns klassrum samtidigt.

Gemensamma riktlinjer Grönblom har inte undersökt om det finns likheter eller skillnader bland föräldrar till elever i klass 1–6 och föräldrar till elever i klass 7–9. Men hon noterar att föräldrar till äldre elever önskar ett personligt bemötande och mer diskussion.

– De vill också få chansen att lära känna andra föräldrar. En del vill till exempel ha diskussioner om gemensamma riktlinjer för ungdomarna.

En av konklusionerna i avhandlingen är att lyckade möten stärker samarbetet mellan skolan och hemmet.

– En öppen dialog på föräldramöten främjar en öppen dialog med skolan.

För dem som jobbar i skolan kan

■■Idéer inför mötet Meddela tidpunkt för mötet i god tid.

Gör inbjudan trevlig.

Berätta syftet med mötet.

Meddela hur länge mötet tar.

Håll gemensam info om skolan kort och ge mera tid till gruppvisa diskussioner.

”Föräldrarna önskar mer diskussion och interaktion, hellre än att alla sitter och lyssnar på någon som föreläser.” det vara bra att tänka på att föräldramötena ger en bild av hur skolan sköter undervisningen.

– Det är lite som skolan ansikte utåt. Det ger också en chans att skapa engagemang hos föräldrarna.

Vivian Johansson

Hem & skola ■■intervju

Träna upp ditt arbetsminne Din hjärna är fantastisk; låt oss få det sagt till allra första början. Faktum är att ingen­ ting, vare sig de största su­ perdatorerna eller hela det sammanlagda internet ens kommer nära den mänskliga hjärnan i komplexitet och kapacitet.

Men under alla dessa århundraden av lärande har hjärnan i sin iver att ackumulera kunskap om den omgivande världen glömt bort en sak: sig själv.

Vi känner vår mäktiga inlärningsmotor förvånansvärt dåligt. Men också här ökar kunskapen snabbt just nu. Och ett område som är av särskilt intresse för forskarna är hjärnans arbetsminne.

Man kan jämföra arbetsminnet med receptionsdisken på ett hotell. Det är här som nya ”gäster” tas emot: namn, siffror, frågor och händelser. Ju bättre organiserad och effektivare personalen bakom receptionsdisken (=arbetsminnet) är, desto fler gäster kan slussas vidare till sina rum i långtidsminnet.

Och precis som en fungerande hotellverksamhet inte sätts upp över en natt, kräver också arbetsminnet tid för att mogna. Minna Kyttälä vid Åbo universitet, lektor i specialpedagogik, säger att en grupp förstaklassister ingalunda är en enhetlig grupp med jämt fördelad inlärningskapacitet. De individuella skillnaderna är stora, inte minst flickor och pojkar emellan.

– Det här antas bero på att poj-

” Barnet måste utforma sin egen informationsbehandling genom att skapa egna associationer som hjälp för minnet.” karnas prefrontala cortex (ett område i hjärnan som styr arbetsminnet) mognar långsammare än flickornas. Det här leder till att pojkarna ofta är mer impulsiva än flickorna. Vilket gör att de kan upplevas som bråkiga och störande.

Rätt anpassad takt Kyttälä anser att inlärningstakten i lågstadiet på det hela taget är rätt väl anpassad för den unga hjärnans otränade arbetsminne. Det som är A och O är att man ser till att spjälka upp den nya kunskapen i tillräckligt små bitar. Den senaste forskningen tyder på att vårt arbetsminne har en kapacitet på tre till fem enheter. Så många saker kan vi hålla i tankarna samtidigt. Men en enhet kan innehålla olika mycket information.

Det vill säga: Siffrorna 6, 4, 3, 7, 5 och 2 är sex stycken enheter, medan siffrorna 64, 37 och 52 bara är tre enheter, och tar därmed upp hälften mindre arbetsminne.

Vissa människors arbetsminne är bättre än andras, men alla kan lära sig utnyttja det här knepet: att

knyta ihop enskilda saker till större enheter.

Minna Kyttälä har själv forskat i det visuella och spatiala minnets koppling till matematiska färdigheter.

– Resultaten tyder på en tydlig länk mellan det visuella och spatiala minnet det vill säga förmågan att visualisera eller ”se” stora helheter, och matematisk talang.

Men sämre färdigheter i matematik betyder inte automatiskt att du har ett svagt arbetsminne, tillägger Kyttälä.

Och hur som helst så är visualiserande något som man kan öva sig i och bli bättre på. Men även om repetition är ett enkelt, beprövat knep – utan repetition minns vi bara cirka 20 procent av det vi lärde oss – så är det ytterst barnet själv som måste komma till den här aha-upplevelsen.

– Barnet måste utforma sin egen informationsbehandling genom att skapa egna associationer som hjälp för minnet. Till exempel genom att man uppmuntrar barnet till att rita och måla i samband med matteövningarna. Visuella stöd är otroligt viktiga.

Kyttälä vill ännu att vuxna, och speciellt lärare ska inse en sak: Att inget barn glömmer saker avsiktligt. Om det inte fastnade måste man bara se över sin strategi och försöka igen, tålmodigt, säger hon.

– Om det som barnet pluggade försvann ur arbetsminnet innan det hann lagras i långtidsminnet, då är det borta; hjälps inte. Kland­ ra inte barnet för det.

Marcus rosenlund

Åland kallar!

Nu är det dags att boka nästa års klassresa till Åland.

Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

=Vbc\ViVc ,! ''&%% BVg^Z]Vbc lll#VaVcY]diZah#Ñ iZa# %&- &* )%% ^c[d5VaVcY]diZah#Ñ

Kom på lägerskola

TA KONTAKT OCH HÖR MER OM PROGRAMMET: Naturskollärare Emilia Nordling, 045 880 4480 lagerskola@naturochmiljo.fi

www.naturochmiljo.fi

www.sealife.fi

Kika in i Sköldpaddsnästet!

7

8

Hem & skola ■■reportage

■■Vad händer Pontus i en kommande bok? frågade Johan Unenge när han mötte sina läsare i skateboard­ parken i Mariehamn. – Han vinner på en trisslott och drar till New York, var ett förslag han fick.

Skateboard ska locka pojkar att läsa

Författaren Johan Unenge skriver böcker om skateboard­åkaren Pontus och de går hem hos unga killar. Unenge har besökt Åland, åkt skateboard med sina läsare och bett om tips för nästa bok om Pontus.

Författarbesök kan se ut på olika sätt.

Nyligen besökte den svenska författaren Johan Unenge Åland. Då hann han också med en träff i skateboardparken i Mariehamn med ett 15-tal killar som går på femman och sexan i stadens grundskolor.

Johan, som enligt egen utsago är en obotlig skateboardåkare, tog på sig hjälmen och bestämde programmet för träffen: – Först åker vi, sedan vill jag låna era huvuden. Vad ska hända i nästa bok om Pontus?

Väntar på nästa En av killarna i gruppen, Sean Salwathura, har läst alla tre böcker om Pontus som hittills kommit ut. Han läser dem om och om igen. Den första heter Pontus 4 meter över marken.

– De handlar om min favoritsport och är så bra. Jag väntar så på nästa bok, säger han.

”Det är inget konstigt med det. Vuxna väljer också böcker som handlar om sådant som de är intresserade av.”

I nästa bok ska Pontus vinna på en trisslott och dra till New York för att åka skateboard, han ska också vara med i en stor tävling där han gör succé. Kärlek får vara med i bilden men tjejen, som han har nu, kan han göra slut med – allt om de åländska killarna får bestämma innehållet.

Vilka av tipsen Johan Unenge tar med i en kommande bok med återstår att se. Först ska han bli klar med boken Sparkkyckling-

ar som bland annat handlar om en kille som åker kickbike, alltså sparkcykel, för att hans mamma tycker att skateboard är för farligt.

Via intressen Att öka pojkars intresse för läsning är ett prioriterat område på många håll just nu och det var ingen slump att just Johan Unenge, som tidigare var läsambassadör i Sverige, bjöds till Åland. Han säger att han tänkte speciellt på att nå unga killar när han skrev böckerna om Pontus.

– Visst är det ett medvetet trick att skriva om fotboll och skateboard, som är vanliga intressen bland pojkar, för att locka dem att läsa. Men det är inget konstigt med det. Vuxna väljer också böcker som handlar om sådant som de är intresserade av, säger Unenge.

Allt för pojkarna Är det rätt att satsa så mycket krut

på att få pojkar att läsa mer? Kan det rent av hända att man glömmer bort att även flickor behöver stimuleras för att läsa mer?

– Det är klart dokumenterat att pojkar presterar sämre överlag i grundskolan och det blir i förlängningen ett demokratiproblem. När man inte läser och skaffar sig ett brett ordförråd hamnar man ohjälpligt på efterkälken.

Man kan inte tillgodogöra sig texter i tidningar och förstår inte vad deltagarna säger i en tevedebatt, säger Johan Unenge.

Elspeth Randelin, skolbiblio­ tekarie och numera även landskapet Ålands första samordnare för läsfrämjande insatser på deltid, säger att man ingalunda glömmer bort flickorna. Men det känns mer angeläget att satsa mer på pojkar-

Hem & skola

ig m d e m Ta

på skolvä

ge n!

Läs barntidningen Eos! www.eoswebben.fi

na som enligt alla undersökningar är så mycket sämre läsare än flickorna.

– Hela samhället mår bra om vi lyckas få pojkar att läsa mer. Litteraturen kan hjälpa dem att utveckla sitt känsloliv så att de blir mer omtänksamma och respektfulla i sina relationer, säger Randelin.

Anna Eklund, skolbiblioteka-

rie i Mariehamn, rekommenderar gärna böckerna om Pontus. De har tuffa omslag som tilltalar killar, men innehållet är brett.

– De handlar inte bara om skateboardåkning utan också mycket om relationer och känslor, säger Eklund.

Helena Forsgård, Text Robert Jansson, Foto

■■Författaren Johan Unenge är en hejare på skateboard och valde att göra en av sina bokfigurer, Pontus, till en skateboardåkare.

Nu planerar han att skriva en fjärde bok om Pontus.

            

          

9

10 Hem & skola ■■reportage

■■Syftet är att eleverna lättare skall få hjälp, säger Kurt Torsell.

Mattias Fagerström

”Alla ska få hjälp” Den första augusti trädde en ny elevårdslag i kraft. Man vill samla all lagstiftning i an­ slutning till barn ungdomars välmående under ett och samma tak. Det för att garan­ tera att alla som är i behov av stödåtgärder också får hjälp.

– Det handlar om att få foten mellan dörren så tidigt som möjligt, säger Kurt Torsell, som är sakkunnig på Kommunförbundet.

Den nya lagstiftningen bottnar i att allt fler unga mår dåligt. Och de som mår dåligt mår ofta riktigt dåligt. Det vill man råda bot på genom att flytta tyngdpunkten från reparerande till förebyggande verksamhet.

Hur märker man som förälder av att vi fått en ny elevvårdslag?

– Om du har ett barn som inte har ett stort stödbehov så märker du ingenting. Men den som har behov av många olika elevvårdstjänster skall lättare få hjälp och hjälpen skall bli mer strukturerad.

Med den nya lagen skall exempelvis informationen bättre nå fram till rätt instans. Det är ofta frågan om känsliga fall och det är viktigt att informationen ges till rätt personer under rätt premisser.

Nya tidsramar En nyhet med den nya lagen är att man infört ett slags vårdgaranti i form av tidsramar. Det innebär att en elev har rätt att besöka skolpsykologens eller kuratorns mottagning inom loppet av sju dagar. I akuta fall ännu snabbare.

I elevvårdslagen stipuleras det också att en skolpsykolog högst får ha hand om 1 000 elever och en skolkurator om 780. För kommunerna kommer tidsramarna

” Kraven är hårda men kommunerna får lov att fixa fram pengarna.

Lagen är en viktig signal om att de här frågorna har hög prioritet.” och maximimängden elever att kräva att man satsar på flera psykologer och kuratorer.

Hur skall kommunerna klara av det här när ekonomin tryter?

– Inte kommer det här att torka in. Nu finns en lag som ställer krav. Kraven är hårda men kommunerna får lov att fixa fram pengarna. Lagen är en viktig signal om att de här frågorna har hög prioritet, säger Torsell.

En specifik utmaning för Svenskfinland vad gäller rekryteringen av personal är dessutom att behörighetskraven för skolkuratorer slås fast i den nya lagen. En kurator måste numera ha en yrkeshögskoleexamen. Det här innebär att många som jobbat som kuratorer plötsligt är obehöriga. Till exempel de som studerat utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi.

Vilka är nackdelarna med den nya lagen?

– Kommuner som har haft elevvården i skick måste riva upp fungerade strukturer. Och säkert finns det buggar i lagen som det finns skäl att återkomma till.

Mattias Fagerström

■■Vi har väntat länge på den nya lagen, säger ledande skolpsykologen Anne Salmela i Sibbo.

Med eleven i centrum I lagen om elev- och stude­ randevård anses elever i års­ kurs sju till nio vara så mogna att de i vissa fall själva får av­ göra vad som skall eller inte skall berättas för föräldrarna.

– Ramarna och planerna för hur vi skall jobba inom elevhälsan är klara, men det är ännu oklart med vilket verktyg vi skall dokumentera uppgifterna, säger Carola Wiksten-Gustafsson, rektor för Strömborgska skolan för klasserna 7–9 i Borgå.

Skolans elevvårdsgrupp, eller elevhälsogrupp som den nu kommer att kallas, har haft sina första möten där man gått igenom vad förordningen innebär.

– Från att gruppen tidigare också ha dryftat enskilda elevers situation kommer man i framtiden att gå igenom förebyggande verksamhet som trivseln i skolan och årsklockan för elevvården samt planera kommande smågruppsundervisning.

Den individuellt inriktade elevvården sköts i framtiden av expertgrupper som tillsätts från fall

till fall utanför skolans elevhälsogrupp.

Att inte hela elevhälsogruppen tar del av åtgärder som vidtas för enskilda eleverna är något som Wiksten-Gustafsson uppskattar.

– Alla behöver inte veta allt som görs.

Det anses att elever i årskurs 7–9 redan är så mogna att de i vissa fall själva får avgöra vad som skall och inte skall berättas för föräldrarna.

– Det är på gott och ont men jag tror att det i praktiken handlar om väldigt få fall. Möjligheten finns ändå, säger hon.

Inte samma helhetssyn

Eleven i centrum

Som rektor ansvarar WikstenGustafsson för elevhälsoarbetet. Hon konstaterar att hon i och med den nya lagen inte har samma helhetssyn på arbetet kring de enskilda eleverna och vilka åtgärder man har vidtagit.

– Det kan leda till situationer då jag kanske måste säga att jag inte vet vilka åtgärder som tillämpas på en viss elev. Tidigare har jag haft översyn på åtgärderna via elevvårdsgruppen och har vetat vad som händer.

Inom elevvården är den nya lagen efterlängtad.

– Det är alltid eleven som är i centrum. Den nya lagen poängterar elevens självbestämmanderätt. Om det är en yngre elev samarbetar man oftast med föräldrarna. Om det är en äldre elev tillfrågas eleven om man ska be föräldrarna med, säger Anne Salmela, ledande skolpsykolog i Sibbo.

Eleverna måste kunna lita på att samtal med elevvårdspersonal är

”Det är alltid eleven som är i centrum. Den nya lagen poängterar elevens självbestämmanderätt.”

Hem & skola

11

■■I korthet

Roll in, unlock, pass out, work...

Hem och Skoladagen är populär

■■Trivseln i skolan är en viktig del av elevvårdsarbetet, säger rektor Carola Wiksten-Gustafsson.

konfidentiella och Salmela påpekar att det kan finnas privata saker som eleverna vill berätta och som inte förs vidare utan elevens samtycke.

Väntat i tio års tid Tidigare har det inte funnits en enhetlig lag för elevvården.

– De punkter vi tidigare följt har nu sammanställts till en lag.

Vi har i tio års tid väntat på den nya lagen.

Elevvården kommer tack vare den nya lagen också på ett nytt sätt att samarbeta med övriga tjänster för barn och unga. På så sätt skapas en heltäckande bild av de åtgärder som görs inom kommunen för att stödja elevernas välfärd och för att förebygga problem.

Salmela anser att elevhälsogruppernas nya förebyggande roll är en god idé.

– Om det lyckas väl kan det vara en fin möjlighet att stödja barn och unga och erbjuda eleverna ett tidigt stöd, säger hon.

Marit Björkbacka, text och foto

■■Hem och Skola-dagen har fått ett gott mottagande. Nästan en tredjedel av grundskolorna i Finland anmäler sig till dagen och utvecklar uppslag och idéer tillsammans med familjerna. Dagen firas också i gymnasier och daghem. I många skolor når Hem och Skola-dagen föräldrarna på ett sätt som överskrider förväntningarna.

– Dagen är ett positivt sätt att bygga upp en skola som är inriktad på gemenskap. I temadagens aktiviteter får föräldrarna lära känna barnets skolkamrater, deras föräldrar och skolpersonal och utbyta erfarenheter med dem, säger verksamhetsledaren Micaela Romantschuk från Förbundet Hem och Skola.

Hem och Skola-dagens beskyddare, undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru betonar att vi bär ett gemensamt ansvar för den kommande generationen.

– Elevernas och familjernas livssituationer kan variera starkt, och därför är öppet samarbete mellan skolan och hemmet en allt viktigare resurs för den gemensamma fostrargärningen i dag, konstaterar ministern i sin hälsning.

Nästan tusen skolor firade Hem och Skola-dagen i slutet av september.

Gymnasier får böcker som gåva ■■Förbundet Hem och Skola och Lisi Wahls stiftelse för studie­understöd har ett mångårigt samarbete kring stipendier i form av bokpaket för svenskspråkiga grundskolor. För första gången har modersmålslärare i gymnasiet nu haft möjlighet att ansöka om ett bokpaket. Tjugo gymnasier med föräldraförening­ar som är medlemmar i Förbundet Hem och Skola, har beviljats bokpaket som består av klassuppsättningar av ett urval boktitlar.

Det mest populära bokvalet för gymnasiernas del var Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar och Kaj Korkea-Ahos Gräset är grönare på andra sidan. På tredje plats kom Kjell Westös nya bok Hägring 38. Ett bokpaket består av 10 böcker av samma titel, eller 5 böcker för de mindre skolornas del. Om det är en större skola hade läraren möjlighet att beställa flera titlar.

För högstadiets del beviljades 46 skolor bokpaket. Den mest populära boken var den australiensiska författaren Markus Zusaks Boktjuven. På andra plats kom rikssvenska författaren Mårten Melins bok Liksom helt magiskt: 12 berättelser.

Varför nöja sig med en när

fler till samma pris?

369 ex. moms

249 ex. moms

199 ex. moms

Stow away, lock down, roll back, plug in - synchronize and charge!

36

MONTHS

PRODUCT WARRANTY

UP TO

36

MONTHS

PRODUCT WARRANTY

36

MONTHS

PRODUCT WARRANTY

arrowvaluerecovery.com/nordic +358 405090234 valuerecoverynordic@arrow.com

12.4.2014–24.1.2016

UPPLEV RÖRELSEGLÄDJE TILLSAMMANS! I den fartfyllda utställningen kan ni bygga, röra er, spela och bolla tillsammans.

Tillägsinformation och bokningar för skolgrupper: www.heureka.fi

BARNENS H E U R E KA

12 Hem & skola ■■reportage

Stark hierarki främjar mobbning Mobbning är vanligare i klas­ ser där det råder en stark hierarki än där den inte är så påfallande. Populära elever behåller sin status i klassen genom att mobba.

Vi har den populära eleven, som har hela klassen lindad runt sitt lillfinger, som styr och ställer och har sina trogna efterföljare.

Så har vi den tysta, försiktiga eleven som inte säger emot, som ingen står upp för. Den som är lätt att ge sig på.

De här stereotyperna existerar inte i alla klasser, men i de flesta finns det en tydlig skillnad i hierarkin mellan eleverna.

– Ju starkare hierarkin är desto mer förekommer mobbning, säger forskaren Claire Garandeau i sin doktorsavhandling.

För 15 år sedan talades det inte så mycket om mobbning, i alla fall inte i Garandeaus hemland Frankrike.

Hon reagerade starkt över me­ diernas och hela samhällets bristande intresse för det allvarliga problemet.

– Länge existerade inte ens ett ord för fenomenet mobbning på mitt modersmål. Det var då jag beslöt mig för att börja forska i mobbning.

De nordiska länderna och USA har legat steget före och erkänt problemet redan tidigt. Under det senaste decenniet har situationen blivit bättre även i många andra länder.

Sedan 2009 har Claire Garandeau forskat vid Åbo universitet.

Hennes forskning visar att mobbning är vanligare i klasser där det råder en stark hierarki.

Det betyder inte att det alltid finns mycket mobbning i hierarkiska klassrum; till exempel tenderar en mobbare vara mera populär än en icke-mobbare, men det betyder inte att varenda mobbare än populär, säger Garandeau.

– Om de populära eleverna i en hierarkisk klass inte är aggressiva, är det sannolikt att det i just det klassrummet förekommer bara lite mobbning.

” Alla elever behandlas lika och man försöker få dem att ta ansvar i mobbningssituationer.”

Vad är då en hierarkisk klass?

– I en klass där det råder en stark hierarki är vissa elever mycket populära och andra mycket impopulära, förklarar Garandeau.

I det här sammanhanget är populär inte lika med omtyckt, utan handlar mer om att vara den klasskamrat som är mest synlig, har mest inflytande på sina kam-

rater och är den mest framstående i gruppen.

I en icke-hierarkisk klass ligger de flesta eleverna på samma nivå då det gäller popularitet. Vad som gör en klass hierarkisk har forskningen ännu inte utvisat.

Lärare kan ingripa Däremot finns det bevis på att lärarna kan, om inte utplåna, så märkbart påverka klasshierarkin.

– Genom att offentligt ge positiv feedback, ökar läraren populariteten för barn med låg status.

Det bidrar till ett mer jämlikt samarbete mellan eleverna.

Läraren har också en viktig roll då det gäller grupparbeten.

– Om läraren bemödar sig att skapa grupper där alla i något

skede har möjlighet att inta en ledande roll, dämpar det de extrema skillnaderna i ett klassrum.

I sin forskning koncentrerade sig Garandeau på högstadielever i årskurserna 8 och 9.

Hon påpekar att hon inte har jämfört olika åldersgrupper med varandra, men att andra studier visat att statushierarkin framgår redan i tidig ålder. Risken att i förskolan bli trakasserad av sina kompisar är högre i grupper där hierarkin är stark.

Kiva – ett bra verktyg Forskningen gjordes inom ramarna för Kiva skola. Det är ett antimobbningsprogram som hon anser att arbetar i rätt riktning för att skapa verktyg för att ingripa mot mobbningen.

Affärsgåvor ex. skoltröjor, pennor, kepsar m.m. tryckning och brodering

www.preprint.fi

■■Populära elever behåller sin ställning i klassen genom att mobba dem som är mindre populära. Tua Ranninen – Man koncentrerar sig inte enbart på mobbaren och offret utan beaktar hela den sociala dynamiken. Alla elever behandlas lika och man försöker få dem att ta ansvar i mobbningssituationer.

Forskning visar att många elever mobbar för att öka sin egen popularitet i gruppen.

– Ett av huvudmålen med Kiva är att uppmuntra eleverna att aktivt försvara offret i stället för att uppmuntra mobbaren eller förbli passiva. Jag anser att det här är exakt vad antimobbningsprogram ska fokusera på. Även om man är på rätt spår måste Kiva skola utvecklas, anser Garandeau.

– Vi har bevis på att programmet minskar mobbningen effektivt, men vi vet också att de populära mobbarna inte är lika mottagliga för antimobbningsprogram.

Jag tror att en av framtidens stora utmaningar är att hitta sätt att göra de här insatserna effektiva också bland de populära mobbarna.

Maria Thölix ■■Claire Garandeau disputerade i våras i psykologi vid Åbo universitet med avhandlingen School Bullies’ Quest for Power: Implications for Group Dynamics and Intervention.

Hem & skola

Hur har skolan hanterat mobbning?

Att man i skolan inte bara fÜrebygger mobbning utan ocksü gÜr sitt bästa fÜr att hantera de problem som uppdagas är ytterst viktigt.

Dessvärre är det inte alltid självklart att man ingriper i skolan.

Mobbning var ett av münga teman som berÜrdes i undersÜkningen FÜräldrabarometer 2013. Det visade sig att av de 1 915 som deltog, svarade 264, det vill säga 14 procent, jakande pü frügan om deras barn under det senaste üret hade berättat att han/hon blivit mobbad i skolan eller pü skolvägen.

Hur hanterade skolan det?

Det framkommer att en del fÜräldrar ansüg att skolan inte gjort nügot fÜr att fü slut pü mobbningen. Det kan ibland bero pü att man inte lagt märke till att mobbning pügür. En fÜrälder svarade till exempel sü här om den uteblivna reaktionen frün skolans sida: �‌ svürt att gÜra nügot om man inte ser när det händer� .

FÜräldrar har ocksü varit med om att skolan känt till mobbningen men ändü struntat i eller slätat Üver problemet. �Man nonchalerade detta ganska ordentligt ‌� berättas i ett av svaren.

Det i sin tur kan bero pü att det är svürt att finna en tillräckligt god definition av vad mobbning är. Att olika former av sürande eller kränkande handlande kallas fÜr nügot annat kan gÜra att man inte hanterar dem som mobbningsfall i skolan. Om skola och hem har olika uppfattningar av vad mobbning är blir det ocksü väldigt svürt att fÜra en vettig dia­log och komma vidare i arbetet med de enskilda fallen.

Det här är ett dilemma som ocksü är synligt i fÜräldrarnas svar i denna undersÜkning. En av de svarande fÜräldrarna skriver �Tog kontakt med skolan, men det var inget kivaprojektet tog tag i, de püstod att det var engüngsbrük� .

En annan uppger sig ha bemÜtts med kommentaren �‌ ja, ja flickorna grüter ju turvis när nügondera har sagt nügot fult�.

Upprepad kontakt Ibland är det fÜrst efter att skolan och hemmet varit i kontakt upprepade günger som behandlingen av en mobbningssituation bÜrjar gü i rätt riktning: �Bra efter att vi tog kontakt, men ingen vuxen reagerade fÜre det trots att mobbningen pügütt ocksü under lektionerna� skriver en fÜrälder.

�Lärarn tog genast in barnen ett i taget och pratade med dem! En fantastiskt rättvis och bra tillämpning.�

Klassresa till Ă…land!

Upplev spännande äventyr pü klassresan till Åland! Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr fÜr hela klassen.

Grundpaket 2 dagar frün 86 ₏ /person Läs mer pü www.alandsresor.fi/skolresor

3DK VVV @K@MCRQDRNQ ĆĽ

Rekommenderas till lägerskolan

FÜräldrabarometer 2013

Det har lÜnat sig fÜr fÜräldrarna att vara envisa.

Att behÜva vänta väldigt länge innan ett mobbningsfall klaras upp kan vara mycket püfrestande och ha lüngtgüende konsekvenser fÜr den som är eller varit utsatt fÜr mobbningen. FÜräldrarna uppskattar dü skolan handlat snabbt.

Det är viktigt att fÜräldrarna für information och blir involverade.

En del fÜräldrar berättar dock att skolan har tagit itu med problemen, men utan att ge fÜräldrarna information om mobbningen.

Det händer ocksü att fÜräldrar saknar information om hur situationen utvecklats efter att skolan tagit itu med mobbningen.

En del fÜräldrar väljer att inte informera och involvera skolan utan fÜredrar att reda upp situationen pü egen hand. �Jag som fÜrälder ringde upp mobbarnas fÜräldrar� berättar en av fÜräldrarna.

Lärarens roll är central. En fÜrälder lovordar en lärare som handlat snabbt och rättvist: �Lärarn jag ringde till tog genast in barnen som det berÜrde ett i taget och pratade med dem! En fantastiskt rättvis och bra tillämpning�.

FÜräldrarna är i allmänhet nÜjda med Kiva Skola-ütgärdsprogrammet mot mobbning.

Skapa god miljÜ Goda relationer mellan de vuxna i barnets omgivning är värdefulla inte bara i skolfrügor i stÜrsta allmänhet utan ocksü i mobbningsfrügor i synnerhet. Det är viktigt att büde skol- och hemmiljÜn präglas av de vuxnas värme och engagemang. Inte bara den mobbade, utan ocksü de andra barnen i gruppen eller skolan, kan uppleva det befriande att nügon vuxen ingriper fÜr att fü mobbningen att upphÜra.

Vuxna behĂśver ta sitt ansvar och fungera som auktoriteter och positiva rollmodeller.

Cilla Nyman

13

LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET, NÄRVÅRDARE eller BARNLEDARE PÅ SVENSKA Fortbildningscentrum Prakticum startar i januari 2015 nya utbildningar till närvürdare, barnledare och ledare fÜr skolgüng och morgon- och eftermiddagsverksamhet pü svenska i Helsingfors. De olika examen riktar sig till dig som bl.a. jobbar inom social- och hälsovürdsbranschen, med barn- och familjearbete inom fÜrsamlingen, inom den kommunala dagvürden, som skolassistent eller eftisledare. Läs mer pü vür webbplats prakticum.fi/vuxna.

pĂĽ vĂĽr hemsida hittar du fler utbildningar som vi erbjuder

ANSĂ–K IDAG

www.prakticum.fi/fbc-ansok

14 Hem & skola ■■kolumn

Gå inte med i kapprustningen

MAGASINET & TURNÈ

En berättelse om omhändertagna ungdomar Av Harriet Abrahamsson och Paul Olin efter samtal och dramaövningar med elever på Lagmansgården Regi: Paul Olin Urpremiär fredag 26 september 2014 WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI WWW.WASATEATER.FI

Läs bloggen

vuxnaskaparvanskap.fi

■■I marknadsekonomins barndom var börskrascher sällsynta eftersom dåliga nyheter om förstörda skördar i Asien, där pepparn växer, kunde ta flera månader för att nå Europas finansnav.

Den här sortens informationströghet har sina sidor. Som man brukar säga, det vi inte vet skadar oss inte.

Samma tumregel gällde också oss som blev mobbade i skolan under 70- och 80-talet. Jag var visserligen medveten om att det tisslades och tasslades bakom min rygg och att mobbarna hade roligt på min bekostnad också då jag inte var fysiskt närvarande. Men jag lärde mig att förtränga det. De glåpord jag inte hörde skadade mig inte, liksom inte de snöbollar som missade mitt huvud.

■■Jag har ofta tackat min lyckliga stjärna för att min läroplikt avtjänades före webben. Dagens mobbningsoffer genomgår ett helt nytt sorts helvete, med elakheter som hittar dem genom sms, Facebook, Whats App och whatnot, dag och natt, innan avsändaren hunnit ta tummen från knappen. Jag kunde åtminstone fly dit pepparn växte om somrar-

na, i mitt fall Ingå skärgård, och inte höra eller läsa ett enda glåpord på tio veckor.

I en tid besatt av uppkoppling är det här mer eller mindre omöjligt. Precis som jobbmejlen och kvartalsrapporterna hittar pappa där han sitter på bryggan med metspöet i den ena handen och pekplattan i den andra, når också mobbarna sina offer via den allt genomträngande webben. Med ljusets hastighet, 300 000 kilometer i sekunden.

■■Föräldrarna – eller myndigheterna i särskilt obehagliga fall – kan vidta åtgärder och får slut på djävulskapet, eller begränsar barnets tillgång till webben och mobilen under fritiden. Men det är lättare sagt än gjort. Speciellt med tanke på att mobiltelefoner är ett sätt för mamma och pappa att hålla koll på sina barn, att allt är OK då barnen av en eller annan orsak är ensamma hemma.

Och så har ju också många mobbade barn riktiga, viktiga kompisar som de måste få hålla kontakt med.

■■Som om mobbningen på sociala medier inte vore illa nog i sig

så har också själva redskapet för fjärrmobbningen, mobiltelefonen, blivit konkret ammunition för mobbarna.

På min tid handlade det om att man var för fet eller för rödhårig, hade för dålig cykel eller för billiga (eller för dyra) kläder. I dag får man dessutom lida om föräldrarna/föräldern inte har råd att köpa den allra senaste smarttelefonen åt en.

Kära föräldrar – här vill jag vädja till er. Gå inte med i den här kapprustningen! Problemen kring cybermobbningen är tillräckligt många och allvarliga ändå. Köp inte den där allra senaste iPrylen eller Überandroiden till era barn även om ni har råd! Jag tänker inte göra det, och hoppas innerligt att mina barn inte ska behöva lida för det.

Köp en ”helt okej” mobil som gör det den ska, och bjud barnen på bio med de inbesparade pengarna. Ha lite ”kvalitetstid” tillsammans, offline. Eller lägg pengarna i reskassan, för den där lyxsemestern ni drömmer om, bara ni och ungarna, långt borta från vardagsbekymren. Ni vet, där pepparn växer.

Marcus Rosenlund

Genomsnittsförtjänst 2 123 € på en försäljning

Följ oss på

Tjäna pengar på ett enkelt sätt!

Newbody erbjuder det bästa och enklaste sättet att tjäna pengar – nämligen att sälja produkter som alla vill ha. Våra strumpor och underkläder är populära, vilket gör det både lätt och roligt att tjäna pengar till ert mål.

Skanna QR-koden för mer information och ett kostnadsfritt varuprov.

På en enda försäljning tjänar ni enkelt 1000-tals euro och vår supportavdelning finns med er hela vägen. Kanske är det just därför som vi är marknadsledande och fått förtroendet att hjälpa skolklasser och föreningar att förverkliga sina drömmar sedan 1987.

Ska ni åka på skolresa? Starta en försäljning med oss – så når ni ert mål snabbt och enkelt.

Läs mer på newbody.fi eller kontakta oss på 09-478 92 088 Kaikki myyntimateriaalit löytyvät suomeksi ja ruotsiksi!

Riskfritt

Inga utlägg

Tryggt

Vuxna skapar vänskap Ibland kan livet kännas som en trasslig härva med ullgarn.

Dü är det bra att det finns en mormor Lydia i skolan som man kan sätta sig hos och vara alldeles tyst och stilla.

Eller som man kan prata med.

FĂśr mormor Lydia vet hur man nystar ullgarnet till en rulle sĂĽ att man kan sticka en socka av den.

Det är bra att det finns en farfar i skolan som berättar vad tranbär är fÜr nügot. Eller en pappa som rÜjer snÜn frün skolgürden pü sin lunchrast. FÜr att inte tala om en klassfÜrestündare som skickar ett

kort när det är dags att bÜrja i hÜgstadiet och det känns lite pirrigt fÜr alla i familjen. Eller en skolvaktmästare som man kan prata med om fotboll eller om vad som helst. Och en tant som arbetar i kÜket och har en varm blick.

Südana människor finns, och Hem och Skola i Finland har belÜnat dem Kompisugglan, ett diplom, blommor och kramar. Jag har fütt träffa dem och skriva om dem pü adressen www.vuxnaskaparvanskap.fi.

Känner du nügon som du tycker ska fü Kompisugglan? FÜr mer information gü till adressen www. hemochskola.fi och klicka pü an-

nonsen fÜr kampanjen Vuxna skapar vänskap.

Kampanjen Vuxna skapar vän 2015. skap pügür fram till

Häng med pü resan.

Läs bloggen.

Leif Pietilä

Hem & skola

63(5(6 RFK 6YHQVND VNRODQ I|U V\QVNDGDGH  lU HWW FHQWHU I|U OlUDQGH RFK NRPSHWHQV  KDU VDNNXQVNDS Gn GHW lU IUnJD RP HOHYHU PHG V\QQHGVlWWQLQJ K|UVHOQHGVlWWQLQJ HOOHU QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU  HUEMXGHU KDQGOHGQLQJV RFK IRUWELOGQLQJVWMlQVWHU

)|U QlUPDUH LQIRUPDWLRQ VH ZZZ VSHUHV IL RFK ZZZ EOLQGVNRODQ IL

P ĂĽ r e s a m e d ex p e r t e n

rsk e g 2014

Lomalinja har Üver 20 ürs erfarenhet av att organisera lägerskolor och det är ett tryggt och enkelt alternativ att boka resan av oss. Vüren är en aktiv planeringstid och bifogat finns nügra exempel pü vürt utbud. Ni kan hitta mera pü adressen www.lomalinja.fi Som ansvarskännande researrangÜr ansvarar vi fÜr alla researrangemang, vilket garanterar mera tid fÜr läraren att koncentrera sig pü andra frügor som har att gÜra med en lyckad lägerskola. Ifall ni inte kan hitta ett lämpligt alternativ som passar er, kan vi skräddarsy resan enligt era Ünskemül.

BorgĂĽ, 2 dgr fr.

215 â‚Ź/pers.

Ă…land 4 dgr fr.

420 â‚Ź/pers.

Berlin, Stockholm4 dgr Uppsala, 4 dgr fr. fr.

420 â‚Ź/pers. 310 â‚Ź/pers.

London, 4 dgr fr.

595 â‚Ź/pers.

Pärnu, 4 dgr fr.

455 â‚Ź/pers.

Ta modigt kontakt och frĂĽga mera!

Offertanbud: anu.piiroinen@lomalinja.fi tel. 010 289 8110 eller leena.siukola@lomalinja.fi tel. 010 289 8112

TEATER TAIMINE -turnĂŠteater fĂśr barn och ungdom-

VĂĽren 2015 Text och regi Tove Appelgren SkĂĽdespelare CG Wentzel

TIE YOUR TIE TIE TIE YOUR YOUR YOUR TIE YOUR CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL

TIE YOUR TIE YOUR TIE YOUR YOUR TIE TIE YOUR YOUR TIE YOUR TIE YOUR TIE YOUR CAMEL TIE YOUR CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL TIE YOUR TIE YOUR TIE YOUR CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL CAMEL

JAKTEN PÅ DET FÖRSVUNNA LJUDET en pjäs av Silva Lillrank

Regi CG Wentzel Sküdepelare: Oskar SilÊn och Silva Lillrank 2-6 üringar, Premiär 26.2.2015

Text och regi Tove Appelgren SkĂĽdepelare: Mikael StrĂśmberg och CG Wentzel

MĂĽlgrupp ĂĽk 1-6

MĂĽlgrupp ĂĽk 7-9 och gymnasier

15

ola

Lä

uppfÜljare till succÊn Stjärnornas süng

FĂśrfrĂĽgningar och beställningar: info@taimine.ďŹ , 040-685 39 39 www.taimine.ďŹ

16 Hem & skola ■■reportage

Skolarbetet ska inte belasta När hemuppgifter ges på de lägre klasserna i Rudolf Stei­ nerskolan i Helsingfors utgår läraren från principen ”don efter person”. Uppgifterna utanför skolan ska aldrig ut­ matta den lilla eleven så att hen inte orkar med skoldagen – eller det övriga livet.

När skolbarnet börjar på ettan kan klassläraren fundera ut små hemuppgifter som till att början går ut på att stärka elevens vilja.

– Vi går varsamt tillväga med barnens naturliga nyfikenhet och glädje för allt det nya, säger treans klasslärare Helena Sandell.

Hon anser att barnen så småningom kan behöva läxor för den dagliga rytmen eller sin egen utvecklings skull, men inte för själva inlärningen.

■■kolumn

”Ni har ju inte ens läxor” ■■Ofta var det lite jobbigt att i 13 år gå i en ”annorlunda” skola.

Den kunde bli kallad hjälpskola – det gjorde förresten en taxichaufför som körde mig till skolan häromdagen. Jag kunde inte låta bli att svara: ”Om jag gick i en hjälpskola varför är då jag

– Jag brukar ge dem uppgifter som är konkreta och knyter samman barnens skol- och hemvärld: Under bondeperioden kan jag be eleverna ta reda på vad brödet därhemma är gjort av. Viktigt är också att följa med årstiderna, vilka färger stötte eleverna på i naturen på skolvägen?

Hemuppgifterna kan på de lägre klasserna handla om att lära sig tålamod, handens kunskap och självständigt handlande genom att eleverna exempelvis virkar en rad på skolhandarbetet hemma.

På tvåan kan läxorna handla om att återberätta fabeln som läraren muntligt berättat i klassen, för mamma eller pappa.

– Då måste man bearbeta stoffet, minnas berättelsens gång, välja ord och göra sig förstådd, säger klassläraren i åttan, Renée

Bergström-Merivirta.

I slutet av tvåan och början av trean kommer en läsebok med i bilden – inte tidigare för i Steinerskolan kommer man till läsandet via skrivandet.

– I trean börjar vi ofta ge lite mer konventionella läxor eftersom barnet har nått ett utvecklingsskede, där det kan göra läxor självständigt.

– Det kan vara att öva stavning, tabeller eller diktamen. Hur ofta och hur mycket avgör lärarna.

Bergström-Merivirta, med närmare 40 års erfarenhet av läraryrket, har sett en hel del elever och metoder komma och gå i skolvärlden.

– I Steinerpedagogiken hade vi när jag började på 1970-talet som rättesnöre i allt vi gjorde att inte belasta barnen med för mycket

skolarbete när de är små. Det här gäller fortfarande.

Från och med sexan liknar läxorna i Rudolf Steinerskolan i Helsingfors mer dem i grundskolan, med undantaget att många ämnen fortfarande använder elevernas egna häften som underlag för provläsning och repetition.

På nian går Steinereleverna ut grundskolan med samma kunskaper som grundskolans nior – det förutsätter lagen. Det är bara den pedagogiska vägen dit som ser annorlunda ut. Därefter fortsätter en del av niorna i det egna Steinergymnasiet, en del söker sig till andra gymnasier och en del går till yrkeshögskolor eller börjar jobba.

Nina Winquist, text Peter Engberg, foto

passagerare och du chaufför!”.

Vi sades syssla med att klippa och klistra hela skoldagen. Vi hade ett konstigt ämne som hette eurytmi. Och så visste man sig veta att vi ju inte hade några läxor överhuvudtaget. Hur kunde man då lära sig något alls?

Men i något skede blev man trött på att förklara. ”Jo, vi har läxor men inte likadana läxor som ni på de första klasserna” (oändlig statusförlust att som liten nybliven skolelev inte ha de viktiga Läxorna!). ”Och jo vi lär oss långt samma saker som ni men enligt en annan läroplan” (blixtsnabbt tävlingsläge: vems läroplan är bättre?) ”Nej, vi använder inte så många färdigt tryckta skolböcker på de lägre klasserna” (egen-

händigt gjorda arbetsböcker, kantänka!)

■■Nåväl, det var förstås inte riktigt så. Att vi inte hade några läxor, alltså. Vi hade dem inte lika tidigt, inte i samma mängd på de lägre klasserna och de såg annorlunda ut.

■■Mina barn går i Steinerskolan och det är minst sagt jobbigt att få höra precis samma strunt som för 31 år sedan.

Det var då jag skrev studenten med en massa laudatur och 9,7 i medeltal (jo, för vi skriver också studenten i Steinerskolan, samma examen som alla andra).

Varför tror man att kvantifierbar bokkunskap är den enda rätta formen av kunskap?

■■Helena Sandell, lärare vid Steinerskolan i Helsingfors, håller lektion i Centralparken.

■■Renée Bergström-Merivirta (nedan) är klasslärare i åttan.

Och varför tror man att bokläxor är de enda läxorna som lär en något om livet?

P.S. De flesta Steinerföräldrar jag talat med tycker att det är viktigt att någon form av läxor kommer in i bilden ganska tidigt. För disciplinens och dagsrytmens skull.

Hurudana läxorna ska vara och vilken mängd som är lämplig och när? Ja därom tvista de lärda, då som nu. Oberoende av pedagogik.

Nina Winquist