Skip to main content

Hem & skola

Page 1

&

He m s k ola Nr 2/13 • Årgång 40 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

Är du smartare än en femteklassare, Annika Snickars? sidan 6

■■ Internetberoende

ett nytt fenomen ■■ Aktiva föräldrar

kan påverka ■■ Toppkompetens

höjer kvaliteten ■■ Fest med skuggspel

och dans ■■ Eleverna dåliga i matte


Hem & skola

Hem & skola ■■kolumnen

■■intervju

Febrig debatt ■■Avskedandet av läraren Antti Korhonen har höjt temperaturen i skoldebatten till närmast hög feber-nivå. Det jag förvånas över och blir frustrerad av är att så många, flera hundra tusen män­ niskor, skriver under ett upprop och kräver att han skall få jobbet tillbaka, utan att nå­ gon vet vad som verkligen hände. Arbetsro i skolan – ja tack. Visst vill vi alla ha det. Men här börjar det krångliga. Bety­ der arbetsro det att lärarens makt att använ­ da fysiskt våld skall utökas? Är det så det lagförslag som ligger i riksdagen skall tol­ kas? I så fall är vi på fel väg. Det finska folket har i alla tider fostras i herrans tukt och förmaning. Jag, som bör­ jade skolan 1959, har upplevt en lärare som slog och sparkade en liten förstaklassist för att han inte kunde räkna. Ingen vuxen kom till hans försvar. Själv var jag så rädd för den här lärarinnan att jag måste mutas med choklad för att gå till skolan. Vidar Lindqvist

Också barn har rättigheter ■■Det finns mycket ologiskt i den dis­ kussion om arbetsron i skolorna som nu pågår. Samma människor som talat sig varma för hur ungdomsgarantin ge­ nom att inkludera ska rädda unga från att marginaliseras, är beredda att slänga ut dessa unga från grundskolan för fle­ ra dagar. Samma människor som för­ skräckt ryggar tillbaka när elever blir fy­ siskt och psykiskt mobbade, kan säga att det är ett problem att barn är alltför medvetna om sina rättigheter. Allt handlar om från vilket perspektiv man vill se på saken. Det är lätt och till­ talande att gå med i den mainstreamdis­ kussion där man anser att barn är brå­ kiga och egentligen borde tuktas mera. Att de borde relegeras från skolan om de inte kan bete sig. ■■Barn är provocerande. De provocerar för att se hur vuxna reagerar. Att upp­ studsigt och utan fog berätta för läraren vad ens rättigheter är, handlar inte om samhällelig medvetenhet, utan om pro­ vokation. Om vi vuxna ger efter och mö­ ter provokation med våld och otålighet så är det våld och otålighet vi får tillba­ ka. Om vi däremot beter oss som vux­ na så uppfostrar vi barn till goda vux­ na. Om man inte klarar av provoceran­ de beteende så ska man inte arbeta med

barn. Eftersom vi alla bara är människor är det lärarens rätt att få skolans, och i synnerhet föräldrarnas, stöd i utmanan­ de situationer. Det är inte okej att barn provocerar andra vuxna än sina föräld­ rar, men eftersom skolan getts den rol­ len som byn förut hade i barnuppfos­ tran (det krävs en by för att uppfostra ett barn) får vi leva med situationen och helt enkelt hantera den. ■■Det är ett betydligt större problem när barn inte känner till sina rättigheter. En­ ligt en färsk utfrågning som Manner­ heims barnskyddsförbund utfört har vi inte lyckats minska antalet elever som känner sig mobbade. När ett barn blir mobbat är både barnet och föräldrarna villrådiga om vad de kan kräva för att få slut på mobbningen och hur de kan gå tillväga. I Sverige har man konkret tagit tag i ärendet och inrättat ett barn- och elev­ ombudsman med befogenhet att föra enskilda fall till domstol och kräva ska­ destånd för mobbningsoffret. Naturligt­ vis sker detta i samtycke med den mob­ bade. Genom att tillsätta en barn- och elev­ ombusman med befogenhet att hand­ la visar man i Sverige att barns rättig­ heter är lika viktiga som vuxnas. Barn

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

får inte bli rättslösa för att de är bråkiga och provocerande. Rättigheter skall inte hänga samman med hur de vuxna valt att se på barnet. Av allt att döma behöver Finland en barn- och elevombudsman med liknan­ de befogenheter som till exempel mi­ noritetsombudsmannen har. Det skul­ le en gång för alla slå fast att elever har och skall ha rättigheter, och att det är en bra sak att barn känner till dem. Elever som vet att de har rättigheter i skolan är barn som vet att de också har rättighe­ ter utanför skolan. Då faller de inte lika lätt offer för det som finns på nätet och i omgivningen och som man får och skall säga nej till. Corinna Tammenmaa ordförande för Förbundet Hem och Skola

”Av allt att döma behöver Finland en barnoch elevombudsman med liknande befogenheter som till exempel minoritetsombuds­ mannen har.

■■Ännu värre var det för tidigare genera­ tioner. Vad är resultatet? Sisu, visst, och många andra goda saker, men en oförmåga att visa känslor, förutom i fyllan och då ta­ lar knytnävarna, då flyger kniven. Det finns stora och små själar i alla yrkes­ grupper – också bland lärarna. De flesta av oss har minnen av den underbara läraren, som såg vem vi var och som med bara några ord kunde lyfta självkänslan och få oss att tro på oss själva. Och läraren som utan att höja rösten hade hela klassen i sin hand och gjorde lektionerna intressanta. Sådana lärare finns det fortfarande och för dem är arbetsron inget problem. Det är klart att vi samtidigt lever i en tid där många barn lever i omsorgssvikt. Där föräldrar inte diskuterar vad som är rätt och fel och är goda förebilder för sina barn, an­ tingen av brist på tid eller förmåga. Det be­ hövs bara ett rötägg till elev i en klass för att förstöra hela andan. ■■Men stämningen i en skola byggs mål­ medvetet upp av skolledningen, som disku­ terar med sina lärare, som diskuterar med föräldrar och elever. Ordningsreglerna för skolan uppdateras varje år, så att varje ny årsklass involveras. Så här har vi tänkt, vad tycker ni? Om alla får känna sig delaktiga och vet vad som gäller och vilka konsekven­ serna är – och att det blir konsekvenser för den som inte följer reglerna – är saken klar. Ändamålsenliga regler som gör atmosfä­ ren trivsam är det knappast någon som mot­ sätter sig. Det här gör man inte i en handvändning. Det tar tid och tålamod och krävs visioner av en rektor, men det går. Tua Ranninen

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2013. Upplaga: 37 000. Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

E-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi

Layout: Pia Ahlberg. Pärmbild: Patrik Forth. Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Tfn 09 803 9553. Annonspris: 1,50 e/spmm.

En vacker dag märkte fem­ morna och deras klasslärare i det finskspråkiga lågstadiet i Baggböle att ingen längre umgicks med varandra på rasterna. Istället spelade, chattade, fotade och textade de varandra… Baggbölefemmorna och deras lä­ rare löste situationen genom att själva bygga en mobilparkering – en hylla i hemklassen som två elever själv snickrade och där alla elever i klassen fick lämna sin te­ lefon under skoldagen. Extra fint var att alla hade sitt eget, namn­ givna fack så att inte telefonerna fick skråmor eller blandades. Det verkar kanske självklart att alla medier som erbjuder social samverkan kan vara vanebildan­ de eller till och med beroende­ framkallande: chattrum, blogg­ ar, diskussionsforum, bildgalleri­ er och till och med e-post kan vara beroendeframkallande. Men internetberoende är ändå ett nytt fenomen, och dagens barn och ungdomar är de första som växer upp helt uppkopplade – för dem är också olika sorters virtuel­ la världar lika verkliga som att di­ rektumgås med varandra.

Bra initiativ Jesper Ekelund, professor i psy­ kiatri och neurobiologisk forska­ re, är expert på olika beroendefe­ nomen och tycker att Baggböle­ skolans initiativ är bra. – Att eleverna tillsammans med läraren identifierade ett problem och tillsammans löste det i ett ti­ digt skede är något andra skolor kunde ta efter, tycker Ekelund. I dag finns det ingen konsensus om när användning av mobiltele­ foner, datorer eller annan tekno­ logi övergår till ett beroende som dominerar hela livet. Men som GNURF

■■Jesper Ekelund.

”Kom inte bara med förbud, utan diskutera er fram till alternativa verksamheter.” ■■Två typer av beroende Samtidigt som allt fler har internetuppkoppling och använder webben har också problemen med internetanvändning snabbt ökat. Forskaren Anu Mustonen talar om två undertyper av beroende eller problemanvändning: specifik och generaliserad. Specifikt beroende innebär att man specifikt väljer vissa typer av internetinnehåll. Den vanligaste typen i denna undergrupp är beroende av konsol- eller internetspel. Generaliserat beroende hänger vanligen samman med att tillfredställa sociala behov och att få sällskap av andra, oberoende av vad internet används till. Man sitter fast i den virtuella världen.

med alla andra former av beroen­ de blir användandet ett problem när det stör vardagslivet, relatio­ nerna eller sömnen. – Exakta medicinska diagnos­ kriterier är på kommande, antag­ ligen redan i år, konstaterar han. Gemensamma kriterier för in­ ternetberoende har funnits re­ dan i närmare 20 år. Britten Kimberley Young utvecklade ett test 1996 och gjorde upp en åttapunk­ ters lista. I Finland är det A-klinikstiftel­ serna som samlat testen till en Droglänk, där man kan göra ett självtest, utreda om partnern eller barnen är beroende av internet. Ekelund råder ändå till en viss försiktighet, resultatet behöver inte nödvändigtvis tyda på allvar­ liga problem.

Föräldrars stöd viktigt Uppmärksamhet från föräldrar­ nas sida och ett gott förhållande till ungdomarna minskar risken för beroende. Och går det ändå il­ la så är stöd från föräldrarna och familjen speciellt viktigt för inter­ netberoende ungdomar. – Ju yngre ett barn är, desto stör­ re är föräldrarnas ansvar. Ekelund betonar att alla barn och unga inte blir spelberoen­ de, men att alla däremot behöver klara regler hemma för hur länge man får sitta vid olika skärmar el­ ler pillra på telefonen. – Stöd barnets sociala utveck­ ling och kompisrelationer. Och kom inte bara med förbud, utan diskutera er fram till alternativa verksamheter, rådger Ekelund. Nina Winquist ■■Källor: Helsingin sanomat, artikeln Internetberoende – ett nytt problem inom den sociala sfären och välbefinnandet av doktorn i psykologi Anu Mustonen vid Jyväskylä universitet (Läkaresällskapets Handlingar 172, Nr 2, 2012).

Flera av de svenska skol­ reformerna de senaste de­ cennierna riskerar att ha gjort mer skada än nytta. Det visar bred internationell forskning. Problembaserat lärande är en pe­ dagogik som har blivit allt vanli­ gare i Sverige. I stället för tradi­ tionell katederundervisning med lärare som förklarar ett samman­ hang, bygger teorin på att elever­ na lär sig genom fallstudier och problemlösning, skriver Dagens Nyheter. Vetenskapliga studier ty­ der dock på att detta arbetssätt funge­rar dåligt och att traditio­ nell undervisning tvärtom ger bättre effekt. John Hattie, pro­ fessor i utbildningsforskning på Nya Zeeland, har sammanställt resultat från mer än 52 000 stu­ dier på över 80 miljoner ele­ver världen över. Med hjälp av erfa­ renheter från olika länder har John Hattie tagit reda på vad som påverkar elevernas studieresul­ tat. Han har utvecklat en ”termo­ meter” som visar vilken effekt en specifik åtgärd har på elevernas lärande. Ju högre värde, desto större effekt har åtgärden. Problembaserat lärande har ett så lågt resultat att förändringen till och med kan ha en skadlig effekt. Enligt Martin Karlberg, skol­ forskare vid Mälardalens hög­ skola, bör man skilja på ytinlär­ ning och lärande för fördjupad förståelse. – Det är de svagaste eleverna som förlorar mest på problemba­ serat lärande. Effekterna på ytin­ lärningen är små eller negativa. Däremot kan effekterna på dju­ pare förståelse vara positiva ifall eleven har tillräckliga förkun­ skaper.

Glims är en av de äldsta bondgårdarna i Esbo och har dessutom i flera omgångar fungerat som gästgiveri. På museiområdet finns sammanlagt elva byggnader. Nuförtiden fungerar där ett museum med mångsidig verksamhet för alla åldrar, samt ett café. Alla våra guidningar och verkstäder är gratis för elevgrupper. Under guidningarna i vår basutställning bekantar vi oss med den gamla stugan från 1800-talet och berättar om hur man levde på Glims förr i tiden. Specialutställningen Onyttigheter. Om de onödiga föremålens fascinerande vardag är öppen 19.3-22.9.2013. I anknytning till utställningen ordnas verkstäder med återvinning som tema. Bokningar och mer information: tfn 09 863 2979 ti-fre kl. 9-16 www.espoonkaupunginmuseo.fi/sv-FI/ Glimsvägen 1, Esbo.

Annonsförsäljning: Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Internetberoende ett nytt fenomen

Problem­ baserad inlärning fungerar illa GÅRDSMUSEUM

■■LEDAREN

GLIMS

2

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74. E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

3


4

Hem & skola

Hem & skola â– â– intervju

â– â– intervju

Aktiva fÜräldrar kan püverka Snickaren och Borgübon Nik­ las GrÜnroos kan i dag räkna sig som nügot av en expert i früga om problem med inom­ husluften i skolor. Han har byggt upp en kunskapsbank under flera ürs tid genom att ringa upp experter, läsa un­ dersÜkningar och genom att prata med büde tjänstemän och sakkunniga om saken. Det hela bÜrjade 2010. GrÜnroos och hustrun Marina hade märkt att sonen Joakim fick üterkom­ mande feberperioder, men trodde att det berodde pü fÜrkylningar. Joakim gick i Kvarnbackens sko­ la i Borgü, där man redan under en tid hade diskuterat problemen med inomhusluften i skolan. – Till sist ordnade man ett infor­ mationsmÜte om problemen och dü tog det fart i mig. Sü här kan det inte gü till, säger han. Insikten fick honom att pü egen hand bÜrja ta reda pü vad det inne­ bär fÜr barnen. – Lagen säger att barnen har rätt till en trygg inlärningsmiljÜ. Jag funderade Üver hur man som en aktiv fÜrälder kan fÜreträda ocksü andras barn vars fÜräldrar inte har tid, säger han. Problem med dülig luft i skolor­ na är alltfÜr vanligt i Finland. Det är viktigt att fÜräldrarna är med­ vetna om att symptomen inte en­ bart bestür av utslag och kliande Ügon. – Det lÜnar sig att iaktta barnet och se om det är nügot i hans eller hennes beteende som har fÜränd­ rats. Barnen kan vara oroliga och trÜtta och dü är det lätt hänt att man skyller pü fÜr mycket dator­ spelspelande, trots att boven kan vara inomhusluften i skolan. Marina GrÜnroos är Üverkäns­

�Jag funderade Üver hur man som en aktiv fÜrälder kan fÜreträda ocksü andras barn.� lig fÜr mÜgel. Den düliga inom­ husluften i sonens skola ledde till att hon inte kunde rÜra hans skolbÜcker utan att fü allergiska symptom. De yngre barnen müs­ te byta kläder direkt efter att de kom hem frün skolan.

Pressat pĂĽ

■■Om man samarbetar och visar respekt blir resultatet bättre, säger Niklas GrÜnroos.  Marit BjÜrkbacka

FĂśr mycket saker, fĂśr lite

utrymme! (Känner Du igen situationen?)

Var ďŹ nns vännerna?

Erbjuder ett tryggt fÜrvaringsalternativ fÜr Dig som behÜver ett lagerutrymme fÜr en kortare eller längre tid.

Pü Facebook, Twitter, YouTube och süklart pü adressen www.sfv.fi. Du kan ocksü ringa oss: 09–6844 570 Svenska folkskolans vänner är en opolitisk fÜrening, som i 130 ür har jobbat fÜr bildning pü svenska i Finland. Bli medlem! Årsavgift endast 10 euro.

Åbo: Stor-Heikkilävägen 8, 20200 Åbo tel. 02-230 6651, fax 02-230 6652 Tammerfors: Laukontori 12, 33200 T.fors tel. 03-2233 220, fax. 03-2233 266

www.minivarasto.ďŹ

Efter att Niklas GrÜnroos hade läst en artikel om professor Mirja Salkinoja-Salonen och hen­ nes projekt om att utarbeta nya instrument fÜr att fastställa in­ omhusluftsproblem som base­ rar sig pü toxiner, ringde han upp henne och berättade om situatio­ nen i skolan. – Jag sade att vi inte vet vad vi skall gÜra, och hon blev genast in­ tresserad. Salkinoja-Salonen ha­ de en extra mätanordning, som installerades i skolan. – I mätningarna kom det fram att symptom som Ügonproblem och astma hade ett klart samband med de toxiner som püträffades i inneluften. Problemen med inomhusluf­ ten i Kvarnbackens skola ledde sü smüningom till en omfattande sa­ nering av byggnaden som i hÜstas üter fylldes av skolelever. – Det har varit en lüng process där man har fütt pressa pü, fÜl­ ja upp och ta reda pü fakta, säger Niklas GrÜnroos. Han berättar att han gjort allt fÜr att komma ihüg att det har va­ rit en sakfrüga och inte en person­ lig früga som han har drivit. Han har ocksü varit fÜrsiktig med be­ skyllningar och utgütt frün att det har funnits ett problem och det är gemensamt fÜr süväl fÜräldrar, lä­ rare som tjänstemän. – Det är viktigt att man aldrig lü­ ter det gü sü lüngt att det bildas tvü fronter som strider mot varand­ra. A och O under den här processen har varit att kommunicera direkt med varandra, utan ytterligare in­ blandning. Om man samarbetar och visar respekt har man stÜrre chanser att fü god respons. GrÜnroos ställer gärna sin kun­ skap till fÜrfogande üt fÜräldrar som har barn i en skola där man har problem med inomhusluften. Han kan ocksü tänka sig att i fram­ tiden hülla fÜredrag i ämnet. Hemma hos familjen GrÜnroos är det lugnt efter saneringen. Joa­ kim har inte längre feberperioder och mamma Marina kan hjälpa si­ na barn med hemläxorna igen. Marit BjÜrkbacka

MANNERHEIM-MUSEUM Öppeth.tider: fre, lÜ, sÜ kl.11-16.00 Inträdesavgifter fÜr skolgrupper: Under Üppethüllningstider: gratis UtanfÜr Üppethüllningstider: 1-20 personer 60 euro totalt 21-40 personer 120 euro totalt 41-60 personer 180 euro totalt

�Jag offrar inget – jag für� När 42-ürige brottsmüls­ advokaten Mats Welins yngre son Paul bÜrjade pü ettan i Vindängens skola i Esbo be­ slÜt sig Mats fÜr att bli klass­ pappa – trots att han var mitt uppe i karriären och redan hade andra proffs- och hob­ byengagemang. Den här vüren, tvü ür senare, är han nyvald direktionsordfÜrande i Vindängens skola. Och fortsätter som viceordfÜrande fÜr Helsing­ fors AdvokatfÜrening och aktiv vid Nyländska Jaktklubben. VarfÜr vill Mats offra av sin knappa fritid pü samarbetet mel­ lan hem och skola – och hur hin­ ner han med allt? – Jag ser det inte som om jag skulle offra nügot, i stället für jag en hel del. Nya kontakter med en massa intressanta mänskor och sü en känsla av att jobba fÜr nügot värdefullt i samhället, mina och andra barns skolgüng.

VärldsfÜrbättrare Mats Welin säger att det nog bor en liten världsfÜrbättrare i ho­ nom. Att han egentligen alltid gil­ lat att jobba fÜr andra. – Jag inspireras av att jobba till­ sammans med andra. I Vindäng­ en har jag glädjen att hülla mÜten med vür drivna rektor, vüra fina lärare och andra intressanta fÜr­ äldrar. – Det vi gÜr handlar om mer än pengar och resurser, vi upplever att vi verkligen kan püverka, vara med och lägga upp strategier och üstadkomma mycket. Enligt Mats Welin är det ändü inte nügon form av makt eller ens

Kalliolinnav.14, 00140 Helsingfors Tel (09) 635 443 fax: (09) 636 736 www.mannerheim-museo.fi

Marsalken av Finland, friherre G.Mannerheims hem under üren 1924-51. FÜremül som har anknytning till hans händelserika liv och till Finlands historia. Guidad rundtur (tar ca 1 h) ingür i museumsbesÜket. Alla i skolgruppen für en gratis CD-ROM-skiva som handlar om Mannerheim.

■■Vi kan gÜra mycket fÜr eleverna i skolan med en positiv attityd, säger Mats Welin.  Nina Winquist mÜjligheterna till püverkan som triggar honom. – Det är att fü vara med och dis­ kutera och fÜra dialog som ger ett oerhÜrt mervärde till vardagssli­ tet. Mycket kring skolan handlar idag om hotbilder och resursbrist, men Mats säger att det ütminsto­ ne i Vindängens skola finns en dia­log som inte baserar sig pü pro­ blem. – Just nu är vi evakuerade i Mürtensbro. All den energi som vi skapade fÜr att lägga upp vet­ tiga och trygga skolvägar och att se till att de tillfälliga utrymme­ na skulle fungera ändamülsen­ ligt, använder vi nu till att spinna vidare,säger Welin. De frügor diskussionen kretsar kring är exempelvis hur man kan kanalisera resurserna och begüv­ ningen samt hur antimobbnings­

Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken! Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044-369 1309 #

-turnĂŠteater fĂśr barn och ungdom-

.9 r 26

iä

TEATER TAIMINE

13 .20

m Pre

projektet Kiva skola kan vidareut­ vecklas. – Det jag inte gillar är den spar­ mentalitet som rüder Üverlag i da­ gens samhälle. Vi dyrkar effektivi­ teten, administratÜrerna och eko­ nomerna. Jag hävdar att vi i nügot skede kommer att nü en punkt där effektiviteten stür mot rättvisan. –Det kommer att drabba kvali­ teten inom skolvärlden i en vid be­ märkelse, och även kvaliteten pü undervisningen. – Och vad händer dü med den sü viktiga attitydfostran, om man redan i skolan lär sig att det är de vassa armbügarnas taktik som lÜ­ nar sig? frügar sig Mats. Han själv har och vill även un­ der de kommande üren ta sig tid fÜr att verka fÜr en skola där bar­ nen känner sig trygga, mür bra och lär sig ta hänsyn till varandra. Nina Winquist

Malin Kiveläs nyskrivna pjäs

..

..

Emilia O:S markliga mĂĽndag

Ă…K

1-6

Lyckeberga lügstadium, Külrotsvägen 7. I klass 4B sitter Emilia A, Emilia B och Emilia C vid sina pulpeter som de har fÜst ihop fÜr att de ska vara sü nära varandra som mÜjligt. Bakerst i klassen sitter Emilia Ö. Hon büde klär sig konstigt och pratar fÜr hÜgt. Vad det nu än riktigt är med henne sü är det helt omÜjligt att vara kompis med henne. Men plÜtsligt händer nügot oväntat i Lyckeberga lügstadium som ställer allt pü sin spets. Emilia Ö:s märkliga mündag handlar om att vi alla har rätt att vara som vi är och ändü fü mÜta omvärldens respekt. Om att vi själva ska respektera andra människor. Den vill uppmuntra självkänslan, modet och tron pü att saker och ting gür att fÜrändra - utan att glÜmma humorn och glittret. Regi: CG Wentzel Sküdespelare: Mikael StrÜmberg och Oskar SilÊn

FĂśrfrĂĽgningar och beställningar: tel. 040-503 83 97, post@taimine.ďŹ www.taimine.ďŹ

5


6

Hem & skola

Hem & skola â– â– reportage

â– â– Eleverna Dani Antell och Tobias Holmberg fungerade ocksĂĽ som experter.

■■Gymnasiets rektor Thomas Öhman (till hÜger) och program­ ledaren Hükan Omars.

,OMAKESKUS 0UKKILA EN ÚDEMARKSPËRLA I NËRHETEN AV (ELVETINJËRVI NATIONALPARK

4RIVSAMMA UTRYMMEN OCH BRA SERVICE FÚR LËGERSKOLOR �RET OM 0ARASTA ,APSILLE RY WWW PARASTALAPSILLE l WWW LOMAKESKUSPUKKILA COM

� Det är framfÜr allt bra fÜr relationen mellan hemmen och skolan.� ■■Süngaren Charles Plogman.

â– â– Gabriella Ă…kers, Axel Haldin, Hanna LindgrĂŠn och Sanna Westerholm gnuggar geniknĂślarna.

Skola gjorde egen version av tv-frügesport Hem och Skola-fÜreningen vid Smedsby-BÜle skola ville gÜra nügot nytt och oprÜ­ vat. DärfÜr frügade de: Är du smartare än en lügstadie­ elev? En Hem och Skola-fÜrening kan gÜra sü mycket mer än sälja mockarutor eller ordna frilufts­ dagar. Det tyckte styrelsen i Hem och Skola-fÜreningen i SmedsbyBÜle skola när de träffades i hÜs­ tas. Münga nya medlemmar gjor­ de att det kändes naturligt att fÜr­ sÜka hitta pü nügot helt nytt. Där­ fÜr satsade man pü kulturellt och kunskapsrelaterat.

Nügon kläckte idÊn att gÜra en variant pü tv-programmet Är du smartare än en femteklassare – li­ ve. – Vi utgick frün att om lärare och elever var intresserade sü gÜr vi det, säger viceordfÜrande Hükan Omars.

Elever gjorde frügorna Styrelsen tillsatte en planerings­ grupp som hÜll i trüdarna fÜr eve­ nemanget. FÜrst engagerades lärare och elever. Redan i november fick eleverna uppdraget att samman­ ställa 20 frügor per klass, i princip inom ett ämne.

– Och de skulle ocksü fÜrse oss med rätt och fel svar, säger Omars. I tv-programmet ges ibland svarsalternativ och det systemet användes. Däremot hittade grup­ pen pü ett eget poängsystem sü att de som tävlade inte fÜll ut, ut­ an fick vara med hela vägen.

Show i Kulturhuset I bÜrjan av januari samlades ma­ terialet in. Styrelsen bÜrjade korrekturlä­ sa frügor och svar och styrelsens webbansvariga Stefan Neumann sammanställde frügorna och gjor­ de en powerpoint som fungerade

precis som skärmarna i tv-pro­ grammet. När det närmade sig showtime beslÜt styrelsen att hyra Kultur­ huset i Korsholm. – Vi bedÜmde att skolans festsal var fÜr liten. Skolan har ungefär 230 elever och fÜr att fü rum fÜr alla familje­ medlemmar, som mor- och farfÜr­ äldrar, behÜvdes münga stolar. De vuxna som skulle testas bjÜds in och kriteriet var att ele­ ver skulle vara bekanta med de tävlande. Styrelsen fick alla rektorer frün Smedsbyskolorna att ställa upp, gymnasiets, hÜg- och lügstadi­

ets. Man engagerade ocksü en lo­ kalpolitiker, skoltandläkaren och skolhälsovürdaren. –Charles Plogman ställde ocksü upp. Han var vür nationel­ la kändis. Rektorn Lena SjÜholm-Fahllund dÜk sedan in i skolans lager och plockade fram gamla och ny­ are fÜremül att dekorera scenen med. – Jag är fÜrstjust i skolans ar­ kiv. Det är som en tidsresa, säger Omars. Till dekoren hittade de gam­ la skolkartor, affischer med olika växter och djur, gamla stora kulra­ mar och uppstoppade djur.

– Vi hade ocksü en uppsätt­ ning med teckningar som elev­ erna i skolan gjort.

Mycket jobb Eleverna var ocksü engagera­ de pü scen. De hade fütt anmä­ la sitt intresse att sitta i expert­ panelen. FÜrsta kvällen satt sex stycken sjätteklassare och andra kvällen sex stycken femteklassa­ re. I programmet hade man sam­ ma princip som i tv, med livlinor och att de tävlande fick tjuvkika pü vad ele­verna svarat. FÜräldrarna tog hand om bil­ jettfÜrsäljningen och servering­ en.

Hur mycket jobb var det här? – Jättemycket, säger Omars. Men väl värt besväret trots att evenemangen gick plus minus noll ekonomiskt, tycker han. – Det är framfÜr allt bra fÜr re­ lationen mellan hemmen och skolan. Verksamhet som är mer än att bara samla pengar tycker han är viktig och ger ett mervärde.

Fortsättning fÜljer Efter de tvü showerna utvärde­ rade styrelsen evenemanget och kom fram till att nästa güng vill man att eleverna ska vara ännu

av Thorbjørn Egner

2

mera involverade och aktiva i programmet. Man vill ocksü gÜ­ ra frügorna och svaren sü under­ hüllande som mÜjligt. Roligt verkar alla ha haft och Omars, som var programvärd, är nÜjd. – Jag hade jätteroligt. HÜgst antagligen blir det ock­ sü en nästa güng. – Man ska smida medan jär­ net är varmt. Nya medlemmar ger nya idÊer, säger han och upp­ manar fÜräldrar att aktivt enga­ gera sig i Hem och Skola-fÜren­ ingarna. Vivian Johansson, text Patrik Forth, foto

onsdag torsdag lĂśrdag sĂśndag mĂĽndag tisdag lĂśrdag sĂśndag mĂĽndag

5.6 6.6 8.6 9.6 10.6 11.6 15.6 16.6 17.6

kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19

tisdag onsdag mĂĽndag tisdag onsdag torsdag lĂśrdag sĂśndag

18.6 kl. 19 19.6 kl. 19 24.6 kl. 19 25.6 kl. 19 26.6 kl. 19 27.6 kl. 19 29.6 kl. 17 30.6 kl. 17

BILJETTPRIS: barn (4–12 ür) 8 ₏ vuxna (13 ür–) 15 ₏ BILJETTER: www.netticket.fi INFO & BILJETTER: EBUF vard. kl. 9–16, tfn (09) 8678 8435, www.ebuf.org, P-plats: Kungsgürdsvägen 35, KÜklax

7


8

Hem & skola â– â– intervju

FINLANDSSVENSKA BARNBÖCKER I MÄNGD OCH MASSOR PEKBOK Linda Bondestam (bild) & Stella Parland (ord)

Gnatto Pakpak Gnatto Pakpak är ett allkonstverk, en sensorisk njutning, en konstutställning i miniatyr, en ord- och ljudmatta. ‌ Gnatto Pakpak upprättar en inbjudande absurd värld som lockar fram fantasier kring fabelkrypen. VarfÜr gÜr dom pü detta viset? MIA ÖSTERLUND, HUFVUDSTADSBLADET Ca 12,90 ₏

Ulf Stark (text) & Linda Bondestam (bild)

Allt det här ■■Kunskapsluckorna skall täppas till med det nya programmet.  Vidar lindqvist

Toppkompetens hÜjer kvaliteten Kontroll och inspektion funge­rar inte. Det har snarare motsatt effekt. Det är lärarna som skall ha kommandot Üver skolutvecklingen. Det säger Rolf Sundqvist, dokto­ rand vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och tjänstledig frün sin skol­ direktÜrstjänst i PedersÜre, pü frü­

gan om vad som karakteriserar en bra skola. Enligt honom har vi en tillütan­ de skolkultur I Finland. Man litar pü lärarna, lüter dem testa, pres­ sar dem inte och det har ocksü re­ sulterat i strülande resultat i ex­ empelvis PisaundersÜkningarna. Det finns ett fÜrtroende gentemot den finska skolan och det har gett lärarna en frihet att agera. Han jämfÜr med den svenska synen pü skolan. –I Sverige granskas varje skola regelbundet av skolinspektionen. Det leder till att skolorna bara fÜr­ bereder sig pü granskningen och tappar initiativet. Ingen blir mo­ tiverad av att nügon hÜtter med fingret, säger Sundqvist.

I Finland avskaffades skolin­ spektionerna pü 1980-talet. Dü var Finland en medelmütta i in­ ternationell jämfÜrelse. Pü 1970talet lüg vi rent av under medelta­ let. Men hela 2000-talet har Fin­ land legat i topp i statistiken. – Skolutveckling handlar om lüngsiktiga resultat och dü hjälper inte nügon piska. Ju mindre kon­ troll desto bättre. En av de allra viktigaste ingredienserna i skol­ utvecklingen är att ge lärarna tid att jobba med det här. Och det är klart att stÜd och inspiration be­ hÜvs, säger Sundqvist.

Steget efter Ett led i att ge lärarna det stÜd de behÜver är Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens. Projek­ tet skall utveckla det pedagogis­ ka ledarskapet men ocksü sätta in stÜtar pü de omrüden där de fin­ landssvenska eleverna ligger ef­ ter sina finska jämnüriga. Det är ett faktum att den finlandssvens­ ka skolan ligger steget efter den finska i exempelvis läsning och de naturvetenskapliga ämnena. –Vi vill skapa ett engagemang kring kvalitetsarbetet i de fin­ landssvenska skolorna, Vi kan hÜja ribban, säger Bob Karlsson, svensk direktÜr vid Utbildnings­ styrelsen. Med motiverade lärare skall

kunskapsgapet till de finska ele­ verna minska. Karlsson hoppas att man i de finlandssvenska sko­ lorna beaktar utvärderingsresul­ taten och faktiskt ta till sig san­ ningarna. Är de finska lärarna är bättre än de finlandssvenska? – Nja, det kan man inte säga. Men de har bättre fÜrutsättning­ ar. Vi har münga smü skolor pü svenskt hüll och det finns inte pü samma sätt utrymme fÜr kollegi­ alt lärande. Man har inte kolleger pü samma klass och kan inte sam­ planera i samma utsträckning, sä­ ger Bob Karlsson. Det finns ocksü en skillnad i skolledningen i finska och svens­ ka skolor. – Ledarskapet är klarare i finska skolor. I de finlandssvenska sko­ lorna är man mer demokratisk och rektorerna är inte sü tydliga i sitt ledarskap, säger Bob Karls­ son.

HÜg status Rolf Sundqvist lyfter fram lärarut­ bildningens status som en fÜrkla­ rande faktor till att Finland klarar sig sü bra i internationella jämfÜ­ relser. –Hos oss krävs en magistersex­ amen av lärarna. Finlandvar ett av de fÜrsta länderna i världen som krävde det, säger Sundqvist.

�Skolutveckling handlar om lüngsiktiga resultat och dü hjälper inte nügon piska.� Men Bob Karlsson püminner att ocksü här finns en skillnad mel­ lan det finska och det finlands­ svenska. – Var tredje sÜkande kommer in till lärarutbildningen pü svens­ ka, medan motsvarande siffra pü finskt hüll är en av tio. Det gÜr den finska lärarutbildningen till en utbildning med hÜg status. Det är en hürd tävling frün fÜrsta bÜrjan. Pü finskt hüll är man mün om att ständigt gÜra gott ifrün sig, säger Karlsson. I och med Toppkompetens pro­ jektet skall nu alltsü kunskaps­ luckorna pü finlandssvenskt hüll täppas igen. Bob Karlsson är op­ timist. Han tror att skillnaderna kan halveras under de fyra ür pro­ jektet pügür. –Vi klarar ju oss bättre i sprü­ ken. Och de facto är vi ocksü snäp­ pet bättre i matematik ocksü. Mattias Fagerholm

En fest fÜr Ügat och Ürat. Bild och text smälter samman till ett helgjutet konstverk. Bondestam Üvertygar mer än nügonsin. ... Allt det här är en riktig pärla fÜr de allra minsta och deras vuxna. Ta vara pü den. MARIA LASSÉN-SEGER, HUFVUDSTADSBLADET Ca 15,00 ₏

BILDERBOK Tove Appelgren (text) & Salla Savolainen (bild)

Vesta-LinnĂŠas svartaste tanke

I sin fjärde bok om Vesta-LinnÊa skriver Tove Appelgren pü ett varmt och inkännande sätt om ett barns upplevelse av att vara oälskat. Känslan mü vara hur kortvarig eller obefogad VRP KHOVW PHQ Gn GHQ LQÀQQHU VLJ lU den Üverväldigande. Översatt till 13 sprük. Nominerad till Finlandia Junior Ca 17,00 ₏

6QXG #RRGNITGP O Ćƒ

Vem är rädd fÜr?

I fyra historier für vi träffa vargar av idag med problem som K|U GHQ PRGHUQD YlUOGHQ WLOO +lU ÀQQV mycket humor, men ocksü djupaste allvar. Ca 7,00 ₏

Lena FrĂślanderUlf (text & bild) & Hannele Mikaela Taivassalo (text)

Sagan om prinsessan Bulleribüng Hurra fÜr Bulleribüng. Vilka härliga prinVHVVRU GHW ÀQQV QXI|UWLGHQ 2FK PDQ EOLU JODG av Bulleribüng. Hon är pigg och generÜs, omtänksam och trofast, men inte heller rädd fÜr att använda sin ilskas styrka när det behÜvs. ANNA-MARIA NORDMAN, VASABLADET Ca 18,90 ₏

Anna Gullichsen (text) & Cara Knuutinen (bild)

Betty är en speciell sorts ko

En bok full av Üverraskningar, välgjorda teckningar och fantasifull historia som tilltalar barn som vuxna. Applüder fÜr en YlOJMRUG EDUQERN DENISE LINDELL, ÖSTERBOTTENS TIDNING En fantasifull och smütt smügalen bok. HEIDI KIISKINEN, VIRIKKEITÄ Ca 17,90 ₏

Karin Henriksson

Farligt pü riktigt? En färgglad bilderbok fÜr barn i dagisüldern om sünt som är farligt pü riktigt, och sünt som kanske ser farligt ut, men inte är det i verkligheten. Ca 7,00 ₏

Henrik HuldĂŠn (text) & Ulla Donner (bild)

Godnatt Gosse Gosig

Det blir kväll hemma hos Gosse Gosig, och snart är det sovdags. Pü rim für vi i den här bilderboken fÜr 2–5-üringar fÜlja med Gosse Gosig dü han gÜr sig klar fÜr natten. Ca 7,00 ₏

Anssi Hurme (text) & Maija Hurme (bild)

Under täcket

En sympatisk berättelse i kombination med skimrande, fantasifulla illustrationer. Anssi och Maija Hurmes bilderbok Under täcket är en riktig godbit som büde stora och smü läsare njuter av. LISBETH ROSENBACK, VASABLADET Ca 20,00 ₏

Karo Hämäläinen (text) & Salla Savolainen (bild)

Helsingfors hurra!

En guidebok i bilderboksform fÜr büde turister och Helsingforsbor som enkelt och lustfyllt lär barn vad design är. Nominerad till Finlandia Junior 2012 Ca 29,00 ₏

Henrik HuldĂŠn (text) & Ulla Donner (bild)

Gosse Gosig ĂĽker tĂĽg

Pü rim für vi i den här bilderboken fÜr 2–5-üringar fÜlja med Gosse Gosig resa in till staden. Gissa vilket som är det sista ordet i versen?

Anna Härmälä

Du hĂśr inte hit, Beiron

IdÊn med boken är helt strülande och det är ett nÜje att läsa boken tillsammans med barnen ... DENISE LINDELL, ÖSTERBOTTENS TIDNING

En dag när Beiron är ute och markerar sitt revir upptäcker KDQ HQ DIÀVFK RP HQ hundutställning. I den vill Beiron delta och vinna pris och berÜmmelse! Men varifrün kommer Beiron egentligen och YDU ÀQQV GHQ JUXSS VRP KDQ WLOOK|U"

Ca 15,00 ₏

Ca 15,00 ₏

KĂ–P OSS PĂ… WWW.SETS.FI

-25% rabatt pĂĽ alla barn- och ungdomsbĂścker!

Malin Kivelä (text) & Linda Bondestam (bild)

BrÜderna Pixon och TV:ns hemtrevliga sken Mamma slänger ut brÜderna Pixon. Bang, dÜrren slür fast. Sedan stür de där. Det regnar vassa droppar. De huttrar. De är ledsna. Strumporna är vüta. Datorernas skärmar lyser sü hemtrevligt ur alla fÜnster. Ca 22,00 ₏

Sarah Kläpp

Ichabod Kvick och LÀTPDNÀEMƂUMGP ... ett müngbottnat helhetskonstverk med hÜg konstnärlig nivü, och riktar sig till vuxna minst lika mycket som till barn. EVA KORSBÄCK, VASABLADET Ca 17,90 ₏

Minna Lindeberg & Linda Bondestam

Allan och Udo BarnbÜcker som skildrar avvikelser frün heteronormen växer som bekant inte pü träd i den ÀQODQGVVYHQVND EDUQERNVutgivningen. DärfÜr gÜr Minna Lindebergs och Linda Bondestams kulÜrta pärla till �allüldersbok�, Allan och Udo mig sü glad. ... Lindeberg och Bondestam har ett grundläggande fÜrtroende fÜr läsaren, stor som liten ‌ YLVA LARSDOTTER, NY TID Ca 15,00 ₏

Minna Lindeberg (text) & Linda Bondestam (bild)

Lo. Fridlyst.

‌ glädje att fü läsa ÀQODQGVVYHQVND bilderbÜcker som varken är Üversatta eller har sitt utgüngsläge i den rikssvenska kulturen. Det är en rikedom att fü läsupplevelser via bÜcker som har sitt ursprung i den egna kulturmiljÜn, en rättighet som borde vara varje barn fÜrunnat som tillhÜr en minoritetskultur. CAMILLA LINDBERG, VÄSTRA NYLAND Ca 7,00 ₏


Ca 7,00 ₏

Nora StrĂśmman (text) & Kasper StrĂśmman (bild)

Det vidunderliga ägget

Djursjukhuset

BelÜnad med Finlandia Junior-priset 2012 med motiveringen: Det är uppiggande att $QMGP ƂPPU ÀXGP läsa en berättelse Rà ƂPUMC UQO om en familj som Perin erikoinen muna kan konsten att samarbeta, en familj som fungerar som en enhet büde pü känsloplanet och i vardagen. Historien behandlar viktiga teman pü ett sätt som lämpar sig fÜr smü barn; att acceptera skillnader och det svüra med att avstü. ENVÄLDIGA FINLANDIADOMAREN MARI RANTASILA

Ca 16,90 ₏

Camilla Mickwitz

Emilia och de smü tanterna / Jason Jag blev sü glad dü jag märkte att Camilla Mickwitz underbara bÜcker om Jason och Emilia kommit i nytryck. SOFIA TORVALDS, KYRKPRESSEN À ca 21,00 ₏

Katarina von NumersEkman (text) & Christel RĂśnns (bild)

Konrad och Kornelia

Kornelia har en hemlig vän som heter Bengtsson. Kornelia och Bengtsson är världens bästa vänner! Men vad händer med vänskapen när .RQUDG à \WWDU LQ L KXVHW PLWWHPRW" Nominerad till Finlandia Junior 2010 Ca 7,00 ₏

Marianne Peltomaa

Johannes, pappas tränarkompis

FÜr barn är idrott en lek men här bekantar vi oss ocksü med varfÜr det är viktigt att rÜra pü sig och vad som händer i kroppen när man sportar. Med humor och värme beskrivs ocksü den nära relationen mellan en liten pojke och hans pappa. Ca 24,00 ₏

Laura Ruohonen (text) & Erika Kallasmaa (bild) & Stella Parland (Üversättning)

Smaskens damaskens

Det är galet glädjeframkallande, fantasikittlande, en poetisk resa av bjäbbande sjÜfüglar, militanta tanter, bullerbas och andra lustigkurrar. MIA ÖSTERLUND, HUFVUDSTADSBLADET Ca 7,00 ₏

Annika Sandelin (text) & Linda Bondestam (bild)

Businnan blir kär Annika Sandelin är i toppform och levererar roliJD YHUVHU VRP VLWWHU ÀQW VRP hÜgläsning ... Businnan blir kär är en stimulerande läsupplevelse som Sn HWW ÀQVWLOW VlWW VNLOGUDU VPnEDUQVIDPLOMHQV brokiga vardag i en genomarbetad bildsättning som är godis fÜr büde Üga och Üra. MIA ÖSTERLUND, HUFVUDSTADSBLADET Ca 15,00 ₏

Annika Sandelin (text) & Linda Bondestam (bild)

Businnan

Businnan väcker tankar och känslor som man kan fundera vidare pü, och hon InU YDUD EXIà LJ RFK EUnNLJ FÜr brüket är inte bara brük, utan ocksü kreativitet och lojalitet. Hos Businnan für allting blomma. ANNA-MARIA NORDMAN, VASABLADET Ca 15,00 ₏

Irmelin Sandman Lilius

Rasse Rask och bortrÜvade Lucia En uppsluppen bilderbok om en mycket äventyrlig Luciakväll i HangÜ. Rasse Rask och hans häst GrÜna Svans rycker ut mot Kapten Krabba Ca 4,00 ₏

Ulf Stark (text) & Linda Bondestam (bild)

Diktatorn

Det blir riktigt roligt när Ulf Starks och Linda Bondestams briljant illustrerade berättelse ÜverfÜr diktatorns klassiska accessoarer och fasoner pü dagens curlingbarn. SVERKER LENAS, DAGENS NYHETER Översatt till tio sprük. Ca 17,90 ₏

‌ läs den 'HQ lU IUDPI|U DOOW HQ JUDÀVN konstupplevelse och en drüplig sjukhusberättelse som kan ge upphov till viktiga diskussioner i soffhÜrnet eller i väntrummet. ISELA VALVE, NYA ÅLAND Ca 19,00 ₏

Nora StrĂśmman (text) & Kasper StrĂśmman (bild)

Tigerkontoret

Nora och Kasper StrÜmman har ett alldeles eget uttryck. Ful och kul kunde man kalla bilderboken Tigerkontoret där syskonen StrÜmman utreder vad vuxna har fÜr sig hela dagarna i kontorsvärlden. MIA ÖSTERLUND, HUFVUDSTADSBLADET Ca 7,00 ₏

Sanna Tahvanainen (text) & Sari Airola (bild)

Silva och teservisen som ƂEM HÒVVGT

En bok om fÜräldrar som vacklar i hälsa men inte i kärlek, och om barns püfundighet och fÜrmüga att vid behov lappa pü där det brister i omgivningen. Det är vackert, det är melankoliskt, det är balsam fÜr själen. LINNEA FRIMAN, NYA ÅLAND Ca 15,00 ₏

Hannele Mikaela Taivassalo (text) & Lena FrĂślander-Ulf (bild)

MĂśrkerboken

Det är en hisnande upplevelse att stiga in i bokens mÜrkervärld. MÜrkret kan vara hemskt men ocksü fullt av kraft och skÜnhet. Lena FrÜlander-Ulfs illustrationer är konstnärligt och tekniskt sett häpnadsväckande. ‌ MÜrkerboken borde ges i güva, fÜr att sparas och läsas om och om igen. Bäst att kÜpa tvü exemplar. Det kan vara svürt att ge bort boken. IRIS BACKLUND, ÖSTRA NYLAND Ca 16,90 ₏

Zacharias Topelius (text) & Lena FrĂślander-Ulf (bild)

Adalminas pärla

Denna nyutgüva är en lyckad kombination av en klassisk text tillsammans med bilder av en illustratÜr med ett modernt uttryck. ... Berättelsen kan läsas frün sex till nio ür och fungerar även som ingüng till samtal om livsfrügor i skolan. KARIN ÖGREN, BTJ Ca 15,00 ₏

KĂ–P OSS PĂ… WWW.SETS.FI

-25% rabatt pĂĽ alla barn- och ungdomsbĂścker!

Nalle Valtiala (text) & Maarit Gunnervall (bild)

Jonna och mirakelträdet

En dag für Jonna hÜra att mormor inte har mycket tid kvar att leva. När apotekaren berättar om det indiska mirakelträdet som kan bota alla hjärtats VMXNGRPDU EOLU -RQQD Q\ÀNHQ .DQ mormor ännu räddas Ca 7,00 ₏

HÖGLÄSNING Henrika Andersson (text) & Christel RÜnns (bild)

Nagu-nalle, min amour

Det här är en trygghetsbok, en varm och vänlig hÜgläsningsbok med korta kapitel fÜr smü barn och deras fÜräldrar. Christel RÜnns har illustrerat med glada bilder som den lilla läsaren själv kan färglägga. Ca 24,00 ₏

Sebastian Lybeck

Latte Igelkott reser till Lofoten Den lilla älvan Kirivi har blivit bortrÜvad av HavsÜrnen Groff till Lofoten. Sü dit müste Latte Igelkott och hans vänner resa fÜr att rädda henne. 'HQ ÀQODQGVVYHQVND EDUQERNVÀJXUHQ /DWWH ,JHONRWW E|UMDGH VLQD äventyr 1956 i boken Latte Igelkott och Vattenstenen. Sedan tog det ett halvsekel fÜre boken gavs ut i nyutgüva – i Finland vill säga. I Tyskland har Latte Igelkott däremot hela tiden varit en levande klassiker. BÜckerna om Latte passar ocksü perfekt fÜr hÜgläsning, büde hemma och i skolan. Ca 22,00 ₏

Sebastian Lybeck

Latte Igelkott och Svarta Skuggan Detta är en tankeväckande, humorfylld och charmfullt spännande hÜgläsningsbok om en den lünga, segdragna och tidlÜsa kampen mellan det onda och det goda. Sprüket är rikt och levande. ULLA LUNDBERG, BTJ Ca 22,00 ₏

Solveig von Schoultz (text) & Tove Jansson (bild)

Nalleresan

I Nalleresan behandlas krigsbarnens upplevelser i Sverige i sagans form, dü tre dockor och tvü nallar med pass och kappsäckar i händerna beger sig iväg pü den strapatsrika resan frün Finland till Sverige fÜr att hitta sina �mammor�. Ca 18,00 ₏

SLUKARĂ…LDERN Maijaliisa Dieckmann

Sagornas kung

Å ena sidan är den en medryckande skildring av en fantasifull skolpojkes vardag under 1800-talets fÜrsta hälft, ü andra sidan en intressant fackbok om lilla Zacharias Topelius som växer upp till en av Finlands mest betydelsefulla fÜrfattare. REBECCA FINNBERG, VÄSTRA NYLAND Ca 7,00 ₏

Malin Klingenberg (text) & Joanna VikstrĂśm EklĂśv (bild)

Irene och sedelsugen

En handlingstät berättelse fÜr barn som bÜrjat läsa själva. De svartvita illustrationerna matchar berättelsens humor som är av det mer burdusa slaget. Ca 18,00 ₏

Malin Klingenberg (text) & Joanna VikstrĂśm EklĂśv (bild)

Patrik och pensionärsmakten Det här är barnlitteratur som riktar sig direkt till läshungrig mellanülGHUVSXEOLN XWDQ DWW à LUWD PHG YX[HQHWDEOLVVHmanget och det lyckas den väl med. MARIA LASSÉN-SEGER, HUFVUDSTADSBLADET Ca 17,00 ₏

Katarina von NumersEkman

Singer

Den här boken är en perfekt MXONODSS I|U ÀQODQGVVYHQVND barn i mellanüldern, barn som nu unnas glädjen i att känna igen glimtar av sin egen vardag. SOFIA TORVALDS, KYRKPRESSEN +XUUD HQ KHOJMXWHQ PHOODQnOGHUVERN MIA ÖSTERLUND, HUFVUDSTADSBLADET Ca 18,00 ₏

Irmelin Sandman Lilius

Rasse Rask fĂśljer spĂĽr

HangÜ stad invaderas DY HWW ÀOPWHDP OHWW av Kliffe Antonsson, det ska bli en histoULVN URPDQWLVN ÀOP RFK mamma Rask och mommo anmäler sig omedelbart som statister. Ca 7,00 ₏

OM BARNBOKEN

Irmelin Sandman Lilius

Bonadea

Bonadea (fÜrsta utgüvan 1967) är den fÜrsta av bÜckerna som utspelar sig i Tulavall. I centrum stür den självständiga och IULKHWVOlQJWDQGH à LFNDQ %RQDGHD VRP lämnar barnhemmet och bosätter sig med sin svarta hÜna pü bagarens vind. Ca 7,00 ₏

Irmelin Sandman Lilius

Vattentrappor under jorden

Rasse fÜljer sin mommo pü en tidsresa till Haukkala gürd där mommo en güng i tiden bodde en sommar fÜr att ta hand om EDUQ RFK OlUD VLJ ÀQVND Ca 7,00 ₏

UNGDOM Henrika Andersson

Emma Gloria och de Levande Varslarna Mitt i Emmas skolvardag ÀQQV |YHUQDWXUOLJD NUDIWHU och de Levande Varslarna. Emma Gloria kan gü Üver gränsen till den andra verkligheten, där hennes bästa vän Cecilia bor och där den iskalla Kalamara rüder. En andlÜst spännande kapitelbok fÜr 10–15 ür. Nominerad till Finlandia Junior

en bristfällig fÜrälder, PHQ GHW ÀQQV HQ SXQNW VRP MDJ DOGULJ WXPPDU pü. Det är läsandet. Jag läser fÜr min dotter varje dag därfÜr att jag är helt Üvertygad om att utan sitt modersmül är man bara en halv männLVND 0LQ GRWWHU KDU à HUD VSUnN L VLQ YDUGDJ RFK läsandet pü svenska är därfÜr viktigt. Det är ocksü vüra bästa stunder ihop. 'HW ÀQODQGVVYHQVND EDUQERNHQ lU HWW DY IXQGDPHQWHQ L ÀQODQGVVYHQVN NXOWXU GlUI|U DWW den kopplar ihop sprük, samvaro och glädje. JAG ÄR PÅ MÅNGA SÄTT

ANNA-LENA LAURÉN, HUFVUDSTADSBLADETS MOSKVAKORRESPONDENT

med impulser frün DOOD KnOO EOLU GHQ ÀQODQGVVYHQVND EDUQERNHQ mycket viktig. Via den für barnen använda sitt sprük pü ett müngsidigt sätt och trygga det kulturarv vi bär med oss. 'HQ ÀQODQGVVYHQVND EDUQERNHQ ELGUDU WLOO att utveckla barns vidgade textkompetens och sprükliga medvetande. I skolan jobbar vi mycket med just detta, barnboken är ett verktyg som ger büde mig som lärare och mina elever glädje i att utforska sprüket pü münga olika sätt. Jag ser hellre barn som är fÜrsjunkna i en bok och tappat greppet om omgivningen än barn med näsan fastklistrad i en skärm.

I VÅRT MEDIALA SAMHÄLLE

JOHANNA PIPPING-ARRAKOSKI, KLASSLÄRARE, MATTLIDENS SKOLA

Ca 7,00 ₏

Henrika Andersson

och üterfÜds i barnkammaren. Rim och ramsor är barnets fÜrsta poesi (och sista fragment av ord pü üldringshemmet), bilderbÜcker är barnets fÜrsta konstgalleri. Berättelser ger barn historier om vem de är och vilka sammanhang de tillhÜr – oberoende om de utspelar sig i Helsingfors eller Lavora. )n NXOWXUHU KDU GHÀQLHUDWV Vn W\GOLJW DY VLQ EDUQOLWWHUDWXU VRP GHQ ÀQODQGVVYHQVND DY Tove Jansson; vi tror och Ünskar att vi levde i Mumindalen och längtar ibland därifrün. Det mest lokala är ocksü det mest universella – mumintrollen älskas pü Üver 40 sprük av människor Üver hela världen. Men ingen litteratur och kultur kan leva av klassiker allena. Just nu skapar en generation av begüvade illustratÜrer och fÜrfattare framtidens barnboksklassiker, fÜr dina barn. Ta en risk, läs HQ ÀQODQGVVYHQVN EDUQERN

VARJE KULTUR FĂ–DS

Emma Gloria och den rÜda Längtansboken Emma Gloria är nu fjorton ür, och det mesta är annorlunda. Det är Kata, som ibland är hennes bästa vän, och ibland sprider elaka rykten om henne. Det är kärleken till Sandor. En ungdomsbok som känns i huden. Ca 7,00 ₏

Henrika Andersson

Emma Gloria - Med lust och fägring stor Den tredje boken om Emma Gloria är nästan en vuxenbok, fÜr Emma Gloria är nu nästan vuxen. Sexualiteten, utsattheten som lyfts till helt andra hÜjder pü internet, misstag som inte tillüts falla i glÜmska.

SARA EHNOLM HIELM, BARNBOKSFÖRLÄGGARE

Ca 7,00 ₏

Irmelin Sandman Lilius

Rasse Rask Ćƒ[IGT WRR

I RasVH 5DVN à \JHU XSS skapar Sandman Lilius än en güng ett eget vardagsnära fantastiskt universum som mäter sig med hennes klassiska Tulavall-bÜcker. MARIA LASSÉN SEGER, HUFVUDSTADSBLADET Ca 7,00 ₏

(QVQ .CWTK /CPPGTOCC

‌ en charmig liten barnbok om vänskap. ... Bildernas detaljrikedom gÜr att varje läsning av boken är lika rolig som den fÜrra. ... en tilltalande fabel om vänskap och rättvisa mellan tvü kompisar. SARA KARLMAN, NYA ÅLAND

Christel RĂśnns (text & bild)

(QVQ #PVQPKC #TTCMQUMK

Tyra Ohyra für en vän

KĂ–P OSS PĂ… WWW.SETS.FI

-25% rabatt pĂĽ alla barn- och ungdomsbĂścker!

(QVQ %CVC 2QTVKP

Tanja LĂśnnroth


Hem & skola Ted ForsstrĂśm

Teds nya ord Ordboken fÜr det nya ürtusendet! – Mer än 100 svenska ord som borde ÀQQDV %HNDQW IUnQ SuccÊmorgon i radio X3m! �Dingdüngest (Ding dong + üngest) PlÜtslig üngest till fÜljd av ÜverraskningsbesÜk när varken man själv eller ens hem tül att visas upp fÜr andra människor.� ... den perfekta dassboken. LOTTA LAPPINEN, ÖSTERBOTTENS TIDNING Ca 23,00

Ted ForsstrĂśm & Kaj Korkea-aho

Pleppoboken Garanterad skrattattack. Som sig bÜr är tempot fartfyllt och uppskruvat. En eloge till Patricia ForsstrÜm fÜr illustrationer ‌ ÅSA TAST, ÖSTERBOTTENS TIDNING Pleppoboken är sprängfylld av galen, absurd RFK EUXWDO KXPRU 3OHSSRERNHQ SDVVDU ÀQW fÜr icke-känsliga personer med sinne fÜr sjuk humor. Coffee table-bok eller dassbok – det väljer du själv. KARIN SANDELL, VÄSTRA NYLAND Ca 23,90 ₏

Veronica Leo

Maria Turtschaninoff

Maria Turtschaninoff

Hur var det att vara sjutton ür i Finland ür 1808 och med egna Ügon bevittna händelser som i grunden fÜrändrade Finlands historia? Eric Gustaf EhrstrÜm skrev dagbok sommaren 1808. Den ligger till grund fÜr denna medryckande och roande skildring av Gustaf och hans tid.

Det är bara att konstatera: Maria Turtschaninoff hÜr till vürt lands främsta ungdomsfÜrfattare just nu. 2FK LQRP IDQWDV\ KnOOHU hon internationell klass. ... en stark berättelse om kärlek, mod och hämnd. Ett müste fÜr vänner av fantasy – och det oberoende av ülder. LISBETH ROSENBACK, VASABLADET

Maria Turtschaninoff fÜr sina läsare till ett sagoland och en sagotid, men intrigen och ingredienserna i berättelsen är tidlÜsa. Det handlar om kärlek och svek, om krig och drÜmmar om och kamp fÜr frihet och rättvisa. MARY-ANN BÄCKSBACKA, VÄSTRA NYLAND

Gustafs resa, en sann historia

Ca 7,00 ₏

Annika Luther

BronsĂĽret

Pü Valborgsmässoafton, timmarna mellan solnedgüngen och soluppgüngen, Üppnar sig en passage mellan nutid och bronsüldern i en skreva i berget. Äventyret kan bÜrja.

AnachĂŠ

Arra

Ca 23,00 ₏

Alla borde nügon güng belÜna sig själv med en bok som den här. IRIS BACKLUND, ÖSTRA NYLAND Nominerad till Finlandia Junior Pocket ca 7,00 ₏ / Inbunden ca 19,90 ₏

Maria Turtschaninoff

Underfors

Jenny Wiik

I staden Helsingfors är allt som vanligt men dü Alva träffar Nide avslÜjas en helt ny värld med andra lagar: Underfors.

Bildbindaren

Ca 6,90 ₏

‌ fantasy av episka mütt. PER ISRAELSON, SVENSKA DAGBLADET

Som fantasy fÜr lügstadiets bokslukare fungerar Bildbindaren utmärkt. Wiik har lyckats speciellt bra med huvudpersonen Lucina, hon känns tillgänglig och sann. SOFIA TORVALDS, KYRKPRESSEN

Annika Luther

Ca 19,90 ₏

Ca 23,00 ₏

Skogen som Gud glÜmde Skolan erbjuder en kurs som 14 elever nappar pü: Tillsammans med en lärare och en vildmarksguide drar de ut i storskogen fÜr att under en vecka lära sig leva i och av naturen. Men sü bÜrjar det gü snett.

Martrüdar I en rättvis värld skulle Matilda, eller Mati som hon kallas, ha blivit en av världens bästa fotbollsspelare. Men världen är inte rättvis. Matis syster tar livet av sig och allt fÜrändras. Sakta fÜrvandlas 0DWL WLOO HQ KlPQGO\VWHQ PDUD VRP à ltar martovor üt BjÜrknäsborna. En fantasyroman i smüstadsmiljÜ som ruvar pü hemligheter frün en svunnen tid. Ca 23,00 ₏

Annika Luther

Gürdshuset (Q IDPLOM à \ttar in i ett gürdshus mitt i storstaden. Men Isoldes rum känns konVWLJW NXVOLJW +RQ EHÀQQHU sig pü samma plats som torparpojken Anders under det svüra nÜdüret 1867. Deras liv och Üden vävs in i varandra

VI HAR Ă–VER 50 MUMINBĂ–CKER! -Ă’R FGO K XĂ T PĂ€VDWVKM RĂ YYY UGVU Ć‚

Ca 6,90 ₏

Annika Luther

Mikael Henriksson

Brev till världens ände

FÜlj med den nästan fÜräldralÜsa Em och hennes Jack Russell-terrier Jack pü uppdrag att rädda världen frün den fasansfulla verklighetsmÜrdaren. Det blir en heltokig resa bland hieroglyfer och andra svürlÜsta symboler.

�Berättelsen handlar om VRPPDUHQ QlU MDJ ÀFN HWW liv och nästan hade ihjäl min bästa vän. PlÜtsligt var han en Mycket Viktig Person, och sü outhärdligt upptagen och fÜrstündig medan jag hade degraderats till hans lilla sidorunk.� Nominerad till Finlandia Junior BelÜnad med Topeliuspriset

Ca 7,00 ₏

Ca 7,00 ₏

Rosettestenen

â– â– i korthet

Matskolan väcker aptiten Finlads svenska 4H ordnar under ürets lopp matskolor som dagläger fÜr ütta- till tolvüriga barn. En matskola omfattar fyra lägerdagar. – I matskolan für barnen lära sig laga mat. Vi diskuterar matens väg frün producenten till mat­ bordet och gÜr gürdsbesÜk, säger Bettina Lindfors, som är pro­ jektledare.  Lägerveckan avrundas med en

FYNDA BARNBĂ–CKER FRĂ…N SVERIGE + XĂ T PĂ€VDWVKM RĂ YYY UGVU Ć‚ JKVVCT FW QEMUĂ VKQVCNU KORQTVGTCFG barn- och ungdomsbĂścker av bl.a Astrid Lindgren, Ulf Stark och Moni Nilsson.

familjemiddag där barnen bjuder fÜräldrarna pü mat. Matskolan är ett samprojekt mellan Finlands svenska 4H och den finska 4H-fÜreningen. Pro­ jektet inleddes redan i fjol med en serie matskolor i Svenskfinland. – Den fick sü mycket positiv uppmärksamhet att vi nu anpas­ sar matskolan till finländska fÜr­ hüllanden och hüller den pü büda sprüken, säger Lindfors. Allt som allt ordnas det 33 mat­

Heidi LithÊn är nyanställd projektledare pü FÜrbundet Hem och Skola. Hennes upp­ drag är att utveckla fÜräld­ rafÜreningsverksamhet vid svensksprükiga daghem.

det har funnits en efterfrügan pü en centralorganisation fÜr dag­ hemsfÜräldrafÜreningar som kan ge service pü svenska. FÜrbundet Hem och Skola har i dag material och fÜreläsare fÜr fÜräldrakvällar i skolor, säger verksamhetsleda­ ren Micaela Romantschuk.

StÜd fÜr skolstarten Heidi LithÊn, 36, är utbildad klasslärare och har senast job­ bat vid Staffansby lügstadiesko­ la i Helsingfors. Hon har själv tre barn och har varit aktiv som sty­ relsemedlem i daghemmet Pil­

-25% rabatt pĂĽ alla barn- och ungdomsbĂścker!

Bulevarden 7, 00120 Helsingfors +358 9 6841 860 KPHQ"UGVU Ć‚ YYY UGVU Ć‚

tens fÜräldrafÜrening pü DegerÜ i Helsingfors. LithÊn ser att det är värdefullt med fÜräldrafÜreningsverksam­ het pü dagis. – Dü skapas ett nätverk som stÜ­ der barnet infÜr skolstarten. Pü daghemmen fungerar ofta kon­ takten bra mellan fÜräldrar och personalen dü man sü ofta mÜts i vardagen. Frügan är hur en fÜr­ äldrafÜrening pü ett bra sätt kan stÜdja och samarbeta med dag­ hemspersonalen som vürdar bar­ nen under de viktiga smübarnsür­ en, säger Heidi LithÊn.

�Det behÜvs ett barn- och elevombud� FÜrbundet Hem och Skola anser att Finland behÜver ett barn- och elevombud med rättigheter att driva mob­ bade elevers fall i domstol. – Ett barn som utsätts fÜr kränk­ ningar i skolan är värnlÜst och upplever ofta att vuxna inte tar mobbningen pü allvar. Även bar­ nets fÜräldrar är ofta rüdvilla. La­ gen müste skydda barnen pü sam­ ma sätt som den skyddar de vux­ na, säger fÜrbundsordfÜrande Corinna Tammenmaa. FÜrbundet Hem och Skola fÜre­ slür därfÜr att regeringen tillsät­ ter ett barn- och elevombud vars uppgift är att motarbeta kränkan­ de behandling av olika slag i sko­ lan och som har mÜjlighet att ta tag i enskilda fall. Trots gedigna insatser frün skol­ hüll inom mobbningsfÜrebyg­

gande arbete har det visat sig att ele­verna inte uppfattar att mobb­ ningen minskat. – FÜr den elev som utsätts fÜr mobbning känns situationen hopplÜs. Pü grund av läroplik­ ten müste man delta i skolun­ dervisningen trots att man kän­ ner sig otrygg i skolan. Lüngt dri­ ven mobbning fÜrgÜr även fÜr­ troendet fÜr skolan i hemmen. Även fÜräldrarna behÜver kon­ kret hjälp och vägledning i en si­ tuation där deras barn blir mob­ bat, i synnerhet om det är en vux­ en i skolan som behandlar barnet nedlütande och kränkande.

Finns i Sverige I Sverige har man sedan 2006 ett Barn- och elevombud (BEO). Barnoch elevombudet är en tjänste­ man som har som uppgift att in­ formera om lagstiftningen och ge

Hem och Skola fick ny styrelse KĂ–P OSS PĂ… WWW.SETS.FI

skolor i Finland. Av dem är fjorton svensksprükiga. – Det är de lokala 4H-fÜrening­ arna som kommer att fÜrverkli­ ga matskolorna. Vi behÜver ock­ sü frivilliga hjälpledare bland an­ nat i kÜken. Mera information om som­ marens och hÜstens matskolor i Svenskfinland finns pü matsko­ lans nya webbsida pü matskolan. fi. Marit BjÜrkbacka

Hem och Skola nu ocksĂĽ pĂĽ daghem

Det finns münga synergieffekter mellan fÜräldrafÜreningsverk­ samheten vid daghem och skola och därfÜr har fÜrbundet valt att i framtiden välkomna nya med­ lemsfÜreningar som verkar vid daghemmen. – Orsaken till att fÜrbundet breddar sin verksamhet är att

Ca 6,90 ₏

Mia Franck

13

■■FÜrbundet Hem och Skola hÜll sitt ürsmÜte i Vasa den 13 april. FÜrbundsstyrelsens samman­ sättning under 2013–2014. Som fÜrbundsordfÜrande fort­ sätter Corinna Tammenmaa frün Kyrkslätt. Övriga styrelsemedlemmar är Anna-Maria Rosenqvist, Hel­ singfors (omvald), Ingela Nygürd Jungar, Esbo, Sonja Gum-

merus, Vanda, (ny), Charlotte BjÜrkvik, PedersÜre (omvald), Tiina CederstrÜm, PedersÜ­ re (omvald), Peter Kallio, Kors­ holm, Roland Bäck, Vasa (om­ vald), Katarina Hanell, Ka­ ris, Lars Nyberg, Åbo (omvald), Sanna SÜderlund, EckerÜ, Nina Saarela, Borgü, Laura Nyman, Träskända, (ny).

rüd om hur skolan kan tillgodose barns och elevers rättigheter. Till ombudets uppgifter hÜr att utre­ da anmälningar om kränkande behandling. Barn- och elevom­ budet kan ocksü fÜreträda enskil­ da barn och elever i domstol och kräva skadestünd fÜr barnets räk­ ning. Det här klargÜr fÜr elever­ na och fÜräldrarna vem man kan vända sig till i de här frügorna. Hem och Skola anser inte att elever och fÜräldrar är fÜr med­ vetna om sina rättigheter i da­ gens Finland. Tvärtom är det mycket svürt att reda ut vad man har rätt till och vart man kan vän­ da sig när ett konkret problem fÜr eleven och familjen uppstür. Kla­ rare rüd och anvisningar till alla elever och deras fÜräldrar om bar­ nets rättigheter leder till att juri­ diken blir ett stÜd ocksü fÜr dem som jobbar i skolan.

DANSLÄGER FÖR BARN 5 – 12 ÅR ordnas sommaren 2013 pü fÜljande platser: 3 – 7.6 Hembygdsgürden i Ingü 10 – 14.6 Samlingshuset i Kronoby, Borgkila i Karis, Uncan i Mariehamn och Malms skola i Pargas 17 – 21.6 Bygdegürden i Tenala 29.7 – 2.8 TÜlby Uf i Solf 5 – 9.8 Uncan i Ekenäs och Svenskaborg pü VessÜ i Borgü Pris: 50₏, syskonrabatt 10₏ (det serveras ett lätt mellanmül under dagen) Alla läger hülls mündag-fredag kl. 9-13. Minimideltagarantal är 16 barn. Bindande anmälningar fÜr juni-lägren senast 17.5 och till augusti-lägren senast 14.6. till Folkdansringens kansli tel. 040-3523 688, e-post: folkdansringen@folkdans.fi

Pü danslägren lär sig barnen finlandssvenska folkdanser och sünglekar. ArrangÜr: Finlands Svenska Folkdansring r.f. / www.folkdans.fi

LÄGERSKOLEPAKET pü SjÜmansro

i Lappvik. Endast 1,5h frün Åbo eller Helsingfors. Allt frün Üvernattning och mat till spännande program.

Mera info pĂĽ:

sjomansro.fi facebook.com/sjomansro info@sjomansro.fi 0400 974616

Klassresa till Åland! Upplev spännande äventyr pü klassresan till Åland! Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr fÜr hela klassen.

Paket Hav och berg frün 174 ₏ /person Läs mer pü www.alandsresor.fi/havochberg

3DK VVV @K@MCRQDRNQ ĆĽ


14 Hem & skola

Hem & skola â– â– i korthet

â– â– kolumn

Vi i klassen startar Det finns olika orsaker till att elever och lärarna i en klass inte mür bra, men det är viktigt att stärka deras välmüende. – Det kan handla om ett uttalat problem i klassen, en stÜkig klass eller att atmosfären i klassen inte är bra, säger Malin Melleri, som är koordinator fÜr BarnavürdfÜr­ eningens familjelinjes projektet Vi i klassen. Projektet erbjuder skräddar­ sydd verksamhet med mület att eleverna skall kunna satsa mera energi pü skolgüngen och mind­ re energi pü trubbel. Efter ett in­ ledande mÜte under vilket man fastställer mülsättningen fÜljer ett tiotal besÜk av personer som arbetar med projektet. – Vi kan arbeta fÜr att fÜrbättra klimatet i klassen och fÜr att fÜ­ rebygga vüld och aggressivt bete­ ende, säger Melleri.

Skillnad i attityder FÜr att styrka det arbete som gÜrs i klassen informerar man büde lärare och fÜräldrar.

– Det finns en skillnad i atti­ tyden gentemot vuxna jämfÜrt med tidigare och till exempel sprükbruket har blivit annorlun­ da, säger Melleri. Det gäller inte fÜr alla elever. Malin Melleri säger att en stor del av skoleleverna presterar väl, men att den blandningen av elev­ er som besparingar har gett upp­ hov till har gjort henne bekym­ rad. – I münga klasser finns en farlig blandning av südana elever som presterar väl, elever som har det jobbigt hemma och elever som har neurologiska problem. Al­ la samsas om samma uppmärk­ samhet frün en lärare och jag är rädd att de duktiga eleverna ba­ ra presterar men inte für nügon uppmärksamhet, säger hon.

Vissa püverkar de Üvriga Detta kan ge upphov till hÜgljud­ da och stÜkiga miljÜer där det är svürt att lära sig nügot. – Det är aldrig en hel klass som brükar, utan vanligtvis vissa in­ divider som püverkar de Üvriga, säger hon.

Vilken feedback brukar ni fü frün skolorna? – Det är vanligt att lärarna tyck­ er att det är skÜnt att vi kommer dit och säger samma saker som de redan sagt. När vi kommer ut­ ifrün har vi en annan pondus som gÜr att barnen lyssnar bättre.

En droppe i havet Melleri püpekar att de tio besÜk som büde Friends-programmet och det skräddarsydda program­ met bjuder pü, bara är en drop­ pe i havet. Genom att involvera lärare och fÜräldrar att fortsätta pü samma linje under andra lek­ tioner och att prata om sakerna hemma med fÜräldrarna fÜrstär­ ker man insatsen. – Münga har sagt att det har gjort vür klass gott att skratta till­ sammans och gÜra bra saker till­ sammans, säger Melleri. Projektet sker i samarbete med Hem och Skola, Folkhälsan och Stationens barn och finansieras av PenningautomatfÜreningen RAY till och med ür 2015.

FAMILJEMUSIKALEN

Utvidga teaterupplevelsen! Till fÜreställningen erbjuder vi pedagogiskt fÜr- och efterarbete fÜr elever i ük 1–6. .RQWDNWD WHDWHUQV SXEOLNDUEHWDUH I¸U PHUD LQIR QRRQD OHSSLQHQ#VYHQVNDWHDWHUQ ž PREMIÄR 21 SEPTEMBER 2013 4318 7001 2345 6789 MEDLEM MARIA A L G T VA R U B O D EN 0 1 6 3 1 2 3 4 5 6

BILJETTER: mü-fr kl. 10–18, lÜ kl. 12-18 samt 1 h innan fÜreställningen bÜrjar tel. 09-6162 1411

Grupper vardagar 10–16 tel. 09-6162 1433

Lippupiste tel. 0600 900900 1,98/min+lsa

www.svenskateatern.fi

â– â– reportage

Helmi-Wilma – knäck mig ■■Du har fütt ett nytt meddelande i Helmi Re­ issuvihko-systemet. Nej, inte igen! I ett ür har jag flera günger i veck­ an fütt ett meddelande via mitt barns skolas cen­ traliserade kommunikationssystem Helmi. Hon heter Wilma i en del skolor. Helmi och Wilma lär ska likna varandra, men Wilma talar svenska. Min vänskap med Helmi har inte blivit Ümsesi­ dig trots hennes upprepade inviter. Ofta uttryck­ er hon sig väldigt kryptiskt sü att jag inte riktigt fÜrstür vad hon menar. Friskt blandar hon finska med svenska och engelska och ocksü andra sprük jag inte fÜrstür. Häromdagen meddelande hon mig att �Det här meddelande har cancelledes�. ■■När jag väl är inloggad i Helmi är det sorglig och trükig läsning. Det känns närmast som att fü insyn i ett straffregisterutdrag on line fÜr inspär­ rade füngar. Mina tre egna interner tycks främst utmärka sig genom att komma fÜr sent, glÜmma skolmaterial och i grova fall stanna i aulan och spela pingis och komma tvü minuter fÜr sent till lektionen. Helmi är fÜr mig som ett kikhül in i en tillvaro som verkligen inte kan vara kul. Sig­ nalen Helmi sänder oss fÜräldrar om vad som händer i skolvardagen är beklämmande.

�Ofta är barnen därhemma entusiastiska och berättar om roliga grejer de lärt sig och upplevt under skoldagen. Var syns de i Helmi? ■■Var gÜr ni egentligen i skolan? Ni som är lärare, tala om det fÜr oss fÜräldrar. Ofta är barnen därhemma entusiastiska och be­ rättar om roliga grejer de lärt sig och upplevt un­ der skoldagen. Var syns de i Helmi? Är det inte nü­ got som ni i skolan ocksü kunde berätta om? Om det är nügot som du som lärare bekymrar dig Üver gällande mina barn ta gärna kontakt. Ring mig hellre än att fÜrsÜka beskriva det som skett med nügra ord pü Helmi. Det känns nämli­ gen knäckande att pü jobbet fü en kryptisk häls­ ning pü Helmi om barnens tilltag. Ofta blir jag dü arg och besviken pü ett barn som inte ens själv hunnit berätta om det som inträffat. �Mamma har varit inne pü Helmi igen�, har fÜrklaringen nügon güng varit därhemma till mitt düliga hu­ mÜr dü jag kommer hem.

PĂ… BASEN AV RUDYARD KIPLINGS TEXT

15

■■Det som är bra med Helmi är att hon pü fÜr­ hand berättar om inprickade prov. Det har ocksü hänt att hon gett mina barn en :) smiley fÜr att de jobbat bra under en lektion och det känns ju trevligt. Men tyvärr Helmi, für jag inte nügot ut av vür av Üdet fÜrutbestämda vänskap. Åtmins­ tone inte nügot som für mig att klart uppfatta hur jag kan stÜdja mina barn i deras skolgüng. Kanske det är dags att �cancelledes� vür vän­ skap och skolan für fundera pü att utveckla sättet att kommunicera med oss fÜräldrar. Maarit WesterÉn

■■Eleverna i Botby grundskola fick jobba med materialet som handlar om andra världskriget sett ur barns perspektiv.

Arkivväskan berättar om hur det var fÜrr Hur kändes det att som üt­ taüring med lapp om halsen skickas som krigsbarn till GÜteborg, en resa som tog tio dagar? Eller vad hände när kriget brÜt ut och familjerna müste lämna sina hem och evakueras? Bland annat de här frügorna och münga fler für svar när man an­ vänder det arkivmaterial fÜr sko­ lan, som Svenska litteratursäll­ skapet har arbetat fram och nu är gratis tillgängligt fÜr lärare och skolor att botanisera i. – Det är nu femte üret vi hüller pü med arkivpedagogik fÜr skol­ klasser. Vid det här laget har vi tre olika paket, som kan lünas av oss, säger arkivarien Nelly Laitinen pü SLS. Den fÜrsta helheten är en arkiv­ väska som handlar om skolan fÜrr och nu, den andra handlar om in­ dustrialiseringen och fabriken Vasa Bomull och den tredje är en bok om krigstiden 1939–1945 ur barnets perspektiv. – Det viktiga med ett südant här material är att knyta det till nuti­

den och ge barnen en emotionell upplevelse och väcka deras fÜrstü­ else och empati, säger Nelly Laiti­ nen. Boken som handlar om Finland och andra världskriget är helt skri­ ven ur barns perspektiv och man har använt sig av dokument som är skrivna av barn. Här finns berättelser frün den dag dü kriget brÜt ut, om ett stÜr­ tat ryskt plan som man skidade ut till fÜr att titta och om hur evakue­ ringen av Helsingfors gick till.

FÜljer ett barn Boken tar ocksü upp barnfÜrflytt­ ningen. – Vi fÜljer ett konkret barn, Maire Westerlund, som ükte tre günger fram och tillbaka till Sveri­ ge, som ütta-, nio- och tolvüring. Westerlund berättar i sina brev till mamma mycket livfullt om hur det var. Dessutom für vi veta hur det kändes att komma hem till ett fattigt Finland när kriget var slut. Mamman hade gift om sig och Maire müste bÜrja i en ny skola. Hon skriver mycket om mat och hunger. Flickan hade en dub­

�Det viktiga med ett südant här material är att knyta det till nutiden.�

bel känsla av att befinna sig pü fel ställe hela tiden. Det är ett myck­ et gripande material. Nelly Laitinen säger att det be­ ror pü läraren hur hon eller han vill använda materialet som läm­ par sig büde fÜr enskilt elevarbete och arbete i grupp. – Det kan bli mycket livfulla dis­ kussioner i en klass. I Botby hÜg­ stadium som vi besÜkte, fick elev­ erna som tilläggsuppgift att inter­ vjua nügon släkting som hade va­ rit med under kriget. Det är fint om boken kan ge upphov till en dia­log mellan olika generatio­ ner. Materialet avslutas med ett re­ flekterande om människor i främ­ mande länder. Vad blir kvar av ens identitet när man rycks upp med rÜtterna? Det arkivpedagogiska materia­ let är tänkt som komplement till den vanliga undervisningen i his­ toria och modersmül och kan lü­ nas frün Svenska litteratursäll­ skapet. Gü in pü www.sls.fi/skolan fÜr närmare information. Tua Ranninen


16 Hem & skola

Hem & skola

17

■■reportage

Orisbergs verksamhetscenter • Mångsidigt andligt programutbud, se www.orisberg.fi • Sommarkafé (25.5.–1.9.) lör-sön kl 12–18, litet lägerområde • Gudstjänst på svenska söndagar den 9.6., 28.7. och 11.8. kl 15 • Orisbergs midsommar fre-sön 21.–23.6., program, kaffe, plättar, korv • Ordets och tonens kväll, Ingmar Rönn lör 6.7. kl 18 • Guidade rundturer för grupper (15 €/pers guidning + mat) • Kulturhistoriskt område i insjölandskap med bl.a. den tidigare brukskyrkan, klockstapeln och prästgården ritade av C.L. Engel

Orisberg tel.orisberg@sana.fi, 040 511 9599 www.orisberg.fi Åbergsvägen 38, 61560 Orisberg

www.kansanraamattuseura.fi

3

ir koulu

Lei

2013

■■Under det mångkulturella feståret firas många högtider.

■■ Kyrkoby skola i Sibbo har tagit det multikulturella feståret på allvar.

Fest med skuggspel och dans I Kyrkoby skola har eleverna bekantat sig med högtider från olika kulturer. Den första festen som ordnades var en invigningsfest, efter det kom Id al Adha-festen och efter det den kristna julen. Kyrkoby skola i Nickby firar un­ der läsåret 2012–2013 ett mång­ kulturellt festår. Den senaste fes­ ten hölls den 22 mars. Det var en Nouroz-fest som innehöll allt från kurdiska danser till ett dra­ ma ur Tusen och en natt framfört av femmteklassare. – Vi har redan firat de flesta fes­ ter som hör till feståret. När vi fi­

rade det kinesiska nyåret hade vi öppet hus för föräldrar och det var väldigt omtyckt. Vi samarbetade också med vår lokala Hem och Skola-förening som bjöd på kine­ sisk mat, säger Ina Ekström, som är klasslärare vid Kyrkoby skola. Skoleleverna i Kyrkoby skola har med iver tagit del av allt nytt de bjudits på.

Samarbete – Till Nouroz hade vi en drama­ grupp tillsammans med språk­ badselever vid Leppätien koulu, berättar Linda Sundqvist i klass 6. Eleverna framförde tillsam­

mans en skuggteater om drak­ kungen Zuhak. En del av eleverna fick arbeta med skuggfigurerna medan den andra gruppen stor för ljudeffek­ terna. – Det var ganska svårt att få bil­ derna att röra sig i samma takt som musiken, säger Ekström. En grupp elever framförde kur­ diska danser. – Vi fick först lära oss dansen. Jag tyckte att den var ganska en­ kel, men jag var först rädd att den skulle vara svår. Leila sade att hon var stolt över oss att vi våga­ de dansa inför skolan, säger Hanna Udd.

Leila Abdulkader var inbju­ den gäst som lärde skoleleverna kurdisk dans inför Nouroz-fes­ ten. – Det har varit ett positivt sätt att lära känna andra kulturer ge­ nom att ordna fester. Vi firar i alla kulturer fastän festerna är olika, säger Ekström.

Fyrverkeri i två veckor Jenny Kareinen trivdes då det ki­ nesiska nyåret firades. – Det påminde mig om Kina där jag bodde för länge sedan. Vi kom tillbaka då jag var fem år gammal, men jag minns att det var roligt. Mamma har berättat att de sköt

fyrverkeripjäser i två veckor då de firade nyår. Moa Ström från trean har firat Nouroz-fest tidigare. – När vi firade den tänkte jag på min vän i Sverige. När jag kom hem till henne frågade hennes mamma alltid om jag ville ha falafel. Läraren Ina Ekström rekom­ menderar gärna det mångkultu­ rella feståret åt övriga skolor. – Vi har haft jätteroligt och det har stärkt sammanhållningen. – Det har dessutom varit jätte­ roligt att få lära känna elever från Leppätien koulu, inflikar Melanie Lundström. Marit Björkbacka

Leirikouluja vuosien kokemuksella ja ammattitaidolla kaikkialle maailmaan!

Stärker gemenskapen – Under det Mångkultu­ rella feståret får eleverna bekanta sig med andra kul­ turer och då lär de sig mera både om dem och om sina egna traditioner, säger Ellu Öhman, dramainstruktör och projektkoordinator för Mångkulturellt festår. Då en skola firar ett mångkul­ turellt festår får de assistans av en arbetsgrupp från Mångkultu­ rellt festår. – Vi poängterar att det inte är fråga om någon religionsutöv­ ning. I stället berättar vi om se­ der och koncentrerar oss på kul­

turen. Att stärka gemenskapen är också viktigt, säger hon. Då festerna firas får skolan be­ sök av vuxna som själva har firat festen. De hjälper till med förbe­ redelser och berättar för barnen om de olika sederna. Barnen får bekanta sig med allt från dans, trummor, sång och matlagning. – Berättelserna och dramat är också väldigt viktiga. Skolans julfest firas som en del av det Mångkulturella fest­ året som en kristen högtid. Det ger elever från andra kulturer ett bra tillfälle att bekanta sig med högtiden.

Projektet mångkulturellt fe­ står startade år 2008 med ett pi­ lotprojekt i Blomängens skola. För tillfället arbetar man med att hitta nya skolor för komman­ de fester. Av någon anledning har det varit svårare att få svenskspråki­ ga skolor med än finskspråkiga. – Insikten om hur viktigt det är med mångkulturell kompetens är ännu inte lika stor på finlands­ svenskt håll, säger Öhman. I Sibbo har skolorna varit ak­ tiva. Kyrkoby skola är den andra Sibboskolan som deltar i projek­ tet. Marit Björkbacka

Ahvenanmaa, Kuninkaantie, Koli-Lieksa, Kuusamo, Muonio, Drägsfjärd... Liikunnallinen leirikoulu Vuokattiin. Gotlanti, Öölanti, Motala, Tukholma-Södertälje, Tukholma-Uppsala, monipuolinen Kööpenhamina, Oslo. Tallinna, Tartto, Pärnu, Riika, luontopainotteinen Saarenmaa, Haapsalu-Saarenmaa-Hiidenmaa. Bryssel ja Berliini lentäen. Elämysten Espanja ja Portugali. Historialliset Kreikka, Kypros ja Turkin Marmaris. Venäjä, Pietarin kultaiset kupolit. Italian Alpit, Rooma... Yhteyshenkilömme leirikoulumatkojen suunnittelussa ovat koulutukseltaan opettajia.


18 Hem & skola

Hem & skola

■■undersökning

■■intervju

Eleverna är dåliga i matte Eleverna är överraskande dåliga i matematik. Fär­ digheterna i huvudräkning och procenträkning är ett stort bekymmer, eftersom en stor del av eleverna inte ens nödvändigtvis klarar av räkneuppgifter som behövs i vardagen. Att kunskaperna i tal och räkne­ operationer har blivit svagare vitt­ nar om att själva grunden för kun­ skaperna i matematik håller på att vittra sönder.   Utbildningsstyrelsen utvärde­ rade våren 2012 inlärningsresul­ taten i matematik i slutskedet av den grundläggande utbildning­ en. Utvärderingen omfattade 6 555 elever i 169 skolor.

Det var inga större skillnader i resultaten mellan finsk- och svenskspråkiga skolor, som i ge­ nomsnitt var nöjaktigt. Variatio­ nen i inlärningsresultaten var dock större i de finskspråkiga sko­ lorna.

Pojkar och flickor lika bra Pojkar och flickor klarade sig näs­ tan lika bra i utvärderingen. An­ delen pojkar och flickor som ha­ de ett svagt resultat var ungefär li­ ka stor, men andelen pojkar som klarade sig bra var större än ande­ len flickor. Elevernas attityder var något motsägelsefulla. Matematiken upplevs visserligen som nyttig, men ämnet är inte särskilt om­ tyckt. Den tydligaste skillnaden

” Inlärningsresultaten i matematik måste bli bättre för att vi ska kunna trygga framgången i de fortsatta studierna.” i pojkarnas och flickornas attity­ der fanns i förtroendet för den eg­ na förmågan. Pojkarnas självför­ troende var klart större än flick­ ornas. Även om skillnaden mellan skolorna i ett internationellt per­ spektiv är små i Finland, håller

”Vi lär oss att tänka om” än flickor goda eller utmärkta re­ sultat. Föräldrarnas utbildningsbak­ grund förklarar närapå en tred­ jedel av variationen mellan sko­ lorna. Elever vars båda föräldrar är studenter klarade sig betydligt bättre i utvärderingen än elever vars föräldrar inte är studenter. Eleverna i de skolor där under­ visningen sköttes av en behörig ämneslärare klarade sig i genom­ snitt bättre. – Inlärningsresultaten i mate­ matik måste bli bättre för att vi ska kunna trygga framgången i de fortsatta studierna, säger general­ direktör Aulis Pitkälä på Utbild­ ningsstyrelsen. Tua Ranninen

de, enligt den här undersökning­ en på att växa en aning. Variatio­ nen mellan skolorna är lite större i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga.

Varierande bedömning Bedömningspraxis mellan sko­ lorna varierar. Elevernas betygs­ medeltal kunde avvika med he­ la två vitsord i skolorna, trots att kunskaperna och färdigheter­ na i Utbildningsstyrelsens utvär­ deringsprov var på samma nivå. Utvärderingsprovets resultat var också motsägelsefullt med avse­ ende på skolvitsorden. Både i de finsk- och de svenskspråkiga sko­ lorna fick flickorna bättre skol­ vitsord än pojkarna, men i utvär­ deringsprovet nådde fler pojkar

      

      

          

I stället för att prata över huvudet på elever som av olika orsaker behöver extra stöd, har man kommit på en ny metod att hjälpa dem. Det handlar om inkluderande möten och att lyssna på de unga. – Vi håller på att lära oss att tän­ ka om. Vi tar en positiv utgångs­ punkt och blickar framåt, säger forskarsocialarbetaren Eivor Österlund-Holmqvist från Ra­ seborg. Där har man börjat använda den så kallade framtidsdialogen, med goda resultat. – I början av nian samlar vi de elever som det inte går så bra för till ett möte. Vi tar med viktiga personer i deras liv, som föräld­ rar och kanske farmor eller far­ far. Dessutom deltar skolkuratorn och en socialarbetare. Ibland även lärare. Eleven, låt oss kalla honom Pel­ le, är huvudperson och utgångs­ punkt. Mötet räcker tre timmar och man funderar på vad som skall hända när skolan tar slut på våren och Pelle skall vidare i livet.

– Det viktiga är att ha Pelle i blickpunkten. Under den första timmen pratar socialarbetaren bara med Pelle och föräldrarna. Man fokuserar på vad Pelle vill och har för tankar. Han kanske inte genast kan sätta ord på det, men det viktiga är att han blir sedd och bekräftad. Man skall in­ te underskatta de dolda resurser människor har och ta tillvara de nätverk som finns som kan stöd­ ja Pelle. Under den andra timmen berättar socialarbetaren om vad hon hört och vad hon blivit glad över och hon funderar på vad hon kan göra för att skolåret skall bli så bra som möjligt. Nu utarbetar man tillsammans en handlings­ plan för skolåret.

Delaktighet viktig Eivor Österlund-Holmqvist säger att det viktiga är att den unga blir delaktig i de beslut som angår ho­ nom eller henne. – Det viktiga är inte alltid de vuxnas professionella åsikter, ut­ an att man lyssnar på den unga och vad han eller hon vill. Det är viktigare att lyssna än att ge råd. Sättet att tänka, förhålla sig och

mötas är viktigare än metoder­ na. För att en gemensam förståel­ se skall födas skall alla som deltar bidra med sin uppfattning. Ingen har monopol på sanningen. Nu är det ofta så i många kom­ muner att alla experter sysslar med sitt, man möts inte och den kunskap som finns går inte vi­ dare. I stället tvingas klienten gå från lucka till lucka, vilket är frus­ trerande. Ofta ger det inte heller så goda resultat. Byråkrati är en sak, men var­ dagen och livet är inte uppdelat i sektorer. – Alltför många elever styrs över i specialprogram. Med rätt sorts stöd klarar de sig bra i den vanliga undervisningen och slip­ per bli stigmatiserade, säger Eivor Österlund-Holmqvist. Hon hoppas alltså att de nya me­ toderna skall nå ut både till skolor, tredje sektorn och socialkanslier­ na och att man lär sig arbeta på ett nytt, inkluderande sätt. Tua Ranninen ■■Läs mera i boken Framtidsdialoger skriven av Esa Eriksson, Tom Erik Arnkil och Marie Rautava.

 MER KÖTT FÄRRE

TILLSATSÄMNEN

! Hej onella

27.9.2013 • • • • • • •

r en fi -dag

as

nati ola Den och Sk Hem 2013. . göra 27.9 äl dig! kan vi lig s m Anm mman oförglö a s l n e. Til till e ändels r dagen n e h g fö da iktig ch tips v h o c r ia l o e Mat s på hitta : t näte ZZZ KHPRFKVNROD ¿ GDJHQ

Utbildningsstyrelsen Finlands rektorer Finlands föräldraförbund Förbundet Hem och Skola i Finland Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ Opetus- ja sivistystoimen asiantuntijat OPSIA ry Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Välkomna på Europas största årligen återkommande skolidrottsevenemang, två oförglömliga dagar på vår anrika Olympiska arena i Helsingfors.

24-25.5.2013

www.stafettkarnevalen.fi

Väl värt väntan. Nu är den äntligen här: Riktig länk. På Snellman lagar vi korv som om vi gjorde den åt oss själva. Därför har vår nya länk mycket kö� och färre tillsatsämnen. Den har till exempel inget tillsa� fosfat. Därför smakar den naturligt go�. Nu är länk en riktig maträ�. Se våra recept på adressen www.snellman.fi

FÄRRE TILLSATSÄMNEN, NATURLIGARE VAL.

19


För undervisning.

Fördjupande.

För Q\¿NQD

Webbplats.

Tusentals videoklipp, ljud, bilder och artiklar. Vetamixredaktionens allmänna kontaktuppgifter: Telefon: 09-1480 3454

Gratis.

( SRVW DGUHVV YHWDPL[#\OH ¿

För läxor.

Besöksadress: Radiogatan 5, Helsingfors Postadress: PB 12,00024 Rundradion

FÖRSTA SIDAN

SÖK

9DUMH YHFND ¿QQV GHW Q\WW LQQHKnOO som rekommenderas på första sidan. Samt de senaste nyheterna från 8WELOGQLQJVVW\UHOVHQ RFK ('8 ¿

Hitta rätt enligt typ av media, skolstadier, bland ämnen, i Vetamix eller i opettaja.tv

MIN PROFIL, MIN MAPP, LOGGA UT

ABIMIX Studentprovsfrågor med råd för hur du borde svara.

När du registrerar dig får du bland annat tillgång till Min mapp, där du kan samla intressant material, göra en egen mappstruktur, redigera texter, och visa videoklipp som presentationer under exempelvis en lektion. Du kan också göra presentationen tillgänglig för andra, och dela den till eleverna.

YHWDPL[ \OH ¿

OM VETAMIX Vetamix är en webbplats med innehåll som kan användas gratis i undervisning. Vetamix har främst video- och ljudinslag ur Yle:s produktion och arkiv, men också bilder och övningar som kan passa i undervisningen, eller som stöd i läxläsningen. Webbplasten är öppen för alla, men det går också att registrera sig för att få tillgång till funktionen Min mapp. I Min mapp är det möjligt att samla videor så man hittar dem snabbt och enkelt. Det går också att editera texterna till videorna, för elevuppgifter och liknande. Vi utvecklar sajten kontinuerligt. Vetamix är ett samarbete mellan Svenska Yle och Utbildningsstyrelsen.

VETAMIX ÄR ETT SAMARBETE MELLAN SVENSKA YLE OCH UTBILDNINGSSTYRELSEN.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Hem & skola by Tidningen Hem och Skola Förbundet Hem och Skola i Finland rf - Issuu