Hem&skola 1 2014

&

He m s k ola Nr 1/14 • Årgång 41 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■Svårt att hitta rätt

i byråkratidjungeln ■■Låt intresset styra valet ■■Permitteringar

ger dåligt rykte ■■Läsnatt i skolan ■■Vad behöver vi

veta i framtiden?

■■Nya jobbet en fullträff ■■Piggare elever

med senare start

2

Hem & skola

Hem & skola ■■LEDAREN

■■intervju

■■kolumnen

Val, val, vems val?

■■Man kan föra hästen till brunnen men inte tvinga den att dricka.

Det är säkert många föräldrar som på senare tid dragit sina nior till brunnen i förhoppningen att de skall kruxa för ett alternativ som de tror att är det rätta.

Gymnasiet? Ja, ser du det ger så många möjligheter. Du kan fundera i lugn och ro i tre år och sedan välja igen när du mognat lite.

Eller en praktisk linje på yrkessskolan. En bra idé för en praktiskt lagd ungdom. Dessutom har du ett yrke om tre år, medan dina klasskamrater bara är i startgroparna på fortsättningen av sitt liv.

■■Vi vill alla våra barn väl. Samtidigt kan det hända att barnets och förälderns åskter om vad som är rätt och klokt och bra är fullständigt motsatta.

Problemen ser i dag annorlunda ut än för hundra, femtio ja tjugo år sedan. Då kunde man förutspå framtiden.

Det går inte längre och rapporterna säger att en massa yrken kommer att försvinna.

Robotarna och maskinena tar över en massa uppgifter som det ännu behövs människor att sköta. Vad skall de, människorna, då göra? Vi kommer att behöva yrken och jobb som vi i dag inte ens kan föreställa oss. Hur skall man kunna utbilda sig till dem?

■■Diskussionen om hur ett gott föräldraskap ser ut går alltid het. Robert jansson

Tillräckligt bra föräldrar ■■Efter fyra år som förbundsordförande för Hem och Skola kommer jag att lämna posten i april. Av alla förtroendeuppdrag jag haft är det kanske i Hem och Skola jag lärt mej det viktigaste, att försöka vara en bra förälder. Under fyra år har jag på djupet bland annat lärt mig att det är viktigt att visa intresse för barnets skolgång, att det är bra att läsa en kvart om dagen med sina barn, att man gör barnet en björntjänst om man låter det pröva på alkohol före det blivit myndigt och att öppen och fördomsfri kommunikation med skolan underlättar livet för alla.

Att vara en bra förälder till skolbarn betyder inte att man ska bygga upp en kuliss där man ansträngt försöker uppfylla yttre omständigheter. I Hem och Skola-verksamheten får det inte byggas upp en motsättning mellan präktiga föräldrar som kommer till föräldramöten och andra föräldrar som ”faktiskt borde delta i dem så som deras barn beter sig”. Det är underbart med präktiga föräldrar som finns på plats när något ska ordnas och som har koll på alla lappar som kommer från skolan. Det är också underbart med annorlunda föräldrar, eftersom de tvingar andra att

tänka igenom det förnuftiga i inlärda sätt att uppfostra barn.

■■Att vara ordförande för Hem och Skola har också betytt att jag inte har hunnit leva upp till alla goda råd och modeller. Hos oss har de borttappade lapparnas inferno omvandlats till de borttappade Helmi-kodernas inferno. Efter åtta år som skolbarnsförälder har jag inte lyckats knäcka mysteriet med vad barnen ska ha med sig när de har gymnastik, och om barnen faktiskt har med sig det de behöver. Välbehaget av att varje vardag lyckas samla familjen kring en gemensam måltid byts snabbt ut mot otillräcklighet i kampen mot datorer, pekplattor och andra skärmar som aldrig tycks slockna.

■■Diskussionen om ett gott föräldraskap går alltid het. I början av min ordförandebana skrev jag en ledare där jag spekulerade i om diskussionen om föräldraskap är nödvändig för att stora samhällen ska behålla sin funktionsduglighet. Vi behöver gemensamma beteendenormer och det sker via uppfostran.

Däremot är tonen i dagens diskussion minst sagt ansträngande. Det finns rik-

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

tigt usla föräldrar, de som begår brott mot sina barn och kränker dem. Men vi ska minnas att den stora skaran föräldrar faktiskt är väldigt duktiga och beundransvärda för att de klarar av allt.

Jag har alltid uppfattat andan inom Hem och Skolas verksamhet som tillåtande och öppen. Det är så det ska vara.

Hem och skola tar fram en hel del uppgifter om hur man kan göra för att stödja sina skolbarn och hur samarbetet mellan hem och skola stöds. Det viktiga är att förstå att vi inte tar fram uppgifter för att skuldbelägga och få folk att må dåligt, utan för att alla ska må bra.

■■Den största utmaningen i Hem och Skola har varit balansgången när det gäller att tala om barns rättigheter.

Svenskspråkiga barn har rätt till behöriga lärare, det är bra med föräldrar som juridiskt vågar pröva beslut som berör barnets skolgång och det finns dåliga lärare. Utmaningen är att kräva rättigheter, utan att alla lärare känner sig som måltavla och utan att bli stämplad som en bråkig förälder.

Corinna Tammenmaa

förbundsordförande

■■Hela utbildningssektorn är i gungning.

Det sätt vi har lärt oss på i århundraden är föråldrat. Nu klickar vi oss fram till information. Det ger oss inte direkt kunskap, för att inte tala om vishet, men vi kommer att kunna behöva bearbeta information, förädla den, prata om den och kanske därigenom komma fram till något helt nytt. Det förutsätter att både lärare, föräldrar och elever ställer in sig på nya våglängder.

Vi tvingas välja allt tidigare och allt snabbare. Att snabbt se vad som är väsentligt, vad som är irrelevant är något man måste lära sig och som man har nytta av. De snabbaste har de största fördelarna.

Framtidsyrkena är ännu delvis fördolda för oss. Samtidigt finns det arbeten som alltid kommer att behövas, även om de ser annorlunda ut än i dag. Då tänker jag på lärare, på vårdare av olika slag och ja, yrken som har med människor att göra.

■■Så vi föräldrar som nu dragit våra hästar till brunnen skall kanske inte oroa oss.

Det viktigaste är att lyssna lyhört på våra unga. De är formbara, osäkra och har kanske inte en klar uppfattning om vad de vill.

Om det finns en tillstymmelse av motivation och vilja är det bästa att blåsa i den brasan. Med intresse kommer man långt.

Tua Ranninen

hem av eleverna.

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2014.

Upplaga: 36 000.

Annonsförsäljning:

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Dan Fihlman som går på kocklinjen i Axxell i Karis vet vad han vill.

Foto: Vidar Lindqvist.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs

Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

3

Tua Ranninen redaktör

”Svårt att hitta rätt i djungeln” Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula sade i januari upp sig från sin tjänst. Hon kände sig utarbetad då förutsättningarna att sköta uppgiften så ambitiöst som hon ville var dåliga. Hon lämnar tjänsten i slutet av april 2014.

Du skötte tjänsten ända sedan den inrättades 2005. Vilket är läget för barnens mänskliga rättigheter i Finland just nu?

– Läget är relativt bra i global jämförelse, men inte så bra om man jämför med andra länder med samma resurser och samma kunskapsnivå som Finland.

Du har protesterat mot att byrån har för liten personal. Vilka upp­ gifter tycker du att ni inte har kun­ nat sköta?

– Om man ska välja ett specifikt område så är det kontakterna till medborgarna. Det staten inte förutsåg när ombudsmannens byrå grundades 2005 var att 400– 500 helt vanliga mänskor kontaktar oss årligen – och förväntar sig ett svar som de i värsta fall tvingas vänta ett år på. Den här uppgiften har inte alls stadgats om i lagstiftningen.

– En annan typs observation jag gjort utgående från medborgarkontakterna under årens lopp är att barnärendena är utspridda på tiotals olika myndigheter och att servicen kan variera oerhört från kommun till kommun.

– Det är alltså svårt för föräldrar och ungdomar att själva driva sin sak exempelvis inom barnskyddet eller om ett barn är handikappat.

Var ska man börja, hur går pusselbitarna ihop och hur ska man orka driva barnets rättigheter i den administrativa djungeln?

Trots att det varit tungt har du beskrivit arbetet som kreativt och innehållsmässigt berikande. Vad tycker du att era viktigaste resul­ tat varit?

– Vi har startat en byrå som i dag GNURF

är respekterad, från noll. Vi har lyft fram barnens rättigheter och gjort dem synligare i samhället. Vi har byggt upp nätverk med organisationer och myndigheter som jobbar för barnen och barnens rättigheter. Barnen hörs mer i olika ärenden.

– Vad gäller de språkliga minoriteterna såsom samerna, romerna och de teckenspråkiga så har utredningar gjorts som beaktat barnens åsikter.

– Ja, och så hoppas vi att Finland fortsätter flagga på FN:s Barnrättsdag den 20 november.

Barnombudsmannen är en natio­ nell myndighet. Ändå har den bara fem anställda, vilket är litet både i jämförelse med andra inhemska särskilda ombudsmän och andra länders barnombudsmäns byråer.

Har du nån förklaring till att stat­ en inte satsar mer resurser?

– Nej. Kanske man inte riktigt är van med ett medborgarsamhälle eller värderar byråns arbete. Jag har redan en längre tid bett om ytterligare två tjänster. I Storbritannien införde man under Tony Blairs tid Children first-tänkesättet och ändrade förvaltningens prioriteringar överlag. Kanske vi behöver något liknande?

Tycker du att den privata sektorn ska skjuta till resurser som till barnsjukhuset när staten inte klarar det?

– Nej. Visst kan vissa projekt skötas på det sättet, men inte ett lagstadgat grundgöra som ska slå vakt om barnens vardag.

Nina Winquist

■■barnombudsmannen

■■Maria Kaisa Aula är bekymrad över att servicen när det gäller barnen varierar mycket beroende på i vilken kommun de bor.

Uppdraget baserar sig på lag samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Ombudsmannen ska bedöma och främja dem i egenskap av en myndighet oberoende av regeringen.

Till uppgifterna hör att följa upp hur barns och ungdomars välfärd och rättigheter tillgodoses, att informera om barns rättigheter, att påverka beslutsfattare samt att hålla kontakt med barn och unga och att förmedla information från dem till beslutsfattarna.

Byrån besvarar hundratals kontakter från allmänheten årligen.

Utnämns av statsrådet på förslag av omsorgsministern. Uppdraget är tidsbestämt och kan innehas av samma person i högst två femårsperioder.

Byrån finns i Jyväskylä och verkar administrativt i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet.

Maria Kaisa Aula har innehaft tjänsten sedan den inrättades.

Hennes andra femårsperiod skulle ha gått ut i september 2015.

4

Hem & skola

Hem & skola â– â– intervju

â– â– intervju

�Lüt intresset styra valet�

Nu är det dags fÜr niorna att kruxa i alternativen fÜr vidare studier. Münga har redan allt klart fÜr sig, medan andra ännu tvekar. – Jag funderar pü büde gymnasiet och pü merkonomutbildning och har inte kunna besluta mig ännu, säger Jannica Nyman i Ekenäs hÜgstadium.

Hennes kompisar Pia Bussman och Richard Wennberg är däremot pü det klara att de vill studera vidare i gymnasiet, medan Salvo D’Amico vill bli data­ nom och süledes väljer yrkesskolan Axxell.

Just nu pratar alla nior om framtiden och vad de skall välja. – Det finns nog en del som inte har en aning om vilket alternativ de skall kryssa fÜr. Deras vitsord räcker kanske inte fÜr gymnasiestudier, säger Pia Bussman. – En del skolor ligger sü lüngt härifrün att det leder till att man inte sÜker till dem. Man kan till exempel bli konditor i Jakobstad eller kosmetolog eller servitÜr i Pargas, säger Jannica Nyman.

En del av hennes kompisar skulle vilja gü i gymnasium i Helsingfors, men deras fÜräldrar lüter dem inte üka.

Salvo valde datanomstudierna efter ett studiebesÜk. – Det verkar som om man inte behÜver vara sü aktiv pü timmarna. Dessutom behÜvs det dataplanerare i framtiden, säger han.

Lärare eller jurist?

Richard funderar pü büde läraroch juristyrket efter studenten. – Jag har varit pü prao pü en advokatbyrü och det verkar intressant. Jag tror jag skall specialisera mig pü samhällslära och historia i gymnasiet.

Pia har funderat pü att bli klasslärare. – Men inte är jag säker. DärfÜr

Permitteringar ger düligt rykte Vandarektorn Patrik Karlsson blev lÜpsedlarnas man vüren 1998. Vanda hade dü fattat beslut om att permittera sina lärare under 12 vardagar.

Karlsson beslÜt att fÜrverkliga beslutsfattarnas vilja pü ett lite annorlunda sätt.

De andra rektorerna lät en lärare üt güngen vara permitterad, och det ledde till att en lärare var borta i stort sett hela läsüret. Karlsson fÜr sin del valde att lüta alla skolans lärare vara permitterade pü en güng och ställde sig själv bakom katedern fÜr samtliga skolans elever. – Kvällen innan permitteringarna bÜrjade vecklade vi ut en presenning pü gymnastiksalsgolvet fÜr att skydda det och sü lyfte vi in alla 90 pulpeter och en svart tavla i salen, säger Patrik Karlsson.

I drygt tvü veckor skÜtte han sedan ensam undervisningen i skolan. Det resulterade i en enorm mediekarusell. Karlsson prydde kvällstidningarnas lÜpsedlar och tv-teamen avlÜste varandra pü Västersundoms skolgürd. – Vi fick till och med besÜk av ett rikssvenskt tv-team som gjor-

�Det knepigaste är att hitta en plats üt dem som inte är sü praktiskt lagda, men inte har tillräckligt goda vitsord fÜr att komma in i gymnasiet.�

är det bra att jag har tre ür pü mig att fundera.

Jannica har pratat mycket skolval hemma med sina fÜräldrar. – Pappa säger att jag skall välja själv, men vill att jag väljer gymnasiet, fast han lütsas att han inte gÜr det. Han gick inte själv i gymnasium och üngrar det. Sü fastän jag inte vill sü tror jag att jag väljer det som fÜrsta alternativ. Men ocksü fÜr att jag tyckte det verkade sü bra när vi var pü studiebesÜk där.

Alla fyra är väldigt nÜjda med den studiehandledning de har fütt i skolan.

– Vi har fütt mycket hjälp av vür studiehandledare, säger de.

�Deras fÜrsta stora val�

När vi träffar studiehndledaren Maria Hollsten har hon ungefär tio individuella samtal kvar att fÜra. Efter det har hon haft ett personligt samtal med varje nia i Ekenäs hÜgstadium. – Det här är det fÜrsta stora valet de skall gÜra. FÜr en del är det onÜdigt tidigt. Tionde klassen är ett bra alternativ fÜr dem som inte är mogna ännu och ger samtidigt mÜjlighet att hÜja vitsorden.

■■Att premittera lärarna ger ingen besparing, bara ett düligt rykte, säger rektor Patrik Karlsson. de ett reportage om hur man sparar i Finland, minns Karlsson.

Plus minus noll Patrik Karlsson ifrügasätter att det blir nügra besparingar att tala om med permitteringarna. Man drar in med ena handen men blir tvungen att Üppna plünboken med den andra, säger han och

■■Jannica Nyman, Pia Bussman, Salvo D’Amico och Richard Wennberg som alla gür pü nian har mycket diskuterat framtidsplaner med sina kamrater.  Vidar Lindqvist

Nu kÜr skolans alumnverksamhet igüng med pompa och stüt. Kom och träffa gamla klasskamrater, forna och nuvarande lärare, fÜräldrar och andra Steinervänner.

11 april 2014, Lärkträdsvägen 6. Vi bÜrjar med skumpa kl. 17.

10B & 11B ger fÜreställningen �Fallet K� i den fantastiska Mikaelsalen kl. 18.

Därefter blir det galamiddag och mingel. OBS! Sista anmälningsdag är 28.3.

6XSŠNRUW ĆĽ LQNOXGHUDU VNXPSDQ WHDWHUIÂśUHVW¤OOQLQJHQ RFK JDODPLGGDJHQ Anmäl dig bums eller berätta hur du kan hjälpa till: DOXPQ#VWHLQHU Ă&#x; Läs mera: VWHLQHU Ă&#x; DOXPQ

Den nya ďŹ nlandssvenska barnmusikorkestern spelar glad, fartfylld, tankeväckande och känslosam musik med jazziga, folkliga och rockiga inuenser.

SĂś 16.3 kl. 15, bilj. fr. 5 â‚Ź

hänvisar till den stÜd- och special­ undervisning som man für sätta in efter ett läsür som sÜnderhackats pü grund av permitteringar. – I Vanda blev besparingen plus minus noll, säger Karlsson.

En annan fÜrlust till fÜljd av lärarpermitteringarna blev att Vanda fÜrlorade sitt rykte som skolstad. – Under flera ür efter permitteringarna ville ingen jobba som lärare i Vanda, och de som jobbade i staden sneglade pü tjänster i grannkommunerna, berättar Karlsson. Vi lärde oss den svüra vägen i Vanda och efter permitteringarna 1998 har saken aldrig fÜrts pü tal igen.

Om frügan nügon güng blir aktuell igen, gÜr du dü pü samma sätt? – Det skulle jag nog gÜra. FÜräldrarna stÜdde mig till 100 procent och ocksü lärarfacket tyckte att det var bra att nügon vügade sticka ut hakan. Det var ett sätt att markera att det här inte är okej.

Minns du vad du gjorde efter den sista permitteringsdagen? – Jag tog ett stort glas vin och tänkte: Pust, jag klarade det.

Mattias Fagerholm

Püsk ’n’ Roll

Arne

SĂśndagsskoj

SĂśndagsskoj

Alligator

Stjärnfall

& Djungeltrumman

Improvision Song Contest

Publiken hittar pü schlagertitlar och Stjärnfall improviserar lütarna.

En helhetsupplevelse fĂśr alla eurovisionfans och improfans.

SĂś 4.5 kl. 16, bilj. fr. 5 â‚Ź

Arne Alligator & Djungeltrumman bjuder pĂĽ en salig memma av äldre och nyare hittar pĂĽ den traditionella PĂĽsk ’n’ roll-konserten. SĂś 13.4 kl. 14 pĂĽ svenska, kl. 16 pĂĽ ďŹ nska, bilj. fr. 5 â‚Ź

BiljettfĂśrsäljning tfn. (09) 310 12000, vuotalo.lipunmyynti@hel.ďŹ och Biljettjänst.

Nordhuset, Mosaiktorget 2, NordsjĂś, vuotalo.ďŹ

SVENSKA SKOLAN FĂ–R SYNSKADADE statlig specialskola i Helsingfors www.blindskolan.fi

Vi anordnar Pübyggnadsundervisning (ük 10) fÜr ungdomar med synnedsättning och eventuella andra funktionsnedsättningar. Under üret kan man fÜrbättra sina kunskaper och färdigheter innan man gür vidare till andra stadiets utbildning. I samband med skolan finns ett elevhem som fungerar som ett veckohem fÜr elever med lüng skolväg.

Mera information ger rektor Maj-Len Heikel 040-809 1755 eller maj-len.heikel@blindskolan.fi

Enheten i PedersÜre // Närvürdare

FÜräldrarna behÜvs

GALAKVĂ„LL fĂśr Steinerskolan

Flop

Enheten i Jakobstad // Musiker Bildartesan

Maria Hollsten tycker att de flesta har en rätt realistisk bild av sina mÜjligheter, men en del vaknar rätt sent. – Det knepigaste är att hitta en plats üt dem som inte är sü praktiskt lagda, men inte har tillräckligt goda vitsord fÜr att komma in i gymnasiet.

Eleverna har gjort en hel del studiebesĂśk och fĂĽtt en bra bild av olika yrken.

Hon tycker att det är viktigt att fÜräldrarna diskuterar med sina barn. – Även om det är barnet som väljer är det viktigt att ha sina fÜräldrar som bollplank.

I Ekenäs brukar hälften välja gymnasiet medan andra hälften väljer yrkesskola. Men i fjol var det 60 procent som valde yrkesskola. – Intresset skall styra. Man skall tänka pü vad man vill studera de tre fÜljande üren. Om du är intresserad gür det ofta bra och Üppnar nya dÜrrar fÜr framtiden, säger Maria Hollsten.

Tua Ranninen

Flip SĂśndagsskoj

Utbildning fÜr unga vüren 2014 Läs mera pü: www.yrkesakademin.fi.

SÜk via gemensam ansÜkan pü www.studieinfo.fi under tiden 24.2–14.3.2014.

Enheten i Vasa // Verkstadsmekaniker UnderhüllsmontÜr ElmontÜr AutomationsmontÜr Fordonsmekaniker Kock FrisÜr Husbyggare Snickare Mülare RÜrmontÜr LandsbygdsfÜretagare SkogsmaskinfÜrare Närvürdare Enheten i Närpes // Plütslagare-svetsare ChauffÜr KombinationsfordonsfÜrare BusschauffÜr Husbyggare Datanom Merkonom Närvürdare

SVENSKA SKOLAN FÖR SYNSKADADE OCH SPERES center fÜr lärande och kompetens Vi erbjuder stÜdtjänster fÜr lärande och skolgüng vid fÜrverkligande av allmänt, intensifierat och särskilt stÜd.

Vüra tjänster: Funktionell synprÜvning fÜr att fü en uppfattning om elevens funktionella syn. SynprÜvningen är bÜrjan pü en process som ütfÜljs av synpedagogisk handledning.

Handledning fÜr elever med funktionsnedsättning i syn, i hÜrsel eller inom neuropsykiatri. Vi handleder och stÜder elever, lärare och personal. Vi gÜr rekommendationer och ger handledning i användningen av utrustning och material. Vi hjälper vid uppgÜrande av den individuella planen.

StÜdperioder fÜr att stÜda elevens lärande och skolgüng.

Fortbildning fÜr skolpersonal särskilt kring syn, hÜrsel och neuropsykiatri, men även med andra specialpedagogiska teman. Vi erbjuder ocksü skräddarsydd fortbildning.

Se närmare www.blindskolan.fi och www.speres.fi

5

6

Hem & skola

Hem & skola â– â– intervju

Studera pü Lärkkulla 2 .8.201 –16.5.201

POP&ROCK

%V LBO TUVEFSB TBNUMJHB CBOEJOTUSVNFOU PDI TĂŒOH * WĂŒS QSPGGTJHB TUVEJP GĂŒS EV HĂšSB CBOEOJOHBS NFE QSPGFTTJPOFMMB studiotekniker. Vi erbjuder även fĂśrberedande kantorsutbildning.

Läs mer pü www.larkkulla.net eller kontakta ,SJTUPGGFS )PMNCFrH tfn 044 7 , LSJTtPGGeS.IPMNCFSH@larkkulla.net

FÜrbättra dina

SPRĂ…KKUNSKAPER

4tudera TWFOTLB fJnska FMMFS engelska HSVOEFS J FO JOUFSOBUJPOFMM NJMKĂš

Läs mer pü www.larkkulla.net eller kontakta oss per tfn 044 7200 459, info@larkkulla.net. Studieavgift 440₏/münad, inkl. kost och logi Lärkkulla stiftsgürd & folkakademi Lärkkullavägen 22, 10300 Karis tfn 019 275 7200, fax 019 275 7250 info@larkkulla.net, www.larkkulla.net

Ă…land kallar! Ă„nnu finns tid att boka ĂĽrets klassresa till Ă…land.

Allt ni behÜver gÜra är att kontakta oss sü hjälper vi er med allt frün bütresan, boende i alla olika prisklasser, mültider, och de roliga programpunkterna som gÜr resan extra minnesvärd.

PaketfĂśrslag frĂĽn 59 â‚Ź per person

Priset inkluderar bütresor t/r Åbo–Mariehamn, Üvernattning med frukost samt middag pü ankomstdagen.

=Vbc\ViVc ,! ''&%% BVg^Z]Vbc ™ lll#VaVcY]diZah#Ñ iZa# %&- &* )%% ™ ^c[d5VaVcY]diZah#Ñ

Vill du ha mera

Kultur i skolan? pĂĽ eftis? pĂĽ dagis?

3VENSKA KULTURFONDENS FORTLÎPANDE STÎDORDNING o+ULTUR I SKOLANo o+ULTUR P½ EFTISo OCH o+ULTUR P½ DAGISo GER MÎJLIGHET ATT ENGAGERA EN KULTURARBE TARE FÎR ATT INTEGRERA KULTUR I BARNENS VARDAG "EKANTA DIG MED STÎDORDNINGARNA OCH V½R KULTUR ARBETARDATABAS

www.kulturiskolan.fi

�StÜd läraren i klassen�

I den finländska skolan styr rektorerna allt mer genom informella mÜten, stÜd och bekräftelse och allt mindre genom krav, kontroll och inspektion. En bra rektor skapar mÜtesplatser fÜr fri diskussion. – FÜrändringen i rektorsrollen sker sakta men säkert, säger professorn i vuxenpedagogik vid Åbo Akademi, Petri Salo.

Enligt hans erfarenhet kan rektorerna bäst bidra till att utveckla en skola genom att skapa olika mÜtesplatser fÜr fria diskussioner om lärarnas vardagsgÜra och samtidigt ventilera deras professionella syn pü pedagogiken. – Samtidigt Üppnar de upp rektorns arbete fÜr lärarna sü att det inte bara ses i administrativa termer süsom schemaläggning. Det här gäller i synnerhet i stÜrre skolor, där rektorn kanske inte har en undervisningsskyldighet.

Fortbildningscentrum Prakticum erbjuder modern yrkesinriktad vuxenutbildning inom flera branscher i huvudstadsregionen och Östra Nyland. Flexibla lÜsningar anpassade enligt vuxnas fÜrutsättningar att studera.

Ensamma rektorer

FÜrvaltaren spÜkar I mindre skolor med exempelvis tre lärare och en rektor med stor undervisningsskyldighet är rektorsrollen inte sü markant. Men ocksü där kan ännu den gamla �fÜrvaltarrollen� spÜka. – Visst har rektorn det rent juridiska, lagbundna ansvaret fÜr hela skolan, inklusive ekonomin.

Den kan vara tidskrävande och ta mycket krafter speciellt i jätteskolor med 80 lärare, men dü gäller det att delegera och skapa mÜtesplatser i ännu hÜgre grad, konstaterar Salo. – Men med tanke pü hüllbar utveckling är det bäst om rektorn och lärarna tillsammans kan diskutera och reflektera, kommunicera och skapa tillsammans. Och

DET Ă„R ALDRIG FĂ–R SENT. SKAFFA DIG ETT YRKE.

skolorna när han fick ta del av datamaterial om rektorns arbete i Pisa 2009-undersÜkningen.

Materialet visade nämligen att finländska rektorer observerar lärarjobbet i klassrummen betydligt mindre än kolleger i andra länder. Därmed har de inte fÜrstahandskunskap om vad som pügür i klassrummen.

Ocksü en jämfÜrelse som OECD sammanställt 2012 talade sitt tydliga sprük: I Finland observerade nio procent av rektorerna undervisningen i klassrummen regelbundet, i jämfÜrelse med 38 procent i Sverige och 50 procent i medeltal fÜr OECD-länderna. – Vüra rektorer har ett väldigt stort fÜrtroende fÜr sina lärare och lüter dem autonomt skÜta jobbet, konstaterar Salo. – Ändü skulle det vara viktigt fÜr rektorerna och skolan i sin helhet om man kunde klä lärarnas arbete i klassrummen i ord.

■■Petri Salo fÜljde med 40 lärare i en yrkesläroanstalt under tre ür. Sedan fyra ür är han professor i vuxenpedagogik vid Åbo Akademi och under tvü ürs tid har han regelbundet träffat 12 rektorer frün Österbotten i professionella studiecirklar. sü hÜr det fÜrvisso till rektorsrollen att vara nügot av en visionär som ser framüt och styr skolan i en bra riktning.

Övervakar inte Salo blev intresserad av frügan om hur rektorerna styr och ställer i

Enligt Salo har det talats mycket om att lärarna är väldigt ensamma i klassrummen, men rektorerna är ocksü väldigt ensamma i skolorna. – Visst kan de ha informella grupper där de ringer till andra rektorer, men i skolvardagen är rektorn ofta väldigt ensam, kons­ taterar Salo.

Det har visat sig att rektorer som ingür i studiecirklar som Salo drar och som använt sin tid till att mer närvaro inne i klassrummen har varit väldigt nÜjda med det. Samtidigt har exempelvis de ämneslärare som fütt besÜk känt sig bekräftade av �chefen� och diskussionerna für ett helt annat lyft när büda vet vad den andra talar om.

Nina Winquist

ANSĂ–K IDAG

www.prakticum.fi/fbc-ansok

LUCKAN - Nügot fÜr var och en FÖRELÄSNINGAR RIKTADE TILL PERSONAL INOM DAGHEM, SKOLA OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Vill du bli bättre pü att kommunicera? 27.2 kl. 13-16 & 27.3 kl. 15-16.30 (kortkurs i tvüdelar) Arbetar du med barn och unga och funderar pü hur du kan kommunicera tydligare med dem? Vad fÜrmedlar du egentligen i din kommunikation? Hur uppfattas du av barnen, av de unga och av dina kollegor? Vi kommunicerar alla varje dag, men tänker kanske inte sü mycket pü hur vi gÜr det. Under den här kortkursen blandas konkreta och praktiska Üvningar med eftertanke och diskussion. Max deltagare 12. Avgiftsfri. Tove HagstrÜm, FM och grundutbildad psykodramatiker, leder kommunikationsverkstaden.

8.4 kl. 15-16.30 Upplev, diskutera och skapa konst med barn VarfÜr är konst vikigt och hur püverkar den oss? VarfÜr ska vi ha konstundervisning i skolan? Hur kan vi inspirera barn till att uppleva och skapa konst? Med utgüngspunkt i erfarenheter av att titta pü, uppleva och diskutera konst tillsammans med barn i alla üldrar pratar jag om konstens funktion och barnens reaktioner. Jag ger ocksü konkreta tips och pratar om samarbetet mellan skolan och daghemmet och museum och gallerier, Ida-Lina Nyholm konstpedagog pü Pro Artibus leder fÜreläsningen.

$QPlOQLQJ ]XVDQ VRGHUVWURP#OXFNDQ À Vill du skapa en sprükinspirerande vardag pü daghemmet? 18.3 kl. 13 -16 Plats: Luckan, Simonsgatan 8, Helsingfors Kom med pü en introduktionseftermiddag fÜr ett rikt sprükligt arbete pü daghemmet. Under eft- Pris: Avgiftsfritt ermiddagen introduceras olika material fÜr lek med sprüket, idÊer och tips delas ut. Praktiska Üvningar och konkreta rüd für man med sig i ryggsäcken. Max deltagare 15. Johanna Sallinen, FÜlj barnkulturen pü facebook: ansvarig fÜr sprükutvecklande verksamhet pü Folkhälsan, leder inspirationseftermiddagen. Plats: facebook.com/barnkultur Luckan, Simonsgatan 8, Helsingfors

SYDKUSTENS KURSER, FORTBILDNINGAR OCH SEMINARIER VINTERN/VÅREN 2014 En positiv stämning bidrar till en trygg vardag pü eftis Om att Üka gemenskapen och fÜrebygga kränkande beteende mot varandra. FÜreläsare: Utbildningsplanerare Johanna Öhman, Sydkustens landskapsfÜrbund och koordinator fÜr mobbningsfÜrebyggande arbete Stina Forsberg, Folkhälsans fÜrbund ‡ ‡ ‡

10.3, kl. 9-12, Vasa, Arbis 13.3, kl. 9-12, Ă…bo, GillesgĂĽrden 24.3, kl. 9-12, Helsingfors, AnnegĂĽrden

Anmälning och info: ZZZ V\GNXVWHQ ¿ NRQWDNW DQPDOQLQJDU Pris: Avgiftsfritt

22.3. kl. 9-16. Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla Hur bemÜter och bekräftar vi barns känslor fÜr att stärka självkänsla, empati och impulskontroll. Hur ta fram det positiva hos dig själv i samarbete med barnen, fÜräldrarna och kollegerna.

Plats: Arcada, Helsingfors FÜreläsare: Utbildare, mental tränare Maria-Pia Gottberg, Sverige, sakkunnig i familjearbete Pia Rosengürd-Andersson, Folkhälsans fÜrbund

1.4.2014, kl 15-18.30 Barnlitteratur och läsglädje Plats: Åbo Akademi, Fabriksgatan 2, Åbo ArrangÜrer: Sydkustens landskapsfÜrbund och Åbo Akademi.

6HPLQDULHW LQJnU L WHPDVDWVQLQJHQ 9nU.XOWXU ZZZ YDUNXOWXU ¿ FÜreläsare: docent Maria Österlund, Åbo Akademi, skolbibliotekarie Elspeth Randelin, Ytternäs skola, FD Maria LassÊnSeger, Åbo Akademi samt presentation av olika läsfrämjande SURMHNW L 6YHQVN¿QODQG

Anmälning och info: ZZZ V\GNXVWHQ ¿ NRQWDNW DQPDOQLQJDU Pris: 40 ₏

Anmälning och info: ZZZ V\GNXVWHQ ¿ NRQWDNW DQPDOQLQJDU Pris: Avgiftsfritt

Luckan 6LPRQVJDWDQ +HOVLQJIRUV LQIR#OXFNDQ Âż ZZZ OXFNDQ Âż Sydkustens landskapsfĂśrbunds *HRUJVJDWDQ $ +HOVLQJIRUV KHOVLQJIRUV#V\GNXVWHQ Âż ZZZ V\GNXVWHQ Âż

7

8

Hem & skola

Hem & skola

KYRKSLÄTTS GYMNASIUM är gymnasiet som bryr sig, vi erbjuder: hÜgklassig undervisning trygg, tolerant och trivsam skolmiljÜ müngsidig och personlig handledning

Yl[ PHG RVV

+LOCKARGRiNDEN V irkby Lojo 4FN REKTOR ulrica.karell@lohja.fi LOHJA š % POST VERONICA SANDSTROM HEMSIDA WWW PEDA NET VERAJA LOHJA GYMNASIUM

ZZZ JJV À

6IRKBY 'YMNASIUM

VH RVV Sn À OP

Trivsel, Tradition, Trygghet och TillfĂśrsikt Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan iiTammerfors Tammerfors Svenska samskolan

Välkommen!

Välkommen!

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 379 3794 www.samskolan.ďŹ Tfn: 050 4327189

1895-201 1895-2007

Vad ska du bli när du blir stor?

NĂ–JD? www.kimitoon.fi/kog

BĂĽtfĂśrarkurs i samarbete med Aboa Mare

Kronoby gymnasium

FÜrstaklassarna har nu fütt sammanlagt 176 bokpaket som bestür av tio bÜcker var. Läraren i ürskurs 1 har haft mÜjlighet att anhülla om ett bokstipendium frün Lisi Wahls stiftelse fÜr studieunderstÜd.

I varje paket hittas ĂĽtta finlandssvenska bĂścker och tvĂĽ rikssvenska.

BÜckerna är utvalda fÜr att locka nybÜrjarläsaren att ta fÜrsta steget in i bÜckernas värld.

Rekordsumma Lisi Wahls stiftelse fÜr studieunderstÜd har delat ut en rekordsumma üt de lägerskolor som kommer att ordnas i ür. Sammanlagt 143 skolklasser eller grupper har beviljats understÜd och den totala summan fÜr lägerskolstipendierna är Üver 80 000 euro.

De skolor vilkas fÜräldrafÜreningar är medlemmar i FÜrbundet Hem och Skola har haft mÜjlighet att anhülla om bokpaketen och lägerskolstipendier.

â– â– bokpaketet

Unik mÜjlighet att studera hästskÜtsel, smüdjur eller jakt och fiske i samarbete med Axxell Brusaby

Sikta mot stjärnorna!

Läsglädje och lägerskolor Hem och Skola samarbetar med Lisi Wahls stiftelse fÜr studieunderstÜd fÜr att sprida läsglädje och understÜda skolklassers lägerskolor.

tfn 040 126 9377, 040 589 6913 GesterbybĂĽgen 3 www.kyrkslattĆ?gymnasium͘Ä?Žž

�God undervisning.

God stämning.

Goda resultat. �

â– â– i korthet

*<0 1 $ 6, (7

/ g 5. $ 1 35(

6( 1 7( 5$ 5

â&#x20AC;&#x153;en bra skolaâ&#x20AC;?

I bokpaketet fÜr ük 1 ingick: Finlandssvenska bÜcker BrÜderna Pixton och TV:ns hemtrevliga sken (Malin Kivelä) Irene och sedelsugen (Malin Klingenberg) Nagu-Nalle, min amour (Henrika Andersson) Det vidunderliga ägget (Christel RÜnns) Jason och arga Agnes (Camilla Mickwitz) Bärtil och glassbilen (Monica VikstrÜm-Jokela) Vesta-LinnÊa i münskenet (Tove Appelgren) Hatten frün Katalonien (Anna Gullichsen) BÜcker frün Sverige Hjälp! Jag hittar ett fusk (Lätt att läsa-serien) (Jo Salmson) Cykelmysteriet (Martin Widmark)

â&#x2013; â&#x2013; i korthet

FÜrbundets ürsmÜte hülls i Helsingfors FÜrbundet Hem och Skola har ürsmÜte lÜrdagen den 12 april kl. 11.30 i Handelsgillets kabinett i Helsingfors. Adressen är Kaserngatan 23 A 12.

Under mĂśtet behandlas ett fĂśrslag till stadgeändring om att fĂśrbundets verksamhet ocksĂĽ skall omfatta fĂśräldrafĂśreningar vid daghem och fĂśrskola. Ă&#x2026;rsmĂśtet väl-

jer ocksü ny fÜrbundsordfÜrande som efterträder Corinna Tammenmaa.

Efter ürsmÜtet, cirka kl.13, presenterar doktoranden Cilla Nyman resultaten av FÜräldrabarometern 2013. Hon har analyserat de resultat som samlades in under hÜsten 2013 om hur fÜräldrar ser pü skolan, samarbetet mellan hemmet och skolan och sin roll

som fostrare. Det är fÜrsta güngen en südan undersÜkning utfÜrts i de svensksprükiga skolorna i Finland. Alla intresserade är välkomna att närvara. Anmäl dig

gärna pü fÜrhand per e-post till

hemochskola@hemochskola.fi.

PĂĽ www.hemochskola.fi/ arsmote_2014 finns mera infor mation och handlingarna fĂśr

ĂĽrsmĂśtet.

WWW.BRG.EDU.HEL.FI

SAMSKOLA

BRĂ&#x201E;NDĂ&#x2013; GYMNASIUM allmän linje nummer 0451 idrottslinje 0451-800 ansĂśknings-

BJĂ&#x2013;RNEBORGS SVENSKA ZZZ EMVV IL

Hos oss hittar du bl.a.

Trivsel och trygghet SmĂĽ grupper och STORA mĂśjligheter Samarbete nationellt och internationellt Kombination med studier i Satakunta Sports Academy

BORGĂ&#x2026; GYMNASIUM

- en skola fĂśr din framtid

â&#x20AC;˘ mĂĽngsidigt kursutbud Â&#x2021; Ă&#x20AC;H[LEOD VWXGLHSURJUDP â&#x20AC;˘ utmärkta studentresultat â&#x20AC;˘ välfungerande handledning â&#x20AC;˘ trivsam, traditionsrik miljĂś â&#x20AC;˘ aktiv elevkĂĽrs- och tutorverksamhet Â&#x2021; GLSORPNXUVHU L PRGHUVPnO ELOGNRQVW RFK J\PQDVWLN 7IQ Â&#x2021; ERUJD J\PQDVLXP#SRUYRR IL

KOTKA SVENSKA SAMSKOLA

ď&#x201A;ˇ IDROTTSLINJE med SĂśdra Kymmenedalens Idrottsakademi ď&#x201A;ˇ gymnasiekurser och yrkesstudier via nätverken GNET och GYNSAM tel. 05-219 0800 www.kotkasamskola.com

Ekenäs gymnasium

- gymnasiet där du kan fÜrverkliga dina drÜmmar UtÜver det ordinära kan vi erbjuda - brett kursutbud, bl.a. finska pü tre nivüer - internationella projekt och kurser - samarbete med Raseborgs Idrottsakademi www.edu.raseborg.fi/ekenasgymnasium

AnsĂśkningskod i GEA: 0750

VĂ&#x201E;LKOMMEN till BSS!

Kontakt: Otavankatu 16, 28100 BjĂśrneborg, tfn. 02-6348800, epost: bss@bjss.fi

Intresserad Intresseradav av gymnasiestudier? gymnasiestudier? ...av med tvĂĽ tvĂĽsprĂĽk? sprĂĽk? ...aven en framtid framtid med

Välkommen stifta bekantskap gymnasiestudier vid Välkommen attatt stifta bekantskap med med gymnasiestudier vid Svenska Svenska Privatskolan i Uleüborg.

Vi kan erbjuda bl.a. nya, Privatskolan i Uleüborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna moderna undervisningsutrymmen staden och smü underundervisningsutrymmen mitt i staden mitt och i smü undervisningsgrupper visningsgrupper med god atmosfär. med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ fÜr dig som bra mÜjligt alternativ fÜrstÜd dig fÜr som är toppidrotärIdrottsakademin toppidrottare. Detärärettäven att fü boende och resor tare.

Det är även mÜjligt att fü stÜd fÜr boende och resor melmellan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller lan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare rektor om Du vill besÜka skolan! eller rektor om Du vill besÜka skolan!

AnsÜkningar främst via den gemensamma ansÜkan till SPSU.

epost: erland.slotte@kronoby.ďŹ

AnsÜkningar främst via den gemensamma ansÜkan till SPSU. AnsÜkningstid

AnsĂśkningstid 28.2-18.3.2011

hemsida: www.kronoby.ďŹ /gymnasiet

Studiehandledare Eva Ă&#x2026;strĂśm 040 - 8206016

Flyglinje | Jakt och Natur | Musikperiod | Projekt (Polen, Afrika) Studieperioder i andra skolor

GX KHO IL Z Z Z ODUNDQ H6WRUP\UYĂ&#x192;JHQ

+HOVLQJIRUV

Rektor Sampo Backman 044 - 5488260

040 - 8206016 studiehandledare Eva Ă&#x2026;strĂśm 044 - 5488260 rektorSepänkatu Anders Wentin â&#x20AC;˘ Svenska Privatskolan i UleĂĽborg, 7, 90100 UleĂĽborg â&#x20AC;˘ www.spsu.fi â&#x20AC;˘ Svenska Privatskolan i UleĂĽborg, Sepänkatu 7, 90100 UleĂĽborg â&#x20AC;˘ www.spsu.fi

9

10 Hem & skola ■■reportage

Läsnatt i skolan

Biblioteket är en populär sovplats. På snart sagt varje ledig millimeter mellan soffor och bokhyllor finns madrasser, sovsäckar och täcken och här ligger elever och föräldrar och läser och läser. Det är dags för den årliga läsnatten i Ytternäs skola.

Läsnatten i Ytternäs skola i Mariehamn har med åren blivit en tradition som inte kan rubbas. Hem och Skolaföreningen arrangerar kvällen påhejade och inspirerade av skolans energiska bibliotekarie Elspeth Randelin.

Deltagarna checkar in på fredagskvällen som på ett hotell och två alternativ finns – att delta i kvällsprogrammet och återvända hem eller att stanna hela kvällen och natten i skolan. Det visar sig att det är nästan fifty–fifty – 117 har checkat in för natten, 102 går hem efter några timmar. De som stannar över natten har med sig täcken och liggunderlag av olika slag och söker sig en tänkbar sovplats. Klassrummen är stängda. Det är golven i gymnastiksalen, korridorerna eller det stora biblio­teket, som vuxit ut i en rasthall, som gäller.

Har väntat och längtat Tilde Sandell, elev i ettan, har väntat och längtat efter sin första läsnatt och för henne var det självklart att stanna i skolan över natten.

– Jag tänker vara uppe och läsa hela natten, jag har ficklampa med. Det är spännande att vara i skolan när det är alldeles mörkt, säger hon.

Tildes mamma Carolina Sandell har lagt ut sin madrass intill boklådorna med stora bilderböcker. Hon säger som många andra deltagande föräldrar.

– Jag sover säkert betydligt bättre hemma men ställer upp för barnets skull. Det här är ett jättebra evenemang. Alla sätt som uppmuntrar barnen att läsa mera är bra.

I ett hörn av biblioteket ligger kompisarna Sara Jakobsson och Vera Hällefors på madrasser intill varandra. De går i trean och tycker att läsnatten är både rolig och spännande. Lite småkusligt är det om man måste tassa upp mitt i natten för att gå på toaletten, men det gör det hela ännu mer speciellt. Och om man behöver tröst i mörkret sitter bibliotekarien Elspeth Randelin uppe he-

la natten intill den öppna spisen där en fuskbraska brinner.

Saras pappa Stefan Jakobsson ligger på en tjock uppblåsbar madrass och tar igen sig efter en veckas hårt arbete.

– Tidigare år har jag sovit på en dragig plats i gymnastiksalen. Jag hoppas att den här är bättre. Det är ingen drömnatt för mig, det är bekvämare att sova hemma, men dottern vill absolut vara med och då ställer jag upp, säger han.

Underbart ljud I början av kvällen är det möjligen något mer spring och hopp än läsning som gäller. Neppe Pettersson berättar sagor för en grupp i taget och det bjuds på högläsning i klassrummen.

– Efter kvällsteet lugnar det ner sig och klockan 22 släcker vi lamporna. Då sänker sig friden över skolan och man hör det ljuvliga prasslandet av boksidor som vänds och ser ficklampor lysa i mörkret, säger Elspeth Randelin.

En av papporna, Edvard Johansson, ser en annan fördel med läsnatten.

– Det är roligt att träffa andra föräldrar under otvungna former.

Det bidrar till en bra gemenskap kring skolan.

På lördagsmorgonen serverades frukost i skolan och senast klockan nio gick alla hem – kanske för att sova lite till i egna sängar.

Löper bra Hem och Skolaföreningens ordförande Henrik Löthman säger att arrangemangen kring läsnatten löper bekymmersfritt. Ordinarie skolpersonal sköter den städning som behövs och för­eningens styrelse ser till att kvällste och frukost dukas fram och att villiga högläsare engageras.

– Maten är en kostnad men vi har lyckats få en del sponsorer.

Ett läsår utan en läsnatt är numera otänkbart. Det är ett evenemang som eleverna pratar om och längtar efter, säger han.

Helena Forsgård, text Robert Jansson, foto

■■Klockan 22 släcktes lamporna i skolan. Då fick man göra som Tilde Sandell – fortsätta läsa i skenet av sin ficklampa.

■■Kompisarna Sara Jakobsson till vänster och Vera Hällefors, som går i trean, hade hittat en mysig sovplats mellan två hyllor i biblioteket.

Saras pappa Stefan ställde upp och sov i skolan under läsnatten.

■■De här eleverna i femman inledde läsnatten med ”soffläsning”. Från vänster Brooke Johansson, Ruben Jansson, Engla Måtts, Jeremias Haldin och Elsa Andersson.

”Jag tänker vara uppe och läsa hela natten, jag har ficklampa med. Det är spännande att vara i skolan när det är alldeles mörkt.”

12 Hem & skola

Hem & skola

â&#x2013; â&#x2013; i korthet

â&#x2013; â&#x2013; intervju

Vad behĂśver vi veta i framtiden?

Med jämna mellanrum gür debatten om skolämnen het.

Vad behÜver vi veta och behärska i framtiden?

Ç Ç Ç Í&#x2DC;ĹŹĆ&#x152;Ä&#x17E;Ä&#x161;ĆľÍ&#x2DC;ĨĹ?

Blir efter Att mangla nytänkande genom utbildningssystemets maskineri kan ta flera ür. Den tekniska utvecklingen är snabbare än sü.

Kommer vi obĂśnhĂśrligen alltid pĂĽ efterkälken inom pedagogiken? â&#x20AC;&#x201C; Visst kommer vi pĂĽ sladden här. Vi vill inte avstĂĽ frĂĽn sĂĽdana färdigheter som tidigare tjänat oss, sĂĽ som huvudräkning, skĂśnskrivning, latin osv. Men nog vore det bra att dĂĽ och dĂĽ frĂĽga sig vilka fĂśrmĂĽgor, färdigheter och kunskaper vi mĂśjligen behĂśver ĂĽr 2100, och pĂĽ basis av svaren grunna Ăśver vilka ĂĽtgärder som borde vidtas. Framtiden är längre fram än bara ĂĽr 2020!

â&#x2013; â&#x2013; Nytänk pĂĽ tapeten. Vad behĂśver vi kunna om hundra ĂĽr? undrar Esko Valtaoja.â&#x20AC;&#x201A; Foto: ursa

â&#x20AC;?FĂśrr gick stĂśrsta delen av undervisningen ĂĽt till att ĂśverfĂśra kunskap frĂĽn magisterns skalle till elevens.â&#x20AC;?

Uno Cygnaeus (1810â&#x20AC;&#x201C;1888), kallad finska folkskolans fader, fĂśrordade allmänbildande och praktiska ämnen som skulle stimulera ele­vernas psykiska och fysiska utveckling. Skolan skulle nĂĽ bĂĽde flickor och pojkar oberoende av samhällsklass. Det var ett stort steg frĂĽn tidigare folkundervisning där kyrkans män spred läskunnighet sĂĽ att varje hushĂĽll skulle kunna tyda kyrkans texter.

Handlar utbildningen och dess utmaningar egentligen om vart vi ideologiskt och samhälleligt vill styra medborgarna? â&#x20AC;&#x201C; Framtiden beror inte pĂĽ mängden lektionstid eller obligatorisk svenska eller religionsundervis-

ning, utan pü helt andra saker. En hurdan värld vill vi ha? Dresserar vi vüra barn till tigrinnans stridande karriärungar eller till godhjärtade samhällsorienterade dalailamor?

Valtaoja vill inte tala om skolämnen, eftersom man lätt fokuserar pĂĽ formaliteter och gnabb mellan lärargrupper. Han vill fokusera pĂĽ de stora sammanhangen, synteserna, att fĂśrstĂĽ och älska världen â&#x20AC;&#x201C; det som fĂśrr kallades vishet. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr att skapa en bättre värld ĂĽt sig och sina medmänniskor mĂĽste man känna världen. Och fĂśr det krävs inte nĂśdvändigtvis tre främmande sprĂĽk, oändlig krigshistoria, stjärnornas livsbanor, notation eller matematiska kedjebrĂĽk.

Ingen av oss kan minnas mer än en obetydlig del av allt vi en gĂĽng läst i skolan. â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x201E;r det mĂśjligt att tänka sig att vi inom undervisningen frĂĽn fĂśrsta bĂśrjan kunde nĂśja oss med mindre gemensamt pluggande?

Skolans uppgift är enligt min mening inte att lära basfärdigheter, nügot ansvar bÜr ocksü fÜräldrarna ha.

Betty Marschan

019 222 6025, info@vnf.fi, www.vnf.fi

FĂ&#x2013;RBERED DIG FĂ&#x2013;R VIDARE STUDIER DrĂśmmer du om att jobba inom turistbranschen eller teatervärlden? Kanske du vill ta reda pĂĽ hur en framtid som fotograf eller designer, inom olika omrĂĽden skulle vara?

Har du planer pü att studera natur- eller rättsvetenskap?

Respekt är ett normkritiskt utbildningsmaterial fÜr ungdomar.

av Pipsa Lonka efter brĂśderna Grimm

PĂĽ VNF kan du under ett ĂĽr fĂśrbereda dig fĂśr fortsatta studier och arbetsliv. Hos oss kan du studera olika former av KONST OCH DESIGN samt SPRĂ&#x2026;K OCH VETENSKAPLIGA Ă&#x201E;MNEN. PĂĽ vĂĽr TIONDE KLASS har du mĂśjlighet att hĂśja dina vitsord pĂĽ avgĂĽngsbetyget!

VNF hittar du i Karis, Raseborg, endast 1 km frün järnvägsstationen. Skolans internat ligger precis intill skolan.

DIREKTANSĂ&#x2013;KAN 9.6 och 4.8.2014. Läs mer pĂĽ vĂĽr hemsida www.vnf.fi!

Askungen â&#x20AC;&#x201C; aska och fjädrar är en berättelse om flickan som inte fĂśrlorar tron pĂĽ det goda. En berĂśrande, poetisk och samtidigt rolig saga.

MWI

2014

â&#x20AC;&#x201C; I dag finns all världens kunskap bakom nĂĽgra tangentklick. VĂĽr utmaning ligger inte längre i att fĂśrvärva eller att minnas fakta, utan att sĂĽlla, urskilja sakuppgifter frĂĽn nonsens. FĂśr det behĂśver vi närmast ett kritiskt tänkande.

Esko Valtaoja är professor i astronomi vid Ă&#x2026;bo universitet.

Han är en populär fĂśredragshĂĽllare och skicklig i att Ăśversätta komplexa vetenskapliga sanningar till vettig och nyttig varmans kunskap. Ă&#x201E;nnu fĂśr drygt 200 ĂĽr sedan undervisades i Finland ett fĂĽtal individer i ett fĂĽtal skolor närmast ämnen som skulle gagna ett mĂśjligt framtida prästämbete. Kyrkan och prästerna Ăśvervakade utbildningen, sprĂĽket var svenska och skolämnena räkning, skrivning, latin och teologi, ibland sĂĽng.

Men nya vindar blĂĽste frĂĽn Europa. Humanism, folkbildning, didaktik kom pĂĽ tapeten. Encyklopedisk inlärningsteknik ersattes smĂĽningom av observationer och insikt. Och skolämnena blev smĂĽningom allt fler; historia, naturvetenskaper, moderna sprĂĽk. Gymnastik, handarbete, teckning. Samhällslära, hälsokunskap, livsĂĽskĂĽdning. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrr gick stĂśrsta delen av undervisningen ĂĽt till att ĂśverfĂśra kunskap frĂĽn magisterns skalle till elevens, eftersom det var det enda alternativet fĂśr nedladdning och datalagring. Allmänbildningen fĂśrvarades mellan Ăśronen. Men världen ser helt annorlunda ut i dag. Om vi tolkar allmänbildning som innehav av en rimlig mängd baskunskap om det mesta som är värt att veta, är allmänbildning inte längre ett realistiskt mĂĽl.

VĂ&#x201E;STRA NYLANDS FOLKHĂ&#x2013;GSKOLA

Respekt â&#x20AC;&#x201C; fĂśr stĂśrre fĂśrstĂĽelse Materialet bestĂĽr av en metodbank samt tidningsartiklar, kortfilmer, musik och annat som kan fungera som diskussionsunderlag. MĂĽlgruppen är ungdomar (13â&#x20AC;&#x201C;29 ĂĽr), men genom att anpassa Ăśvningarna och diskussionsunderlagen kan metoden användas av nästan vilken ĂĽldersgrupp som helst.

Materialet erbjuder metoder ĂĽt lärare och ungdomsarbetare som vill ta upp frĂĽgor kring diskriminering och fĂśrdomar. Det är kategoriserat enligt diskriminationsgrunderna kĂśn, sexuell läggning, ĂĽlder, ursprung, sprĂĽk, religion, Ăśvertygelse, ĂĽsikt, hälsa och handikapp. Ă&#x2013;kad kunskap om och främjande av mänskliga rättigheter och demokrati är ett genomgĂĽende tema.

Att Respekt-materialet är normkritiskt innebär att det inte fokuserar pü dem som uppfattas som avvikande i ett sammanhang, utan att man i stället synar de normer som gÜr att vissa personer uppfattas som avvikande.

Respekt koordineras av Ung info och erbjuds som ett utbildningspaket till skolor frĂĽn och med hĂśsten.

13

PREMIĂ&#x201E;R

14.3 PĂ&#x2026; STORA SCENEN

Martin Wegelius-institutets sommarkurser

spelas till 21.5.2014.

Regi: Agneta Lindroos I rollerna: Johan Aspelin, Jonas Bergqvist, Joel Forsbacka, Carla Fri, Tuuli Heinonen, Josefin Karlsson, Susanne Marins, Carola SarĂŠn, Elin Smedlund och Isabell StrĂśm

â&#x2013; â&#x2013; kontakt

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Utbildningsplaneraren Georg Boldt svarar pĂĽ frĂĽgor kring materialet pĂĽ georg.boldt@luckan.fi eller 040 165 9601.

Du kan ocksĂĽ gĂĽ in pĂĽ webbadressen respekt.luckan.fi

SandĂśgatan 7, 06-3209330 Ăśppen mĂĽ-lĂś kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

LUCKAN - NĂĽgot fĂśr var och en FORTBILDNING FĂ&#x2013;R PERSONAL INOM UNGDOMSSEKTORN Ă&#x201E;TSTĂ&#x2013;RNINGAR OCH FĂ&#x2013;RĂ&#x201E;LDRASKAP 6RÂżD 7RUYDOGV EHUlWWDU RP lWVW|UQLQJDU RFK KHQQHV GRWWHUV LQVMXNQDQGH 5DVPXV ,VRPDD GHOWDU VRP H[SHUW Ă&#x2026;bo: 18.3, kl 18.30 1RYLD 1XQQHJDWDQ $QPlO GLJ VHQDVW PnQGDJ SHU HSRVW DER#XQJLQIR Âż BorgĂĽ: 0DUV )|U PHUD LQIRUPDWLRQ NRQWDNWD 8QJ,QIRV LQIRUPDW|U SHU HSRVW ERUJD#XQJLQIR Âż Kyrkslätt: 11.3, kl 18.30 L VDPDUEHWH PHG +HP RFK 6NROD VDPW .\UNVOlWW NRPPXQ .RQWDNWD 8QJ,QIRV LQIRUPDW|U SHU HSRVW N\UNVODWW#XQJLQIR Âż

ATT NĂ&#x2026; OCH INKLUDERA UNDERREPRESENTERADE MĂ&#x2026;LGRUPPER (Q HIWHUPLGGDJVZRUNVKRS I|U DOOD VRP YLOO LQVSLUHUDV RFK VH |YHU VLQ HJHQ YHUNVDPKHWV MlPVWlOOGKHW RFK WLOOJlQJOLJKHW &URVVLQJ %RDUGHUV lU HQ VWLIWHOVH VRP MREEDU JHQRP SUDNWLVND PHWRGHU I|U DWW J|UD RUJDQLVDWLRQHU PHU LQNOXGHUDQGH Helsingfors: 27.3 kl. 13-16 * *HRUJVJDWDQ $QPlOQLQJDU SHU HSRVW WLOO LQIR#GXD Âż HYHQHPDQJHW NRVWDU (XUR LQNOXVLYH NDIIHVHUYHULQJ

ETT KOMPLICERAT FĂ&#x2013;RHĂ&#x2026;LLANDE TILL MAT )DPLOMH RFK SV\NRWHUDSHXWHQ /DLOD (NVWU|P WDODU RP KXU lWVW|UQLQJDU lYHQ GUDEEDU GH DQK|ULJD RFK IDPLOMHQV UROO L YnUGHQ 5HEHFND +lJHUW VRP OLGLW DY HQ lWVW|UQLQJ EHUlWWDU RP HJQD HUIDUHQKHWHU DY DWW KD GUDEEDWV RFK YlJHQ WLOO WLOOIULVNQDQGH Helsingfors: 11.3, kl. 17-19 /XFNDQ 6LPRQVJDWDQ $QPlODQ VHQDVW KHOVLQJIRUV#XQJLQIR Âż Raseborg: 7.3 kl. 16-17 8QJGRPVJnUGHQ L 3RMR 3RMRYlJHQ )|U PHUD LQIR UDVHERUJ#XQJLQIR Âż HUR STĂ&#x2013;DER MAN UNGA MED STRESS? &KULVWRSK 7UHLHU I|UHOlVHU RP V\PSWRP Sn VWUHVV VWUHVVKDQWHULQJ VDPW KXU YX[QD NDQ LGHQWLÂżHUD RFK VW|GD XQJD VRP NlQQHU VWUHVV HOOHU XWEUlQGKHW Helsingfors: 9.4 kl. 16-18 * *HRUJVJDWDQ $QPlO GLJ SHU HSRVW KHOVLQJIRUV#XQJLQIR Âż

:HEEDGUHVVHU XQJLQIR Âż IUDJD Âż UHVSHNW OXFNDQ Âż OXFNDQ Âż

POJKAR OCH MASKULINITETSNORMER â&#x20AC;&#x201C; GRUPPENS BETYDELSE 9LONHW lU GH YX[QDV DQVYDU QlU QRUPHU EODQG XQJD PlQ WDU VLJ XWWU\FN JHQRP YnOG GLVNULPLQHULQJ RFK XWnWDJHUDQGH EHWHHQGH" /HR 5D]]DN /HQD %HUJ RFK +DUU\ /XQDEED Helsingfors 22.4 kl. 13-17 * *HRUJVJDWDQ $QPlOQLQJDU SHU HSRVW WLOO LQIR# GXD Âż HYHQHPDQJHW NRVWDU (XUR LQNOXVLYH NDIIHVHUYHULQJ

14 Hem & skola

Hem & skola

15

■■intervju

■■intervju

Han tog teknologin in i klassen Det bästa med att vara rektor är att åstadkomma något.

Du kan verka för gynnsamma undervisnings­möjligheter, säger Lars Varstala. Efter ett långt arbetsliv som lärare, rektor och nu senast 33 år som rektor för gymnasiet i Petalax går han i pension.

Med Varstala som rektor förändrades undervisningen i Gymnasiet i Petalax. I dag är gymnasiet en föregångare när det gäller användningen av teknologi i undervisningen. Med en bakgrund som historielärare hade Varstala också idéer om framtiden, och skapade ett helt nytt sätt att använda datorn i skolan.

– Det började redan när jag var rektor i Virkby. Där skapade vi den första datasalen i början av 1980talet.

När han kom till Petalax som rektor visste han att årskurserna i kommunerna småningom skulle bli mindre och övergången till gymnasiet i Petalax var inte stor. Hans idé var enkel: Gymnasiet måste bli så bra att det intresserar.

– Jag tyckte att landsbygdsungdomarna måste ges utbildning.

De är en intellektuell resurs som inte får lämnas åt sidan.

Arbetsdryga år

■■Det finns en flow i kollegiet som nya rektorn Margareta Bast-Gullberg uppskattar. vivian johansson

Nya jobbet en fullträff Lärarna i gymnasiet i Petalax fortbildar pedagoger, både i Finland och i Sverige.

– Till exempel kommer två grupper från Pedagogiska fakulteten hit i mars för att se hur vi använder teknologi i undervisningen.

Den första november kom Margareta Bast-Gullberg till gymnasiet i Petalax som ny rektor.

– Jag började med att jobba parallellt med gamla rektorn Lars Varstala och det är jag tacksam för att jag fick göra, säger hon.

Att hon sökte sig till gymnasiet i Petalax är ingen slump. För knappt tio år sedan jobbade hon här som lärare och kände därför till en del om gymnasiet och kollegorna.

– Gymnasiet i Petalax har länge gått i bräschen. Jag visste att det fanns flow i kollegiet.

Det som gör Petalax-gymnasiet så speciellt är satsningen på teknologi i undervisningen.

– Gymnasiet har länge satsat på undervisningsteknologi. Varstala ansåg att man måste få in datorn

som pedagogiskt verktyg i gymnasiet. Han fick också kollegiet att satsa.

Gymnasiet har ingen datasal men förser alla elever med en egen dator när de börjar, som de sedan returnerar när de lämnar gymnasiet.

Datorerna används på lektionerna och till och med prov skrivs på datorn.

I klassen används smartboardtavlor. Lärarna har själva utvecklat och producerat elektroniskt material för undervisningen.

Gymnasiet utvecklar nu ett elektroniskt lektionsbibliotek. Via det kommer eleverna ha tillgång till lektioner de missat eller vill repetera.

Projektresor Bast-Gullberg kommer att fortsätta med satsningen på teknologi i undervisningen. Hon uppskattar också satsningen på projektresorna, som förra rektorn införde.

– Projektresorna innebär att alla studerande åker på åtminstone en längre resa per läsår. Det här läsåret ordnas resor till Grekland,

”Jag tycker också att ungdomarna på landsbygden ska ges samma möjlighet som i stan.”

Island, Polen, Tyskland, Frankrike och så vidare.

Innan eleverna åker på sin resa väljer de olika teman, där de lär sig om resmålet ur olika perspektiv.

– Till exempel inför resan till Island var ett tema nordiska språk.

Som ny rektor vill Bast-Gullberg inte ändra på mycket i de redan inarbetade rutinerna i skolan.

– Men det kan finnas nya saker att ta in, som ”de äldstes dans”.

Den nyheten introducerades i februari. Hon tycker det ska bli trevligt att tvåorna får lite uppmärksamhet när de blir äldst i skolan efter att abiturienterna har haft sin ”penkis”.

– Jag tycker också att ungdo-

marna på landsbygden ska ges samma möjlighet som i stan.

Hur är arbetet som rektor annor­ lunda än läraryrket?

– Det är intressant. Som lärare har du ansvar för den egna kursen och planerar nästa lektion, nästa dag och nästa vecka. Som rektor behöver du större framförhållning och planerar nästa termin och läsår. Som lärare är du en i ledet, men som rektor får du styra kollegiet.

Den största överraskningen, eller utmaningen, som hon hittills stött på är att sätta sig in i gymnasiets ekonomi, eftersom rektorn är ansvarig för att få budgeten att gå ihop.

– Men jag har stort stöd i vicerektorn och sekreteraren. Det känns som att jag har fått full pott.

– Det är härligt för mig att få börja jobba i en välfungerande organisation. Vi har toppenpedagoger. Det är optimalt.

Hur länge tror du att du jobbar som rektor här?

– Länge, hur länge får tiden utvisa. Jag trivs bra.

Vivian Johansson

■■profil Margareta Bast-Gullberg Född 1968 i Pedersöre.

Bor i Vasa med maken Tom och barnen, 6 och 13 år.

Grundutbildning: Teologie licentiat, ämneslärare i religion, filosofi, psykologi och hälsokunskap vid Åbo akademi i Åbo.

Arbetserfarenhet: Har jobbat 15 år med att undervisa inom grundläggande utbildningen och i gymnasiet i Tammerfors, Helsingfors och i Österbotten, bland annat i gymnasiet i Petalax. Jobbat senast på Åbo Akademi med lärarfortbildning på Centret för livslångt lärande. Ny rektor i gymnasiet i Petalax från och med november 2013.

Fritidsintressen: Motionerar, läser skönlitteratur, är med i barnens hobby, bland annat hjälptränare i friidrott där sonen deltar. Har sommarstuga i Nagu.

Teori eller praktik? Både och. Jag är glad att vi har en forskningsförankrad lärarutbildning i Finland.

Jag brukar säga att det finns inget så praktiskt som en god teori.

Arbetet med att bygga upp undervisningsteknologin i skolan tog tid.

– På 1990-talet började vi testa smått och vid sekelskiftet satte vi i gång på fullt allvar.

Eleverna fick varsin dator, i klassrummen installerades interaktiva tavlor. Några digitala läromedel fanns inte, så det skapade lärarna själva.

■■profil Lars Varstala Född i Vasa, 1950.

Bor i Malax med frun Gun, två vuxna barn Pia och Kim och barnbarn.

Grundutbildning: Filosofiemagister i allmän och nordisk historia, filosofi, sociologi och nationalekonomi vid Åbo akademi i Åbo.

Arbetserfarenhet: Timlärare sedan 1973 i olika skolor, didaktiklärare på Pedagogiska fakulteten, skoldirektör på Åland, lärare i Övningskolan, rektor i Virkby, med mera. Rektor i Gymnasiet i Petalax i 33,5 år.

Fritidsintressen: Sommarstugan, segling, dans, litteratur, resor och motion.

Teori eller praktik? En kombination. Det ska vara en bra mix så att man ser det vettiga i teorin.

■■Lars Varstala har utvecklat det digitala klassrummet i Gymnasiet i Petalax.

– Det var otroligt arbetsdrygt och tog 5–6 år att genomföra.

Lärarna gick kurser för att lära sig alla program de behövde för att skapa digitala läromedel.

– Jag hade tur. En del lärare blev entusiastiska och det ledde till att också de mindre intresserade var med.

I dag görs i princip allt på dator, inlämningsuppgifter, prov och lärarna har till och med skapat digi-

tala lektioner.

– Jag blygs inte att säga att vi är ledande i Finland, oberoende språk.

I Sverige finns inte heller något motsvarande.

Den andra idén som Varstala genomförde handlar om att lära sig mera om omvärlden.

– Projektverksamheten har vi haft sedan 1996 och handlar om att vi varje år har en projektvecka där eleverna får välja 4–5 teman.

Under veckan studerar de ämnet och skriver en rapport, på ungefär 30 sidor som vi trycker upp. I slutet av april far de till den plats de skrivit om och ser hur det verkligen ser ut där.

Tanken är att de unga ska lära sig att se, uppleva och naturligtvis lära sig mera.

Nu är han nöjd att gå i pension och låta de yngre ta över.

– Det känns bra. Jag har gjort

vad jag har kunnat och min era är över. Det jag saknar är det sociala umgänget med kolleger och elever.

Vad har varit roligast i arbetet?

– Det är att utveckla – utan tvekan. Att hitta lösningar på olika problem.

Och tråkigast?

– Det motigaste är att alltid kämpa med bristen på pengar.

Vivian Johansson

Kom på naturlägerskola

Naturskolan Uttern erbjuder upplevelser, äventyr, kunskap och gemenskap på svenska i västra Nyland.

Ta kontakt och hör mer om programmet!

Naturskollärare Emilia Nordling, 045 880 4480, lagerskola@naturochmiljo.fi

www.naturochmiljo.fi

16 Hem & skola

Hem & skola ■■intervju

■■reportage

Skolan kan aktivt hjälpa Samordnade insatser mellan skolpersonal, sjukvård och föräldrar är av största betydelse för att hjälpa barn och ungdomar som lider av tvångstankar och ritualbeteenden i skolan, säger doktor Gail Adams från Chicago.

GRÄSET ÄR MÖRKARE PÅ ANDRA SIDAN

Text: Kaj Korkea-aho Regi: Maria Lundström Dramatisering: Christoffer Mellgren

Urpremiär på Viirus 14.2.2014 Spelperiod på Viirus: 27.2 - 10.4 Biljetter 28/22/18€

PUBLIKSUCCÉN

SKAMLÖST

Av och med Christoffer Strandberg 2, 3 & 9.3 kl.19 på Viirus

Sjötullsgatan 33, 02720 H:fors 09 440 224, viirus.fi

ABIKURSER

ŝ ĞŶŐĞůƐŬĂ͕ Ͳ ŽĐŚ ͲĮŶƐŬĂ Θ ůĊŶŐ ŵĂƚĞŵĂƟŬ ϮͲϭϯͬϲ ϮϬϭϰ DĞĚ ƐƵďǀĞŶƟŽŶĞƌĂĚ ůŽŐŝ för utsocknes enligt vissa villkor!

– Barn med tvångssyndrom, OCD (obsessive-compulsive disorder) kan ha det extremt svårt i skolmiljön. När ett barn med syndromet kämpar i skolan måste vi hjälpa det att fungera bättre. För lärare innebär det att först och främst få kännedom om vad det innebär.

Gail Adams är en av världspionjärerna på OCD-området.

Hennes huvudbudskap är att även skolan och dess personal måste ta på sig en aktiv roll i behandlingen av barn med tvångssyndrom. Eftersom barnen vistas så många timmar per dygn i skolmiljön, går det inte att bara lämna över ansvaret på sjukvård och föräldrar. När det gäller att fastställa om ett barn lider av tvångssyndrom måste också skolpersonalen få insikter i hur denna diagnos kan upptäckas, och hur skolmiljön kan anpassas så att barnen klarar av skolgången.

– Ett barn som till exempel ut­ övar tvångsritualer i samband med skrivandet och repeterar det om och om igen riskerar att inte få uppgiften gjord. Kanske kan han eller hon då få hjälp av en dator eller låta någon annan förmedla det skrivna. Ett alternativ är att tala in svaren på en bandspelare i stället för att skriva ner dem.

Vanligt fenomen

ŚĂŶŐŽƐŽŵŵĂƌƵŶŝ͘Į

Tvångssyndrom drabbar ungefär ett av hundra barn och forskning har påvisat att det är den fjärde mest vanliga psykiatriska diagnosen efter fobier, olika slags missbruk och depression. OCD existerar inom alla kulturer och geografiska områden, yttringarna skiljer sig inte nämnvärt åt.

– Men diagnoser inte ställs i tillräckligt hög utsträckning och är underbehandlade. Det är viktigt att man inte skuldbelägger barn med OCD för att till exem-

17

Vi i klassen stärker klassandan Clara, Rebecka, Roxina och Elias går ut ur treornas klassrum i Kottby lågstadium och funderar febrilt i korridoren.

Hur ser man ut om man ska se skrämd eller förskräckt ut?

Pia Graniittiaho från Barnavårdsföreningen hjälper till.

– Kanske ser man ut så här?

Pia formar munnen till ett runt O och spärrar upp ögonen så mycket det går, så att de blir runda som tefat.

– Joo, just så där! viskar barnen åt varandra så att klasskompisarna som blivit inne med klassläraren Max Svensson inte ska höra.

Så marscherar de in och ställer sig längst framme.

Pia frågar de övriga vilken känsla fyrklövern förmedlar.

Förbryllad tystnad råder.

– Ja, vad är det man kan känna när man ska uppträda för de andra på julfesten, till exempel? försöker Pia beskriva.

– Man kan vara häpen, föreslår någon.

– Nervös?

Förslagen börjar hagla. Kompi-

■■Familjen ska inte delta i tvångsbeteendena, säger Gail Adams.

” Kanske kan han eller hon då få hjälp av en dator eller låta någon annan förmedla det skrivna. ” pel vara olydiga eller inte komma i tid. Bestraffningar är det sämsta sättet att bemöta yttringarna på.

När barn genomgår kognitiv beteendeterapi är det också viktigt att inte föräldrar och syskon deltar i tvångsbeteenden.

När till exempel ett barn är rädd för smittor och säger till sin mamma att jeansen måste tvättas minst fem gånger innan han eller hon kan använda dem, ska mam-

Affärsgåvor ex. skoltröjor, pennor, kepsar m.m. tryckning och brodering

www.preprint.fi

man inte ställa upp på detta bara för att få lugn och ro i huset. När den omgivande familjen ”anpassar” sig till diagnosen förvärras den bara.

Se styrkorna – Människor som bara medicinerar blir vanligtvis inte helt befriade från symptomen, endast delvis, men tillsammans med kognitiv beteendeterapi får man bättre resultat.

Gail Adams budskap är att barn vill vara framgångsrika och glada i skolan, och att vi måste hjälpa dem att få vara det.

Det finns inga givna svar på vad som framkallar tvångssyndrom hos en individ, men däremot är det fastlagt att biologiska, genetiska, kognitiva och miljöfaktorer samverkar vid en given tidpunkt hos en specifik individ.

Att ha ett barn med tvångssyndrom kan vara extremt påfrestande för alla familjemedlemmar.

– Tvångsproblematik i form av OCD kan inte ”botas” som till exempel en vanlig infektion, men däremot kontrolleras. Men det finns så mycket liv och hopp bortom diagnosen och det är viktigt att alltid leta efter detta! Kom ihåg att aldrig identifiera en person med diagnosen. Varje människa är unik och först och främst människa med tvångssyndrom, inte en ”OCD-person”. Diagnosen är underordnad människan som har den, inte tvärtom. Arbeta på talanger och styrkor.

Annika Miezis

■■Vi i klassen Vi i klassen är ett finlandsvenskt projekt med målet att stärka ele­ vers och lärares välmående i klassen.

Det omfattar tre delar: Skräddarsydd verksamhet i klassen, Friendsprogrammet och Temalektioner kring att minska våld och aggressivt beteende.

Inom projektet erbjuder Barnavårdsföreningen nyländska skolor kostnadsfritt stöd.

Föreningen genomför projektet 2012–2016 med hjälp av RAYstöd och Päivikki ja Sakari Sohlbergin säätiö och det sker i samarbete med Hem och skola, Folkhälsan och Stationens barn r.f.

Läs mer på www. bvif.fi

nästa grupp går ut. Den får försöka visa hur man ser ut när man är lycklig.

Ny gemenskap I Kottby lågstadium har man denna höst tio haft Vi i klassen-lektioner för att bland annat stärka klassandan.

Det är nämligen så att några elever har gått förskolan och de två första lågstadieklasserna i Kottby tillsammans och känner varandra bra, medan de övriga har gått de lägre klasserna i Arabia­stranden.

På trean slås de två klasserna samman till en nya klass, och då kan det vara bra att satsa det där lilla extra på det här med gemenskap och sociala färdigheter.

Lekarna är många och olika.

Gräddtårta – eller glass? sarna föreslår förvånad, nyfiken, glad, stressad … och till slut träffar de rätt: Rädd!

– Just det, mitt i prick!

Alla skrattar. Clara, Rebecka, Roxina och Elias sätter sig. Och

Nu går läraren Max till ena ändan av klassen medan Pia går till den andra. Den som vill ha glass ska gå till Max och den som gillar gräddtårta ska gå till Pia. Eleverna fnissar, en gosse har svårt att välja och blir stående mitt

emellan en lång stund. Till slut besluter han sig för glass, trots att han också gillar tårta.

Sedan får alla eleverna ta ett vykort och tillsammans skapa en berättelse utgående från bilderna.

Det blir en egenartad, skojig berättelse.

Det man sysslar med i åk 3 denna tisdag för nionde gången kallas för ”skräddarsydd verksamhet”.

Det betyder att Barnavårdsföreningen och läraren gemensamt har diskuterat sig fram till ett mål i början av hösten för just de här barnen. Vad behöver just den här gruppen stöd i? Hurudana metoder kan läraren använda sig av?

Hur informerar vi föräldrarna?

– Vi jobbar mycket i åk 3–5, men det blir en del i åk 7–8 också. I åk 6 och åk 9 verkar vi mer sällan, någon gång kan vi ta oss an en tvåa, säger Pia.

Färsk handbok Standarkonceptet, som det nu också finns en pinfärsk handbok som bas för, är tio gånger av olika handplockade övningar som stär-

ker självkänslan och gruppdynamiken.

– Det är en spännande process.

Först brukar eleverna vara avvaktande, men sen alldeles plötsligt händer någonting. Det liksom säger ’klick’.

Föräldrarna involveras genom infobrev och vid behov hålls föräldramöten.

Infobrev till föräldrarna – Vi skickar ett brev till föräldrarna efter varje eller varannan lektion och berättar vad vi har gjort på Vi i klassen-lektionerna.

Det är viktigt att veta att det inte alltid säger ’klick’ – ibland behövs mer än tio gånger.

– Vi talar mycket om känslor, lika/olika, vänskap, att lyssna och visa respekt. Vi har naturligtvis ingen trollstav eller ingen magisk lösning på alla problem men vi hoppas att läraren ska känna sig inspirerad att fortsätta jobba med sin klass, betonar Pia Graniittiaho. Vi i klassen-handboken kan då fungera som inspirationskälla.

Nina Winquist

18 Hem & skola

Hem & skola

19

■■intervju

■■gallup

”Var glad över ditt barn” Föräldrar skall berätta för sina barn hur glada de är över att barnen finns oavsett deras skolframgångar konstaterar Christoph Treier.

■■Nalle Silberstein.

■■Mikael Lindholm.

■■Linnea Lindström.

■■Malin Johansson.

Föreläsaren Christoph Treier ingår nu i Hem och Skolas föreläsarnätverk som Hem och Skola-föreningar i högstadier och gymnasier kan anlita.

Christoph Treier flyttade för ett tjugotal år sedan från Schweiz till Finland och arbetar som idrottspsykologisk rådgivare på landslagsnivå samt med arbetsplatshandledning.

– Då jag flyttade hit visste jag inte till att det fanns föräldraföreningar. I Schweiz finns det skoldirektioner men ingenting som motsvarar Hem och Skola-verksamheten.

När hans egna barn var i skolåldern tog Treier tillfället i akt och blev styrelsemedlem i Sursik skolas Hem och Skola-förening.

– Verksamheten är något som man borde ta modell av i alla länder. Det är en enorm möjlighet och säkert en av hemligheterna bakom den finländska framgången i Pisa-undersökningar, säger han.

■■Amanda Häyry.

Piggare elever med senare start De flesta tonåringar behöver sova kring nio timmar per natt. Många sover ändå för litet, vilket märks följande dag i klassrummet. Sömn-

brist orsakar koncentrationssvårigheter och skapar oro i klassen.

Ljuset från bildskärmar stimu-

In

Ansökningstid 24.2-14.3.2014 , (Haiko) on e v Fordonsm

ekaniker

Kombinationsfordonsförare

eon, (cent Inv ru

m )

r r) onttöör (1å m T n IC lmo +e Artesan: Inredning & design

Husbygg

Kock

Fris ö

are

lerar hjärnan och om man sitter länge vid skärmen på kvällen och spelar eller chattar blir man trött.

Under puberteten förändras sömnbehovet och dygnsrytmen kan påverkas. Även sömnens kvalitet förändras genom att djupsömnens mängd och kvalitet minskar. En senare start på skoldagen kunde ge skolelever en chans sova tillräckligt. Alla är inte av samma åsikt.

Hem & skola frågade skolele­ ver i Borgå och Sibbo vilken tid de önskar att skolan skall börja. Ungdomarna fick också svara på frågan om hur länge de sover på natten och vilken tid de går och lägger sig Nalle Silberstein, Lyceipar-

kens skola i Borgå, klass 7: – Jag tycker att skolan skall börja omkring halv nio så att man får sova litet längre om morgnarna. Själv sover jag 8–9 timmar per natt och lägger mig vid niotiden.

Mikael Lindholm, Lyceiparkens skola i Borgå, klass 7: – Skolan skall börja klockan tio på morgonen för att man skall få ordentlig tid för sömn. Jag sover cirka åtta timmar per natt och somnar omkring tolvtiden.

Linnea Lindström, Kungsvägens skola i Sibbo, klass 7: – Jag offrar hellre av min morgontid än av eftermiddagen på skolan och tycker att skoldagen skall börja klockan åtta eller nio.

Till vardags sover jag runt åtta och en halv timme per natt och som-

nar klockan tio på kvällen.

Malin Johansson, Lyceiparkens skola, klass 8: – Skoldagen kan börja mellan klockan åtta till nio för då är man mycket piggare under dagen och orkar bättre koncentrera sig. Själv sover jag cirka sju timmar per natt och går till sängs mellan klockan tio och elva på kvällen.

Amanda Häyry, Lyceiparkens skola, klass 8: – Skoldagen får gärna börja klockan nio. Det skulle vara skönare för jag är morgontrött. Till vardags sover jag omkring åtta timmar per natt och under vecko­ slutet omkring sju. Vanligtvis lägger jag mig mellan klockan nio och elva på kvällen.

Marit Björkbacka

Livets stora utmaning

r

ZZZ LQYHRQ À

%RUJn 7IQ LQIR#LQYHRQ À

■■Christoph Treier är en medryckande föreläsare som tar upp relevanta ämnen för högstadieföräldrar.

Som föreläsare koncentrerar han sig på tre olika ämnen. Ett av dem är vad Treier beskriver som en av livets stora utmaningar, det vill säga att vara förälder.

– Det är inte lätt att vara tonårsförälder och jag vill ge dem verktyg så att de kan ge sina barn en god självbild oavsett skolprestationerna.

Han påminner om att det inte är skolans uppgift att stärka barnens självkänsla utan föräldrarnas. Detta medan skolan ansvarar för undervisningen.

Ett av hans konkreta råd är att kommunicera på rätt sätt med tonåringen.

– Det lönar sig att ta sig tid och göra det klart för sig själv att man diskuterar på bådas villkor. Tonåringar är inte intresserade av att höra på hur det var för trettio år sedan. Alltför ofta pratar vi vuxna alldeles för mycket om vårt eget. ”Hur påverkas man av sin placering i syskonskaran?” är ett ämne Treier gärna föreläser om.

Får mest uppmärksamhet – Den förstfödde har vanligtvis fått mest uppmärksamhet för sina prestationer. Det leder till att den duktigas plats redan är upptagen när mellanbarnet föds.

På det här sättet är rollerna färdigt fördelade enbart på grund av födelseordningen. För mellanbarnet återstår att vara en clown och revolutionär vilket förstås även påverkar skolarbetet.

– Det är en otroligt komplex men också en mycket intressant situation, säger han.

Ibland kan det vara svårt att få pappor engagerade i Hem och Skola-verksamheten. Treier har byggt upp föreläsningen ”Bakom kulisserna i motorsporten” med tanke på detta och hoppas att den skall locka även män till mötena.

I oktober föreläste Treier för Hem och Skola-aktiva i Östra Nyland kring rubriken ”Hur få folk att engagera sig i Hem och Skola”.

För att få mer föräldrar intresserade måste de aktiva skapa positiva bilder kring styrelsearbetet.

– Vi är otroligt bra på att sätta upp mål i form av det som man vill undvika och detsamma gäller för styrelsearbetet. Formulera hellre vad du vill uppnå. Då är det också mycket roligare att jobba vidare.

Marit Björkbacka

■■kolumn

Länge leve elevkåren!

! a ll a lv o S l il t n e m m o lk ä V en Kom till Solvalla med din klass på ! ola ersk läg d minnesvär

och aktiviteter.

Vi har ett brett utbud av olika grenar grenarna har a yckt omt t mes De alla! för g Någontin ana. varit Stadskamp och Repb 0.4, 6–8.10, Lediga datum: 22–24.4, 25–27.8, 28–3 7–9.5, 8–10.10

idrottsföreningar Vi erbjuder också veckoslutspaket för ighet till en möjl ger ll tsha till ett bra pris. Vår nya idrot ing. kvalitativ trän 2385, Ta kontakt: Jimmy Lindfors, 040 166 an.fi/idrott solvalla@folkhalsan.fi, www.folkhals

■■Ett av de bästa beslut jag fattade under min högstadietid var att bli elevkårsaktiv.

Egentligen var det inte ett beslut, det bara blev så. Elevkårsverksamheten förgyllde min skoltid och gav mig minnen för livet.

Jag är säkert inte den enda som känner så.

Men vad är det då som gör elevkårerna så speciella? Det fascinerande är att alla elever i en skola tillsammans bildar elevkåren och den gemenskap det kan ge, och samtidigt ger detta upplägg massvis med möjligheter. Alla elever är bra på någonting och om detta togs tillvara i skolan skulle nog undervisningen kanske se annorlunda ut.

■■Ett allmänt missförstånd då man ta-

lar om elevkårer är att tro att det endast handlar om den lilla grupp studerande som bildar elevkårsstyrelsen i en skola. Elevkåren är skolans alla elever, medan elevkårsstyrelsen är ett demokratiskt valt organ som representerar eleverna. En välfungerande elevkårsstyrelse ger en ung person den första kontakten till beslutsfattande, men fungerar också som undervisning i allt från mötesteknik till organisationsförmåga. Samtidigt fungerar elevkårsstyrelsen också som en intressebevakare för resten av elevkåren, och på så sätt kan förhoppningsvis elevernas rättigheter försäkras.

■■Att elevkårsstyrelsen ges reell makt är A och O för att skapa en demokratisk skola. Eleverna är trots allt den största gruppen människor som finns i skolan och det är till dem undervisningen ges. Att elever får påverka sin egen vardag är också en

fråga om deras rättigheter, i både Barnkonventionen och Finlands ungdomslag föreskrivs om rätten att bli hörd i frågor som gäller en själv.

Elevkårsverksamheten skapar också delaktighet för dem som inte är styrelseledamöter eller blivande politiker, om det så handlar om att ordna en innebandyturnering eller skolans årliga välgörenhetskonsert. Evenemangen fungerar som traditioner som ger skolåret rytm. De allra bästa evenemangen skapas dock tillsammansmed lärarna, skolpersonalen och kanske den egna skolans Hem och Skolaförening.

■■Problemet med elevkårsverksamheten i dag är att den inte alltid ses som en del av skolverksamheten, utan snarare som ett störande element som får elever att missa lektioner till förmån för möten eller kurser. Men för en fungerande elevkårsverksamhet krävs både tid och resurser,

en elev ska inte behöva välja mellan läxläsning eller elevkårsverksamhet och det är svårt att vara nytänkande med en nollbudget.

Jag tror ändå att elevkårsverksamheten lönar sig också ur en utbildningspolitisk synvinkel. Det diskuteras mycket om det förändrade samhället och skolan som borde följa med i utvecklingen. På ropet är att fostra eleverna till samhällspåverkare, till att vara aktiva medproducenter i stället för passiva lyssnare och helst ska utbildningsmetoderna ses över och tekniken integreras. För att besvara dessa nya krav sker många omvälvande reformer just nu, både på gott och ont. Däremot tror jag att vi glömt en resurs som egentligen redan finns framför oss: nämligen elevkåren.

Länge leve elevkåren!

Karolina Lång ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund

20Hem & skola

www.folkhalsan.fi/

sommar Det är roligt att simma!

Äventyrsbanan i Mjölbolsta, Karis

Folkhälsan har under sommaren ett stort utbud av simverksamhet runt om i hela Svenskfinland i form av strandsimskolor och aktivitetsläger med tyngdpunkt på simning. Barn i åldern 4–12 år är den främsta målgruppen för Folkhälsans simskolor. Mera om Folkhälsans simskolor hittar du under adressen www.folkhalsan.fi/sim.

Äventyrsbanan har flera olika äventyrsmoment vilket gör det lätt för oss att göra upp ett program som passar just er.

Läger Häng med på en spännande och äventyrsfylld lägervecka i sommar!

Du kan välja ett läger som passar just dig, där du får dansa, lära dig om överlevnad i naturen, lösa spännande detektivgåtor, segla eller annars bara simma, sola och ha roligt med kompisar.

Lägren hålls på Breidablick i Hangö för barn i åldern 8–16 år under alla sommarlovsveckorna. Anmälan fr.o.m 27.3.2014 kl 9.00.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Sommarklubbar och dagläger Folkhälsan ordnar sommarklubbar och dagläger på olika håll i Svenskfinland under juni månad.

Sommarklubb med simskola ordnas både i juni och i augusti. Mera information om program och öppettider finns på www.folkhalsan.fi/sommar.

Sommarbarn – nya upplevelser och vänner Sommarbarnen (5–14 år) vistas hos svenskspråkiga värdfamiljer som bor eller tillbringar sommaren på landsbygden eller i skärgården.

Kostnadsersättningen till värdfamiljen är 18 €/dygn/barn. Vi välkomnar sommarbarn och värdfamiljer från hela Svenskfinland.

Mera information ger: sommarbarnskoordinator: 044 7881073, sommarbarn@folkhalsan.fi

Vi välkomnar skolklasser och ungdomar, stora och små företag, föreningar och privatpersoner. Hos oss kan man bl.a åka linbana, gunga i jättegungan, samarbeta med kluriga övningar, klättra i repstege, äta gott vid öppen eld samt bada bastu.

Mera information ger: ansvariga instruktören Frej Gottberg, tfn 050 5525345, frej.gottberg@folkhalsan.fi eller koordinator: Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Familjesemester Folkhälsan ordnar familjesemester för barnfamiljer från hela Svenskfinland. Semesterns längd är 5 dygn med helpension och ledd verksamhet.

Programmen är planerade så att en del är för hela familjen och en del speciellt för barnen. För semestern kan familjen beviljas semesterstöd (Penningautomatföreningen RAY). Sista ansökningsdag: 30.4.2014.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Skräddarsydd lägerskola Vi ordnar lägerskolor i maj, augusti och september enligt överenskommelse på lägergården Breidablick i Hangö samt på Mjölbolsta äventyrsbana. Kost, logi, äventyrsbana, segling, paddling och överlevnadsövningar i naturen m.m. Det mesta är möjligt! Fråga efter en paketlösning för just din skola.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Mera information om detta och mer därtill finns på www.folkhalsan.fi/sommar

Vill du jobba som simlärare i sommar?

Folkhälsan arrangerar både hall- och strandsimskolor i hela Svenskfinland och på Åland. Att jobba som simlärare är roligt men också ett mycket ansvarsfullt jobb. Vi söker duktiga och engagerade simlärare. Vi ser till att du får fortbildning och är ajour med de senast rönen inom simverksamheten och simundervisningen. För att jobba som simlärare måste du ha ha gått simlärarutbildningen och vara minst 18 år.

Mera information ger: Nina Hongell-Ekholm, tfn 09 315 55 31, 050 430 60 91 eller nina.hongell-ekholm@folkhalsan.fi

läger – simskolor – sommarbarn