Hem och skola 2/2018

Tidningen för föräldrar / 2 2018

hem och skola

Familjen Lindberg lever i en ombildad familj

Prata om Sidan 16

pengar med barn

Wilma

Sidan 12

Alla har ansvar för samspelet i kommunikationen Sidan 4

Ledare

”

Livskvalitet i vår familj är att man kan dricka många koppar kaffe på morgnarna – i sitt eget kök, inte i ishallen.

Hobbykortet gav lättare vardagspussel ■■Nimenhuuto, Jalkkis, Wilma och Helmi. Whatsappgrupper och Facebookväggar. Det finns en uppsjö av appar och nätsidor som försöker hålla reda på vardagen, hemmet och skolan – för oss föräldrar. Och vi behöver all hjälp vi kan få, åtminstone behöver jag det.

Alltid hinner man ändå inte med. Vi har fem barn, så de äldsta har redan fått lära sig att hantera sin vardag själva. Vi klarar av att koncentrera oss på och koordinera ett eller två barns hobbyer, och så hoppas vi att det tredje har så pass mycket koll på kalendern att vi kan alarmeras om hjälp behövs. Det att våra två äldsta har körkort gör vardagen lättare.

Men ändå trillar något igenom emellanåt.

Vi försökte i tiderna vara proaktiva och bygga upp en hanterbar hobbystruktur. En idrott och ett instrument per barn, inte mera. Och absolut inte ishockey. Livskvalitet i vår familj är att man kan dricka många koppar kaffe på morgnarna – i sitt eget kök, inte i ishallen.

Det har fungerat ganska bra, men ändå känns det som om det är alltför glest mellan de vardagskvällar då alla sitter tillsammans runt matbordet. Det här är vi inte ensamma om.

Jag besökte Island i mitten av mars. På Island vaknade man för tjugo år sedan till insikt om att ungdomarna inte har det så bra som man önskade. I undersökningar kom det fram att över 40 procent av 15-åringarna under den senaste månaden varit kraftigt berusade. Andelen som använt droger var hög även den, över 20 procent. På kvällarna kryllade det av ungdomar med ölflaskor i handen på Reykjaviks gator. Någonting måste göras.

Alla ska ha en hobby, var receptet, och det ska vara lätt för familjerna. Bakom tanken låg seriös forskning. Om man inte får annan stimulans, någonting annat att fokusera på, tar man till alkohol och droger.

Man gick in för att utveckla eftermiddagsklubbarna. Man samarbetade med idrottsföreningarna och kopplade samman träningsverksamheten med skolornas eftermiddagsprogram.

Man anställde professionella tränare och införde ett hobby-

2 • hem & skola • 2/2018

kort som fungerade som en subvention för hobbyavgifterna.

I dag använder över 80 procent av barnen i den yngre tonåren hobbykortet. Andelen 15- till 16- åringar som har varit berusade under den senaste månaden har sjunkit från över 40 procent till 5. Andelen ungdomar som röker eller använder hasch har sjunkit från ca 20 procent till 2.

Det här är otroligt stora förändringar.

Samtidigt har man fredat kvällarna för familjegemenskapen. De flesta hobbyer tar slut före klockan 19. Barnen har mera tid hemma med sina föräldrar – familjerna har mera tid tillsammans.

Hem och Skola på Island har också dragit sitt strå till stacken. Via ett familjekontrakt har man kommit överens om de gemensamma spelreglerna. Barnen kan inte längre skylla på att ”Pelle nog får”, för Pelle får inte heller.

Den isländska modellen visar att man kan uppnå mycket med små medel. Kopplingen mellan förnuftig sysselsättning, en strukturerad vardag och ett allmänt välbefinnande är inte oväntad. Ändå behövdes det ett isländskt experiment för att vi alla ska kunna se det.

Om man samtidigt gör vardagspusslet lite lättare för oss föräldrar låter det som en win-win, eller vad tycker ni?

Anders Adlercreutz ordförande för Hem och Skola

I det här numret

Wilma för vuxna

■■En kort statusuppdatering av en bekant fick mig att stanna upp. ”Någon annan som funderat på hur Wilma-uppdateringarna för en själv skulle ha sett ut …?” skrev hon. Jag kommenterade med att ställa en fråga om hur Wilma-uppdateringarna för oss vuxna skulle se ut: ”Blev inte klar med rapporten i tid”, ”Kom för sent till jobbet”, ”Kollade Facebook under mötet”, ”Gick inte ut på kaffepausen” och så vidare och så vidare.

Kommunikationen mellan skolan och hemmen är otroligt viktig, och det är klart att den kommunikationen ska ske så enkelt som möjligt, nuförtiden i hög grad i digitala kanaler. Men kanalerna ska användas på ett sätt som stöder eleven, och inte som ett instrument för att kontrollera och rapportera om elevens alla tänkbara tillkortakommanden under dagen.

Wilma, eller vilken annan motsvarande tjänst som helst, har många fördelar, men helt klart har varje enskild lärare ett stort ansvar för hur tjänsten används – och föräldrarna för hur de läser och reagerar på meddelanden. Wilma väcker känslor, det syntes också i min bekants Facebooktråd. I det här numret av tidningen hör vi forskare, lärare och elever som på det stora hela är ganska nöjda med sättet att kommunicera.

Malin Wikström redaktör redaktor@hemochskola.fi

Innehåll Forskare om Wilma

4

”Det blir lätt så att läraren lyfter fram det hen tycker är det viktigaste för föräldrarna att känna till och glömmer bort vikten av att även ge positiv feedback.”

Plockat

10

Motion under skoldagen har många positiva effekter på barnens inlärning och inlärningsresultat, visar en översikt över olika undersökningar som Forskningscentret LIKES och Utbildningsstyrelsen har gett ut.

Laura och Johan Lindberg

16

Familjen Lindberg är en så kallad nyfamilj som önskar att skolan skulle ta hänsyn också till ombildade familjer. – På festerna som skolan ordnar kan det till exempel vara så att det bara är den biologiska föräldern som är inbjuden.

Kolumn: Marcus Rosenlund

22

Victors skoldag börjar klockan tio över sju på morgonen då skoltaxin hämtar honom, och fortsätter till halv fem på eftermiddagen då den lämnar av honom igen. Det är en lång dag för vem som helst. För ett morgontrött litet specialbarn är det en evighet.

Föräldrar stöder mobilförbudet i Frankrike

26

Från och med höstterminen ska det bli strängt förbjudet att använda mobilen i klassrummet under lektionstid i Frankrike. Enligt föräldraföreningen Peep stöder papporna och mammorna mobilförbudet.

Fråga juristen

24

Utlandsresa och rätt till stödundervisning

Recept

25

Bulgursallad

Fem frågor

30

Föräldraföreningen vid daghemmet Fyrklövern i Pargas satsar på en ny lekstuga.

Mer närproducerat i skolköken

32

Raseborgs stad funderar på hur man kan få mer närproducerad mat till skolorna.

Hem & skola • 2/2018 •

3

Tema

Forskare ser mer positivt än negativt med

Wilma

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen.

Anne-Mari Kuusimäki fokuserar i sin kommande doktorsavhandling på samarbetet mellan hemmet och skolan, medan Sanna Oinas forskar i hur lärarnas Wilma-respons påverkar elevens inlärning och välmående. Båda är klasslärare och forskar vid Helsingfors universitet.

– Det är inte enbart fina ord att samarbetet mellan hemmet och skolan ska fungera, ett fungerande samarbete är en stor resurs, säger de.

De föreläser och utbildar i lösningsinriktad pedagogik, som går ut på att lösa problem genom att fokusera och förstärka det som går bra.

Internationell forskning visar att föräldrarna uppskattar möjligheten att kommunicera elektroniskt, men de flesta anser att digital kommunikation inte ersätter personliga möten mellan föräldrar och lärare.

Den mest använda funktionen i Wilma är lektionsanteckningarna, där läraren för varje lektion kan göra korta anteckningar om eleven genom att klicka på färdiga alternativ eller skriva ett kort meddelande. Anteckningarna är menade närmast för elevens föräldrar.

Vanligt med beröm

Sanna Oinas undersökte lektionsanteckningarna som gjordes i en sydfinländsk kommuns grundskolor läsåret 2014 till 2015. Sammanlagt var det drygt 211 000 lektionsanteckningar, som gavs av 704 lärare åt 7 800 elever i 38 skolor. Ser man på totalmängden givna lektionsanteckningar var den vanligaste responsen beröm, 60 procent, följt av glömda saker, 33 procent, och beteendeproblem 7 procent.

4 • hem & skola • 2/2018

Frånvaroanteckningar räknades inte med, eftersom de inte berättar om prestationen under lektionen.

Elevvis fick 70 procent beröm och 31,5 procent respons om beteendeproblem. Dessutom fanns det en grupp, 14 procent av eleverna, som inte fick någon respons alls.

Pojkar fick mera påpekanden om beteendeproblem och glömda saker än flickor. Det positiva berömmet fördelades överlag ganska lika mellan flickor och pojkar, men flickor fick mera positiv respons för aktivt deltagande i lektionen.

Det fanns också en liten skara elever som mest fick negativ respons.

– Då kan man fråga sig om det är ändamålsenligt att fortsätta ge den negativa responsen till hemmet. Hjälper det att traska i samma banor år efter år? En hurdan känsla ger konstant negativ respons från skolan åt eleven och föräldrarna, frågar Oinas.

Gemensamma spelregler

Anne-Mari Kuusimäki lyfter fram att den digitala kommunikationen är tidskrävande för läraren.

– Föräldrarna vill i regel ha realistisk feedback på elevens prestationer, men vad ska läraren lägga fokus på och vad ska hen betona när tiden för att ge den individuella responsen är begränsad? Det blir lätt så att läraren lyfter fram det hen tycker är det viktigaste för föräldrarna att känna till och glömmer bort vikten av att även ge positiv feedback.

Hon poängterar att det inte handlar om att ge en rosenskimrande bild, det är frågan om att ge en mera omfattande feedback på ele­vens

utveckling. Ett steg i rätt riktning är att lektionsanteckningarnas snabbresponsfunktioner i Wilma utökats, så att det nu finns flera positiva alternativ att välja mellan.

Sanna Oinas efterlyser en balans i kommunikationen.

– Läraren är skyldig att rapportera till exempel oordning och i allmänhet också berätta hur det går för eleven i skolan. Om det i huvudsak kommer negativ respons från skolan får föräldern en känsla av att det aldrig sägs något gott om hens barn och tappar förtroendet för läraren. Det krävs finkänslighet att till hemmet kunna kommunicera vilka färdigheter eleven borde träna mera på.

– Tyvärr är det här inget som tas upp vid lärarutbildningen, som inte innehåller kommunikationsundervisning, inflikar Kuusimäki.

Kuusimäki föreslår att hemmen och skolan slår fast gemensamma spelregler för kommunikationen.

– Man kan till exempel komma överens om ett visst kommunikationsintervall, till exempel att läraren ger allmän feedback en gång per vecka där det står vad som går bra och vad eleven övar på. Då kommer inte samma negativa respons dagligen.

Båda är också av den åsikten att Wilmakommunikationen kunde utvecklas så att den stöder elevens delaktighet, och inte enbart är ett kommunikationsverktyg mellan lärare och föräldrar. Ömsesidig respekt

– Wilma-kommunikationen är toppen på isberget och allt under vattenytan är det arbete som läraren gör varje skoldag. Jag efterlyser också uppskattning för lärarens arbete och en flexibilitet att diskutera utan att övertolka eller läsa mellan raderna, säger Kuusimäki.

Diskussionen går in på känslornas betydelse.

– Läser man ett meddelande när man är trött eller stressad är det lätt att tolka meddelandet som negativare än det är. I sådana situationer kan det vara bättre att låta bli att svara direkt och läsa meddelandet på nytt följande dag när man är på bättre humör. Alla har ansvar för samspelet i kommunikationen.

Oinas säger att när samarbetet sker allt mer digitalt, finns det också risk för missförstånd.

– Förr tog skolan ganska sällan kontakt med hemmet, i dag arbetar skolan och hemmet mera jämsides. Det har blivit enkelt att kommunicera med varandra, men man har kanske ännu inte riktigt hittat vem som har vilken roll i kommunikationen och hur mycket som ska kommuniceras. Vi lever i ett skede där man ännu söker efter rutinerna.

– Med en ömsesidig respekt och att inse att man sitter i samma båt och styr mot ett gemensamt mål kommer man långt i kommunikationen mellan hem och skola, avslutar Kuusimäki.

Text och foto: Anna Kujala

Sanna Oinas, till väns­ter, och AnneMari Kuusimäki forskar i Wilma-systemet. Positivt med Wilma är bland annat att föräldrarna i ett tidigt skede blir medvetna om elevens eventuella utmaningar i skolan, att det är möjligt att snabbt nå ut till stora grupper och att tröskeln för att ta kontakt blivit Hem & skola lägre. • 2/2018 • 5

Tema

Kommunikationen

Dagis

digitaliseras

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.

För tillfället gäller strängare sekretessbestämmelser för barn i dagvård än för barn i skolan. I lagförslaget till den nya lagen om småbarnspedagogik föreslås därför att sekretessbestämmelserna på daghemmen ändras så att de motsvarar skolornas nivå. Orsaken är att sekretessbestämmelserna på daghemmen fortfarande baserar sig på socialvårdens lagstiftning. Det här är något som man vill ändra på i den nya lagen om småbarnspedagogik, som träder i kraft den 1 augusti om den godkänns.

I dagens läge är till exempel redan uppgiften om att ett barn är i dagvård sekretessbelagd information. I en del kommuner, till exempel i Helsingfors, har man på grund av den nuvarande lagstiftningen inte tagit i bruk Wilma inom småbarnspedagogiken.

I andra kommuner, till exempel i Åbo, har man tolkat lagen på ett annat sätt och börjat använda Wilma också inom småbarnspedagogiken.

– Det finns väldigt mycket stränga regler gällande datahantering överlag och sekretessinställningarna är noga genomtänkta. Det här gäller också vilka som kommer åt ett barns uppgifter, Wilma är ett skyddat utrymme, säger servicechefen inom svenskspråkig fostran och utbildning, Hanna Karlsson, på Åbo stad.

Wilma används på motsvarande sätt inom småbarnspedagogiken som i skolan.

– Vi använder det så som i skolan egentligen. De som kommunicerar via Wilma är vårdnadshavaren och den personal som arbetar med barnet i gruppen. Wilma används för daglig kommunikation, både från föräldrahåll till daghemmet och från daghemmets håll till vårdnadshavarna.

Det kan också handla om gemensam information från stadens sida eller om information från en enhet som alla föräldrar ser direkt på Wilma.

– Det viktiga är att förstå vilka saker man informerar om öppet, till alla, och vilka är de saker som alltid måste kommuniceras från person till person, som är känsliga eller se-

6 • hem & skola • 2/2018

kretessbelagda. Det viktiga är att diskutera med personalen så att alla har klart för sig hur de gör.

Undvika lappar

I Vasa började man använda Wilma inom förskolan under hösten.

– Vi använder inte Wilma som kommunikationskanal fullt ut, och än så länge bara i förskolan, men vi håller på att ta i bruk Wilma också för de mindre barnen, säger direktören för småbarnsfostran, Lillemor Gammelgård.

Att använda samma digitala verktyg som skolan är viktigt.

– För oss är det jätteviktigt att vi använder samma dokumentationsbotten som den grundläggande utbildningen.

Också med tanke på kommunikationen med föräldrarna är de digitala kommunikationskanalerna viktiga.

– Föräldrarna avskyr alla lappar som vi inom småbarnspedagogiken kommer med.

Föräldrarna har i åratal varit utleda på sättet som vi har kommunicerat på från daghemmens sida. Föräldrarna lever i en elektronisk värld, men vi har levt inom den gamla pappersvärlden.

Helt på samma sätt som systemet används i skolan kommer man inte att börja använda det på inom småbarnspedagogiken.

– Eftersom vi träffar föräldrarna dagligen då de för och hämtar sina barn har vi en naturlig kontakt med dem, den kommunikationen kommer inte att förändras. Vi kommer att använda Wilma för månadsbrev och veckobrev, för elektronisk information.

Att det blev just Wilma för småbarnspedagogikens del beror på att man ville ha ett enhetligt system inom staden.

– Det finns alla möjliga andra system, men vi ville använda samma system som skolan, så att vi inte använder ett parallellt system som inte kommunicerar med Wilma.

Text: Malin Wikström

”Inga

Linda-Maria Frantz och Jasmine Al-Ahrash går i nian och har använt Wilma sedan de började högstadiet.

meddelanden under veckosluten” Läs mera på nästa uppslag

»

Fakta I Sibbo ville man för en tid sedan utveckla anmärkningssystemet i Wilma för att utöka mångfalden av positiv feedback.

Den lokala Hem och Skola-föreningen, i samarbete med den motsvarande finskspråkiga organisationen, träffade produktchefen för Visma InCommunity.

Under träffen framgick att mycket av det som efterlystes redan fanns i Wilma, men att kommunerna inte alltid utnyttjar alla funktioner.

Det här beror antagligen på att huvudanvändaren inom kommunen utbildas bristfälligt. Oftast finns det 1–2 personer inom kommunen som gör huvudinställningarna för Wilma.

Hem & skola • 2/2018 •

7

tema Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever.

Sedan de började i högstadiet vid Kungsvägens skola i Nickby, Sibbo har Jasmine AlAhrash, 15, och Linda-Maria Frantz, 15, använt Wilma aktivt. Nu går de i nian, men minns fortfarande tiden då de fick börja använda programmet.

– Jag tyckte det var ganska bra, man kunde titta på sitt schema och lärarna kunde skicka information åt en. Saker blev nog lättare, menar Linda-Maria.

Hon får medhåll av kompisen Jasmine.

– Det var mycket lättare att se om man fått en positiv anmärkning. Just att man fick se schemat själv, det kändes som att man var mera ansvarig för något. Det var roligt att få använda det själv.

Wilma-appen verkar inte krångla till det tekniskt heller, åtminstone inte nu längre.

– Den uppdaterades nyligen, då blev den jättelätt att använda på telefonen, tidigare var det jätterörigt. Nu syns allt på samma sida, och det ser bra ut. Den är lätt att använda, säger Jasmine.

Både Jasmine och Linda-Maria använder appen minst en gång om dagen, främst för att kolla schemat.

– När man har olika perioder byts schemat så ofta att jag aldrig hinner lära mig det utantill, säger Linda-Maria.

För många meddelanden

Om det finns något att klaga på så är det väl främst hur Wilma ibland används av lärare för att skicka information. Enligt LindaMaria kan det komma tre meddelanden från samma lärare på en dag, och det känns som många. Till saken hör också att Jasmine och Linda-Maria får flera meddelanden än andra eftersom de är vänelever, eller ”stödisar” som de också kallas. Deras ”stödiscoach” använder Wilma för att nå alla vänelever.

Att få meddelanden under veckosluten eller lov, det uppskattas åtminstone inte av Linda-Maria: – På veckosluten vill man ta det lugnt och inte tänka på skolan, men så kommer det ett Wilma-meddelande. Jag vill tänka på andra saker än på skolan då.

Man kan förstås ignorera plinget som kommer då man får ett nytt meddelande, men Minna Oja, lärare i textilslöjd och hälsokunskap, vet att man också kan tidsinställa meddelanden.

– Jag brukar använda det ibland. Man vill ju inte att Wilma ska plinga till om man till exempel skickat ett meddelande sent på kvällen, dessutom kan meddelandet kan också vara aktuellt en specifik tid.

8 • hem & skola • 2/2018

Minna Oja, lärare i textilslöjd och hälsokunskap, brukar ofta göra lektionsanteckningar om elever, oftast i uppmuntrande syfte.

Att kolla läxorna via Wilma är en uppskattad funktion bland eleverna, men här råder lite olika rutiner bland lärare, vilket ibland leder till förvirring. Jasmine menar också att en del helt enkelt skriver på fel ställe, trots att det finns ett tydligt ställe där läxorna ska finnas.

Skillnaden i rutiner beror på olika saker, och Minna Oja känner till en del.

– Det är så himla olika numera i en klass.

Alla elever får kanske inte samma läxa, man jobbar kanske med olika ämnen i en och samma grupp.

I det fallet finns förstås olika möjligheter, som att man skickar uppgiften som personligt meddelande till den det gäller, eller så antecknar eleven läxan under timmen helt enkelt.

– Jag har åtminstone informerat min grupp att jag inte lägger in läxor på Wilma, men att om det är något annat aktuellt projekt så finns instruktionerna där, säger Minna.

I textilslöjd blir det sällan läxor på det vanliga sättet, men däremot använder Minna sig av Wilmas återkopplingsfunktion flera gånger om dagen. Generellt sett försöker hon använda den i uppmuntrande syfte, för att berätta hur eleven gjort bra ifrån sig. Märks det i motivationen hos eleverna?

– Det beror på eleven, någon gång kan någon kommentera det man har skrivit på Wilma.

Sporrande återkoppling

När det gäller Linda-Maria och Jasmine har lärarens feedback nog en klart sporrande funktion.

– Det är roligt att få positiv feedback från någon timme där man verkligen försökt vara koncentrerad, säger Linda-Maria och backas upp av Jasmine: – Man blir motiverad i ett ämne då man hör något positivt.

Alla lärare verkar ändå inte ge feedback så

ofta som Minna, åtminstone inte enligt Jasmine och Linda-Maria. Negativ feedback är ännu mera sällsynt, även om det kan förekomma.

– Om någon åker fast för att ha varit utanför skolområdet sätts det genast in i Wilma.

Eller om de har åkt med skolans hiss utan tillstånd. Man kan få anmärkning för det också, men det beror helt på läraren förstås. Sedan gnäller en del om de fått en anmärkning, säger Jasmine.

Det uppskattas inte att det noteras i Wilma?

– De tycker det är onödigt att sätta in det i Wilma. Egentligen vet jag inte vad man gör med den informationen där.

Samtal och notering

Enligt Minna brukar negativ feedback ges direkt på plats om det händer något, och om det kräver kontakt med föräldrarna kan det leda till både ett telefonsamtal och en notering i Wilma. Det beror på vad det handlar om.

– Om det inte står dokumenterat någonstans blir det svårt att hålla reda på om något hänt, eller vad som hänt. Vi använder Wilma för att dokumentera, säger Minna.

Men vad tycker eleverna om kommunikation som går över deras huvuden mellan hem och skola? Upplever de att de övervakas?

– Visst, men jag har inte heller upplevt den tiden då man skulle få någon lapp med sig hem. Men om jag skulle få en lapp med negativ feedback skulle jag inte gärna ge den till mina föräldrar, säger Linda-Maria.

– I lågstadiet fanns det ett häfte där läraren skrev hur det går i skolan. Ibland glömde jag kanske att visa det hemma. Nu får de veta saker mycket bättre och noggrannare, man kan inte gå och skriva något där själv, säger Jasmine.

Förslag på förbättringar

Även om Wilma just nu ser ut att fungera rätt bra, finns det förslag på förbättringar. Jasmine och Linda-Maria önskar att de kunde hitta andra kontaktuppgifter till lärare via Wilma, så som e-post eller telefonnummer.

– Om de inte svarar på Wilma kunde man skicka sms eller ringa. Lärarna ringer nog någon gång till eleverna, påpekar Jasmine.

Minna å sin sida önskar att det gick att antyda vilken vikt ett prov har haft när vitsorden skrivs in.

– Just nu finns det inget som skiljer på ett större prov och ett förhör, vilket ibland leder till missförstånd hos föräldrarna.

Text och foto: Christian Bertell

FÖ

I REN

N

TEATER

ing presenterar

G r. f.

N VA DA

Vanda Teaterfören

Biljettbestallning: per tel eller sms: 050 539 0818

GULLIVERS NYA RESOR ett interaktivt äventyr från 9 år uppåt

1.9-27.10.2018

\UNH[LH[LYU Ä

SPWW\ Ä Hem & skola • 2/2018 •

9

✏ plockAT

Foto: Adobe stock

Nationella lekdagen firas i maj ■■Lördagen den 12 maj ordnas den nationella lekdagen. Det är Mannerheims barnskyddsförbund som tillsammans med olika aktörer står bakom dagen. Tanken är att vuxna och barn spenderar tid tillsammans, utan bråds­ka, och leker. Under dagen ordnas aktiviteter på olika håll i landet, och vem som helst kan vara med och ordna lekfullt program tillsammans med andra leksinnade i sin näromgivning. På webbplatsen leikkipäivä.fi finns information och inspiration inför dagen (på fins­ ka), där finns information om evenemang som ordnas och en lekbank. På sajten påminner man om att leken är viktig för barn, men att leken också är för vuxna och att det är viktigt att vuxna är med och leker.

skolorna får nya Anvisningar för sexuella trakasserier ■■Skolorna får anvisningar för hantering av sexuella trakasserier. Anvisningarna, som Utbildningsstyrelsen pub­ licerat på sin webbplats, ska hjälpa grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter på andra stadiet att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. Skolorna har lagstadgad skyldighet att förebygga och ingripa, men det har ändå förekommit trakasserier.

– Det har funnits ett behov för mer detaljerade anvisningar. De visar vad läroanstalterna kan göra för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. Anvisningarna tar upp hur temat kan behandlas i olika läroämnen och ger konkreta instruktioner för rektorer, lärare, elevvården, studerande och vårdnadshavare, säger undervisningsrådet Kristiina Laitinen vid Utbildningsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Också elever i lägre klasser upplever sexuella trakasserier ■■Bland elever i åttonde och nionde klass har var femte upplevt störande sexuella förslag eller ofredande under det senaste året. Det visar resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2017, som Institutet för hälsa och välfärd gjort.

Upplevelser av trakasserier är vanligare bland unga med utländsk bakgrund, fyra av tio har upplevt sexuella trakasserier under det senaste året. Också unga i samma ålder som är placerade utanför hemmet är utsatta, av dem har varannan blivit trakasserad. Största delen av trakasserierna sker via telefon, på nätet eller på allmänna platser. Flickor upplever trakasserier oftare än pojkar. Också elever i de lägre klasserna upplever sexuella trakasserier, cirka sju procent av eleverna i fyran och femman hade upplevt trakasserier under det senaste året.

10 • hem & skola • 2/2018

Daghem lät barnen bestämma

■■Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik, som trädde i kraft i augusti 2017, ska barnen höras mer än tidigare. Det här var orsaken till att ett daghem i Kajana lät barnen bestämma för en dag, skriver Yle.fi. Barnen i Otanmäen päiväkoti fick bestämma om dagens program, och resultatet blev bakning, dockteater, idrott och spöken. Det är första gången daghemmet genomför en dag med aktiviteter baserade på barnens önskemål.

För daghemmets föreståndare Tiina Heikkinen har det varit ögonöppnande att se hur bra barnen kunde fungera som lärare ”på lek”. Hon konstaterar att det är en viktig uppgift och att barnen blir modiga då de får bestämma och utföra en specifik uppgift. I artikeln intervjuas också pedagogie doktor Piia Roos som tycker att en dag planerad av barn är ett bra exempel på barns delaktighet.

Trampolinolyckor vanliga i inomhusparker ■■Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har undersökt säkerheten i trampolin- och inomhusaktivitetsparker, speciellt de platser där man kan hoppa. Granskningen visar att det största säkerthetsproblemet i parkerna är trampolinolyckor. Tukes gjorde övervakningsbesök i sammanlagt 11 parker, som sammanlagt har verksamhet på 25 orter. Under projektet uppdagades 20 olyckor vid trampolin- och inomhusaktivitetsparker, skadorna bestod bland annat av frakturer i halskotpelaren, nacken, huvudet, ben- och armfrakturer samt öppna frakturer. Största delen av olyckorna inträffade vid volthopp.

För att minska olyckorna ordnade Tukes ett gemensamt möte med aktörer i branschen och experter. I år börjar man utarbeta en europeisk standardmodell för enhetliga säkerhetskrav för trampolinparker, uppger Tukes.

✃saxat

”Idag berättade en farfar hur han och hans hustru läste godnattsagor för sina barnbarn varje kväll. Farföräldrarna bodde långt upp i norr och barnbarnen bodde långt ifrån dem. Men varje kväll nattade farföräldrarna sina barnbarn med att läsa böcker via nätet. Farfar nämnde att tekniken är underbar och att han hade kontakt med sina barnbarn genom böckerna.”

Anne-Marie Körling, svensk lärare, författare och föreläsare, i sin blogg korlingsord.se under rubriken Tekniken möjliggör högläsning på distans

Motion under skoldagen bra för inlärningen ■■Forskningscentret LIKES och Utbildningsstyrelsen har gett ut en översikt där man presenterar undersökningar om vilka effekter motion under skoldagen har på inlärningen. Undersökningarna har publicerats i vetenskapliga tidskrifter under 1990 till 2016. De visar att motion under skoldagen har många positiva effekter på barnens inlärning. Enligt forskningen får grundskoleelever cirka 20 minuters rask motion under skoldagen, det är cirka en tredjedel av deras dagliga minimibehov. För barn som annars rör på sig för lite är denna motion speciellt viktigt. Speciellt pauser under lektionerna och motion som en del av undervisningen hade en koppling till goda inlärningsresultat. Mer information om översikten på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Från vänster Steven Lowenrud från Föräldraalliansen Sverige, Anders Adlercreutz från Hem och Skola i Finland, Gunn Iren Müller från nors­ka Foreldreutvalget for grunnopplæringen, Mette With Hagensen Skole og Forældre i Danmark och Anna Margrét Sigurðardóttir från isländska Heimili og skóli.

föräldraorganisationer möttes Enkät: dålig arbetsro i åttan ■■Enligt en färsk enkät från Nationella centret för utbildningsutvärdering, Karvi, trivs de flesta ele­ ver och lärare bra i skolan, och arbetsron upprätthålls. Över 90 procent av eleverna känner sig trygga i skolan under skolresorna. Också lärarna upplever att de själva, och eleverna, är trygga under lektionerna. Men 40 procent av åttondeklassarna svarade att de inte trivs på lektionerna. Bland åttondeklassarna fanns mångfalt mer problemsituationer än bland tredjeklassarna och gymnasieeleverna. Det största störande momentet i trean är att elever stör undervisningen. Bland åttondeklassarna och gymnasieeleverna är den vanligaste orsaken till oro under lektionerna användningen av mobiltelefoner eller läsplattor utan tillstånd. Både elever och lärare tycker att det allvarligaste problemet i skolan är mobbning bland eleverna. Rapporten finns på karvi.fi

■■Förbundet Hem och Skola koordinerar det nordiska samarbetet med övriga föräldraorganisationer i Norden. Samarbetsnätverket kallas Nordisk Kommitté, NoKo. I mars höll nätverket möte på Island där ordförandena undertecknade samarbetsavtalet. I samband med träffen fick mötesdeltagarna höra om rusmedelsförebyggande arbete och den så kallade isländska modellen, som bygger på ett samarbete mellan kommunernas ungdomstjänster och föräldrarna.

Antalet ungdomar som använder rusmedel har drastiskt sjunkit under de senaste åren då man genom en samlad insats gått inför mer ledd sport- och fritidsverksamhet. På Island har man i lagstiftningen skrivit in ett utegångsförbud för ungdomar under sena kvällar och nattetid. Undersökningar visar att 42 procent av de isländska femtonåringarna hade varit berusade under de senaste 30 dagarna 1998.

I dag, tjugo år senare, har samma grupps beteende förändrats och endast 5 procent uppgav att de hade varit berusade under de senaste 30 dagarna. Siffrorna för rökning och användningen av cannabis följer samma mönster.

Hem & skola • 2/2018 •

11

aktuellt

”Att prata om pengar är en del av uppfostran” Att prata om pengar med barn kan vara en utmaning, men det är varken fult eller svårt.

Det säger Maria Österåker som gärna pratar om pengar och ekonomi hemma.

– Jag har alltid pratat om pengar med mina barn. Det är viktigt att min pojke till exempel visste hur mycket hans fotbollsutövande kostade när han spelade, att jag var tvungen att arbeta en månad för att få in pengar till årsavgifterna, säger Maria Österåker. Österåker, som är doktor i ekonomi och företagare, ser det som en självklarhet att diskutera pengar i hemmet i Veikars i Korsholm. Att göra det är varken svårt eller fult, anser hon.

– När barnen är unga ser de det som en självklarhet att få grejer. Men jag vill också att mina barn ska ha förmågan att känna tacksam-

het. Det får inte vara så att jag betalar och de får saker. Jag vill att de ska anstränga sig lite och inse att något som kostar är bort från någonting annat, förklarar hon.

Vikten av att diskutera de här frågorna tog hon med sig när hon vikarierade som lärare i ekonomi i Korsholms högstadium. Ett vikariat som till en början var tre veckor men hon stannade i ett helt år.

– I årskurs 8 går man i viss mån in på ekonomi, budgetering och att söka jobb. Jag tyckte det var lite slöseri med deras tankekapacitet. Jag ville öka deras förståelse för hur saker hänger ihop och därför hade jag mina elever att göra en budget över deras liv.

Räknade ut vad de kostar

Eleverna fick i uppgift att räkna ut vad de kostar sina föräldrar per månad. Utgiftsposter som mat, försäkringar, fritidsintressen, hygien kläder ingick. Österåker skickade också e-post till föräldrarna för de skulle kunna hjälpa barnen att lösa uppgiften.

– Tillsammans skulle de räkna ut den faktiska summan. Syftet var att eleverna skulle få en uppfattning om vad de kostar. Det var mycket givande både för mig och eleverna att ta del av resultaten, säger hon.

Enligt Österåker varierade summorna kraftigt. De som utövade någon form av idrott kostade mest.

– En del av eleverna började nästan skämmas över hur dyr deras hobby är för föräldrarna. De hade inte tänkt på hur mycket de faktiskt kostar. Många fick helt nya insikter.

Den andra uppgiften var att föra bok över hur de kan spara pengar.

– Vi gick igenom kostnadsposter och redde ut vart pengarna går. Uppgiften var att skriva en handbok till sin familj och komma på knep hur de kan spara, till exempel genom att släcka lampor, byta telefonavtal och minska på vardagsutgifter i allmänhet.

– En flicka lade ner mycket tid och skrev att hon ska börja spara tills att hon flyttar hem­ ifrån. Som lärare var det givande att märka att många började tänka i praktiska och konkreta banor, säger Österåker.

Just ungdomar är i en nyckelposition när det kommer till pengar. I den åldern vill de flesta tjäna mycket pengar som vuxna men det finns en oroande trend som Österåker kan skönja.

– Det är väldigt få unga som är beredda att

Välkommen med och njut av två oförglömliga dagar på Paavo Nurmi Stadion i Åbo !

Det kommer att vara spring i benen veckoslutet 18.-19.5.2018

www.stafettkarnevalen.fi

TYTYRIELAMYSKAIVOS.FI

visitlohja.fi

12 • hem & skola • 2/2018

jobba hårt för att få pengar. Vill man ha pengar måste man vara beredd att jobba för det. Därför tycker jag att det är en samhällsinsats att prata om pengar med barnen så att de inser att det krävs en insats. Inget kommer gratis.

Ska klara sig på barnbidraget

Maria Österåker hänvisar också till undersökningar som visar att barn som inte var bortskämda med pengar som barn och tonåringar var lyckligare som vuxna. Därför lever hon också som hon lär hemma.

– När mina barn har börjat i årskurs 8 ger jag dem barnbidraget och det ska räcka för kläder och andra utgifter. Jag vet att det är känsligt, alla har inte möjlighet att göra det. Men mina barn har lärt sig mycket av att förvalta egna pengar och följa en månadsbudget.

Ett bra exempel på det var när den ena sonen skulle ha nya fotbollsskor.

– Jag sa åt honom att det här är det sista paret jag köper. Sedan måste han köpa dem själv när han börjar få barnbidraget. Konsekvensen var att han valde ett par som var för stora så att han inte behöver köpa ett nytt par nästa år.

Hon har en annan överenskommelse med dottern som inte får barnbidrag ännu.

– Jag betalar endast för det hon verkligen behöver och köper inte byxor om jag anser att hon har sådana. Men väljer hon kläder från en

loppmarknad betalar jag allt. Det är en form av konsumtion jag vill stödja och det har resulterat i att hon köper nästan alla sina kläder där.

Det går att uppfostra med pengar på många olika sätt. Det jag har valt att göra hemma anser jag fungerar bra.

Text: Christoffer Thomasfolk

Maria Österåker har aktivt diskuterat pengar med sina barn. Hon tycker varken det är svårt eller fult. – Jag tycker det är viktigt att barn vet vad saker kostar och att prata om pengar är en del av uppfostran.

Foto: Christoffer Thomasfolk

Försäkringsbolaget

för allt du bryr dig om.

89%

Folksam är försäkringsbolaget som betjänar dig så som du vill bli betjänad - på nätet, per telefon eller på våra kontor. 89 % av våra kunder ger oss utmärkt vitsord för oss som försäkringspartner. Välkommen till oss!

YYY HQNMUCO ŭ

Hem & skola • 2/2018 •

13

aktuellt

�Skärmtid är ett svürt begrepp�

Sociala medier och skärmtid är nügot som engagerar fÜräldrar, det vet Hem och Skolas nya fÜreläsare Maria RÜnnLiljenfeldt. Hon har ocksü talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.

Maria RÜnn-Liljenfeldt är speciallärare och har främst jobbat i ürskurserna 7 till 9. Hon har ocksü varit universitetslärare i specialpedagogik och jobbat vid Folkhälsans fÜrbund med mobbningsfÜrebyggande arbete inom skola och idrott. FÜr tillfället är hon anställd vid Vasa Üvningsskola. Som en del av Hem och Skolas fÜreläsarnätverk fÜreläser hon under rubrikerna Hur stÜdja barns sociala relationer pü nätet?​ och Trygga relationer bland barn och unga – hur fÜrebygga och reagera mot kränkningar och mobbning?

I fÜreläsningen som handlar om relationer pü nätet handlar mycket om sociala medier. – I stort sett handlar det om vad sociala medier är, vad som händer i dem och att det fÜrekommer kränkningar och mobbning i sociala medier. Men jag vill ocksü lyfta fram positiva saker: vad finns det fÜr bra saker med sociala relationer och sociala medier? Dagens barn är en generation som växer upp med de här sociala medierna och det är nügot väldigt naturligt i deras vardag. Det här müste vi ha fÜrstüelse fÜr.

FÜr oss äldre är det kanske ännu i dag sü, att vi har en icke-virtuell och en virtuell värld.

InnehĂĽllet viktigare

Münga fÜräldrar som Maria RÜnn-Liljenfeldt träffat är intresserade av att diskutera skärmtid. – Det kommer frügor om barn borde ha

Kuddnäs museum

15–31.5 kl. 10–16.

1.6–31.7 kl. 10–18 (22.6 kl. 10–16).

1.8–31.8 kl. 12–17. Eller enligt avtal.

Inträde 4₏, under 18 ür gratis.

Guideavgift 30â‚Ź.

Jakobstadsvägen 22, Nykarleby.

Tel. 06-785 64 82.

man som fÜrälder är insatt i och intresserar sig fÜr vad barnen gÜr pü nätet. Och om man är orolig fÜr vad som sker pü nätet är det viktigt att man som fÜrälder lär sig om de olika sociala medierna och att man fÜrklarar fÜr barnet att man är orolig, men ocksü berättar vad man är orolig fÜr.

Fostrande roll

– FÜr barnen är sociala medier ett sätt att umgüs, säger Maria RÜnn-Liljenfeldt, Hem och Skolas nya fÜreläsare.  Foto: Privat

skärmtid, och hur länge ett barn ska sitta vid en skärm. Jag har ingen fÜreläsning som säger hur allting borde vara, utan mer en fÜreläsning där jag reflekterar och funderar ur olika perspektiv.

Skärmtid är inte heller ett helt entydigt begrepp. – Pü grund av att sociala medier är nügot som finns i barnens vardag hela tiden är skärmtid ett svürt begrepp. FÜr barnen är sociala medier ett sätt att umgüs, och om man blir fÜr mycket begränsad kan det hända att man fjärmas frün vänkretsen till exempel.

Istället fÜr att stirra sig blind pü tiden som barnet tillbringar framfÜr en skärm är det viktigt att fundera Üver vad barnen gÜr pü skärmen, säger Maria RÜnn-Liljenfeldt. – En annan sak som vi diskuterar jättemycket och som jag püpekar är hur viktigt det är att

Text: Malin WikstrĂśm

Topelius sagoland

Interaktiv utställning illustrerad i storformat av Alexander Reichstein.

15.5-31.5 ti-fr kl. 16-20, lĂś-sĂś kl. 12-17.

1.6-31.8 ti-sĂś kl. 11-18.

1.9-30.11 ti-fr kl. 16-20, lĂś-sĂś kl. 12-17.

Inträde 5₏, under 3 ür gratis. Barngrupper (minst 10 pers.) 3₏/pers.

RĂĽdhuset, Kyrkogatan 4, Nykarleby.

Tel. 06-785 64 83.

Mer om Topelius och jubileumsĂĽrets program:

NYKARLEBY.FI/TOPELIUS

Arr. Nykarleby Kultur & Fritid

14 • hem & skola • 2/2018

Mobbningar och kränkningar sker Üverallt där det finns sociala relationer och grupper, püpekar Maria RÜnn-Liljenfeldt. – Det är lika viktigt att reagera pü dem som fÜrekommer pü nätet pü samma sätt som man gÜr om de fÜrekommer annanstans. Det är viktigt att man diskuterar de här sakerna med barnen, om vad man kommenterar, vad man skriver och vad man själv lägger ut pü nätet?

Att allt fÜr mycket kontrollera vad ens barn gÜr pü nätet är inte rätt väg att gü, enligt RÜnnLiljenfeldt. – Ordet kontroll klingar lite negativt, det viktiga är att man har en Üppen dialog och att man har det frün bÜrjan dü barnet introduceras till de sociala medierna och allt vad som finns pü internet.

Och om det gür fel är bestraffningar i form av att ta bort en applikation frün barnets telefon inte heller en lÜsning, säger RÜnn-­ Liljenfeldt. – Om saker och ting har gütt fel tror jag att det är jätteviktigt att man fortsättningsvis kan ha en Üppen dialog kring vad som händer pü nätet.

Maria RÜnn-Liljenfeldt har i sitt tidigare jobb pü Folkhälsans fÜrbund pratat och lyssnat pü barn och unga om sociala medier. – Barnens üsikter och tankar kring sociala medier är viktiga, och deras tankar har jag med dü jag bygger mina fÜreläsningar. Det är viktigt att ha med barnens perspektiv, det är ju deras sanning.

3ODQHUDU QL

OlJHUVNROD"

7D NRQWDNW I|U PHUD LQIRUPDWLRQ 7D NRQWDNW I|U PHUD LQIRUPDWLRQ 6NlUJnUGVVNRODQ +RXWVNlU

ZZZ VNDUJDUGVVNRODQ IL _ ZZZ VNDUJDUGVVNRODQ IL _ ZZZ VNDUJDUGVVNRODQ IL _

Kreativa och dekorativa märkningar

Livfulla lekplatser eller skolgårdar med roliga och kreativa underlag

Aktivt och säkert lärande DecoMark® är den bästa lösningen när man vill fräscha upp skolgården eller lekplatsen med ett färgstarkt underlag. De färgglada och dekorativa spelen uppmuntrar barnen att var aktiva samtidigt som de har kul.

Ring oss på 0405004918 eller skicka ett mail till tekman@gevekomarkings.com för att höra mer.

Lätt att applicera och lätt att hantera

kärnfamiljen”

”Skolan utgår för mycket från

16 • hem & skola • 2/2018

läs mera

Hem & skola • 2/2018 •

17

reportage Bilden av familjen är i förändring och familje­ konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.

U

tanför fönstret djupnar den blåa timmen mot indigo över de snötäckta åkrarna, ett lantligt, harmoniskt lugn som blir om möjligt ännu djupare då jag kommer in i värmen hos Laura och Johan Lindberg i norra Paipis i Sibbo.

Här går det inte att ana ett spår av den kalabalik som oftast råder hemma hos fembarnsfamiljer. Var är alla? Lauras två döttrar dyker upp och hälsar artigt, men de försvinner kvickt i den stora enplansvillans vindlingar. Johans tre barn är hos sin mamma enligt den överenskomna vecka-vecka-rotationen.

Men, säger Johan, också då alla är hemma har var och en ett eget rum att dra sig tillbaka till vid behov, rum som är deras egna domäner.

Alla är välkomna

Laura och Johan får den logistiska utmaningen med 2 + 3 tonåringar att verka nästan suspekt enkel, trots att de har bott ihop mindre än två år. Till och med att fixa tid för varandra tycks gå förvånansvärt lätt.

– Kärnfamiljen har ju alltid sina barn hemma. Däremot så kan vi ju få stunder där alla våra barn är samtidigt hos våra ex. Och då får vi ju automatiskt en ”tumppiskväll” (=lindbergska för på tumanhand), säger Johan.

Den motsatta situationen råder till exempel då barnen har pizzakväll hemma med sina kompisar.

– Vårt hem är ett sådant hem som alla är välkomna till. Vi känner våra barns vänner väldigt bra, vi tycker jättemycket om att ha dem här. Jenny är sådan att det kan komma en eller två vänner, men det kan vara fjorton som övernattar, säger Laura.

– Det är skönt ibland när vi sitter här på ”tumppis”, men det är lika skönt med fjorton ungdomar som ligger och snarvlar i TV-rummet. Och alla är skötsamma och duktiga så vi behöver inte vara oroliga för att de river huset, säger Johan.

Men, invänder jag och letar efter stresssprickor i parets zen-liknande, nyförälskade fasad, behöver ni inte en Excel-tabell för att samordna vem som kommer och går, var när och hur och …

18 • hem & skola • 2/2018

– Någon Excel-tabell behövs nog inte för du hinner inte få in informationen dit innan den har ändrats. Man tar stunden som den kommer helt enkelt och så fixar man det på något sätt, konstaterar Johan.

Bara en adress

Om Laura och Johan tycks fixa vardagen nästan oförskämt elegant så uppstår det fortfarande friktion med samhället trots att den ombildade familjen (”nyfamiljen”) som begrepp knappast är ny. Den senaste statistiken är från 2014, och då fanns det drygt 52 000 ombildade familjer i Finland. Drygt 10 procent av alla barn under 18 år bodde då i en ombildad familj. Mängden har ökat långsamt men stadigt sedan 1990-talet då nyfamiljer började bokföras i statistiken. Lagstiftningen verkar däremot inte ha hunnit ikapp verkligheten.

– Ditt barn kan till exempel bara ha en officiell adress, och du kan bara få skolskjuts från en officiell adress. Trots att barnet kanske har två olika hem som hen tillbringar lika mycket tid i, så får du själv stå för skolskjutsarna från det andra hemmet.

Skolorna behöver också komma emot här, menar Johan Lindberg, och fortsätter: – På festerna som skolan ordnar kan det till exempel vara så att det bara är den biologiska föräldern som är inbjuden. En mamma eller en pappa i en ombildad familj kan vara en oerhört viktig person för bonusbarnen. Att då bli exkluderad från någonting som händer i skolan, ett uppträdande som barnet har övat in och gärna vill visa upp så…

– Det känns inte kiva, säger Laura.

– Varken för bonusmamman eller barnet, säger Johan.

Wilma för kärnfamiljen

En annan sak där paret Lindberg gärna skulle se en förbättring är när det kommer till Wilma, online-redskapet som skolan använder för att kommunicera med familjen. Också det är ett system som är byggt uteslutande med tanke på de biologiska föräldrarna.

– Laura kan till exempel inte göra en frånvaroanmälan via Wilma, om jag skulle råka vara

Fakta Vem: Laura Lindberg, 39 och Johan Lindberg, 45.

Gifta sedan: Förra sommaren.

Bor: I Sibbo (Norra Paipis).

Jobbar med: Företagare (Johan) och Human Resources (Laura).

Barn: Laura: Linnéa, 19 och Jenny, 17.

Johan: Casper, 17, Emilia, 14, Adrian, 11.

Laura och Johan vill slå ett slag för bonusföräldrarnas rättigheter.

Till skillnad från de andra i familjen har katten Ella inte ett eget rum, men hon verkar ta det med jämnmod.

på en resa eller någonting. Det är bara de biologiska föräldrarna som har tillgång till barnets Wilma.

– I vårt fall så fungerar ju de här sakerna lyckligtvis. Jag kan skriva ett meddelande åt Johans exfru att ”anmäler du det här barnet sjukt”, och that’s it. Men beträffande den allmänna infon som skolan skickar ut, ”så här ser vår vecka ut, nu övar vi det här”, och liknande, så vore det ju trevligt att få vara lite mer inne i det.

Informationsflödet kunde bli bättre också för de biologiska föräldrarna, säger Johan.

– Många skolor har till exempel veckobrev som bara skickas hem på papper. Har du barnen varannan vecka så missar du vartannat veckobrev om du inte får skolan att skicka dem också via Wilma. Det kräver att skolorna tänker efter: för att nå båda föräldrarna så borde allting skickas via Wilma.

Hur är det då med de allmänna attityderna i samhället gentemot ombildade familjer?

– Många förhåller sig kritiskt till ombildade familjer, men å andra sidan tror jag att det ger barnen väldigt bra bild av hur ett förhållande med två vuxna som älskar varandra ser

ut. Jag tror att familj som familj, oberoende om det är regnbågsföräldrar eller nyföräldrar eller bara föräldrar, och är de lyckliga tillsammans, så tror jag att barnen mår ganska bra i den familjen.

– Det är nog så att det finns just så många olika sorters ombildade familjer som det finns ombildade familjer. Man märker på mångas reaktion då vi berättar om hur vi har det, att de tänker att ”herregud, hur kan det fungera?”

För oss funkar det här. säger Laura.

Text och foto: Marcus Rosenlund Hem & skola • 2/2018 •

19

aktuellt

Ny föreläsare talar om stresshantering Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas.

– Tanken bakom rubriken Den glada familjen är att ge föräldrar redskap för att sänka sin stressnivå. En sänkt stressnivå påverkar hela familjen på ett positivt sätt. Det handlar också om att förstå hur hjärnan fungerar. Det här gäller främst tonåringar, som kan se så stora ut och vara nog så självsäkra och arroganta i sina uttalanden, men i själva verket inte har de delar utvecklade som står för långsiktig planering och konsekvenstänkande, säger Annika Ahrner-Nyberg, en av Hem och Skolas nya föreläsare, vars föreläsningar vänder sig till både låg- och högstadieföräldrar.

Hon är för tillfället tjänstledig från sitt jobb som klasslärare i en lågstadieskola i Vasa. Hon har jobbat som klasslärare i 25 år och är också utbildad mental tränare. Under det senaste året har hon startat upp ett företag inom mental träning och från och med hösten kommer hon att kombinera klasslärarjobbet med företagandet.

– Vi vet att nästan alla vuxna i Finland har för hög stressnivå. Stress påverkar humöret, inte bara hos vuxna, också tonåringar är stressade med både inre och yttre krav, och små barn smittas av andras stress. Bara för några veckor sedan träffade jag en åttaårig flicka som sa att ”någon måste hjälpa min mamma, hon är så stressad”.

Ahrner-Nybergs föreläsningar handlar inte bara om stresshantering och hjärnkunskap, utan också allmänt om attityder, om lekens betydelse samt om de ord som vuxna använder när de talar till sina barn.

– Framförallt ser jag föräldrarnas välmående som en förutsättning för att kunna skapa en glad och välmående familj.

Enligt Annika Ahrner-Nyberg finns det

– Bara för några veckor sedan träffade jag en åttaårig flicka som sa att ”någon måste hjälpa min mamma, hon är så stressad”, säger Annika Ahrner-Nyberg, en av Hem och Skolas nya föreläsare. Foto: Privat

mycket man kan göra för att lära sig hantera stress.

– Den enda som man kan påverka är ju sig själv, men det finns mycket som man kan göra tillsammans med barnen och som de kan tycka är roligt. Det här gäller speciellt mindre barn, men man kan också rentav lyckas locka med tonåringar att lära sig hantera sin stress och sitt humör.

Ahrner-Nyberg tar också upp orsakerna bakom stress.

– Kan man vara nöjd och glad som förälder om man vet att barnet inte är ute och slarvar, om alternativet är att de sitter på sitt rum, med en skärm i 4 till 8 timmar i dygnet? Jag känner ju själv till föräldrar som är glada över att de vet var tonåringarna är, men det är inte hälsosamt att sitta i timtal vid en skärm. Bakom den här tanken finns rädslan för att tonåringarna ska hamna i olämpligt sällskap och rädsla för droger och alkohol. Det är lätt att förstå att det känns lite tryggt att barnet sitter hemma. Men att ensam sitta och stirra på en skärm signalerar någon sorts obalans, det gäller att försöka locka barnet eller den unga till lite andra aktiviteter.

Det som man kan göra för att komma igång med stresshantering är att gå in på till exempel Youtube och ta fram en muskulär avslappningsövning.

– Det finns hur många som helst att välja på, också sådana som riktar sig till barn. Om man gör det här kommer man en bra bit på vägen. Det krävs regelbundenhet, man måste göra det kontinuerligt för att det ska ha någon effekt.

Text: Malin Wikström

Based on a Conception of JEROME ROBBINS Book by ARTHUR LAURENTS Music by LEONARD BERNSTEIN Lyrics by STEPHEN SONDHEIM Entire Original Production Directed and Choreographed by JEROME ROBBINS This amateur production is presented by arrangement with Music Theatre International (Europe)

Raseborgs sommarteater presenterar

Från 28.6 till 5.8.2018 Köp biljett på webben www.netticket.fi Sommarteaterns kansli 019 241 5035 info@raseborg.org

20 • hem & skola • 2/2018

www.raseborg.org

bibliotekarien tipsar Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör.

Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors.

Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.

Bilderbok

Högläsning

Kapitelbok

Ungdomsbok

Sarah Vegna, Jag kom hit på ett blad, illustrationer av Maya Jönsson, Kikkuli förlag 2018

Sara Lundberg, Fågeln i mig flyger vart den vill, illustrationer och fotografier av Sara Lundberg, Mirando bok, 2017

Anna Ehring, Minoo och vinterskeppet, Bonnier Carlsen, 2018

Jessica Bab Bonde: Vi kommer snart hem igen, illustrationer av Peter Bergting, Natur och Kultur, 2018

■■Till en början var de tre som var tvungna att fly från sitt land. Under den ödesdigra färden över havet försvinner två i familjen och bara en kommer fram. Ensam i det nya landet med andra nyanlända är saknaden stor efter den egna familjen och vännerna. Men det finns hopp om att en dag gå vidare och att hitta dem. Illustrationerna med sitt starka färgspråk återspeglar känslorna och kompletterar den korta texten.

En bra bok för de minsta när man vill samtala om flyktingar, att förlora någon man älskar och om vikten att ta hand om varandra.

■■En perfekt högläsningsbok om den svenska bildkonstnären Berta Hanssons barndom i början av 1900-talet. Berta känner sig som en fågel i bur hemma på bondgården med alla förväntningar på den tidens kvinnor. Istället för att hjälpa till med arbetet på gården drömmer hon om att teckna. Efter att hennes lungsjuka mamma dör, blir ångesten större och hon känner starkt att även hon dör ifall hon stannar kvar.

Slutligen mjuknar även hennes pappa och låter henne lämna bondgården för att studera. Äntligen blir hon accepterad som hon är. Boken vann både Augustpriset 2017 och Snöbollen-priset för bästa svenska bilderbok 2017.

■■Att komma hem efter skolan är något Minoo är rädd för varje dag. Hon och hennes familj väntar nämligen på ett brev från Migrationsverket. Ska de få stanna kvar i Sverige eller måste de åka tillbaka till det land de flytt från? En eftermiddag finns brevet på golvet och Minoo blir desperat. Hon tar med sig sin lillebror Mirtza och tillsammans springer de ner till hamnen. Plötsligt befinner de sig ombord på ett skepp som är på väg till London och Island innan returen till Sverige. Under denna långa resa lär sig Minoo sluta skämmas för sin familj och hon hittar även sig själv. På köpet får Minoo och Mirtza dessutom vänner för livet.

■■I denna serieroman berättar Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth om Förintelsen. Om och om igen får vi läsa om mardrömslika upplevelser som inget barn borde behöva vara med om. Om rädslor, hunger, oro över nära och kära och livet i ghettot och i förintelselägren. Efter all misär och död runtomkring finns det hopp för dessa barn som kommer till ett nytt land som flyktingar.

Där orden för att beskriva det fruktansvärda tar slut, tar de starka illustrationerna över. En viktig bok om tolerans och jämlikhet för alla ungdomar att läsa och samtala kring.

Hem & skola • 2/2018 •

21

”

Kolumn

Faktum är att det ofta är vi andra som inte är riktigt kloka, till exempel med all vår ständiga brådska och stress.

Himmel och helvete med specialbarnet ■■Jag satt och läste en artikel om hjärnforskning på min ipad.

Artikeln var illustrerad med en bild av en hjärna. Min son Victor tittade över min axel på vad jag läste, var tyst en stund och sade sedan lite sorgset: ”Pappa, jag har en dålig hjärna.

Jag blev mållös. Jag stammade bara någonting om att ”det absolut inte är något fel på din hjärna, låt aldrig någon påstå det!”

Victor har en intellektuell funktionsnedsättning. Fysiskt är han elva år gammal men mentalt cirka fem, även om hans tankar ofta har ett oanat djup. Jag brukar säga att ”dum är han inte!”

Faktum är att det ofta är vi andra som inte är riktigt kloka, till exempel med all vår ständiga brådska och stress. Victor har aldrig bråttom, och han förstår inte dem som har det. Eller att vi ska stiga upp klockan halv sju mitt i smällkalla och kolmörka vintern.

Och han har helt rätt, vi är ju inte kloka som utsätter oss själva för det här, för att inte tala om våra barn!

Victors skoldag börjar klockan tio över sju på morgonen då skoltaxin hämtar honom, och fortsätter till halv fem på eftermiddagen då den lämnar av honom igen. Det är en lång dag för vem som helst. För ett morgontrött litet specialbarn är det en evighet.

Victor är vanligtvis den gladaste, raraste och mest hjärtliga pojke som man kan tänka sig. Men de där dagarna då han inte är det så kan det bli riktigt svårt.

Han har ibland problem med att skilja mellan verkligheten sådan

22 • hem & skola • 2/2018

som den är, och sådan som han vill att den ska vara. Till exempel: om det är måndag, och Victor vill att det ska vara lördag (=godisdag) i morgon, då är det så. Han kryssar han för alla dagar i kalendern och så är det, så vitt det ankommer Victor, lördag i morgon.

Ibland, långt ifrån alltid, men om Victor har en särskilt dålig dag, då kan det utmynna i en protest som eskalerar och då blir det riktigt fult hemma hos oss. Eller var vi än råkar befinna oss. Det börjar med ett stilla trots som går via högljudda protester till ett stigande crescendo av hysterisk gråt och panik­artat skrikande till ett blint raseri.

Grejen med Victor är att han är stor och stark, redan nu.

Jag är själv över två meter lång, och Victor tycks ha ärvt mina gener när det kommer till längden. Har han dessutom ärvt mitt temperament från tonåren, vilket mycket tyder på, så kommer vi att ha ett stort problem inom några år. Då kommer han att gå genom väggar. Bokstavligen.

Jag har i min desperation sagt till Victor att han kanske inte kommer att kunna bo hemma om det fortsätter så här. Men han förstår inte riktigt vad jag menar. Var annars skulle man bo än hemma?

Nästa dag är allt glömt, för stunden åtminstone, och Victors soliga, hjärtliga leende får mig att tänka att allting nog ordnar sig och att jag är är världens tursammaste pappa som har en så härlig och kärleksfull grabb.

Och även om jag känner att Victors varje raseriutbrott får mig att åldras med flera år, och tappa de få återstående hårstrån som jag har på huvudet, så önskar jag en sak. Under inga omständigheter får elden som Victor har inom sig släckas. Han behöver lära sig att kontrollera den bättre, men det får inte gå som förr i tiden, då kuvade man ju barn som Victor med metoder som numera betraktas som barbariska.

Håll lågan vid liv, Victor! För du har ju ofta rätt och världen har fel. Fast sist och slutligen spelar det ingen roll, för du är hur som helst vår lilla kära grabb. Vi ska nog fixa det här, ska du se. Tillsammans.

Marcus Rosenlund vetenskapsredaktör

ETT MINNE FÖR LIVET

Klassresa till Åland

REGI, MANUS & SÅNGTEXTER

TOBIAS ZILLIACUS

MUSIK:

SCENOGRAFI-IDÉ:

KOREOGRAFI:

DRÄKTER:

MASK & FRISYR:

HANNU RISKU TOBIAS ZILLIACUS SUSANNA KARVINEN FRIDA HULTCRANTZ TUIJA LUUKKAINEN

PREMIÄR: FREDAGEN

DEN 29 JUNI KL. 19:00

22 föreställningar: ti, ons, to kl. 19.00, sö kl. 15.00, sista föreställningen lö 4.8 kl. 15.00.

Spelplan på ZZZ URQMDURYDUGRWWHU Ȩ

Upplev spännande äventyr på klassresan till Åland!

Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr för hela klassen.

Grundpaket 2 dagar från 82 €/person

Läs mer på www.alandsresor.fi

Bokningar via teatern (t.ex. grupper) må-to kl. 9-15: tel: (019) 532 412 Biljetter: vuxna: 22,-/pers., u. 13 år: 14,-/pers., grupp över 20 personer 19,-/pers.

Lurens sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk ZZZ OXUHQV Ȩ ȍ ZZZ URQMDURYDUGRWWHU Ȩ

Tel. 018-28 040. info@alandsresor.fi www.alandsresor.fi facebook.com/alandsresor

FORTBILDNINGAR Luckans barnkulturverksamhet riktar sig till barn, unga, barnfamiljer och professionella. Dessa fortbildningar är ämnade för personer på kulturfältet och inom utbildningssektorn. De kan arrangeras ute fältet enligt beställning, med minini 10 deltagare.

Föreläsningarna är kostnadsfria, medan kostnader för resor och eventuell övernattning tillkommer utanför Nyland.

Bokningar görs via barnkultur@luckan.fi MOBBNINGSFÖREBYGGANDE ARBETE

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUSPEDAGOGIK

Larrie Griffis föreläser om problematiken kring mobbning och diskuterar kring ett vanligt förekommande fenomen; Varför det är så lätt att se åt andra hållet? Hur särskiljer man vad som är bråk och vad som är mobbning och hur bör man agera?

Larrie Griffis föreläser om jämställdhet och genuspedagogik inom barndagvården, samt hur man med små medel kan arbeta med jämställdhetsfrågor utan att ändra på hela verksamheten. barnkultur.luckan.fi

Hem & skola • 2/2018 •

23

Fråga juristen Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga – mejla redaktor@hemochskola.fi

Utlandsresa och rätt till stödundervisning fråga: Vår familj planerar en utlandsresa i samband med höstlovet. Vår dotter går då i årskurs 2. Vi kommer att anhålla om ledigt från skolan för henne för sju skoldagar. Vi föräldrar är såklart införstådda med att läsa läxor med henne under resan. Tyvärr har hon inte lätt för sig i skolan och hon behöver ofta extra stöd av lärarna. Hur är det med hennes rätt att få lite extra hjälp från skolans sida om hon behöver det efter vår resa? Jag tänker att det vore tokigt om hon inte kunde åka på en resa med sin familj bara för att hon har det knepigt med inlärningen. ”Pappa i Österbotten”

Svar: En elev har subjektiv rätt att få läroplansenlig undervisning, handledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast då behov uppstår. Om en elev tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning har hen alltid rätt att få stödundervisning, oberoende av orsaken till att eleven ligger efter.

Utgångspunkten är att en elev som är inskriven i en skola ska vara närvarande under skoldagarna om hen inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse. Skolan har alltså inte någon skyldighet att bevilja frånvaro, men i praktiken får elever oftast befrielse för kortare ut-

landsresor och liknande. Vanligtvis ges eleven då vissa skoluppgifter som ska göras under resan, men det har ingen betydelse för rätten till stöd huruvida de utförs eller inte, och läraren har inte heller någon skyldighet att ge uppgifter. Det är dock skäl att observera att det inte finns någon automatisk rätt till stödundervisning efter en resa ”för säkerhets skull”, utan det kräver att eleven på riktigt har halkat efter i sina studier.

DANSLÄGER FÖR BARN 5–12 ÅR 4 – 8.6

Lilla Villan i Nickby, Sibbo

11–15.6

Hammars arbetarhus i Borgå

30.7–3.8

Mikaelskolan i Ekenäs

Junilägren hålls kl.9-12.30 och augustilägret kl.9-13.

Pris: 55€, syskonrabatt 10€ På lägret bekantar vi oss med olika sorters dansstilar med betoning på sällskaps-, folk- och pardanser. Tyngdpunkten ligger i det sociala dansandet och att skapa tillsammans.

Bindande anmälan för juni-lägren senast 18.5 och augusti-lägret senast 15.6 till Folkdansringens kansli, tel. 040-3523 688 eller e-post: folkdansringen@folkdans.fi Det behövs minst 16 barn per läger för att lägret ordnas.

Arrangör: Finlands Svenska Folkdansring r.f./www.folkdans.fi tillsammans med SFV Bildning r.f.

24 • hem & skola • 2/2018

Foto: Kaisa Nordlund

Recept

Bulgursallad 2½ dl 2 4 msk 4 msk 4 msk 1 tsk ½ tsk 1 knippe 1 knippe 1 liten bunt 1 burk (265 g) 2 2 paket

bulgur vitlöksklyftor olivolja balsamvinäger limesaft salt svartpeppar gräslök persilja färsk koriander kikärter gurkor körsbärstomater

Gör så här: 1. Förbered bulgur enligt anvisningarna på paketet.

2. Pressa ner vitlök i en stor skål och häll i olja, vinäger, limesaft, salt och peppar.

3. Häll den färdiga bulguren i skålen med dressingen och rör om ordentligt.

4. Hacka gräslöken fint. Klipp persiljan och koriandern med en sax i ett glas.

5. Skölj av kikärterna och låt torka av en aning.

6. Skär gurkan i små tärningar. Skär tomaterna i bitar.

7. Vänd ner alltihop i bulguren.

Text: Ungmartha

Tips

Ställ salladen i kylskåpet några timmar, så blir den ännu godare.

LÄGERSKOLOR PÅ ALBANUS

Hela skärgårdshavet inom vår aktionsradie med utgångshamn i Mariehamn eller till exempel Åbo.

Lärorika och intressanta äventyr till sjöss och till lands. Också kortare kryssningar.

Skeppsföreningen Albanus r.f Sjöfartskvarteret 22100 Mariehamn +358 (0)457 0450 013 albanus@aland.net

www.albanus.ax Hem & skola • 2/2018 •

25

Aktuellt

– Vi ungdomar är nog tillräckligt smarta för att gömma våra mobiler så att inte läraren ser det, tror Jeremy Salmon som inte oroar sig för lagen.

Föräldrar i frankrike stöder

mobilförbudet

Från och med i höst förbjuds mobiltelefoner i franska skolor. – Fast jag tror vi elever är smarta nog att kunna använda mobilen i smyg ibland, säger 18-åriga gymnasieeleven Jeremy Salmon.

Hos föräldrarna går förbudet däremot hem.

26 • hem & skola • 2/2018

Från och med höstterminen ska det bli strängt förbjudet att använda mobilen i klassrummet under lektionstid i Frankrike. Vissa skolor kommer även att förbjuda den på skolgården.

Mobilförbudet kommer att gälla från första klass till sista årskursen på gymnasiet.

– Men när lärarna vänder ryggen till kan vi nog gömma mobilen under bänken, tror 18åriga gymnasieeleven Jeremy Salmon i Paris.

Egentligen innebär mobilförbudet inget nytt i hans skola. Det finns redan. Eleverna får inte använda den i klassrummet.

– Själv trotsar jag ibland beslutet och kollar hur mycket klockan är. Men jag tar aldrig emot samtal under lektionstid. Det vore att gå för långt och störa lektionen, förklarar han.

Jeremy berättar att mobiler eller datorer väldigt sällan används i undervisningen.

– Jag önskar inte mer användning av digitala hjälpmedel i undervisningen. Det blir tjatigt.

Man hänger ändå så mycket vid mobilen och datorn på fritiden, säger han.

En av Jeremy Salmons kompisar fick sin mobil konfiskerad nyligen efter att pratat i te-

Förbudet är bra. Det är alltid skönt att kunna luta sig mot ett lagrum.

” ” ”

Kattis Elfvin, rektor och lärare

Gammalmodigt, ja.

Men det är just det som är bra.

Laurent Lafforgue, världsberömd matematiker och undervisningsexpert

Den lilla kritik som hörts, kommer främst från unga lärare.

Gérard Pommier, medlem i föräldraföreningen Peep

lefonen och viskat bakom ryggen på läraren.

– Läraren blev rasande. På kvällen fick hans föräldrar hämta den i skolan och be rektorn om ursäkt. Han hade hotat att stänga av ele­ ven.

Föräldrarna vill inte störa

Sedan ett par år finns redan en lag om mobilförbud. Men det har tolererats att använda mobilen om den inte stör. Nu när mobilförbudet förstärks genom att omfatta alla franska skolor blir förbudet mer officiellt.

– Förbudet är bra. Det är alltid skönt att kunna luta sig mot ett lagrum även om vi inte har problem med mobiler under lektionstid, säger Kattis Elfvin som är rektor och lärare på svenska sektionen vid den internationella gymnasieskolan Lycée Internationale i Saint-Germain-en-Laye, en chic förort väster om Paris.

Kattis anser dock att mobilen sällan är ett problem i franska skolor.

– En bidragande orsak är att franska föräldrar inte vill störa. De kontaktar inte eleverna i

onödan under skoltid, tillägger Elfvin.

Gérard Pommier på föräldraföreningen Peep (Fédération des Parents d’Elèves de l’Enseignement Public) säger att papporna och mammorna stöder mobilförbudet.

– De tycker att man bör kunna ställa kravet att skoleleverna studerar i lugn och ro utan ringande mobiler, säger han.

Box vid ingången

Men samtidigt finns det en stor oro att mobilförbudet kommer att bli alltför strängt.

Den franske utbildningsministern JeanMichel Blanquer vill att skolorna bestämmer om eleverna ska lämna ifrån sig mobilen i en box vid ingången till skolan.

– Det vore inte bra. Vid minsta lilla nyhetshändelse vill föräldrarna kontakta sina barn via mobilen, säger han och tänker på att Frankrike vid flera tillfällen under 2000-talet har utsatts för blodiga terroristdåd.

2012 dödades små barn och lärare vid en judisk skola i Toulouse.

– På grund av osäkerheten bör eleverna kun-

na ha mobilen i skolväskan i klassrummet, tycker Pommier och får stöd av föräldrarna i organisationen.

Mobilförbudet har mött litet motstånd.

– Den lilla kritik som hörts, kommer främst från unga lärare som ofta låter eleverna använda mobilen eller datorn i undervisningssyfte, förklarar Gérard Pommier.

Han förklarar att dessa lärare tror det ska bli tjatigt eller omöjligt att behöva säga till eleverna att nu ska de ta fram mobilen eller nu ska den läggas ned i väskan.

– Frågan möter inget motstånd från olika politiska kanter, säger han.

Gammalmodigt – ja

Skolor i storstädernas ytterområden beskrivs ofta som krigshärjade områden, av franska medier. Detta med tanke på ett utbrett våld där.

Läraren Gérard Pommier vid föräldraför­ eningen medger att det blir svårt att genomföra mobilförbudet där.

läs mera på nästa sida

»

Hem & skola • 2/2018 •

27

Aktuellt

I Finland kan användningen av mobiler begränsas I Sverige vill flera partier införa ett nationellt mobilförbud i skolan. I Finland kan man i dagsläget inte förbjuda elever att ta med sig mobila enheter till skolan, men man kan begränsa användningen av dem under pågående undervisning.

I Sverige har både Socialdemokraterna och Liberalerna inför höstens riksdagsval sagt att de vill förbjuda användningen av mobiltelefoner under lektionstid. Socialdemokraterna vill förbjuda dem i grundskolan, medan Liberalerna vill att förbudet gäller också i gymnasiet. I dagsläget kan de svenska skolorna lokalt, via ordningsregler, fatta beslut om hur elevernas mobilanvändning ska se ut.

I Finland publicerade Utbildningsstyrelsen våren 2016 en guide för utarbetande av ordningsregler, där tog man bland annat upp användningen av dator, mobiltelefon och andra mobila enheter i skolan. 2017 kom publikationen Rättigheter och skyldigheter vid användningen av dator, mobiltelefon och andra mobila enheter i skolan.

Syftet med publikationen är att förtydliga

vilka juridiska aspekter som måste beaktas vid användningen av mobila enheter.

Kräva störningsfritt

Enligt publikationen kan man i skolans ordningsregler förbjuda sådan användning av telefoner som stör undervisningen. Man kan också kräva att mobilen är i störningsfritt läge under lektionen, alltså att ljud- och ljus-, och vibrationsfunktioner är avstängda.

I ordningsreglerna kan man också förbjuda eleverna att fota eller filma under lektionerna, om de inte fotar eller filmar som en del av undervisningen. Utanför lektionstid kan man inte förbjuda fotografering, filmning eller inspelning helt och hållet, eftersom skolan är en offentlig plats. Det hör ändå till god sed att fråga om lov innan man fotar eller filmar, och fo-

Lägerskola i Västerbottens skärgård

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu 28 • hem & skola • 2/2018

tografering som kränker integriteten är straffbar enligt strafflagen.

På rasterna kan användningen av mobiltelefoner inte förbjudas helt, men skolan ska ingripa om telefonerna används på ett oönskat sätt eller om de används för att mobba eller trakassera någon. Skolan kan också uppmana eleverna att röra på sig under rasterna och göra annat än att använda telefonen. Skolan kan bestämma att det finns särskilda platser där man får eller inte får använda telefonen under rasten.

Om skolan på något sätt begränsar användningen under rasterna ska eleverna ha möjlighet kontakta sina vårdnadshavare eller sköta personliga ärenden som inte kan vänta.

Om ett barn är under 15 år är det vårdnadshavaren som bestämmer om ett barn får ta med sig sin egen mobil till skolan och använda den i undervisningen. Det är ändå viktigt att vårdnadshavaren och skolan frågar ett barn under 15 om saken. Vårdnadshavaren ingår ett avtal med skolan om elevens egen enhet ska användas i undervisningen. Ett barn över 15 bestämmer i princip själv om han eller hon tar med sig mobilen och använder den i undervisningen. Läraren bestämmer om användningen av enheterna i undervisningen.

Källa: Rättigheter och skyldigheter vid användningen av dator, mobiltelefon och andra mobila enheter i skolan

Text: Malin Wikström

»

fortsättning från sidan 27

– I valet mellan kunskap eller en modern mobiltelefon skulle nog många av eleverna i dessa områden helst välja en mobil eller dator av senaste modell, säger han.

Men är då mobilförbudet ett alltför gammalmodigt beslut?

– Gammalmodigt ja. Men det är just det som är bra, tycker den världsberömda matematikern och undervisningsexperten Laurent Lafforgue. 2002 fick han Fields medaljen som ofta anses vara ett Nobelpris i matematik.

Eftersom han känner en passion för skola och undervisning får han regelbundet mejl och brev med synpunkter från elever, lärare, föräldrar, företagsledare och politiker.

– Mobiler ska inte vara en leksak som stjäl koncentrationen i klassrummet.

Han understryker att mobilförbudet inte handlar om att ge läraren mer makt.

– Utan med mer ordning går det lättare att sprida kunskap, menar Lafforgue.

Text och foto: Johan Tollgerdt

Hem & skola • 2/2018 •

29

Fem frågor Julgubbe till julfesten och vårjippo med morsdagstårta som huvud­vinst i lotteriet hör till de årliga traditionerna i föräldraföreningen vid daghemmet Fyrklövern i Pargas. I år satsar föreningen dessutom på en ny lekstuga.

Dagis

– Samtidigt som vi försöker åstadkomma någonting till förmån för daghemmet har vi otroligt roligt tillsammans, säger Caroline von Zweygbergk, ordförande för föräldraföreningen vid daghemmet Fyrklövern i Pargas.

Dagisföreningen fixar lekstuga ‒ Jag är jättenöjd med dagisverksamheten, men byråkratin och ekonomin sätter ändå vissa gränser. Som föräldrar är det roligt att ibland kunna erbjuda någonting extra, säger föräldraföreningens ordförande Caroline von Zweygbergk.

I år satsar föreningen på att skaffa en länge efterlängtad lekstuga till dagisgården.

Hurdan är er förening? ‒ Jag tycker att vi har en jättefin förening. I år är styrelsen väldigt liten, bara fem medlemmar, men vi är effektiva, vi har det roligt tillsammans och vi har ett fantastiskt samarbete med daghemmet, säger von Zweygbergk.

Hur ska ni engagera fler styrelsemedlemmar? ‒ Trots att intresset för styrelsearbetet inte har varit så stort i år, upplever jag att föreningens arbete ändå är uppskattat och omtyckt av daghemmets 40 familjer. Vi kommer att satsa på att bättre informera om styrelsearbetet inför nästa verksamhetsperiod. Jag minns att jag själv i början kände mig lite osäker inför det

30 • hem & skola • 2/2018

här med möten och protokoll. I dag ser jag ju på oss som alldeles vanliga föräldrar som träffas och hjälper där vi kan. Det budskapet ska vi bli bättre på att föra fram.

Hur ser föreningens verksamhet ut? ‒ Vi försöker vara lyhörda för önskemål från både föräldrar och personal. Ett år byggde vi ut dagisgården, ett annat år genomförde vi en enkät om dagismaten, och så har vi haft föreläsningar. ‒ Ända sedan daghemmet startade har det funnits en önskan att få en lekstuga till gården, och eftersom det handlar om en ganska stor och dyr anskaffning sätter vi i år allt krut på det, säger von Zweygbergk.

Hur ska ni lyckas med det? ‒ Vi har bland annat avtalat med bygglinjen på Axxell i Pargas om att de bygger lekstugan åt oss, och har på det sättet lyckats få ner priset lite. För att samla in pengar ordnade vi för några veckor sedan ett stort loppis med barnprylar i Folkhälsanhuset i Pargas. Och bara för några dagar sedan fick vi beskedet att vi har be-

viljats ett litet stiftelsebidrag för vår lekstuga, vilket innebär att den faktiskt blir verklighet nu. Det är vi jätteglada över.

Varje år ordnar föräldraföreningen också ett vårjippo med ponnyridning, ansiktsmålning och lotteri där huvudvinsten har varit en pampig morsdagstårta, berättar von Zweygbergk. ‒ Troligtvis blir det i år ett höstjippo med gårdstalko och invigning av lekstugan. Vi tycker att det är viktigt, och roligt, att familjerna och föräldrarna får träffa varandra också utanför dagiskorridoren, utanför dagistid.

Varför behövs en föräldraförening också i dagis? ‒ En av föreningens viktigaste uppgifter är helt klart att samla in pengar. Samtidigt möjliggör föreningen också en aktiv dialog och samarbete mellan familjerna och daghemmet, och det tycker jag personligen är det allra mest värdefulla, säger Caroline von Zweygbergk.

Text och foto: Pamela Friström

Aktuellt från förbundet Nya medarbetare i Vasa

■■Vi välkomnar Petra Högnäs och Linda Björkgård som nyanställda till Förbundet Hem och Skola. Petra och Linda kommer att arbeta med projektet ”Varje förälder är en resurs” under åren 2018 till 2021. De kommer att arbeta utgående från nya kansliutrymmen i Vasa. Tanken med projektet, som finansieras med intäkter från Veikkaus, är att involvera alla föräldrar i samverkan med skolan. Kan man skapa nya fungerande modeller för samarbete?

Nationella Hem och Skola-dagen

■■Den nationella Hem och Skola-dagen firas igen fredagen den 28 september. Samarbetet med föräldrar kan naturligtvis också uppmärksammas någon annan dag som passar bättre in i schemat. I många skolor har firandet av dagen blivit en fin tradition som för samman föräldrar, elever och lärare på ett avslappnat och trevligt sätt. Rektorn är den som anmäler att er skola deltar.

Tidningen Hem & skola Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Marcus Rosenlund.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola och dagis.

Distribution: Delas ut i klassen och på dagis.

Tryckeri: UPC, Vasa 2018.

Upplaga: 38 000. Årgång: 45.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Nykter – Solklart!

■■Kampanjen arrangeras nu för sextonde gången. Den utmanar föräldrar att erbjuda trygga festalternativ till de unga då skolavslutningar och andra festligheter närmar sig. Hem och Skola är en av många organisationer bakom kampanjen som tar upp föräldrarnas roll och ansvar för ungdomars användning av rusmedel.

Föräldrabarometern

■■Har du redan besvarat frågorna i Föräldrabarometern? Det är en stor nationell undersökning som vi gör tillsammans med Suomen Vanhempainliitto för att få veta hur föräldrar ser på vardagslivet och samarbetet med skolan. Vi är intresserade av just dina erfarenheter och synpunkter! Länken till undersökningen nås via vår webbplats hemochskola.fi. Undersökningen är öppen till 20.5.

Passa samtidigt på att delta i utlottningen av gåvokort på 100 euro till Lippu.fi.

Ny dataskyddsreform

■■Kanske du som är aktiv i en förening redan har hört om EU:s nya dataskyddsdirektiv GDPR som träder i kraft i maj? I korthet handlar det om att en förening ska ha koll på sina personregister och vara noggrann med hur de sköts och bevaras. Bekanta dig med informationen på www.hemochskola.fi och foreningsresursen.fi.

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhets­ledare

maarit westerén informatör

Malin wikström redaktör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

Gnurf

Hem & skola • 2/2018 •

31

aktuellt

Thelma Nyström i årskurs 3 i Österby lågstadieskola gillar skolmaten. Österbyköket är ett av dem som är i behov av snar renovering.

Pontus Berglund vill uppgradera skolmaten, hålla kvar små köksenheter och främja lokalproducerat.

Mer närproducerat i skolan i Raseborg Dagens melodi är lokalproducerad mat. De här tongångarna får också gehör när det gäller skolmat. Staden Raseborg har nu en gyllene chans att bli föregångare på den här fronten.

Många av Raseborgs skolkök är nedgångna och i behov av akuta åtgärder. I nio år har man utrett huruvida staden borde gå in för centralkök eller mindre skolköksenheter.

Karis har redan fått ett centralkök, men nu ser det ut som om skolorna i Ekenäs och Tenala skulle få hålla kvar sina egna kök. Det är inte minst en kostnadsfråga.

– Att gå in för centralkök skulle kosta minst 6,5 miljoner euro och ett helt nytt kök 7,5 miljoner, medan det skulle landa på 4,5 miljoner att under en tio års period uppgradera de befintliga köken, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

Han anser också att det är viktigt att fundera på hur man kan få mer närproducerad mat till skolorna.

Den frågan ligger också Pontus Berglund nära hjärtat. Han är krögare och eldsjäl i föreningen Slow Food Västnyland.

– Det är klart att ekonomin betyder mycket, men man bör också ha andra kriterier för hur man planerar och upphandlar de offentliga måltiderna. Man ska inte bara lita på att de stora aktörerna gör rätt. De har mycket muskler bakom sig och kontrakten kan se bra ut på papperet. Men har de beaktat till exempel etis-

32 • hem & skola • 2/2018

ka frågor, som var och hur råvarorna produceras och bjuder de näringsmässigt på de bästa alternativen, säger Berglund.

Han anser att man har mycket att vinna på mindre enheter och lokalproducerat. Bland annat stannar pengarna och arbetsplatserna kvar i regionen. Kökspersonalen kan bättre beräkna åtgången så svinnet blir mindre och om personalen får utveckla sin yrkeskunskap blir den bättre motiverad och inspirerad vilket leder till godare mat.

– Det viktiga är ju att barnen äter upp maten. Då orkar de koncentrera sig också.

Viktigt att flexa

– Det är klart att barnen ska få lika god mat över allt, men det behöver ju inte betyda att alla äter samma mat samma dag. Om alla ska äta köttsoppa en viss dag blir det omöjligt för de lokala producenterna att leverera så stora mängder råvaror.

Det kan låta enkelt, men i själva verket är skolmaten en komplicerad fråga med många aspekter, en av dem är hygienen. I dag får man till exempel inte ta in otvättade rotfrukter och potatis i köket.

Logistiken är en annan. För tjänstemännen

i stadshuset är det lättare att förhandla med en storproducent än många mindre.

– Men mycket kan göras genom samarbete. Till exempel kunde de lokala producenterna bilda ett andelslag som köper in varorna, tvättar dem och skapar förutsättningar. För finansieringen kunde man söka EU-medel. Vi i Slow Food har diskuterat med marthorna, Novia, Bioekonomi i Västnyland och Mikael Björklund om hur vi kan bygga upp nätverk och stödja staden. Vi vill inte bara klaga, utan komma med lösningar. Också många av de lokala Hem och Skola-föreningarna har visat stort intresse att vara med. För föräldrarna är det viktigt att barnen äter skolmaten och att den är näringsrik, säger Pontus Berglund.

Raseborg kommer att sända ut en enkät till eleverna om skolmaten. Bildningsnämnden ska också ta ställning till stadsdirektörens förslag om att bevara de mindre köken och om allt går väl fattar stadsstyrelsen ett beslut ännu i vår som sedan går vidare till fullmäktige.

– Det finns en politisk beställning på att minska halvfabrikaten, säger Pontus Berglund.

Enligt honom har Raseborg nu en gyllene chans att sticka ut ur mängden och göra något positivt, som kan inspirera andra kommuner.

Den 8 maj klockan 18 hålls ett seminarium kring den offentliga måltiden i Seminarieskolan i Ekenäs.

Text och foto: Tua Ranninen