&
He m s k ola
Temanummer 2015 • Årgång 42 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf
■■”Barnen vänjer sig
snabbt” ■■”Jag kan räkna till
miljarder” ■■I eftis har vi kul varje dag ■■Spring i benen sätter fart
på hjärnan ■■Slopa läsken och
energidryckerna ■■”Det är barnets läxor”
t em a: Börja skolan
2
Hem & skola ■■LEDAREN
■■kolumnen
I olika bubblor ■■Vilken bubbla lever du i? Dricker du latte för fyra euro i Rödbergen på eftermiddagen eller gnor du på som städare i S-market på kvällarna, eller tröstar du dig kanske med en mellis eller två på bykrogen tillsammans med dina arbetslösa ödesbröder och -systrar? Som känt visade riksdagsvalet att verkligheten för oss i Finland har väldigt olika perspektiv och den värdegrund, som jag, vi, trodde att alla omfattade, inte alls är densamma för oss alla. Jag blev mäkta förvånad – och förbannad – när jag i Helsingin Sanomat läste en pappas insändare där han föreslog att den slafsiga, smaklösa, billiga skolmaten kunde slopas. Barnen bör få utveckla sin smak och äta det som de tycker om, tyckte han. Den mannen vet kanske inte att det finns flera skolor som lägger fram knäckebröd på måndagsmorgnarna för eleverna att ta, eftersom de under veckoslutet inte fått i sig tillräckligt med mat och magen skriker av hunger. Familjens hushållskassa har gått till andra, viktigare, inköp. Knäckebrödet lär ha god åtgång.
vidar lindqvist
Barns rättigheter är vuxnas ansvar ■■Har du som förälder koll på barnens rättigheter, de som gäller alla barn under 18 år? Visst har barnen i Finland det bra ställt i princip. Men trots det får vi i medierna höra om olika beklagliga situationer där barnen definitivt inte har fått leva ett tryggt och bekymmersfritt liv. Enligt forskaren Kirsi Alila borde det finnas mera information om barnens rättigheter i samhället. FN:s barnkonvention är ett rättsligt bindande avtal som fokuserar på att barn är individer med egna rättigheter. Konventionen förpliktigar staten, kommunerna, oss föräldrar och alla övriga vuxna kring barnen att värna om dem. Alla länder i världen, med undantag för två, har skrivit under bestämmelsen och förbundit sig att följa den. Finland gjorde det år 1991, medan barnkonventionen antogs av Förenta Nationernas generalförsamling år 1989. ■■En stor del av den finska befolkningen har hört talas om barnkonventionen,
men vad innehåller den egentligen? Den innehåller över 50 artiklar, som bildar en helhet. Unicef poängterar dock att vissa principer där är vägledande och alltid skall beaktas i frågor som rör barn. Dessa är: · Alla barn har samma rättigheter och lika värde. · Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. · Alla barn har rätt till liv och utveckling. · Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Barnkonventionen ligger som värdegrund också i vårt utbildningssystem och förverkligas i varje möte mellan barn och vuxna. ■■I grunden för en god växelverkan ligger människors vilja till ömsesidig respekt. Men också strukturerna i skolan är viktiga. De borde bland annat stödja barns medverkan och inflytande. Särskilt i artikel 12 poängteras att barn ha rätt att säga hur de vill ha det.
Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.
Olika barnfullmäktige, elevkårer och diskussionsmöjligheter finns till för att barnen skall kunna vara aktiva aktörer och påverka vardagen i skolan. Man kan också förmedla barns åsikter till beslutsfattare, föräldrar och skolpersonal genom enkäter och utredningar. Det är då och då på sin plats att som förälder ta en titt på barnkonventionen och fundera på om dessa rättigheter fullföljs i barnens vardag och om barnens bästa sätts i främsta rummet i samhället. ■■Som förälder funderar man på om alla barn, trots många fina ord, är lika mycket värda. Jag vågar påstå att diskriminering och särbehandling finns i varje samhälle och skola. Det är något som vi vuxna kring barnen tillsammans hårdare borde motarbeta. Heidi Harju-Luukkainen ordförande för Förbundet Hem och Skola
■■I Finland har vi varit stolta över att kommunerna har lagstadgad skyldighet att bjuda barnen på skollunch. Vi var det första landet i världen som införde den. Visst har barnen alltid knorrat över skolmaten och under ekonomiskt svåra tider kapas det också i pengarna till den. Men det som ele verna bjuds på i dag, kunde man inte ens stava till efter kriget, då olika slags vällingar och gröter för det mesta stod på menyn. Så vad som än händer: Kämpa för den fina gratismåltiden i skolan! Det är en jämlikhetsfråga som alla barn drar nytta av. Också skolmaten kan ha betydelse för våra Pisaresultat. Med mätt mage tänker man bättre. ■■När ni sitter på ert första föräldramöte kan det vara bra och viktigt att börja diskutera olika frågor som rör era barn och hur ni ser på fostran. Hur kan ni vara med om att skapa en atmosfär i klassen som gör att alla får vara med och alla trivs? Ni som tycker att det är självklart att barnen skall få en fin telefon kan försöka sätta er in i hur det känns för den där ensamstående föräldern med tre barn, som måste räkna varje slant för att få det att gå ihop. Ibland är det någon högutbildad, välbetald förälder som är van att tala inför alla, som stjäl showen på mötet. Det går att förhindra genom att man sätter sig ner i mindre grupper och diskuterar. För att vi skall förstå och lära av varandra måste vi prata och diskutera. Det gör vi om det finns en förtroendefull stämning och vi har empatisk inställning till varandra. Tua Ranninen
Tryckeri: KSF Media, Vanda 2015. Upplaga: 36 000. Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönnqvist Kb,
Ansvarig utgivare: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande. Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264. Layout: Pia Ahlberg. Pärmbild: Foto: Marcus Rosenlund. Målgrupp: Föräldrar med barn i åk 1 i svenskspråkig skola. Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.
Sandbackavägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.
heidi harjuluukkainen ordförande
Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare
maarit westerén informatör
Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Helsingfors. Tfn: 09 565 7770. E-post: hemochskola@hemochskola.fi.
Tua Ranninen redaktör
Hem & skola
3
â– â– intervju
�Barnen vänjer sig snabbt� Det känns stort, nostalgiskt kanske lite svürt när ens barn blir sü stort att det bÜrjar skolan. Men Üvergüngen frün fÜrskola till skola är ofta svü rare fÜr fÜräldrarna än bar nen. De vänjer sig snabbt. Den erfarenheten har planeraren Heidi LithÊn pü FÜrbundet Hem och Skola. Hon har själv jobbat som lärare i ütta ür och har tre egna barn. – De flesta vänjer sig snabbt och fÜr fÜräldrarna gäller det att lita pü barnet och uppmuntra det. Man müste ha fÜrtroende fÜr skolan och lita pü att de där vet vad de gÜr. Att släppa kontrollen är inte alltid lätt, men nÜdvändigt.
BehÜver inte kunna läsa LithÊn säger att man inte skall oroa sig om barnet inte kan läsa och skriva när det bÜrjar skolan. – Det är lärarens jobb. Däremot kan fÜräldrarna gÜra Üvergüngen mjukare genom att Üva sociala färdigheter hemma med barnet. I skolan finns det inte sü münga vuxna som barnet är van vid frün daghem och fÜrskola. Den lilla eleven skall nu lära sig att ta hand som sina vantar och mÜssa själv, att fÜlja regler, ta emot instruktioner, vänta pü sin tur och ta hänsyn till andra. Hon säger att dagens barn ofta uppfostras ganska individualistiskt och att fÜräldrar ofta frügar vad barnet vill. – Läraren frügar inte eleverna om de vill ta fram matematikboken, utan säger gÜr det. De flesta barn uppskattar lärarens auktoritet, men fÜr nügon kan det bli jobbigt.
Exemplets makt Heidi LithÊn anser att det bästa sättet att motarbeta mobbning är att som vuxen själv fÜregü med gott exempel. – Tala gott om skolan, läraren och klasskamraterna och klanka inte heller pü dina egna arbetskamrater infÜr barnen. GNURF
�De flesta barn uppskattar lärarens auktoritet, men fÜr nügra kan det bli lite jobbigt.�
Materiella saker har blivit allt viktigare bland eleverna. – Men fundera pĂĽ om du mĂĽste gĂĽ med pĂĽ att kĂśpa en smarttelefon till ditt barn eller märkeskläder. Det är bra att lära känna de andra fĂśräldrarna i klassen. DĂĽ kan ni tillsammans, till exempel pĂĽ en fĂśräldrakväll, komma Ăśverens om gemensamma regler i klassen. DĂĽ blir det mycket lättare att jobba emot “alla andra fĂĽrtrycketâ€?.
StÜd och uppmuntran Alla fÜräldrar vill att deras barn skall trivas och ha framgüng i skolan. Som fÜrälder har du faktiskt mÜjlighet att püverka det. Det finns münga undersÜkningar som visar att fÜräldrarnas engagemang i skolan har stor betydelse fÜr elevens framgüng.
– Man kan gü med i Hem och Skola-fÜreningen, bli klassfÜrälder och framfÜr allt ha en positiv attityd till skolan och läraren. Var intresserad och ta kontakt med skolan i tid om du är orolig Üver nügonting och svara vänligt pü Wilma-meddelanden, säger Heidi LithÊn, som aldrig har haft problem med att fÜräldrar na ringt henne fÜr ofta, snarare dü tvärtom.
Ha fÜrväntningar LithÊn säger att man som fÜräld-
er ocksü skall ha fÜrväntningar pü barnet och uppmuntra det. – Det viktiga är inte att uppnü bästa resultat, utan att jobba och fÜrsÜka. Det är ocksü viktigt att barnet lär sig att det inte sü farligt händer ib att misslyckas. Südant land och man müste lära sig att
hantera sin besvikelse. De fÜrsta veckorna och münaderna innebär mycket nytt och det blir de flesta barn mycket trÜtta av. De orkar inte alltid svara pü frügor om skoldagen. Men man kan variera frügorna, till exempel säga: Vad var det roligaste/trükigaste i dag? Vem lekte du med pü rasten? Pü det sättet für man en bättre bild av skolvardagen. – Se till att ditt barn sover till räckligt, är ute och äter en ordentlig frukost. Heidi LithÊn tycker att barnet inte behÜver ha sü mycket organiserat program och fÜr münga hobbyer kan vara stressande. – Visa att skolan är viktigare än hobbyerna och att den gür fÜre allt annat. Om du tycker det, tycker barnet det ocksü. Tua Ranninen
■■Det viktiga är inte att uppnü bästa resultat, utan att jobb och fÜrsÜka, säger Heidi LithÊn.
63(5(6 RFK 6YHQVND VNRODQ I|U V\QVNDGDGH KHWHU IU R P 6NLOOD 9L lU HQ HQKHW L GHW VWDWOLJD FHQWUHW I|U OlUDQGH RFK NRPSHWHQV VRP KHWHU 9DOWHUL 9DOWHUL FHQWHU I|U OlUDQGH RFK NRPSHWHQV 6NLOOD HUEMXGHU EO D  VDNNXQVNDS Gn GHW lU IUnJD RP HOHYHU PHG V\QQHGVlWWQLQJ K|UVHOQHGVlWWQLQJ HOOHU QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU  KDQGOHGQLQJV RFK IRUWELOGQLQJVWMlQVWHU )|U QlUPDUH LQIRUPDWLRQ VH ZZZ VSHUHV IL HOOHU ZZZ EOLQGVNRODQ IL
4
Hem & skola ■■reportage
”Jag kan räkna till miljarder” Gymnastik är ett favoritämne bland många av fjolårets ettor i Centralskolan i Hangö. Men också matematiken intresserar. – Det är enkelt. När jag började var jag inte så bra på att läsa, men nu går det bättre. Det är pysseltimme hos ettorna i Hangö Centralskola. Läraren Malena Jensén förklarar hur eleverna skall klippa till och färga en nyckelpiga. Stämningen är lugn och koncentrerad också när man går för att ta saxar och färgpennor från katedern, som är inskuffad i ett hörn. Under det första skolåret har barnen småningom formats till elever och gruppen har hittat sitt sätt att agera. Men till det har krävts tid och tålamod. Noel Närhi har gott självförtroende när det gäller matematik. – Jag vet till exempel att 77 minus 51 är lika med 26. Det har jag räknat ur så där bara, säger han, medan han med saxen klipper till en svart kropp till en nyckelpiga. Han minns den första skoldagen. – Jag var ganska nervös. Jag ha-
de fjärilar i magen, men när jag kom till skolan gick det om. – Jag tänkte hela sommaren på hur det skulle bli och väntade på att få börja skolan. Det var spännande, säger för sin del Alex Koivisto. Han tycker att han har lärt sig mycket under året, både att läsa och skriva. – I början var det svårast att sitta stilla. Man hade så mycket spring i benen. Men nu har vi lärt oss, säger han.
Det händer mycket under det första skolåret och hoppet från förskolan till skolan är stort, även om barnen är väl förberedda.
Malena Jensén säger att man som förälder inte behöver bli nervös om det tar lite tid att lära sig läsa. – Det är en mognadsfråga och har ingenting med intellektet att göra. Vid det här laget kan alla i min klass läsa. Också för mig är det spännande och roligt att se när ett barn knäcker koden och plötsligt förstår hur bokstäverna hänger ihop.
Ett gott råd Alex Koivistos råd till de som nu börjar ettan är: – Var inte rädd! Det blir roligt, säger han. Nessi Friman hade svårt att sova natten innan skolan började. – Mamma följde mig till skolan i två dagar. Sedan gick jag själv. Förs
”Var inte rädd! Det blir roligt.”
ta dagen måste vi stå på gården och vänta på vår lärare Malena. Nessi berättar att hennes lillasyster nu börjar skolan, men hon är väl förberedd. – För jag har lekt skola med henne och varit lärare. Hon tyckte inte om det så mycket, men hon har lärt sig nu. Både hon och killarna Frans Ekebom och Elmer Lund som sitter i samma bänkrad är förtjusta i sin lärare. – Malena är snäll och lugn och kommer på roliga lekar, säger de.
Alexandra Jacobsson har haft ett bra första år. – Jag har haft roligt i skolan och fått många vänner att leka med. Först var bokstäverna bara krumelurer, men sedan plötsligt förstod jag och både mamma och läraren blev jätteglada. Nu läser jag böcker hemma också, både på finska och svenska. Finska är lättare att skriva för orden skrivs på samma sätt som de sägs. Svenskan är lurigare. Man skall ibland skriva ck i stället för kk, säger Alexandra Jacobsson.
Hoppet från förskolan är stort
– Det är så mycket mera lek i förskolan. Här skall man lära sig att sitta stilla i 45 minuter och ha paus och sedan sitta i 45 minuter igen. För en del är det inget problem, medan andra har myror i byxorna, säger läraren Malena Jensén, som tre gånger haft nybörjarundervisning. När barnen börjar skolan är de på väldigt olika mognadsnivå, vilket ställer stora krav på läraren, säger Jensén. – En del läser flytande, medan andra bara känner till några bokstäver. Läseboken är uppbygd så att de som kan får läsa flera sidor, medan de andra bara läser korta stycken. Vi tar oss an en ny bokstav per vecka. Det går inte i alfabetsordning, utan bokstäverna väljs så att eleverna snabbare lär sig att bygga ord.
Högläsning – en gåva Malena Jensén tycker att det är viktigt med läxor. – Det är bra om barnet får hjälp med dem hemma. Någon vuxen borde finnas där att läsa för och med. Det är så viktigt att barnet får en bra start. Läsandet och läsförståelsen har så stor betydelse framöver. På föräldramötena betonar hon att det är bra och viktigt att läsa högt för barnen också långt efter att de lärt sig läsa själv. Det ger barnen ett större ordförråd och intresse för böcker.
– Det är inte så stor skillnad vad man läser. Tidningar går också bra.Ta er tid att läsa med och för era barn. Det är en stor gåva ni ger dem. Hon tycker att det är viktigt att som lärare ha ett bra förhållande till föräldrarna. – Jag uppmanar dem att ta kontakt, hellre en gång för mycket än för lite. Numera kan man göra det på många olika sätt, både per sms, mejl, Wilma och samtal. Det har sänkt tröskeln. Hon visar upp ett kontakthäfte som hon skickar med barnen till föräldrarna. – Där har jag skrivit in veckans läxor och vad som är aktuellt i skolan. Många föräldrar tycker att det är en bra sak, för då kan de planera veckan bättre och vid behov göra läxorna i förväg. De skriver också meddelanden till mig i häftet. Under det första skolåret är det alltså mycket som händer och lärarens tålamod sätts ofta på prov. Förutom allt nytt som eleverna skall lära sig, måste då också lära
”Vi tar oss an en ny bokstav per vecka.”
■■Spännande. – Jag väntade hela sommaren på att få börja skolan, säger Alex Koivisto. Simon Westerholm är också nöjd med sitt första skolår. – Jag kunde inte läsa när jag började, men lärde mig ganska snabbt. Han är förtjust i rasterna. – För då spelar vi fotis eller korgboll. Och ibland får vi glass i skolan! Tua Ranninen, text vidar Lindqvist, foto
sig att arbeta i grupp, att vänta på sin tur, att markera och att ta hänsyn till andra. Men i Malena Jenséns klass har lugnet lagt sig och efter sommarlovet går de sjutton eleverna vidare med henne mot nya äventyr i åk 2. Tua Ranninen
Hem & skola
5
6
Hem & skola ■■reportage
■■Iza Forsbom, och Amanda Harberg har ingenting emot att sitta stilla på lektionerna.
Spring i benen sätter fart Vem av oss minns inte hur det kändes? Plötsligt är sommarlovet, som i början kändes oändligt, slut och mer än två månader av springa, simma och klättra förvandlas över en natt till att sitta stilla i klassrummet. Fjärdeklassarna Harry Parker och Nicolas Thorström från Smedsby skola i Esbo vet vad jag menar. – Det känns störande, säger Harry som har tillbringat sommaren med att leka, sola och simma i ha-
vet vid sommarstugan i Ingå. – Det är tråkigt att gå tillbaka till skolan, säger Nicolas som ändå ser fram emot skolarbetet. Favoritämnet är engelska, följt av gymnastik för där får man springa. Charlotta Sillman är klasslä-
rare vid Västersundoms skola i Vanda, och som hon ser det brukar skolstarten vara rätt smidig. – Det brukar funka bra, barnen är ivriga att komma tillbaka. För många har det varit en lång väntan. Hon säger att början brukar vara lugn. – Men efter ett par dagar släpper spänningen och då kan det bli lite stökigt. Tredjeklassisterna Iza Forsbom och Amanda Harberg från Dalsbruks skola håller med. – Det ska bli roligt att börja sko-
lan igen, extra roligt för att vi har en ny lärare, säger Iza som inte har någonting emot att sitta stilla i klassen. – Det ska bli roligt att träffa vännerna, säger Amanda som också gärna sitter stilla i klassen. Bägge flickorna går i en klass med traditionella pulpeter, vilket de inte har någonting emot. På sistone har det diskuterats, om det inte vore bättre att slopa pulpeterna och ersätta dem med andra lösningar, som till exempel soffor och färgglada kängurubollar som ger barnen lite mer rörelsefrihet.
”Sätt till exempel på en låt, dansa lite, och fortsätt sedan lektionen.”
Hem & skola
7
■■Charlotta Sillman säger att skolstarten är spännande.
■■Mikaela Wiik anser att skolgymnastiken är en jämlikhetsfråga.
på hjärnan – Jag vill åtminstone inte sitta i någon soffa på lektionstid, säger Amanda och får medhåll av Iza, vars favoritämne är bildkonst. Hon kan stilla i timtal utan problem medan hon jobbar på en målning eller teckning. De anser båda att det ofta är stökigt i klassen dagarna efter att sommarlovet tagit slut, och att det särskilt är pojkarna som stojar.
Kroppen vill röra på sig Mikaela Wiik är sakkunnig i fysisk fostran vid Folkhälsans förbund, och hon anser att det är
problematiskt med stillasittandet i klassrummen. – Det är en jättestor utmaning för barnen. Kroppen är gjord för rörelse, och när du sitter stilla skickar den signaler till hjärnan att nu är det vila. Man tänker sämre när man sitter. Wiik förstår behovet av pulpeter, ska man skriva så behöver man ett bord, men de borde gå att höja och sänka vid behov så att man också kan stå. – Men skolan borde tänka om när det gäller sittandet. Jag rekommenderar bollar och roteran-
de underlag, säger hon. Överlag borde klassrummet och lektionerna tänkas om. – Sätt till exempel på en låt, dansa lite, och fortsätt sedan lektionen.
Ta vara på hösten Wiik talar varmt för utomhuspedagogik och uppmanar skolorna att ta vara på hösten då barnen ännu är fulla av spring och energi, tids nog kommer hösttröttheten. Hon ser också skolgymnastiken som otroligt viktig. – Den har en jämlikhetsaspekt.
Via skolgymnastiken kan vi nå alla barn. Genom att skapa en rörlig skola ser vi till att alla får en liten bit av kakan, också de som inte får det hemifrån. Eva-Lotta Backman-Winqvist, ombudsman på Finlands svenska idrott rekommenderar också utomhuspedagogik men beträffande det här med att frångå pulpeterna är hon skeptisk. – Visst, alla barn har individuella behov och för alla är pulpeten inte en ideallösning, men det har två sidor. Om en lärare har aderton elever och alla ska jobba på oli-
ka sätt, är det omöjligt att tillmötesgå alla.
Lita på läraren – Ibland tycker jag att vi daddar eleverna lite för mycket. Om barnet vänjer sig vid att alltid bli individuellt bemött kan det bli svårt i arbetslivet. Där anpassar sig inte miljön efter eleven. Jag tycker själv att vi måste lita på läraren snarare än att ha eleven i fokus hela tiden. Marcus Rosenlund, text och foto
8
Hem & skola ■■reportage
En kvart om dagen En kvart om dagen är en ro ligt metod att lära sig läsa som också involverar föräld rarna i gemenskapen. En kvart om dagen lanserades redan för över tjugo år sedan av Förbundet Hem och Skola, men föll småningom i glömska. Nu finns en omarbetad version av den enkla och välfungerande metoden. • Då man sitter tillsammans uppstår en gemenskap och boken kan ibland ge anledning till intressanta diskussioner. Dessutom förstärks barnets läsförståelse och ordförrådet växer. • Ibland läser man turvis, ibland den vuxna, ibland barnet och man skall se till att läsa riktiga böcker. • En kvart om dagen passar alla barn, man kan alltid bli bättre på att läsa, men den riktar sig fram för allt till ettorna och tvåorna.
• Med kvarten vill man påminna om att läsa tillsammans minst en kvart varje dag, men givetvis kan man läsa så länge man vill. • Försök göra lässtunden till en varm och skön stund, som barnen längtar efter. Stäng teven. Avbryt inte barnens lek för högläsningen, men hitta ändå en tid för den. • Sitt eller ligg nära varand ra. Många barn berättar om hur skönt det är att sitta nära mamma eller pappa. • Samtala gärna om det ni läser, men bara när det faller sig naturligt. • Låt barnet vara med och välja böcker. Gå ofta till biblioteket. – Det är viktigt att skapa rutiner säger Micaela Romantschuk, verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola. I dag när så mycket konkurrerar om barnens tid är det viktigt att barnen lär sig att koncentrera sig på läsning, .
Läsförmågan viktig mätare ■■Det är viktigt att fästa sig vid elevernas läsförmåga, för den har långtgående följder för skolframgången. Det här kommer fram i den forskning som AnneMari Panula gjort för sin doktorsavhandling.Panula följde under nio års tid med elevers lässvårigheter, hur bestående de är och hur de inverkar på skolframgången och om eleverna fick specialundervisning på deltid. Hon kom fram till att läskunnigheten är en viktig mätare på skolframgång och är bekymrad över att i synnerhet pojkar har problem på det här området.
Det kan ha långtgående följder. Forskningen visar också att klassen och läraren kan stärka ele vens tekniska läsförmåga. Vi har en modell för deltidsspecialundervisning som även internationellt har lyfts fram som ett av det finländska skolsystemets positiva särdrag. Likaså tar man snabbt itu med problem hos oss. – Då kan man redan i de lägre klasserna med hjälp av specialundervisning stödja elevernas läsförmåga och därigenom förbättra skolframgången, säger Panula. Tua Ranninen
Barn behöver ramar och kramar – Jag har aldrig tyckt om att leka, så jag har gått på läsan det. Jag läste minst en timme och vi berättade för varand ra. Barnen kunde inte värja sig. Ord formar känslor. Vad är konsekvensen om barnen inte har ett ordentligt ordför råd? Katti Hofflin, som är kulturchef i Stockholm, anser att det viktigaste är att föräldrar håller kanalerna öppna till sina barn. – För en kontinuerlig dialog med barnet. Man måste inte ha svaren, inte tro att man vet. Om kommunikationen fungerar vågar de komma till en också när de gjort bort sig. Det är viktigt att man inte blir en allmän polis, men som vuxen måste man säga
”Tänk efter vad du vill och vad du ger för modell åt dina barn.”
till. Man måste få sitt barn att förstå att det inte går att bara spela spel, för så fungerar det inte i samhället. Barnet blir förstås skitsurt på en och tycker att man är dum i huvudet, men om en vecka är det glömt. Barn behöver ramar och kramar, säger Hofflin.
Säg förlåt Kati Hofflin påminner också om hur viktigt det är att vi vuxna kan säga förlåt om vi gjort bort oss. Vi är alla dumma och knäppa ibland. – Ge barnen tid och hjälp dem att vara i tystnaden ibland. Gemenskap skapas genom gemensamma upplevelser. Tänk efter vad du vill och vad du ger för modell åt dina barn. TR
Hem & skola
9
■■reportage
■■Liina Koski, Viivi Thompson och Hedda Östman trivs på Borgby skolas eftis och berättar att de har bakat både chokladmuffins och andra läckerheter under skolåret.
”I eftis har vi kul varje dag” I Borgby skolas morgon- och eftermiddagsverksamhet trivs barnen. Det finns alltid något att göra så att inte da garna skall kännas för långa. Under femton års tid har Sibbobarn kunnat samlas i Borgby eftis för att umgås med varandra och fördriva tiden tills föräldrarna kommer hem från arbetet. – Morgon- och eftermiddagsverksamheten hade i höstas över 20 barn och fick flytta in i skolan från lärarbostaden där vi tidigare verkade, berättar Solveig Krogell, ledare för eftermiddagsverksamheten i Borgby skola. Borgby föris och eftis upprätthålls av skolans Hem och Skolaförening av vilken kommunen köper tjänster. Verksamheten inleddes redan år 1999 då en grupp föräldrar grundande en garantiförening för att driva verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamheten räknas som barnens fritid.
”För föräldrarna är det också en lättnad att veta vad deras barn sysslar med på eftermiddagarna.”
– Barnen får leka och vara tillsammans med kompisarna. Många väljer också att göra läxorna under dagens lopp så att de på kvällen har tid för sina hobbyer, säger Solveig Krogell.
Bakning populärt I Borgby bakar man också en hel del. – Jag brukar baka med några av barnen åt gången. Det gillar de. På
fredagar brukar vi se på film och barnen får spela på skolans ”paddor”. Eftersom flera av barnen är trötta efter en intensiv skoldag är den lugna stund, som hålls varje dag, lika viktig som de övriga aktiviteterna som ordnas. – Den lugna stunden finns till för att barnen skall kunna varva ned och ta det lugnt. Under en halv timme kan de exempelvis välja att göra läxorna eller ta en bok, som de får läsa i vår myshörna, säger Solveig Krogell. Särskilt om måndagar är det viktigt att ta det lugnt i eftiset. Barnen är ofta uppe i varv efter ett aktivt veckoslut.
När tiden inte räcker till – Verksamheten är viktig också på morgnarna. Alla har inte möjlighet att föra sina barn till skolan först till klockan 9.15 då skoldagen börjar, eftersom de börjar arbeta tidigare. För föräldrarna är det också en lättnad att veta vad deras barn sysslar med på efter-
middagarna. Det är inte roligt för barn att vänta ensamma hemma tills föräldrarna kommer hem. Borgby föris och eftis öppnas redan klockan 7.30. Man håller en paus under skoldagen och stänger klockan 17. Eftisverksamheten är i första hand riktad till ettor och tvåor men i Borgby får även tredjeklassare delta om det finns behov. Emilia Nurmikoski går redan på trean men kommer ibland till eftis för att inte behöva vara ensam hemma. – Jag har varit i eftis varje år och det är roligt här med kompisarna. Jag är enda barnet och kommer hit när mommo har annat program eller när jag vill hit, säger hon. Tillsammans med Maria Wirén håller hon på att dekorera en t-tröja för de gemensamma olympiska spelen som hålls i Sibbo för att fira tio år av lagstadgad eftermiddagsverksamhet. Marit Björkbacka, text och foto
■■Solveig Krogell trivs med arbetet som ledare för eftermiddagsverksamheten i Borgby skola.
10 Hem & skola ■■intervju
”Kör inte över föräldrarna” Vilken värdegrund skall vår skola stå på? Det är en viktig fråga i den förnyelseprocess som skolan genomgår just nu. En ny läroplan för grundsko lan tas i bruk från och med hösten 2016. Läroplansarbe tet pågår i kommunerna och skolans gemensamma vär degrund är något som skall skissas på i samarbete med föräldrarna.
Kennert Orlenius är professor i pedagogiskt arbete vid Högkolan i Borås. Han skall för Förbundet Hem och Skolas räkning utforma ett diskussionsunderlag för läroplansarbetet. – På det retoriska planet är alla överens om att det här är viktigt. Men problemet är att mycket tas för givet. Värdegrundskritikerna säger att sunt förnuft räcker. Men tyvärr vet vi det att det sunda förnuftet inte alltid fungerar i praktiken, säger Orlenius. Varför är det viktigt att få med föräldrarna i processen? – Ytterst för våra barns skull. Ett konstruktivt samtal och ett föräldrasamarbete skapar trygghet i skolan. Men för de barn som
Att engagera föräldrarna i värdegrundsarbetet är inte helt okomplicerat. Ett problem är att de föräldrar man vill nå ofta inte kommer till skolan i de här sammanhangen. De upplever lätt att man pratar ovanför deras huvuden. Hur undviker man det? – Det är skuldbeläggande att bara tala om vad föräldrarna bör göra. Man måste utgå från den konkreta pedagogiska vardagen. Hur förhåller man sig praktiskt till målsättningarna i läroplanen? Att det finns värdekonflikter är uppenbart. Frågan är hur man ba-
lanserar då det i en klass kanske finns många föräldrar med vitt skilda uppfattningar om hur skolans värdegrund borde definieras.Dessutom finns skolans definierade uppdrag. Att sammanjämka alla viljor är en utmaning, säger Orlenius. – Det är inte bara föräldrar som har olika uppfattning. Också inom lärarkåren finns olika viljor. Men förutsättningen för demokrati är ju egentligen oenighet. Demokratin utvecklas genom olika uppfattningar. Det samma gäller i skolan. Vi behöver inte vara överens om allt. Problemen kommer om respekten saknas för varandras uppfattning. Vad skall man göra då? – Kommunikationen är viktig, liksom att poängtera att vissa saker inte är förhandlingsbara. Till exempel skall elever aldrig behöva utsättas för kränkningar. Här måste skolan vara tydlig. Vem skall sätta ner foten om det behövs? – Rektor har det yttersta ansvaret. Men normalt löser man det här genom samtal. När föräldrar känner att de blir överkörda och att de inte blir hörda sker en pola-
risering. Då måste skolan förklara och motivera vad som gäller. Vad säger du till lärare som inte tycker att man skall ta med föräldrarna i processen? – Om jag var rektor skulle jag säga att det inte är förhandlingsbart. Hur ser du på de finländska lärarnas förmåga att ta med föräldrarna? – I Finland är man bra på att väva samman det fostrande uppdraget och synen på kunskap och lärande. Det borde ge goda för förutsättningar att hantera den här typens frågor. Men det finns problem. Finland slår de flesta länder i olika kunskapstest. Men när man ser till attityder, diskussionsklimat och deltagande ligger Finland i botten. I värdefrågor finns alltså mycket att jobba med. – Värdefrågorna har blivit en del av sidoverksamheten, inte en del av kärnverksamheten, Man kan tycka en massa saker, men man måste ställa frågan: Vad har vi för grund för vårt tyckande, säger Kennert Orlenius. Mattias Fagerholm
■■Johan Lindberg.
■■Andreas Sandholm.
■■Rina Varjonen.
växer upp med värderingar i hemmet som står i kontrast med skolans uppdrag, kan det bli konfliktfyllt att hantera. Enligt Kennert Orlenius finns det två vägar att gå om det inte fungerar. Man kan ta den juridiska vägen och skapa lagar och förordningar. Eller att göra elever och föräldrar och dem som jobbar i skolan medvetna om det personliga ansvaret. – Ju sämre ställt det är med etiken, desto större är behovet av juridiken, säger Orlenius.
Konflikter finns ■■Det finns mycket att jobba med kring attityder, diskussionsklimat och deltagande i Finland, anser Kennert Orlenius.
”Problemet är att mycket tas för givet.”
■■gallup
■■Annika Mattson.
■■Anna-Maria Rosenqvist.
Kommer ni att fira Hem och Skola-dagen i höst? Den nationella Hem och Skola-dagen firas den 25 sep tember. Förra året uppmärk sammades dagen i tusen grundskolor nationellt, över 120 av dem svenskspråkiga. I samband med Hem och Skola kastar loss-konferensen till frågades aktiva i Hem och Skola hur man firat dagen och vilka planerna är i år. Annika Mattson styrelsemedlem i Kållby-Heimbacka Hem & Skola i Pedersöre: – Jag vet inte ännu om vi kommer att fira dagen i höst. Måste kolla upp det! Senaste år kombinerade vi firandet av dagen med
en höstvandring ute i naturen. Det blev en succé, alla hundra elever deltog och säkert lika många föräldrar. Vi hade en bana som ele verna och föräldrarna fick följa och tillsammans besvara frågor om byn, skolan och lärarna. Hem och Skola-föreningen tog en aktiv roll med korvgrillning och annat. Det var lyckat! Anna-Maria Rosenqvist, rektor för Drumsö skola i Helsingfors: – På hösten kommer vi att ha Hem och Skola-vecka enligt samma modell som senaste år. Senaste höst inbjöd vi föräldrar till många aktiviteter som kulminerade i den nationella Hem och
Skola-dagen. Vi höll öppet hus under hela veckan och uppmanade föräldrar att besöka klasserna och berätta om jobb, hobbyer eller intressanta resor de gjort. På programmet fanns en föreläsningskväll för föräldrarna, Hem och Skolas årsmöte och morgonmål i de enskilda klasserna för föräldrar och elever. Vi tycker att allt vi vill göra inte ryms under en dag så därför väljer vi att göra det utspritt under en vecka i stället. Johan Lindberg, sekreterare i Norra Paipis Hem och Skola i Sibbo: – Jag känner inte riktigt till om planerna för hösten, men senas-
te år lyckades Hem och Skola-dagen väl hos oss i Norra Paipis. Det var rektorn och lärarna som koordinerade det hela och inbjöd ele vernas föräldrar till morgonmål i skolan. Hela matsalen var full! Hem och Skola-föreningen var på plats och deltog i programmet. Andreas Sandholm, ordförande för Taklax Hem och Skola i Korsnäs: – Nej, vi kommer inte att uppmärksamma dagen. Jag har nog hört mig för och frågat om vi skall göra det i höst, men svaret var nej. -Hur man kunde få skolans lärarkår att haka på det är nog i vårt fall en 1 000 euros fråga. Vår sko-
la i Taklax är en liten trelärarskola med 23 elever och vi lever under ett hot att skolan kommer att läggas ner. Rina Varjonen, sekreterare i Cygnaeus sektion av Hem och Skola i Åbo: – Vi funderade just hur vi kommer att fira dagen i höst. Senaste år hade vi öppet hus i skolan och kombinerade dagen med en klassföräldrafest på kvällen som Hem och Skola arrangerade. Jag tycker att det skulle vara en god idé att göra på samma sätt i år. Maarit westerén, text katarina michelsson, foto
Hem & skola
11
â– â– intervju
■■Tandtrollen Karius och Baktus älskar socker. Sküdespelarna Jonna Nyman och Tove QvickstrÜm har i münga ür turnerat med sin sedelärande pjäs i skolor och daghem. Tua Ranninen
Slopa läsken och energidryckerna Frätskador i tänderna blir allt vanligare i och med ener gidryckernas popularitet. Regelbundna mültider samt att man undviker att borsta tänderna dü emaljen ännu är mjuk kan fÜrebygga dem. – Vanan att hela tiden smüäta hüller pü att fÜrstÜra finländarnas tänder. Det säger munhygienisten Linda Borgman som sedan mitten av 90-talet arbetar fÜr munhälsovürden i Sibbo. En av orsakerna är det ständiga smüsnaskandet. En annan att det har blivit allt populärare bland barn och unga att dricka sura energidrycker. Dryckerna har ett lügt pH-värde som orsakar frätskador pü tänderna. Under syraattacken som uppstür efter att man druckit en dryck med lügt pH-värde blir tandens yta mjukare. Om man äter eller dricker hela tiden och tänderna aldrig für vila bildas det frätskador i emaljen. En mild frätskada känns igen som millimeterbreda gropar i den skyddande emaljen pü bak-
tändernas tuggyta. När frätskadorna blir värre fÜrstÜrs emaljen och dentinen blottas, det vill säga det mjuka tandbenet som skyddas av emaljen. Borgman tror att dagens fÜräldrar kanske inte inser hur mycket mÜda de müste sätta ned fÜr att hjälpa barnen att fü hela och starka tänder. En orsak till det är att dagens fÜräldrageneration har rätt sü bra tänder. När vi var unga fanns det resurser till regelbundna fluorskÜljningar i skolorna vilket ledde till att vi fick starkare tänder, säger hon.
Drick vatten Man räknar med att tänderna klarar av omkring fem syraattacker per dag. FÜr den som vill äta nügot sÜtt eller dricka sura drycker lÜnar det sig att gÜra det i samband med maten och genast efter det tugga ett xylitoltuggummi i ett par tre minuter. Som mültidsdryck eller som tÜrstsläckare är vatten ett ypperligt val. Borgman rekommenderar ocksü en ostbit efter en mültid. – Kom ihüg att matrytmen är
�Kom ihüg att matrytmen är A och O fÜr munhygienen. Det är viktigt att fÜräldrarna fÜregür med gott exempel.�
skador i emaljen, stÜrande ilningar i tänderna eller att tanden slits och är mera utsatt fÜr kariesan-
grepp pĂĽ grund av att den skyddande emaljen saknas. Marit BjĂśrkbacka
PREMIĂ„R 19 SEPTEMBER 2015
Christian Lindroos Sofia Finnilä
A och O fÜr munhygienen. Det är viktigt att fÜräldrarna fÜregür med gott exempel och att man minns att inte borsta tänderna fÜrrän en timme efter mültiden dü syrabalansen är üterställd. Ett bra sätt att stärka emaljen fÜr att motverka frätskador är att regelbundet skÜlja munnen hemma med fluorblandningar som man kan kÜpa frün apoteket. – FluorskÜljningar kan stärka emaljen men inte reparera frätskador om skadan redan är skedd, püpekar Borgman. Frätskador kan leda till stora
Ett musikaliskt svampäventyr
FrĂĽn 5 ĂĽr uppĂĽt Speltid 2 h inkl. paus
Klobbskogsvägen 9, 02630 Esbo WWW UNGATEATERN FI s INFO UNGATEATERN FI 09-86208200
12 Hem & skola ■■intervju
”Det är barnets läxor” Det som bland annat skiljer skolan från förskolan är att man nu får läxor. De flesta ser fram emot dem. Hur skall man som förälder förhålla sig? – I början tycker de flesta barn om att få läxor. De blir till och med besvikna om de inte får några. Ta läxorna på allvar, men ta inte över. Det är ditt barn som skall lära sig att ta ansvar för sina läxor, säger Heidi Lithén lärare och planerare på Förbundet Hem och Skola. Lärarna i våra skolor förhåller sig väldigt olika. En del ger nästan inga läxor, medan andra ger för mycket. – Jag tycker att det är bra att regelbundet ge läxor åt barnet, men veckosluten borde vara fria. På ettan får de inte heller ta längre tid än trettio minuter att göra, säger Heidi Lithen. Läxorna skall inte var ett straff och ett stressmoment. De handlar om att repetera det man gått igenom i skolan och befästa kunskap. – Om det blir mycket gråt och tandagnisslan är det inte bra. Om de börjar ta orimligt mycket tid är det bäst att föräldrarna kontaktar läraren och diskuterar hur man skall kunna ändra på situationen. Blir det mycket tjat om läxorna hela tiden kan det skapa stress och dålig stämning i hela familjen. Då kan det vara bättre att skriva en lapp åt läraren och låta barnet gå till skolan med läxan ogjord någon gång.
Äggklockan Heidi Lithen säger att man också kan prova äggklocksmetoden. – Ställ in klockan på en halv timme och kom överens med barnet att hen jobbar tills den ringer. Hon säger att barnen är på mycket olika mognadsnivå när de börjar skolan. – En del läser och skriver redan jättebra och för dem går det i ett nafs att klara av läxorna. Andra igen kan inte ännu läsa och kan ha svårt att koncentrera sig. Der betyder att föräldrarnas roll i läxläsandet är mycket olika i olika familjer. Det är viktigt att barnet lär sig att det är hans eller hennes eget ansvar att sköta läxorna, men att hen får hjälp av föräldrarna när det behövs.
När, var hur? Varje familj har sina egna rutiner och nu måste man fundera hur läxorna passar bäst in i dem. Skall de göras genast efter skolan, eller efter middagen? Skall barnet läsa på sitt rum, vid matbordet eller ligga på golvet och göra dem? – Det är bra att ha rutiner och viktigt att det finns en vuxen till
vidar lindqvist
”Det är bra att ha rutiner och viktigt att det finns en vuxen till hands som man kan fråga. Uppmuntran och intresse behövs.”
hands som man kan fråga. Uppmuntran och intresse behövs. Jag tycker inte man behöver förhöra barnet på ettan, men man kan till exempel säga hur ord stavas. Heidi Lithén tycker att läxorna bör vara roliga och involvera familjen. Sådant lär sig barnet av. – Matematik kan handla om att räkna kaffekopparna i skåpet och i modersmålet kanske föräldrarna kan berätta hur det var att gå i skola när de var barn.
Före hobbyerna Heidi Lithén påpekar att man som förälder måste se till att skolan går före hobbyerna.
När det gäller att spela på datorn eller se på tv:n tycker hon att man inte skall vara för kategorisk. Barn är så olika. – För en del barn är det inget problem, medan andra blir fullkomligt absorberade av dem. I de fallen måste man ha strängare regler. Har du läst högt för ditt barn förut – fortsätt för all del och har du inte gjort det, börja nu. Högläsning ger en gemensam skön stund med ditt barn. Det utvecklar språket och ordförrådet. Barn i alla åldrar uppskattar att få lyssna till en vuxen som läser en spännande berättelse.
– Kom ihåg att barn lär sig på olika sätt. Som förälder kan du ta ta det lugnt beträffande inlärningen, det är skolans ansvar att se till att alla barn lär sig läsa och skriva. En del mognar långsammare och då tar det lite längre tid. Om ditt barn upplever att att matematik är svårt, ge inte honom eller henne en ursäkt att ge upp genom att säga: Jag är också dålig på matte. Säg hellre: Jag tror på dig. Det här fixar vi. Barnet behöver ditt stöd och din uppmuntran, säger Heidi Lithén. Tua Ranninen