MÖTET
Ordlista Normbrytande funktionalitet Används i stället för funktionsnedsättning. Beskriver inte vad funktionaliteten är, utan om den bryter mot samhällets föreställningar om hur en kropp ska fungera. Funkofobi Fördomar om eller utestängande av personer med normbrytande funktionalitet. Funktionsmaktsordning Ett samhällssystem som ger fördelar till personer med normföljande funktionalitet.
ner med normbrytande funktionalitet, som har exempelvis boendestöd eller hemhjälp, om hur de ser på möjligheten till kärleksrelation och familjeliv. Hon lyfter också in sig själv i avhandlingen i form av dagboksanteckningar som hon analyserar. Dels vill hon visa hur beslut och byråkrati påverkar hennes eget liv och jobbmöjligheter, dels ser hon det som en garanti till sina intervjupersoner. – De har ofta upplevt att de blivit använda i vård och forskning, utan att ha något inflytande själva. Jag vill visa att jag inte bara tar deras berättelser, utan är delaktig själv. I dagboksanteckningarna berättar Christine om möten tidningen spira nr 5 2018
Senast jag… …asgarvade: Det händer ofta. Jag gillar gammal gubbhumor, som Martin Ljung och Fleksnes. …bad: Det var nog kring valet, när jag bad ”Gud hjälp oss”, kort och kärnfullt. …började om: I våras, när jag tänkte att jag skulle välja glädje i livet. Men jag var dålig på det och återgick till mitt vanliga sätt att vara. Jag är bättre på glädje och sorg samtidigt. …längtade hem: Mina föräldrar har just sålt mitt barndomshem och jag trodde att jag skulle längta efter det. Men när jag förra veckan längtade hem var det efter mina föräldrar. …njöt av livet: I helgen när jag lämnade in min färdiga text och bara gjorde lata grejer. ...hade en låt på hjärnan: Jag lyssnar ofta på en låt i taget. Den senaste är Sogiid Siste, en låt från den samiska föreställningen Co2lonialnation.
med byråkrati och tankar om sitt relationsliv, som hon för övrigt inte skyltar med. – När jag haft relationer som kunnat vara ett hot mot min rätt till personlig assistans har jag valt att inte vara synlig med dem. Om det varit befogat att vara så försiktig vet jag inte. Tyvärr späder det ju på föreställningen att vi inte har något sexualliv. CHRISTINE DEFINIERAR SIG SOM queer och
under sin tid i Stockholm engagerade hon sig i Queersamfundet Olivträdet. Det är en ekumenisk grupp som samlar hbtq-personer som inte känner sig hemma i sina vanliga församlingar. – Min mamma har en frikyrklig bakgrund och jag har alltid haft en livskraftig tro. Samtidigt kan jag identifiera mig med uttrycket ”Guds barnbarn”, som plockar russinen ur kakan, säger hon med ett skratt. I Olivträdet döptes Christine, deltog i samtalsgrupper och höll betraktelser, men på andra platser hon bott har hon inte hittat någon församling hon trivs i. – Eftersom jag är uppväxt i frikyrkan är jag mest bekväm med uttrycket där. Samtidigt blir det svårt med både hbtq-frågan och fokuset på helande. Det vore fint att hitta en församling i Umeå, och Svenska kyrkan ligger nog närmast. De arbetar bra med hbtq-frågor. Christine Bylund planerar att hålla sig kvar i Umeå när hon om två år blir färdig med sin avhandling. Här trivs hon och får bra personlig assistans. – Jag vill gärna fortsätta forska och undervisa. Nästa forskningsprojekt tänker jag ska handla om trauma i välfärdsstaten, och kanske blir det också något skönlitterärt skrivande. 19