Tystnaden öppnar inre rum

Torsdagskvällar är helig tid. Då sitter Carola Hedmark tyst i grupp längst fram i Ålidhemskyrkan. Meditationen hjälper henne att utforska sina inre rum, trots sin tinnitus.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

FÖRSTA GÅNGEN HON KOM in i Ålidhemskyrkan tyckte hon inte att den var särskilt fin med sina furuväggar och 70-talsvibbar. Nu uppskattar hon atmosfären, akustiken och den familjära stämningen.

Sedan flytten från Obbola till Mariehem i höstas kommer hon i stort sett varje torsdagskväll för att meditera tillsammans med 5–20 andra i två eller tre 20-minuterspass. Ofta kommer hon sist, med andan i halsen, tar på sina tjocksockar och sätter sig på kudde eller mjuk matta med benen i kors. Sedan tar meditationsledare Erik Hansson vid, han instruerar och har koll på tiden. – Alla sitter stilla och hjälper på så sätt varandra in i stillheten. Det blir en särskild sorts energi. Som att vi kopplar upp oss på samma interna wifi, säger Carola Hedmark.

Efteråt känner hon sig ofta lugn och har ett leende på läpparna.

Carola har en hörselskada, är ljudöverkänslig och hjärnstressad. Hon har svårt att koppla av och fokusera, har inte ro att läsa en bok. Dessutom har hon tinnitus och vill helst ha musik eller andra ljud i bakgrunden. Att sitta stilla utan distraktioner är en stor utmaning. – Därför behöver jag sitta ganska långa pass. När vi mediterar 3 x 20 minuter brukar det hända något i sista passet. Då hittar jag hem.

Carola tycker att meditationen har hjälpt henne att lära känna sin kropp och dess signaler. Sömnen har också blivit bättre. Numera kan hon till och med meditera på egen hand, gärna vid värmelampan över citronträdet hemma i lägenheten.

ATT SITTA TILLSAMMANS I ett kyrkorum – där atmosfären präglas av människors tårar, glädje och hopp – öppnar också dörrar till inre rum. Carola berättar hur hon en period drömde om stora hus med röriga rum och oöppnade dörrar. En vän sade: ”Du har inte upptäckt ditt inre än.” – Nu har jag tid att börja lära känna mig själv på djupet. Och meditationen är den allra bästa vägen dit, säger Carola och citerar Ronny Erikssons låttext ”Det är hit man kommer när man kommer hem.”

Längtan efter meditationen har hon burit på länge. För fyra år sedan fick hon möjlighet att åka på sin första retreat, tre dagar i tystnad i Tavelsjö lägergård. – Det gav mig så otroligt mycket. Jag kunde tänka mina tankar på ett djupare plan.

Som minne av helgen gav hon sig själv en tatuering av en trollslända och texten Viriditas, som betyder vitalitet och växt. – Det är den här vägen jag ska gå.